Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19Jj8/Jt9 till universitetssjukhusen jämte i ämnet väckta motioner.
1948-06-08 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1948:147, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19Jj8/Jt9 till universitetssjukhusen jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
10
Statsutskottets utlåtande nr 147.
Nr 147.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för budgetåret 19Jj8/Jt9 till universitetssjukhusen
jämte i ämnet väckta motioner.
(2: a avd.)
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 dels under åttonde huvudtiteln,
punkten 87, dels ock under kapitalbudgeten, bilagan 29, punkterna 8 och 9,
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1948/49 beräkna vissa anslag till universitetssjukhusen, har Kungl.
Maj:t i propositionen nr 203, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 5 mars 1948, framlagt definitiva
förslag rörande ifrågavarande anslag ävensom till behandling upptagit
frågan om överflyttning av den centrala handläggningen av ärenden rörande
universitetssjukhusen från ecklesiastikdepartementet till inrikesdepartementet.
Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 213, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 9
april 1948, anmält frågor om anvisande av medel dels till bidrag till uppförande
av en kvinnoklinik vid Sabbatsbergs sjukhus dels ock till bidrag till
pediatrisk klinik och poliklinik i Stockholm.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 351),
vari hemställts, att riksdagen ville bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 203
med den ändringen, att förslaget om överflyttning av universitetssjukhusen
till inrikesdepartementet avslas och att alltså de i propositionen föreslagna
anslagen anvisas å åttonde huvudtiteln respektive under statens allmänna
fastighetsfond, ecklesiastikdepartementet;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Svenson m. fl. (I: 349) och den andra inom andra kammaren av herr
Andersson i Dunker m. fl. (II: 512), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta att de av Kungl. Maj:t förordade lönegradsuppflyttningarna för
köksförestandarpersonalen vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
måtte få räknas från och med den 1 juli 1947;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fröken Andersson m. fl. (I: 350) och den andra inom andra kammaren,
av fröken Nygren m. fl. (II: 511), i vilka hemställts,
Statsutskottets utlåtande nr 1 tf. 11
att riksdagen måtte besluta följande lönegradsplacering av kuratorstjänster
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet:
karolinska sjukhuset
3 kuratorer ..... lönegrad 19
2 kuratorer ......................... lönegrad 17
serafimerlasarettet
1 kurator .......................... lönegrad 19.
Beträffande innehållet i motionerna hänvisas, i den mån detsamma ej
framgår av den följande redogörelsen, till motionerna I: 351, I: 349 och
IT: 511.
I. Överflyttning av den centrala handläggningen av
ärenden rörande universitetssjukhusen från
ecklesiastikdepartementet till inrikesdepartementet.
Gällande bestämmelser.
De s. k. universitetssjukhusen intaga sedan länge en särställning på
kroppssjukvårdens område, främst därigenom att de förvaltas av direktioner,
som direkt eller genom vederbörande universitetsmyndighet sortera
under ecklesiastikdepartementet. Anslagen till dessa sjukhus äro också upptagna
under åttonde huvudtiteln. Därtill kommer att medicinalstyrelsens
befogenheter beträffande dessa sjukvårdsinrättningar äro mera begränsade
än i fråga om lasaretten i allmänhet och de därmed jämställda storstadssjukhusen.
I sistnämnda hänseende må erinras om att karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet äro helt undantagna från bestämmelserna i gällande
sjukhuslag och sjukhusstadga. Frånsett vissa till förstnämnda sjukhus anslutna
specialkliniker (psykiatriska kliniken och Konung Gustaf V:s jubileumsklinik)
har medicinalstyrelsen beträffande dessa sjukhus inga andra
befogenheter än att, då styrelsen så finner påkallat, förrätta inspektion av
sjukvården därstädes, fastställa rådgivande taxa för vård å enskilda och
halvenskilda rum samt yttra sig i ärenden rörande fel och försummelser av
sjukhusens läkare vid utövning av lälcarkonsten. Styrelsen har sålunda icke
_i motsats till vad som gäller för lasarett i allmänhet — att taga någon
befattning med sjukhusens till- eller ombyggnad eller med tillsättande av
överläkare eller inrättande av befattningar som underläkare eller biträdande
lasarettsläkare, utan ankommer detta på karolinska sjukhusets direktion
eller karolinska institutets lärarkollegium. För medicinalstyrelsens befattning
med allmänna barnbördshuset i Stockholm och akademiska sjukhuset
12 Statsutskottets utlåtande nr 11+7.
i XJppsala gäller i stort sett samma begränsning, dock att styrelsen vad dessa
sjukhus angår skall beredas tillfälle att yttra sig även över klagomål rörande
sjukvårdspersonalens arbetsförhållanden eller entledigande samt i fråga om
storre ny-, till- eller ombyggnad av sjukhuset. Å lasarettet i Lund är gällande
sjukhuslag i princip tillämplig, ehuru undantag har gjorts bland annat
beträffande tillsättande av överläkare och handläggning av ärenden rörande
fel och försummelser av läkare, som tillika är befattningshavare vid universitetet.
Medicin alstyr el seutredningen.
Medicinalstyrelseutredningen har i sitt betänkande angående den centrala
organisationen av det civila medicinal- och veterinärväsendet (stat.
off. utr. 1946: 20) även behandlat frågan om den centrala handläggningen
av ärenden rörande undervisningssjukhusen. Utredningen har därvid bland
annat framhållit, att den undantagsställning i administrativt hänseende,
som tillkommer universitetssjukhusen, närmast torde få ses mot bakgrunden
av deras dubbla uppgift att dels tjäna som vårdanstalter för sjuka,
dels ock fungera som praktiska undervisningsanstalter för läkare och viss
annan medicinalpersonal. I praktiken tillgodose ifrågavarande sjukhus på
grund av sin storlek en mycket betydande del av det föreliggande sjukvårdsbehovet.
Samtidigt är att märka, att klinisk undervisning i icke ringa utsträckning
meddelas även vid andra sjukhus än de egentliga universitetssjukhusen.
Under sådana förhållanden kan det, enligt utredningen, icke i
och för sig anses självfallet, att dessa sjukhus skola i sjukvårdsadministrativt
hanseende intaga en särställning av den art och omfattning, som nu är
fallet. Utredningen erinrar vidare om att det i olika sammanhang har framkommit
önskemål om en närmare anknytning av universitetssjukhusen till
den allmänna sjukhusvården i övrigt, varvid man främst avsett att sammanföra
den centrala handläggningen av samtliga sjuk vårdsärenden till
social (inrikes-) departementet.
Medicmalstyrelseutredningen anser det icke osannolikt, att en sådan ordning
skulle underlätta en ändamålsenlig avvägning av de krav, som den
praktiska sjukvården och den medicinska undervisningen var för sig ställa.
Främst gäller detta i fråga om sjukhusvårdens utbyggnad med olika specialavdelningar
och tillgodoseende med för ändamålet utbildade läkare men
torde även gälla beträffande undervisningens praktiska anordnande. Sålunda
skulle en utflyttning i vidgad omfattning av den med kliniska undervisningen
förenade praktiska tjänstgöringen till lämpliga lasarett innebära
fördelar för såväl de studerande som lasaretten.
