Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående inrättande av en arbetarskyddsstyrelse och förstärkning av yrkesinspektionen m. in. jämte i ämnet väckta motioner.
1948-06-08 · 59 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 53 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1948:148, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående inrättande av en arbetarskyddsstyrelse och förstärkning av yrkesinspektionen m. in. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr H8.
1
Nr 148.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående inrättande
av en arbetarskyddsstyrelse och förstärkning
av yrkesinspektionen m. in. jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln, punkterna
68, 69, 73, 74, 79 och 80, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1948/49 beräkna
till Arbetsrådet: Avlöningar ett förslagsanslag av . . . 785 000 kronor
» » Omkostnader ett förslagsanslag av ... . 80 000 »
» Yrkesinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 528 000 »
» » Omkostnader ett förslagsanslag
av .................. 339 000 »
» Bidrag till föreningen för arbetarskydd ett anslag
av ...................................... 5 000 >
» Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
rörande arbetarskydd ett anslag av ........ 75 000 »
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 184, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 5 mars
1948, föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen framlagda förslag i fråga om inrättande
fr. o. in. den 1 januari 1949 av en arbetarskyddsstyrelse och förstärkning
av yrkesinspektionen in. in.;
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning för arbetarskyddsstyrelsen
samt att vidtaga de ändringar i yrkesinspektionens personalförteckning,
som påkallas av vad i nämnda statsrådsprotokoll förordats;
dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arbetsrådet,
att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1948;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,
att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1949;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för yrkesinspektionen,
att tillämpas under budgetåret 1948/49;
dels ock under femte huvudtiteln för budgetåret 1948/49 anvisa
I —Bihang till riksdagens protokoll l!)''i8. (i samt. Nr 1 ''i8.
2 Statsutskottets utlåtande nr 1U8.
1. till Arbetsrådet: Avlöningar ett förslagsanslag av . . 73 100 kronor
2. till Arbetsrådet: Omkostnader ett förslagsanslag av . . 8 100 »
3. till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar ett förslags
anslag
av .................................... 337 000 »
4. till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader ett förslags
anslag
av .................................... 50 000 »
5. till Yrkesinspektionen: Avlöningar ett förslags
anslag
av...................................... 1 463 000 »
6. till Yrkesinspektionen: Omkostnader ett förslags
anslag
av .................................... 338 000 »
7. till Bidrag till föreningen för arbetarskydd ett an
slag
av ...................................... 5 000 »
8. samt till Undervisnings- och upplysningsverksamhet
på arbetarskyddets område ett anslag av ........ 75 000 »
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
i anledning av propositionen nr 184 väckta motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Åman m. fl. (I: 283) samt den andra inom andra kammaren av
herr Håstad m. fl. (II: 455);
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sjö in. fl. (I: 284) samt den andra inom andra kammaren av herr
Andersson i Malmö m. fl. (II: 454);
dels två motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken
Osvald m. fl. (I: 336) och den andra inom andra kammaren av herrar
Österman och von Friesen (II: 502);
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sten m. fl. (I: 337) och den andra inom andra kammaren av herr
Ericsson i Sörsjön m. fl. (II: 498);
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Åman och Petrén (I: 338) och den andra inom andra kammaren av
herr Karlsson i Grängesberg m. fl. (II: 497);
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ohlon m. fl. (I: 341) och den andra inom andra kammaren av herr
von Friesen m. fl. (II: 496);
dels ock en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 501).
I betänkande den 13 december 1946 (SOU 1946: 88) har av särskilda sakkunniga
— 1938 års arbetarskyddskommitté -— framlagts förslag till inrättande
av ett centralt arbetarskyddsorgan.
Betänkandet har varit föremål för remissbehandling (prop. s. 2—4).
Statsutskottets utlåtande nr 1^8.
3
Översikt över förslaget.
Enligt det av kommittén framlagda förslaget skulle olika på arbetarskyddets
område verksamma organ sammanföras och ställas under en
gemensam central ledning. För detta ändamål föreslås, att det nuvarande
arbetsrådet och dess kansli ombildas och utbygges till ett särskilt ämbetsverk
för arbetarskyddsärenden, även detta benämnt arbetsrådet, och att till
detta verk förlägges chefskapet för yrkesinspektionen. Till ämbetsverket
skulle överflyttas bl. a. riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå, sprängämnesinspektionen
och yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut
för folkhälsan. Beslutanderätten i arbetstidsärenden skulle fortfarande utövas
i den i arbetstidslagarna stadgade ordningen. Jämväl vissa arbetarskyddsärenden
skulle prövas i denna ordning. Arbetsrådets partsrepresentation
förutsättes bli oförändrad, dock att vid handläggning av arbetarskyddsärende,
som berör tjänstemannaförhållanden, en för tjänstemännen
utsedd representant skulle inträda i rådet i stället för en av arbetarrepresentanterna.
Ämbetsverket skulle stå under ledning av en generaldirektör och bestå
av sex byråer. Personalorganisationen skulle i förhållande till den personal
med stadigvarande anställning, som år 1946 fanns å de byråer och avdelningar
vilka beröras av förslaget, ökas med 71 befattningshavare. Med
undantag för arvodesanställd och extra personal skulle det totala antalet
befattningshavare inom verket uppgå till 112.
Den lokala tillsynsorganisationen, yrkesinspektionen, benämnes i förslaget
arbetsinspektionen. Den allmänna yrkesinspektionen föreslås utökad
med medicinsk-yrkeshygieniskt utbildad personal, varjämte den nuvarande
kvinnliga yrkesinspektionen föreslås ersatt av socialhygieniskt utbildade
befattningshavare, knutna till den allmänna arbetsinspektionen och
med uppgift att följa arbetsförhållandena för såväl manliga som kvinnliga
arbetare. I enlighet härmed skulle å varje yrkesinspektionsdistrikt inspektionen
företrädas av en yrkesinspektör, en yrkesläkare och en socialinspektör.
Som chef för distriktet skulle en av dessa tre befattningshavare förordnas.
Till synspersonalen i övrigt liksom kontorspersonalen å distriktsexpeditionerna
föreslås betydligt utökad.
Den kommunala tillsynen föreslås begränsad till sådana kommuner och
samhällen, där särskild hälsovårdsnämnd finnes, och inom dessa skulle
tillsynen anförtros åt särskilt utsedda, avlönade kommunala tillsynsmän.
Till ersättning åt dessa skulle kommun kunna erhålla statsbidrag.
För tillsyn å arbetarskyddet vid gruvor och stenbrott föreslås en särskild,
det nya ämbetsverket underställd gruvinspektion, fördelad på fyra distrikt,
motsvarande i stort sett de nuvarande bergmästardistrikten. Bergmästarna
och hos dem anställda gruvingenjörer skulle befrias från ifrågavarande
tillsyn.
4
Statsutskottets utlåtande nr 148.
Skogs- och flottledsinspektionen föreslås uppdelad på två distrikt, vardera
med en skogsyrkesinspektör som chef. En av skogsyrkesinspektörerna
skulle tillika tjänstgöra som chef för en särskild skogsavdelning inom
ämbetsverket.
Tillsynen å arbetarskyddet vid trafikväsendet skulle uppdragas åt en
särskild trafikinspektion, varvid samtidigt yrkesinspektionens nuvarande
specialinspektörer för järnvägsdrift skulle befrias från arbetarskyddstillsynen
vid statens och de enskilda järnvägarna.
Sprängämnesinspektionens tillsynsverksamhet föreslås utvidgad att omfatta
alla arbetsställen, där eldfarliga eller explosiva ämnen ifrågakomma.
Verksamheten skulle samtidigt begränsas att gälla blott de speciella yrkesfaror,
som äro förbundna med dessa ämnen.
Enligt kommitténs förslag skulle antalet befattningshavare hos yrkesinspektionen
uppgå till 200. Motsvarande antal utgjorde år 1946 110, bortsett
från vissa befattningshavare som av kommittén föreslagits överflyttade
till centralmyndigheten.
Kommitténs förslag är icke enhälligt. Fem av kommitténs ledamöter ha
i vissa avseenden anfört reservationer mot förslaget.
Departementschefen har anfört, att det varit hans avsikt att föreslå
Kungl. Maj :t att för den nu samlade riksdagen framlägga proposition grundad
på kommitténs lagstiftningsförslag. Den genomgripande omarbetning
av kommittéförslaget, vilken utförts inom socialdepartementet, hade emellertid
icke kunnat fullföljas i sådan tid att lagrådsgranskning av förslaget
ännu medhunnits. Förslaget hade den 5 mars 1948 remitterats till lagrådet.
Under sådana förhållanden hade ansetts lämpligast, att framläggandet
av propositionen uppskötes. Departementschefen har vidare anfört
följande.
Läget är sådant, att omfattande åtgärder till förbättring av skyddsverksamheten
äro motiverade. Jag vill erinra, att den starka stegring av antalet
olycksfall i arbete och antalet yrkessjukdomsfall, som ägt rum under krigsåren,
numera väl avtagit i hastighet men långtifrån avstannat. Det totala
antalet olycksfall under 1947 uppskattas enligt vad jag inhämtat till omkring
282 000, dvs. över 900 olycksfall per arbetsdag.
För att den hittillsvarande utvecklingen skall kunna brytas och antalet
olycksfall bringas att minska i stället för att öka fordras i första hand en
ökad insats i skyddsarbetet av arbetsgivare och arbetstagare. Det är glädjande
att kunna konstatera, att ett allt större intresse visats och ett allt
bättre samarbete kommit till stånd inom näringslivet beträffande arbelarskyddsuppgifter.
Även en fortsatt utveckling av tillsynsorganisationen torde
emellertid vara av grundläggande betydelse, icke endast i vad gäller den
rent kontrollerande delen. En mycket betydelsefull insats torde dessa organ
göra också därigenom att de tillhandahålla sakkunskap, främst i skvddstekniska
angelägenheter, samt genom att de tillvarataga och sprida kännedom
om vunna erfarenheter på arbetarskyddets område. Jag förordar därför,
att åtgärder nu vidtagas för att öka tillsynsorganisationens effektivitet.
Den omständigheten, att förslag till ny arbetarskyddslagstiftning icke nu
Statsutskottets utlåtande nr JAS.
5
förelägges riksdagen, utgör icke något hinder härför. Tvärtom torde det vara
en fördel att en omorganisation av tillsynsorganen är genomförd innan en
ny lagstiftning träder i kraft. Härigenom torde övergången underlättas.
Vad beträffar den av kommittén föreslagna utbyggnaden av organisationen
är att märka att 1947 års riksdag beslöt en provisorisk förstärkning av
personalorganisationen såväl hos riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå
som hos den lokala yrkesinspektionen. Denna förstärkning är att betrakta
som en första etapp i utbyggnaden. Nu rådande förhållanden föranleda
emellertid en viss återhållsamhet i fråga om kostnadskrävande administrationsreformer.
Även andra omständigheter göra att jag icke i detta
sammanhang kan förorda, att kommitténs utbyggnadsprogram nu helt genomföres.
Utbyggnaden torde även i fortsättningen böra ske etappvis. Jag
begränsar därför mina förslag till alt avse vad som för ögonblicket förefaller
mest angeläget. Detta synes i stort sett vara dels att tillsynsorganisationen
erhåller en självständigare ställning och en mera enhetlig ledning
genom att en särskild centralmyndighet för arbetarskyddsfrågor inrättas,
dels ock att personalorganisationens utbyggnad fortsättes, om än i begränsad
utsträckning.
I enlighet härmed föreslår jag i det följande, att fr. o. m. den 1 januari
1949 skall inrättas en arbetarskyddsstyrelse, bildad i huvudsak genom sammanslagning
av det nuvarande arbetsrådet och riksförsäkringsanstaltens
arbetarskyddsbyrå. Styrelsen — med en generaldirektör som chef — föreslås
bestå av en arbetstidsbyrå, en teknisk byrå, en kanslibyrå, en skogsavdelning,
en trafikavdelning och en social avdelning. Antalet befattningar
föreslås ökat från 46 i den nuvarande organisationen till 61. Däremot finner
jag mig icke kunna tillstyrka av kommittén föreslagen överflyttning
till det nya ämbetsverket av sprängämnesinspektionen och yrkeshygieniska
avdelningen vid statens institut för folkhälsan.
Senare denna dag kommer jag att föreslå, att till lagrådet remitteras förslag
till lagstiftning om överflyttande å den nyinrättade arbetarskyddsstyrelsen
av de uppgifter och befogenheter som tillkomma arbetsrådet. Någon
materiell ändring i nu gällande regler om partsrepresentation i arbetsrådet
åsyftas icke i annan mån än att särskild representation för tjänstemännen
i vissa mål förutsättes skola anordnas. I enlighet med arbetarskyddskommitténs
förslag förordar jag, att även vissa arbetarskyddsärenden skola
handläggas i den ordning, som sålunda skall gälla för arbetstidsärenden.
Beträffande yrkesinspektionen föreslås i stort sett inga mera principiella
ändringar. Den nuvarande kvinnliga yrkesinspektionens befattningshavare
föreslås under benämningen socialinspektörer ingå i den allmänna yrkesinspektionen
men med bibehållande i huvudsak av sina nuvarande uppgifter.
Tillsynen å arbetarskyddet vid gruvor och stenbrott föreslås fortfarande
ankomma på bergmästarna, varvid dock förordas, att dessas tillsyn i samband
med ikraftträdandet av ny arbetarskyddslagstiftning begränsas till
arbete under jord. Skogs- och flottledsinspektionen föreslås uppdelad på
två distrikt. Antalet befattningar inom den lokala yrkesinspektionen föreslås
ökat från 128, varav tre halvårsbefattningar, till 158.
6
Statsutskottets utlåtande nr 1^8.
Den centrala organisationen.
Inrättandet av en arbetarskyddsstyrelse m. m. Beträffande frågan om
samordning under en central ledning av de olika arbetarskyddsorganen har
kommittén anfört i huvudsak följande.
Enligt kommitténs mening är en centralisering och rationalisering av
handläggningen av arbetarskyddsärendena i hög grad påkallad, därest arbetarskyddet
i dess alltmer vidgade omfattning skall bliva tillräckligt effektivt.
Men härför fordras, att den centrala ledningen av arbetarskyddet gives
en så självständig ställning som möjligt och att den helt får ägna sig åt
arbetarskyddet. Att såsom nu anföidro ledningen av yrkesinspektionens
verksamhet åt ett ämbetsverk, som redan förut har stora och omfattande
arbetsuppgifter, låt vara med nära anknytning till arbetarskyddet, synes
med hänsyn till arbetarskyddsfrågans utveckling och betydelse även vara
opraktiskt och föga rationellt. En sådan lösning torde ej heller kunna bestå
såsom ändamålsenlig. Den centrala ställning arbetarskyddsfrågan numera
intager i nutida arbetsliv kräver jämväl, att de organ, som skola
handha övervakningen av arbetarskyddet, sammanföras och ställas under
en gemensam och självständig ledning. Ett särskiljande av arbetarskyddet
och exempelvis olycksfallsförsäkringsfrågan bör emellertid icke innebära
ett förnekande eller underskattande av behovet eller önskvärdheten av ett
samarbete inom de nämnda sociala verksamhetsområdena.
Kommittén har vidare anfört, att en omorganisation i det av kommittén
angivna syftet av den centrala ledningen för arbetarskyddet berör icke blott
riksförsäkringsanstalten utan även vissa andra verk, vilka ha att taga befattning
med arbetarskyddsärenden i vidsträckt bemärkelse.
Kommittén har föreslagit, att det nuvarande arbetsrådet ombildas och
utbygges såsom ett särskilt verk för arbetarskyddsärenden. Det nuvarande
arbetsrådets kansli finge därvid ingå som en byrå i det nya ämbetsverket.
Till detta föreslås riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå överflyttad.
I samband med arbetarskyddsbyråns överflyttning skola enligt förslaget till
det nya verket jämväl överflyttas chefskapet för de närmast under denna
hörande tillsynsorganen, nämligen den allmänna och den kvinnliga yrkesinspektionen
samt skogs- och flottledsinspektionen.
För att vinna åsyftad enhetlighet i fråga om ledningen av arbetarskyddet
föreslår kommittén vidare, att till det nya verket överflyttas vissa tillsynsorgan,
som f. n. äro knutna till andra ämbetsverk. Sålunda föreslås, att tillsynen
över arbetarskyddet inom gruv- och stenindustrien överflyttas från
bergmästarna till särskilda gruvinspektörer, vilka skola lyda under en i det
nya ämbetsverket upprättad avdelning för gruvinspektion. Likaså förordas,
att sprängämnesinspektionen i sin helhet överflyttas från kommerskollegium
till ämbetsverket. De nuvarande till järnvägsstyrelsen samt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen anknutna specialinspektörerna inom yrkesinspektionen
för statlig och enskild järnvägsdrift föreslås bli befriade från tillsynen
å arbetarskyddslagstiftningens efterlevnad. Denna tillsyn skall en
-
Statsutskottets utlåtande nr 148.
7
ligt förslaget i stället anförtros åt särskilda trafikinspektörer inom arbetsrådet,
vilka därjämte skola bemyndigas att övervaka arbetarskyddet inom
trafikväsendet i övrigt. Slutligen föreslår kommittén, att yrkeshygieniska
avdelningen vid statens institut för folkhälsan överflyttas till det nya
verket.
Till stöd för förslaget om överflyttning till särskilda trafikinspektörer
av tillsynen beträffande järnvägarna har särskilt framhållits, att det ur
arbetarskyddssynpunkt vore mindre lämpligt och välbetänkt, att tillsynen
vid statens järnvägar omhänderhades av vissa befattningshavare, tillhörande
det verk under vilket järnvägarna hörde. Även i fråga om den enskilda
järnvägsdriften hade det ansetts mindre tillfredsställande, att tillsynen
å arbetarskyddet vid denna anförtrotts befattningshavare, som icke
odelat kunde ägna sig åt detta uppdrag och som dessutom med hänsyn till
sina övriga arbetsuppgifter vore underställda ett ämbetsverk med väsentligt
andra uppgifter än dem som tillkomme ett socialt verk.
Departementschefen har i förevarande sammanhang anfört följande.
I likhet med kommittén finner jag de växande uppgifterna på arbetarskyddets
område motivera att ledningen av hithörande statliga angelägenheter
sammanföres i ett särskilt ämbetsverk. Jag erinrar om att jag, då
frågan om överflyttningen av arbetarskyddsbyrån från socialstyrelsen till
riksförsäkringsanstalten behandlades i riksdagen år 1937, fann anledning
uttala, att tillräckliga motiv för att göra byrån till ett självständigt verk
redan då funnos. Jag finner nu tiden vara inne att föreslå, att ett särskilt
ämbetsverk för den centrala ledningen av tillsynen å arbetarskyddslagstiftningens
efterlevnad inrättas. Jag ansluter mig sålunda till kommitténs förslag,
att arbetarskyddsbyrån utbrytes ur riksförsäkringsanstalten och att
denna tillsammans med det nuvarande arbetsrådet kommer att bilda kärnan
i det nya ämbetsverket.
Då det här är fråga om ett verk med övervägande administrativa funktioner
finner jag det icke lämpligt att i enlighet med kommitténs förslag
benämna detsamma arbetsrådet, en beteckning som knappast är adekvat.
I anslutning till vad som förordats i vissa yttranden föreslår jag att verket
benämnes arbetarskyddsstyrelsen.
Jag föreslår, att arbetarskyddsstyrelsen skall inrättas fr. o. m. den 1
januari 1949.
De lokala tillsynsorgan, som nu äro underställda arbetarskyddsbyrån i
riksförsäkringsanstalten, nämligen den allmänna och den kvinnliga yrkesinspektionen
samt skogs- och flottledsinspektionen, böra i fortsättningen
sortera under det nya" ämbetsverket. Kommittén har föreslagit, att även
vissa andra tillsvnsorgan direkt underställas det nya verket. Jag anhaller
om att nu till behandling få upptaga härmed sammanhängande frågor.
Kommittén har föreslagit, att tillsynen å arbetarskyddslagstiftningen i
gruvor och stenbrott överflyttas från bergmästarna till särskilda gruvinspektörer,
underställda en inom det nva verket upprättad avdelning för
gruvinspektion. Av skäl, som jag närmare redogör för i det följande, föreslår
jag, att bergmästarna efter den nya lagstiftningens ikraftträdande skola
bibehålla sina arbetarskyddsuppgifter i vad avser underjordsarbete i gruvorna.
Bergmästarna böra därvid ha ställning som specialinspektörer inom
8
Statsutskottets utlåtande nr 148.
yrkesinspektionen och i denna egenskap vara underställda arbetarskyddsstyrelsen.
Någon särskild gruvinspektion anser jag sålunda icke böra inrättas.
Till frågan om sprängämnesinspektionens överflyttning från kommerskollegium
till det nya ämbetsverket torde icke ställning böra tagas förrän
i samband med prövningen av ett nyligen avgivet förslag till förordning angående
explosiva varor.
Sedan länge har från arbetstagarhåll framförts uppfattningen att tillsynen
å arbetarskyddslag stift ningens efterlevnad vad beträffar ban-, maskin-,
säkerhets- och trafiktjänsten vid järnvägarna, vilken nu vid sidan
av andra tjänsteåligganden handhaves för statens järnvägars vidkommande
av två befattningshavare hos järnvägsstyrelsen och för de enskilda järnvägarnas
vidkommande av järnvägsinspektören hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
skulle organiseras som en självständig verksamhet. Kommittén
har föreslagit, att dessa tillsynsuppdrag överflyttas på befattningshavare i
det nya arbetarskyddsverket. De skäl, som kommittén anfört härför, finner
jag bärande. Jag tillstyrker därför kommitténs förslag att ifrågavarande
tillsynsverksamhet anförtros en särskild avdelning, benämnd trafikavdelningen,
i det nya verket. Jag kan däremot icke förorda, att övriga arbetsuppgifter,
som åvila järnvägsinspektören hos väg- och vattenbvggnadsstyrelsen,
överflyttas. Det kan nämligen icke vara lämpligt att det nya arbetarskyddsverket
skall svara jämväl för tillsynen i trafiksäkerhetshänseende
vid de enskilda järnvägarna. Vid bifall till det av mig förordade
förslaget torde befattningen som järnvägsinspektör tills vidare erfordras
hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Av vissa remissinstanser har ifrågasatts om icke bilbesiktningsväsendet
bör inordnas under det nya arbetarskyddsverket. Då frågan om trafiksäkerhetsarbetets
framtida organisation''är under behandling av 1945 års
trafiksäkerhetskommitté, torde med prövningen av denna fråga böra anstå.
