Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående inrättande av en arbetarskyddsstyrelse och förstärkning av yrkesinspektionen m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1948-06-08 · 59 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 53 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:148, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående inrättande av en arbetarskyddsstyrelse och förstärkning av yrkesinspektionen m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H8.

1

Nr 148.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående inrättande

av en arbetarskyddsstyrelse och förstärkning

av yrkesinspektionen m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln, punkterna

68, 69, 73, 74, 79 och 80, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1948/49 beräkna

till Arbetsrådet: Avlöningar ett förslagsanslag av . . . 785 000 kronor

» » Omkostnader ett förslagsanslag av ... . 80 000 »

» Yrkesinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 528 000 »

» » Omkostnader ett förslagsanslag

av .................. 339 000 »

» Bidrag till föreningen för arbetarskydd ett anslag

av ...................................... 5 000 >

» Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

rörande arbetarskydd ett anslag av ........ 75 000 »

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 184, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 5 mars

1948, föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen framlagda förslag i fråga om inrättande

fr. o. in. den 1 januari 1949 av en arbetarskyddsstyrelse och förstärkning

av yrkesinspektionen in. in.;

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning för arbetarskyddsstyrelsen

samt att vidtaga de ändringar i yrkesinspektionens personalförteckning,

som påkallas av vad i nämnda statsrådsprotokoll förordats;
dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arbetsrådet,

att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1948;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,

att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1949;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för yrkesinspektionen,

att tillämpas under budgetåret 1948/49;

dels ock under femte huvudtiteln för budgetåret 1948/49 anvisa

I —Bihang till riksdagens protokoll l!)''i8. (i samt. Nr 1 ''i8.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 1U8.

1. till Arbetsrådet: Avlöningar ett förslagsanslag av . . 73 100 kronor

2. till Arbetsrådet: Omkostnader ett förslagsanslag av . . 8 100 »

3. till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar ett förslags
anslag

av .................................... 337 000 »

4. till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader ett förslags
anslag

av .................................... 50 000 »

5. till Yrkesinspektionen: Avlöningar ett förslags
anslag

av...................................... 1 463 000 »

6. till Yrkesinspektionen: Omkostnader ett förslags
anslag

av .................................... 338 000 »

7. till Bidrag till föreningen för arbetarskydd ett an
slag

av ...................................... 5 000 »

8. samt till Undervisnings- och upplysningsverksamhet

på arbetarskyddets område ett anslag av ........ 75 000 »

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

i anledning av propositionen nr 184 väckta motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Åman m. fl. (I: 283) samt den andra inom andra kammaren av

herr Håstad m. fl. (II: 455);

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sjö in. fl. (I: 284) samt den andra inom andra kammaren av herr

Andersson i Malmö m. fl. (II: 454);

dels två motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken

Osvald m. fl. (I: 336) och den andra inom andra kammaren av herrar

Österman och von Friesen (II: 502);

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sten m. fl. (I: 337) och den andra inom andra kammaren av herr

Ericsson i Sörsjön m. fl. (II: 498);

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Åman och Petrén (I: 338) och den andra inom andra kammaren av

herr Karlsson i Grängesberg m. fl. (II: 497);

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ohlon m. fl. (I: 341) och den andra inom andra kammaren av herr

von Friesen m. fl. (II: 496);

dels ock en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 501).

I betänkande den 13 december 1946 (SOU 1946: 88) har av särskilda sakkunniga

— 1938 års arbetarskyddskommitté -— framlagts förslag till inrättande

av ett centralt arbetarskyddsorgan.

Betänkandet har varit föremål för remissbehandling (prop. s. 2—4).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1^8.

3

Översikt över förslaget.

Enligt det av kommittén framlagda förslaget skulle olika på arbetarskyddets

område verksamma organ sammanföras och ställas under en

gemensam central ledning. För detta ändamål föreslås, att det nuvarande

arbetsrådet och dess kansli ombildas och utbygges till ett särskilt ämbetsverk

för arbetarskyddsärenden, även detta benämnt arbetsrådet, och att till

detta verk förlägges chefskapet för yrkesinspektionen. Till ämbetsverket

skulle överflyttas bl. a. riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå, sprängämnesinspektionen

och yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut

för folkhälsan. Beslutanderätten i arbetstidsärenden skulle fortfarande utövas

i den i arbetstidslagarna stadgade ordningen. Jämväl vissa arbetarskyddsärenden

skulle prövas i denna ordning. Arbetsrådets partsrepresentation

förutsättes bli oförändrad, dock att vid handläggning av arbetarskyddsärende,

som berör tjänstemannaförhållanden, en för tjänstemännen

utsedd representant skulle inträda i rådet i stället för en av arbetarrepresentanterna.

Ämbetsverket skulle stå under ledning av en generaldirektör och bestå

av sex byråer. Personalorganisationen skulle i förhållande till den personal

med stadigvarande anställning, som år 1946 fanns å de byråer och avdelningar

vilka beröras av förslaget, ökas med 71 befattningshavare. Med

undantag för arvodesanställd och extra personal skulle det totala antalet

befattningshavare inom verket uppgå till 112.

Den lokala tillsynsorganisationen, yrkesinspektionen, benämnes i förslaget

arbetsinspektionen. Den allmänna yrkesinspektionen föreslås utökad

med medicinsk-yrkeshygieniskt utbildad personal, varjämte den nuvarande

kvinnliga yrkesinspektionen föreslås ersatt av socialhygieniskt utbildade

befattningshavare, knutna till den allmänna arbetsinspektionen och

med uppgift att följa arbetsförhållandena för såväl manliga som kvinnliga

arbetare. I enlighet härmed skulle å varje yrkesinspektionsdistrikt inspektionen

företrädas av en yrkesinspektör, en yrkesläkare och en socialinspektör.

Som chef för distriktet skulle en av dessa tre befattningshavare förordnas.

Till synspersonalen i övrigt liksom kontorspersonalen å distriktsexpeditionerna

föreslås betydligt utökad.

Den kommunala tillsynen föreslås begränsad till sådana kommuner och

samhällen, där särskild hälsovårdsnämnd finnes, och inom dessa skulle

tillsynen anförtros åt särskilt utsedda, avlönade kommunala tillsynsmän.

Till ersättning åt dessa skulle kommun kunna erhålla statsbidrag.

För tillsyn å arbetarskyddet vid gruvor och stenbrott föreslås en särskild,

det nya ämbetsverket underställd gruvinspektion, fördelad på fyra distrikt,

motsvarande i stort sett de nuvarande bergmästardistrikten. Bergmästarna

och hos dem anställda gruvingenjörer skulle befrias från ifrågavarande

tillsyn.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 148.

Skogs- och flottledsinspektionen föreslås uppdelad på två distrikt, vardera

med en skogsyrkesinspektör som chef. En av skogsyrkesinspektörerna

skulle tillika tjänstgöra som chef för en särskild skogsavdelning inom

ämbetsverket.

Tillsynen å arbetarskyddet vid trafikväsendet skulle uppdragas åt en

särskild trafikinspektion, varvid samtidigt yrkesinspektionens nuvarande

specialinspektörer för järnvägsdrift skulle befrias från arbetarskyddstillsynen

vid statens och de enskilda järnvägarna.

Sprängämnesinspektionens tillsynsverksamhet föreslås utvidgad att omfatta

alla arbetsställen, där eldfarliga eller explosiva ämnen ifrågakomma.

Verksamheten skulle samtidigt begränsas att gälla blott de speciella yrkesfaror,

som äro förbundna med dessa ämnen.

Enligt kommitténs förslag skulle antalet befattningshavare hos yrkesinspektionen

uppgå till 200. Motsvarande antal utgjorde år 1946 110, bortsett

från vissa befattningshavare som av kommittén föreslagits överflyttade

till centralmyndigheten.

Kommitténs förslag är icke enhälligt. Fem av kommitténs ledamöter ha

i vissa avseenden anfört reservationer mot förslaget.

Departementschefen har anfört, att det varit hans avsikt att föreslå

Kungl. Maj :t att för den nu samlade riksdagen framlägga proposition grundad

på kommitténs lagstiftningsförslag. Den genomgripande omarbetning

av kommittéförslaget, vilken utförts inom socialdepartementet, hade emellertid

icke kunnat fullföljas i sådan tid att lagrådsgranskning av förslaget

ännu medhunnits. Förslaget hade den 5 mars 1948 remitterats till lagrådet.

Under sådana förhållanden hade ansetts lämpligast, att framläggandet

av propositionen uppskötes. Departementschefen har vidare anfört

följande.

Läget är sådant, att omfattande åtgärder till förbättring av skyddsverksamheten

äro motiverade. Jag vill erinra, att den starka stegring av antalet

olycksfall i arbete och antalet yrkessjukdomsfall, som ägt rum under krigsåren,

numera väl avtagit i hastighet men långtifrån avstannat. Det totala

antalet olycksfall under 1947 uppskattas enligt vad jag inhämtat till omkring

282 000, dvs. över 900 olycksfall per arbetsdag.

För att den hittillsvarande utvecklingen skall kunna brytas och antalet

olycksfall bringas att minska i stället för att öka fordras i första hand en

ökad insats i skyddsarbetet av arbetsgivare och arbetstagare. Det är glädjande

att kunna konstatera, att ett allt större intresse visats och ett allt

bättre samarbete kommit till stånd inom näringslivet beträffande arbelarskyddsuppgifter.

Även en fortsatt utveckling av tillsynsorganisationen torde

emellertid vara av grundläggande betydelse, icke endast i vad gäller den

rent kontrollerande delen. En mycket betydelsefull insats torde dessa organ

göra också därigenom att de tillhandahålla sakkunskap, främst i skvddstekniska

angelägenheter, samt genom att de tillvarataga och sprida kännedom

om vunna erfarenheter på arbetarskyddets område. Jag förordar därför,

att åtgärder nu vidtagas för att öka tillsynsorganisationens effektivitet.

Den omständigheten, att förslag till ny arbetarskyddslagstiftning icke nu

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JAS.

5

förelägges riksdagen, utgör icke något hinder härför. Tvärtom torde det vara

en fördel att en omorganisation av tillsynsorganen är genomförd innan en

ny lagstiftning träder i kraft. Härigenom torde övergången underlättas.

Vad beträffar den av kommittén föreslagna utbyggnaden av organisationen

är att märka att 1947 års riksdag beslöt en provisorisk förstärkning av

personalorganisationen såväl hos riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå

som hos den lokala yrkesinspektionen. Denna förstärkning är att betrakta

som en första etapp i utbyggnaden. Nu rådande förhållanden föranleda

emellertid en viss återhållsamhet i fråga om kostnadskrävande administrationsreformer.

Även andra omständigheter göra att jag icke i detta

sammanhang kan förorda, att kommitténs utbyggnadsprogram nu helt genomföres.

Utbyggnaden torde även i fortsättningen böra ske etappvis. Jag

begränsar därför mina förslag till alt avse vad som för ögonblicket förefaller

mest angeläget. Detta synes i stort sett vara dels att tillsynsorganisationen

erhåller en självständigare ställning och en mera enhetlig ledning

genom att en särskild centralmyndighet för arbetarskyddsfrågor inrättas,

dels ock att personalorganisationens utbyggnad fortsättes, om än i begränsad

utsträckning.

I enlighet härmed föreslår jag i det följande, att fr. o. m. den 1 januari

1949 skall inrättas en arbetarskyddsstyrelse, bildad i huvudsak genom sammanslagning

av det nuvarande arbetsrådet och riksförsäkringsanstaltens

arbetarskyddsbyrå. Styrelsen — med en generaldirektör som chef — föreslås

bestå av en arbetstidsbyrå, en teknisk byrå, en kanslibyrå, en skogsavdelning,

en trafikavdelning och en social avdelning. Antalet befattningar

föreslås ökat från 46 i den nuvarande organisationen till 61. Däremot finner

jag mig icke kunna tillstyrka av kommittén föreslagen överflyttning

till det nya ämbetsverket av sprängämnesinspektionen och yrkeshygieniska

avdelningen vid statens institut för folkhälsan.

Senare denna dag kommer jag att föreslå, att till lagrådet remitteras förslag

till lagstiftning om överflyttande å den nyinrättade arbetarskyddsstyrelsen

av de uppgifter och befogenheter som tillkomma arbetsrådet. Någon

materiell ändring i nu gällande regler om partsrepresentation i arbetsrådet

åsyftas icke i annan mån än att särskild representation för tjänstemännen

i vissa mål förutsättes skola anordnas. I enlighet med arbetarskyddskommitténs

förslag förordar jag, att även vissa arbetarskyddsärenden skola

handläggas i den ordning, som sålunda skall gälla för arbetstidsärenden.

Beträffande yrkesinspektionen föreslås i stort sett inga mera principiella

ändringar. Den nuvarande kvinnliga yrkesinspektionens befattningshavare

föreslås under benämningen socialinspektörer ingå i den allmänna yrkesinspektionen

men med bibehållande i huvudsak av sina nuvarande uppgifter.

Tillsynen å arbetarskyddet vid gruvor och stenbrott föreslås fortfarande

ankomma på bergmästarna, varvid dock förordas, att dessas tillsyn i samband

med ikraftträdandet av ny arbetarskyddslagstiftning begränsas till

arbete under jord. Skogs- och flottledsinspektionen föreslås uppdelad på

två distrikt. Antalet befattningar inom den lokala yrkesinspektionen föreslås

ökat från 128, varav tre halvårsbefattningar, till 158.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 1^8.

Den centrala organisationen.

Inrättandet av en arbetarskyddsstyrelse m. m. Beträffande frågan om

samordning under en central ledning av de olika arbetarskyddsorganen har

kommittén anfört i huvudsak följande.