Utredningen framhåller vidare, att en ordnad samverkan mellan representanter
för medicinalstyrelsen och den praktiska sjukvården utanför
undervisningssjukhusen å ena sidan samt vederbörande universitetsmyndig
-
13
Statsutskottets utlåtande nr 1^7.
heter å den andra borde komma till stånd beträffande undervisningens planläggning
och utformning. I viss utsträckning torde detta behov kunna tillgodoses
i anslutning till den inspektion, som medicinalstyrelsen äger företaga
rörande sjukvården vid universitetssjukhusen. Utredningen vill likväl
ifrågasätta, huruvida det icke dessutom borde skapas en organiserad form
för överläggningar i detta hänseende. Eventuellt skulle detta kunna ske
genom att vid universitetskanslerns sida ställdes en av Ivungl. Maj:t utsedd
nämnd, bestående av representanter för de medicinska fakulteterna, karolinska
institutet, medicinalstyrelsen och tjänsteläkarorganisationerna.
Remissyttranden.
Det av medicinalstyrelseutredningen framlagda förslaget om överflyttning
av den centrala handläggningen av ärenden rörande universitetssjukhusen
från ecklesiastikdepartementet till social- (inrikes-) departementet
har blivit föremål för olika omdömen av de i ärendet hörda myndigheterna.
Sålunda ha det större akademiska konsistoriet i Uppsala, den medicinska
fakulteten därstädes samt direktionen för akademiska sjukhuset i
Uppsala och det större akademiska konsistoriet i Lund avstyrkt överflyttningen.
Jämväl medicinska fakulteten i Lund har framfört övervägande
kritiska synpunkter mot förslaget. Karolinska institutets lärarkollegium har
däremot — under betonande av angelägenheten för undervisning och forskning,
att befattningar, som ehuru ej uppförda på vederbörande högskolas
stater vore anknutna till undervisningssjukhusen, tillsattes på ett sätt, som
vore betryggande för tillgodoseende av de akademiska synpunkterna — icke
haft något att i princip erinra mot genomförande av förslaget. Förslaget har
tillstyrkts av medicinalstyrelsen. Direktionen över Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund har ansett den ifrågasatta överflyttningen från
vissa synpunkter erbjuda fördelar, medan direktionen för karolinska sjukhuset
funnit att en överflyttning till social- (inrikes-) departementet av
ärenden rörande undervisningssjukhusen borde begränsas till ärenden som
gällde själva sjukhusdriften. Kanslern för rikets universitet har framhållit,
att övervägande skäl talade för att frågor rörande undervisning och forskning
vid undervisningssjukhusen borde bliva föremål för bedömande inom
samma departement, som handlade övriga den akademiska undervisningen
och forskningen berörande spörsmål, d. v. s. ecklesiastikdepartementet. En
överflyttning till social- (inrikes-) departementet av samtliga frågor rörande
sjukhusdriften vore enligt kanslerns uppfattning måhända lämplig, men å
andra sidan förelåge svårigheter att draga en bestämd gräns mellan sistnämnda
ärenden och ärenden rörande undervisning och forskning. Kanslern
har vidare framhållit, att en önskvärd samordning av de egentliga sjukvårdsärendena
i vad de avsåge å ena sidan undervisningssjukhusen, å andra sidan
övriga sjukhus torde kunna vinnas utan den ifrågasatta överflyttningen
genom inrättandet av ett särskilt samarbetsorgan.
14
Statsutskottets utlåtande nr lJft.
I ett flertal av remissyttrandena har med styrka understrukits att någon
omläggning av det kliniska akademiska befordringsväsendet icke borde
äga rum.
D ep ar t e in en t s c h ejen.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Universitetssjukhusen intaga en central ställning inom vårt sjukvårdsväsende.
De äro såsom medicinalstyrelsen framhåller i stor utsträckning
»rikssjukhus», som på grund av sin storlek tillgodose en betydande
del av det föreliggande sjukvårdsbehovet. Särskilt deras specialavdelningar
måste betjäna hela landet. Därtill kommer beträffande akademiska
sjukhuset i Uppsala och lasarettet i Lund, att de samtidigt fylla uppgifterna
som länslasarett. Under sådana förhållanden är det naturligt,
att önskemål framkommit om en närmare anknytning av universitetssjukhusen
till den allmänna sjukvården i övrigt. En enhetlig central handläggning
a.v de egentliga sjukvårdsärendena skulle också medföra vissa uppenbara
fördelar. Ett sammanförande av den centrala handläggningen av samtliga
sjuk vårdy ärenden till det departement, som närmast har att svara för
hälso- och sjukvården, nämligen inrikesdepartementet, synes mig därför
vara motiverat. Särskilt anser jag, att sjukvårdens fortsatta utbyggnad
med nya specialavdelningar skulle främjas av ett närmare samarbete mellan
medicinalstyrelsen och den praktiska sjukvården utanför undervisningssjukhusen
å ena sidan samt universitetssjukhusen å den andra. Det
blir vidare förmodligen nödvändigt att i ökad omfattning flytta ut den
praktiska läkartjänstgöringen under den kliniska utbildningen till härför
lämpliga lasarett utanför de egentliga undervisningssjukhusen, om utbildningskapaciteten
av läkare skall kunna motsvara behovet. Detta torde
ytterligare motivera en enhetlig central ledning av sjukvården.
Universitetssjukhusens uppgift att även tjäna den medicinska forskningen
och den praktiska utbildningen av läkare komplicerar givetvis frågan
om en_ överflyttning av sjukvårdsärendena från ecklesiastikdepartementet
till inrikesdepartementet. Jag är sålunda medveten om att svårigheter
i vissa fall kunna uppstå, när det gäller en gränsdragning mellan å
ena sidan egentliga sjukvårdsärenden och å andra sidan ärenden avseende
undervisning och forskning. Jag har nämligen i likhet med de akademiska
myndigheterna och kanslern utgått ifrån att frågor rörande undervisning
och forskning, även efter en överflyttning av sjukvårdsärendena, skola
handläggas inom ecklesiastikdepartementet. Dessa svårigheter anser jag
dock icke vara större, än att de med god vilja kunna bemästras. I detta sammanhang
vill jag dessutom starkt understryka nödvändigheten av att
minska ecklesiastikdepartementets för närvarande alltför stora arbetsbelastning.
Av vad jag redan anfört torde framgå, att jag icke avser någon omläggning
av det kliniska akademiska befordringsväsendet. Universitetens enhet
får nämligen icke brytas. Jag anser mig icke heller för närvarande böra
taga ställning till frågan om vederbörande sjukhusdirektioners och medicinalstyrelsens
yttranderätt, när det gäller tillsättandet av överläkartjänster
förenade med professur. Jag erinrar härvid om att Kungl. Maj:t genom
beslut den 28 november 1947 uppdragit åt universitetskanslern att verkställa
utredning beträffande frågan om tillsättningen av professurer i kliniska
ämnen.
15
Statsutskottets utlåtande nr 1^7.