I princip är jag dock av den uppfattningen att arbetarskyddsstyrelsens befattning
med motorfordonsfrågor bör begränsas till vad som rör arbetarskyddet.
Kommittén har föreslagit, att även tillsynen å arbetarskyddslagstiftningens
efterlevnad vid flygtrafik skall ankomma på arbetarskyddsverket
genom dess trafikavdelning. Riksförsäkringsanstalten har emellertid förordat
en viss uppdelning av tillsynen mellan de närmast berörda myndigheterna,
luftfartsstyrelsen och det nya ämbetsverket. Även luftfartsstyrelsen
finner en uppdelning nödvändig. Härvid borde tillsynen av arbetarskyddet
inom den del av luftfarten som omedelbart berör flygverksamheten,
såväl inom som utom landet, åvila luftfartsstyrelsen och dess organ. I ett
par yttranden har förordats, att tillsynen över lufttrafiken undantages från
det nya ämbetsverkets uppgifter.
För egen del vill jag i denna fråga anföra följande. Inom flygväsendet är
den nuvarande arbetarskyddslagen tillämplig å all sådan verksamhet, som
är att anse såsom rörelse eller visst särskilt arbetsföretag i lagens mening.
Tillsynen å lagens efterlevnad vid dylik verksamhet ankommer på den allmänna
yrkesinspektionen. Enligt vad jag inhämtat har inspektionen hittills
företrädesvis ägnat tillsyn åt flygväsendets verkstäder, hangarer samt byggnads-
och anläggningsarbeten. Den egentliga luftfartstjänsten däremot har
som regel ej varit föremål för yrkesinspektionens tillsyn. Jag vill i detta
sammanhang påpeka, att även arbetstidslagstiftningen gäller för luftfarten.
Tillsynen å denna lagstiftnings efterlevnad inom luftfarten ankommer lika
-
Statsutskottets utlåtande nr H8. 9
ledes på yrkesinspektionen, då något annat tillsynsorgan icke förordnats
härför.
Av det anförda framgår, att luftfarten redan nu till väsentlig del är inbegripen
under arbetarskyddslagstiftningen och således även underkastad
yrkesinspektionens tillsyn. Jag ansluter mig i princip till kommitténs förslag,
att uppgifter rörande arbetarskyddet vid luftfart jämväl skola åligga
den föreslagna trafikavdelningen inom arbetarskyddsstyrelsen. Jag är emellertid
ense med riksförsäkringsanstalten och luftfartsstyrelsen därom, att
en viss uppdelning av tillsynsverksamheten beträffande luftfarten bör ske.
Sålunda bör chefen för den i luftfartsstyrelsen ingående luftfartsinspektionen
(luftfartsinspektören) förordnas att såsom specialinspektör inom yrkesinspektionen
utöva tillsyn å arbetarskyddet vid den egentliga luftfarten.
Den närmare gränsdragningen synes i stort sett kunna ske i enlighet med
det av luftfartsstyrelsen framlagda förslaget.
Vad slutligen angår kommitténs förslag att yrkeshygieniska avdelningen
vid statens institut för folkhälsan överflyttas till det nya verket vill jag
anföra följande.
Vid behandling av arbetarskyddsfrågor av yrkeshygienisk natur är det
givetvis av betydelse, att ett nära samarbete äger rum mellan yrkeshygieniska
avdelningen och yrkesinspektionens chefsmyndighet. Samarbetet
skulle givetvis underlättas om de båda institutionerna organisatoriskt sammanfördes.
De skäl, som anförts mot förslaget, anser jag emellertid vara
av utslagsgivande betydelse. Enligt min mening bör sålunda yrkeshygieniska
avdelningen bibehållas i sin nuvarande ställning vid institutet för
folkhälsan.
I de likalydande motionerna 1:341 och 11:496 har hemställts, att riksdagen
måtte avslå propositionen 184 i vad det gäller inrättandet av arbetarskyddsstyrelsen
och att vederbörande utskott måtte företaga beräkningar
av de anslag, som komma att erfordras för att fullfölja de nuvarande institutionernas
arbete.
Byråindelningen m. m. Departementschefen har ansett det vara lämpligt
att i avbidan på närmare erfarenhet rörande den för arbetarskyddsstyrelsen
lämpliga organisationen begränsa antalet byråer så starkt som möjligt.
Departementschefen har vidare härom anfört följande.
Kommittén har föreslagit, att för handläggningen av arbetstidsärendena
skall inrättas en särskild byrå, arbetstidsbyrån, i huvudsak motsvarande det
nuvarande arbetsrådets kansli. Enligt förslaget skulle på byrån dessutom
handläggas vissa ärenden, som nu handläggas av riksförsäkringsanstaltens
arbetarskyddsbyrå men som ha nära anknytning till arbetstidsärendena.
Kommitténs förslag i denna del har icke mött någon erinran under remissbehandlingen.
Icke heller jag har någon erinran mot förslaget i denna del.
För de skyddstekniska ärendena, vilka innefatta huvuddelen av de ärenden
som nu handläggas å riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå, har
kommittén föreslagit en särskild byrå, kallad skyddstekniska byrån. Denna
byrå motsvarar sålunda närmast den nuvarande arbetarskyddsbyrån. En
byrå med i huvudsak de för skyddstekniska byrån föreslagna arbetsuppgifterna
erfordras uppenbarligen. Jag förordar, att denna byrå benämnes tekniska
byrån. På denna byrå böra, förutom de av kommittén föreslagna
10 Statsutskottets utlåtande nr lb8.
ärendena, handläggas vissa ärenden som framgå av vad jag i det följande
anför.
Kommittén har vidare föreslagit, att uppgifter avseende tillsynen vid gruvor
och stenbrott, sprängämnesinspektionen, skogs- och flottledsinspektionen
samt tillsynen inom trafikväsendet skola sammanföras inom en av fyra
avdelningar bestående byrå, specialinspektionsbyrån. Vid bifall till vad jag
anfört rörande kommitténs förslag om inrättande av en gruvinspektion och
överflyttning av sprängämnesinspektionen erfordras icke de av kommittén
föreslagna gruv- och sprängämnesavdelningarna. De på arbetarskyddsstyrelsen
ankommande ärenden, som avse tillsynen vid gruvor och stenbrott
samt sprängämnesinspektionens verksamhetsområde, böra enligt min mening
kunna handläggas inom den av mig föreslagna tekniska byrån.
De två övriga av kommittén föreslagna avdelningarna inom specialinspektionsbyrån,
skogsavdelningen och trafikavdelningen, anser jag däremot
höra upprättas. Skogsavdelningen skall enligt kommitténs förslag fylla en
dubbel lunktion, i det att avdelningen skall dels handlägga de centralt på
arbetarskyddsstyrelsen ankommande ärendena rörande arbetarskyddet
inom skogsbruket och vid lottning, dels ock utgöra inspektionsorgan för
tillsynen beträffande nämnda yrkesområden inom det ena av de två distrikt,
i vilka landet i ifrågavarande hänseende föreslås indelat. Den av kommittén
föreslagna organisationen innebär en förstärkning av tillsynsorganisationen
för nämnda yrkesområden. Då en sådan förstärkning enligt min mening
är starkt påkallad, tillstyrker jag den föreslagna organisationen. Inrättande
av en särskild trafikavdelning har jag redan i det föregående
tillstyrkt.
Jag finner icke lämpligt, att nämnda båda avdelningar sammanföras till
eller inordnas under en byrå. Den av riksförsäkringsanstalten ifrågasatta
organisationen, nämligen att förlägga skogsavdelningen under tekniska
byrån och ombilda trafikavdelningen till en fristående trafikbyrå, anser jag
ej heller godtagbar. I några remissyttranden har förordats, att avdelningarna
skola inrättas såsom fristående sektioner, direkt underställda verkets
chef. För en sådan lösning talar bl. a. det förhållandet, att de arbetsuppgifter,
som tillkomma nämnda avdelningar, äro till sin beskaffenhet speciella
och i övrigt tämligen väl avgränsade från de uppgifter, som skola
åvila tekniska byrån. Därtill kommer, att avdelningarnas personal företrädesvis
är inspekterande, vilket som regel icke torde bli fallet med byråns
personal. Jag föreslår sålunda inrättande av fristående avdelningar för
skogsbrukets och för trafikväsendets arbetarskyddsfrågor, båda direkt
underställda verkets chef. Mot de föreslagna namnen på avdelningarna har
jag intet att erinra.
I några remissyttranden har yrkats, att för handläggning av vissa medicinska
och sociala ärenden skall inrättas en särskild byrå även om yrkeshygieniska
avdelningen vid statens institut för folkhälsan icke flyttas över
till arbetarskyddsverket. Några remissinstanser ha biträtt reservanternas
förslag, d. v. s. att en medicinsk avdelning och en avdelning för den kvinnliga
yrkesinspektionen skola inrättas och anknytas till tekniska byrån.
Det har jämväl ifrågasatts, huruvida icke den socialhygieniska avdelningen
bör utgöra en fristående avdelning, direkt underställd verkets chef, eller
ock anknytas till annan byrå.
Den kvinnliga yrkesinspektionen har hittills i organisatoriskt avseende
intagit en fristående ställning i förhållande till den allmänna yrkesinspek
-
Statsutskottets utlåtande nr 148.
11
tionen. Såsom jag närmare utvecklar i det följande delar jag kommitténs
uppfattning att den kvinnliga inspektionen på så sätt bör samordnas med
den allmänna, att på varje inspektionsdistrikt stationeras en befattningshavare
med uppgift att fullgöra de tilisynsuppgifter, som hittills ankommit
på den kvinnliga yrkesinspektionen. Dessa befattningshavare föreslås
få titeln socialinspektörer. Då emellertid deras verksamhet har en speciell
karaktär är det angeläget att den står under särskild central ledning. Detta
önskemål skulle kunna tillgodoses på så sätt att en särskild avdelning för
den centrala ledningen av socialinspektörernas verksamhet inrättas vid
ämbetsverket. Då ifrågavarande tilisynsuppgifter skilja sig från de tekniskt
betonade, som höra under tekniska byråns verksamhetsområde, finner jag
det icke ändamålsenligt att denna avdelning inordnas i den tekniska byrån.
Den bör enligt min mening vara direkt underställd arbetarskyddsstyrelsens
chef. Då arbetsuppgifterna icke äro strängt begränsade till de kvinnliga
arbetstagarnas angelägenheter, torde beteckningen »kvinnliga yrkesinspektionen»
icke böra upprätthållas. Avdelningen torde därför böra benämnas
sociala avdelningen. Någon fara för att denna beteckning skall vara ägnad
att medföra en förskjutning av verksamhetsområdet anser jag icke föreligga.
Jag föreslår sålunda inrättandet av en tredje fristående avdelning,
den sociala avdelningen.
För handläggningen av de medicinska ärendena torde icke nagon särskild
avdelning behöva inrättas. Läkarpersonalen bör enligt min mening stå
utanför byrå- och avdelningsindelningen och vara direkt underställd arbetarskyddsstyrelsens
chef.
Frågor, som avse upplysning och utbildning på arbetarskyddets område,
skola enligt kommitténs förslag handläggas å en särskild upplysnings- och
utbildningsbyrå. Förenämnda reservanter inom kommittén ha förordat, att
byrån skall inordnas som en avdelning under skyddstekniska byrån. Kommittéförslaget
i denna del har tillstyrkts i några remissyttranden. Riksforsäkringsanstalten
har i likhet med ytterligare några remissinstanser förordat
det av reservanterna framlagda förslaget. Statskontoret har ifrågasatt,
huruvida icke en stor del av de ärenden, som skola ankomma på den
av kommittén föreslagna byrån, böra överflyttas till ämbetsverkets administrativa
byrå.
På arbetarskyddets område bedrives f. n. en värdefull upplysningsverksamhet
av arbetsmarknadens huvudorganisationer, bl. a. genom arbetarskyddsnämnden
men även genom andra sammanslutningar. Innan erfarenhet
vunnits av möjligheterna att ytterligare utveckla denna frivilliga verksamhet,
torde återhållsamhet böra iakttagas i fråga om utbyggandet av den
upplysningsverksamhet, som förutsattes vara knuten till verket. Jag kan
därför icke f. n. tillstyrka, att för här åsyftade ändamål inrättas en särskild
byrå eller avdelning. Viss särskild personal för nämnda arbetsuppgifter
synes mig dock erforderlig. Denna personal synes lämpligen, i överensstämmelse
med vad statskontoret förordat, böra ingå i den kanslibyrå jag
i det följande föreslår.
För fullgörande av administrativa och kamerala uppgifter har kommittén
föreslagit inrättande av en särskild administrativ byrå. Kommitténs förslag
i denna del har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Statens
organisationsnämnd har dock ifrågasatt, huruvida icke — åtminstone
till Cn början — ett fristående kameralkontor, direkt underställt verkets
chef, är tillräckligt för ifrågavarande arbetsuppgifter.
Vid sidan av den tekniska tillsynsverksamhet, som är yrkesinspektionens
12 Statsutskottets utlåtande nr U8.
huvuduppgift, förekomma inom den nuvarande arbetarskyddsbyrån i icke
ringa utsträckning ärenden, som kräva juridiskt-administrativt skolad personal.
Vidare kommer en icke obetydlig lokal organisation att vara underställd
arbetarskyddsstyrelsen. Med hänsyn härtill synes det motiverat, att i
enlighet med kommitténs förslag en särskild byrå med administrativa och
kamerala uppgifter inrättas. Såsom nyss anförts anser jag lämpligt, att
denna byrå även svarar för ärenden avseende upplysnings- och undervisningsverksamhet
rörande arbetarskyddet.
Jag tillstyrker alltså, att för handläggningen av angivna ärenden tillskapas
en särskild byrå. Jag förordar, att denna benämnes kanslibyrån.
„ Enligt mitt förslag skall arbetarskyddsstyrelsen alltså bestå av tre byråer,
nämligen en arbetstidsbijrä, huvudsakligen för ärenden enligt arbetstidslagarna,
en teknisk byrå för skyddstekniska m. fl. ärenden samt en
kanslibyrå för administrativa och kamerala ärenden ävensom ärenden rörande
upplysnings- och utbildningsverksamhet. Vid sidan av byråerna skola
finnas en social avdelning, en skogsavdelning och en trafikavdelning. Utanför
byrå- och avdelningsindelningen skola styrelsens läkare stå.
Partsrepresentanter i arbetarskyddsstyrelsen m. m. Beträffande denna
fråga har departementschefen anmält, att han i samband med framläggande
av förslag till lagstiftning om överflyttande å arbetarskyddsstyrelsen
av arbetsrådets uppgifter och befogenheter i huvudsaklig överensstämmelse
med vad kommittén förordat, att i vissa på arbetarskyddsstyrelsens prövning
ankommande ärenden styrelsen skulle bestå av, förutom en eller flera befattningshavare
hos styrelsen, representanter för arbetsgivare och arbetstagare,
utsedda i enlighet med vad hittills gällt rörande utseende av sådana
ledamöter i arbetsrådet. Departementschefen har vidare anfört följande.
Nuvarande regler angående arbetsrådets handläggning av ärende, som
ankommer på rådet att avgöra, skola vara normerande även för arbetarskyddsstyrelsens
prövning av frågor, som skola avgöras med partsrepresentanter.
I ärendets avgörande skola sålunda deltaga högst sju ledamöter,
varav fyra partsrepresentanter. Styrelsen skall dock vara beslutför med
fem ledamöter eller, om alla äro ense om beslutet, med fyra ledamöter. Vid
besluts fattande skola dock alltid lika antal representanter för arbetsgivaroch
arbetarsidan vara närvarande. Styrelsens chef skall intaga sammanställning
som nu tillkommer arbetsrådets chef och såsom ordinarie opartiska
ledamöter i rådet skola tjänstgöra den eller de befattningshavare Konungen
därtill utser. I enlighet med vad kommittén ansett förutsätter jag vidare,
att bland suppleanterna för arbetstagarrepresentanterna en ledamot skall
utses efter förslag av tjänstemännens centralorganisation för att tillgodose
tjänstemännens intresse av representation vid avgörandet av arbetstidsoch
arbetarskyddsärenden.
Rörande den närmare utformningen av detta förslag och motiveringen
därför torde jag få hänvisa till vad jag anfört i samband med förenämnda
lagstiftningsfråga.
I de två likalydande motionerna I: 283 och II: 455 har på anförda skäl
yrkats, att riksdagen måtte i princip uttala sig för att partsrepresentationen
i arbetarskyddsstyrelsen utökas till tre representanter för vardera ar
-
Statsutskottets utlåtande nr H8.
13
betsgivare och arbetstagare och att tjänstemännens centralorganisation erhåller
rätt att föreslå en ordinarie ledamot i styrelsen.
Chefstjänsterna. Efter att ha lämnat en redogörelse för nuvarande organisation
och kommitténs förslag i ämnet samt innehållet i de avgivna yttrandena
har departementschefen anfört följande.
Vad till en början angår den av kommittén föreslagna generald irektörsbefattningen
torde jag få anföra följande. Det centrala
arbetarskyddsverket får vid bifall till mitt förslag en avsevärt mera begränsad
organisation än den av kommittén föreslagna. Verket bör enligt min mening
detta oaktat stå under ledning av en generaldirektör. Härför talar icke
blott arbetarskyddets allmänna betydelse utan även den särskilda omständigheten,
att verkets chef avses skola fungera som ordförande i motsvarigheten
till det nuvarande arbetsrådet. Med hänsyn till arten av de uppgifter,
som i denna egenskap ankomma på verkschefen, framstår det som speciellt
angeläget, att de rekryteringsmöjligheter, som en generaldirektörsbefattning
erbjuder, stå till förfogande. Befattningen bör placeras i den nuvarande
motsvarigheten till den av kommittén föreslagna lönegraden eller i lönegrad
Cp 19.
Det är givetvis angeläget, att yrkesinspektionens verksamhet följer enhetliga
linjer över hela landet. Det bör vara en viktig uppgift för generaldirektören
och byråcheferna att utöva tillsyn häröver. Denna uppgift torde
dock icke vara tillräcklig motivering för inrättande av en särskild överdire
k tö r stjänst vid arbetarskydds styrel sen eller för att ge en av
byråcheferna en särställning i lönehänseende. De i några yttranden framlagda
förslagen av sådan innebörd kan jag alltså icke tillstyrka. Däremot
bör den av byråcheferna, vilken vid förfall för generaldirektören skall fungera
som ordförande i styrelsen vid kollegial behandling av arbetstids- m. fl.
ärenden, med sedvanligt arvode förordnas att vara ställföreträdare för generaldirektören.
Vad angår byråchefstjänsterna har kommittén övervägt att
föreslå placering å den tidigare C-planen med förordnande för viss tid
men har stannat för att föreslå placering i A 30 dvs. numera Ca 33. I några
yttranden har C-planen förordats. Jag finner för min del icke tillräcklig
anledning föreligga för att beträffande någon av byråchefstjänsterna avvika
från den för sådana tjänster vanliga placeringen. Chefsbefattningarna
å arbetstids- och tekniska byråerna torde böra vara ordinarie tjänster
och sålunda uppföras i Ca 33. Befattningen som chef för kanslibyrån
bör däremot intill dess att viss erfarenhet av den nya organisationen föreligger
vara extra ordinarie och sålunda uppföras i Ce 33.
Personalorganisationen inom byråer och avdelningar m. m. Kommittén
har gjort vissa allmänna uttalanden angående anställnings- och avlöningsförhållandena
för främst viss teknisk personal. Härvid har kommittén
bl. a. framhållit, att avsevärda svårigheter mött att rekrytera kvalificerad
personal till den nuvarande arbetarskyddsorganisationen. Departementschefen
har framhållit, att nämnda rekryteringssvårigheter utan tvivel minskat
organisationens effektivitet, men att de sedan kommittébetänkandet
framlades föranlett vissa åtgärder för att förbättra löneställningen för den
14
Statsutskottets utlåtande nr 148.
tekniska personalen hos den nuvarande arbetarskyddsbyrån. Departementschefen
har funnit det angeläget, att rekryteringen ytterligare underlättas,
men har likväl ansett sig icke nu kunna förorda några generella förbättringar
i fråga om lönegradsplaceringen för de ifrågavarande tjänsterna.
I det följande har departementschefen behandlat omfattningen av personalorganisationen
och dennas utformning i övrigt — bortsett från byråchefsbefattningarna
och biträdespersonalen — inom de för arbetarskyddsstyrelsen
av honom föreslagna byråerna m. m. En tablå över nuvarande och
av departementschefen föreslagen personalorganisation har fogats till propositionen
såsom bilaga 1,
Arbetstidsbyrån. Det nuvarande arbetsrådets kanslipersonal omfattar,
bortsett från biträdespersonal i kansliskrivares och lägre löneställning, följande
befattningshavare. (De före den 1 juli 1947 tillämpade lönegradsheteckningarna
angivas inom parentes.)
1 byråchef .................... Ca 33 (A 30)
1 förste byråsekreterare ........ Ca 29 (A 26)
1 » » ........ Ce 29 (Eo 26)
1 byråsekreterare .............. Ca 24 (A 21)
1 amanuens
Kungl. Maj:ts förslag innebär följande organisation av arbetstidsbyrån.
1 byråchef .................... Ca 33
1 förste byråsekreterare ........ Ca 29
1 byråsekreterare ............ Ca 24
1 amanuens
Tekniska byrån. Arbetarskyddsbyråns nuvarande personalbestånd omfattar,
bortsett från biträdespersonal i kansliskrivares och lägre löneställning,
följande befattningshavare.