Enligt kommitténs mening är en centralisering och rationalisering av

handläggningen av arbetarskyddsärendena i hög grad påkallad, därest arbetarskyddet

i dess alltmer vidgade omfattning skall bliva tillräckligt effektivt.

Men härför fordras, att den centrala ledningen av arbetarskyddet gives

en så självständig ställning som möjligt och att den helt får ägna sig åt

arbetarskyddet. Att såsom nu anföidro ledningen av yrkesinspektionens

verksamhet åt ett ämbetsverk, som redan förut har stora och omfattande

arbetsuppgifter, låt vara med nära anknytning till arbetarskyddet, synes

med hänsyn till arbetarskyddsfrågans utveckling och betydelse även vara

opraktiskt och föga rationellt. En sådan lösning torde ej heller kunna bestå

såsom ändamålsenlig. Den centrala ställning arbetarskyddsfrågan numera

intager i nutida arbetsliv kräver jämväl, att de organ, som skola

handha övervakningen av arbetarskyddet, sammanföras och ställas under

en gemensam och självständig ledning. Ett särskiljande av arbetarskyddet

och exempelvis olycksfallsförsäkringsfrågan bör emellertid icke innebära

ett förnekande eller underskattande av behovet eller önskvärdheten av ett

samarbete inom de nämnda sociala verksamhetsområdena.

Kommittén har vidare anfört, att en omorganisation i det av kommittén

angivna syftet av den centrala ledningen för arbetarskyddet berör icke blott

riksförsäkringsanstalten utan även vissa andra verk, vilka ha att taga befattning

med arbetarskyddsärenden i vidsträckt bemärkelse.

Kommittén har föreslagit, att det nuvarande arbetsrådet ombildas och

utbygges såsom ett särskilt verk för arbetarskyddsärenden. Det nuvarande

arbetsrådets kansli finge därvid ingå som en byrå i det nya ämbetsverket.

Till detta föreslås riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå överflyttad.

I samband med arbetarskyddsbyråns överflyttning skola enligt förslaget till

det nya verket jämväl överflyttas chefskapet för de närmast under denna

hörande tillsynsorganen, nämligen den allmänna och den kvinnliga yrkesinspektionen

samt skogs- och flottledsinspektionen.

För att vinna åsyftad enhetlighet i fråga om ledningen av arbetarskyddet

föreslår kommittén vidare, att till det nya verket överflyttas vissa tillsynsorgan,

som f. n. äro knutna till andra ämbetsverk. Sålunda föreslås, att tillsynen

över arbetarskyddet inom gruv- och stenindustrien överflyttas från

bergmästarna till särskilda gruvinspektörer, vilka skola lyda under en i det

nya ämbetsverket upprättad avdelning för gruvinspektion. Likaså förordas,

att sprängämnesinspektionen i sin helhet överflyttas från kommerskollegium

till ämbetsverket. De nuvarande till järnvägsstyrelsen samt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen anknutna specialinspektörerna inom yrkesinspektionen

för statlig och enskild järnvägsdrift föreslås bli befriade från tillsynen

å arbetarskyddslagstiftningens efterlevnad. Denna tillsyn skall en
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

7

ligt förslaget i stället anförtros åt särskilda trafikinspektörer inom arbetsrådet,

vilka därjämte skola bemyndigas att övervaka arbetarskyddet inom

trafikväsendet i övrigt. Slutligen föreslår kommittén, att yrkeshygieniska

avdelningen vid statens institut för folkhälsan överflyttas till det nya

verket.

Till stöd för förslaget om överflyttning till särskilda trafikinspektörer

av tillsynen beträffande järnvägarna har särskilt framhållits, att det ur

arbetarskyddssynpunkt vore mindre lämpligt och välbetänkt, att tillsynen

vid statens järnvägar omhänderhades av vissa befattningshavare, tillhörande

det verk under vilket järnvägarna hörde. Även i fråga om den enskilda

järnvägsdriften hade det ansetts mindre tillfredsställande, att tillsynen

å arbetarskyddet vid denna anförtrotts befattningshavare, som icke

odelat kunde ägna sig åt detta uppdrag och som dessutom med hänsyn till

sina övriga arbetsuppgifter vore underställda ett ämbetsverk med väsentligt

andra uppgifter än dem som tillkomme ett socialt verk.

Departementschefen har i förevarande sammanhang anfört följande.

I likhet med kommittén finner jag de växande uppgifterna på arbetarskyddets

område motivera att ledningen av hithörande statliga angelägenheter

sammanföres i ett särskilt ämbetsverk. Jag erinrar om att jag, då

frågan om överflyttningen av arbetarskyddsbyrån från socialstyrelsen till

riksförsäkringsanstalten behandlades i riksdagen år 1937, fann anledning

uttala, att tillräckliga motiv för att göra byrån till ett självständigt verk

redan då funnos. Jag finner nu tiden vara inne att föreslå, att ett särskilt

ämbetsverk för den centrala ledningen av tillsynen å arbetarskyddslagstiftningens

efterlevnad inrättas. Jag ansluter mig sålunda till kommitténs förslag,

att arbetarskyddsbyrån utbrytes ur riksförsäkringsanstalten och att

denna tillsammans med det nuvarande arbetsrådet kommer att bilda kärnan

i det nya ämbetsverket.

Då det här är fråga om ett verk med övervägande administrativa funktioner

finner jag det icke lämpligt att i enlighet med kommitténs förslag

benämna detsamma arbetsrådet, en beteckning som knappast är adekvat.

I anslutning till vad som förordats i vissa yttranden föreslår jag att verket

benämnes arbetarskyddsstyrelsen.

Jag föreslår, att arbetarskyddsstyrelsen skall inrättas fr. o. m. den 1

januari 1949.

De lokala tillsynsorgan, som nu äro underställda arbetarskyddsbyrån i

riksförsäkringsanstalten, nämligen den allmänna och den kvinnliga yrkesinspektionen

samt skogs- och flottledsinspektionen, böra i fortsättningen

sortera under det nya" ämbetsverket. Kommittén har föreslagit, att även

vissa andra tillsvnsorgan direkt underställas det nya verket. Jag anhaller

om att nu till behandling få upptaga härmed sammanhängande frågor.

Kommittén har föreslagit, att tillsynen å arbetarskyddslagstiftningen i

gruvor och stenbrott överflyttas från bergmästarna till särskilda gruvinspektörer,

underställda en inom det nva verket upprättad avdelning för

gruvinspektion. Av skäl, som jag närmare redogör för i det följande, föreslår

jag, att bergmästarna efter den nya lagstiftningens ikraftträdande skola

bibehålla sina arbetarskyddsuppgifter i vad avser underjordsarbete i gruvorna.

Bergmästarna böra därvid ha ställning som specialinspektörer inom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 148.

yrkesinspektionen och i denna egenskap vara underställda arbetarskyddsstyrelsen.

Någon särskild gruvinspektion anser jag sålunda icke böra inrättas.

Till frågan om sprängämnesinspektionens överflyttning från kommerskollegium

till det nya ämbetsverket torde icke ställning böra tagas förrän

i samband med prövningen av ett nyligen avgivet förslag till förordning angående

explosiva varor.

Sedan länge har från arbetstagarhåll framförts uppfattningen att tillsynen

å arbetarskyddslag stift ningens efterlevnad vad beträffar ban-, maskin-,

säkerhets- och trafiktjänsten vid järnvägarna, vilken nu vid sidan

av andra tjänsteåligganden handhaves för statens järnvägars vidkommande

av två befattningshavare hos järnvägsstyrelsen och för de enskilda järnvägarnas

vidkommande av järnvägsinspektören hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

skulle organiseras som en självständig verksamhet. Kommittén

har föreslagit, att dessa tillsynsuppdrag överflyttas på befattningshavare i

det nya arbetarskyddsverket. De skäl, som kommittén anfört härför, finner

jag bärande. Jag tillstyrker därför kommitténs förslag att ifrågavarande

tillsynsverksamhet anförtros en särskild avdelning, benämnd trafikavdelningen,

i det nya verket. Jag kan däremot icke förorda, att övriga arbetsuppgifter,

som åvila järnvägsinspektören hos väg- och vattenbvggnadsstyrelsen,

överflyttas. Det kan nämligen icke vara lämpligt att det nya arbetarskyddsverket

skall svara jämväl för tillsynen i trafiksäkerhetshänseende

vid de enskilda järnvägarna. Vid bifall till det av mig förordade

förslaget torde befattningen som järnvägsinspektör tills vidare erfordras

hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Av vissa remissinstanser har ifrågasatts om icke bilbesiktningsväsendet

bör inordnas under det nya arbetarskyddsverket. Då frågan om trafiksäkerhetsarbetets

framtida organisation''är under behandling av 1945 års

trafiksäkerhetskommitté, torde med prövningen av denna fråga böra anstå.

I princip är jag dock av den uppfattningen att arbetarskyddsstyrelsens befattning

med motorfordonsfrågor bör begränsas till vad som rör arbetarskyddet.

Kommittén har föreslagit, att även tillsynen å arbetarskyddslagstiftningens

efterlevnad vid flygtrafik skall ankomma på arbetarskyddsverket

genom dess trafikavdelning. Riksförsäkringsanstalten har emellertid förordat

en viss uppdelning av tillsynen mellan de närmast berörda myndigheterna,

luftfartsstyrelsen och det nya ämbetsverket. Även luftfartsstyrelsen

finner en uppdelning nödvändig. Härvid borde tillsynen av arbetarskyddet

inom den del av luftfarten som omedelbart berör flygverksamheten,

såväl inom som utom landet, åvila luftfartsstyrelsen och dess organ. I ett

par yttranden har förordats, att tillsynen över lufttrafiken undantages från

det nya ämbetsverkets uppgifter.

För egen del vill jag i denna fråga anföra följande. Inom flygväsendet är

den nuvarande arbetarskyddslagen tillämplig å all sådan verksamhet, som

är att anse såsom rörelse eller visst särskilt arbetsföretag i lagens mening.

Tillsynen å lagens efterlevnad vid dylik verksamhet ankommer på den allmänna

yrkesinspektionen. Enligt vad jag inhämtat har inspektionen hittills

företrädesvis ägnat tillsyn åt flygväsendets verkstäder, hangarer samt byggnads-

och anläggningsarbeten. Den egentliga luftfartstjänsten däremot har

som regel ej varit föremål för yrkesinspektionens tillsyn. Jag vill i detta

sammanhang påpeka, att även arbetstidslagstiftningen gäller för luftfarten.

Tillsynen å denna lagstiftnings efterlevnad inom luftfarten ankommer lika
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H8. 9

ledes på yrkesinspektionen, då något annat tillsynsorgan icke förordnats

härför.

Av det anförda framgår, att luftfarten redan nu till väsentlig del är inbegripen

under arbetarskyddslagstiftningen och således även underkastad

yrkesinspektionens tillsyn. Jag ansluter mig i princip till kommitténs förslag,

att uppgifter rörande arbetarskyddet vid luftfart jämväl skola åligga

den föreslagna trafikavdelningen inom arbetarskyddsstyrelsen. Jag är emellertid

ense med riksförsäkringsanstalten och luftfartsstyrelsen därom, att

en viss uppdelning av tillsynsverksamheten beträffande luftfarten bör ske.

Sålunda bör chefen för den i luftfartsstyrelsen ingående luftfartsinspektionen

(luftfartsinspektören) förordnas att såsom specialinspektör inom yrkesinspektionen

utöva tillsyn å arbetarskyddet vid den egentliga luftfarten.

Den närmare gränsdragningen synes i stort sett kunna ske i enlighet med

det av luftfartsstyrelsen framlagda förslaget.

Vad slutligen angår kommitténs förslag att yrkeshygieniska avdelningen

vid statens institut för folkhälsan överflyttas till det nya verket vill jag

anföra följande.

Vid behandling av arbetarskyddsfrågor av yrkeshygienisk natur är det

givetvis av betydelse, att ett nära samarbete äger rum mellan yrkeshygieniska

avdelningen och yrkesinspektionens chefsmyndighet. Samarbetet

skulle givetvis underlättas om de båda institutionerna organisatoriskt sammanfördes.

De skäl, som anförts mot förslaget, anser jag emellertid vara

av utslagsgivande betydelse. Enligt min mening bör sålunda yrkeshygieniska

avdelningen bibehållas i sin nuvarande ställning vid institutet för

folkhälsan.

I de likalydande motionerna 1:341 och 11:496 har hemställts, att riksdagen

måtte avslå propositionen 184 i vad det gäller inrättandet av arbetarskyddsstyrelsen

och att vederbörande utskott måtte företaga beräkningar

av de anslag, som komma att erfordras för att fullfölja de nuvarande institutionernas

arbete.

Byråindelningen m. m. Departementschefen har ansett det vara lämpligt

att i avbidan på närmare erfarenhet rörande den för arbetarskyddsstyrelsen

lämpliga organisationen begränsa antalet byråer så starkt som möjligt.

Departementschefen har vidare härom anfört följande.

Kommittén har föreslagit, att för handläggningen av arbetstidsärendena

skall inrättas en särskild byrå, arbetstidsbyrån, i huvudsak motsvarande det

nuvarande arbetsrådets kansli. Enligt förslaget skulle på byrån dessutom

handläggas vissa ärenden, som nu handläggas av riksförsäkringsanstaltens

arbetarskyddsbyrå men som ha nära anknytning till arbetstidsärendena.

Kommitténs förslag i denna del har icke mött någon erinran under remissbehandlingen.

Icke heller jag har någon erinran mot förslaget i denna del.