Det av medicinalstyrelseutredningen framlagda förslaget om inrättande
av ett särskilt samarbetsorgan, en av Kungl. Maj:t utsedd nämnd vid universitetskanslerns
sida, för att skapa en organiserad form för överläggningar
mellan representanter för medicinalstyrelsen och den praktiska sjukvården
utanför undervisningssjukhusen, å ena, samt vederbörande universitetsmyndigheter,
å andra sidan, bör upptagas till närmare övervägande
i annat sammanhang. . .
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört, kommer jag i det följande
att föreslå, att anslagen till Universitetssjukhus uppföras under elfte huvudtiteln.
. o
Den ifrågasatta överflyttningen torde böra äga rum med mgangen av
nästa budgetår.
Motionen 1:3 5 1.
I motionen I: 351 har till stöd för yrkandet, att anslagen till universitetssjukhusen
alltjämt måtte anvisas under åttonde huvudtiteln anförts bland
annat följande.
Såsom framgår av vad medicinalstyrelseutredningen anfört uttrycker sig
utredningen mycket försiktigt i fråga om lämpligheten av universitetssjukhusens
överflyttning till »socialdepartementet». Något verkligt förslag framlägger
utredningen icke; den bringar blott frågan på tal utan att i nagot
hänseende angiva slutlig'' ståndpunkt. Vid remissen uttalades också av medicinska
fakulteten i Lund, att det var svårt att med ledning av det_ framlagda
betänkandet fatta ståndpunkt till frågan. Betänkandet blev i forevarande
hänseende föremål för skiftande omdömen. Den framlagda tanken
avstyrktes direkt av det större akademiska konsistoriet i Uppsala, medicinska
fakulteten i Uppsala, direktionen för det akademiska sjukhuset därstädes
och större akademiska konsistoriet i Lund. Kanslern för rikets universitet
framhöll att övervägande skäl tala för att frågor om undervisning och forskning
vid universitetssjukhusen borde behandlas inom ecklesiastikdepartementet
men att en överflyttning av samtliga frågor rörande sjukhusdriften
»måhända» skulle vara lämplig. Han ansåg emellertid att en bestämd gräns
mellan den ena och den andra arten ärenden svårligen kunde dragas. Han
föreslog att universitetssjukhusen fortfarande skulle lyda under ecklesiastikdepartementet
men att ett samarbetsorgan skulle skapas. _
När nu ecklesiastikministern föreslår överförande av universitetssjukhusen
till inrikesdepartementet, betonar han att universitetens enhet icke
får brytas, att alltså någon omläggning av det kliniska akademiska befordringsväsendet
icke åsyftas och att frågor angående undervisning och torskning
även för framtiden skola behandlas inom ecklesiastikdepartementet
I dessa hänseenden torde ecklesiastikministerns uttalanden bliva föremal
för odelat gillande. Men i propositionen tager han icke upp frågan, huru
man skarpt skall kunna skilja mellan ärenden angående forskning och
undervisning å ena och sjukhusdriften a andra sidan, och han framlägger
icke något förslag angående det samarbetsorgan, som redan varit föremål
för överväganden inom medicinalstyrelseutredningen och payrkats även av
universitetskanslern. Även inom den medicinska fakulteten i Uppsala har
frågan om organisationen av samarbetet varit föremål fiir överväganden.
För min del anser jag att på grund av den starka kritik som framförts mot
överflyttandet av universitetssjukhusen till inrikesdepartementet fragan om
16 Statsutskottets utlåtande nr 1^7.
överflyttandet bör lösas först sedan de två angivna spörsmålen varit föremål
för närmare överväganden, alltså då man i dess helhet kan överblicka,
huru förhållandena ställa sig efter ett överförande. Någon som helst olägenhet
med att vänta med överförandet tills en närmare utredning föreligger
i de angivna hänseendena torde icke finnas; någon kritik av den nuvarande
ordningen har nämligen icke visat sig.
Utskottet.
Enligt de remissmyndigheter, som ställt sig avvisande mot eller tveksamma
till förslaget, föreligga icke bärande skäl för den ifrågasatta åtgärden.
Vidare har bland annat framhållits, att den nuvarande ordningen
icke hade medfört några olägenheter, att gränsen mellan de ärenden, som
vore av sjukvårdskaraktär, och de ärenden, som avsåge undervisning och
forskning, vore svår att draga samt att det rätteligen borde ankomma på det
departement, som vore huvudman för själva undervisningen, att handlägga
ärenden avseende av undervisningen och forskningen vid undervisningssjukhusen
betingade kostnader för lärare samt viss övrig personal, apparatur och
vetenskapliga instrument m. m. ävensom övervaka att undervisning och
forskning bleve tillräckligt tillgodosedda ifråga om lokaler inom nybyggnader
vid universitetssjukhusen.
Till stöd för en överflyttning av ovannämnda ärenden från ecklesiastikdepartementet
till inrikesdepartementet har medicinalstyrelsen bland annat
framhållit, att sjukvårdens intressen starkt talade för en dylik åtgärd, att
ett närmare samarbete vore särskilt angeläget för planläggningen av sjukvårdens
vidare utveckling med nya specialavdelningar samt för den fortsatta
utbildningen av läkare och övriga sjukvårdsfunktionärer, att en samordning
vore betingad av nödvändigheten av att undervisningen i medicinens olika
kliniska discipliner bleve mera socialt betonad än för närvarande och att
den förebyggande vården ägnades särskild uppmärksamhet ävensom att
en enhetlig behandling av såväl materiel- som personalfrågorna syntes i
möjligaste mån böra ske bland annat på grund av omöjligheten av att skilja
mellan å ena sidan personal och materiel, som tjänade forskningen, samt å
andra sidan sådan, som tjänade sjukvården.
Departementschefens förslag innebär, att den centrala handläggningen av
samtliga frågor av beskaffenhet att beröra de till undervisningssjukhusen
anvisade anslagen skall överflyttas från ecklesiastikdepartementet till inrikesdepartementet.
Departementschefen har med sitt förslag icke avsett
någon omläggning av det kliniska akademiska befordringsväsendet utan
framhållit, att universitetens enhet icke finge brytas.
I motionen I: 351 har anförts, att frågan om överflyttandet borde lösas
först sedan spörsmålet om gränsdragningen mellan ärenden rörande undervisning
och forskning samt ärenden rörande sjukvårdsdriften klarlagts samt
frågan om inrättandet av ett samarbetsorgan tillfredsställande utretts. I
motionen har därför yrkats uppskov med ett ställningstagande till över
-
Statsutskottets utlåtande nr lJf.7. 17
flyttningsfrågan i avvaktan på att nämnda spörsmål blivit föremål för ytterligare
överväganden.
Den närmare fördelningen av ärendena mellan statsdepartementen bestämmes
enligt § 5 regeringsformen av Konungen genom en särskilt utfärdad,
offentligen kungjord stadga. Kungl. Maj:t äger således att utan
riksdagens hörande fatta beslut i den nu aktuella frågan om överflyttningen
av ärendena rörande undervisningssjukhusen från ecklesiastik- till inrikesdepartementet.
