Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19Jj8/Jt9 till universitetssjukhusen jämte i ämnet väckta motioner.

1948-06-08 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:147, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19Jj8/Jt9 till universitetssjukhusen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 147.

Nr 147.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 19Jj8/Jt9 till universitetssjukhusen

jämte i ämnet väckta motioner.

(2: a avd.)

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 dels under åttonde huvudtiteln,

punkten 87, dels ock under kapitalbudgeten, bilagan 29, punkterna 8 och 9,

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1948/49 beräkna vissa anslag till universitetssjukhusen, har Kungl.

Maj:t i propositionen nr 203, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 5 mars 1948, framlagt definitiva

förslag rörande ifrågavarande anslag ävensom till behandling upptagit

frågan om överflyttning av den centrala handläggningen av ärenden rörande

universitetssjukhusen från ecklesiastikdepartementet till inrikesdepartementet.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 213, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 9

april 1948, anmält frågor om anvisande av medel dels till bidrag till uppförande

av en kvinnoklinik vid Sabbatsbergs sjukhus dels ock till bidrag till

pediatrisk klinik och poliklinik i Stockholm.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 351),

vari hemställts, att riksdagen ville bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 203

med den ändringen, att förslaget om överflyttning av universitetssjukhusen

till inrikesdepartementet avslas och att alltså de i propositionen föreslagna

anslagen anvisas å åttonde huvudtiteln respektive under statens allmänna

fastighetsfond, ecklesiastikdepartementet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Svenson m. fl. (I: 349) och den andra inom andra kammaren av herr

Andersson i Dunker m. fl. (II: 512), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta att de av Kungl. Maj:t förordade lönegradsuppflyttningarna för

köksförestandarpersonalen vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

måtte få räknas från och med den 1 juli 1947;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fröken Andersson m. fl. (I: 350) och den andra inom andra kammaren,

av fröken Nygren m. fl. (II: 511), i vilka hemställts,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1 tf. 11

att riksdagen måtte besluta följande lönegradsplacering av kuratorstjänster

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet:

karolinska sjukhuset

3 kuratorer ..... lönegrad 19

2 kuratorer ......................... lönegrad 17

serafimerlasarettet

1 kurator .......................... lönegrad 19.

Beträffande innehållet i motionerna hänvisas, i den mån detsamma ej

framgår av den följande redogörelsen, till motionerna I: 351, I: 349 och

IT: 511.

I. Överflyttning av den centrala handläggningen av

ärenden rörande universitetssjukhusen från

ecklesiastikdepartementet till inrikesdepartementet.

Gällande bestämmelser.

De s. k. universitetssjukhusen intaga sedan länge en särställning på

kroppssjukvårdens område, främst därigenom att de förvaltas av direktioner,

som direkt eller genom vederbörande universitetsmyndighet sortera

under ecklesiastikdepartementet. Anslagen till dessa sjukhus äro också upptagna

under åttonde huvudtiteln. Därtill kommer att medicinalstyrelsens

befogenheter beträffande dessa sjukvårdsinrättningar äro mera begränsade

än i fråga om lasaretten i allmänhet och de därmed jämställda storstadssjukhusen.

I sistnämnda hänseende må erinras om att karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet äro helt undantagna från bestämmelserna i gällande

sjukhuslag och sjukhusstadga. Frånsett vissa till förstnämnda sjukhus anslutna

specialkliniker (psykiatriska kliniken och Konung Gustaf V:s jubileumsklinik)

har medicinalstyrelsen beträffande dessa sjukhus inga andra

befogenheter än att, då styrelsen så finner påkallat, förrätta inspektion av

sjukvården därstädes, fastställa rådgivande taxa för vård å enskilda och

halvenskilda rum samt yttra sig i ärenden rörande fel och försummelser av

sjukhusens läkare vid utövning av lälcarkonsten. Styrelsen har sålunda icke

_i motsats till vad som gäller för lasarett i allmänhet — att taga någon

befattning med sjukhusens till- eller ombyggnad eller med tillsättande av

överläkare eller inrättande av befattningar som underläkare eller biträdande

lasarettsläkare, utan ankommer detta på karolinska sjukhusets direktion

eller karolinska institutets lärarkollegium. För medicinalstyrelsens befattning

med allmänna barnbördshuset i Stockholm och akademiska sjukhuset

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 11+7.

i XJppsala gäller i stort sett samma begränsning, dock att styrelsen vad dessa

sjukhus angår skall beredas tillfälle att yttra sig även över klagomål rörande

sjukvårdspersonalens arbetsförhållanden eller entledigande samt i fråga om

storre ny-, till- eller ombyggnad av sjukhuset. Å lasarettet i Lund är gällande

sjukhuslag i princip tillämplig, ehuru undantag har gjorts bland annat

beträffande tillsättande av överläkare och handläggning av ärenden rörande

fel och försummelser av läkare, som tillika är befattningshavare vid universitetet.

Medicin alstyr el seutredningen.

Medicinalstyrelseutredningen har i sitt betänkande angående den centrala

organisationen av det civila medicinal- och veterinärväsendet (stat.

off. utr. 1946: 20) även behandlat frågan om den centrala handläggningen

av ärenden rörande undervisningssjukhusen. Utredningen har därvid bland

annat framhållit, att den undantagsställning i administrativt hänseende,

som tillkommer universitetssjukhusen, närmast torde få ses mot bakgrunden

av deras dubbla uppgift att dels tjäna som vårdanstalter för sjuka,

dels ock fungera som praktiska undervisningsanstalter för läkare och viss

annan medicinalpersonal. I praktiken tillgodose ifrågavarande sjukhus på

grund av sin storlek en mycket betydande del av det föreliggande sjukvårdsbehovet.

Samtidigt är att märka, att klinisk undervisning i icke ringa utsträckning

meddelas även vid andra sjukhus än de egentliga universitetssjukhusen.

Under sådana förhållanden kan det, enligt utredningen, icke i

och för sig anses självfallet, att dessa sjukhus skola i sjukvårdsadministrativt

hanseende intaga en särställning av den art och omfattning, som nu är

fallet. Utredningen erinrar vidare om att det i olika sammanhang har framkommit

önskemål om en närmare anknytning av universitetssjukhusen till

den allmänna sjukhusvården i övrigt, varvid man främst avsett att sammanföra

den centrala handläggningen av samtliga sjuk vårdsärenden till

social (inrikes-) departementet.

Medicmalstyrelseutredningen anser det icke osannolikt, att en sådan ordning

skulle underlätta en ändamålsenlig avvägning av de krav, som den

praktiska sjukvården och den medicinska undervisningen var för sig ställa.

Främst gäller detta i fråga om sjukhusvårdens utbyggnad med olika specialavdelningar

och tillgodoseende med för ändamålet utbildade läkare men

torde även gälla beträffande undervisningens praktiska anordnande. Sålunda

skulle en utflyttning i vidgad omfattning av den med kliniska undervisningen

förenade praktiska tjänstgöringen till lämpliga lasarett innebära

fördelar för såväl de studerande som lasaretten.