För de skyddstekniska ärendena, vilka innefatta huvuddelen av de ärenden

som nu handläggas å riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå, har

kommittén föreslagit en särskild byrå, kallad skyddstekniska byrån. Denna

byrå motsvarar sålunda närmast den nuvarande arbetarskyddsbyrån. En

byrå med i huvudsak de för skyddstekniska byrån föreslagna arbetsuppgifterna

erfordras uppenbarligen. Jag förordar, att denna byrå benämnes tekniska

byrån. På denna byrå böra, förutom de av kommittén föreslagna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr lb8.

ärendena, handläggas vissa ärenden som framgå av vad jag i det följande

anför.

Kommittén har vidare föreslagit, att uppgifter avseende tillsynen vid gruvor

och stenbrott, sprängämnesinspektionen, skogs- och flottledsinspektionen

samt tillsynen inom trafikväsendet skola sammanföras inom en av fyra

avdelningar bestående byrå, specialinspektionsbyrån. Vid bifall till vad jag

anfört rörande kommitténs förslag om inrättande av en gruvinspektion och

överflyttning av sprängämnesinspektionen erfordras icke de av kommittén

föreslagna gruv- och sprängämnesavdelningarna. De på arbetarskyddsstyrelsen

ankommande ärenden, som avse tillsynen vid gruvor och stenbrott

samt sprängämnesinspektionens verksamhetsområde, böra enligt min mening

kunna handläggas inom den av mig föreslagna tekniska byrån.

De två övriga av kommittén föreslagna avdelningarna inom specialinspektionsbyrån,

skogsavdelningen och trafikavdelningen, anser jag däremot

höra upprättas. Skogsavdelningen skall enligt kommitténs förslag fylla en

dubbel lunktion, i det att avdelningen skall dels handlägga de centralt på

arbetarskyddsstyrelsen ankommande ärendena rörande arbetarskyddet

inom skogsbruket och vid lottning, dels ock utgöra inspektionsorgan för

tillsynen beträffande nämnda yrkesområden inom det ena av de två distrikt,

i vilka landet i ifrågavarande hänseende föreslås indelat. Den av kommittén

föreslagna organisationen innebär en förstärkning av tillsynsorganisationen

för nämnda yrkesområden. Då en sådan förstärkning enligt min mening

är starkt påkallad, tillstyrker jag den föreslagna organisationen. Inrättande

av en särskild trafikavdelning har jag redan i det föregående

tillstyrkt.

Jag finner icke lämpligt, att nämnda båda avdelningar sammanföras till

eller inordnas under en byrå. Den av riksförsäkringsanstalten ifrågasatta

organisationen, nämligen att förlägga skogsavdelningen under tekniska

byrån och ombilda trafikavdelningen till en fristående trafikbyrå, anser jag

ej heller godtagbar. I några remissyttranden har förordats, att avdelningarna

skola inrättas såsom fristående sektioner, direkt underställda verkets

chef. För en sådan lösning talar bl. a. det förhållandet, att de arbetsuppgifter,

som tillkomma nämnda avdelningar, äro till sin beskaffenhet speciella

och i övrigt tämligen väl avgränsade från de uppgifter, som skola

åvila tekniska byrån. Därtill kommer, att avdelningarnas personal företrädesvis

är inspekterande, vilket som regel icke torde bli fallet med byråns

personal. Jag föreslår sålunda inrättande av fristående avdelningar för

skogsbrukets och för trafikväsendets arbetarskyddsfrågor, båda direkt

underställda verkets chef. Mot de föreslagna namnen på avdelningarna har

jag intet att erinra.

I några remissyttranden har yrkats, att för handläggning av vissa medicinska

och sociala ärenden skall inrättas en särskild byrå även om yrkeshygieniska

avdelningen vid statens institut för folkhälsan icke flyttas över

till arbetarskyddsverket. Några remissinstanser ha biträtt reservanternas

förslag, d. v. s. att en medicinsk avdelning och en avdelning för den kvinnliga

yrkesinspektionen skola inrättas och anknytas till tekniska byrån.

Det har jämväl ifrågasatts, huruvida icke den socialhygieniska avdelningen

bör utgöra en fristående avdelning, direkt underställd verkets chef, eller

ock anknytas till annan byrå.

Den kvinnliga yrkesinspektionen har hittills i organisatoriskt avseende

intagit en fristående ställning i förhållande till den allmänna yrkesinspek
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

11

tionen. Såsom jag närmare utvecklar i det följande delar jag kommitténs

uppfattning att den kvinnliga inspektionen på så sätt bör samordnas med

den allmänna, att på varje inspektionsdistrikt stationeras en befattningshavare

med uppgift att fullgöra de tilisynsuppgifter, som hittills ankommit

på den kvinnliga yrkesinspektionen. Dessa befattningshavare föreslås

få titeln socialinspektörer. Då emellertid deras verksamhet har en speciell

karaktär är det angeläget att den står under särskild central ledning. Detta

önskemål skulle kunna tillgodoses på så sätt att en särskild avdelning för

den centrala ledningen av socialinspektörernas verksamhet inrättas vid

ämbetsverket. Då ifrågavarande tilisynsuppgifter skilja sig från de tekniskt

betonade, som höra under tekniska byråns verksamhetsområde, finner jag

det icke ändamålsenligt att denna avdelning inordnas i den tekniska byrån.

Den bör enligt min mening vara direkt underställd arbetarskyddsstyrelsens

chef. Då arbetsuppgifterna icke äro strängt begränsade till de kvinnliga

arbetstagarnas angelägenheter, torde beteckningen »kvinnliga yrkesinspektionen»

icke böra upprätthållas. Avdelningen torde därför böra benämnas

sociala avdelningen. Någon fara för att denna beteckning skall vara ägnad

att medföra en förskjutning av verksamhetsområdet anser jag icke föreligga.

Jag föreslår sålunda inrättandet av en tredje fristående avdelning,

den sociala avdelningen.

För handläggningen av de medicinska ärendena torde icke nagon särskild

avdelning behöva inrättas. Läkarpersonalen bör enligt min mening stå

utanför byrå- och avdelningsindelningen och vara direkt underställd arbetarskyddsstyrelsens

chef.

Frågor, som avse upplysning och utbildning på arbetarskyddets område,

skola enligt kommitténs förslag handläggas å en särskild upplysnings- och

utbildningsbyrå. Förenämnda reservanter inom kommittén ha förordat, att

byrån skall inordnas som en avdelning under skyddstekniska byrån. Kommittéförslaget

i denna del har tillstyrkts i några remissyttranden. Riksforsäkringsanstalten

har i likhet med ytterligare några remissinstanser förordat

det av reservanterna framlagda förslaget. Statskontoret har ifrågasatt,

huruvida icke en stor del av de ärenden, som skola ankomma på den

av kommittén föreslagna byrån, böra överflyttas till ämbetsverkets administrativa

byrå.

På arbetarskyddets område bedrives f. n. en värdefull upplysningsverksamhet

av arbetsmarknadens huvudorganisationer, bl. a. genom arbetarskyddsnämnden

men även genom andra sammanslutningar. Innan erfarenhet

vunnits av möjligheterna att ytterligare utveckla denna frivilliga verksamhet,

torde återhållsamhet böra iakttagas i fråga om utbyggandet av den

upplysningsverksamhet, som förutsattes vara knuten till verket. Jag kan

därför icke f. n. tillstyrka, att för här åsyftade ändamål inrättas en särskild

byrå eller avdelning. Viss särskild personal för nämnda arbetsuppgifter

synes mig dock erforderlig. Denna personal synes lämpligen, i överensstämmelse

med vad statskontoret förordat, böra ingå i den kanslibyrå jag

i det följande föreslår.

För fullgörande av administrativa och kamerala uppgifter har kommittén

föreslagit inrättande av en särskild administrativ byrå. Kommitténs förslag

i denna del har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Statens

organisationsnämnd har dock ifrågasatt, huruvida icke — åtminstone

till Cn början — ett fristående kameralkontor, direkt underställt verkets

chef, är tillräckligt för ifrågavarande arbetsuppgifter.

Vid sidan av den tekniska tillsynsverksamhet, som är yrkesinspektionens

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr U8.

huvuduppgift, förekomma inom den nuvarande arbetarskyddsbyrån i icke

ringa utsträckning ärenden, som kräva juridiskt-administrativt skolad personal.

Vidare kommer en icke obetydlig lokal organisation att vara underställd

arbetarskyddsstyrelsen. Med hänsyn härtill synes det motiverat, att i

enlighet med kommitténs förslag en särskild byrå med administrativa och

kamerala uppgifter inrättas. Såsom nyss anförts anser jag lämpligt, att

denna byrå även svarar för ärenden avseende upplysnings- och undervisningsverksamhet

rörande arbetarskyddet.

Jag tillstyrker alltså, att för handläggningen av angivna ärenden tillskapas

en särskild byrå. Jag förordar, att denna benämnes kanslibyrån.

„ Enligt mitt förslag skall arbetarskyddsstyrelsen alltså bestå av tre byråer,

nämligen en arbetstidsbijrä, huvudsakligen för ärenden enligt arbetstidslagarna,

en teknisk byrå för skyddstekniska m. fl. ärenden samt en

kanslibyrå för administrativa och kamerala ärenden ävensom ärenden rörande

upplysnings- och utbildningsverksamhet. Vid sidan av byråerna skola

finnas en social avdelning, en skogsavdelning och en trafikavdelning. Utanför

byrå- och avdelningsindelningen skola styrelsens läkare stå.

Partsrepresentanter i arbetarskyddsstyrelsen m. m. Beträffande denna

fråga har departementschefen anmält, att han i samband med framläggande

av förslag till lagstiftning om överflyttande å arbetarskyddsstyrelsen

av arbetsrådets uppgifter och befogenheter i huvudsaklig överensstämmelse

med vad kommittén förordat, att i vissa på arbetarskyddsstyrelsens prövning

ankommande ärenden styrelsen skulle bestå av, förutom en eller flera befattningshavare

hos styrelsen, representanter för arbetsgivare och arbetstagare,

utsedda i enlighet med vad hittills gällt rörande utseende av sådana

ledamöter i arbetsrådet. Departementschefen har vidare anfört följande.

Nuvarande regler angående arbetsrådets handläggning av ärende, som

ankommer på rådet att avgöra, skola vara normerande även för arbetarskyddsstyrelsens

prövning av frågor, som skola avgöras med partsrepresentanter.

I ärendets avgörande skola sålunda deltaga högst sju ledamöter,

varav fyra partsrepresentanter. Styrelsen skall dock vara beslutför med

fem ledamöter eller, om alla äro ense om beslutet, med fyra ledamöter. Vid

besluts fattande skola dock alltid lika antal representanter för arbetsgivaroch

arbetarsidan vara närvarande. Styrelsens chef skall intaga sammanställning

som nu tillkommer arbetsrådets chef och såsom ordinarie opartiska

ledamöter i rådet skola tjänstgöra den eller de befattningshavare Konungen

därtill utser. I enlighet med vad kommittén ansett förutsätter jag vidare,

att bland suppleanterna för arbetstagarrepresentanterna en ledamot skall

utses efter förslag av tjänstemännens centralorganisation för att tillgodose

tjänstemännens intresse av representation vid avgörandet av arbetstidsoch

arbetarskyddsärenden.

Rörande den närmare utformningen av detta förslag och motiveringen

därför torde jag få hänvisa till vad jag anfört i samband med förenämnda

lagstiftningsfråga.

I de två likalydande motionerna I: 283 och II: 455 har på anförda skäl

yrkats, att riksdagen måtte i princip uttala sig för att partsrepresentationen

i arbetarskyddsstyrelsen utökas till tre representanter för vardera ar
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H8.

13

betsgivare och arbetstagare och att tjänstemännens centralorganisation erhåller

rätt att föreslå en ordinarie ledamot i styrelsen.

Chefstjänsterna. Efter att ha lämnat en redogörelse för nuvarande organisation

och kommitténs förslag i ämnet samt innehållet i de avgivna yttrandena

har departementschefen anfört följande.

Vad till en början angår den av kommittén föreslagna generald irektörsbefattningen

torde jag få anföra följande. Det centrala

arbetarskyddsverket får vid bifall till mitt förslag en avsevärt mera begränsad

organisation än den av kommittén föreslagna. Verket bör enligt min mening

detta oaktat stå under ledning av en generaldirektör. Härför talar icke

blott arbetarskyddets allmänna betydelse utan även den särskilda omständigheten,

att verkets chef avses skola fungera som ordförande i motsvarigheten

till det nuvarande arbetsrådet. Med hänsyn till arten av de uppgifter,

som i denna egenskap ankomma på verkschefen, framstår det som speciellt

angeläget, att de rekryteringsmöjligheter, som en generaldirektörsbefattning

erbjuder, stå till förfogande. Befattningen bör placeras i den nuvarande

motsvarigheten till den av kommittén föreslagna lönegraden eller i lönegrad

Cp 19.

Det är givetvis angeläget, att yrkesinspektionens verksamhet följer enhetliga

linjer över hela landet. Det bör vara en viktig uppgift för generaldirektören

och byråcheferna att utöva tillsyn häröver. Denna uppgift torde

dock icke vara tillräcklig motivering för inrättande av en särskild överdire

k tö r stjänst vid arbetarskydds styrel sen eller för att ge en av

byråcheferna en särställning i lönehänseende. De i några yttranden framlagda

förslagen av sådan innebörd kan jag alltså icke tillstyrka. Däremot

bör den av byråcheferna, vilken vid förfall för generaldirektören skall fungera

som ordförande i styrelsen vid kollegial behandling av arbetstids- m. fl.

ärenden, med sedvanligt arvode förordnas att vara ställföreträdare för generaldirektören.