Chefen för ecklesiastikdepartementet har emellertid i
förevarande proposition ansett sig böra närmare utveckla de skäl, som enligt
hans mening tala för vidtagandet av en dylik åtgärd. Med hänsyn
härtill har utskottet för sin del velat uttala, att den ifrågasatta åtgärden
måste — på grund av den inställning, som i ärendet intagits av det övervägande
antalet akademiska myndigheter — giva anledning till tveksamhet,
särskilt som några väsentliga olägenheter av den nuvarande anordningen
icke påvisats. En samordning av sjukvårdsärendena, i vad de avse
å ena sidan undervisningssjukhusen och å andra sidan övriga sjukhus, torde
emellertid i och för sig vara önskvärd. Departementschefen har i detta
syfte funnit ett sammanförande av handläggningen av samtliga sjulcvårdsärenden
till det departement, som närmast har att svara för hälso- och
sjukvården, nämligen inrikesdepartementet, motiverad samt framhållit, att
en enhetlig central handläggning av sjukvårdsärendena skulle medföra
vissa uppenbara fördelar. Dessa synpunkter måste enligt utskottets mening
tillmätas betydelse.
De betänkligheter, som de akademiska myndigheterna uttalat mot överflyttningen
av nämnda ärenden, anser utskottet för sin del kunna till en
del undanröjas genom inrättandet av ett särskilt samarbetsorgan av rådgivande
karaktär och bestående av representanter för vederbörande universitetsmyndigheter,
medicinalstyrelsen och den praktiska sjukvården
utanför undervisningssjukhusen. Detta organ bör träda i verksamhet redan
på ett tidigt stadium av ifrågakommande ärendens handläggning och innan
desamma i förekommande fall överlämnats till kanslern eller andra berörda
myndigheter för yttrande. Härigenom skulle enligt utskottets mening
en rationell organisation av den medicinska kliniska undervisningen och
av sjukvården i riket väsentligen underlättas. Utskottet vill för sin del
förorda, att ett samarbetsorgan av sålunda angivet slag av Kungl. Maj:t
tillsättes snarast möjligt; för de kostnader, som bliva förknippade härmed,
torde tills vidare åttonde huvudtitelns kommittéanslag kunna anlitas.
På grund av vad ovan anförts har utskottet funnit sig böra avstyrka
bifall till motionen I: 351 och får alltså hemställa,
att riksdagen må med avslag å motionen I: 351 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan
anfört.
2 — Bihang till riksdagens ''protokoll 191/8. 6 saml. Nr 1/^6—11/7.
18
Statsutskottets utlåtande nr 1^7.
II. Anslagsberäkningar.
l:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har (propositionen nr 203, punkt 2, s. 10—28) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för karolinska sjukhuset, som föranledas av vad departementschefen anfört,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för karolinska
sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49,
dels ock till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret
1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 9 670 000
kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 424 000 kronor,
föranledd — förutom av automatiska förändringar — av följande av departementschefen
förordade ändringar i personalorganisationen vid sjukhuset:
1)
inrättande av en biträdande överläkartjänst (arvode 11 760 kronor)
vid psykiatriska kliniken,
2) inrättande av en biträdande läkartjänst (arvode 11 760 kronor) och
en översköterskebefattning i Ca 12 vid kirurgiska polikliniken,
3) inrättande vid röntgendiagnostiska avdelningen av ytterligare en befattning
som förste underläkare samt en sjuksköterska (Ce 10), ett kanslibiträde
— (Cell) och en sjukvårdsbiträdesbefattning (Ce 3),
4) förändring av halvtidstjänsten som narkosunderläkare till heltidstjänst
samt inrättande av en befattning som förste underläkare med halvtidstjänst
vid bakteriologiska avdelningen ävensom förstärkning av nämnda avdelning
med ett laboratoriebiträde i Ce 11 och ett ekonomibiträde i Ce 2,
5) förstärkning av personalen vid medicinskt-fysiologiska centrallaboratoriet
med en översköterska i Ca 12, en sjuksköterska i Ce 10, två laboratoriebiträden
i Cell, ett ekonomibiträde med halvtidstjänstgöring i Ce 2
och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål med reglerad befordringsgång.
6) förändring av två laboratoriebiträdesbefattningar i Cg 11 vid medicinskt-kemiska
centrallaboratoriet till extra ordinarie befattningar i Cell
samt inrättande av en befattning som förste vaktmästare i Ca 11 vid laboratoriet,
7) inrättande vid kvinnoklinikens spermalaboratorium av en befattning
som översköterska i Ca 12 i stället för en nuvarande sjuksköterskebefattning
i Ce 10 samt förändring av en med halvtidstjänstgöring förenad sjuksköterskebefattning
i Ce 10 vid samma laboratorium till heltidstjänst,
8) inrättande vid radiumhemmet av en sjuksköterskebefattning i Ce 10,
samt
9) lönereglering för köksföreståndarpersonalen, innebärande att förste
köksföreståndarna hänföras till 19 lönegraden, de föreståndare, som förestå
personalmatsalarna, till 12 lönegraden och övriga köksföreståndare till 15
lönegraden, allt från och med den 1 juli 1948.
Beträffande frågan om lönereglering för köksföreståndarpersonalen
inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat följande.
19
Statsutskottets utlåtande nr 147.
Förste köksföreståndaren är vid karolinska sjukhuset placerad i Ca 16
och vid serafimerlasarettet i Ca 15. De biträdas i arbetet av köksföreståndare.
Vid karolinska sjukhuset finnas tre ordinarie köksföreståndare i Ca 11,
av vilka en förestår dietköket, en centralköket och en personalmatsalarna.
Därjämte har direktionen i maj 1947 medgivit anställande vid sjukhuset
av en köksföreståndare i Cg 11, vilken skulle tjänstgöra såsom avlösare för
övriga föreståndare, då dessa åtnjöte ledighet vad sjunde dag, förestå maskindiskningsarbetet
och övervaka tillvaratagandet av matrester. Den vid
garnisonssjukhuset tjänstgörande köksföreståndaren är placerad i Ce 12. Vid
serafimerlasarettet finnes en ordinarie köksföreståndare i Ca 11, vilken förestår
dietköket, och en extra ordinarie köksföreståndare i Ce 11, viiken förestår
lasarettets personalmatsalar.
I två likalydande, vid 1947 års riksdag väckta motioner (1:338 och
11:499) hemställdes, att riksdagen måtte besluta, att förste köksföreståndare
och köksföreståndare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet skulle
uppflyttas i lönegraden A 15 respektive A 12 enligt då gällande lönereglemente.
Riksdagen (skrivelsen 1947:445) anförde för sin del följande.
Beträffande det i motionerna I: 338 och II: 499 framställda yrkandet i
fråga om löneställningen för förste köksföreståndare och köksföreståndare vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet får riksdagen erinra därom, att
allmänna lönenämnden och departementschefen icke ansett att denna fråga
borde upptagas separat utan under beaktande av löneläget för motsvarande
befattningar vid sinnessjukhusen, inom försvarsväsendet m. m. Emellertid
hava sedermera såsom i ovannämnda motion framhållits köksföreståndarna
vid landstingens sjukhus enligt träffat avtal mellan landstingens centrala
lönenämnd och Svenska ekonomiföreståndarinnors förening från och med
den 1 juni 1947 erhållit en löneplacering överstigande köksföreståndarnas vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Erinras må även att första föreståndarinna
och föreståndarinna i sjukvården — vilka förut i lönehänseende
varit jämställda med förste köksföreståndare, respektive köksföreståndare —
från och med den 1 juli 1947 uppflyttats till lönegrader, motsvarande lönegraderna
A 15 och A 12.