1 byråchef ........................ Ca 33 (A 30)
1 byrådirektör .................... Ca 31 (A 28)
1 » Ce 31 (Eo 28)
1 förste byråingenjör .............. Ca 29 (A 26)
1 » * .............. Ce 29 (Eo 26)
1 förste byråsekreterare ............ Ca 29 (A 26)
1 förste byråingenjör .............. Ca 27 (A 24)
1 » * .............. Ce 27 (Eo 24)
1 byråsekreterare .................. Ca 24 (A 21)
1 byråingenjör .................... Ca 24 (A 21)
1 > .................... Ce 24 (Eo 21)
3 byråingenjörer .................. Arvode motsv. Ce 24: 24
1 ritare .......................... » » Ce 20:20
Statsutskottets utlåtande nr lk8.
15
Till byråns personal höra dessutom en läkare för arbetarskyddsärenden
och en biträdande läkare för arbetarskyddsärenden.
På grund av såväl arbetarskyddsbyråns ökade arbetsbelastning som svårigheter
att rekrytera byråns ingenjör sper sonal har enligt beslut av 1947
års riksdag — dvs. efter det att kommittebetänkandet avlämnats personalen
å byrån fr. o. m. den 1 juli 1947 provisoriskt förstärkts med 2
förste byråingenjörer i lönegraderna Ce 29 (Eo 26) och Ce 27 (Eo24),
2 byråingenjörer med arvode motsvarande nettolönen i lägsta löneklassen
av lönegrad Ce 24 (Eo21), 1 ritare med arvode motsvarande nettolönen i
lägsta löneklassen i lönegrad Ce 20 (Eo 16) och 1 biträdande läkare för
arbetarskyddsärenden. Nämnda personal är inräknad vid redogörelsen för
nuvarande personal. Närmare redogörelse för denna personalförstärkning
lämnas i propositionen nr 209/1947. Samtidigt med att byrån tillförts denna
personal ha 3 tekniska amanuenstjänster indragits, enär det under de
senaste åren icke eller blott under kortare tider varit möjligt att rekrytera
dessa tjänster.
Kommittén har för skyddstekniska byrån föreslagit, bortsett från biträdespersonal
i kansliskrivares och lägre löneställning, följande personal.
1 byråchef ..............
2 byrådirektörer ........
1 byrådirektör ..........
3 förste byråingenjörer
1 förste byråsekreterare . .
2 byråingenjörer ........
2 » ........
2 amanuenser (ingenjörer)
2 ritare ................
A 30
A 29
A 28
A 26
A 26
A 22
Eo 22
Ex 20
Eo 18
Departementschefen har i förevarande avseende anfört följande.
Den av kommittén för skyddstekniska byrån föreslagna personalorganisationen
motsvarar i fråga om antalet befattningar ganska nära personalen
å den nuvarande arbetarskyddsbyran hos riksförsäkringsanstalten, sedan
denna personal fr. o. in. den 1 juli 1947 provisoriskt förstärkts i avbidan
på ställningstagande till kommitténs förslag. Dock föreligger i nämnda hänseende
den skillnaden mellan den nuvarande personalstaten och kommittéförslagets,
att i det senare upptagits en byrådirektörsbefattning i stället för
en förste byråingenjör stjänst och två tekniska amanuensbefattningar i
stället för en byråingenjörstjänst. I kommittéförslaget har därjämte upptagits
ytterligare en ritarbefattning. Däremot har en befattning som byråsekreterare
ej medtagits i förslaget.
Kommittén har starkt framhållit de otillfredsställande förhållanden, som
på grund av personalbrist rått å riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå.
Genom den vidtagna provisoriska förstärkningen av personalorganisationen
torde förhållandena numera ha förbättrats. I förevarande sammanhang
torde den provisoriska organisationen böra omprövas med hänsynstagande
till nu framlagda förslag i övrigt.
16
Statsutskottets utlåtande nr U8.
Ä arbetarskyddsbyrån finnas f. n. två byrådirektörer i 31 lönegraden.
Kommittén har föreslagit, att för vissa av den ene byrådirektörens
arbetsuppgifter — ärenden som avse tryckkärl, transportanordningar och
svetsning — skall inrättas en ny befattning som byrådirektör. Riksförsäkringsanstalten
har anslutit sig till detta förslag och förordat, att byråns
arbetsuppgifter skola fördelas på tre avdelningar, nämligen den allmänna
tekniska avdelningen, maskinavdelningen samt avdelningen för tryckkärl
och transportanordningar, ävensom att såsom chef för varje avdelning skall
finnas en byrådirektör.
Vad angår den föreslagna byrådirelctörsbefattningen å avdelningen för
tryckkärl och transportanordningar får jag erinra, att riksförsäkringsanstalten
i sitt yttrande över det inom socialdepartementet år 1947 upprättade
förslaget till provisorisk förstärkning av byråns personal — avseende
bl. a. tillsättande av en förste byråingenjör stjänst med arvode motsvarande
lönegrad Eo 26 (Ce 29) — hemställt, att i stället för denna tjänst måtte
inrättas en byrådirektörsbefattning i lönegrad Eo 28 (Ce 31). I propositio*len
209/1947 föreslog Kungl. Maj :t inrättande av en förste bvråingen
jörstjänst
i Eo 26 (Ce 29). I två likalydande motioner 1:266 och II: 399
yrkades bifall till anstaltens hemställan. Då organisationen av tillsynen
över arbetarskyddslagstiftningens tillämpning skulle bli föremål för‘ omprovning
redan påföljande år, ansåg riksdagen (skrivelse nr 298/1947) icke
tillräcklig anledning föreligga att frångå Kungl. Maj :ts förslag. Riksdagen
förutsatte, att löneställningen för ifrågavarande befattning ägnades ytterligare
överväganden i samband med nämnda omprövning''.‘
Den nu nämnda tjänsten motsvarar den av kommittén föreslagna och
a\ anstalten tillstyrkta byradirektörsbefattningen. Då de arbetsuppgifter,
som skola vara förenade med denna tjänst, äro såväl kvalitativt som kvantitativt
jämförbara med de uppgifter, som åvila de nuvarande byrådirektörerna
å arbetarskyddsbyrån, tillstyrker jag, att den extra ordinarie förste
byråingenjör sbefattningen i lönegrad Ce 29 ombildas till en bvrådirektörsbefattning.
Riksförsäkringsanstalten, som ej ansett den av kommittén föreslagna
gruvavdelningen inom specialinspektionsbyrån erforderlig, har föreslagit,
att till skyddstekniska byrån skall knytas en kunnig och erfaren gruvtekniker
med uppgift att handlägga ärenden rörande arbetarskyddet vid
gruvor och stenbrott samt att leda och samordna tillsynsverksamheten på
dessa arbetsområden. Denna befattningshavare borde i fråga om teoretisk
och praktisk kompetens vara jämställd med bergmästarna och erhålla
byrådirektörs ställning.
Enligt min mening bör tillsynen över arbetarskyddet vid gruvor och stenbrott
ägnas synnerlig uppmärksamhet. Såsom jag förut angivit kan jag
dock icke biträda kommitténs förslag om inrättande av en särskild gruvinspektion
under ledning av en gruvavdelning inom centralmyndigheten.
Det synes mig däremot lämpligt, att såsom riksförsäkringsanstalten föreslagit
en särskild tjänsteman med gruvteknisk kunskap och erfarenhet
knjtes till tekniska byrån. Härigenom torde förutsättningar skapas för en
intensifierad tillsyn vid gruvor och stenbrott. .lag föreslår därför, att å
byrån tillsättes en byrådirektör med uppgift att handlägga ärenden rörande
arbetarskyddet vid gruvor och stenbrott samt att biträda vid tillsvnen på
ifrågavarande områden.
Enligt mitt förslag skulle sålunda å tekniska byrån finnas fyra byrådirektörstjänster,
varav två nyinrättade. Kommittén har föreslagit, att de
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 148.
17
nuvarande två byrådirektörsbefattningarna skola placeras i lönegrad A 29
(Ca 32). Den nya byrådirektörsbefattningen skulle enligt kommittéförslaget
placeras i A 28 (Ca 31). Riksförsäkringsanstalten har ansett, att även denna
befattning bör placeras i A 29. Samma lönegradsplacering har anstalten föreslagit
för den gruvtekniskt utbildade byrådirektören, enär han borde vara
jämställd med bergmästarna. I överensstämmelse med vad statskontoret
och allmänna lönenämnden uttalat anser jag mig icke kunna tillstyrka,
att ifrågavarande byrådirektörsbefattningar placeras i annan lönegrad än
den inom förvaltningen i övrigt för byrådirektörer vanliga. Jag föreslår
alltså, att de placeras i nuvarande 31 lönegraden. Byrådirektören för ärenden
rörande gruv- och stenindustrien anser jag tills vidare böra uppföras
å extra ordinarie stat. Övriga tre befattningar böra vara ordinarie.
F. n. finnas å arbetarskyddsbyrån fyra befattningar som f ö rste byråingenjör,
varav två ordinarie (ta 29 och Ca 27) och två extra ordinarie
(Ce 29 och Ce 27). De två sistnämnda ha inrättats fr. o. in. den 1 juli
1947. Kommittén har föreslagit, att tre förste byråingenjörer, samtliga ordinarie,
skola finnas å byrån. Riksförsäkringsanstalten har uttalat, att byråns
tekniska personal bör förstärkas med ytterligare 5 förste byråingenjörer.
Jag har i det föregående föreslagit, att den nuvarande förste byråingenjören
i lönegrad Ce 29 skall uppflyttas till byrådirektör i Ca 31. I fråga
om antalet förste byråingenjör sbefattningar i övrigt finner jag mig icke
nu kunna föreslå någon ändring.
Vad angår löneställningen för förste byråingenjörerna har kommittén
föreslagit, att samtliga befattningar skola placeras i lönegrad A 26 (Ca 29).
Jag anser mig icke kunna föreslå annan ändring än att den extra ordinarie
förste byråingenjören i Ce 27 uppföres på ordinarie stat i samma lönegrad.
Ä arbetarskyddsbyrån finnas f. n. anställda fem befattningshavare i
byråingenjörs ställning, därav en ordinarie och en extra ordinarie
befattning (Ca 24 resp. Ce 24) samt tre tjänster med arvode motsvarande
nettolönen i lägsta löneklassen av lönegrad Ce 24 (Ko 21). Två av de sistnämnda
tjänsterna ha tillförts byrån fr. o. in. den 1 juli 1947. Kommittén
har ansett behov föreligga av fyra byråingenjörsbefattningar och två tekniska
amanuensbefattningar. Riksförsäkringsanstalten har föreslagit ytterligare
en byråingenjör och två amanuenser. Jag är för min del icke beredd
att förorda någon ökning av det nuvarande antalet byråingenjörsbefattningar.
Kommittén har föreslagit, att löneställningen för byråingenjörerna förbättras
genom att de uppflyttas till den tidigare 22 dvs. nuvarande 25
lönegraden. De tekniska amanuensbefattningarna ha ansetts böra placeras
i lönegrad Ex 20.
Jag kan icke tillstyrka uppflyttning av ifrågavarande befattningar i högre
lönegrad. I avbidan på ställningstagande till det av 1944 års personal utredning
framlagda förslaget till befordringsgång för teknisk personal synes
icke böra vidtagas annan ändring beträffande dessa tjänster än att de tre
arvodcsbefattningarna ändras till extra befattningar i högst Cg 24.
Sedan 1 juli 1947 finnes å arbetarskyddsbyrån anställd en ritare med
arvode motsvarande lönen i lägsta löneklassen i Ce 20. Kommittén har
föreslagit inrättande av två ritartjänster i Eo 18 (Ce 22). Jag kan icke
nu tillstyrka inrättande av ytterligare eu befattning av ifrågavarande slag.
Innan lönefrågan för den redan befintliga tjänsten avgöres, bör statsmakternas
ställningstagande till 1944 års personalutrednings förenämnda för
-
2
Iiihang till riksdagens protokoll 1948. <> sand. Nr 148.
opaginerad Kontrollera mot PDF
18
Statsutskottets utlåtande nr 148.
slag avvaktas. Tills vidare bör därför enligt min mening icke vidtagas annan
ändring än att befattningen upptages som extra i Cg 20.
På arbetarskyddsbyrån finnas f. n. anställda en förste byråsekreterare
och en byråsekreterare i Ca 29 (A 26) och Ca 24 (A 21).
Kommittén har föreslagit, att sistnämnda befattning skall överflyttas till
annan byrå inom det nya ämbetsverket. Riksförsäkringsanstalten har i sitt
remissvar anfört, att denna befattning måste bibehållas å byrån.
Jag har redan i det föregående förordat, att de ärenden angående minderårigas
och kvinnors arbetstid och nattvila, som f. n. handläggas på arbetarskyddsbyrån,
överföras till den nya arbetstidsbyrån liksom även att på
arbetarskyddsbyrån f. n. ankommande ärenden av administrativ natur
överflyttas till den föreslagna kanslibyrån. I likhet med kommittén är jag
av den uppfattningen, att för handläggningen av de övriga uppgifter å
tekniska byrån, som torde kräva juridisk kompetens, det åtminstone till
en början torde vara tillräckligt, att en befattningshavare med juridisk
utbildning och erfarenhet finnes å byrån. Jag föreslår dock, att förste
byråsekreteraren överflyttas till annan byrå (kanslibyrån) och att byråsekreteraren
behålles å tekniska byrån.
Departementschefen har sålunda förordat, att å tekniska byrån skola
finnas, förutom biträdespersonal, följande befattningshavare, nämligen
I de likalydande motionerna I: 338 och II: 497 har på anförda skäl yrkats,
att riksdagen måtte besluta, att å arbetarskyddsstyrelsens tekniska byrå
inrättas tre extra ordinarie förste byråingenjörsbefattningar med placering
i lönegrad 27 för tillgodoseende av byråns omedelbara behov av kemiskteknisk,
elektroteknisk och byggnadsteknisk sakkunskap.
Kanslibyrån. På kanslibyrån skall enligt Kungl. Maj:ts förslag ankomma
handläggningen av administrativa och kamerala ärenden ävensom upplysnings-
och utbildningsfrågor. Å byrån föreslås placerad den å nuvarande
arbetarskyddsbyrån inrättade förste byråsekreterarbefattningen i Ca 29.
I stället för en av kommittén föreslagen ordinarie byråsekreterarbefattning
anses vidare böra finnas en amanuens.
För upplysnings- och utbildningsärendena anses böra inrättas en byråingenjör
sbefattning i 24 lönegraden. Då någon tvekan om behovet av densamma
icke anses föreligga, förordas, att den uppföres på ordinarie stat.
1 byråchef
3 byrådirektörer
1 byrådirektör
1 förste byråingenjör
Ca 33
Ca 31
Ce 31
Ca 29
Ca 27
Ca 24
Ce 24
Cg 24
Ca 24
Cg 20.
2 » byråingenjörer
1 byråingenjör
1
3 byråingenjörer
1 byråsekreterare
1 ritare
Statsutskottets utlåtande nr li8.
19
Kanslibyråns personal skulle således bestå av, förutom biträdespersonal,
följande befattningshavare: 1 byråchef (Ce 33), 1 förste byråsekreterare
(Ca 29), 1 byråingenjör (Ca 24) och 1 amanuens.
Skogsavdelningen. Inom riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå finnes
icke någon befattningshavare med skogsteknisk utbildning och erfarenhet.
Handläggning å byrån av ärenden, som röra arbetarskyddet inom
skogsbruket, sker därför vanligen i samråd med skogs- och flottledsinspektören.
Skogs- och flottledsinspektionens nuvarande personalorganisation består,
bortsett från skrivpersonal, av följande befattningshavare.
1 skogs- och flottledsinspektör ...... Ca 30 (A 27)
1 assistent ........................ Ca 23 (A 20)
2 assistenter ...................... Arvode motsvarande Ce 23 (Eo 20)
1 skogsunderinspektör ............ Ce 18 (Eo 14)
3 bitr. skogsunderinspektörer (halv- Arvode motsvarande Ce 11 (Eo 7)
årsanställda) ..................
2 konsulenter .................... Arvode 525 kr./mån.
Enligt kommitténs förslag skulle å skogsavdelningen finnas följande
befattningshavare förutom skrivpersonal.
1 byrådirektör, tillika skogsyrkesinspektör i södra distriktet . . A 29
1 förste assistent ........................................ A 26
1 assistent .............................................. A 22
1 skogsunderinspektör .................................... A17
1 J> .................................... Ko I t
1 konsulent ............................................ A 14
Med avseende å kompetenskraven har domänstyrelsen i avgivet yttrande
föreslagit, att för skogsyrkesinspektör och assistent uppställes samma fordran,
som f. n. gäller för domänverkets jägmästare m. fl., nämligen examen från
skogsinstitutets högre kurs eller skogshögskolans jägmästarkurs. Sökande
med examen från skogsinstitutets lägre kurs eller skogshögskolans forstmästarkurs
borde dock efter särskilt Kungl. Maj :ts medgivande kunna
ifrågakomma för nämnda tjänster. Rörande kompetenskraven för skogsunderinspektör
har domänstyrelsen ifrågasatt, om icke även avgångsexamen
från statens eller därmed jämförlig skogsskola bör få gälla, varigenom
väsentligt ökad rekryteringsmöjlighet skulle erhållas.
För egen del har departementschefen anfört följande.
Vid behandlingen av arbetarskyddsstyrelscns byråindelning har jag anslutit
mig till kommitténs förslag att för handläggning av arbetarskyddsärenden
rörande skogsbruket skall inrättas en skogsavdelning, vilken även
skall utgöra kansli för det södra inspektionsdistriktet. För att vidga möjligheterna
till rekrytering av personal inom ifrågavarande inspektionsgren
20 Statsutskottets utlåtande nr 148.
förordar jag höjning av löneställningen för vissa befattningar inom skogsavdelningen.
Jag tillstyrker sålunda kommitténs förslag att skogsavdelningen skall
stå under ledning av en byrådirektör, tillika skogsyrkesinspektör i södra
distriktet. Befattningen torde böra placeras i Ca 31 (A 28).
Beträffande den av kommittén föreslagna befattningen som förste assistent
ansluter jag mig till vad statskontoret uttalat. Jag förordar sålunda,
att å avdelningen inrättas en befattning som förste byråinspektör i Ca 27
i stället för den nuvarande ordinarie assistentbefattningen.
Vidare tillstyrker jag, likaledes i enlighet med statskontorets förslag, att
i stället för den av kommittén förordade assistentbefattningen inrättas en
befattning som byråinspektör i nuvarande 24 lönegraden. Denna befattning
torde böra vara extra ordinarie.
I övrigt torde emellertid en utbyggnad av personalorganisationen inom
skogsavdelningen böra få anstå tills vidare. Jag anser sålunda, att den nuvarande
skogsunderinspektörsbefattningen i Ce 18 bör oförändrad överflyttas
till skogsavdelningen. Någon ny underinspektörstjänst kan jag ej
tillstyrka. Ej heller kan jag tillstyrka annan ändring av löneställningen för
konsulenten än att befattningen ombildas till extra tjänst i Cg 13.
Vad angår kompetensfordringarna för ifrågavarande befattningshavare
ger jag i princip min anslutning till vad domänstyrelsen anfört.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle skogsavdelningens personal
med undantag för biträden omfatta 1 byrådirektör, tillika skogsyrkesinspektör
(Ca 31), 1 förste byråinspektör (Ca 27), 1 byråinspektör (Ce 24),
1 skogsunderinspektör (Ce 18) och 1 extra tjänsteman (Cg 13).
Trafikavdelningen. Å riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå finnes
f. n. ej någon särskild befattningshavare, som har att bereda och handlägga
arbetarskyddsfrågor rörande trafikväsendet. I allmänhet sker handläggningen
i samråd med yrkesinspektionens specialinspektörer för järnvägsdrift,
vilka utgöras av två hos järnvägsstyrelsen anställda befattningshavare
för tillsyn å vissa arbeten vid statens järnvägar samt av järnvägsinspektören
hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för tillsyn å vissa arbeten
vid de enskilda järnvägarna. Nämnda befattningshavare äro placerade i
lönegrad Ca 31 (A 28). De hos järnvägsstyrelsen anställda specialinspektörerna,
som även ha andra arbetsuppgifter inom styrelsen, biträdas enligt
från styrelsen inhämtad uppgift i sitt arbete av, förutom biträdespersonal,
en ingenjörsutbildad befattningshavare i lönegrad Ca 23 (A 20) och en kontor
sskrivare i Ca 19 (A 15). Järnvägsinspektören hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
biträdes av en byråingenjör i Ca 24 (A 21) och ett biträde
i Ca 8 (A 4).
Personalbeståndet å den föreslagna avdelningen skulle enligt kommitténs
förslag omfatta följande befattningshavare förutom biträdespersonal.
1 byrådirektör, tillika trafikinspektör . A 29
1 trafikinspektör ...................... A 28
1 förste byråingenjör .................. A 24
1 byråingenjör ........................ Eo 22
Statsutskottets utlåtande nr H8. 21
Departementschefen har beträffande denna avdelning anfört i huvudsak
följande.
Å ifrågavarande avdelning erfordras enligt min mening en relativt stark
uppsättning av kvalificerade tjänster. Jag kan därför i stort sett tillstyrka
den av kommittén föreslagna personaluppsättningen men anser dock att
vissa avvikelser från förslaget måste göras beträffande befattningarnas lönegradsplacering
m. m. Någon förstärkning av personaluppsättningen utöver
vad kommittén föreslagit kan jag ej tillstyrka.
Kommitténs förslag att å trafikavdelningen skall inrättas en befattning
som byrådirektör biträder jag. Befattningen bör placeras i samma lönegrad
som övriga byrådirektör stjänster. Jag förordar, att den upptages i Ca 31.
Någon särskild beteckning å befattningen för att ange att med densamma
äro förenade inspekterande befogenheter synes icke erforderlig. Den av
kommittén föreslagna benämningen trafikinspektör bör därför utgå.
I stället för den av kommittén föreslagna trafikinspektörsbefattningen i
A 28 (Ca 31) torde å avdelningen böra inrättas en befattning som förste
byråingenjör i Ca 29. Vidare bör såsom kommittén föreslagit inrättas en
förste byråingenjör stjänst i nuvarande 27 lönegraden. Denna befattning
synes dock böra vara extra ordinarie och sålunda placeras i Ce 27. Även
en extra ordinarie byråingenjörsbefattning bör enligt min mening inrättas.
Liksom övriga byråingenjör stjänster inom verket bör den placeras i nuvarande
24 lönegraden (Ce 24).