Utredningen framhåller vidare, att en ordnad samverkan mellan representanter

för medicinalstyrelsen och den praktiska sjukvården utanför

undervisningssjukhusen å ena sidan samt vederbörande universitetsmyndig
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 1^7.

heter å den andra borde komma till stånd beträffande undervisningens planläggning

och utformning. I viss utsträckning torde detta behov kunna tillgodoses

i anslutning till den inspektion, som medicinalstyrelsen äger företaga

rörande sjukvården vid universitetssjukhusen. Utredningen vill likväl

ifrågasätta, huruvida det icke dessutom borde skapas en organiserad form

för överläggningar i detta hänseende. Eventuellt skulle detta kunna ske

genom att vid universitetskanslerns sida ställdes en av Ivungl. Maj:t utsedd

nämnd, bestående av representanter för de medicinska fakulteterna, karolinska

institutet, medicinalstyrelsen och tjänsteläkarorganisationerna.

Remissyttranden.

Det av medicinalstyrelseutredningen framlagda förslaget om överflyttning

av den centrala handläggningen av ärenden rörande universitetssjukhusen

från ecklesiastikdepartementet till social- (inrikes-) departementet

har blivit föremål för olika omdömen av de i ärendet hörda myndigheterna.

Sålunda ha det större akademiska konsistoriet i Uppsala, den medicinska

fakulteten därstädes samt direktionen för akademiska sjukhuset i

Uppsala och det större akademiska konsistoriet i Lund avstyrkt överflyttningen.

Jämväl medicinska fakulteten i Lund har framfört övervägande

kritiska synpunkter mot förslaget. Karolinska institutets lärarkollegium har

däremot — under betonande av angelägenheten för undervisning och forskning,

att befattningar, som ehuru ej uppförda på vederbörande högskolas

stater vore anknutna till undervisningssjukhusen, tillsattes på ett sätt, som

vore betryggande för tillgodoseende av de akademiska synpunkterna — icke

haft något att i princip erinra mot genomförande av förslaget. Förslaget har

tillstyrkts av medicinalstyrelsen. Direktionen över Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund har ansett den ifrågasatta överflyttningen från

vissa synpunkter erbjuda fördelar, medan direktionen för karolinska sjukhuset

funnit att en överflyttning till social- (inrikes-) departementet av

ärenden rörande undervisningssjukhusen borde begränsas till ärenden som

gällde själva sjukhusdriften. Kanslern för rikets universitet har framhållit,

att övervägande skäl talade för att frågor rörande undervisning och forskning

vid undervisningssjukhusen borde bliva föremål för bedömande inom

samma departement, som handlade övriga den akademiska undervisningen

och forskningen berörande spörsmål, d. v. s. ecklesiastikdepartementet. En

överflyttning till social- (inrikes-) departementet av samtliga frågor rörande

sjukhusdriften vore enligt kanslerns uppfattning måhända lämplig, men å

andra sidan förelåge svårigheter att draga en bestämd gräns mellan sistnämnda

ärenden och ärenden rörande undervisning och forskning. Kanslern

har vidare framhållit, att en önskvärd samordning av de egentliga sjukvårdsärendena

i vad de avsåge å ena sidan undervisningssjukhusen, å andra sidan

övriga sjukhus torde kunna vinnas utan den ifrågasatta överflyttningen

genom inrättandet av ett särskilt samarbetsorgan.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr lJft.

I ett flertal av remissyttrandena har med styrka understrukits att någon

omläggning av det kliniska akademiska befordringsväsendet icke borde

äga rum.

D ep ar t e in en t s c h ejen.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Universitetssjukhusen intaga en central ställning inom vårt sjukvårdsväsende.

De äro såsom medicinalstyrelsen framhåller i stor utsträckning

»rikssjukhus», som på grund av sin storlek tillgodose en betydande

del av det föreliggande sjukvårdsbehovet. Särskilt deras specialavdelningar

måste betjäna hela landet. Därtill kommer beträffande akademiska

sjukhuset i Uppsala och lasarettet i Lund, att de samtidigt fylla uppgifterna

som länslasarett. Under sådana förhållanden är det naturligt,

att önskemål framkommit om en närmare anknytning av universitetssjukhusen

till den allmänna sjukvården i övrigt. En enhetlig central handläggning

a.v de egentliga sjukvårdsärendena skulle också medföra vissa uppenbara

fördelar. Ett sammanförande av den centrala handläggningen av samtliga

sjuk vårdy ärenden till det departement, som närmast har att svara för

hälso- och sjukvården, nämligen inrikesdepartementet, synes mig därför

vara motiverat. Särskilt anser jag, att sjukvårdens fortsatta utbyggnad

med nya specialavdelningar skulle främjas av ett närmare samarbete mellan

medicinalstyrelsen och den praktiska sjukvården utanför undervisningssjukhusen

å ena sidan samt universitetssjukhusen å den andra. Det

blir vidare förmodligen nödvändigt att i ökad omfattning flytta ut den

praktiska läkartjänstgöringen under den kliniska utbildningen till härför

lämpliga lasarett utanför de egentliga undervisningssjukhusen, om utbildningskapaciteten

av läkare skall kunna motsvara behovet. Detta torde

ytterligare motivera en enhetlig central ledning av sjukvården.

Universitetssjukhusens uppgift att även tjäna den medicinska forskningen

och den praktiska utbildningen av läkare komplicerar givetvis frågan

om en_ överflyttning av sjukvårdsärendena från ecklesiastikdepartementet

till inrikesdepartementet. Jag är sålunda medveten om att svårigheter

i vissa fall kunna uppstå, när det gäller en gränsdragning mellan å

ena sidan egentliga sjukvårdsärenden och å andra sidan ärenden avseende

undervisning och forskning. Jag har nämligen i likhet med de akademiska

myndigheterna och kanslern utgått ifrån att frågor rörande undervisning

och forskning, även efter en överflyttning av sjukvårdsärendena, skola

handläggas inom ecklesiastikdepartementet. Dessa svårigheter anser jag

dock icke vara större, än att de med god vilja kunna bemästras. I detta sammanhang

vill jag dessutom starkt understryka nödvändigheten av att

minska ecklesiastikdepartementets för närvarande alltför stora arbetsbelastning.

Av vad jag redan anfört torde framgå, att jag icke avser någon omläggning

av det kliniska akademiska befordringsväsendet. Universitetens enhet

får nämligen icke brytas. Jag anser mig icke heller för närvarande böra

taga ställning till frågan om vederbörande sjukhusdirektioners och medicinalstyrelsens

yttranderätt, när det gäller tillsättandet av överläkartjänster

förenade med professur. Jag erinrar härvid om att Kungl. Maj:t genom

beslut den 28 november 1947 uppdragit åt universitetskanslern att verkställa

utredning beträffande frågan om tillsättningen av professurer i kliniska

ämnen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 1^7.