Enligt riksdagens mening föreligga på grund av sålunda anförda omständigheter
onekligen skäl för att löneställningen för förste köksföreståndare och
köksföreståndare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet göres till
föremål för snar omprövning. Riksdagen ifrågasätter huruvida icke denna
omprövning lämpligen kunde företagas i samband med de av departementschefen
angivna överväganden, som anses böra komma till stånd rörande
kuratorernas vid nämnda sjukhus löneställning och varom förslag av departementschefen
antytts komma att föreläggas nästa års riksdag. Vid den av
riksdagen ifrågasatta omprövningen av förste köksföreståndarnas och köksföreståndarnas
löneställning synes jämväl böra övervägas huruvida motiv
föreligger för en förhöjd löneplacering, räknad från och med den 1 juli 1947.
Direktionen har nu i sina anslagsäskanden för niista budgetår upprepat
sitt i november 1946 framlagda förslag i fråga om löneställningen för vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet anställda förste köksföreståndare
20
Statsutskottets utlåtande nr lJt7.
och köksföreståndare. Därvid har direktionen föreslagit, att den köksföreståndare,
som enligt direktionens i maj 1947 lämnade medgivande anställts
vid karolinska sjukhuset och placerats i Cg 11, skulle uppflyttas till Ce 13.
Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.
Såsom riksdagen i sin skrivelse 1947:445 framhållit, ha köksföreståndarinnorna
vid landstingens sjukhus enligt ett mellan landstingens centrala lönenämnd
och svenska ekonomiföreståndarinnors förening träffat avtal erhållit
en löneplacering överstigande motsvarande personals vid karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet. Enligt nämnda avtal ha biträdande föreståndarinnor
hänförts till 12 lönegraden enligt statens allmänna avlöningsreglemente, köksföreståndarinnorna
vid delat lasarett samt vid annat lasarett och sanatorium
med minst 200 vårdplatser till 19 lönegraden och köksföreståndarinnorna vid
mindre sjukhus till 17 lönegraden. Enligt 1947 års riksdags beslut ha första
föreståndarinnorna i sjukvården vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet,
vilka tidigare i lönehänseende varit likställda med förste köksföreståndarna
vid nämnda sjukhus, uppflyttats till 19 lönegraden, medan föreståndarinnorna
i sjukvården, vilka före den 1 juli 1947 voro placerade i samma lönegrad
som köksföreståndaren vid garnisonssjukhuset och en lönegrad högre
än övriga köksföreståndare, uppflyttats till 16 lönegraden. Erinras må jämväl,
att översköterskorna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet numera
äro placerade i 12 lönegraden.
Vid mina överväganden av frågan om löneställningen för köksföreståndarpersonalen
har jag i likhet med direktionen för karolinska sjukhuset kommit
till den uppfattningen, att de köksföreståndare, som förestå personalmatsalarna,
böra placeras i lägre lönegrad än övriga köksföreståndare. I anslutning
till 1947 års riksdags beslut i fråga om löneställningen för jämförlig personal
i sjukvården vid ifrågavarande sjukhus anser jag mig efter samråd med
chefen för finansdepartementet böra förorda, att förste köksföreståndarna
hänföras till 19 lönegraden, de köksföreståndare, som förestå personalmatsalarna.
till 12 lönegraden och övriga köksföreståndare till 15 lönegraden, allt
från och med den 1 juli 1948.
Till stöd för yrkandet i motionerna 1:349 och 11:512, att ifrågavarande
lönereglering för köksföreståndarpersonalen måtte få räknas från och med
den 1 juli 1947, har anförts i huvudsak följande.
Riksdagen synes ha grundat sitt ställningstagande i fjol i denna fråga på
att första föreståndarinna och föreståndarinna i sjukvården, med vilka förste
köksföreståndare respektive köksföreståndare förut varit jämställda i lönehänseende,
från och med den 1 juli 1947 uppflyttas till Ca 19 och Ca 15.
Vidare torde man kunna utgå från att riksdagen vid sitt bedömande tillmätt
uppflyttningen av köksföreståndarna vid landstingens sjukhus från och med
den 1 juni 1947 till Ca 19 eller Ca 17 en icke oväsentlig betydelse.
Föregående års riksdags uttalande synes ge vid handen att den högre
löneplaceringen för köksföreståndarpersonalen vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet borde räknas från och med den 1 juli 1947 och icke från
och med den 1 juli 1948 som föreslagits i proposition nr 203 vid årets riksdag.
Invändningar kunna resas mot att beslut om lönegradsuppflyttning får retroaktiv
verkan men övervägande skäl tala för att så sker i detta speciella fall.
För en sådan uppfattning kan först och främst åberopas vad riksdagen 1947
21
Statsutskottets utlåtande nr 11{7.
framhållit i detta ärende. Vidare tala rättviseskäl för att förste köksföreståndare
och köksföreståndare icke behandlas sämre i lönehänseende än första
föreståndarinna och föreståndarinna i sjukvården, med vilka köksföreståndarpersonalen
tidigare varit jämställd.
Till stöd för det i motionerna 1:350 och 11:511 framförda yrkandet om
förbättrad löneställning för kuratorerna vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet har anförts följande.
Den 1 juli 1946 gjordes en framställning till Kungh Maj:t om en allsidig
utredning av de statsanställda kuratorernas löneplacering. Anledning härtill
var att tidigare gjorda framställningar om löneförbättringar för olika kuratorsgrupper
avslagits under hänvisning till att en utredning av nyssnämnt
slag borde ske. Sedan under våren 1947 en överenskommelse med retroaktiv
verkan från den 1 januari 1947 slutits med landstingens centrala lönenämnd,
innebärande en väsentligt högre löneplacering av de landstingsanställdakuratorerna
än av de statligt anställda, har i maj 1947 förnyad framställning
om förbättrad löneställning för de statsanställda kuratorerna skett.
Landstingens överenskommelse innebar, att förste kurator skall inplaceras i
19:e och kurator i 17:e lönegraden i för landstingens befattningshavare gällande
löneplan, vilken motsvarar den statliga löneplan 1.
Med anledning av sistnämnda framställning yttrade departementschefen
i ecklesiastikdepartementet i Kungl. Maj:ts proposition 287/47, s. 46:
Jag är icke beredd att med anledning av nyssnämnda framställning (Ubi
och svensk kuratorsförening), som icke hunnit undergå remissbehandling
i vanlig ordning, nu förorda någon ändring beträffande de vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet anställda kuratorernas löneställning. Jag
förutsätter emellertid, att frågan om såväl nyssnämnda som övriga statsanställda
kuratorers löneställning göres till föremål för närmare överväganden
samt att nästa års riksdag förelägges det förslag i ämnet, vartill övervägandena
kunna giva anledning.