Enligt departementschefens förslag skola således å trafikavdelningen med
undantag av biträdespersonal finnas följande befattningar, nämligen
1 byrådirektör Ca 31
1 förste byråingenjör Ca 29
I » » .................. Ce 27
1 byråingenjör Ce 24.
Sociala avdelningen. Å riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå finnes
f. n. icke anställd någon i begränsad mening socialt utbildad befattningshavare.
Ärenden avseende den kvinnliga yrkesinspektionens verksamhetsområde
och andra likartade ärenden handläggas därför vanligtvis i samråd
med eller uteslutande genom yrkesinspektrisen.
Den nuvarande personaluppsättningen å yrkesinspektrisens kansli omfattar
följande befattningshavare förutom biträdespersonal.
1 yrkesinspektris ..................... Ca 29 (A 26)
1 yrkesinspektrisassistent Ca 22 (A 18)
1 assistent .......................... Ce 22 (Eo ! 8!
Avdelningens personalbestånd skulle sålunda enligt kommitténs förslag
omfatta följande befattningshavare förutom biträdespersonal.
1 byrådirektör A 28
1 förste byråsekreterare A 24
1 assistent Eo 20
22
Statsutskottets utlåtande nr 148.
Departementschefen har föx-klarat, att han biträdde kommitténs förslag
att den nuvarande yrkesinspektrisbefattningen skulle ombildas till en befattning
som byrådirektör i Ca 31 (A 28) hos styrelsen. För denna befattning
anses böra gälla samma kompetensfordringar som i det följande föreslås
för socialinspektör. I fortsättningen har departementschefen anfört följande.
I 23 § gällande arbetarskyddslag föreskrives, att yrkesinspektionens befattningshavare
skola utgöras av bl. a. minst en yrkesinspektris för tillsyn
företrädesvis å arbete, vartill kvinnor användas. I det följande föreslår
jag vissa — huvudsakligen formella — ändringar beträffande den nuvarande
kvinnliga yrkesinspektionen. I överensstämmelse härmed har i
det denna dag till lagrådet remitterade förslaget till ny arbetarskyddslagstiftning
bestämmelsen angående yrkesinspektrisen icke medtagits. Intill
dess att den nya lagstiftningen träder i tillämpning torde få uppdragas åt
byrådirektören å sociala avdelningen att vara yrkesinspektris enligt arbetarskyddslagen.
Kommitténs förslag om inrättande av en förste byråsekreterarbefattning
för de sociala ärendena kan jag icke f. n. biträda. Däremot anser jag lämpligt,
att den nuvarande assistentbefattningen i Ca 22 ersättes med en såsom
rekryteringsbefattning avsedd amanuenstjänst. Assistentbefattningen bör
därvid föras på övergångsstat.
Personalen å sociala avdelningen skulle sålunda tills vidare utgöras av
en byrådirektör i Ca 31 och en amanuens.
Läkare. Kommittén bar lagt stor vikt vid att utforma sitt förslag så
att arbetarskyddsorganisationens behov av läkarmedverkan blir tillgodosett
såväl centralt som lokalt. Enligt kommittéförslaget skulle centralmyndighetens
behov i denna del i huvudsak tillgodoses genom heltidsanställda
läkare inom den föreslagna arbetshygieniska byrån, i vilken
yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan skulle utgöra
huvudbeståndsdelen. Riksförsäkringsanstalten in. fl. ha förordat, att
en relativt stark läkaruppsättning skall finnas inom centralmyndigheten
även om yrkeshygieniska avdelningen icke överflyttas. Centralmyndighetens
läkare ha härvid avsetts ersätta även de yrkesläkare inom inspektionsdistrikten,
vilka ha föreslagits av kommittén.
För egen del har departementschefen i denna fråga anfört följande.
Det kan enligt min mening icke råda tvivel om att arbetarskyddet i framtiden
kommer att behöva medverkan av läkare i betydande omfattning.
I vilka former läkarnas medverkan mera permanent skall ordnas, kan
emellertid icke nu med någon säkerhet bedömas. Vissa för det yrkesmedicinska
och yrkeshygieniska arbetet grundläggande spörsmål befinna sig
ännu endast på ett förberedande stadium. Jag vill här blott erinra om den
försöksverksamhet på yrkesmedicinens område, som fr. o. m. den 1 juli
1947 påbörjats vid karolinska sjukhuset genom inrättande där av en central
för undersökning och behandling av samt forskning rörande yrkessjukdomar.
F. n. torde sålunda endast en tillfällig lösning av arbetarskyddets
läkarfråga kunna genomföras.
Då enligt mitt förslag yrkeshygieniska avdelningen icke skall ingå i arbetarskyddsstyrelsen,
bör samarbetet mellan styrelsen och avdelningen fort
-
Statsutskottets utlåtande nr 1^8.
23
gå enligt samma linjer som det hittillsvarande samarbetet mellan arbetarskyddsbyrån
och avdelningen. En huvuddel av arbetarskyddsstyrelsens behov
av medicinska expertutlåtanden kan på denna väg beräknas bli täckt.
Liksom nu är fallet fordras emellertid även att läkare äro direkt knutna
till den centrala arbetarskyddsmyndigheten. Ehuru fr. o. m. innevarande
budgetår arbetarskyddsbyrån tillförts en biträdande läkare, föreligger otvivelaktigt
ett visst behov av att ytterligare förstärka denna läkarpersonal.
Tills vidare torde härvid icke kunna komma i fråga att inrätta befattningar
avsedda för heltidsanställda läkare. Jag förordar i stället, att de arvoden,
som äro förenade med de nu befintliga befattningarna, höjas för att möjliggöra
ökning av tjänstgöringstiden. Sålunda böra finnas en överläkare
med arvode å högst 8 000 kronor för år samt en biträdande läkare med
arvode å högst 6 000 kronor för år. Närmare bestämmelser angående tjänstgöringstidens
omfattning, semester m. m. torde få meddelas av Kungl. Maj :t.
Till frågan om lokalorganisationens behov av läkarmedverkan och dess
tillgodoseende återkommer jag i ett senare sammanhang.
Biträdespersonal, expeditionsvakter m. fl. Hos det nuvarande arbetsrådet
finnas anställda 1 kansliskrivare i lönegrad Ca 15 (All), tillika rådets
registrator, 1 kanslibiträde i Ca 11 (A 7), 1 kontorsbiträde i Ca 8 (A 4) och
2 extra ordinarie kontorsbiträden.
Biträdespersonalen å den nuvarande arbetarskyddsbyrån omfattar 1
kansliskrivare i lönegrad Ca 15 (A 11), som tjänstgör som byråns registrator,
1 kanslibiträde i Ca 11 (A 7), 2 kontorsbiträden i Ca 8 (A 4) och 4 extra
ordinarie biträden.
Å yrkesinspektrisens kansli finnas f. n. anställda 1 kanslibiträde i lönegrad
Ca 11 (A 7) och 1 biträdesaspirant.
Hos skogs- och flottledsinspektionen finnas anställda 1 kontorsbiträde i
lönegrad Ca 8 och 1 biträde med tjänstgöring 8 månader per år.
Förenämnda biträdespersonal skulle sålunda bestå av 2 kansliskrivare,
3 kanslibiträden, 4 kontorsbiträden och 8 biträden i lägre löneställning eller
tillhopa 17 befattningshavare.
Kommitténs förslag till biträdespersonal å de byråer och avdelningar, som
enligt vad departementschefen förordat skola ingå i arbetarskyddsstyrelsen,
omfattar följande befattningar.
Byrå eller avdelning All
Arbetstidsbyrån .................... 1
Skyddstekniska byrån 1
Administrativa byrån ................
Upplysnings- och utbildningsbyrån 1
Skogsavdelningen ....................
Trafikavdelningen ..................
Socialhygieniska avdelningen..........
Summa 3
Eo 11
1
1
A 7
1
3
1
2
1
1
1
uT
Kontors- och
skrivbiträden
3
5
2
3
1
1
1
16
Den i lönegrad Eo 11 upptagna befattningen som kansliskrivare avses
främst för bibliotekariegöromål.
24
Statsutskottets utlåtande nr H8.
Förutom förenämnda biträdespersonal har kommittén räknat med 4 expeditionsvakter,
därav 1 förste expeditionsvakt, och 2 telefonister.
Departementschefen har till en början erinrat om att chefen för finansdepartementet
jämlikt bemyndigande den 17 januari 1947 tillkallat en utredningsman
för att inom departementet biträda med utredning angående
anställningsförhållandena för viss biträdespersonal i statens tjänst. Utredningsuppdraget
avser i huvudsak befattningarna som kansliskrivare, kontorist
och kanslibiträde. I avbidan på resultatet av denna utredning har departementschefen
förklarat sig icke kunna förorda inrättande av nya ordinarie
tjänster av nämnda slag.
Hos arbetsrådet och arbetarskyddsbyrån finnas f. n. två ordinarie kansliskrivarbefattningar
(Ca 15). Dessa befattningar anses böra
överflyttas till arbetstidsbyrån resp. tekniska byrån. Såsom omnämnts vid
behandlingen av personalorganisationen för kanslibyrån har kommittén för
den av kommittén föreslagna administrativa byrån upptagit en befattning
under benämningen kansliskrivare och registrator i lönegrad A 14 (Ca 18).
Då registreringen av inkommande och avgående post, enligt vad som konstaterats
vid särskild på departementschefens föranstaltande gjord undersökning,
bör i huvudsak ske å de olika byråerna och avdelningarna och
med hänsyn till att arbetarskyddsstyrelsens medelsförvaltning anses bli av
relativt ringa omfång, har icke förordats, att ifrågavarande befattning
placeras högre än som kansliskrivare i nuvarande 15 lönegraden. Befattningen
föreslås tills vidare vara extra ordinarie och sålunda tillhöra lönegrad
Ce 15. I övrigt har icke tillstyrkts inrättande av någon kansliskrivarbefattning
hos arbetarskyddsstyrelsen.
Tre befattningar som kanslibiträde (Ca 11), samtliga ordinarie,
finnas f. n. hos arbetsrådet, arbetarskyddsbyrån och yrkesinspektrisen.
För de bibliotekarieuppgifter, som enligt kommittéförslaget skulle ankomma
på en kansliskrivare, beräknas en kanslibiträdesbefattning i Ce 11. Härutöver
beräknas ytterligare en befattning i sistnämnda lönegrad. Antalet
kanslibiträdesbefattningar skulle alltså utgöra 5.
Såsom förut angivits finnas hos arbetsrådet, arbetarskyddsbyrån, skogsoch
flottledsinspektionen samt yrkesinspektrisen sammanlagt 12 k o ntorsbiträden
och skrivbiträden, varav 4 ordinarie kontorsbiträden.
Kommittén har beräknat, att för de byråer och avdelningar, som
enligt departementschefens förslag skola ingå i arbetarskyddsstyrelsen, sammanlagt
18 befattningshavare i nämnda grader erfordras inberäknat telefonister.
Departementschefen uppskattar för sin del det erforderliga antalet
kontors- och skrivbiträden till 14, vari behovet av telefonist torde få
inräknas. Antalet ordinarie kontorsbiträdesbefattningar föreslås fortfarande
utgöra 4.
Kommittén har föreslagit, att en befattning som förste expeditionsvakt
och 3 befattningar som expeditionsvakt skola in
-
Statsutskottets utlåtande nr 1U8. 25
rättas. Med den begränsning av organisationen som departementschefen
föreslagit har till en början räknats med endast en befattning som ordinarie
förste expeditionsvakt i Ca 11 (A 7) och en befattning som extra ordinarie
expeditionsvakt i Ce 9 (Eo5).
Med anledning av vad statens organisationsnämnd anfört i sitt yttrande
bär framhållits, att arbetarskyddsstyrelsen självfallet bör beakta möjligheterna
till rationalisering av registrerings- och skrivarbetet och begränsning
av den härför avsedda personalen.
I de likalydande motionerna 1:337 och 11:498 har hemställts, att en
biträdestjänst å skogsavdelningen inrättas som kanslibitrade i lönegrad
Ca 11.
Den allmänna yrkesinspektionen.
Yrkesinspektionens lokala organ kunna hänföras till den allmänna yrkesinspektionen,
den kvinnliga yrkesinspektionen, den kommunala tillsynen
samt specialinspektionen. I förevarande sammanhang behandlas den allmänna
och den kvinnliga yrkesinspektionen.
Beträffande distriktsindelning, tillsynsuppgifter och inspektionsfrekvens
får utskottet hänvisa till vad därom anförts i propositionen, s. 82 och 83.
Det nuvarande personalbeståndet hos den allmänna yrkesinspektionen
omfattar följande befattningshavare.
11 yrkesinspektörer
11 förste distriktsingenjörer
3 » »
13 distriktsingenjörer
9 »
2 aspiranter till distrikts
ingenjörstjänst
..........
22 yrkesunderinspektörer
10 »
5 > ......
15 kontor sbiträden
15 icke-ordinarie biträden
Den kvinnliga yrkesinspektionen består f. n. av
Ca 31 (A 28)
Ca 27 (A 24)
Ce 27 (Eo 24)
Ca 24 (A 21)
Arvode motsvarande Ce 24: 24
Arvode motsvarande Ce 24: 24
Ca 21 (A 17)
Ce 20 (Eo 16)
Arvode motsvarande Ce 20: 20
Ca 8 (A 4)
1 yrkesinspektris
3 distriktsinspektriser
1 yrkesinspektrisassistent
1 assistent .............
3 assistenter
1 kanslibiträde
1 icke-ordinarie biträde
Ca 29 (A 26)
Ce 25 (Eo 22)
Ca 22 (A 18)
Ce 22 (Eo 18)
Arvode motsvarande Ce 22: 22
Ca 11 (A 7)
26
Statsutskottets utlåtande nr H8.
Enligt beslut av 1947 års riksdag — dvs. efter det att kommittébetänkandet
avlämnats har den allmänna yrkesinspektionen fr. o. m. den
1 juli 1947 provisoriskt förstärkts med 3 förste distriktsingenjörer i lönegrad
Ce 27 (Eo 24), 7 distriktsingenjörer med arvode motsvarande nettolönen
i lägsta löneklassen i Ce 24 (Eo 21), 5 yrkesunderinspektörer med arvode
motsvarande nettolönen i lägsta löneklassen i Ce 20 (Eo 16) och 8
biträden för kontorsgöromål. I stället för lön å 2 befattningar som distriktsingenjör
i Ce 23 och 2 aspirantbefattningar (Ex 20) skulle vidare utgå arvode
motsvarande nettolönen i lägsta löneklassen av Ce 24 (Eo21). Vidare
har från samma tidpunkt den kvinnliga yrkesinspektionen provisoriskt förstärkts
med 3 assistenter med arvode motsvarande nettolönen i lägsta löneklassen
i Ce 22 (Eo 18) och 1 skrivbiträde. Samtidigt har en assistent i lönegrad
Ce 20 (Eo 16) uppflyttats till Ce 22 (Eo 18). De nytillkomna befattningarna
äro inräknade i sammanställningen över nuvarande personal. Närmare
redogörelse för den provisoriska personalförstärkningen lämnas i
propositionen nr 208/1947.
Kommittén har framhållit, att de arbetsuppgifter, som jämlikt arbetarskyddslagstiftmngen
skulle åligga den allmänna arbetsinspektionen, kunde
hänföras till skyddstekniska, yrkeshygieniska, medicinska och sociala uppgifter.
Samtliga dessa uppgifter ha numera ansetts vara av sådan beskaffenhet
och omfattning, att de borde fördelas på särskilda befattningshavare
med teknisk, medicinsk och socialhygienisk utbildning och erfarenhet.
I enlighet härmed har kommittén föreslagit, att för utövande av den tillsyn,
som åligger den allmänna yrkesinspektionen, skola på varje distrikt
tjänstgöra en yrkesinspektör i lönegrad A 29, en yrkesläkare i samma lönegrad
och en socialinspektör i A 26 jämte övrig personal. I likhet med vad nu
gäher borde centralmyndigheten äga fördela befattningshavarna till tjänstgöring
inom olika distrikt, bestämma stationsorten för dem samt förflytta
befattningshavare från ett distrikt till ett annat.
Enligt kommitténs förslag skulle den allmänna
fatta följande befattningshavare.
arbetsinspektionen
11 yrkesinspektörer
A 29
11 yrkesläkare ................
. A 29
11 socialinspektörer
A 26
11 förste distriktsingenjörer
A 26
3 » »
A 24
24 distriktsingenjörer
A 22
8 »
Eo 22
3 assistenter (socialhygieniker)
Eo 20
2 distriktsingenjörer (aspiranter)
Ex 20
32 >
A 19
Statsutskottets utlåtande nr H8.
27
11 kansliskrivare A 11
11 kanslibiträden A 7
14 kontorsbiträden A 4
4 expeditionsvakter Eo 5
17 icke-ordinarie biträden
Departementschefen har framhållit behovet av en förstärkning av den
lokala organisationen och anfört följande.
För egen del har jag genom den i ämnet förebragta utredningen och av
mig i övrigt kända förhållanden blivit övertygad om att yrkesinspektionen
är i behov av en icke obetydlig förstärkning. Såsom jag tidigare anfört torde
emellertid under nuvarande förhållanden endast en begränsad utbyggnad
kunna komma i fråga. Jag finner det också i och för sig lämpligt, att utbyggnaden
sker etappvis bl. a. med hänsyn till vikten av att organisationen
rekryteras med väl kvalificerad personal.
Jag behandlar i det följande de särskilda förslag, som kommittén Iramlagt
beträffande den lokala organisationen.
Kommittén har föreslagit, att benämningen yrkesinspektionen
skall ersättas med arbetsinspektionen. Enligt min mening föreligger icke
anledning att frångå det sedan länge använda namnet yrkesinspektionen
och jag föreslår således, att detta bibehålies.
Vad angår distriktsindelningen för den allmänna yrkesinspektionen
har i några remissyttranden ifrågasatts, huruvida icke antalet distrikt
bör ökas. Jag finner för min del icke lämpligt att frågan om ändring i
denna indelning nu upptages till närmare prövning.
Vad angår den allmänna yrkesinspektionens arbetsuppgifter har
kommittén förutsatt, att de i huvudsak skola motsvara dem som nu åvila
den allmänna och den kvinnliga yrkesinspektionen. Kommittén har skilt pa
skyddstekniska, yrkeshygieniska, medicinska och sociala uppgifter, Dessa
ha med hänsyn till sin art och omfattning ansetts böra uppdelas på särskilda
befattningshavare med teknisk, medicinsk och socialhygienisk utbildning
och erfarenhet. I enlighet härmed skola enligt förslaget på varje
distrikt tjänstgöra en yrkesinspektör, en yrkesläkare och en socialinspektör.
Jag behandlar till en början kommitténs förslag i vad det avser inrättande
av befattningar som yrkesläkare. Enligt förslaget skola dessa
läkare vara heltidsanställda och placerade i lönegrad Ca 32 (A 29). På dem
skulle främst ankomma att övervaka arbetarskyddslagstiftningens tillämpning
i medicinskt-yrkeshygieniskt hänseende. Kommitténs förslag har avstyrkts
av tre reservanter inom kommittén och har starkt kritiserats i flertalet
yttranden, som behandlat förslaget i denna del. Mot förslaget har
främst åberopats, att för uppdraget kvalificerade läkare över huvud taget
ej finnas att tillgå samt att i vart fall de av kommittén föreslagna löneförmånerna
icke kunna anses tillräckliga för att erhålla lämpliga sökande.
Även behovet av heltidsanställda läkare har ifrågasatts. Olika andra utvägar
för att tillgodose yrkesinspektionens läkarbehov ha anvisats. Sålunda
har föreslagits, att ett antal läkare skola knytas till centralmyndigheten
eller till yrkeshygieniska avdelningen vid folkhälsoinstitutet i stället för till
distrikten. Även utnyttjande av läkare vid yrkessjukdomskliniker, i den
mån sådana inrättas, samt anlitande av tjänsteläkare eller andra läkare i
orten har ansetts lämpligt.
28
Statsutskottets utlåtande nr HS.
Jag har tidigare förordat, att hos arbetarskyddsstyrelsen skola finnas två
läkare. Det torde enligt min mening stå utom allt tvivel, att om tillsynen
över arbetarskyddet skall bli effektiv, en viss medverkan av läkare även
är nödvändig vid den lokala tillsynstjänsten. Jag är därför ense med kommittén,
att möjlighet bör skapas för en vidgad läkarmedverkan inom yrkesinspektionen.
Av vad i yttrandena anförts synes emellertid klart framgå,
att den av kommittén föreslagna vägen icke f. n. är framkomlig. Heltidsbefattningar
för läkare torde sålunda icke nu böra inrättas.
Såsom jag anfört vid behandlingen av arbetarskyddsstyrelsens behov av
läkare, torde över huvud taget endast en tillfällig lösning av arbetarskyddets
läkarfråga f. n. kunna genomföras. Vad yrkesinspektionen angår, kan
det tänkas att dess läkarbehov till större eller mindre del skulle kunna tillgodoses
genom läkare vid yrkesmedicinska undersökningscentraler, därest
flera sådana komma att inrättas i framtiden. Det synes emellertid även
önskvärt att vinna ert arenhet av den av kommittén förordade organisationsformen
med inspektionsläkare direkt knutna till yrkesinspektionens distrikt.
I sådant syfte lår jag förorda, att till yrkesinspektionen försöksvis knytas
två läkare med uppgift att biträda vid tillsynens utövande samt verkställa
erforderliga utredningar. Då ifrågavarande försöksverksamhet bör ledas och
bedrivas i intim samverkan med arbetarskyddsstyrelsens läkare, föreslår
jag, att nämnda läkare under försökstiden placeras hos styrelsen. Jag finner
vidare lämpligt, att deras verksamhet företrädesvis förlägges till första
och andra yrkesinspektionsdistrikten, vilka båda ha stationsort i Stockholm.
Härigenom kunna erfarenheter om läkares medverkan i tillsynsarbetet
vinnas dels från eif stadsdistrikt och dels från ett distrikt av övervägande
landsbygd skaraktär. Förslaget att förlägga läkarnas verksamhet till
nämnda distrikt lår dock ej utesluta möjlighet att anlita dem för uppgifter
även inom andra yrkesinspektionsdistrikt.