Det av medicinalstyrelseutredningen framlagda förslaget om inrättande

av ett särskilt samarbetsorgan, en av Kungl. Maj:t utsedd nämnd vid universitetskanslerns

sida, för att skapa en organiserad form för överläggningar

mellan representanter för medicinalstyrelsen och den praktiska sjukvården

utanför undervisningssjukhusen, å ena, samt vederbörande universitetsmyndigheter,

å andra sidan, bör upptagas till närmare övervägande

i annat sammanhang. . .

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört, kommer jag i det följande

att föreslå, att anslagen till Universitetssjukhus uppföras under elfte huvudtiteln.

. o

Den ifrågasatta överflyttningen torde böra äga rum med mgangen av

nästa budgetår.

Motionen 1:3 5 1.

I motionen I: 351 har till stöd för yrkandet, att anslagen till universitetssjukhusen

alltjämt måtte anvisas under åttonde huvudtiteln anförts bland

annat följande.

Såsom framgår av vad medicinalstyrelseutredningen anfört uttrycker sig

utredningen mycket försiktigt i fråga om lämpligheten av universitetssjukhusens

överflyttning till »socialdepartementet». Något verkligt förslag framlägger

utredningen icke; den bringar blott frågan på tal utan att i nagot

hänseende angiva slutlig'' ståndpunkt. Vid remissen uttalades också av medicinska

fakulteten i Lund, att det var svårt att med ledning av det_ framlagda

betänkandet fatta ståndpunkt till frågan. Betänkandet blev i forevarande

hänseende föremål för skiftande omdömen. Den framlagda tanken

avstyrktes direkt av det större akademiska konsistoriet i Uppsala, medicinska

fakulteten i Uppsala, direktionen för det akademiska sjukhuset därstädes

och större akademiska konsistoriet i Lund. Kanslern för rikets universitet

framhöll att övervägande skäl tala för att frågor om undervisning och forskning

vid universitetssjukhusen borde behandlas inom ecklesiastikdepartementet

men att en överflyttning av samtliga frågor rörande sjukhusdriften

»måhända» skulle vara lämplig. Han ansåg emellertid att en bestämd gräns

mellan den ena och den andra arten ärenden svårligen kunde dragas. Han

föreslog att universitetssjukhusen fortfarande skulle lyda under ecklesiastikdepartementet

men att ett samarbetsorgan skulle skapas. _

När nu ecklesiastikministern föreslår överförande av universitetssjukhusen

till inrikesdepartementet, betonar han att universitetens enhet icke

får brytas, att alltså någon omläggning av det kliniska akademiska befordringsväsendet

icke åsyftas och att frågor angående undervisning och torskning

även för framtiden skola behandlas inom ecklesiastikdepartementet

I dessa hänseenden torde ecklesiastikministerns uttalanden bliva föremal

för odelat gillande. Men i propositionen tager han icke upp frågan, huru

man skarpt skall kunna skilja mellan ärenden angående forskning och

undervisning å ena och sjukhusdriften a andra sidan, och han framlägger

icke något förslag angående det samarbetsorgan, som redan varit föremål

för överväganden inom medicinalstyrelseutredningen och payrkats även av

universitetskanslern. Även inom den medicinska fakulteten i Uppsala har

frågan om organisationen av samarbetet varit föremål fiir överväganden.

För min del anser jag att på grund av den starka kritik som framförts mot

överflyttandet av universitetssjukhusen till inrikesdepartementet fragan om

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 1^7.

överflyttandet bör lösas först sedan de två angivna spörsmålen varit föremål

för närmare överväganden, alltså då man i dess helhet kan överblicka,

huru förhållandena ställa sig efter ett överförande. Någon som helst olägenhet

med att vänta med överförandet tills en närmare utredning föreligger

i de angivna hänseendena torde icke finnas; någon kritik av den nuvarande

ordningen har nämligen icke visat sig.

Utskottet.

Enligt de remissmyndigheter, som ställt sig avvisande mot eller tveksamma

till förslaget, föreligga icke bärande skäl för den ifrågasatta åtgärden.

Vidare har bland annat framhållits, att den nuvarande ordningen

icke hade medfört några olägenheter, att gränsen mellan de ärenden, som

vore av sjukvårdskaraktär, och de ärenden, som avsåge undervisning och

forskning, vore svår att draga samt att det rätteligen borde ankomma på det

departement, som vore huvudman för själva undervisningen, att handlägga

ärenden avseende av undervisningen och forskningen vid undervisningssjukhusen

betingade kostnader för lärare samt viss övrig personal, apparatur och

vetenskapliga instrument m. m. ävensom övervaka att undervisning och

forskning bleve tillräckligt tillgodosedda ifråga om lokaler inom nybyggnader

vid universitetssjukhusen.

Till stöd för en överflyttning av ovannämnda ärenden från ecklesiastikdepartementet

till inrikesdepartementet har medicinalstyrelsen bland annat

framhållit, att sjukvårdens intressen starkt talade för en dylik åtgärd, att

ett närmare samarbete vore särskilt angeläget för planläggningen av sjukvårdens

vidare utveckling med nya specialavdelningar samt för den fortsatta

utbildningen av läkare och övriga sjukvårdsfunktionärer, att en samordning

vore betingad av nödvändigheten av att undervisningen i medicinens olika

kliniska discipliner bleve mera socialt betonad än för närvarande och att

den förebyggande vården ägnades särskild uppmärksamhet ävensom att

en enhetlig behandling av såväl materiel- som personalfrågorna syntes i

möjligaste mån böra ske bland annat på grund av omöjligheten av att skilja

mellan å ena sidan personal och materiel, som tjänade forskningen, samt å

andra sidan sådan, som tjänade sjukvården.

Departementschefens förslag innebär, att den centrala handläggningen av

samtliga frågor av beskaffenhet att beröra de till undervisningssjukhusen

anvisade anslagen skall överflyttas från ecklesiastikdepartementet till inrikesdepartementet.

Departementschefen har med sitt förslag icke avsett

någon omläggning av det kliniska akademiska befordringsväsendet utan

framhållit, att universitetens enhet icke finge brytas.

I motionen I: 351 har anförts, att frågan om överflyttandet borde lösas

först sedan spörsmålet om gränsdragningen mellan ärenden rörande undervisning

och forskning samt ärenden rörande sjukvårdsdriften klarlagts samt

frågan om inrättandet av ett samarbetsorgan tillfredsställande utretts. I

motionen har därför yrkats uppskov med ett ställningstagande till över
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lJf.7. 17

flyttningsfrågan i avvaktan på att nämnda spörsmål blivit föremål för ytterligare

överväganden.