Utredning har under hösten 1947 verkställts av statens lönenämnd, som
den 5 december 1947 avgivit utlåtande i ärendet (Ser. Ac. D:nr 326/1947).
Lönenämnden har ingående behandlat följande personalgruppers arbetsuppgifter
och kvalifikationer, nämligen:
1) kuratorer anställda vid de statliga undervisningssjukhusen (karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet), 6 tjänster;
2) kuratorer anställda vid fångvårdsanstaltema, 11 tjänster;
3) socialassistenter anställda vid rättspsykiatriska undersökningsstationer,
6 tjänster; . .
4) hjälpverksamhetsförestånderskor vid de statliga sinnessjukhusen, 25
tjänster. .. ...
Beträffande de tre förstnämnda grupperna har lönenämnden framlagt förslag
till löneplacering. Lönenämnden har däremot i detta sammanhang icke
velat föreslå någon ändrad lönegradsplacering för den sistnämnda gruppen
och har därvid stött sig på medicinalstyrelsens till lönenämnden avgivna
utätande att kuratorernas löneställning icke utan vidare kan tagas till utgångspunkt
vid lönesättmng för hjälpverksamhetsförestanderskorna. Jämförelse
borde i stället göras med sjukvårdspersonal i sluten vård med närmast
motsvarande kvalifikationer och arbetsuppgifter.
Beträffande kuratorernas löneplacering anför lönenämnden:
De sociala kuratorernas nuvarande placering i 15 lönegraden måste lonc
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 147.
nämnden av flera skäl finna låg. En sådan uppfattning kan enligt lönenämndens
mening grundas redan pa jämförelser med andra personalkategorier i
samma löneläge. De i och för sig kvalificerade arbetsuppgifterna för dessa
kategorier torde i betydande omfattning få karakteriseras som rutinmässiga.
Verksamheten som social kurator synes däremot väsentligen vara av annan
art. Lönenämnden har fått den uppfattningen, att kuratorsverksamheten
— om den skall kunna fylla sina viktiga uppgifter — av sina företrädare
främst kräver ett avsevärt mått av initiativkraft, förmåga att snabbt sätta
sig in i växlande situationer samt intresse för och erfarenhet rörande såväl
det mänskliga psyket som individernas yttre förhållanden. Härjämte erfordras
självfallet en relativt ingående kännedom särskilt om vissa delar av den
samhälleliga organisationen.
Beträffande löneplaeeringen av kuratorstjänsterna vid karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet — tillsammans sex tjänster — förordar lönenämnden
att vid karolinska sjukhuset två ordinarie kuratorstjänster och
en extra ordinarie placeras i 19:e lönegraden samt de två övriga i 17:e lönegraden.
Kuratorstjänsten vid serafimerlasarettet bör även hänföras till 19:e
lönegraden. Dessa placeringar stå sålunda i överensstämmelse med lönegradsplaeeringarna
för de landstingsanställda kuratorerna enligt ovannämnda
överenskommelse. Lönenämnden har funnit det »i och för sig
värdefullt, att enhetlighet råder i fråga om de villkor, som erbjudas en viss
personalkategori i allmän tjänst vare sig arbetsgivaren är staten, landsting
eller kommun».
Trots lönenämndens utförliga utredning och förord och trots departementschefens
utfästelse i propositionen 287/47 har kuratorernas lönegradsplacering
icke upptagits i Kungl. Maj ds proposition 203 till innevarande års riksdag
angående anslag till universitetssjukhusen.
Sedan lönereglering nu skett för såväl kuratorerna vid landstingens sjukvårdsanstalter
(från och med den 1 januari 1947) som vid pensionsstyrelsens
kuranstalter (från och med den 1 juli 1947) och vid vanföreanstalterna (från
och med den 1 januari 1948) är alltså förhållandet det, att kuratorerna vid
de stora rikssjukhusen karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, till vilka
även den medicinska undervisningen är förlagd, ha en löneställning, som med
icke mindre än fyra lönegrader understiger nyssnämnda kuratorers lönegradsplacering.
Att kuratorer till dessa sjukhus kunnat erhållas och behållas även
sedan övriga kuratorstjänster fått en bättre löneplacering beror givetvis på
att man efter departementschefens uttalande i fjolårets proposition med
säkerhet förväntat, att de statligt anställda kuratorernas löneställning skulle
regleras av innevarande års riksdag. Därest så icke skulle ske, har man säkerligen
att räkna med att dessa befattningshavare övergå till andra bättre betalda
kuratorsbefattningar och att nyrekryteringen ej kan ske på ett tillfredsställande
sätt, något som lönenämnden även starkt betonat.
Utskottet tillstyrker bifall till vad departementschefen förordat med
avseende å personalorganisationen vid karolinska sjukhuset.
Frågan om lönereglering för köksföreståndarpersonalen var — såsom av
den ovan lämnade redogörelen framgår — på grund av motionsvis framställda
yrkanden föremål för prövning av 1947 års riksdag, varvid riksdagen
uttalade, dels att skäl förelåge för att nämnda fråga gjordes till föremål för
snar omprövning, dels ock att vid denna omprövning borde övervägas huruvida
motiv förelåge för en förhöjd löneplacering, räknat från och med den
23
Statsutskottets utlåtande nr 11^7.
1 juli 1947. Det av Kungl. Maj:t nu framlagda löneregleringsförslaget innebär
i stort sett ett tillmötesgående av det vid fjolårets riksdag i de då
väckta motionerna gjorda yrkandet beträffande omförmälda personals löneställning,
dock att de förordade löneförbättringarna icke förutsatts få retroaktiv
verkan utan äro avsedda att gälla från och med den 1 juli 1948. Vid
sådant förhållande och då ett beslut om retroaktiv tillämpning av ifrågavarande
lönereglering kunde tänkas få icke önskvärda konsekvenser i fråga
om andra lönespörsmål har utskottet icke funnit sig böra biträda det i
motionerna 1:349 och 11:512 framställda förslaget om löneregleringens
ikraftträdande redan från och med den 1 juli 1947.
Vid karolinska sjukhuset finnas för närvarande fem kuratorer (två ordinarie
och tre extra ordinarie) och vid serafimerlasarettet en kurator (ordinarie),
vilka samtliga äro placerade i 15 lönegraden. I motionerna I: 350
och II: 511 har framhållits, att statens lönenämnd numera verkställt utredning
angående löneställningen för nämnda kuratorer ävensom för kuratorerna
vid fångvårdsanstalterna, socialassistenterna vid rättspsykiatriska
undersökningsstationer samt hjälpverksamhetsföreståndarinnor vid de statliga
sinnessjukhusen. Lönenämnden hade därvid förordat, att vid karolinska
sjukhuset tre kuratorer (två ordinarie och en extra ordinarie) skulle
placeras i 19 lönegraden och två kuratorer i 17 lönegraden samt att kuratorn
vid serafimerlasarettet skulle hänföras till 19 lönegraden. Det i motionerna
gjorda yrkandet överensstämmer med lönenämndens förslag. Utskottet
får framhålla, att en lönereglering för de i motionerna avsedda
befattningshavarna synes utskottet motiverad med hänsyn icke minst till
att kuratorerna vid landstingens sjukvårdsanstalter erhållit förbättrade
löneförmåner, räknat från och med den 1 januari 1947. Då emellertid den
av lönenämnden verkställda utredningen omfattar jämväl andra, med kuratorerna
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet jämförliga befattningshavargrupper,
anser utskottet att samtliga dessa lönefrågor lämpligen
böra upptagas till behandling i ett sammanhang. Utskottet förutsätter
att förslag i ämnet kommer att från Kungl. Maj:ts sida föreläggas
nästa års riksdag. Med hänsyn till vad sålunda anförts torde motionerna
I: 350 och II: 511 icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 350 och II: 511, såvitt nu
är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för karolinska sjukhuset, som föranledas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 5 mars 1948 anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:
24
Statsutskottets utlåtande nr 1^7.