Ifrågavarande läkare torde böra anställas på deltid mot arvode.
Jag övergår härefter till frågan om de föreslagna socialinspektör
e r n a.
På den kvinnliga yrkesinspektionens personal ankommer att övervaka
arbetarskyddslagstiftningens efterlevnad företrädesvis vid arbete, vartill
kvinnor användas, att verka för att nödiga sociala anordningar vidtagas
samt att tillhandagå med upplysning, råd och anvisningar i sociala frågor.
Kommittén har föreslagit, att den kvinnliga yrkesinspektionen skall inordnas
i den allmänna yrkesinspektionen och där ersättas av en manlig eller
kvinnlig socialinspektör på varje distrikt. Socialinspektör skulle utöva tillsyn
även vid arbetsställen med manlig arbetskraft. Tre av kommitténs ledamöter
ha reserverat sig mot förslaget, i det att de anse, att den nuvarande
kvinnliga yrkesinspektionen bör bibehållas med oförändrade arbetsuppgifter
och oförändrad ställning, ehuru utbyggd till att omfatta personal å
samtliga 11 inspektionsdistrikt.
Mot kommitténs förslag har främst åberopats, att den hygieniska tillsynen
ä arbetsplatserna icke kan skiljas från den tekniska tillsynen samt
att kvinnlig inspektionspersonal fordras för de särskilda frågor som röra
kvinnliga arbetstagare samt för vissa frågor rörande arbetstagarnas sociala
förhållanden utanför arbetsplatsen. Dessa omständigheter ha ansetts tala
lör att den kvinnliga yrkesinspektionen bör bibehållas, enligt vissa yttranden
dock med förstärkt personal.
För egen del lår jag anföra följande. Kommitténs förslag att den nuvarande
kvinnliga yrkesinspektionens verksamhetsområde skall utsträckas att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr HS.
29
avse även arbetsställen med helt eller övervägande manlig arbetskraft synes
mig i princip riktigt. Enligt min uppfattning är det önskvärt, att genom
yrkesinspektionens försorg vid sidan av den tekniskt inriktade inspektionen
sker eu tillsyn också ur mera allmänt social synpunkt. Härvid bör särskild
uppmärksamhet liksom hittills ägnas åt frågor, som angå kvinnliga
arbetstagare. Tillsynen bör dock icke begränsas härtill utan avse även de
hygieniska förhållandena på arbetsplatsen samt andra irågor, allt i den mån
behovet av teknisk sakkunskap hos den inspekterande äi mindre framträdande.
En huvuduppgift för den sociala inspektionen bör även vara
konsulterande verksamhet beträffande för arbetstagarnas yrkesverksamhet
betydelsefulla frågor utanför arbetsplatserna, exempelvis spörsmål rörande
kos''t, bostad, hälso- och sjukvård samt daghem för barn.
Emellertid föreligga praktiska svårigheter att uppdra eu tydlig gräns
mellan de arbetsuppgifter, som böra ankomma på den tekniska och på den
sociala personalen. Ett utsträckande av den sociala personalens tillsyn tdl
samtliga arbetsställen, som nu äro föremål för tillsyn genom den tekniska
personalen, skulle innebära en sådan ökning av arbetsuppgifterna, att en
mycket betydande förstärkning av den sociala personalen skulle erfordras.
Den av kommittén föreslagna personaluppsättningen torde icke vara tillräcklig
i sådant fall. Vidare torde den fortgående tekniska utvecklingen
medföra, att allt flera arbetsställen fordra tillsyn genom teknisk personal.
Dessa överväganden synas leda fram till att den nu tillämpade fördelningen
av arbetsuppgifterna mellan den sociala och tekniska personalen i
stort sett bör bestå. Vissa arbetsställen, där de tekniska frågorna äro av
jämförelsevis begränsad betydelse och där arbetstagarna i särskilt stor omfattning
äro kvinnor, böra således kunna stå under tillsyn företrädesvis
av den sociala personalen. I mån av behov bör denna personal anlitas för
allmänt sociala spörsmål beträffande arbetsställen, som stå under den
tekniska personalens tillsyn och omvänt. Denna arbetsfördelning toide icke
behöva anses strida mot den i gällande arbetarskyddslag intagna avgränsningen
av den kvinnliga yrkesinspektionens arbetsområde till tillsyn företrädesvis
å arbete, vartill kvinnor användas.
Otvivelaktigt föreligger behov av social personal inom samtliga den allmänna
yrkesinspektionens distrikt. Jag föreslår därför inrättande av en
befattning för den sociala tillsynen å varje sådant distrikt. Mot den av
kommittén föreslagna tjänstebenämningen socialinspektör har erinrats, att
samtliga vrkesinspektionens befattningshavare i en mening utöva social
inspektion. Då den föreslagna benämningen icke desto mindre synes ge en
god uppfattning om befattningshavarnas uppgifter, anser jag dock att benämningen
bör användas.
Enligt kommitténs förslag skall befattning som socialinspektör icke förbehållas
kvinna. Jag delar av principiella skäl i detta hänseende kommitténs
mening. Emellertid synes det antagligt, att kvinnor som regel komma
att bekläda ifrågavarande''tjänster. Det synes också vara eif önskemål, att
å varje distrikt finnes åtminstone en kvinna bland den inspekterande personalen.
Benämningen den kvinnliga yrkesinspektionen torde under nu angivna
förhållanden icke vidare höra användas.
Det synes vara nödvändigt, att en befattningshavare är chef inom vaije
distrikt''och har all fördela tillsynsuppgifterna mellan distriktets tjänstemän.
Med den uppläggning av distriktens personalorganisation, som jag
föreslår, synes det vara naturligt att yrkesinspektören är chef för distriktets
30
Statsutskottets utlåtande nr 148.
personal. Socialinspektörerna, vilka såsom jag förut framhållit skola stå
under särskild ledning av arbetarskyddsstyrel sens sociala avdelning, torde
böra intaga en mera fristående ställning än den tekniska personalen. Dock
bör yrkesinspektören sörja för den nödiga samordningen mellan deras verksamhet
och tillsynsverksamheten i övrigt.
I fråga om kompetenskraven för yrkesinspektionens tekniska
personal samt befattningshavarnas benämningar har kommittén föreslagit
ändring vad gäller de nuvarande yrkesunderinspektörerna. Av sökande
till dessa befattningar fordras f. n. övermaskinistutbildning eller
däremot i huvudsak svarande teoretisk och praktisk utbildning. Kommittén
har föreslagit, atl av sådan sökande skall fordras ingenjörsexamen från
statligt tekniskt läroverk eller annan därmed likvärdig utbildning. Därjämte
har föreslagits, att titeln yrkesunderinspektör ändras till distriktsingenjör.
Enligt vad kommittén upplyst finnas redan nu anställda vid yrkesinspektionen
ett flertal yrkesunderinspektörer, som enbart eller förutom övermaskinistexamen
ha utbildning motsvarande läroverksingenjörsexamen.
Den tekniska utvecklingen med maskinell drift i allt större omfattning
talar även för att befattningshavarna böra ha en mera allsidig utbildning
i tekniska ämnen. Med hänsyn härtill vill jag icke motsätta mig förslaget
i denna del. Som norm för kompetensen bör sålunda angivas ingenjörsexamen
från statligt tekniskt läroverk. Vad som förordats bör dock icke
hindra att som yrkesunderinspektör kan komma i fråga person, som icke
fyller sistnämnda krav men vars erfarenhet från industriellt eller annat
arbete kan göra honom skickad att fullgöra de uppgifter, som åvila befattningshavaren.
Till förslaget att utbyta benämningen yrkesunderinspektör mot distriktsingenjör
ställer jag mig tveksam. Jag förordar, att den nuvarande benämningen
bibehålies.
Kommitténs förslag att tjänsteman med lägre teknisk utbildning bör
äga möjlighet att söka och vinna befordran till de högre tjänsterna biträder
jag.
Beträffande de för socialinspektör förordade kompetenskraven, vilka
innebära fordran på akademisk examen jämte utbildning vid socialinstitut,
ställer jag mig betänksam. I likhet med vissa remissinstanser anser jag, att
det formella kompetenskravet bör begränsas till genomgång av fullständig
kurs vid socialinstitut. Den formella kompetensen bör dock kunna ersättas
av erfarenhet av skyddsarbete eller annan praktisk verksamhet på området.
Kommittén har föreslagit en viss höjning av löneställningen för
flertalet av yrkesinspektionens befattningshavare. Riksförsäkringsanstalten
har särskilt framhållit de betydande rekryteringssvårigheter, som under de
senaste åren yppat sig med avseende på de befattningar för vilka fordras
teknisk högskoleutbildning. För att minska dessa svårigheter vore det enligt
anstaltens mening ofrånkomligt, att personalens löner över lag höjdes.
Yrkesinspektörerna m. fl. ha framlagt förslag till såväl lönegradsplaceringar
som befordringsgång för yrkesinspektionens tekniska personal.
Jag vill i detta sammanhang erinra, att vid den provisoriska förstärkning
av yrkesinspektionens personal, som föregående år genomfördes, en
höjning av löneförmånerna för de för högskoleingenjörer avsedda lägre
befattningarna måste vidtagas för att underlätta rekryteringen. Sålunda
fastställdes, att lönen för de nya distriktsingenjörstjänsterna och för aspirant
till sådan tjänst skulle utgå i form av arvode motsvarande nettolönen
Statsutskottets utlåtande nr 148.
31
i lägsta löneklassen av lönegrad Ce 24 (Eo21). Oaktat denna löneförbättring
för nämnda tjänster har rekryteringen ej kunnat tryggas.
Givet är att de svårigheter, soin nu föreligga beträffande rekryteringen
av yrkesinspektionens ingenjörspersonal, menligt inverka på inspektionens
arbetseffektivitet. Då enligt min mening de hittills eftersträvade fordringarna
vad beträffar personalens erfarenhet från industriell eller liknande
verksamhet icke utan synnerliga skäl böra eftergivas, anser jag i likhet med
riksförsäkringsanstalten angeläget, att löneförmånerna för ingenjörspersonalen
förbättras. Under nuvarande förhållanden kan jag icke ingå på
prövning av lönefrågan. En sådan prövning bör dock enligt min mening
snart komma till stånd. Vad angår lönefrågan för distriktsingenjörer och
yrkesunderinspektörer får jag erinra, att den jämväl sammanhänger med
prövningen av 1944 års personalutrednings förslag angående reglering av
anställningsförhållandena för teknisk personal.
Jag har förut föreslagit, att två arvodesavlönade biträdande läkare för
arbetarskyddsärenden anställas för att bistå yrkesinspektionen vid handläggning
av uppgifter, som kräva medicinsk bedömning och rådgivning. Jag
föreslår, att arvodena fastställas till 6 000 kronor för år. Föreskrifter angående
tjänstgöringens omfattning, semester och tjänstledighet, traktamentsersättning
in. in. torde få meddelas av Kungl. Maj :t.
För socialinspektör har kommittén föreslagit samma lönegradsplacering
som för den nuvarande yrkesinspektrisbefattningen, d. v. s. lönegrad Ca 29
(A 26). De nuvarande distriktsinspektriserna äro placerade i Ce 25 (Eo 22).
Annan lönegradsplacering för socialinspektör har föreslagits såväl i remissyttranden
som reservationsvis inom kommittén. Ej heller denna lönefråga
anser jag mig i nuvarande läge böra upptaga till närmare prövning. Jag
föreslår, att socialinspektör placeras i den för distriktsinspektris gällande
25 lönegraden. Då jag ej nu finner mig böra föreslå inrättande av några
assistentbefattningar till socialinspektörerna, upptages ej deras lönefråga
till behandling.
Vad angår yrkesinspektionens kontorspersonal har kommittén föreslagit,
att på varje distrikt inrättas en kansliskrivartjänst i lönegrad Ca 15 (All)
och som närmaste biträde ett kanslibiträde i Ca 11 (AV). Enligt min uppfattning
ankommer på distriktens kontorspersonal ett kvalificerat arbete,
som onekligen torde motivera en lönegradsuppflyttning av åtminstone vissa
av de nuvarande kontorsbiträdena. Såsom jag framhållit vid behandlingen
av frågan om arbetarskyddsstyrelsens biträdespersonal pågår f. n. utredning
angående anställningsförhållandena för högre biträdespersonal i statens
tjänst. I avvaktan på resultatet av denna utredning anser jag mig
böra förorda, att ifrågavarande befattningar tills vidare kvarstå i nuvarande
löneställning.
Vad beträffar personalorganisationens omfattning har
jag tidigare uttalat, att en utvidgning enligt min mening erfordras. Innan
jag övergår till att närmare behandla kommitténs förslag i denna del, vill
jag erinra om den provisoriska personalförstärkning, som — efter det kommittébetänkandet
avlämnats — tillerkänts yrkesinspektionen enligt det av
riksdagen år 1947 fattade beslutet. Detta innebar, att yrkesinspektionen
fr. o. m. den 1 juli 1947 förstärktes med 3 extra ordinarie förste distriktsingenjörer
i lönegrad Ce 27, 7 arvodesavlönade distriktsingenjörer, 5 arvodesavlönade
yrkesunderinspektörer och 8 biträden för kontorsgöromål.
Samtidigt tillfördes den kvinnliga yrkesinspektionen 3 arvodesavlönade
opaginerad Kontrollera mot PDF
32
Statsutskottets utlåtande nr liH.
assistenter och 1 skrivbiträde. Med undantag av 4 distriktsingenjörstjänster
ha samtliga befattningar tillsatts.
Då jag i likhet med kommittén räknar med oförändrad distriktsindelning,
följer därav att antalet yrkesinspektörer blir såsom hittills It.
Antalet förste distriktsingenjörer utgör f. n. 14, varav It ordinarie och
3 extra ordinarie. De sistnämnda, som upptagits i kommitténs förslag som
tre ordinarie befattningar, ha tillkommit vid nyss nämnda personalförstärkning.
Kommittén har uppskattat behovet av distriktsingenjörer till 34,
däri inberäknat 2 aspiranter till distriktsingenjörstjänst. Förstärkningen
fr. o. in. budgetåret 1947/48 avsåg 7 distriktsingenjörsbefattningar. F. n.
finnas alltså 24 distriktsingenjörer, varav 13 ordinarie i lönegrad Ca 24 och
11, därav 2 aspiranter, med lön i form av arvode motsvarande nettolönen
i lägsta löneklassen av lönegrad Ce 24. Riksförsäkringsanstalten och yrkesinspektörerna
ha föreslagit en väsentlig ökning av antalet distriktsingenjörer
i förhållande till kommitténs förslag. Jag tillstyrker, att sammanlagt 11
befattningar för högskoleutbildade ingenjörer inrättas i nu ifrågavarande
utbyggnadsetapp. Med hänsyn till såväl befordringsmöjligheterna för
nämnda personal som vikten av att inom de mest arbetsbelastade distrikten
äga tillgång till mera kvalificerade befattningshavare för särskilt svårbedömda
arbetsuppgifter förordar jag, att två av de nya befattningarna
inrättas som förste distriktsingenjörstjänster i Ce 27. Antalet befattningar
som förste distriktsingenjör skulle alltså bli 16. Återstående nio befattningar
böra vara distriktsingenjörstjänster. Totala antalet distriktsingenjörer
skulle då utgöra 33. Jag föreslår, att 18 distriktsingenjörer uppföras
som ordinarie och 12 som extra ordinarie, medan 3 befattningar böra räknas
som rekryteringstjänster. Sistnämnda tjänster torde böra placeras i
Cg 24.
Antalet yrkesunderinspektörer uppgår f. n. till 22 ordinarie och 10 extra
ordinarie. Härtill komma de 5 vid den förut angivna personalförstärkningen
inrättade befattningarna med lön i form av arvode motsvarande nettolönen
i lägsta löneklassen av lönegrad Ce 20. Jag vill erinra, att föregående års
riksdag vid behandlingen av förslaget till berörda personalförstärkning uttalade,
att den fått uppmärksamheten riktad på det ökade tillsynsbehovet
beträffande byggnadsindustrien och att den förutsatte, att arbetarskyddsfrågan
inom denna industri ägnades fortsatt uppmärksamhet vid beredande
av förevarande förslag. Kommittén har föreslagit, att antalet yrkesunderinspektörsbefattningar
ökas med 12. Utöver de 5 redan tillsatta befattningarna
skulle således inrättas ytterligare 7 befattningar. Med beaktande
av vad riksdagen uttalat föreslår jag, att 4 nya befattningar inrättas i lönegrad
Ce 20. Av de år 1939 inrättade yrkesunderinspektörsbefattningarna anser
jag 10 böra uppföras på ordinarie stat. Ifrågavarande tjänster skulle
alltså utgöra tillhopa 41, varav 32 böra upptagas såsom ordinarie och de
övriga 9 såsom extra ordinarie.
I fråga om socialinspektörer räknar jag med 11, en befattning på varje
yrkesinspektionsdistrikt, därvid de nuvarande 3 distriktsinspektrisbefattningarna
böra överföras till ordinarie stat, medan de nyinrättade 8 befattningarna
upptagas som extra ordinarie. De av kommittén föreslagna 3
assistentbefattningarna åt socialinspektörerna anser jag ej nu böra inrättas.
Vad kontorspersonalen beträffar förordar jag, att 8 nya biträdestjänster
inrättas. Denna personal skulle således omfatta 38 befattningshavare.
Kommitténs förslag att inrätta 4 befattningar som expeditionsvakt å vissa
distriktsexpeditioner anser jag mig icke kunna biträda.
Statsutskottets utlåtande nr 148.
33
Vad angår fördelningen av den föreslagna ingenjörs- och biträdespersonalen
på de olika yrkesinspektionsdistrikten anser jag, att det bör ankomma
på arbetarskyddsstyrelsen att närmare bestämma härom.
Departementschefen har sålunda förordat, att personalbeståndet för den
allmänna yrkesinspektionen skall omfatta:
11 yrkesinspektörer.................................. Ca 31
16 förste distriktsingenjörer .......................... Ca 27 och Ce 27
11 socialinspektörer ................................ Ca 25 och Ce 25
30 distriktsingenjörer .............................. Ca 24 och Ce 24
3 aspiranter till distriktsingenjörstjänst .............. Cg 24
41 yrkesunderinspektörer ............................ Ca 21 och Ce 20
38 biträden och 2 arvodesavlönade läkare.
De föreslagna ändringarna i personalorganisationen föreslås träda i kraft
fr. o. m. den 1 januari 1949.
En tablå över nuvarande och av departementschefen föreslagna befattningar
har bifogats propositionen såsom bilaga 2.
I de två likalydande motionerna I: 284 och II: 454 har yrkats, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om att förslag om inrättande
av särskilda styrelser för yrkesinspektionens distrikt, vari arbetsmarknadens
parter beredas representation, snarast måtte föreläggas riksdagen.
I motionerna I: 336 och II: 502 har yrkats, att socialinspektörerna på
distrikten skola intaga en mera fristående ställning än den tekniska personalen
samt att det formella kompetenskravet för socialinspektör fastställes
till fullständig kurs vid socialinstitut eller akademisk examen med lämplig
ämneskombination jämte i båda fallen erfarenhet på området.
I de två likalydande motionerna I: 338 och II: 497 har yrkats, att löneställningen
för yrkesinspektörerna förbättras genom uppflyttning till lönegrad
32, att benämningen yrkesunderinspektör utbytes mot tjänstetiteln
ingenjör samt att utan ökning av antalet biträdestjänster vid yrkesinspektionen
på varje yrkesinspektionsdistrikt inrättas en kanslibiträdesbefattning
i lönegrad Ce It.
Den kommunala tillsynen.
I egenskap av kommunala tillsynsorgan inom yrkesinspektionen ha hälsovårdsnämnderna
enligt 23 § arbetarskyddslagen att utöva tillsyn å efterlevnaden
av denna lag. Inom landskommun, där särskild hälsovårdsnämnd
ej tillsatts, fungerar sålunda kommunalnämnden som kommunalt tillsynsorgan.
Rörande den nuvarande kommunala tillsynen får utskottet hänvisa
till vad därom anförts i propositionen, s. 113.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 sand. Nr 148.
34
Statsutskottets utlåtande nr IbS.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Den av kommittén verkställda utredningen har bekräftat det redan förut
kända förhållandet att den kommunala tillsynen rörande arbetarskyddet
icke fungerar med tillräcklig effektivitet. Med hänsyn härtill har ifrågasatts,
om icke den kommunala tillsynen bör slopas och i stället överflyttas
på den statliga yrkesinspektionen. Riksförsäkringsanstalten och flera andra
remissinstanser ha också uttalat sig härför. För min del är jag av den uppfattningen,
att tillsynen å de talrika mindre arbetsställen, där yrkesriskerna
äro relativt små, av praktiska och ekonomiska skäl måste vara decentraliserad
till kommunala organ. Jag anser alltså — i likhet med kommittén —
att den kommunala tillsynen bör bibehållas.
Kommittén har emellertid föreslagit, att den kommunala tillsynen skall
begränsas till sådana kommuner och samhällen, som ha särskild hälsovårdsnämnd.
I övriga kommuner och samhällen skulle tillsynen åvila yrkesinspektionens
befattningshavare. Med hänsyn bl. a. till att efter den ändring
av kommunindelningen, som avses träda i tillämpning fr. o. in. år
1950, särskild hälsovårdsnämnd torde komma att finnas i praktiskt taget
alla kommuner, finner jag den av kommittén föreslagna begränsningen icke
böra införas. Jag förordar alltså, att den kommunala tillsynen rörande arbetarskyddet
skall såsom hittills åvila varje kommun. Tillsynen bör liksom
nu anknyta till hälsovårdsnämndernas verksamhet.
Då erfarenheten utvisar att den kommunala tillsynen fungerar bäst i
kommuner, där den anförtrotts särskild tillsynsman, torde denna form för
tillsynens utövande böra tillämpas över lag. Hälsovårdsnämnd bör sålunda
vara skyldig att utse en eller flera lämpliga personer att utöva tillsynen.
Har kommun antagit tillsynsman för den allmänna hälsovården, bör denne
vara pliktig åtaga sig tillsynen över arbetarskyddet.