Vad angår byråchefstjänsterna har kommittén övervägt att

föreslå placering å den tidigare C-planen med förordnande för viss tid

men har stannat för att föreslå placering i A 30 dvs. numera Ca 33. I några

yttranden har C-planen förordats. Jag finner för min del icke tillräcklig

anledning föreligga för att beträffande någon av byråchefstjänsterna avvika

från den för sådana tjänster vanliga placeringen. Chefsbefattningarna

å arbetstids- och tekniska byråerna torde böra vara ordinarie tjänster

och sålunda uppföras i Ca 33. Befattningen som chef för kanslibyrån

bör däremot intill dess att viss erfarenhet av den nya organisationen föreligger

vara extra ordinarie och sålunda uppföras i Ce 33.

Personalorganisationen inom byråer och avdelningar m. m. Kommittén

har gjort vissa allmänna uttalanden angående anställnings- och avlöningsförhållandena

för främst viss teknisk personal. Härvid har kommittén

bl. a. framhållit, att avsevärda svårigheter mött att rekrytera kvalificerad

personal till den nuvarande arbetarskyddsorganisationen. Departementschefen

har framhållit, att nämnda rekryteringssvårigheter utan tvivel minskat

organisationens effektivitet, men att de sedan kommittébetänkandet

framlades föranlett vissa åtgärder för att förbättra löneställningen för den

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 148.

tekniska personalen hos den nuvarande arbetarskyddsbyrån. Departementschefen

har funnit det angeläget, att rekryteringen ytterligare underlättas,

men har likväl ansett sig icke nu kunna förorda några generella förbättringar

i fråga om lönegradsplaceringen för de ifrågavarande tjänsterna.

I det följande har departementschefen behandlat omfattningen av personalorganisationen

och dennas utformning i övrigt — bortsett från byråchefsbefattningarna

och biträdespersonalen — inom de för arbetarskyddsstyrelsen

av honom föreslagna byråerna m. m. En tablå över nuvarande och

av departementschefen föreslagen personalorganisation har fogats till propositionen

såsom bilaga 1,

Arbetstidsbyrån. Det nuvarande arbetsrådets kanslipersonal omfattar,

bortsett från biträdespersonal i kansliskrivares och lägre löneställning, följande

befattningshavare. (De före den 1 juli 1947 tillämpade lönegradsheteckningarna

angivas inom parentes.)

1 byråchef .................... Ca 33 (A 30)

1 förste byråsekreterare ........ Ca 29 (A 26)

1 » » ........ Ce 29 (Eo 26)

1 byråsekreterare .............. Ca 24 (A 21)

1 amanuens

Kungl. Maj:ts förslag innebär följande organisation av arbetstidsbyrån.

1 byråchef .................... Ca 33

1 förste byråsekreterare ........ Ca 29

1 byråsekreterare ............ Ca 24

1 amanuens

Tekniska byrån. Arbetarskyddsbyråns nuvarande personalbestånd omfattar,

bortsett från biträdespersonal i kansliskrivares och lägre löneställning,

följande befattningshavare.

1 byråchef ........................ Ca 33 (A 30)

1 byrådirektör .................... Ca 31 (A 28)

1 » Ce 31 (Eo 28)

1 förste byråingenjör .............. Ca 29 (A 26)

1 » * .............. Ce 29 (Eo 26)

1 förste byråsekreterare ............ Ca 29 (A 26)

1 förste byråingenjör .............. Ca 27 (A 24)

1 » * .............. Ce 27 (Eo 24)

1 byråsekreterare .................. Ca 24 (A 21)

1 byråingenjör .................... Ca 24 (A 21)

1 > .................... Ce 24 (Eo 21)

3 byråingenjörer .................. Arvode motsv. Ce 24: 24

1 ritare .......................... » » Ce 20:20

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lk8.

15

Till byråns personal höra dessutom en läkare för arbetarskyddsärenden

och en biträdande läkare för arbetarskyddsärenden.

På grund av såväl arbetarskyddsbyråns ökade arbetsbelastning som svårigheter

att rekrytera byråns ingenjör sper sonal har enligt beslut av 1947

års riksdag — dvs. efter det att kommittebetänkandet avlämnats personalen

å byrån fr. o. m. den 1 juli 1947 provisoriskt förstärkts med 2

förste byråingenjörer i lönegraderna Ce 29 (Eo 26) och Ce 27 (Eo24),

2 byråingenjörer med arvode motsvarande nettolönen i lägsta löneklassen

av lönegrad Ce 24 (Eo21), 1 ritare med arvode motsvarande nettolönen i

lägsta löneklassen i lönegrad Ce 20 (Eo 16) och 1 biträdande läkare för

arbetarskyddsärenden. Nämnda personal är inräknad vid redogörelsen för

nuvarande personal. Närmare redogörelse för denna personalförstärkning

lämnas i propositionen nr 209/1947. Samtidigt med att byrån tillförts denna

personal ha 3 tekniska amanuenstjänster indragits, enär det under de

senaste åren icke eller blott under kortare tider varit möjligt att rekrytera

dessa tjänster.

Kommittén har för skyddstekniska byrån föreslagit, bortsett från biträdespersonal

i kansliskrivares och lägre löneställning, följande personal.

1 byråchef ..............

2 byrådirektörer ........

1 byrådirektör ..........

3 förste byråingenjörer

1 förste byråsekreterare . .

2 byråingenjörer ........

2 » ........

2 amanuenser (ingenjörer)

2 ritare ................

A 30

A 29

A 28

A 26

A 26

A 22

Eo 22

Ex 20

Eo 18

Departementschefen har i förevarande avseende anfört följande.

Den av kommittén för skyddstekniska byrån föreslagna personalorganisationen

motsvarar i fråga om antalet befattningar ganska nära personalen

å den nuvarande arbetarskyddsbyran hos riksförsäkringsanstalten, sedan

denna personal fr. o. in. den 1 juli 1947 provisoriskt förstärkts i avbidan

på ställningstagande till kommitténs förslag. Dock föreligger i nämnda hänseende

den skillnaden mellan den nuvarande personalstaten och kommittéförslagets,

att i det senare upptagits en byrådirektörsbefattning i stället för

en förste byråingenjör stjänst och två tekniska amanuensbefattningar i

stället för en byråingenjörstjänst. I kommittéförslaget har därjämte upptagits

ytterligare en ritarbefattning. Däremot har en befattning som byråsekreterare

ej medtagits i förslaget.

Kommittén har starkt framhållit de otillfredsställande förhållanden, som

på grund av personalbrist rått å riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå.

Genom den vidtagna provisoriska förstärkningen av personalorganisationen

torde förhållandena numera ha förbättrats. I förevarande sammanhang

torde den provisoriska organisationen böra omprövas med hänsynstagande

till nu framlagda förslag i övrigt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr U8.

Ä arbetarskyddsbyrån finnas f. n. två byrådirektörer i 31 lönegraden.

Kommittén har föreslagit, att för vissa av den ene byrådirektörens

arbetsuppgifter — ärenden som avse tryckkärl, transportanordningar och

svetsning — skall inrättas en ny befattning som byrådirektör. Riksförsäkringsanstalten

har anslutit sig till detta förslag och förordat, att byråns

arbetsuppgifter skola fördelas på tre avdelningar, nämligen den allmänna

tekniska avdelningen, maskinavdelningen samt avdelningen för tryckkärl

och transportanordningar, ävensom att såsom chef för varje avdelning skall

finnas en byrådirektör.

Vad angår den föreslagna byrådirelctörsbefattningen å avdelningen för

tryckkärl och transportanordningar får jag erinra, att riksförsäkringsanstalten

i sitt yttrande över det inom socialdepartementet år 1947 upprättade

förslaget till provisorisk förstärkning av byråns personal — avseende

bl. a. tillsättande av en förste byråingenjör stjänst med arvode motsvarande

lönegrad Eo 26 (Ce 29) — hemställt, att i stället för denna tjänst måtte

inrättas en byrådirektörsbefattning i lönegrad Eo 28 (Ce 31). I propositio*len

209/1947 föreslog Kungl. Maj :t inrättande av en förste bvråingen
jörstjänst

i Eo 26 (Ce 29). I två likalydande motioner 1:266 och II: 399

yrkades bifall till anstaltens hemställan. Då organisationen av tillsynen

över arbetarskyddslagstiftningens tillämpning skulle bli föremål för‘ omprovning

redan påföljande år, ansåg riksdagen (skrivelse nr 298/1947) icke

tillräcklig anledning föreligga att frångå Kungl. Maj :ts förslag. Riksdagen

förutsatte, att löneställningen för ifrågavarande befattning ägnades ytterligare

överväganden i samband med nämnda omprövning''.‘

Den nu nämnda tjänsten motsvarar den av kommittén föreslagna och

a\ anstalten tillstyrkta byradirektörsbefattningen. Då de arbetsuppgifter,

som skola vara förenade med denna tjänst, äro såväl kvalitativt som kvantitativt

jämförbara med de uppgifter, som åvila de nuvarande byrådirektörerna

å arbetarskyddsbyrån, tillstyrker jag, att den extra ordinarie förste

byråingenjör sbefattningen i lönegrad Ce 29 ombildas till en bvrådirektörsbefattning.

Riksförsäkringsanstalten, som ej ansett den av kommittén föreslagna

gruvavdelningen inom specialinspektionsbyrån erforderlig, har föreslagit,

att till skyddstekniska byrån skall knytas en kunnig och erfaren gruvtekniker

med uppgift att handlägga ärenden rörande arbetarskyddet vid

gruvor och stenbrott samt att leda och samordna tillsynsverksamheten på

dessa arbetsområden. Denna befattningshavare borde i fråga om teoretisk

och praktisk kompetens vara jämställd med bergmästarna och erhålla

byrådirektörs ställning.

Enligt min mening bör tillsynen över arbetarskyddet vid gruvor och stenbrott

ägnas synnerlig uppmärksamhet. Såsom jag förut angivit kan jag

dock icke biträda kommitténs förslag om inrättande av en särskild gruvinspektion

under ledning av en gruvavdelning inom centralmyndigheten.

Det synes mig däremot lämpligt, att såsom riksförsäkringsanstalten föreslagit

en särskild tjänsteman med gruvteknisk kunskap och erfarenhet

knjtes till tekniska byrån. Härigenom torde förutsättningar skapas för en

intensifierad tillsyn vid gruvor och stenbrott. .lag föreslår därför, att å

byrån tillsättes en byrådirektör med uppgift att handlägga ärenden rörande

arbetarskyddet vid gruvor och stenbrott samt att biträda vid tillsvnen på

ifrågavarande områden.

Enligt mitt förslag skulle sålunda å tekniska byrån finnas fyra byrådirektörstjänster,

varav två nyinrättade. Kommittén har föreslagit, att de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

17

nuvarande två byrådirektörsbefattningarna skola placeras i lönegrad A 29

(Ca 32). Den nya byrådirektörsbefattningen skulle enligt kommittéförslaget

placeras i A 28 (Ca 31). Riksförsäkringsanstalten har ansett, att även denna

befattning bör placeras i A 29. Samma lönegradsplacering har anstalten föreslagit

för den gruvtekniskt utbildade byrådirektören, enär han borde vara

jämställd med bergmästarna. I överensstämmelse med vad statskontoret

och allmänna lönenämnden uttalat anser jag mig icke kunna tillstyrka,

att ifrågavarande byrådirektörsbefattningar placeras i annan lönegrad än

den inom förvaltningen i övrigt för byrådirektörer vanliga. Jag föreslår

alltså, att de placeras i nuvarande 31 lönegraden. Byrådirektören för ärenden

rörande gruv- och stenindustrien anser jag tills vidare böra uppföras

å extra ordinarie stat. Övriga tre befattningar böra vara ordinarie.

F. n. finnas å arbetarskyddsbyrån fyra befattningar som f ö rste byråingenjör,

varav två ordinarie (ta 29 och Ca 27) och två extra ordinarie

(Ce 29 och Ce 27). De två sistnämnda ha inrättats fr. o. in. den 1 juli

1947. Kommittén har föreslagit, att tre förste byråingenjörer, samtliga ordinarie,

skola finnas å byrån. Riksförsäkringsanstalten har uttalat, att byråns

tekniska personal bör förstärkas med ytterligare 5 förste byråingenjörer.

Jag har i det föregående föreslagit, att den nuvarande förste byråingenjören

i lönegrad Ce 29 skall uppflyttas till byrådirektör i Ca 31. I fråga

om antalet förste byråingenjör sbefattningar i övrigt finner jag mig icke

nu kunna föreslå någon ändring.

Vad angår löneställningen för förste byråingenjörerna har kommittén

föreslagit, att samtliga befattningar skola placeras i lönegrad A 26 (Ca 29).

Jag anser mig icke kunna föreslå annan ändring än att den extra ordinarie

förste byråingenjören i Ce 27 uppföres på ordinarie stat i samma lönegrad.

Ä arbetarskyddsbyrån finnas f. n. anställda fem befattningshavare i

byråingenjörs ställning, därav en ordinarie och en extra ordinarie

befattning (Ca 24 resp. Ce 24) samt tre tjänster med arvode motsvarande

nettolönen i lägsta löneklassen av lönegrad Ce 24 (Ko 21). Två av de sistnämnda

tjänsterna ha tillförts byrån fr. o. in. den 1 juli 1947. Kommittén

har ansett behov föreligga av fyra byråingenjörsbefattningar och två tekniska

amanuensbefattningar. Riksförsäkringsanstalten har föreslagit ytterligare

en byråingenjör och två amanuenser. Jag är för min del icke beredd

att förorda någon ökning av det nuvarande antalet byråingenjörsbefattningar.