Den närmare fördelningen av ärendena mellan statsdepartementen bestämmes

enligt § 5 regeringsformen av Konungen genom en särskilt utfärdad,

offentligen kungjord stadga. Kungl. Maj:t äger således att utan

riksdagens hörande fatta beslut i den nu aktuella frågan om överflyttningen

av ärendena rörande undervisningssjukhusen från ecklesiastik- till inrikesdepartementet.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har emellertid i

förevarande proposition ansett sig böra närmare utveckla de skäl, som enligt

hans mening tala för vidtagandet av en dylik åtgärd. Med hänsyn

härtill har utskottet för sin del velat uttala, att den ifrågasatta åtgärden

måste — på grund av den inställning, som i ärendet intagits av det övervägande

antalet akademiska myndigheter — giva anledning till tveksamhet,

särskilt som några väsentliga olägenheter av den nuvarande anordningen

icke påvisats. En samordning av sjukvårdsärendena, i vad de avse

å ena sidan undervisningssjukhusen och å andra sidan övriga sjukhus, torde

emellertid i och för sig vara önskvärd. Departementschefen har i detta

syfte funnit ett sammanförande av handläggningen av samtliga sjulcvårdsärenden

till det departement, som närmast har att svara för hälso- och

sjukvården, nämligen inrikesdepartementet, motiverad samt framhållit, att

en enhetlig central handläggning av sjukvårdsärendena skulle medföra

vissa uppenbara fördelar. Dessa synpunkter måste enligt utskottets mening

tillmätas betydelse.

De betänkligheter, som de akademiska myndigheterna uttalat mot överflyttningen

av nämnda ärenden, anser utskottet för sin del kunna till en

del undanröjas genom inrättandet av ett särskilt samarbetsorgan av rådgivande

karaktär och bestående av representanter för vederbörande universitetsmyndigheter,

medicinalstyrelsen och den praktiska sjukvården

utanför undervisningssjukhusen. Detta organ bör träda i verksamhet redan

på ett tidigt stadium av ifrågakommande ärendens handläggning och innan

desamma i förekommande fall överlämnats till kanslern eller andra berörda

myndigheter för yttrande. Härigenom skulle enligt utskottets mening

en rationell organisation av den medicinska kliniska undervisningen och

av sjukvården i riket väsentligen underlättas. Utskottet vill för sin del

förorda, att ett samarbetsorgan av sålunda angivet slag av Kungl. Maj:t

tillsättes snarast möjligt; för de kostnader, som bliva förknippade härmed,

torde tills vidare åttonde huvudtitelns kommittéanslag kunna anlitas.

På grund av vad ovan anförts har utskottet funnit sig böra avstyrka

bifall till motionen I: 351 och får alltså hemställa,

att riksdagen må med avslag å motionen I: 351 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan

anfört.

2 — Bihang till riksdagens ''protokoll 191/8. 6 saml. Nr 1/^6—11/7.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 1^7.

II. Anslagsberäkningar.

l:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har (propositionen nr 203, punkt 2, s. 10—28) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för karolinska sjukhuset, som föranledas av vad departementschefen anfört,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för karolinska

sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49,

dels ock till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret

1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 9 670 000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 424 000 kronor,

föranledd — förutom av automatiska förändringar — av följande av departementschefen

förordade ändringar i personalorganisationen vid sjukhuset:
1)

inrättande av en biträdande överläkartjänst (arvode 11 760 kronor)

vid psykiatriska kliniken,

2) inrättande av en biträdande läkartjänst (arvode 11 760 kronor) och

en översköterskebefattning i Ca 12 vid kirurgiska polikliniken,

3) inrättande vid röntgendiagnostiska avdelningen av ytterligare en befattning

som förste underläkare samt en sjuksköterska (Ce 10), ett kanslibiträde

— (Cell) och en sjukvårdsbiträdesbefattning (Ce 3),

4) förändring av halvtidstjänsten som narkosunderläkare till heltidstjänst

samt inrättande av en befattning som förste underläkare med halvtidstjänst

vid bakteriologiska avdelningen ävensom förstärkning av nämnda avdelning

med ett laboratoriebiträde i Ce 11 och ett ekonomibiträde i Ce 2,

5) förstärkning av personalen vid medicinskt-fysiologiska centrallaboratoriet

med en översköterska i Ca 12, en sjuksköterska i Ce 10, två laboratoriebiträden

i Cell, ett ekonomibiträde med halvtidstjänstgöring i Ce 2

och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål med reglerad befordringsgång.

6) förändring av två laboratoriebiträdesbefattningar i Cg 11 vid medicinskt-kemiska

centrallaboratoriet till extra ordinarie befattningar i Cell

samt inrättande av en befattning som förste vaktmästare i Ca 11 vid laboratoriet,

7) inrättande vid kvinnoklinikens spermalaboratorium av en befattning

som översköterska i Ca 12 i stället för en nuvarande sjuksköterskebefattning

i Ce 10 samt förändring av en med halvtidstjänstgöring förenad sjuksköterskebefattning

i Ce 10 vid samma laboratorium till heltidstjänst,

8) inrättande vid radiumhemmet av en sjuksköterskebefattning i Ce 10,

samt

9) lönereglering för köksföreståndarpersonalen, innebärande att förste

köksföreståndarna hänföras till 19 lönegraden, de föreståndare, som förestå

personalmatsalarna, till 12 lönegraden och övriga köksföreståndare till 15

lönegraden, allt från och med den 1 juli 1948.

Beträffande frågan om lönereglering för köksföreståndarpersonalen

inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat följande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande nr 147.

Förste köksföreståndaren är vid karolinska sjukhuset placerad i Ca 16

och vid serafimerlasarettet i Ca 15. De biträdas i arbetet av köksföreståndare.

Vid karolinska sjukhuset finnas tre ordinarie köksföreståndare i Ca 11,

av vilka en förestår dietköket, en centralköket och en personalmatsalarna.

Därjämte har direktionen i maj 1947 medgivit anställande vid sjukhuset

av en köksföreståndare i Cg 11, vilken skulle tjänstgöra såsom avlösare för

övriga föreståndare, då dessa åtnjöte ledighet vad sjunde dag, förestå maskindiskningsarbetet

och övervaka tillvaratagandet av matrester. Den vid

garnisonssjukhuset tjänstgörande köksföreståndaren är placerad i Ce 12. Vid

serafimerlasarettet finnes en ordinarie köksföreståndare i Ca 11, vilken förestår

dietköket, och en extra ordinarie köksföreståndare i Ce 11, viiken förestår

lasarettets personalmatsalar.

I två likalydande, vid 1947 års riksdag väckta motioner (1:338 och

11:499) hemställdes, att riksdagen måtte besluta, att förste köksföreståndare

och köksföreståndare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet skulle

uppflyttas i lönegraden A 15 respektive A 12 enligt då gällande lönereglemente.

Riksdagen (skrivelsen 1947:445) anförde för sin del följande.

Beträffande det i motionerna I: 338 och II: 499 framställda yrkandet i

fråga om löneställningen för förste köksföreståndare och köksföreståndare vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet får riksdagen erinra därom, att

allmänna lönenämnden och departementschefen icke ansett att denna fråga

borde upptagas separat utan under beaktande av löneläget för motsvarande

befattningar vid sinnessjukhusen, inom försvarsväsendet m. m. Emellertid

hava sedermera såsom i ovannämnda motion framhållits köksföreståndarna

vid landstingens sjukhus enligt träffat avtal mellan landstingens centrala

lönenämnd och Svenska ekonomiföreståndarinnors förening från och med

den 1 juni 1947 erhållit en löneplacering överstigande köksföreståndarnas vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Erinras må även att första föreståndarinna

och föreståndarinna i sjukvården — vilka förut i lönehänseende

varit jämställda med förste köksföreståndare, respektive köksföreståndare —

från och med den 1 juli 1947 uppflyttats till lönegrader, motsvarande lönegraderna

A 15 och A 12.