Kommittén har föreslagit, att kommunal tillsynsman vid utövande avtillsyn
jämlikt arbetarskyddslagstiftningen skall vara underställd vederbörande
befattningshavare inom yrkesinspektionen. Jag delar kommitténs
uppfattning att tillsynsmannen skall ställa sig till efterrättelse de anvisningar
som utfärdas av yrkesinspektionen. Hälsovårdsnämnd bör dock enligt
min mening vara ansvarig såtillvida, att nämnden skall vara skyldig ingripa
om tillsynsmannen icke uppfyller sina åligganden.
Jag ansluter mig i princip till vad kommittén anfört rörande de kommunala
tillsynsorganens arbetsuppgifter samt beträffande kompetensfordringar
för kommunala tillsynsmän.
Kommittén har vidare, med åberopande av erfarenheter från den hittillsvarande
kommunala tillsynen, föreslagit, att kommunal tillsynsman skall
för tillsynsuppdraget äga åtnjuta skälig ersättning av kommunala medel.
Jag finner det vara nödvändigt att, om den kommunala tillsynen rörande
arbetarskyddet skall bli effektiv, skälig ersättning måste utgå för uppdraget.
Detta innebär dock icke, att särskild ersättning för en hälsovårdstillsynsmans
befattning med arbetarskyddsärendena skall behöva utgå, om
denne eljest av kommunala medel åtnjuter lön eller andra förmåner i skälig
omfattning.
Kommitténs förslag att kommun skall kunna erhålla statsbidrag till ersättning
åt tillsynsman kan jag däremot icke tillstyrka. De föreslagna bidragen
skulle enligt min mening icke spela sådan roll för kommunernas
ekonomi att införandet av en ny statsbidragsform kan anses motiverat.
Kommittén har i sitt betänkande understrukit betydelsen av att lämpliga
Statsutskottets utlåtande nr 148.
35
utbildnings- och fortbildningskurser anordnas för de kommunala tillsynsmannen.
Behovet härav har jämväl understrukits i remissutlåtanden. Jag
är övertygad om att en ökad upplysningsverksamhet från de statliga tillsynsorganens
sida vore av värde för att effektivisera den kommunala tillsynen.
Därest de centrala organen förstärkas på av mig föreslaget sätt, utgår
jag från att desamma skola bli i tillfälle att mera än vad som hittills
varit möjligt ägna uppmärksamhet åt denna fråga. I detta sammanhang
vill jag bl. a. erinra om mitt förslag att till arbetarskyddsstyrelsen anknyta
särskilda befattningshavare för upplysnings- och utbildningsärenden.
I det denna dag till lagrådet remitterade förslaget till ny arbetarskyddslagstiftning
har beträffande den kommunala tillsynen intagits bestämmelser
i överensstämmelse med de av mig i detta sammanhang framlagda förslagen.
Definitiv ställning till frågan om en sådan omorganisation av den kommunala
tillsynen torde få tagas i samband med behandlingen av lagstiftningsförslagen.
Intill dess att så skett torde nuvarande bestämmelser få
tillämpas. Vid min beräkning i det föregående av personalbehovet för yrkesinspektionen
har jag utgått från att den kommunala tillsynen skall bibehållas.
I de två likalydande motionerna I: 341 och II: 496 har hemställts om förnyad
utredning rörande den kommunala tillsynen.
Specialinspektionen m. m.
Vid sidan av den allmänna yrkesinspektionen, omfattande yrkesinspektionens
befattningshavare i I—XI distrikten och kommunala tillsynsmän,
finnes ett flertal olika inspektionsorgan med speciella tillsynsuppgifter.
Dessa äro bergmästarna samt den s. k. specialinspektionen. Vissa av dem
utöva tillsynen å arbetarskyddslagstiftningens efterlevnad i sin helhet inom
det tillsynsområde, som tilldelats dem, såsom fallet är beträffande bergmästarna,
skogs- och flottledsinspektören, järnvägsinspektörerna och
sprängämnesinspektören, medan åter en del andra specialinspektionsorgan
blott ha vissa begränsade tillsynsuppgifter. Detta gäller särskilt specialinspektörerna
för elektriska starkströmsanläggningar.
Kommittén har föreslagit att tillsynen å arbetarskyddet vid gruvor och
stenbrott skall överflyttas från bergmästarna till en nyinrättad gruvinspektion.
Kommittén har vidare funnit en utökning av skogs- och flottlcdsinspektionens
personal nödvändig för att inspektionen på tillfredsställande
sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter samt föreslagit, att inspektionen
organiseras på två distrikt, det ena (norra distriktet) omfattande ett område
motsvarande X och XI yrkesinspektionsdistrikten, dvs. Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, och det andra (södra distriktet)
den övriga delen av landet. Som stationsorter för distrikten föreslås
Umeå och Stockholm. Det södra distriktets expedition skulle såsom förut
nämnts förläggas till skogsavdelningen inom centralmyndigheten.
36
Statsutskottets utlåtande nr 118.
Kommittén har för norra distriktet föreslagit följande personalupp
-
sättning.
1 skogsyrkesinspektör ............ A 28
1 förste assistent .................. A 24
1 skogsunderinspektör .............. A17
1 » .............. Eo 14
1 konsulent ...................... A 14
1 kanslibiträde .................... A 7
Jämväl med avseende å sprängämnesinspektionen har kommittén framlagt
vissa förslag.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län har i avgivet yttrande framhållit, att
med den omorganisation och samordning av tillsynen över arbetarskyddet,
som i betänkandet föreslagits, länsstyrelsen ej kunnat finna något giltigt
skäl föreligga att bibehålla länsstyrelsernas tillsynsskyldighet över härbergen
åt flottningsarbetare.
För egen del har departementschefen anfört följande.
Vad till en början angår kommitténs förslag att tillsynen å arbetarskyddet
vid gruvor och stenbrott skall överflyttas från bergmästarna
till en nyinrättad gruvinspektion torde jag få anföra följande. Jag delar
kommitténs uppfattning att tillsynen i denna del bör ägnas ökad uppmärksamhet.
Ur den officiella olycksfallsstatistiken kan utläsas, att gruvarbetet
hör till de mest riskfyllda slagen av arbete, och icke någon yrkesgrupp torde
f. n. förete så hög olycksfallsfrekvens som gruvarbetarna. Såsom av remissyttrandena
framgår torde emellertid med hänsyn till de med gruvdriften
förknippade säregna förhållandena betydande praktiska svårigheter möta
mot att tillsynen delas mellan bergmästarna och en för arbetarskyddet tillsatt
inspektion. Härtill kommer, att enligt vad som upplysts det torde visa
sig svårt att rekrytera en gruvinspektion med kvalificerade gruvtekniker.
Jag kan av dessa skäl icke tillstyrka, att den föreslagna gruvinspektionen
inrättas.
Riksförsäkringsanstalten har föreslagit, att bergmästarnas tillsyn å arbetarskyddet
skall begränsas till arbete under jord i gruvorna samt tillträdesvägar,
transportanordningar och transportleder från dagen ned i gruvorna.
Den arbetarskyddstillsyn, som i övrigt ankommer på bergmästarna
enligt nu gällande bestämmelser, skulle överflyttas på den allmänna yrkesinspektionen.
Detta förslag synes mig väl grundat. Den lättnad, som härigenom
skulle beredas bergmästarna, torde ge förutsättningar för en viss
intensifiering av den tillsyn, som fortfarande skulle ankomma på dem. Den
föreslagna anordningen medför dessutom den fördelen, att de vid gruvorna
ovan jord belägna industriella anläggningarna, såsom anriknings-, sintringsoch
briketteringsverk samt krosshus, komma att inspekteras av samma befattningshavare
som nu inspektera motsvarande anläggningar vid järnverken.
Jag förutsätter, att det efter prövning i varje fall bör kunna uppdragas
åt bergmästare att utöva tillsyn över arbetarskyddet vid gruva med dagbrott
liksom även vid arbeten med tunnlar och schakt för kraftstationer,
där arbetet är av samma natur som under jord i gruva.
Jag vill erinra, att jag i det föregående tillstyrkt att inom arbetarskydds
-
Statsutskottets utlåtande nr 148.
37
styrelsens tekniska byrå inrättas eu byrådirektörsbefattning avsedd för en
gruvtekniker. Även denna åtgärd kan förväntas medföra en intensifierad
tillsyn vid gruvorna. Någon ytterligare förstärkning av tillsynsorganen finner
jag mig tills vidare icke böra föreslå.
Jag ansluter mig till förslaget att bergmästarna med avseende på den på
dem ankommande tillsynen böra förordnas såsom specialinspektörer inom
yrkesinspektionen.
Den av mig föreslagna ändringen beträffande bergmästarnas tillsynsuppgifter
å arbetarskyddet förutsätter ändring i nu enligt arbetarskyddslagen,
gruvlagen och stenkolslagen gällande bestämmelser. Det denna dag till lagrådet
remitterade förslaget till ny arbetarskyddslagstiftning har avfattats
i enlighet härmed. Intill dess att ny lagstiftning träder i kraft, torde bergmästarna
få behållas vid de tillsynsuppgifter, som nu ankomma på dem.
Vad angår skogs- och flottledsinspektionen har jag redan
i det föregående redogjort för kommitténs förslag till organisation av
denna. Då en effelctivisering av arbetarskyddet är påkallad även inom skogsbruket,
finner jag i likhet med kommittén lämpligt, att landet med avseende
på denna inspektion indelas i två distrikt, södra och norra distrikten,
vart och ett med en skogsyrkesinspektör som chef. Mot förslaget till
distriktsindelning har jag intet att erinra. Jag biträder även kommitténs
förslag att bibehålla den nuvarande skogs- och flottledsinspektionen som
en specialinspektion inom yrkesinspektionen med dess nuvarande arbetsuppgifter.
Vad eu länsstyrelse anfört beträffande länsstyrelsernas befattning
med tillsynen över härbärgen åt flottningsarbetare synes mig vara värt beaktande.
Jag förutsätter, att 1945 års skogshärbärgesutredning ägnar uppmärksamhet
åt denna fråga i samband med översynen av härbärgeslagstiftningen.
I fråga om befattningshavarnas löneställning föreslår kommittén, att chefen
för norra distriktet placeras i Ca 31 (A 28). Statskontoret har ansett,
att befattningen ej bör placeras högre än i nuvarande 29 lönegraden. Jag
biträder statskontorets förslag i denna del.
Kommittén har föreslagit, att såsom närmaste biträde till skogsyrkesinspektören
skall finnas en förste assistent i lönegrad Ca 27 (A 24). Jag föreslår,
att befattningen tills vidare behålies som en assistenttjänst med placering
i lönegrad Cg 23.
Kommitténs förslag beträffande skogsunderinspektörsbefattningarna finner
jag mig böra biträda såtillvida, att jag förordar inrättande inom distriktet
av två skogsunderinspektörsbefattningar med heltidsanställning, varav
en ordinarie i lönegrad Ca 18 och en extra ordinarie i Ce 18.
Vad angår de till inspektionen knutna konsulenterna för förbättrande av
mathållning och hygien i skogsarbetarförläggningarna biträder jag kommitténs
förslag att placera en sådan konsulent vid inspektionens norra
distrikt. Jag föreslår, att befattningen uppföres i lönegrad Cg 13. Härjämte
bör finnas ett kontors- eller skrivbiträde.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle personaluppsättningen å
skogs- och flottledsinspektionens norra distrikt omfatta 1 skogsyrkesinspektör
(Ca 29), 1 assistent (Cg 23), 2 skogsunderinspektörer (Ca 18 och Ce 18),
1 extra tjänsteman (Cg 13) och 1 icke-ordinarie biträde.
Enligt särskilt förordnande åligger det s prungä in nesinspe k tören
att såsom specialinspektör inom yrkesinspektionen utöva tillsyn å arbetarskyddslagens
tillämpning vid arbetsställen, där explosiva varor tillver
-
38
Statsutskottets utlåtande nr 148.
kas eller eldfarliga oljor framställas, raffineras eller förvaras i större upplag.
Kommittén har föreslagit viss ändring av detta uppdrag. Sålunda har ansetts,
att den allmänna tillsynen å lagstiftningens efterlevnad vid ifrågavarande
arbetsställen borde åvila yrkesinspektör, medan sprängämnesinspektörens
tillsyn borde begränsas till sådana speciella yrkesfaror, som
sammanhänga med handhavandet å arbetsstället av eldfarliga oljor och
explosiva varor. Men därjämte bar förordats, att sprängämnesinspektörens
tillsyn skall utsträckas att omfatta även andra arbetsställen, där eldfarliga
eller explosiva ämnen i arbetarskyddslagens mening tillverkas, bearbetas
eller handhavas. Någon erinran mot kommitténs förslag i denna
del har icke framkommit vid remissbehandlingen. Då det otvivelaktigt
måste anses vara till fördel ur arbetarskyddssynpunkt, att den speciella
kunskap och erfarenhet, som sprängämnesinspektionen förvärvat, kommer
alla arbetsställen tillgodo, där eldfarliga eller explosiva ämnen tillverkas,
bearbetas, handhavas eller förvaras, tala starka skäl för kommitténs förslag.
Jag finner ock betydelsefullt, att de erfarenheter, som yrkesinspektörerna
vunnit vid utövandet av den allmänna tillsynstjänsten, tillföras de
arbetsställen, som hittills huvudsakligen stått under sprängämnesinspektörens
tillsyn. Jag tillstyrker således kommitténs ifrågavarande förslag. För
genomförande av detsamma förutsättes viss ändring i gällande kungörelse
angående förordnande av sprängämnesinspektören som specialinspektör
inom yrkesinspektionen.
Givet är, att sprängämnesinspektionen med nuvarande personal ej kan
hinna inspektera alla arbetställen, där eldfarliga och explosiva ämnen
ifrågakomina. Kommittén har med beaktande härav angivit vissa regler för
tillsynens ordnande, till vilka jag i princip ansluter mig. Jag förutsätter härjämte,
att arbetarskyddsstyrelsen efter samråd med kommerskollegium
skall, såsom f. n. riksförsäkringsanstalten, kunna besluta om erforderlig
jämkning av gränsen mellan yrkesinspektörs och sprängämnesinspektörens
tillsynsområden.
I några remissyttranden har uttalats önskemål om en lokal utbyggnad
av sprängämnesinspektionen, innebärande att ett antal specialutbildade inspektörer
skulle placeras å vissa yrkesinspektionsdistrikt. Kommittén har
ansett, att resultatet av den föreslagna uppdelningen av tillsynsuppgifterna
mellan sprängämnesinspektören och yrkesinspektör bör avvaktas, innan
personalfrågan upptages till behandling. Jag finner detta lämpligt. I den
mån frågan om sprängämnesinspektionens ställning inom statsförvaltningen
göres till föremål för utredning, synes behovet av en fältorganisation
inom inspektionen lämpligen även böra prövas.
I de likalydande motionerna I: 337 och II: 498 har hemställts, att riksdagen
måtte tillämpa principen om likställighet mellan den allmänna och
den skogliga yrkesinspektionen vid fastställande av lönegradsplaceringen för
befattningshavarna inom den skogliga yrkesinspektionen, och att sltogsyrkesinspektören
i norra distriktet placeras i lönegrad Ca 31, assistenten
därstädes under benämningen distriktsinspektör i lönegrad Ce 24, av skogsunderinspektörerna
en placeras i lönegrad Ca 20 och två i lönegrad Ce 20
samt att de kvinnliga konsulenterna placeras i lönegrad Ce 20.
Statsutskottets utlåtande nr 148.
39
Anslagsberäkningar.
Arbetsrådet: Avlöningar. Anslaget har för innevarande budgetår anvisats
med 142 400 kronor.
Sedan anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal omräknats
med ledning av från arbetsrådet lämnade uppgifter, har Kungl.
Maj :t den 14 november 1947 föreskrivit, att under posten må disponeras
högst 34 100 kronor.
Med hänsyn till vad i det föregående anförts beträffande inrättande
fr. o. m. den 1 januari 1949 av ett centralt ämbetsverk för arbetarskyddsärenden
har arbetsrådets avlöningsanslag beräknats endast för halvt år.
Anslagsposterna ha därvid beräknats med utgångspunkt från de för innevarande
budgetår fastställda beloppen. Dock har anslagsposten rörligt tilllägg
uppräknats efter 12 procent till 5 900 kronor för halvt år. Det sammanlagda
medelsbehovet för arbetsrådets avlöningar har sålunda beräknats
till (31 300 + 18 800 + 17 100 + 5 900) 73 100 kronor.
Arbetsrådet: Omkostnader. Under denna rubrik har för budgetåret 1947/48
anvisats ett förslagsanslag av 16 100 kronor.
Med utgångspunkt från oförändrat medelsbehov har anslaget för senare
hälften av nästa budgetsår beräknats till ett till 8 100 kronor avrundat
belopp.
Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar. Å personalförteckningen för arbetarskyddsstyrelsen
har med beaktande av tillämpade regler för befordringsgång
för biträdespersonal fr. o. m. den 1 januari 1949 uppförts följande
befattningar.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning
1 generaldirektör .....................
2 byråchefer .........................
5 byrådirektörer .......................
1 byrådirektör, tillika skogsyrkesinspektör
2 förste byråingenjörer .................
2 förste byråsekreterare
2 förste byråingenjörer .................
1 förste byråinspektör .................
2 byråingenjörer .....................
2 byråsekreterare ....................
2 kansliskrivare .......................
1 förste expeditionsvakt ...............
3 kanslibiträden ......................
4 kontorsbiträden ...................
Lönegrad
Cp 19
Ca 33
Ca 31
Ca 31
Ca 29
Ca 29
Ca 27
Ca 27
Ca 24
Ca 24
Ca 15
Ca 11
Ca 11
Ca 8
40
Statsutskottets utlåtande nr 748.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.
1 byråchef ........
1 byrådirektör.....
1 förste byråingenjör
Ce 33
Ce 31
Ce 27
Härutöver har räknats med att personalen inom arbetarskyddsstyrelsen
skall utgöras av 5 byråingenjörer (2 Ce 24 och 3 Cg 24), 1 byråinspektör
(Ce 24), 3 amanuenser, 1 ritare (Cg 20), 1 skogsunderinspektör (Ce 18),
1 kansliskrivare (Ce 15), 1 extra tjänsteman (Cg 13), 2 kanslibiträden
(Ce 11), 1 expeditionsvakt (Ce 9), 10 icke-ordinarie kontors- och skrivbiträden.
Vidare tillkomma 1 överläkare och 1 biträdande läkare. Det totala
antalet befattningshavare med stadigvarande anställning skulle alltså, oberäknat
läkarna, komma att uppgå till 59.
Det förutsättes, att därest så skulle visa sig erforderligt för organisationens
genomförande generaldirektören skall kunna träda i tjänst tidigare
än den 1 januari 1949.
Enligt nu gällande grunder och med utgångspunkt från det av departementschefen
förordade personalbeståndet har årskostnaden till avlöningar
till ordinarie tjänstemän beräknats till 335 000 kronor.
Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj: t, har beräknats sålunda:
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare .......... kronor 1 200
Årsarvoden å 1 500 kronor till 12 ledamöter ............ » 18 000
Dagarvoden till ledamöter och suppleanter, förslagsvis ... » 10 000
Årsarvode till en överläkare, högst ...................... » 8 000
Årsarvode till en biträdande läkare, högst................ » 6 000
Ersättning åt vikarier för läkarna, högst ................ » 1 200
Ersättningar till på arbetarskyddsstyrelsens föranstaltande
vid allmän underrätt hörda vittnen och sakkunniga, förslagsvis
............................................ » 100
Ersättningar till andra sakkunniga och experter, högst ... » 1 000
Till de ledamöter i det nuvarande arbetsrådet, som representera arbetsmarknadens
partsorganisationer, utgå f. n. årsarvoden om 1 500 kronor
jämte ett arvode per sammanträdesdag av 20 kronor, dock högst under
120 dagar av ett budgetår. Årsarvodena ha föreslagits utgå med oförändrade
belopp och förutsättas ej skola tillkomma opartisk ledamot. I fråga om
storlek och beräkning av dagarvoden för ledamöterna och suppleanterna
ha samma regler ansetts böra gälla som för arbetsrådets nuvarande ledamöter
(jfr statsliggaren s. 193). För ersättning åt vikarier för läkarna
under semester, som anses böra utgå med 30 dagar för år, har beräknats
ett belopp av 1 200 kronor. Posten ersättningar till på arbetarskyddsstyrel
-
Summa kronor 45 500
Statsutskottets utlåtande nr H8.
41
sens föranstaltande vid allmän underrätt hörda vittnen och sakkunniga
sammanhänger med den i lagen om arbetstidens begränsning intagna bestämmelsen
om rätt till ersättning åt sakkunnig, som arbetsrådet anlitat
vid utredning av visst ärende. Vid behandling av arbetarskyddsuppgifter
föreligger stundom behov av att anlita särskilda sakkunniga eller experter
för närmare utredning. Med hänsyn härtill har föreslagits att under förevarande
anslagspost upptages en delpost, benämnd ersättningar till andra
sakkunniga och experter. För detta ändamål har räknats med ett högstbelopp
av 1 000 kronor.
Kostnaderna för avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal beräknas till 230 000 kronor. Av detta belopp har en summa
motsvarande den å posten fallande kostnaden för en amanuenstjänst avsetts
icke få av styrelsen disponeras så länge en befattning som yrkesinspektrisassistent,
vilken föreslagits uppförd på övergångsstat vid yrkesinspektionen,
uppehälles. Med hänsyn till svårigheten att i samband med omorganisationen
exakt beräkna i vilka löneklasser eller — såvitt angår personal å vilken
bestämmelser om reglerad befordringsgång äro tillämpliga — i vilka lönegrader
vederbörande bli placerade, har posten under nästa budgetår uppförts
med förslagsvis beräknat belopp.
Anslagsposten till rörligt tillägg har beräknats till 63 500 kronor.
Avlöningskostnaderna för helt budgetår skulle sålunda utgöra (335 000 +
45 500 + 230 000 + 63 500) 674 000 kronor.
Då medel under budgetåret 1948/49 endast erfordras till avlöningskostnaderna
för senare hälften av budgetåret, har förevarande anslag upptagits
med (167 500 + 22 750 + 115 000 + 31 750) 337 000 kronor.
Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. Anslaget har för senare hälften av
nästa budgetår beräknats till 50 000 kronor. Härav har för sjukvård in. in.
beräknats 1 000 kronor, för reseersättningar och expenser vardera 23 000
kronor samt för publikationstryck 3 000 kronor.
Yrkesinspektionen: Avlöningar. Anslaget är för innevarande budgetår uppfört
med 1 310 000 kronor.
Sedan anlagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal omräknats
med ledning av från riksförsäkringsanstalten lämnade uppgifter, har Kungl.
Maj :t den 14 november 1947 föreskrivit, att av posten må tagas i anspråk
högst 486 240 kronor.
Då den av departementschefen förordade förstärkningen av yrkesinspektionen
föreslås genomförd först fr. o. in. ingången av nästa kalenderår, har
någon ändring i yrkesinspektionens personalförteckning icke vidtagits för
tiden 1 juli—31 december 1948. Med beaktande av tillämpade regler för
befordringsgång för biträdespersonal ha å förteckningen fr. o. in. den 1
januari 1949 uppförts följande befattningar:
42
Statsutskottets utlåtande nr 148.
Tjånstemån å ordinarie stat.
Befattning
11 yrkesinspektörer ......
1 skogsyrkesinspektör
11 förste distriktsingenjörer
3 socialinspektörer ......
18 distriktsingenjörer
32 yrkesunderinspektörer . .
1 skogsunderinspektör
15 kontorsbiträden ........
Lönegrad
Ca 31
Ca 29
Ca 27
Ca 25
Ca 24
Ca 21
Ca 18
Ca 8
Tjänstemän å övergångsstat.
2 yrkesinspektrisassistenter ...........
Ca 22
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad ån Ce 24.
5 förste distriktsingenjörer
8 socialinspektörer ......
Ce 27
Ce 25
Härutöver har räknats med att personalen inom yrkesinspektionen fr. o. m.
nämnda tidpunkt skall utgöras av 12 distriktsingenjörer (Ce 24), 3 aspiranter
till distriktsingenjörstjänst (Cg 24), 1 assistent (Cg 23), 9yrkesunderinspektörer
(Ce 20), 1 skogsunderinspektör (Ce 18), 1 extra tjänsteman (Cg 13)
och 24 biträden för kontorsgöromål. Det totala antalet befattningshavare
med stadigvarande anställning skulle alltså utgöra 156. Härtill skulle
komma 2 arvodesanställda läkare.
Yrkesinspektionens avlöningsanslag torde för nästa budgetår böra beräknas
på följande sätt.
Kostnaderna under anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän har för tiden 1 juli—31 december 1948 beräknats till
ungefär hälften av den för innevarande budgetår upptagna posten eller
till 360 000 kronor. För tiden 1 januari—30 juni 1949 ha motsvarande
kostnader uppskattats till 455 000 kronor. Sammanlagda beloppet skulle
alltså bli (360 000 + 455 000) 815 000 kronor.
För ersättning åt de i det föregående förordade arvodesanställda läkarna
har under en ny anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, beräknats ett belopp av
12 000 kronor för helt ar. Till ersättning åt vikarier för nämnda läkare
under semester — vilken föreslagits utgöra 30 dagar för år — har likaledes
för helt år beräknats 1 000 kronor. Under ifrågavarande anslagspost skulle
sålunda för helt budgetår erfordras (12 000 + 1 000) 13 000 kronor. För
nästa budgetår har beräknats halva detta belopp eller 6 500 kronor.
Under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordina
-
43
Statsutskottets utlåtande nr H8.
rie personal har för första hälften av nästa budgetår beräknats
ett belopp, motsvarande hälften av det belopp, vartill anslagsposten föi
innevarande budgetår av Kungl. Maj:t bestämts, eller 243 120 kronor. For
senare hälften av nästa budgetår har den sammanlagda lönekostnaden
under posten uppskattats till 236 500 kronor. Härtill har lagts ett belopp
av 10 000 kronor för löneklassuppflyttningar samt ersättningar till vikarier,
tillfällig arbetskraft m. m. Tillhopa skulle sålunda under posten erfordras
(243 120 + 236 500 + 10 000) 489 620 kronor, vilket belopp avrundats till
490 000 kronor.
Posten till rörligt tillägg har upptagits med ett belopp av
151 500 kronor.
Det totala medelsbehovet till avlöningar för yrkesinspektionen under
budgetåret 1948/49 skulle enligt dessa beräkningar uppgå till (815 000 +
6 500 + 490 000 +151 500) 1 463 000 kronor.
Yrkesinspektionen: Omkostnader. Anslaget har upptagits med enahanda
belopp som det för innevarande budgetår uppförda, 338 000 kronor, varav
till reseersättningar beräknats ett belopp av 260 000 kronor.
I de likalydande motionerna I: 338 och II: 497 har på anförda skäl yrkats,
att anslagsposten till reseersättningar för yrkesinspektionen skulle ökas
från 260 000 till 300 000 kronor.
Anslag till undervisnings- och upplysningsverksamhet. Sedan lång tid
tillbaka har utgått ett årligt anslag till föreningen för arbetarskydd. Anslaget
har för innevarande budgetår anvisats med 5 000 kronor, sedan det
tidigare under ett antal år utgått med 3 000 kronor. För innevarande budgetår
har härjämte anvisats ett anslag av 235 000 kronor till undervisningsoch
upplysningsverksamhet rörande arbetarskydd, av vilket anslag 35 000
kronor avsetts till kursverksamhet och 200 000 kronor till en av arbetarskyddsnämnden
anordnad propagandakampanj rörande de frågor som
sammanhänga med ett effektivt arbetarskydd. Undervisnings- och upplysningsverksamhet
rörande arbetarskydd anses vara en angelägenhet av stor
betydelse, till vilken staten bör lämna bidrag. Departementschefen tillstyrker
sålunda, att anslag även för nästa budgetår anvisas som bidrag till den av
föreningen för arbetarskydd bedrivna verksamheten. Det anses önskvärt, att
bidraget till föreningen även nästa budgetår utgår med 5 000 kronor. Vidare
tillstyrkes, att anslag lämnas till kursverksamhet på arbetarskyddets område
för skyddsombud in. fl. Ett anslag av 75 000 kronor föreslås anvisat för
nästa budgetår till bidrag till den av arbetarnas samaritförbund bedrivna
verksamheten. Det anses lämpligt, att de medel som ställas till förfogande
av staten i framtiden få disponeras av arbetarskyddsstyrelsen för att av
denna fördelas mellan olika inom området verksamma organisationer, bör
44
Statsutskottets utlåtande nr 148.
nästa budgetår anses dock anslaget böra fördelas av Kungl. Maj :t. Vidare
förordas, alt förenämnda belopp, 75 000 kronor, fördelas med 30 000 kronor
såsom bidrag till arbetarnas samaritförbund för organisationskostnader
medan återstående 45 000 kronor användas såsom bidrag till kursverksamhet
genom arbetarnas bildningsförbund eller annan organisation. Nu ifrågavarande
anslag å 75 000 kronor föreslås anvisat under beteckningen Undervisnings-
och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område. Anslaget
föreslås liksom anslaget till bidrag till föreningen för arbetarskydd vara
obetecknat.
I motionen II: 501 har yrkats, att vid tillståndsgivning på byggnadsmarknaden
särskild hänsyn måtte tagas till de mindre företagens av yrkesinspektionen
föreskrivna lokalbehov, att i de fall arbetstillstånd icke kan
givas, yrkesinspektionen gives ökade möjligheter till dispensförfarande så
länge nu rådande extrema förhållanden kvarstå, att bestämmelser av denna
art måtte träda i kraft snarast för att avhjälpa de nu ofta skriande lokalsvårigheterna
för den mindre företagsamheten samt att vederbörande utskott
måtte utarbeta för ovan angivna syften erforderlig lagtext.
Utskottet.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att en effektivisering
av arbetarskyddet är behövlig med hänsyn till det stora antalet
olycksfall i arbete och yrkessjukdomsfall. Den förra budgetåret vidtagna
förstärkningen av riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå och den allmänna
yrkesinspektionen bör betraktas som en första etapp av effektiviseringen
av arbetarskyddet. Det nuvarande läget medgiver ej en omedelbar
utbyggnad av organisationen i hela den omfattning 1938 års arbetarskyddskommitté
föreslagit. I likhet med departementschefen anser utskottet alltså
att utbyggnaden även i fortsättningen bör ske etappvis, i den mån vunna
erfarenheter kunna föranleda därtill.
Kungl. Maj :ts förslag går ut på att tillsynsorganisationen erhåller en
självständigare ställning och en mera enhetlig ledning genom att en särskild
centralmyndighet för arbetarskyddsfrågor inrättas, huvudsakligen bildad
genom sammanslagning av arbetsrådet och riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå.
I samband därmed föreslås viss fortsatt utbyggnad av personalorganisationen.
En samordning av huvuddelen av den centrala tillsynsorganisationen
jämte viss utbyggnad därav i förening med en förstärkning av de lokala
organen finner utskottet vara en förutsättning för att komma till rätta med
de växande problemen inom arbetarskyddet. Förslaget att inrätta en arbetarskyddsstyrelse
tillstyrkes av utskottet, som alltså icke funnit sig böra
biträda avslagsyrkandet i motionerna 1:341 och 11:496.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 748.
45
Det nya ämbetsverket bör icke givas ett alltför stort omfång i jämförelse
med de lokala organen men måste å andra sidan kunna fylla de krav, en
intensifierad lokal verksamhet kan ställa på detsamma. Kungl. Maj :ts förslag
beträffande byråindelning m. m. kan utskottet i stort sett ansluta sig
till. Enligt detta skall styrelsen bestå av tre byråer och vid sidan av dem
tre fristående avdelningar. På en av byråerna, kanslibyrån, skulle handläggas
ärenden av administrativ och kameral natur samt ärenden, avseende
upplysnings- och undervisningsverksamhet. Innan närmare erfarenhet
vunnits rörande omfattningen av dessa göromål är utskottet ej berett
tillstyrka, att för dem inrättas en särskild byrå. Då däremot en särskild
avdelning bör beräknas för ändamålet räknar utskottet med att styrelsen
skall organiseras på två byråer och fyra fristående avdelningar.
I arbetsrådets handläggning av ärenden enligt gällande arbetstidslagar
och vissa andra författningar deltaga för närvarande representanter för
arbetsmarknadens huvudorganisationer, nämligen två från arbetsgivaroch
två från arbetarsidan. För partsrepresentanterna äro suppleanter utsedda.
Såsom framgår av förevarande proposition har Kungl. Maj :t i propositionen
nr 193 till innevarande riksdag föreslagit, att de ärenden, som
ankomma på arbetsrådet, skola överflyttas på arbetarskyddsstyrelsen. Härutöver
har Kungl. Maj :t föreslagit att partsrepresentanter skola deltaga
även i handläggningen av vissa arbetarskyddsärenden. I de likalydande
motionerna I: 283 och II: 455 har hemställts, att riksdagen i princip uttalar
sig för att partsrepresentationen i arbetarskyddsstyrelsen utökas till tre
representanter för vardera arbetsgivare och arbetstagare och att tjänstemännens
centralorganisation erhåller rätt att föreslå en ordinarie ledamot
i styrelsen.
I anledning av sistnämnda förslag vill utskottet erinra, att tjänstemännens
centralorganisation enligt allmänna arbetstidslagen äger avgiva förslag
till ledamöter och suppleanter i arbetsrådet och att möjlighet sålunda
föreligger att utse tjänstemannarepresentant att deltaga vid handläggningen
i rådet av arbetstidsärende. Det synes utskottet, att man tills vidare
ej bör vidtaga ändring härutinnan i samband med arbetarskyddsstyrelsens
inrättande. I fråga om partsrepresentanternas deltagande i beslut i arbetarskyddsärenden
i den nya styrelsen tillstyrker utskottet jämväl i övrigt
Kungl. Maj :ts förslag.
Med hänsyn till arbetarskyddets allmänna betydelse och den särskilda
omständigheten, att verkets chef skall fungera som ordförande i motsvarigheten
till det nuvarande arbetsrådet, vill utskottet icke motsätta sig förslaget,
att styrelsen skall stå under ledning av en generaldirektör.
Den från riksförsäkringsanstalten till arbetarskyddsstyrelsen överflyttade
arbetarskyddsbyrån — tekniska byrån — föreslås tillförd två nya
byrådirektörsbefattningar, medan en tjänst som förste byråingenjör i lönegrad
Ce 29 indrages. En förste byråsekreterarbefattning föreslås överförd
46
Statsutskottets utlåtande nr 148.
till den föreslagna kanslibyrån. I de två likalydande motionerna I: 338 och
11:497 har hemställts, att å tekniska byrån måtte härutöver inrättas tre
extra ordinarie förste byråingenjörsbefattningar med placering i lönegrad
Ce 27 för tillgodoseende av byråns omedelbara behov av kemisk-teknisk,
elektroteknisk och byggnadsteknisk sakkunskap. Då viss av rådande förhållanden
betingad återhållsamhet bör iakttagas beträffande utbyggnaden
av centralorganisationen, finner sig utskottet ej kunna tillstyrka bifall till
motionerna i nu berörda fråga.
Utskottets förslag om inrättande av en kansliavdelning i stället för en
kanslibyrå medför att en befattning såsom byråchef utbytes mot en byrådirektör
i lönegrad Ce 31. Den övriga personalen å avdelningen bör utgöras
av 1 byråingenjör i Ca 24 och 2 amanuenser.
Kungl. Maj :ts förslag innebär med avseende å biträdespersonalen, att hos
styrelsen skola finnas bl. a. 5 kanslibiträdesbefattningar. Av dessa befattningar
äro tre ordinarie, fördelade med en hos envar av arbetsrådet, arbetarskyddsbyrån
och yrkesinspektionen. I de likalydande motionerna I: 337
och II: 498 har yrkats, att en biträdestjänst å skogsavdelningen inrättas
som kanslibiträde i lönegrad Ca 11. Utskottet vill erinra om att inom
finansdepartementet pågår utredning angående anställningsförhållandena
för viss biträdespersonal, avseende bl. a. kanslibiträdesbefattningarna. I
avbidan på utredningens resultat anser sig utskottet i likhet med departementschefen
icke kunna förorda inrättande av någon ny sådan ordinarie
tjänst.
Såsom utskottet redan antytt är en utbyggnad av den allmänna yrkesinspektionen
erforderlig. I propositionen föreslås, att socialt utbildade befattningshavare,
socialinspektörer, skola tillföras den allmänna yrkesinspektionen
och handha de arbetsuppgifter, som nu i huvudsak ankomma
på den kvinnliga yrkesinspektionen. Enligt gällande instruktion åligger det
yrkesinspektrisen att — utöver tillsynstjänsten — verka för förbättring av
de kvinnliga arbetarnas levnadsförhållanden, såsom beträffande kost och
bostad samt hälso- och sjukvård, ävensom för utvecklande bland dem av
spar-, understöds- och försäkringsväsen samt utbildnings- och studiearbete.
Sålunda skall inom ettvart av den allmänna inspektionens distrikt finnas
eu socialinspektör, vilken befattning icke skall förbehållas kvinna. Tillsynen
skall ej såsom nu begränsas till arbetsplatser med övervägande kvinnliga
arbetstagare utan avse även arbetsställen med helt eller övervägande
manlig arbetskraft. Det anses önskvärt, att genom yrkesinspektionens försorg
vid sidan av den tekniskt inriktade inspektionen sker en tillsyn också
ur mera allmänt social synpunkt, därvid särskild uppmärksamhet liksom
hittills bör ägnas åt frågor, som angå kvinnliga arbetstagare. Tillsynen
skall omfatta jämväl de hygieniska förhållandena på arbetsplatsen samt
andra frågor, allt i den mån behovet av teknisk sakkunskap hos den in
-
Statsutskottets utlåtande nr 1 -''iS.
47
spekterande är mindre framträdande. En huvuduppgift för socialinspektörerna
förutsättes även vara att utöva konsulterande verksamhet beträffande
för arbetstagarnas yrkesverksamhet betydelsefulla frågor utanför arbetsplatserna,
exempelvis spörsmål rörande kost, bostad, hälso- och sjukvård
samt daghem för barn.
Då behov synes föreligga av en utvidgad sådan verksamhet som för närvarande
bedrives av den kvinnliga yrkesinspektionens personal, vill utskottet
icke motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag.
Departementschefen har anfört, att ifrågavarande inspektörer torde böra
intaga en mera fristående ställning i förhållande till yrkesinspektören än
den tekniska personalen. I motionerna I: 336 och II: 502 påyrkas en bestämmelse,
enligt vilken de »skola» intaga en sådan mera fristående ställning.
Innan organisationen ännu blivit prövad synes böra anstå med mera
definitivt avfattade formuleringar i detta hänseende. Utskottet ansluter sig
alltså till vad departementschefen anfört i frågan.
Såsom formellt kompetenskrav för socialinspektör förordar departementschefen
genomgång av fullständig kurs vid socialinstitut. Denna formella
kompetens bör dock enligt departementschefen kunna ersättas av erfarenhet
av arbetarskyddsverksamhet och annan praktisk verksamhet på
området. I motionerna 1:336 och 11:502 anses däremot dels att det formella
kompetenskravet bör vara antingen det av departementschefen
nämnda eller akademisk examen med lämplig ämneskombination jämte i
båda fallen erfarenhet på området, dels ock att den formella kompetensen
icke bör kunna ersättas på sådant sätt som departementschefen angivit.
Utskottet ansluter sig i denna fråga till Kungl. Maj :ts förslag.
Utskottet vill understryka, att man ej bör genom ett strängt upprätthållande
av ett formellt kompetenskrav från rekryteringen av ifrågavarande
tjänster utesluta personer, vilka under praktiskt arbete förvärvat förmåga
att väl fullgöra ifrågavarande arbetsuppgifter.
Kungl. Maj :ts förslag innebär, att yrkesinspektörerna och den hos dem
anställda kontorspersonalen skola bibehållas vid sina nuvarande lönegradsplaceringar.
I motionerna 1:338 och 11:497 har yrkats, dels uppflyttning
av yrkesinspektörerna från lönegrad Ca 31 till Ca 32, dels ock att, utan
ökning av antalet biträdestjänster vid yrkesinspektionen, inrättas på varje
yrkesinspektionsdistrikt en kanslibiträdesbefattning i lönegrad Cell.
I likhet med departementschefen anser sig utskottet under nuvarande
förhållanden icke böra ingå på en ny omprövning av lönefrågan beträffande
yrkesinspektörerna. Såsom tidigare nämnts pågår f. n. utredning angående
anställningsförhållandena för högre biträdespersonal i statens
tjänst. I avvaktan på resultatet härav är utskottet icke berett tillstyrka någon
ändring i löneställningen för biträdena.
I sistnämnda båda motioner har jämväl yrkats, att benämningen yrkes
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
48
Statsutskottets utlåtande nr IA8.
underinspektör utbytes mot tjänstetiteln ingenjör. Utskottet — som lämnar
utan erinran förslaget att som yrkesunderinspektör jämväl person kan
komma i fråga, som icke avlagt ingenjörsexamen vid statligt tekniskt läroverk
men vars erfarenhet från industriellt eller annat arbete kan göra
honom skickad att fullgöra de uppgifter, som åvila sådan befattningshavare
— finner med hänsyn härtill, att den nuvarande benämningen bör bibehållas.
Kungl. Maj :t har föreslagit, att tre nyinrättade befattningar som distriktsingenjör
böra räknas som rekryteringstjänster och vara placerade i lönegrad
Cg 24. Utskottet finner den förordade lönegradsplaceringen väl hög
med hänsyn till att distriktsingenjör är placerad i lönegrad Ca 24. Under
hand har utskottet emellertid inhämtat att stora svårigheter föreligga att
rekrytera ifrågavarande befattningar. Med hänsyn härtill vill utskottet —
utan att därigenom taga ställning till frågan om iönegradsplacering av teknisk
rekryteringspersonal i allmänhet — icke motsätta sig bifall till Kungl.
Maj :ts förslag.
I de likalydande motionerna I: 284 och II: 454 har yrkats, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att förslag om inrättande av
särskilda styrelser för yrkesinspektionens distrikt, vari arbetsmarknadens
parter skulle beredas representation, snarast måtte föreläggas riksdagen.
De skäl som anförts till stöd för motionen finner utskottet värda beaktande.
Det synes dock utskottet kunna ifrågasättas, om icke distriktsstyrelserna
borde inskränkas till att omfatta endast representanter för parterna
på arbetsmarknaden. Dylika representanter borde kunna medverka
till att yrkesinspektionen i distrikten finge ökad effektivitet. De skulle måhända
icke kunna fungera som styrelse i vedertagen mening utan snarare
som ett rådgivande organ med vilka yrkesinspektören i distriktet kunde
överlägga angående större frågor och i ärenden av principiell innebörd. Det
kan antagas, att dylikt »råd» även skulle medföra viss avlastning i arbetsbördan
för centralmyndigheten. Arbetsuppgifterna för partsrepresentanterna
i distrikten borde bestämmas i anslutning till den nya lag om arbetarskydd,
som nu förberedes. Icke minst med hänsyn till sistnämnda omständighet
är det enligt utskottets mening motiverat att utredning nu verkställes
angående ändamålsenligheten av partsrepresentanter i yrkesinspektionens
distrikt. Vid den sålunda förordade utredningen bör beaktas angelägenheten
av att inrättandet av dylika organ i distrikten icke bör medföra
nämnvärd utökning av administrationen.
Motionerna 1:341 och 11:496 rikta uppmärksamheten på frågan om
yrkesinspektörernas färdmedel, varvid bl. a. framhållits att nuvarande bestämmelser,
enligt vilka ersättning ej utgår vid färd med automobil inom
stads planlagda område, föranleda en avsevärd tidsspillan. Då den nu verkställda
utredningen icke berört denna fråga vill utskottet framhålla önskvärdheten
av att Kungl. Maj:t låter närmare undersöka i vad mån en
Statsutskottets utlåtande nr 148. 49
effektivare inspektion lämpligen befrämjas genom ändrade bestämmelser
rörande inspektörernas rätt att använda automobil.