Kommittén har föreslagit, att löneställningen för byråingenjörerna förbättras

genom att de uppflyttas till den tidigare 22 dvs. nuvarande 25

lönegraden. De tekniska amanuensbefattningarna ha ansetts böra placeras

i lönegrad Ex 20.

Jag kan icke tillstyrka uppflyttning av ifrågavarande befattningar i högre

lönegrad. I avbidan på ställningstagande till det av 1944 års personal utredning

framlagda förslaget till befordringsgång för teknisk personal synes

icke böra vidtagas annan ändring beträffande dessa tjänster än att de tre

arvodcsbefattningarna ändras till extra befattningar i högst Cg 24.

Sedan 1 juli 1947 finnes å arbetarskyddsbyrån anställd en ritare med

arvode motsvarande lönen i lägsta löneklassen i Ce 20. Kommittén har

föreslagit inrättande av två ritartjänster i Eo 18 (Ce 22). Jag kan icke

nu tillstyrka inrättande av ytterligare eu befattning av ifrågavarande slag.

Innan lönefrågan för den redan befintliga tjänsten avgöres, bör statsmakternas

ställningstagande till 1944 års personalutrednings förenämnda för
-

2

Iiihang till riksdagens protokoll 1948. <> sand. Nr 148.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 148.

slag avvaktas. Tills vidare bör därför enligt min mening icke vidtagas annan

ändring än att befattningen upptages som extra i Cg 20.

På arbetarskyddsbyrån finnas f. n. anställda en förste byråsekreterare

och en byråsekreterare i Ca 29 (A 26) och Ca 24 (A 21).

Kommittén har föreslagit, att sistnämnda befattning skall överflyttas till

annan byrå inom det nya ämbetsverket. Riksförsäkringsanstalten har i sitt

remissvar anfört, att denna befattning måste bibehållas å byrån.

Jag har redan i det föregående förordat, att de ärenden angående minderårigas

och kvinnors arbetstid och nattvila, som f. n. handläggas på arbetarskyddsbyrån,

överföras till den nya arbetstidsbyrån liksom även att på

arbetarskyddsbyrån f. n. ankommande ärenden av administrativ natur

överflyttas till den föreslagna kanslibyrån. I likhet med kommittén är jag

av den uppfattningen, att för handläggningen av de övriga uppgifter å

tekniska byrån, som torde kräva juridisk kompetens, det åtminstone till

en början torde vara tillräckligt, att en befattningshavare med juridisk

utbildning och erfarenhet finnes å byrån. Jag föreslår dock, att förste

byråsekreteraren överflyttas till annan byrå (kanslibyrån) och att byråsekreteraren

behålles å tekniska byrån.

Departementschefen har sålunda förordat, att å tekniska byrån skola

finnas, förutom biträdespersonal, följande befattningshavare, nämligen

I de likalydande motionerna I: 338 och II: 497 har på anförda skäl yrkats,

att riksdagen måtte besluta, att å arbetarskyddsstyrelsens tekniska byrå

inrättas tre extra ordinarie förste byråingenjörsbefattningar med placering

i lönegrad 27 för tillgodoseende av byråns omedelbara behov av kemiskteknisk,

elektroteknisk och byggnadsteknisk sakkunskap.

Kanslibyrån. På kanslibyrån skall enligt Kungl. Maj:ts förslag ankomma

handläggningen av administrativa och kamerala ärenden ävensom upplysnings-

och utbildningsfrågor. Å byrån föreslås placerad den å nuvarande

arbetarskyddsbyrån inrättade förste byråsekreterarbefattningen i Ca 29.

I stället för en av kommittén föreslagen ordinarie byråsekreterarbefattning

anses vidare böra finnas en amanuens.

För upplysnings- och utbildningsärendena anses böra inrättas en byråingenjör

sbefattning i 24 lönegraden. Då någon tvekan om behovet av densamma

icke anses föreligga, förordas, att den uppföres på ordinarie stat.

1 byråchef

3 byrådirektörer

1 byrådirektör

1 förste byråingenjör

Ca 33

Ca 31

Ce 31

Ca 29

Ca 27

Ca 24

Ce 24

Cg 24

Ca 24

Cg 20.

2 » byråingenjörer

1 byråingenjör

1

3 byråingenjörer

1 byråsekreterare

1 ritare

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr li8.

19

Kanslibyråns personal skulle således bestå av, förutom biträdespersonal,

följande befattningshavare: 1 byråchef (Ce 33), 1 förste byråsekreterare

(Ca 29), 1 byråingenjör (Ca 24) och 1 amanuens.

Skogsavdelningen. Inom riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå finnes

icke någon befattningshavare med skogsteknisk utbildning och erfarenhet.

Handläggning å byrån av ärenden, som röra arbetarskyddet inom

skogsbruket, sker därför vanligen i samråd med skogs- och flottledsinspektören.

Skogs- och flottledsinspektionens nuvarande personalorganisation består,

bortsett från skrivpersonal, av följande befattningshavare.

1 skogs- och flottledsinspektör ...... Ca 30 (A 27)

1 assistent ........................ Ca 23 (A 20)

2 assistenter ...................... Arvode motsvarande Ce 23 (Eo 20)

1 skogsunderinspektör ............ Ce 18 (Eo 14)

3 bitr. skogsunderinspektörer (halv- Arvode motsvarande Ce 11 (Eo 7)

årsanställda) ..................

2 konsulenter .................... Arvode 525 kr./mån.

Enligt kommitténs förslag skulle å skogsavdelningen finnas följande

befattningshavare förutom skrivpersonal.

1 byrådirektör, tillika skogsyrkesinspektör i södra distriktet . . A 29

1 förste assistent ........................................ A 26

1 assistent .............................................. A 22

1 skogsunderinspektör .................................... A17

1 J> .................................... Ko I t

1 konsulent ............................................ A 14

Med avseende å kompetenskraven har domänstyrelsen i avgivet yttrande

föreslagit, att för skogsyrkesinspektör och assistent uppställes samma fordran,

som f. n. gäller för domänverkets jägmästare m. fl., nämligen examen från

skogsinstitutets högre kurs eller skogshögskolans jägmästarkurs. Sökande

med examen från skogsinstitutets lägre kurs eller skogshögskolans forstmästarkurs

borde dock efter särskilt Kungl. Maj :ts medgivande kunna

ifrågakomma för nämnda tjänster. Rörande kompetenskraven för skogsunderinspektör

har domänstyrelsen ifrågasatt, om icke även avgångsexamen

från statens eller därmed jämförlig skogsskola bör få gälla, varigenom

väsentligt ökad rekryteringsmöjlighet skulle erhållas.

För egen del har departementschefen anfört följande.

Vid behandlingen av arbetarskyddsstyrelscns byråindelning har jag anslutit

mig till kommitténs förslag att för handläggning av arbetarskyddsärenden

rörande skogsbruket skall inrättas en skogsavdelning, vilken även

skall utgöra kansli för det södra inspektionsdistriktet. För att vidga möjligheterna

till rekrytering av personal inom ifrågavarande inspektionsgren

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 148.

förordar jag höjning av löneställningen för vissa befattningar inom skogsavdelningen.

Jag tillstyrker sålunda kommitténs förslag att skogsavdelningen skall

stå under ledning av en byrådirektör, tillika skogsyrkesinspektör i södra

distriktet. Befattningen torde böra placeras i Ca 31 (A 28).

Beträffande den av kommittén föreslagna befattningen som förste assistent

ansluter jag mig till vad statskontoret uttalat. Jag förordar sålunda,

att å avdelningen inrättas en befattning som förste byråinspektör i Ca 27

i stället för den nuvarande ordinarie assistentbefattningen.

Vidare tillstyrker jag, likaledes i enlighet med statskontorets förslag, att

i stället för den av kommittén förordade assistentbefattningen inrättas en

befattning som byråinspektör i nuvarande 24 lönegraden. Denna befattning

torde böra vara extra ordinarie.

I övrigt torde emellertid en utbyggnad av personalorganisationen inom

skogsavdelningen böra få anstå tills vidare. Jag anser sålunda, att den nuvarande

skogsunderinspektörsbefattningen i Ce 18 bör oförändrad överflyttas

till skogsavdelningen. Någon ny underinspektörstjänst kan jag ej

tillstyrka. Ej heller kan jag tillstyrka annan ändring av löneställningen för

konsulenten än att befattningen ombildas till extra tjänst i Cg 13.

Vad angår kompetensfordringarna för ifrågavarande befattningshavare

ger jag i princip min anslutning till vad domänstyrelsen anfört.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle skogsavdelningens personal

med undantag för biträden omfatta 1 byrådirektör, tillika skogsyrkesinspektör

(Ca 31), 1 förste byråinspektör (Ca 27), 1 byråinspektör (Ce 24),

1 skogsunderinspektör (Ce 18) och 1 extra tjänsteman (Cg 13).

Trafikavdelningen. Å riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå finnes

f. n. ej någon särskild befattningshavare, som har att bereda och handlägga

arbetarskyddsfrågor rörande trafikväsendet. I allmänhet sker handläggningen

i samråd med yrkesinspektionens specialinspektörer för järnvägsdrift,

vilka utgöras av två hos järnvägsstyrelsen anställda befattningshavare

för tillsyn å vissa arbeten vid statens järnvägar samt av järnvägsinspektören

hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för tillsyn å vissa arbeten

vid de enskilda järnvägarna. Nämnda befattningshavare äro placerade i

lönegrad Ca 31 (A 28). De hos järnvägsstyrelsen anställda specialinspektörerna,

som även ha andra arbetsuppgifter inom styrelsen, biträdas enligt

från styrelsen inhämtad uppgift i sitt arbete av, förutom biträdespersonal,

en ingenjörsutbildad befattningshavare i lönegrad Ca 23 (A 20) och en kontor

sskrivare i Ca 19 (A 15). Järnvägsinspektören hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

biträdes av en byråingenjör i Ca 24 (A 21) och ett biträde

i Ca 8 (A 4).

Personalbeståndet å den föreslagna avdelningen skulle enligt kommitténs

förslag omfatta följande befattningshavare förutom biträdespersonal.

1 byrådirektör, tillika trafikinspektör . A 29

1 trafikinspektör ...................... A 28

1 förste byråingenjör .................. A 24

1 byråingenjör ........................ Eo 22

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H8. 21

Departementschefen har beträffande denna avdelning anfört i huvudsak

följande.

Å ifrågavarande avdelning erfordras enligt min mening en relativt stark

uppsättning av kvalificerade tjänster. Jag kan därför i stort sett tillstyrka

den av kommittén föreslagna personaluppsättningen men anser dock att

vissa avvikelser från förslaget måste göras beträffande befattningarnas lönegradsplacering

m. m. Någon förstärkning av personaluppsättningen utöver

vad kommittén föreslagit kan jag ej tillstyrka.

Kommitténs förslag att å trafikavdelningen skall inrättas en befattning

som byrådirektör biträder jag. Befattningen bör placeras i samma lönegrad

som övriga byrådirektör stjänster. Jag förordar, att den upptages i Ca 31.

Någon särskild beteckning å befattningen för att ange att med densamma

äro förenade inspekterande befogenheter synes icke erforderlig. Den av

kommittén föreslagna benämningen trafikinspektör bör därför utgå.

I stället för den av kommittén föreslagna trafikinspektörsbefattningen i

A 28 (Ca 31) torde å avdelningen böra inrättas en befattning som förste

byråingenjör i Ca 29. Vidare bör såsom kommittén föreslagit inrättas en

förste byråingenjör stjänst i nuvarande 27 lönegraden. Denna befattning

synes dock böra vara extra ordinarie och sålunda placeras i Ce 27. Även

en extra ordinarie byråingenjörsbefattning bör enligt min mening inrättas.

Liksom övriga byråingenjör stjänster inom verket bör den placeras i nuvarande

24 lönegraden (Ce 24).

Enligt departementschefens förslag skola således å trafikavdelningen med

undantag av biträdespersonal finnas följande befattningar, nämligen

1 byrådirektör Ca 31

1 förste byråingenjör Ca 29

I » » .................. Ce 27

1 byråingenjör Ce 24.

Sociala avdelningen. Å riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå finnes

f. n. icke anställd någon i begränsad mening socialt utbildad befattningshavare.

Ärenden avseende den kvinnliga yrkesinspektionens verksamhetsområde

och andra likartade ärenden handläggas därför vanligtvis i samråd

med eller uteslutande genom yrkesinspektrisen.

Den nuvarande personaluppsättningen å yrkesinspektrisens kansli omfattar

följande befattningshavare förutom biträdespersonal.

1 yrkesinspektris ..................... Ca 29 (A 26)

1 yrkesinspektrisassistent Ca 22 (A 18)

1 assistent .......................... Ce 22 (Eo ! 8!

Avdelningens personalbestånd skulle sålunda enligt kommitténs förslag

omfatta följande befattningshavare förutom biträdespersonal.

1 byrådirektör A 28

1 förste byråsekreterare A 24

1 assistent Eo 20

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 148.

Departementschefen har föx-klarat, att han biträdde kommitténs förslag

att den nuvarande yrkesinspektrisbefattningen skulle ombildas till en befattning

som byrådirektör i Ca 31 (A 28) hos styrelsen. För denna befattning

anses böra gälla samma kompetensfordringar som i det följande föreslås

för socialinspektör. I fortsättningen har departementschefen anfört följande.

I 23 § gällande arbetarskyddslag föreskrives, att yrkesinspektionens befattningshavare

skola utgöras av bl. a. minst en yrkesinspektris för tillsyn

företrädesvis å arbete, vartill kvinnor användas. I det följande föreslår

jag vissa — huvudsakligen formella — ändringar beträffande den nuvarande

kvinnliga yrkesinspektionen. I överensstämmelse härmed har i

det denna dag till lagrådet remitterade förslaget till ny arbetarskyddslagstiftning

bestämmelsen angående yrkesinspektrisen icke medtagits. Intill

dess att den nya lagstiftningen träder i tillämpning torde få uppdragas åt

byrådirektören å sociala avdelningen att vara yrkesinspektris enligt arbetarskyddslagen.