Enligt riksdagens mening föreligga på grund av sålunda anförda omständigheter

onekligen skäl för att löneställningen för förste köksföreståndare och

köksföreståndare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet göres till

föremål för snar omprövning. Riksdagen ifrågasätter huruvida icke denna

omprövning lämpligen kunde företagas i samband med de av departementschefen

angivna överväganden, som anses böra komma till stånd rörande

kuratorernas vid nämnda sjukhus löneställning och varom förslag av departementschefen

antytts komma att föreläggas nästa års riksdag. Vid den av

riksdagen ifrågasatta omprövningen av förste köksföreståndarnas och köksföreståndarnas

löneställning synes jämväl böra övervägas huruvida motiv

föreligger för en förhöjd löneplacering, räknad från och med den 1 juli 1947.

Direktionen har nu i sina anslagsäskanden för niista budgetår upprepat

sitt i november 1946 framlagda förslag i fråga om löneställningen för vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet anställda förste köksföreståndare

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr lJt7.

och köksföreståndare. Därvid har direktionen föreslagit, att den köksföreståndare,

som enligt direktionens i maj 1947 lämnade medgivande anställts

vid karolinska sjukhuset och placerats i Cg 11, skulle uppflyttas till Ce 13.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Såsom riksdagen i sin skrivelse 1947:445 framhållit, ha köksföreståndarinnorna

vid landstingens sjukhus enligt ett mellan landstingens centrala lönenämnd

och svenska ekonomiföreståndarinnors förening träffat avtal erhållit

en löneplacering överstigande motsvarande personals vid karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet. Enligt nämnda avtal ha biträdande föreståndarinnor

hänförts till 12 lönegraden enligt statens allmänna avlöningsreglemente, köksföreståndarinnorna

vid delat lasarett samt vid annat lasarett och sanatorium

med minst 200 vårdplatser till 19 lönegraden och köksföreståndarinnorna vid

mindre sjukhus till 17 lönegraden. Enligt 1947 års riksdags beslut ha första

föreståndarinnorna i sjukvården vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet,

vilka tidigare i lönehänseende varit likställda med förste köksföreståndarna

vid nämnda sjukhus, uppflyttats till 19 lönegraden, medan föreståndarinnorna

i sjukvården, vilka före den 1 juli 1947 voro placerade i samma lönegrad

som köksföreståndaren vid garnisonssjukhuset och en lönegrad högre

än övriga köksföreståndare, uppflyttats till 16 lönegraden. Erinras må jämväl,

att översköterskorna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet numera

äro placerade i 12 lönegraden.

Vid mina överväganden av frågan om löneställningen för köksföreståndarpersonalen

har jag i likhet med direktionen för karolinska sjukhuset kommit

till den uppfattningen, att de köksföreståndare, som förestå personalmatsalarna,

böra placeras i lägre lönegrad än övriga köksföreståndare. I anslutning

till 1947 års riksdags beslut i fråga om löneställningen för jämförlig personal

i sjukvården vid ifrågavarande sjukhus anser jag mig efter samråd med

chefen för finansdepartementet böra förorda, att förste köksföreståndarna

hänföras till 19 lönegraden, de köksföreståndare, som förestå personalmatsalarna.

till 12 lönegraden och övriga köksföreståndare till 15 lönegraden, allt

från och med den 1 juli 1948.

Till stöd för yrkandet i motionerna 1:349 och 11:512, att ifrågavarande

lönereglering för köksföreståndarpersonalen måtte få räknas från och med

den 1 juli 1947, har anförts i huvudsak följande.

Riksdagen synes ha grundat sitt ställningstagande i fjol i denna fråga på

att första föreståndarinna och föreståndarinna i sjukvården, med vilka förste

köksföreståndare respektive köksföreståndare förut varit jämställda i lönehänseende,

från och med den 1 juli 1947 uppflyttas till Ca 19 och Ca 15.

Vidare torde man kunna utgå från att riksdagen vid sitt bedömande tillmätt

uppflyttningen av köksföreståndarna vid landstingens sjukhus från och med

den 1 juni 1947 till Ca 19 eller Ca 17 en icke oväsentlig betydelse.

Föregående års riksdags uttalande synes ge vid handen att den högre

löneplaceringen för köksföreståndarpersonalen vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet borde räknas från och med den 1 juli 1947 och icke från

och med den 1 juli 1948 som föreslagits i proposition nr 203 vid årets riksdag.

Invändningar kunna resas mot att beslut om lönegradsuppflyttning får retroaktiv

verkan men övervägande skäl tala för att så sker i detta speciella fall.

För en sådan uppfattning kan först och främst åberopas vad riksdagen 1947

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 11{7.

framhållit i detta ärende. Vidare tala rättviseskäl för att förste köksföreståndare

och köksföreståndare icke behandlas sämre i lönehänseende än första

föreståndarinna och föreståndarinna i sjukvården, med vilka köksföreståndarpersonalen

tidigare varit jämställd.

Till stöd för det i motionerna 1:350 och 11:511 framförda yrkandet om

förbättrad löneställning för kuratorerna vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet har anförts följande.

Den 1 juli 1946 gjordes en framställning till Kungh Maj:t om en allsidig

utredning av de statsanställda kuratorernas löneplacering. Anledning härtill

var att tidigare gjorda framställningar om löneförbättringar för olika kuratorsgrupper

avslagits under hänvisning till att en utredning av nyssnämnt

slag borde ske. Sedan under våren 1947 en överenskommelse med retroaktiv

verkan från den 1 januari 1947 slutits med landstingens centrala lönenämnd,

innebärande en väsentligt högre löneplacering av de landstingsanställdakuratorerna

än av de statligt anställda, har i maj 1947 förnyad framställning

om förbättrad löneställning för de statsanställda kuratorerna skett.

Landstingens överenskommelse innebar, att förste kurator skall inplaceras i

19:e och kurator i 17:e lönegraden i för landstingens befattningshavare gällande

löneplan, vilken motsvarar den statliga löneplan 1.

Med anledning av sistnämnda framställning yttrade departementschefen

i ecklesiastikdepartementet i Kungl. Maj:ts proposition 287/47, s. 46:

Jag är icke beredd att med anledning av nyssnämnda framställning (Ubi

och svensk kuratorsförening), som icke hunnit undergå remissbehandling

i vanlig ordning, nu förorda någon ändring beträffande de vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet anställda kuratorernas löneställning. Jag

förutsätter emellertid, att frågan om såväl nyssnämnda som övriga statsanställda

kuratorers löneställning göres till föremål för närmare överväganden

samt att nästa års riksdag förelägges det förslag i ämnet, vartill övervägandena

kunna giva anledning.