Avlöningsstat:
I. Radiofysiska och radiapatologiska
institutionerna.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 121 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Ivungl. Maj:t ........ » 16 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............... » 60 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 21 400
Summa kronor 220 000
II. Sjukhuset i övrigt.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 1 485 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 320 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............... » 6 675 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 970 000
Summa kronor 9 450 000
III. Sammanfattning.
I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna
.................... kronor 220 000
II. Sjukhuset i övrigt................ » 9 450 000
Summa kronor 9 670 000
c) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar
för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 9 670 000 kronor;
II. att motionerna 1:349 och II: 512, såvitt nu är i
fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
2:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 28—31), vilket innebär en
anslagshöjning med 397 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Karolinska
sjukhuset: Omkostnader för budgetåret 1948/49 under elfte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 888 000 kronor.
25
Statsutskottets utlåtande nr 1J+7.
3:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 31 och 32), vilket bland annat
innefattar en medelsanvisning av 175 000 kronor till anskaffande av två
röntgenapparater, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Karolinska
sjukhuset: Utrustning för budgetåret 1948/49 under elfte
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 675 000 kronor.
4:o) Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 5, s. 33—43) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för serafimerlasarettet,
som föranledas av vad departementschefen anfört, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för serafimerlasarettet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1948/49, dels ock till Universitetssjukhus:
Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret 1948/49 under
elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 4 090 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 703 000 kronor, föranledd
förutom av automatiska förändringar av vissa av departementschefen
förordade ändringar i fråga om sjukhusets personal. Dessa ändringar
framgå närmare av följande sammanställning.
1. Läk ar person al.
a) inrättande av en befattning som överläkare (Ca 32) och en befattning
som förste underläkare vid en traumatologisk avdelning av neurokirurgiska
kliniken i stället för två under innevarande budgetår provisoriskt anställda
befattningshavare; . . .
b) inrättande av en förste underläkartjänst vid khmskt-neurofysiologiska
centrallaboratoriet;
c) inrättande av en befattning som biträdande läkare (grundarvode 15 800
kronor) vid neurokirurgiska kliniken i stället för nuvarande anordning med
en konsulterande psykiatriker.
2. Övrig sjukvårdspersonal.
a) anställande av en översköterska (Ca 12) vid kliniskt-neurofysiologiska
centrallaboratoriet;
b) anställande av en föreståndarinna (Ca 16) i stället för en översköterska
(Ca 12); .
c) anställande av tre översköterskor (Ca 12) i stället för en sjuksköterska
(Cg 10) vid medicinska kliniken och två sjuksköterskor (Ce 10) vid klinisktkemiska
centrallaboratoriet;
d) förändring av två sjuksköterskebefattningar (Cg 10) vid klmisktkemiska
centrallaboratoriet till extra ordinarie befattningar i 10:e lönegraden;
e)
anställande av en sjuksköterska (Ce 10) och fem sjukvårdsbiträden
(Ce 2) vid medicinska kliniken;
f) anställande av två sjuksköterskor (Ce 10) vid plastik-kirurgiska avdelningen.
26
Statsutskottets utlåtande nr lJfl.
3. Ekonomipersonal.
a) anställande av ett ekonomibiträde (Ce 2) vid medicinska kliniken;
. b) anställande av ett ekonomibiträde (Ce 2; halvtidstjänstgöring) vid
kirurgiska kliniken och vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet;
c) lönegradsuppf lottning av en förste köksföreståndare från Ca 15 till
Ca 19, en köksföreståndare från Ca 11 till Ca 15 och en köksföreståndare
från Ce 11 till Ce 12.
4- Administrations- och kontorspersonal.
a) anställande av ett biträde för skriv- och kontorsgöromål med reglerad
befordringsgång vid ovannämnda traumatologiska avdelning;
b) anställande av ett kanslibiträde (Ce 11) vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet,
varvid tjänstgöringstiden vid den nuvarande icke-ordinarie befattningen
för skriv- och kontorsgöromål vid laboratoriet inskränkes till
halvtid.
Utskottet biträder Kung]. Maj:ts ifrågavarande förslag och får under
hänvisning till vad utskottet under punkten l:o) anfört hemställa,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 350 och II: 511, såvitt nu
är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för serafimerlasarettet, som föranledas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 5 mars 1948 anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 720 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 202 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.................. » 2 775 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ » 393 000
Summa kronor 4 090 000;
c) till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar
för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 4 090 000 kronor;
II. att motionerna I: 349 och II: 512, såvitt nu är i fråga,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
27
Statsutskottets utlåtande nr lJj7.
5:o) Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 43 och 44), vilket innebär en
anslagshöjning med 178 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:
Omkostnader för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kronor.
6:o) Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa byggnadsarbeten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 44 och 45), vilket
avser vissa byggnadsarbeten, som delvis äro föranledda av beslutet om
uppförande vid serafimerlasarettet av en nybyggnad för karolinska institutets
patologiska avdelning m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:
Vissa byggnadsarbeten för budgetåret 1948/49 under
elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 46 000
kronor.
7:o) Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala.
Kung. Maj:t har (punkt 8, s. 45—50) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 3 200 000 kronor.
För närvarande gäldas såväl statens som landstingets bidrag till täckande
av uppkommande driftsunderskott vid akademiska sjukhuset i Uppsala i
efterhand. Departementschefen har framhållit, att detta måste anses såväl
ekonomiskt som administrativt otillfredsställande, och har därför i anslutning
till ett av riksdagens revisorer år 1947 gjort uttalande förordat en
omreglering, enligt vilken universitetet medgives rätt att från nu ifrågavarande
anslag under löpande budgetår täcka de på samma år belöpande utgifterna
mot slutlig avräkning vid budgetårets utgång. För nästa budgetår har
därför medel beräknats till täckande av statens andel i bristen för såväl
innevarande som nästkommande räkenskapsår. De erforderliga beloppen ha
beräknats till 1 560 000 kronor respektive 1 640 000 kronor eller sammanlagt
3 200 000 kronor, medan innevarande budgetårs anslag, som avser bristen
för räkenskapsåret 1946/47, är uppfört med 1 040 000 kronor.
Utskottet tillstyrker bifall till ifrågavarande förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska
sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1948/49 under
elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 200 000
kronor.
8:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj st s förslag (punkt 9, s. 50), vilket
innebär en anslagshöjning med 45 100 kronor, hemställer utskottet,
28
Statsutskottets utlåtande nr 147.