Kommitténs förslag om inrättande av en förste byråsekreterarbefattning

för de sociala ärendena kan jag icke f. n. biträda. Däremot anser jag lämpligt,

att den nuvarande assistentbefattningen i Ca 22 ersättes med en såsom

rekryteringsbefattning avsedd amanuenstjänst. Assistentbefattningen bör

därvid föras på övergångsstat.

Personalen å sociala avdelningen skulle sålunda tills vidare utgöras av

en byrådirektör i Ca 31 och en amanuens.

Läkare. Kommittén bar lagt stor vikt vid att utforma sitt förslag så

att arbetarskyddsorganisationens behov av läkarmedverkan blir tillgodosett

såväl centralt som lokalt. Enligt kommittéförslaget skulle centralmyndighetens

behov i denna del i huvudsak tillgodoses genom heltidsanställda

läkare inom den föreslagna arbetshygieniska byrån, i vilken

yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan skulle utgöra

huvudbeståndsdelen. Riksförsäkringsanstalten in. fl. ha förordat, att

en relativt stark läkaruppsättning skall finnas inom centralmyndigheten

även om yrkeshygieniska avdelningen icke överflyttas. Centralmyndighetens

läkare ha härvid avsetts ersätta även de yrkesläkare inom inspektionsdistrikten,

vilka ha föreslagits av kommittén.

För egen del har departementschefen i denna fråga anfört följande.

Det kan enligt min mening icke råda tvivel om att arbetarskyddet i framtiden

kommer att behöva medverkan av läkare i betydande omfattning.

I vilka former läkarnas medverkan mera permanent skall ordnas, kan

emellertid icke nu med någon säkerhet bedömas. Vissa för det yrkesmedicinska

och yrkeshygieniska arbetet grundläggande spörsmål befinna sig

ännu endast på ett förberedande stadium. Jag vill här blott erinra om den

försöksverksamhet på yrkesmedicinens område, som fr. o. m. den 1 juli

1947 påbörjats vid karolinska sjukhuset genom inrättande där av en central

för undersökning och behandling av samt forskning rörande yrkessjukdomar.

F. n. torde sålunda endast en tillfällig lösning av arbetarskyddets

läkarfråga kunna genomföras.

Då enligt mitt förslag yrkeshygieniska avdelningen icke skall ingå i arbetarskyddsstyrelsen,

bör samarbetet mellan styrelsen och avdelningen fort
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1^8.

23

gå enligt samma linjer som det hittillsvarande samarbetet mellan arbetarskyddsbyrån

och avdelningen. En huvuddel av arbetarskyddsstyrelsens behov

av medicinska expertutlåtanden kan på denna väg beräknas bli täckt.

Liksom nu är fallet fordras emellertid även att läkare äro direkt knutna

till den centrala arbetarskyddsmyndigheten. Ehuru fr. o. m. innevarande

budgetår arbetarskyddsbyrån tillförts en biträdande läkare, föreligger otvivelaktigt

ett visst behov av att ytterligare förstärka denna läkarpersonal.

Tills vidare torde härvid icke kunna komma i fråga att inrätta befattningar

avsedda för heltidsanställda läkare. Jag förordar i stället, att de arvoden,

som äro förenade med de nu befintliga befattningarna, höjas för att möjliggöra

ökning av tjänstgöringstiden. Sålunda böra finnas en överläkare

med arvode å högst 8 000 kronor för år samt en biträdande läkare med

arvode å högst 6 000 kronor för år. Närmare bestämmelser angående tjänstgöringstidens

omfattning, semester m. m. torde få meddelas av Kungl. Maj :t.

Till frågan om lokalorganisationens behov av läkarmedverkan och dess

tillgodoseende återkommer jag i ett senare sammanhang.

Biträdespersonal, expeditionsvakter m. fl. Hos det nuvarande arbetsrådet

finnas anställda 1 kansliskrivare i lönegrad Ca 15 (All), tillika rådets

registrator, 1 kanslibiträde i Ca 11 (A 7), 1 kontorsbiträde i Ca 8 (A 4) och

2 extra ordinarie kontorsbiträden.

Biträdespersonalen å den nuvarande arbetarskyddsbyrån omfattar 1

kansliskrivare i lönegrad Ca 15 (A 11), som tjänstgör som byråns registrator,

1 kanslibiträde i Ca 11 (A 7), 2 kontorsbiträden i Ca 8 (A 4) och 4 extra

ordinarie biträden.

Å yrkesinspektrisens kansli finnas f. n. anställda 1 kanslibiträde i lönegrad

Ca 11 (A 7) och 1 biträdesaspirant.

Hos skogs- och flottledsinspektionen finnas anställda 1 kontorsbiträde i

lönegrad Ca 8 och 1 biträde med tjänstgöring 8 månader per år.

Förenämnda biträdespersonal skulle sålunda bestå av 2 kansliskrivare,

3 kanslibiträden, 4 kontorsbiträden och 8 biträden i lägre löneställning eller

tillhopa 17 befattningshavare.

Kommitténs förslag till biträdespersonal å de byråer och avdelningar, som

enligt vad departementschefen förordat skola ingå i arbetarskyddsstyrelsen,

omfattar följande befattningar.

Byrå eller avdelning All

Arbetstidsbyrån .................... 1

Skyddstekniska byrån 1

Administrativa byrån ................

Upplysnings- och utbildningsbyrån 1

Skogsavdelningen ....................

Trafikavdelningen ..................

Socialhygieniska avdelningen..........

Summa 3

Eo 11

1

1

A 7

1

3

1

2

1

1

1

uT

Kontors- och

skrivbiträden

3

5

2

3

1

1

1

16

Den i lönegrad Eo 11 upptagna befattningen som kansliskrivare avses

främst för bibliotekariegöromål.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr H8.

Förutom förenämnda biträdespersonal har kommittén räknat med 4 expeditionsvakter,

därav 1 förste expeditionsvakt, och 2 telefonister.

Departementschefen har till en början erinrat om att chefen för finansdepartementet

jämlikt bemyndigande den 17 januari 1947 tillkallat en utredningsman

för att inom departementet biträda med utredning angående

anställningsförhållandena för viss biträdespersonal i statens tjänst. Utredningsuppdraget

avser i huvudsak befattningarna som kansliskrivare, kontorist

och kanslibiträde. I avbidan på resultatet av denna utredning har departementschefen

förklarat sig icke kunna förorda inrättande av nya ordinarie

tjänster av nämnda slag.

Hos arbetsrådet och arbetarskyddsbyrån finnas f. n. två ordinarie kansliskrivarbefattningar

(Ca 15). Dessa befattningar anses böra

överflyttas till arbetstidsbyrån resp. tekniska byrån. Såsom omnämnts vid

behandlingen av personalorganisationen för kanslibyrån har kommittén för

den av kommittén föreslagna administrativa byrån upptagit en befattning

under benämningen kansliskrivare och registrator i lönegrad A 14 (Ca 18).

Då registreringen av inkommande och avgående post, enligt vad som konstaterats

vid särskild på departementschefens föranstaltande gjord undersökning,

bör i huvudsak ske å de olika byråerna och avdelningarna och

med hänsyn till att arbetarskyddsstyrelsens medelsförvaltning anses bli av

relativt ringa omfång, har icke förordats, att ifrågavarande befattning

placeras högre än som kansliskrivare i nuvarande 15 lönegraden. Befattningen

föreslås tills vidare vara extra ordinarie och sålunda tillhöra lönegrad

Ce 15. I övrigt har icke tillstyrkts inrättande av någon kansliskrivarbefattning

hos arbetarskyddsstyrelsen.

Tre befattningar som kanslibiträde (Ca 11), samtliga ordinarie,

finnas f. n. hos arbetsrådet, arbetarskyddsbyrån och yrkesinspektrisen.

För de bibliotekarieuppgifter, som enligt kommittéförslaget skulle ankomma

på en kansliskrivare, beräknas en kanslibiträdesbefattning i Ce 11. Härutöver

beräknas ytterligare en befattning i sistnämnda lönegrad. Antalet

kanslibiträdesbefattningar skulle alltså utgöra 5.

Såsom förut angivits finnas hos arbetsrådet, arbetarskyddsbyrån, skogsoch

flottledsinspektionen samt yrkesinspektrisen sammanlagt 12 k o ntorsbiträden

och skrivbiträden, varav 4 ordinarie kontorsbiträden.

Kommittén har beräknat, att för de byråer och avdelningar, som

enligt departementschefens förslag skola ingå i arbetarskyddsstyrelsen, sammanlagt

18 befattningshavare i nämnda grader erfordras inberäknat telefonister.

Departementschefen uppskattar för sin del det erforderliga antalet

kontors- och skrivbiträden till 14, vari behovet av telefonist torde få

inräknas. Antalet ordinarie kontorsbiträdesbefattningar föreslås fortfarande

utgöra 4.

Kommittén har föreslagit, att en befattning som förste expeditionsvakt

och 3 befattningar som expeditionsvakt skola in
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1U8. 25

rättas. Med den begränsning av organisationen som departementschefen

föreslagit har till en början räknats med endast en befattning som ordinarie

förste expeditionsvakt i Ca 11 (A 7) och en befattning som extra ordinarie

expeditionsvakt i Ce 9 (Eo5).

Med anledning av vad statens organisationsnämnd anfört i sitt yttrande

bär framhållits, att arbetarskyddsstyrelsen självfallet bör beakta möjligheterna

till rationalisering av registrerings- och skrivarbetet och begränsning

av den härför avsedda personalen.

I de likalydande motionerna 1:337 och 11:498 har hemställts, att en

biträdestjänst å skogsavdelningen inrättas som kanslibitrade i lönegrad

Ca 11.

Den allmänna yrkesinspektionen.

Yrkesinspektionens lokala organ kunna hänföras till den allmänna yrkesinspektionen,

den kvinnliga yrkesinspektionen, den kommunala tillsynen

samt specialinspektionen. I förevarande sammanhang behandlas den allmänna

och den kvinnliga yrkesinspektionen.

Beträffande distriktsindelning, tillsynsuppgifter och inspektionsfrekvens

får utskottet hänvisa till vad därom anförts i propositionen, s. 82 och 83.

Det nuvarande personalbeståndet hos den allmänna yrkesinspektionen

omfattar följande befattningshavare.

11 yrkesinspektörer

11 förste distriktsingenjörer

3 » »

13 distriktsingenjörer

9 »

2 aspiranter till distrikts
ingenjörstjänst

..........

22 yrkesunderinspektörer

10 »

5 > ......

15 kontor sbiträden

15 icke-ordinarie biträden

Den kvinnliga yrkesinspektionen består f. n. av

Ca 31 (A 28)

Ca 27 (A 24)

Ce 27 (Eo 24)

Ca 24 (A 21)

Arvode motsvarande Ce 24: 24

Arvode motsvarande Ce 24: 24

Ca 21 (A 17)

Ce 20 (Eo 16)

Arvode motsvarande Ce 20: 20

Ca 8 (A 4)

1 yrkesinspektris

3 distriktsinspektriser

1 yrkesinspektrisassistent

1 assistent .............

3 assistenter

1 kanslibiträde

1 icke-ordinarie biträde

Ca 29 (A 26)

Ce 25 (Eo 22)

Ca 22 (A 18)

Ce 22 (Eo 18)

Arvode motsvarande Ce 22: 22

Ca 11 (A 7)

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr H8.

Enligt beslut av 1947 års riksdag — dvs. efter det att kommittébetänkandet

avlämnats har den allmänna yrkesinspektionen fr. o. m. den

1 juli 1947 provisoriskt förstärkts med 3 förste distriktsingenjörer i lönegrad

Ce 27 (Eo 24), 7 distriktsingenjörer med arvode motsvarande nettolönen

i lägsta löneklassen i Ce 24 (Eo 21), 5 yrkesunderinspektörer med arvode

motsvarande nettolönen i lägsta löneklassen i Ce 20 (Eo 16) och 8

biträden för kontorsgöromål. I stället för lön å 2 befattningar som distriktsingenjör

i Ce 23 och 2 aspirantbefattningar (Ex 20) skulle vidare utgå arvode

motsvarande nettolönen i lägsta löneklassen av Ce 24 (Eo21). Vidare

har från samma tidpunkt den kvinnliga yrkesinspektionen provisoriskt förstärkts

med 3 assistenter med arvode motsvarande nettolönen i lägsta löneklassen

i Ce 22 (Eo 18) och 1 skrivbiträde. Samtidigt har en assistent i lönegrad

Ce 20 (Eo 16) uppflyttats till Ce 22 (Eo 18). De nytillkomna befattningarna

äro inräknade i sammanställningen över nuvarande personal. Närmare

redogörelse för den provisoriska personalförstärkningen lämnas i

propositionen nr 208/1947.

Kommittén har framhållit, att de arbetsuppgifter, som jämlikt arbetarskyddslagstiftmngen

skulle åligga den allmänna arbetsinspektionen, kunde

hänföras till skyddstekniska, yrkeshygieniska, medicinska och sociala uppgifter.

Samtliga dessa uppgifter ha numera ansetts vara av sådan beskaffenhet

och omfattning, att de borde fördelas på särskilda befattningshavare

med teknisk, medicinsk och socialhygienisk utbildning och erfarenhet.