Vidare har i motionen 11:501 framhållits önskvärdheten av att åtgärder
vidtagas för avhjälpande av särskilt de mindre företagens av inskränkningarna
på byggnadsmarknaden förorsakade bekymmersamma arbetsförhållanden.
Motionären yrkar, att vid tillståndsgivning på byggnadsmarknaden
särskild hänsyn måtte tagas till de mindre företagens av yrkesinspektionen
föreskrivna lokalbehov och att i de fall arbetstillstånd icke kan givas,
yrkesinspektionen erhåller ökade möjligheter till dispensförfarande så länge
nu rådande extrema förhållanden kvarstå. De framförda synpunkterna
finner utskottet i och för sig förtjäna övervägande, men då de väckta frågorna
icke lämpligen böra upptagas i förevarande sammanhang, kan utskottet
icke tillstyrka åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionen.
Vad departementschefen anfört med avseende å den kommunala tillsynen
har ej givit utskottet anledning till erinran. Utskottet kan således ej tillstyrka
bifall till yrkandet i motionerna I: 341 och II: 496 om förnyad utredning
rörande nämnda tillsyn.
Icke heller har vad i propositionen i skilda hänseenden anförts och föreslagits
beträffande specialinspektionen föranlett erinran från utskottets
sida.
De från propositionen avvikande förslagen i motionerna I: 337 och II: 498
beträffande den skogliga inspektionen i norra distriktet, assistenten därstädes,
skogsunderinspektörerna och de kvinnliga konsulenterna har utskottet
icke ansett sig böra tillstyrka.
Därest utskottets förslag om begränsning av den föreslagna kanslibyrån
till en kansliavdelning bifalles, bör den för arbetarskyddsstyrelsen i propositionen
upptagna personalförteckningen ändras så till vida att en befattning
som byråchef i lönegrad Ce 33 ersättes med en byrådirektör i lönegrad
Ce 31 varjämte en förste byråsekreterarbefattning i lönegrad Ca 29
föres å övergångsstat. I samband härmed förordar utskottet, att en amanuensbefattning
å kansliavdelningen hålles vakant så länge byråsekreterartjänsten
uppehälles. Tillräcklig anledning att ändra beräkningen av anslagsposterna
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt rörligt tilllägg
synes icke föreligga. Med hänsyn till vad departementschefen anfört
om svårigheterna att närmare beräkna medelsbehovet under anslagsposten
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal vill utskottet icke motsätta sig
att densamma upptages förslagsvis. Övriga anslagsberäkningar för arbetarskyddsstyrelsen
ha ej föranlett någon utskottets erinran.
I de tidigare berörda likalydande motionerna 1:338 och 11:497 har yrkats,
att anslagsposten reseersättningar för yrkesinspektionen måtte ökas
från i propositionen föreslagna 260 000 kronor till 300 000 kronor. Motionärerna
hävda, att det i propositionen förordade beloppet icke vore tillräck4
— Bilmng till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr 148.
50 Statsutskottets utlåtande nr H8.
ligt för att yrkesinspektionen skulle kunna fullgöra sina uppgifter på tillfredsställande
sätt.
Då anslaget är ett förslagsanslag finnes möjlighet att för tillgodoseende
av inspektionsverksamheten överskrida detsamma. Utskottet vill också
framhålla svårigheterna att erhålla tillförlitliga beräkningar. Utskottet anser
sig icke böra frångå Kungl. Maj :ts förslag.
Kungl. Maj :ts förslag i ovan ej berörda delar har icke föranlett erinran
från utskottets sida.
Under åberopande av vad utskottet i det föregående anfört får utskottet
hemställa,
att riksdagen må,
I. beträffande den centrala handläggningen av arbetarskyddet
m. m.,
a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionerna I: 341 och II: 496, såvitt de avse berörda fråga,
besluta om inrättande fr. o. m. den 1 januari 1949 av en
arbetarskyddsstyrelse;
b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna 1:283 och 11:455 godkänna vad i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 5 mars 1948 anförts
beträffande frågan om partsrepresentationen i arbetarskyddsstyrelsen;
c)
i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
å motionerna I: 337 och II: 498 samt I: 338 och II: 497, såvitt
motionerna beröra denna fråga,
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning
för arbetarskyddsstyrelsen i enlighet med vad utskottet
förordat,
2) godkänna följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,
att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1949:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 167 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis > 22 750
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis » 115 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 31 750
Summa förslagsanslag kronor 337 000;
3) för budgetåret 1948/49 under femte huvudtiteln såsom
förslagsanslag anvisa
Statsutskottets utlåtande nr H8.
51
aa) till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar 337 000
kronor,
bb) till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader 50 000
kronor;
II. beträffande den kvinnliga yrkesinspektionen, med bifall
till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å motionerna
I: 336 och II: 502, i vad de avse socialinspektörernas tjänsteställning,
besluta om dess ersättande med socialinspektörer
med de arbetsuppgifter och den tjänsteställning, som angivits
i statsrådsprotokollet;
III. vidkommande kompetenskraven för i moment II här
ovan avsedda befattningar, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 336 och II: 502, i vad
de angå denna fråga, godkänna vad i statsrådsprotokollet
anförts i ämnet;
IV. beträffande lönegradsplacering av yrkesinspektörerna
och hos dem anställd kontorspersonal, med bifall till Kungl.
Maj :ts förslag och med avslag å motionerna 1:338 och
II: 497, såvitt dessa frågor beröras därav, godkänna vad
härutinnan anförts i statsrådsprotokollet;
V. beträffande utbyte av benämningen yrkesunderinspektör
mot tjänstetiteln ingenjör, avslå i motionerna I: 338 och
11:497 framställt förslag;
VI. vidkommande frågan om partsrepresentation i yrkesinspektionens
distrikt, i anledning av motionerna I: 284 och
11:454 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört i ämnet;
VII. vidkommande yrkesinspektionens färdmedel, i anledning
av motionerna 1:341 och 11:496 i skrivelse till
Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört i denna
fråga;
VIII. beträffande den kommunala tillsynen, med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna 1:341
och 11:496, i vad nämnda motioner ej behandlats under I
och VII, godkänna vad i statsrådsprotokollet anförts;
IX. beträffande skogs- och flottledsinspektionen, med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
52
Statsutskottets utlåtande nr U8.
1:337 och 11:498, i vad nämnda motioner ej behandlats
under I, godkänna vad i statsrådsprotokollet anförts;
X. vidkommande personalförteckning för yrkesinspektionen,
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidtaga i statsrådsprotokollet förordade
ändringar i personalförteckningen för yrkesinspektionen;
XI. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsrådet, att
tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1948;
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 31 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-
stämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis . » 18 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
.............................. » 17 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 5 900
Summa förslagsanslag kronor 73 100;
b) godkänna följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,
att tillämpas under budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat.
1.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ......................
kronor
815 000
2.
Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t
»
6 500
3.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal ......................
>
490 000
4.
Rörligt tillägg, förslagsvis ........
151 500
Summa förslagsanslag kronor 1 463 000;
c) för budgetåret 1948/49 under femte huvudtiteln såsom
förslagsanslag anvisa
1. till Arbetsrådet: Avlöningar 73 100 kronor,
2. till Arbetsrådet: Omkostnader 8 100 kronor,
3. till Yrkesinspektionen: Avlöningar 1 463 000 kronor,
XII. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
å motionerna 1: 338 och II: 497, i vad nämnda motioner ej
Statsutskottets utlåtande nr 148.
53
behandlats under I och IV, för budgetåret 1948/49 under
femte huvudtiteln till Yrkesinspektionen: Omkostnader
anvisa ett förslagsanslag av 338 000 kronor;
XIII. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret
1948/49 under femte huvudtiteln anvisa
a) till Bidrag till föreningen för arbetarskydd ett anslag
av 5 000 kronor,
b) Till Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets
område ett anslag av 75 000 kronor;
XIV. beträffande frågan om tillståndsgivning på byggnadsmarknaden,
besluta, att motionen 11:501 ej må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 8 juni 1948.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Larsson,
Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Iwar Anderson,
fröken Andersson, herrar von Heland, Berling, Hesselbom och
Ohlon; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Skoglund i Doverstorp,
Ward, Malmborg i Skövde, Falla, Andersson i Malmö, Rubbestad,
Mårtensson, Wallentheim, Lindholm, Pettersson i Dahl och Petterson i
Degerfors.
54
Statsutskottets utlåtande nr lb8.
Reservation
av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, Heiding, fröken
Andersson, herrar von Heland, Ohlon, Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Falla, Rubbestad och Pettersson i Dahl, vilka ansett, att utskottet
bort
1) avslå förslaget om inrättande av en arbetarskyddsstyrelse och att därför
dels
de åtta stycken å s. 44—46 i utskottets utlåtande, som börja med orden
»En samordning» och sluta med orden »ordinarie tjänst», bort ersättas
med text av följande lydelse:
»Enligt utskottets uppfattning är en av de viktigaste orsakerna till det
rådande förhållandet inom arbetarskyddet att söka i bristerna i övervakningssystemet,
främst inom de lokala övervakningsorganen. Detta torde
i huvudsak bero på bristen på personal. Den knappa personaltillgången
inom de lokala organen kommer till synes i statistiken över inspektionsfrekvensen.
Sålunda ha hos yrkesinspektörerna registrerade arbetsställen
besökts vart tredje år, de hos yrkesunderinspektörerna registrerade arbetsställena
icke fullt vartannat år och de hos den kvinnliga yrkesinspektionen
registrerade arbetsställena vart fjärde eller vart femte år. Inspektionsverksamheten
på arbetsplatserna är av största vikt i strävan att begränsa
olycksfallen och yrkessjukdomsfallen. Mest angeläget torde därför vara,
att de kostnader, som nedläggas på arbetarskyddet, komma utbyggnaden av
de lokala organen till godo. Departementschefen har uttalat, att han hade
för avsikt att för nästa års riksdag lägga fram förslag till ny arbetarskyddslagstiftning.
Den erfarenhet som vinnes genom lagens tillämpning under
någon tid torde vara värdefull vid bedömningen av frågan, huruvida ett
särskilt centralorgan för arbetarskyddsärenden kan vara erforderligt.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet i anslutning till motionerna
I: 341 och II: 496, att den föreslagna arbetarskyddsstyrelsen inrättas.
Utskottet förordar alltså, att arbetsrådet bibehålies vid sin nuvarande organisation,
att arbetarskyddsbyrån alltfort tillhör riksförsäkringsanstalten
samt att med inrättandet av de föreslagna skogs-, trafik- och socialavdelningarna
får anstå.
Med detta ställningstagande i huvudfrågan avstyrker utskottet motionerna
I: 283 och II: 455, vari framställts yrkande rörande partsrepresentationen
i arbetarskyddsstyrelsen, ävensom motionerna I: 337 och II: 498 samt
1: 338 och II: 497 i vad de avse arbetarskyddsstyrelsen.
Departementschefen har föreslagit, att arbetarskyddsbyrån skulle vid
överflyttningen till arbetarskyddsstyrelsen utbyggas på närmare angivet
sätt. Utskottet anser, att denna förstärkning bör tillkomma byrån, oaktat
densamma alltjämt skall ingå i riksförsäkringsanstalten. Till frågan om
Statsutskottets utlåtande nr 148.
55
personaluppsättningen å byrån återkommer utskottet vid behandlingen av
propositionen nr 158 angående vissa anslag för nästa budgetår till riksförsäkringsanstalten.
»
dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»I. beträffande den centrala handläggningen av arbetarskyddet
in. in., med bifall till motionerna I: 341 och II: 496,
såvitt de avse berörda fråga, och med avslag å dels Kungl.
Maj :ts förslag, dels ock motionerna 1:283 och 11:455,
I: 337 och II: 498 samt I: 338 och II: 497, i vad nämnda förslag
och motioner avse arbetarskyddsstyrelsen, besluta, att
den centrala handläggningen alltfort skall ankomma på befintliga
organ med nu gällande arbetsfördelning dem emellan;»
2)
avslå förslaget att ersätta den kvinnliga yrkesinspektionen med socialinspektörer
och att därför
dels de två stycken å s. 47 i utskottets utlåtande, som börja med orden
»Då behov» och sluta med orden »i frågan», bort hava följande lydelse:
»Med hänsyn till önskvärdheten att tillskapa en så effektiv organisation
som rådande läge medgiver på det egentliga arbetarskyddets område kan
utskottet icke dela departementschefens uppfattning att befattningar såsom
socialinspektör skola inrättas med den konsulterande verksamheten
beträffande allmänna sociala frågor utanför arbetsplatserna såsom huvuduppgift.
Sådan verksamhet bör i stället begränsas, vilket även bör komma
till uttryck i den för yrkesinspektionen gällande instruktionen. Utskottet
vill emellertid icke motsätta sig att den kvinnliga inspektionen förstärkes
i viss utsträckning. Distriktens antal bör enligt utskottets mening ökas
från fyra till fem. I samband därmed böra distrikten erhålla följande benämningar
och omfattning, nämligen första distriktet: Stockholms stad
samt Stockholms, Uppsala, Gotlands, Södermanlands och Östergötlands län,
andra distriktet: Västmanlands och Kopparbergs län, Älvsborgs län med
undantag av den i Västergötland liggande delen därav samt Värmlands och
Örebro län, tredje distriktet: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge,
Kristianstads och Malmöhus län, fjärde distriktet: Hallands, Göteborgs och
Bohus samt Skaraborgs län ävensom den i Västergötland liggande delen av
Älvsborgs län, samt femte distriktet: Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län. I varje distrikt bör finnas en
inspektris jämte en assistent. De nuvarande tre befattningarna som
distriktsinspektris böra ordinariesättas. De två nuvarande yrkesinspektrisassistentbefattningarna
bos distriktsinspektriserna med arvode motsvarande
Ce 22: 22 böra förändras till extra ordinarie tjänster i lönegrad Ce 22.
Yrkesinspektrisen bör hänföras till riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbvrå
liksom även kanslibiträdet i Ca 11. Benämningarna yrkesinspektris
56
Statsutskottets utlåtande nr 1^8.
och distriktsinspektris böra bibehållas. I detta sammanhang vill utskottet
framhålla angelägenheten av att mellan den allmänna och den kvinnliga
yrkesinspektionen upprätthålles samarbete för ernående av planmässighet
i tjänsteresorna och till förekommande av dubbelarbete.
Med detta ställningstagande till Kungl. Maj :ts förslag om socialvårdsinspektörer
avstyrker utskottet motionerna I: 336 och II: 502, i vad nämnda
motioner avse socialinspektörernas ställning.»
dels det stycke å s. 47 i utskottets utlåtande, som börjar med orden »Utskottet
ansluter» och slutar med orden »Kungl. Maj :ts förslag», bort hava
följande lydelse:
»Utskottet har ej något att erinra mot att de i propositionen föreslagna
kompetenskraven skola gälla för distriktsinspektriserna.»
dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»II. beträffande den kvinnliga yrkesinspektionen, med
avslag å dels Kungl. Maj :ts förslag om dess ersättande med
socialinspektörer, dels ock motionerna 1:336 och 11:502, i
vad de avse socialinspektörernas tjänsteställning, besluta
om den kvinnliga yrkesinspektionens bibehållande på sätt
utskottet förordat;»
3) avvisa förslaget om utredning rörande partsrepresentation i yrkesinspektionens
distrikt och att därför
dels det stycke å s. 48 i utskottets utlåtande, som börjar med orden
»De skäl» och slutar med orden »av administrationen», bort hava följande
lydelse:
»Utskottet vill erinra om att redan nu finnes en viss form av sådan representation,
nämligen genom de vid företagen knutna skyddsombuden och
säkerhetskommittéerna. Då rådande förhållanden enligt utskottets mening
ej medgiva en utbyggnad av lokalorganisationen i administrativt hänseende
finner sig utskottet icke böra förorda, att den av motionärerna
önskade framställningen nu göres.»
dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»VI. vidkommande frågan om partsrepresentation i yrkesinspektionens
distrikt, besluta, att motionerna I: 284 och
II: 454 ej skola föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida;»
4) beträffande skogs- och flottledsinspektionen bland annat förorda en
viss begränsning av Kungl. Maj :ts förslag och att därför,
dels det stycke å s. 49 i utskottets utlåtande, som börjar med orden »Icke
heller» och slutar med orden »utskottets sida», bort hava följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 148.
57
»Vad angår specialinspektionen vill utskottet i stort sett ansluta sig till
vad departementschefen förordat. Utskottet vill således ej motsätta sig att
skogs- och flottledsinspektionen organiseras på två distrikt, dock bör det
södra distriktets kansli ej inrättas som en avdelning. Chefen för distriktet
bör vara en skogsyrkesinspektör i lönegrad Ca 30. Denne bör med hänsyn
till att inom chefsmyndigheten ej finnes någon tjänsteman med utbildning
och erfarenhet från skogsbruk ha överinseende över den skogliga inspektionen.
Den i Kungl. Maj :ts förslag angivna personaluppsättningen bör så
till vida begränsas, att befattningarna som förste byråinspektör i Ca 27 och
byråinspektör i Ce 24 ersättas med två assistenttjänster i lönegrad Ca 23
respektive Cg 23. Denna organisation torde medföra, att det nuvarande
biträdet hos skogs- och flottledsinspektionen med tjänstgöring 8 månader
per år ej erfordras. Det norra distriktet bör organiseras i överensstämmelse
med vad som föreslagits i propositionen. Följande befattningshavare böra
sålunda finnas inom den skogliga inspektionen, nämligen, inom södra
distriktet, 1 skogsyrkesinspektör (Ca 30), 1 assistent (Ca 23), 1 assistent
(Cg 23), 1 skogsunderinspektör (Ce 18), 1 extra tjänsteman (Cg 13) och
1 kontorsbiträde (Ca 8) samt, inom norra distriktet, 1 skogsyrkesinspektör
(Ca 29), 1 assistent (Cg 23), 2 skogsunderinspektörer (Ca 18 respektive
Ce 18), 1 extra tjänsteman (Cg 13) och 1 icke-ordinarie biträde.»
dels ock att nedannämnda två moment av utskottets hemställan bort hava
följande lydelse:
»IX. beträffande skogs- och flottledsinspektionen, i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å motionerna
I: 337 och II: 498, i vad nämnda motioner ej behandlats
under I, godkänna vad utskottet anfört;»
»X. vidkommande personalförteckning för yrkesinspektionen,
i anledning av Kungl. Maj :ts förslag bemyndiga Kungl.
Maj :t att vidtaga av utskottet förordade ändringar i personalförteckningen
för yrkesinspektionen;»
5) företaga en omräkning av anslagen till arbetsrådet och yrkesinspektionen
och att därför
dels det stycke å s. 49 i utskottets utlåtande, som börjar med orden »Därest
utskottet» och slutar med orden »utskottets erinran», bort ersättas med
följande text:
»Då utskottet icke biträtt Kungl. Maj :ts förslag om inrättande av arbetarskyddsstyrelsen
har utskottet företagit en omräkning av anslagen till arbetsrådet
och yrkesinspektionen.
Arbetsrådets avlöningsstat, som i propositionen upptagits för halvt budgetår,
har av utskottet beräknats för helt budgetår. Förutsedda löneklassuppflyttningar
av övrig icke-ordinarie personal ha uppskattats draga en
ytterligare kostnad av 800 kronor. Anslagsposten arvoden och särskilda
5 — Dihang till riksdagens protokoll 1948. 6 sand. Nr 148.
58
Statsutskottets utlåtande nr 1^8.
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, har beräknats med utgångspunkt
från oförändrad personaluppsättning. Från dessa utgångspunkter har utskottet
beräknat den nedan föreslagna avlöningsstaten för arbetsrådet.
Omkostnadsanslaget för arbetsrådet torde fördubblas och alltså anvisas
med 16 100 kronor.
I nedanstående förslag till avlöningsstat för yrkesinspektionen har hänsyn
tagits till den av utskottet föreslagna förstärkningen av den allmänna
och den kvinnliga yrkesinspektionen.
Till reseersättningar för skogsavdelningen har i propositionen beräknats
ett belopp av 15 000 kronor. Då avdelningen ej inrättas men en motsvarande
utbyggnad sker av yrkesinspektionen bör den i omkostnadsstaten för
inspektionen ingående anslagsposten reseersättningar uppräknas med
sagda belopp.»
dels det stycke å s. 50 i utskottets utlåtande, som börjar med orden »Då
anslaget» och slutar med orden »Kungl. Maj :ts förslag», bort utbytas mot
följande text:
»Då anslaget är ett förslagsanslag finnes möjlighet att för tillgodoseende
av inspektionsverksamheten överskrida detsamma. Utskottet vill också
framhålla svårigheterna att erhålla tillförlitliga beräkningar. Utskottet anser
sig icke böra frångå Kungl. Maj :ts beräkningar, vilka lagts till grund
jämväl för utskottets anslagsberäkningar.
Som Kungl. Maj :ts förslag rörande omkostnadsstaten i övrigt ej föranlett
erinran från utskottets sida har anslaget av utskottet beräknats till 353 000
kronor.
Utskottets ställningstagande till såväl frågorna i förevarande proposition
som propositionen nr 158, angående vissa anslag för budgetåret 1948/49
till riksförsäkringsanstalten, innebär en besparing i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag av 111 100 kronor.»
dels ock att nedannämnda moment av utskottets utlåtande bort hava
följande lydelse:
»XI. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag,
a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsrådet, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis »
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal ........................ »
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »
62 600
37 600
35 000
11 800
Summa förslagsanslag kronor 147 000;
Statsutskottets utlåtande nr 148.
59
b) godkänna följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ................ kronor 835 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t ........ » 6 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal ...................... » 487 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 154 200
Summa förslagsanslag kronor 1 484 000;»
c) för budgetåret 1948/49 under femte huvudtiteln såsom
förslagsanslag anvisa
1) till Arbetsrådet: Avlöningar 147 000 kronor,
2) till Arbetsrådet: Omkostnader 16 100 kronor,
3) till Yrkesinspektionen: Avlöningar 1 484 000 kronor;»
»XII. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
å motionerna I: 338 och II: 497, i vad nämnda motioner ej
behandlats under I och IV, till Yrkesinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 under femte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 353 000 kronor;»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:328 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts pr oposition angående inrättande av en arbetar sky ddsstyrelse och förstärkning av yrkesinspektionen m. ra. a1 i texten