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret
1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa ett anslag av
464 900 kronor.
9:o) Universitetssjukhus: Bidrag- till anordnande av en transformatorstation
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. in. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 50—52) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till anordnande
av en transformatorstation vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för budgetåret 1948/49
under elfte huvudtiteln anvisa ett anslag av 49 600 kronor.
10:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördsliuset i
Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 52 och 53),
vilket innebär en anslagshöjning med 80 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna
barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1948/49
under elfte huvudtiteln anvisa ett anslag av 425 000
kronor.
H:o) Utbyggande av karolinska sjukhuset. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 12, s. 53 och 54), vilket innebär anvisande av ett
belopp av 500 000 kronor avsett för mötande av beräknade kostnadsökningar
särskilt i fråga om det i viss omfattning påbörjade arbetet med
uppförande av en pediatrisk klinik samt ombyggnad av sjukhusets centrala
anläggningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbyggande av karolinska sjukhuset
under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,
för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag av
500 000 kronor.
12:o) Vissa byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset i Uppsala.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 55—57), vilket innebär
anvisande av ett belopp av 344 000 kronor avsett bland annat till en med
hänsyn till väderlekens påfrestningar som ofrånkomlig och brådskande betecknad
ombyggnad av vissa terrasstak, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid akademiska
sjukhuset i Uppsala under statens allmänna fastighetsfond,
inrikesdepartementet, för budgetåret 1948/49 anvisa
ett investeringsanslag av 344 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 1^7. 29
13:o) Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av en kvinnoklinik
vid Sabbatsbergs sjukhus. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(propositionen nr 213, avdelning II, s. 59 och 60) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till wppjörande
av en kvinnoklinik vid Sabbatsbergs sjukhus för
budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
14:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik
i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (avdelning III, s. 60
63), vilket innebär en anslagshöjning med 42 800 kronor, hemställer utskottet,
...
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk
klinik och poliklinik i Stockholm för budgetaret
1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 132 000 kronor.
Stockholm den 8 juni 1948.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit.
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar
Olsson, Pauli, Lindström, Larsson, Andrén, Heiding, fröken Andersson, herrar
von Heland, Johan Eric Ericson, Rosenberg och Ohlon; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Ward, Malmborg i Skövde, Falla, Andersson i Malmö, Wallentheim,
Lindholm, Onsjö, Petterson i Degerfors, Sefve och Jansson i Kalix.
Reservation
av herrar Oscar Olsson och Prndi samt fröken Andersson, vilka ansett, att
utskottet bort tillstyrka det i motionerna I: 350 och II: 511 framförda yrkandet
om förbättrad löneställning för kuratorerna och att därför,
dels av utskottets yttrande under rubriken Universitetssjukhus: ICaro
-
30 Statsutskottets utlåtande nr 11,7.
linska sjukhuset: Avlöningar, det stycke på s. 23, som börjar med orden
»Vid karolinska» och slutar med orden »åtgärd föranleda», bort hava följande
lydelse:
»\''id karolinska sjukhuset finnas för närvarande fem kuratorer (två ordinarie
och tre extra ordinarie) och vid serafimerlasarettet en kurator (ordinarie),
vilka samtliga äro placerade i 15 lönegraden. Såsom i motionerna
I: 350 och II: 511 framhållits, har statens lönenämnd numera verkställt utredning
bland annat angående löneställningen för ifrågavarande befattningshavare.
Lönenämnden har därvid förordat, att vid karolinska sjukhuset tre
kuratorer (tva ordinarie och en extra ordinarie) placeras i 19 lönegraden
och tva kuratorer i 17 lönegraden samt att kuratorn vid serafimerlasarettet
hänföres till 19 lönegraden. Det i motionerna 1:350 och 11:511 gjorda
yrkandet överensstämmer med lönenämndens förslag. Kuratorerna vid landstingens
sjukvårdsanstalter ha erhållit en lönereglering, räknat från och med
den 1 januari 1947, vilken medfört att dessa befattningshavare inplacerats
i 19 och 17 lönegraderna i den för landstingens befattningshavare gällande
löneplanen (motsvarande den statliga löneplanen 1). Enligt utskottets
mening äro de arbetsuppgifter, som åvila kuratorerna vid karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet, till art och omfattning sådana, att i enlighet
med motionärernas förslag en högre lönegradsplacering än den nuvarande
synes starkt motiverad. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna
I: 350 och II: 511.
På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit bör under avdelning
II. Sjukhuset i övrigt anslagsposten till ordinarie tjänstemän ökas från
1 485 000 kronor med 2 400 kronor till 1 487 400 kronor, anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal från 6 675 000 kronor med 2 400
kronor till 6 677 400 kronor, anslagsposten till rörligt tillägg från 970 000
kronor med 700 kronor till 970 700 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma
från 9 670 000 kronor med 5 500 kronor till 9 675 500 kronor.»
dels att mom. I av utskottets hemställan under samma rubrik (s. 23 och
24) bort hava följande ändrade lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionerna I: 350 och II: 511, såvitt nu
är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för karolinska sjukhuset, som föranledas
av vad utskottet anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:
31
Statsutskottets utlåtande nr ljj7.
Avlöningsstat:
I. Radiofysiska och radiopatologiska
institutionern a.
II. Sjukhuset i övrigt.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ............•.......... kronor 1 487 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 320 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis .............. » 6 677 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... » 970 700
Summa kronor 9 455 500
III. Sammanfattning.
I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna
.................... kronor 220 000
II. Sjukhuset i övrigt ............... » 9 455 500
Summa kronor 9 675 500;
c) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar
för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 9 675 500 kronor.»
dels och att utskottets yttrande och hemställan på s. 26, under rubriken
Universitetssjukhus: Serafimerlasarattet:; Avlöningar, bort hava följande:
lydelse:
■»Utskottet tillstyrker de ändringar, som departementschefen förordat beträffande
personalen.
Under åberopande av vad utskottet i det föregående under punkten l:o)
Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar anfört får utskottet,
med tillstyrkande av bifall till motionerna I: 350 och II: 511 — såvitt nu
är i fråga — under förevarande punkt förorda, att medel anvisas för uppflyttning
från och med nästa budgetår av kuratorsbefattningen vid serafimerlasarettet
från 15 till 19 lönegraden. Med hänsyn härtill torde anslagsposterna
till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till rörligt tillägg böra
höjas med respektive 1 200 kronor och 200 kronor till respektive 721 200
kronor och 393 200 kronor samt förevarande avlöningsanslags slutsumma
med 1 400 kronor till 4 091 400 kronor.
32
Statsutskottets utlåtande nr 1^7.
Utskottet hemställer alltså,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionerna I: 350 och II: 511, såvitt nu
är i fråga,
a) bemyndiga Kungl.Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för serafimerlasarettet, som föranledas
av vad utskottet anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslag svis ....................... kronor 721 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 202 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............... » 2 775 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 393 200
Summa kronor 4 091 400;
c) till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar
för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 4 091 400 kronor;
II. att motionerna---åtgärd föranleda.»
Stockholm 1948 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
481477
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.