I enlighet härmed har kommittén föreslagit, att för utövande av den tillsyn,

som åligger den allmänna yrkesinspektionen, skola på varje distrikt

tjänstgöra en yrkesinspektör i lönegrad A 29, en yrkesläkare i samma lönegrad

och en socialinspektör i A 26 jämte övrig personal. I likhet med vad nu

gäher borde centralmyndigheten äga fördela befattningshavarna till tjänstgöring

inom olika distrikt, bestämma stationsorten för dem samt förflytta

befattningshavare från ett distrikt till ett annat.

Enligt kommitténs förslag skulle den allmänna

fatta följande befattningshavare.

arbetsinspektionen

11 yrkesinspektörer

A 29

11 yrkesläkare ................

. A 29

11 socialinspektörer

A 26

11 förste distriktsingenjörer

A 26

3 » »

A 24

24 distriktsingenjörer

A 22

8 »

Eo 22

3 assistenter (socialhygieniker)

Eo 20

2 distriktsingenjörer (aspiranter)

Ex 20

32 >

A 19

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H8.

27

11 kansliskrivare A 11

11 kanslibiträden A 7

14 kontorsbiträden A 4

4 expeditionsvakter Eo 5

17 icke-ordinarie biträden

Departementschefen har framhållit behovet av en förstärkning av den

lokala organisationen och anfört följande.

För egen del har jag genom den i ämnet förebragta utredningen och av

mig i övrigt kända förhållanden blivit övertygad om att yrkesinspektionen

är i behov av en icke obetydlig förstärkning. Såsom jag tidigare anfört torde

emellertid under nuvarande förhållanden endast en begränsad utbyggnad

kunna komma i fråga. Jag finner det också i och för sig lämpligt, att utbyggnaden

sker etappvis bl. a. med hänsyn till vikten av att organisationen

rekryteras med väl kvalificerad personal.

Jag behandlar i det följande de särskilda förslag, som kommittén Iramlagt

beträffande den lokala organisationen.

Kommittén har föreslagit, att benämningen yrkesinspektionen

skall ersättas med arbetsinspektionen. Enligt min mening föreligger icke

anledning att frångå det sedan länge använda namnet yrkesinspektionen

och jag föreslår således, att detta bibehålies.

Vad angår distriktsindelningen för den allmänna yrkesinspektionen

har i några remissyttranden ifrågasatts, huruvida icke antalet distrikt

bör ökas. Jag finner för min del icke lämpligt att frågan om ändring i

denna indelning nu upptages till närmare prövning.

Vad angår den allmänna yrkesinspektionens arbetsuppgifter har

kommittén förutsatt, att de i huvudsak skola motsvara dem som nu åvila

den allmänna och den kvinnliga yrkesinspektionen. Kommittén har skilt pa

skyddstekniska, yrkeshygieniska, medicinska och sociala uppgifter, Dessa

ha med hänsyn till sin art och omfattning ansetts böra uppdelas på särskilda

befattningshavare med teknisk, medicinsk och socialhygienisk utbildning

och erfarenhet. I enlighet härmed skola enligt förslaget på varje

distrikt tjänstgöra en yrkesinspektör, en yrkesläkare och en socialinspektör.

Jag behandlar till en början kommitténs förslag i vad det avser inrättande

av befattningar som yrkesläkare. Enligt förslaget skola dessa

läkare vara heltidsanställda och placerade i lönegrad Ca 32 (A 29). På dem

skulle främst ankomma att övervaka arbetarskyddslagstiftningens tillämpning

i medicinskt-yrkeshygieniskt hänseende. Kommitténs förslag har avstyrkts

av tre reservanter inom kommittén och har starkt kritiserats i flertalet

yttranden, som behandlat förslaget i denna del. Mot förslaget har

främst åberopats, att för uppdraget kvalificerade läkare över huvud taget

ej finnas att tillgå samt att i vart fall de av kommittén föreslagna löneförmånerna

icke kunna anses tillräckliga för att erhålla lämpliga sökande.

Även behovet av heltidsanställda läkare har ifrågasatts. Olika andra utvägar

för att tillgodose yrkesinspektionens läkarbehov ha anvisats. Sålunda

har föreslagits, att ett antal läkare skola knytas till centralmyndigheten

eller till yrkeshygieniska avdelningen vid folkhälsoinstitutet i stället för till

distrikten. Även utnyttjande av läkare vid yrkessjukdomskliniker, i den

mån sådana inrättas, samt anlitande av tjänsteläkare eller andra läkare i

orten har ansetts lämpligt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr HS.

Jag har tidigare förordat, att hos arbetarskyddsstyrelsen skola finnas två

läkare. Det torde enligt min mening stå utom allt tvivel, att om tillsynen

över arbetarskyddet skall bli effektiv, en viss medverkan av läkare även

är nödvändig vid den lokala tillsynstjänsten. Jag är därför ense med kommittén,

att möjlighet bör skapas för en vidgad läkarmedverkan inom yrkesinspektionen.

Av vad i yttrandena anförts synes emellertid klart framgå,

att den av kommittén föreslagna vägen icke f. n. är framkomlig. Heltidsbefattningar

för läkare torde sålunda icke nu böra inrättas.

Såsom jag anfört vid behandlingen av arbetarskyddsstyrelsens behov av

läkare, torde över huvud taget endast en tillfällig lösning av arbetarskyddets

läkarfråga f. n. kunna genomföras. Vad yrkesinspektionen angår, kan

det tänkas att dess läkarbehov till större eller mindre del skulle kunna tillgodoses

genom läkare vid yrkesmedicinska undersökningscentraler, därest

flera sådana komma att inrättas i framtiden. Det synes emellertid även

önskvärt att vinna ert arenhet av den av kommittén förordade organisationsformen

med inspektionsläkare direkt knutna till yrkesinspektionens distrikt.

I sådant syfte lår jag förorda, att till yrkesinspektionen försöksvis knytas

två läkare med uppgift att biträda vid tillsynens utövande samt verkställa

erforderliga utredningar. Då ifrågavarande försöksverksamhet bör ledas och

bedrivas i intim samverkan med arbetarskyddsstyrelsens läkare, föreslår

jag, att nämnda läkare under försökstiden placeras hos styrelsen. Jag finner

vidare lämpligt, att deras verksamhet företrädesvis förlägges till första

och andra yrkesinspektionsdistrikten, vilka båda ha stationsort i Stockholm.

Härigenom kunna erfarenheter om läkares medverkan i tillsynsarbetet

vinnas dels från eif stadsdistrikt och dels från ett distrikt av övervägande

landsbygd skaraktär. Förslaget att förlägga läkarnas verksamhet till

nämnda distrikt lår dock ej utesluta möjlighet att anlita dem för uppgifter

även inom andra yrkesinspektionsdistrikt.

Ifrågavarande läkare torde böra anställas på deltid mot arvode.

Jag övergår härefter till frågan om de föreslagna socialinspektör

e r n a.

På den kvinnliga yrkesinspektionens personal ankommer att övervaka

arbetarskyddslagstiftningens efterlevnad företrädesvis vid arbete, vartill

kvinnor användas, att verka för att nödiga sociala anordningar vidtagas

samt att tillhandagå med upplysning, råd och anvisningar i sociala frågor.

Kommittén har föreslagit, att den kvinnliga yrkesinspektionen skall inordnas

i den allmänna yrkesinspektionen och där ersättas av en manlig eller

kvinnlig socialinspektör på varje distrikt. Socialinspektör skulle utöva tillsyn

även vid arbetsställen med manlig arbetskraft. Tre av kommitténs ledamöter

ha reserverat sig mot förslaget, i det att de anse, att den nuvarande

kvinnliga yrkesinspektionen bör bibehållas med oförändrade arbetsuppgifter

och oförändrad ställning, ehuru utbyggd till att omfatta personal å

samtliga 11 inspektionsdistrikt.

Mot kommitténs förslag har främst åberopats, att den hygieniska tillsynen

ä arbetsplatserna icke kan skiljas från den tekniska tillsynen samt

att kvinnlig inspektionspersonal fordras för de särskilda frågor som röra

kvinnliga arbetstagare samt för vissa frågor rörande arbetstagarnas sociala

förhållanden utanför arbetsplatsen. Dessa omständigheter ha ansetts tala

lör att den kvinnliga yrkesinspektionen bör bibehållas, enligt vissa yttranden

dock med förstärkt personal.

För egen del lår jag anföra följande. Kommitténs förslag att den nuvarande

kvinnliga yrkesinspektionens verksamhetsområde skall utsträckas att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr HS.

29

avse även arbetsställen med helt eller övervägande manlig arbetskraft synes

mig i princip riktigt. Enligt min uppfattning är det önskvärt, att genom

yrkesinspektionens försorg vid sidan av den tekniskt inriktade inspektionen

sker eu tillsyn också ur mera allmänt social synpunkt. Härvid bör särskild

uppmärksamhet liksom hittills ägnas åt frågor, som angå kvinnliga

arbetstagare. Tillsynen bör dock icke begränsas härtill utan avse även de

hygieniska förhållandena på arbetsplatsen samt andra irågor, allt i den mån

behovet av teknisk sakkunskap hos den inspekterande äi mindre framträdande.

En huvuduppgift för den sociala inspektionen bör även vara

konsulterande verksamhet beträffande för arbetstagarnas yrkesverksamhet

betydelsefulla frågor utanför arbetsplatserna, exempelvis spörsmål rörande

kos''t, bostad, hälso- och sjukvård samt daghem för barn.

Emellertid föreligga praktiska svårigheter att uppdra eu tydlig gräns

mellan de arbetsuppgifter, som böra ankomma på den tekniska och på den

sociala personalen. Ett utsträckande av den sociala personalens tillsyn tdl

samtliga arbetsställen, som nu äro föremål för tillsyn genom den tekniska

personalen, skulle innebära en sådan ökning av arbetsuppgifterna, att en

mycket betydande förstärkning av den sociala personalen skulle erfordras.

Den av kommittén föreslagna personaluppsättningen torde icke vara tillräcklig

i sådant fall. Vidare torde den fortgående tekniska utvecklingen

medföra, att allt flera arbetsställen fordra tillsyn genom teknisk personal.

Dessa överväganden synas leda fram till att den nu tillämpade fördelningen

av arbetsuppgifterna mellan den sociala och tekniska personalen i

stort sett bör bestå. Vissa arbetsställen, där de tekniska frågorna äro av

jämförelsevis begränsad betydelse och där arbetstagarna i särskilt stor omfattning

äro kvinnor, böra således kunna stå under tillsyn företrädesvis

av den sociala personalen. I mån av behov bör denna personal anlitas för

allmänt sociala spörsmål beträffande arbetsställen, som stå under den

tekniska personalens tillsyn och omvänt. Denna arbetsfördelning toide icke

behöva anses strida mot den i gällande arbetarskyddslag intagna avgränsningen

av den kvinnliga yrkesinspektionens arbetsområde till tillsyn företrädesvis

å arbete, vartill kvinnor användas.

Otvivelaktigt föreligger behov av social personal inom samtliga den allmänna

yrkesinspektionens distrikt. Jag föreslår därför inrättande av en

befattning för den sociala tillsynen å varje sådant distrikt. Mot den av

kommittén föreslagna tjänstebenämningen socialinspektör har erinrats, att

samtliga vrkesinspektionens befattningshavare i en mening utöva social

inspektion. Då den föreslagna benämningen icke desto mindre synes ge en

god uppfattning om befattningshavarnas uppgifter, anser jag dock att benämningen

bör användas.

Enligt kommitténs förslag skall befattning som socialinspektör icke förbehållas

kvinna. Jag delar av principiella skäl i detta hänseende kommitténs

mening. Emellertid synes det antagligt, att kvinnor som regel komma

att bekläda ifrågavarande''tjänster. Det synes också vara eif önskemål, att

å varje distrikt finnes åtminstone en kvinna bland den inspekterande personalen.

Benämningen den kvinnliga yrkesinspektionen torde under nu angivna

förhållanden icke vidare höra användas.

Det synes vara nödvändigt, att en befattningshavare är chef inom vaije

distrikt''och har all fördela tillsynsuppgifterna mellan distriktets tjänstemän.

Med den uppläggning av distriktens personalorganisation, som jag

föreslår, synes det vara naturligt att yrkesinspektören är chef för distriktets

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 148.

personal. Socialinspektörerna, vilka såsom jag förut framhållit skola stå

under särskild ledning av arbetarskyddsstyrel sens sociala avdelning, torde

böra intaga en mera fristående ställning än den tekniska personalen. Dock

bör yrkesinspektören sörja för den nödiga samordningen mellan deras verksamhet

och tillsynsverksamheten i övrigt.

I fråga om kompetenskraven för yrkesinspektionens tekniska

personal samt befattningshavarnas benämningar har kommittén föreslagit

ändring vad gäller de nuvarande yrkesunderinspektörerna. Av sökande

till dessa befattningar fordras f. n. övermaskinistutbildning eller

däremot i huvudsak svarande teoretisk och praktisk utbildning. Kommittén

har föreslagit, atl av sådan sökande skall fordras ingenjörsexamen från

statligt tekniskt läroverk eller annan därmed likvärdig utbildning. Därjämte

har föreslagits, att titeln yrkesunderinspektör ändras till distriktsingenjör.

Enligt vad kommittén upplyst finnas redan nu anställda vid yrkesinspektionen

ett flertal yrkesunderinspektörer, som enbart eller förutom övermaskinistexamen

ha utbildning motsvarande läroverksingenjörsexamen.

Den tekniska utvecklingen med maskinell drift i allt större omfattning

talar även för att befattningshavarna böra ha en mera allsidig utbildning

i tekniska ämnen. Med hänsyn härtill vill jag icke motsätta mig förslaget

i denna del. Som norm för kompetensen bör sålunda angivas ingenjörsexamen

från statligt tekniskt läroverk. Vad som förordats bör dock icke

hindra att som yrkesunderinspektör kan komma i fråga person, som icke

fyller sistnämnda krav men vars erfarenhet från industriellt eller annat

arbete kan göra honom skickad att fullgöra de uppgifter, som åvila befattningshavaren.