Utredning har under hösten 1947 verkställts av statens lönenämnd, som

den 5 december 1947 avgivit utlåtande i ärendet (Ser. Ac. D:nr 326/1947).

Lönenämnden har ingående behandlat följande personalgruppers arbetsuppgifter

och kvalifikationer, nämligen:

1) kuratorer anställda vid de statliga undervisningssjukhusen (karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet), 6 tjänster;

2) kuratorer anställda vid fångvårdsanstaltema, 11 tjänster;

3) socialassistenter anställda vid rättspsykiatriska undersökningsstationer,

6 tjänster; . .

4) hjälpverksamhetsförestånderskor vid de statliga sinnessjukhusen, 25

tjänster. .. ...

Beträffande de tre förstnämnda grupperna har lönenämnden framlagt förslag

till löneplacering. Lönenämnden har däremot i detta sammanhang icke

velat föreslå någon ändrad lönegradsplacering för den sistnämnda gruppen

och har därvid stött sig på medicinalstyrelsens till lönenämnden avgivna

utätande att kuratorernas löneställning icke utan vidare kan tagas till utgångspunkt

vid lönesättmng för hjälpverksamhetsförestanderskorna. Jämförelse

borde i stället göras med sjukvårdspersonal i sluten vård med närmast

motsvarande kvalifikationer och arbetsuppgifter.

Beträffande kuratorernas löneplacering anför lönenämnden:

De sociala kuratorernas nuvarande placering i 15 lönegraden måste lonc
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 147.

nämnden av flera skäl finna låg. En sådan uppfattning kan enligt lönenämndens

mening grundas redan pa jämförelser med andra personalkategorier i

samma löneläge. De i och för sig kvalificerade arbetsuppgifterna för dessa

kategorier torde i betydande omfattning få karakteriseras som rutinmässiga.

Verksamheten som social kurator synes däremot väsentligen vara av annan

art. Lönenämnden har fått den uppfattningen, att kuratorsverksamheten

— om den skall kunna fylla sina viktiga uppgifter — av sina företrädare

främst kräver ett avsevärt mått av initiativkraft, förmåga att snabbt sätta

sig in i växlande situationer samt intresse för och erfarenhet rörande såväl

det mänskliga psyket som individernas yttre förhållanden. Härjämte erfordras

självfallet en relativt ingående kännedom särskilt om vissa delar av den

samhälleliga organisationen.

Beträffande löneplaeeringen av kuratorstjänsterna vid karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet — tillsammans sex tjänster — förordar lönenämnden

att vid karolinska sjukhuset två ordinarie kuratorstjänster och

en extra ordinarie placeras i 19:e lönegraden samt de två övriga i 17:e lönegraden.

Kuratorstjänsten vid serafimerlasarettet bör även hänföras till 19:e

lönegraden. Dessa placeringar stå sålunda i överensstämmelse med lönegradsplaeeringarna

för de landstingsanställda kuratorerna enligt ovannämnda

överenskommelse. Lönenämnden har funnit det »i och för sig

värdefullt, att enhetlighet råder i fråga om de villkor, som erbjudas en viss

personalkategori i allmän tjänst vare sig arbetsgivaren är staten, landsting

eller kommun».

Trots lönenämndens utförliga utredning och förord och trots departementschefens

utfästelse i propositionen 287/47 har kuratorernas lönegradsplacering

icke upptagits i Kungl. Maj ds proposition 203 till innevarande års riksdag

angående anslag till universitetssjukhusen.

Sedan lönereglering nu skett för såväl kuratorerna vid landstingens sjukvårdsanstalter

(från och med den 1 januari 1947) som vid pensionsstyrelsens

kuranstalter (från och med den 1 juli 1947) och vid vanföreanstalterna (från

och med den 1 januari 1948) är alltså förhållandet det, att kuratorerna vid

de stora rikssjukhusen karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, till vilka

även den medicinska undervisningen är förlagd, ha en löneställning, som med

icke mindre än fyra lönegrader understiger nyssnämnda kuratorers lönegradsplacering.

Att kuratorer till dessa sjukhus kunnat erhållas och behållas även

sedan övriga kuratorstjänster fått en bättre löneplacering beror givetvis på

att man efter departementschefens uttalande i fjolårets proposition med

säkerhet förväntat, att de statligt anställda kuratorernas löneställning skulle

regleras av innevarande års riksdag. Därest så icke skulle ske, har man säkerligen

att räkna med att dessa befattningshavare övergå till andra bättre betalda

kuratorsbefattningar och att nyrekryteringen ej kan ske på ett tillfredsställande

sätt, något som lönenämnden även starkt betonat.

Utskottet tillstyrker bifall till vad departementschefen förordat med

avseende å personalorganisationen vid karolinska sjukhuset.

Frågan om lönereglering för köksföreståndarpersonalen var — såsom av

den ovan lämnade redogörelen framgår — på grund av motionsvis framställda

yrkanden föremål för prövning av 1947 års riksdag, varvid riksdagen

uttalade, dels att skäl förelåge för att nämnda fråga gjordes till föremål för

snar omprövning, dels ock att vid denna omprövning borde övervägas huruvida

motiv förelåge för en förhöjd löneplacering, räknat från och med den

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 11^7.

1 juli 1947. Det av Kungl. Maj:t nu framlagda löneregleringsförslaget innebär

i stort sett ett tillmötesgående av det vid fjolårets riksdag i de då

väckta motionerna gjorda yrkandet beträffande omförmälda personals löneställning,

dock att de förordade löneförbättringarna icke förutsatts få retroaktiv

verkan utan äro avsedda att gälla från och med den 1 juli 1948. Vid

sådant förhållande och då ett beslut om retroaktiv tillämpning av ifrågavarande

lönereglering kunde tänkas få icke önskvärda konsekvenser i fråga

om andra lönespörsmål har utskottet icke funnit sig böra biträda det i

motionerna 1:349 och 11:512 framställda förslaget om löneregleringens

ikraftträdande redan från och med den 1 juli 1947.

Vid karolinska sjukhuset finnas för närvarande fem kuratorer (två ordinarie

och tre extra ordinarie) och vid serafimerlasarettet en kurator (ordinarie),

vilka samtliga äro placerade i 15 lönegraden. I motionerna I: 350

och II: 511 har framhållits, att statens lönenämnd numera verkställt utredning

angående löneställningen för nämnda kuratorer ävensom för kuratorerna

vid fångvårdsanstalterna, socialassistenterna vid rättspsykiatriska

undersökningsstationer samt hjälpverksamhetsföreståndarinnor vid de statliga

sinnessjukhusen. Lönenämnden hade därvid förordat, att vid karolinska

sjukhuset tre kuratorer (två ordinarie och en extra ordinarie) skulle

placeras i 19 lönegraden och två kuratorer i 17 lönegraden samt att kuratorn

vid serafimerlasarettet skulle hänföras till 19 lönegraden. Det i motionerna

gjorda yrkandet överensstämmer med lönenämndens förslag. Utskottet

får framhålla, att en lönereglering för de i motionerna avsedda

befattningshavarna synes utskottet motiverad med hänsyn icke minst till

att kuratorerna vid landstingens sjukvårdsanstalter erhållit förbättrade

löneförmåner, räknat från och med den 1 januari 1947. Då emellertid den

av lönenämnden verkställda utredningen omfattar jämväl andra, med kuratorerna

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet jämförliga befattningshavargrupper,

anser utskottet att samtliga dessa lönefrågor lämpligen

böra upptagas till behandling i ett sammanhang. Utskottet förutsätter

att förslag i ämnet kommer att från Kungl. Maj:ts sida föreläggas

nästa års riksdag. Med hänsyn till vad sålunda anförts torde motionerna

I: 350 och II: 511 icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 350 och II: 511, såvitt nu

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för karolinska sjukhuset, som föranledas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 5 mars 1948 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 1^7.

Avlöningsstat:

I. Radiofysiska och radiapatologiska

institutionerna.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 121 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Ivungl. Maj:t ........ » 16 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............... » 60 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 21 400

Summa kronor 220 000

II. Sjukhuset i övrigt.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 1 485 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 320 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............... » 6 675 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 970 000

Summa kronor 9 450 000

III. Sammanfattning.

I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna

.................... kronor 220 000

II. Sjukhuset i övrigt................ » 9 450 000

Summa kronor 9 670 000

c) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar

för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 9 670 000 kronor;

II. att motionerna 1:349 och II: 512, såvitt nu är i

fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

2:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 28—31), vilket innebär en

anslagshöjning med 397 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Karolinska

sjukhuset: Omkostnader för budgetåret 1948/49 under elfte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 888 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 1J+7.

3:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 31 och 32), vilket bland annat

innefattar en medelsanvisning av 175 000 kronor till anskaffande av två

röntgenapparater, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Karolinska

sjukhuset: Utrustning för budgetåret 1948/49 under elfte

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 675 000 kronor.

4:o) Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 5, s. 33—43) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för serafimerlasarettet,

som föranledas av vad departementschefen anfört, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för serafimerlasarettet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1948/49, dels ock till Universitetssjukhus:

Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret 1948/49 under

elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 4 090 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 703 000 kronor, föranledd

förutom av automatiska förändringar av vissa av departementschefen

förordade ändringar i fråga om sjukhusets personal. Dessa ändringar

framgå närmare av följande sammanställning.

1. Läk ar person al.

a) inrättande av en befattning som överläkare (Ca 32) och en befattning

som förste underläkare vid en traumatologisk avdelning av neurokirurgiska

kliniken i stället för två under innevarande budgetår provisoriskt anställda

befattningshavare; . . .

b) inrättande av en förste underläkartjänst vid khmskt-neurofysiologiska

centrallaboratoriet;

c) inrättande av en befattning som biträdande läkare (grundarvode 15 800

kronor) vid neurokirurgiska kliniken i stället för nuvarande anordning med

en konsulterande psykiatriker.

2. Övrig sjukvårdspersonal.

a) anställande av en översköterska (Ca 12) vid kliniskt-neurofysiologiska

centrallaboratoriet;

b) anställande av en föreståndarinna (Ca 16) i stället för en översköterska

(Ca 12); .

c) anställande av tre översköterskor (Ca 12) i stället för en sjuksköterska

(Cg 10) vid medicinska kliniken och två sjuksköterskor (Ce 10) vid klinisktkemiska

centrallaboratoriet;

d) förändring av två sjuksköterskebefattningar (Cg 10) vid klmisktkemiska

centrallaboratoriet till extra ordinarie befattningar i 10:e lönegraden;
e)

anställande av en sjuksköterska (Ce 10) och fem sjukvårdsbiträden

(Ce 2) vid medicinska kliniken;

f) anställande av två sjuksköterskor (Ce 10) vid plastik-kirurgiska avdelningen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr lJfl.

3. Ekonomipersonal.

a) anställande av ett ekonomibiträde (Ce 2) vid medicinska kliniken;

. b) anställande av ett ekonomibiträde (Ce 2; halvtidstjänstgöring) vid

kirurgiska kliniken och vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet;

c) lönegradsuppf lottning av en förste köksföreståndare från Ca 15 till

Ca 19, en köksföreståndare från Ca 11 till Ca 15 och en köksföreståndare

från Ce 11 till Ce 12.

4- Administrations- och kontorspersonal.

a) anställande av ett biträde för skriv- och kontorsgöromål med reglerad

befordringsgång vid ovannämnda traumatologiska avdelning;

b) anställande av ett kanslibiträde (Ce 11) vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet,

varvid tjänstgöringstiden vid den nuvarande icke-ordinarie befattningen

för skriv- och kontorsgöromål vid laboratoriet inskränkes till

halvtid.

Utskottet biträder Kung]. Maj:ts ifrågavarande förslag och får under

hänvisning till vad utskottet under punkten l:o) anfört hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 350 och II: 511, såvitt nu

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för serafimerlasarettet, som föranledas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 5 mars 1948 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 720 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 202 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.................. » 2 775 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ » 393 000

Summa kronor 4 090 000;

c) till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar

för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 4 090 000 kronor;

II. att motionerna I: 349 och II: 512, såvitt nu är i fråga,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr lJj7.

5:o) Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 43 och 44), vilket innebär en

anslagshöjning med 178 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:

Omkostnader för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kronor.

6:o) Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa byggnadsarbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 44 och 45), vilket

avser vissa byggnadsarbeten, som delvis äro föranledda av beslutet om

uppförande vid serafimerlasarettet av en nybyggnad för karolinska institutets

patologiska avdelning m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:

Vissa byggnadsarbeten för budgetåret 1948/49 under

elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 46 000

kronor.

7:o) Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala.

Kung. Maj:t har (punkt 8, s. 45—50) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 3 200 000 kronor.

För närvarande gäldas såväl statens som landstingets bidrag till täckande

av uppkommande driftsunderskott vid akademiska sjukhuset i Uppsala i

efterhand. Departementschefen har framhållit, att detta måste anses såväl

ekonomiskt som administrativt otillfredsställande, och har därför i anslutning

till ett av riksdagens revisorer år 1947 gjort uttalande förordat en

omreglering, enligt vilken universitetet medgives rätt att från nu ifrågavarande

anslag under löpande budgetår täcka de på samma år belöpande utgifterna

mot slutlig avräkning vid budgetårets utgång. För nästa budgetår har

därför medel beräknats till täckande av statens andel i bristen för såväl

innevarande som nästkommande räkenskapsår. De erforderliga beloppen ha

beräknats till 1 560 000 kronor respektive 1 640 000 kronor eller sammanlagt

3 200 000 kronor, medan innevarande budgetårs anslag, som avser bristen

för räkenskapsåret 1946/47, är uppfört med 1 040 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till ifrågavarande förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska

sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1948/49 under

elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 200 000

kronor.

8:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj st s förslag (punkt 9, s. 50), vilket

innebär en anslagshöjning med 45 100 kronor, hemställer utskottet,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 147.

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret

1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa ett anslag av

464 900 kronor.

9:o) Universitetssjukhus: Bidrag- till anordnande av en transformatorstation

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. in. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 50—52) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till anordnande

av en transformatorstation vid Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för budgetåret 1948/49

under elfte huvudtiteln anvisa ett anslag av 49 600 kronor.

10:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördsliuset i

Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 52 och 53),

vilket innebär en anslagshöjning med 80 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna

barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1948/49

under elfte huvudtiteln anvisa ett anslag av 425 000

kronor.

H:o) Utbyggande av karolinska sjukhuset. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 12, s. 53 och 54), vilket innebär anvisande av ett

belopp av 500 000 kronor avsett för mötande av beräknade kostnadsökningar

särskilt i fråga om det i viss omfattning påbörjade arbetet med

uppförande av en pediatrisk klinik samt ombyggnad av sjukhusets centrala

anläggningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbyggande av karolinska sjukhuset

under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,

för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag av

500 000 kronor.

12:o) Vissa byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 55—57), vilket innebär

anvisande av ett belopp av 344 000 kronor avsett bland annat till en med

hänsyn till väderlekens påfrestningar som ofrånkomlig och brådskande betecknad

ombyggnad av vissa terrasstak, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid akademiska

sjukhuset i Uppsala under statens allmänna fastighetsfond,

inrikesdepartementet, för budgetåret 1948/49 anvisa

ett investeringsanslag av 344 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1^7. 29

13:o) Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av en kvinnoklinik

vid Sabbatsbergs sjukhus. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(propositionen nr 213, avdelning II, s. 59 och 60) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till wppjörande

av en kvinnoklinik vid Sabbatsbergs sjukhus för

budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

14:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik

i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (avdelning III, s. 60

63), vilket innebär en anslagshöjning med 42 800 kronor, hemställer utskottet,

...

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk

klinik och poliklinik i Stockholm för budgetaret

1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 132 000 kronor.

Stockholm den 8 juni 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit.

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar

Olsson, Pauli, Lindström, Larsson, Andrén, Heiding, fröken Andersson, herrar

von Heland, Johan Eric Ericson, Rosenberg och Ohlon; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Ward, Malmborg i Skövde, Falla, Andersson i Malmö, Wallentheim,

Lindholm, Onsjö, Petterson i Degerfors, Sefve och Jansson i Kalix.

Reservation

av herrar Oscar Olsson och Prndi samt fröken Andersson, vilka ansett, att

utskottet bort tillstyrka det i motionerna I: 350 och II: 511 framförda yrkandet

om förbättrad löneställning för kuratorerna och att därför,

dels av utskottets yttrande under rubriken Universitetssjukhus: ICaro
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Statsutskottets utlåtande nr 11,7.

linska sjukhuset: Avlöningar, det stycke på s. 23, som börjar med orden

»Vid karolinska» och slutar med orden »åtgärd föranleda», bort hava följande

lydelse:

»\''id karolinska sjukhuset finnas för närvarande fem kuratorer (två ordinarie

och tre extra ordinarie) och vid serafimerlasarettet en kurator (ordinarie),

vilka samtliga äro placerade i 15 lönegraden. Såsom i motionerna

I: 350 och II: 511 framhållits, har statens lönenämnd numera verkställt utredning

bland annat angående löneställningen för ifrågavarande befattningshavare.

Lönenämnden har därvid förordat, att vid karolinska sjukhuset tre

kuratorer (tva ordinarie och en extra ordinarie) placeras i 19 lönegraden

och tva kuratorer i 17 lönegraden samt att kuratorn vid serafimerlasarettet

hänföres till 19 lönegraden. Det i motionerna 1:350 och 11:511 gjorda

yrkandet överensstämmer med lönenämndens förslag. Kuratorerna vid landstingens

sjukvårdsanstalter ha erhållit en lönereglering, räknat från och med

den 1 januari 1947, vilken medfört att dessa befattningshavare inplacerats

i 19 och 17 lönegraderna i den för landstingens befattningshavare gällande

löneplanen (motsvarande den statliga löneplanen 1). Enligt utskottets

mening äro de arbetsuppgifter, som åvila kuratorerna vid karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet, till art och omfattning sådana, att i enlighet

med motionärernas förslag en högre lönegradsplacering än den nuvarande

synes starkt motiverad. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna

I: 350 och II: 511.

På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit bör under avdelning

II. Sjukhuset i övrigt anslagsposten till ordinarie tjänstemän ökas från

1 485 000 kronor med 2 400 kronor till 1 487 400 kronor, anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal från 6 675 000 kronor med 2 400

kronor till 6 677 400 kronor, anslagsposten till rörligt tillägg från 970 000

kronor med 700 kronor till 970 700 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma

från 9 670 000 kronor med 5 500 kronor till 9 675 500 kronor.»

dels att mom. I av utskottets hemställan under samma rubrik (s. 23 och

24) bort hava följande ändrade lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionerna I: 350 och II: 511, såvitt nu

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för karolinska sjukhuset, som föranledas

av vad utskottet anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets utlåtande nr ljj7.

Avlöningsstat:

I. Radiofysiska och radiopatologiska

institutionern a.

II. Sjukhuset i övrigt.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ............•.......... kronor 1 487 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 320 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis .............. » 6 677 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... » 970 700

Summa kronor 9 455 500

III. Sammanfattning.

I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna

.................... kronor 220 000

II. Sjukhuset i övrigt ............... » 9 455 500

Summa kronor 9 675 500;

c) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar

för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 9 675 500 kronor.»

dels och att utskottets yttrande och hemställan på s. 26, under rubriken

Universitetssjukhus: Serafimerlasarattet:; Avlöningar, bort hava följande:

lydelse:

■»Utskottet tillstyrker de ändringar, som departementschefen förordat beträffande

personalen.

Under åberopande av vad utskottet i det föregående under punkten l:o)

Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar anfört får utskottet,

med tillstyrkande av bifall till motionerna I: 350 och II: 511 — såvitt nu

är i fråga — under förevarande punkt förorda, att medel anvisas för uppflyttning

från och med nästa budgetår av kuratorsbefattningen vid serafimerlasarettet

från 15 till 19 lönegraden. Med hänsyn härtill torde anslagsposterna

till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till rörligt tillägg böra

höjas med respektive 1 200 kronor och 200 kronor till respektive 721 200

kronor och 393 200 kronor samt förevarande avlöningsanslags slutsumma

med 1 400 kronor till 4 091 400 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 1^7.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionerna I: 350 och II: 511, såvitt nu

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl.Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för serafimerlasarettet, som föranledas

av vad utskottet anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslag svis ....................... kronor 721 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 202 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............... » 2 775 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 393 200

Summa kronor 4 091 400;

c) till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar

för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 4 091 400 kronor;

II. att motionerna---åtgärd föranleda.»

Stockholm 1948 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

481477

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.