Till förslaget att utbyta benämningen yrkesunderinspektör mot distriktsingenjör

ställer jag mig tveksam. Jag förordar, att den nuvarande benämningen

bibehålies.

Kommitténs förslag att tjänsteman med lägre teknisk utbildning bör

äga möjlighet att söka och vinna befordran till de högre tjänsterna biträder

jag.

Beträffande de för socialinspektör förordade kompetenskraven, vilka

innebära fordran på akademisk examen jämte utbildning vid socialinstitut,

ställer jag mig betänksam. I likhet med vissa remissinstanser anser jag, att

det formella kompetenskravet bör begränsas till genomgång av fullständig

kurs vid socialinstitut. Den formella kompetensen bör dock kunna ersättas

av erfarenhet av skyddsarbete eller annan praktisk verksamhet på området.

Kommittén har föreslagit en viss höjning av löneställningen för

flertalet av yrkesinspektionens befattningshavare. Riksförsäkringsanstalten

har särskilt framhållit de betydande rekryteringssvårigheter, som under de

senaste åren yppat sig med avseende på de befattningar för vilka fordras

teknisk högskoleutbildning. För att minska dessa svårigheter vore det enligt

anstaltens mening ofrånkomligt, att personalens löner över lag höjdes.

Yrkesinspektörerna m. fl. ha framlagt förslag till såväl lönegradsplaceringar

som befordringsgång för yrkesinspektionens tekniska personal.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att vid den provisoriska förstärkning

av yrkesinspektionens personal, som föregående år genomfördes, en

höjning av löneförmånerna för de för högskoleingenjörer avsedda lägre

befattningarna måste vidtagas för att underlätta rekryteringen. Sålunda

fastställdes, att lönen för de nya distriktsingenjörstjänsterna och för aspirant

till sådan tjänst skulle utgå i form av arvode motsvarande nettolönen

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

31

i lägsta löneklassen av lönegrad Ce 24 (Eo21). Oaktat denna löneförbättring

för nämnda tjänster har rekryteringen ej kunnat tryggas.

Givet är att de svårigheter, soin nu föreligga beträffande rekryteringen

av yrkesinspektionens ingenjörspersonal, menligt inverka på inspektionens

arbetseffektivitet. Då enligt min mening de hittills eftersträvade fordringarna

vad beträffar personalens erfarenhet från industriell eller liknande

verksamhet icke utan synnerliga skäl böra eftergivas, anser jag i likhet med

riksförsäkringsanstalten angeläget, att löneförmånerna för ingenjörspersonalen

förbättras. Under nuvarande förhållanden kan jag icke ingå på

prövning av lönefrågan. En sådan prövning bör dock enligt min mening

snart komma till stånd. Vad angår lönefrågan för distriktsingenjörer och

yrkesunderinspektörer får jag erinra, att den jämväl sammanhänger med

prövningen av 1944 års personalutrednings förslag angående reglering av

anställningsförhållandena för teknisk personal.

Jag har förut föreslagit, att två arvodesavlönade biträdande läkare för

arbetarskyddsärenden anställas för att bistå yrkesinspektionen vid handläggning

av uppgifter, som kräva medicinsk bedömning och rådgivning. Jag

föreslår, att arvodena fastställas till 6 000 kronor för år. Föreskrifter angående

tjänstgöringens omfattning, semester och tjänstledighet, traktamentsersättning

in. in. torde få meddelas av Kungl. Maj :t.

För socialinspektör har kommittén föreslagit samma lönegradsplacering

som för den nuvarande yrkesinspektrisbefattningen, d. v. s. lönegrad Ca 29

(A 26). De nuvarande distriktsinspektriserna äro placerade i Ce 25 (Eo 22).

Annan lönegradsplacering för socialinspektör har föreslagits såväl i remissyttranden

som reservationsvis inom kommittén. Ej heller denna lönefråga

anser jag mig i nuvarande läge böra upptaga till närmare prövning. Jag

föreslår, att socialinspektör placeras i den för distriktsinspektris gällande

25 lönegraden. Då jag ej nu finner mig böra föreslå inrättande av några

assistentbefattningar till socialinspektörerna, upptages ej deras lönefråga

till behandling.

Vad angår yrkesinspektionens kontorspersonal har kommittén föreslagit,

att på varje distrikt inrättas en kansliskrivartjänst i lönegrad Ca 15 (All)

och som närmaste biträde ett kanslibiträde i Ca 11 (AV). Enligt min uppfattning

ankommer på distriktens kontorspersonal ett kvalificerat arbete,

som onekligen torde motivera en lönegradsuppflyttning av åtminstone vissa

av de nuvarande kontorsbiträdena. Såsom jag framhållit vid behandlingen

av frågan om arbetarskyddsstyrelsens biträdespersonal pågår f. n. utredning

angående anställningsförhållandena för högre biträdespersonal i statens

tjänst. I avvaktan på resultatet av denna utredning anser jag mig

böra förorda, att ifrågavarande befattningar tills vidare kvarstå i nuvarande

löneställning.

Vad beträffar personalorganisationens omfattning har

jag tidigare uttalat, att en utvidgning enligt min mening erfordras. Innan

jag övergår till att närmare behandla kommitténs förslag i denna del, vill

jag erinra om den provisoriska personalförstärkning, som — efter det kommittébetänkandet

avlämnats — tillerkänts yrkesinspektionen enligt det av

riksdagen år 1947 fattade beslutet. Detta innebar, att yrkesinspektionen

fr. o. m. den 1 juli 1947 förstärktes med 3 extra ordinarie förste distriktsingenjörer

i lönegrad Ce 27, 7 arvodesavlönade distriktsingenjörer, 5 arvodesavlönade

yrkesunderinspektörer och 8 biträden för kontorsgöromål.

Samtidigt tillfördes den kvinnliga yrkesinspektionen 3 arvodesavlönade

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr liH.

assistenter och 1 skrivbiträde. Med undantag av 4 distriktsingenjörstjänster

ha samtliga befattningar tillsatts.

Då jag i likhet med kommittén räknar med oförändrad distriktsindelning,

följer därav att antalet yrkesinspektörer blir såsom hittills It.

Antalet förste distriktsingenjörer utgör f. n. 14, varav It ordinarie och

3 extra ordinarie. De sistnämnda, som upptagits i kommitténs förslag som

tre ordinarie befattningar, ha tillkommit vid nyss nämnda personalförstärkning.

Kommittén har uppskattat behovet av distriktsingenjörer till 34,

däri inberäknat 2 aspiranter till distriktsingenjörstjänst. Förstärkningen

fr. o. in. budgetåret 1947/48 avsåg 7 distriktsingenjörsbefattningar. F. n.

finnas alltså 24 distriktsingenjörer, varav 13 ordinarie i lönegrad Ca 24 och

11, därav 2 aspiranter, med lön i form av arvode motsvarande nettolönen

i lägsta löneklassen av lönegrad Ce 24. Riksförsäkringsanstalten och yrkesinspektörerna

ha föreslagit en väsentlig ökning av antalet distriktsingenjörer

i förhållande till kommitténs förslag. Jag tillstyrker, att sammanlagt 11

befattningar för högskoleutbildade ingenjörer inrättas i nu ifrågavarande

utbyggnadsetapp. Med hänsyn till såväl befordringsmöjligheterna för

nämnda personal som vikten av att inom de mest arbetsbelastade distrikten

äga tillgång till mera kvalificerade befattningshavare för särskilt svårbedömda

arbetsuppgifter förordar jag, att två av de nya befattningarna

inrättas som förste distriktsingenjörstjänster i Ce 27. Antalet befattningar

som förste distriktsingenjör skulle alltså bli 16. Återstående nio befattningar

böra vara distriktsingenjörstjänster. Totala antalet distriktsingenjörer

skulle då utgöra 33. Jag föreslår, att 18 distriktsingenjörer uppföras

som ordinarie och 12 som extra ordinarie, medan 3 befattningar böra räknas

som rekryteringstjänster. Sistnämnda tjänster torde böra placeras i

Cg 24.

Antalet yrkesunderinspektörer uppgår f. n. till 22 ordinarie och 10 extra

ordinarie. Härtill komma de 5 vid den förut angivna personalförstärkningen

inrättade befattningarna med lön i form av arvode motsvarande nettolönen

i lägsta löneklassen av lönegrad Ce 20. Jag vill erinra, att föregående års

riksdag vid behandlingen av förslaget till berörda personalförstärkning uttalade,

att den fått uppmärksamheten riktad på det ökade tillsynsbehovet

beträffande byggnadsindustrien och att den förutsatte, att arbetarskyddsfrågan

inom denna industri ägnades fortsatt uppmärksamhet vid beredande

av förevarande förslag. Kommittén har föreslagit, att antalet yrkesunderinspektörsbefattningar

ökas med 12. Utöver de 5 redan tillsatta befattningarna

skulle således inrättas ytterligare 7 befattningar. Med beaktande

av vad riksdagen uttalat föreslår jag, att 4 nya befattningar inrättas i lönegrad

Ce 20. Av de år 1939 inrättade yrkesunderinspektörsbefattningarna anser

jag 10 böra uppföras på ordinarie stat. Ifrågavarande tjänster skulle

alltså utgöra tillhopa 41, varav 32 böra upptagas såsom ordinarie och de

övriga 9 såsom extra ordinarie.

I fråga om socialinspektörer räknar jag med 11, en befattning på varje

yrkesinspektionsdistrikt, därvid de nuvarande 3 distriktsinspektrisbefattningarna

böra överföras till ordinarie stat, medan de nyinrättade 8 befattningarna

upptagas som extra ordinarie. De av kommittén föreslagna 3

assistentbefattningarna åt socialinspektörerna anser jag ej nu böra inrättas.

Vad kontorspersonalen beträffar förordar jag, att 8 nya biträdestjänster

inrättas. Denna personal skulle således omfatta 38 befattningshavare.

Kommitténs förslag att inrätta 4 befattningar som expeditionsvakt å vissa

distriktsexpeditioner anser jag mig icke kunna biträda.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

33

Vad angår fördelningen av den föreslagna ingenjörs- och biträdespersonalen

på de olika yrkesinspektionsdistrikten anser jag, att det bör ankomma

på arbetarskyddsstyrelsen att närmare bestämma härom.

Departementschefen har sålunda förordat, att personalbeståndet för den

allmänna yrkesinspektionen skall omfatta:

11 yrkesinspektörer.................................. Ca 31

16 förste distriktsingenjörer .......................... Ca 27 och Ce 27

11 socialinspektörer ................................ Ca 25 och Ce 25

30 distriktsingenjörer .............................. Ca 24 och Ce 24

3 aspiranter till distriktsingenjörstjänst .............. Cg 24

41 yrkesunderinspektörer ............................ Ca 21 och Ce 20

38 biträden och 2 arvodesavlönade läkare.

De föreslagna ändringarna i personalorganisationen föreslås träda i kraft

fr. o. m. den 1 januari 1949.

En tablå över nuvarande och av departementschefen föreslagna befattningar

har bifogats propositionen såsom bilaga 2.

I de två likalydande motionerna I: 284 och II: 454 har yrkats, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om att förslag om inrättande

av särskilda styrelser för yrkesinspektionens distrikt, vari arbetsmarknadens

parter beredas representation, snarast måtte föreläggas riksdagen.

I motionerna I: 336 och II: 502 har yrkats, att socialinspektörerna på

distrikten skola intaga en mera fristående ställning än den tekniska personalen

samt att det formella kompetenskravet för socialinspektör fastställes

till fullständig kurs vid socialinstitut eller akademisk examen med lämplig

ämneskombination jämte i båda fallen erfarenhet på området.

I de två likalydande motionerna I: 338 och II: 497 har yrkats, att löneställningen

för yrkesinspektörerna förbättras genom uppflyttning till lönegrad

32, att benämningen yrkesunderinspektör utbytes mot tjänstetiteln

ingenjör samt att utan ökning av antalet biträdestjänster vid yrkesinspektionen

på varje yrkesinspektionsdistrikt inrättas en kanslibiträdesbefattning

i lönegrad Ce It.

Den kommunala tillsynen.

I egenskap av kommunala tillsynsorgan inom yrkesinspektionen ha hälsovårdsnämnderna

enligt 23 § arbetarskyddslagen att utöva tillsyn å efterlevnaden

av denna lag. Inom landskommun, där särskild hälsovårdsnämnd

ej tillsatts, fungerar sålunda kommunalnämnden som kommunalt tillsynsorgan.

Rörande den nuvarande kommunala tillsynen får utskottet hänvisa

till vad därom anförts i propositionen, s. 113.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 sand. Nr 148.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr IbS.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Den av kommittén verkställda utredningen har bekräftat det redan förut

kända förhållandet att den kommunala tillsynen rörande arbetarskyddet

icke fungerar med tillräcklig effektivitet. Med hänsyn härtill har ifrågasatts,

om icke den kommunala tillsynen bör slopas och i stället överflyttas

på den statliga yrkesinspektionen. Riksförsäkringsanstalten och flera andra

remissinstanser ha också uttalat sig härför. För min del är jag av den uppfattningen,

att tillsynen å de talrika mindre arbetsställen, där yrkesriskerna

äro relativt små, av praktiska och ekonomiska skäl måste vara decentraliserad

till kommunala organ. Jag anser alltså — i likhet med kommittén —

att den kommunala tillsynen bör bibehållas.

Kommittén har emellertid föreslagit, att den kommunala tillsynen skall

begränsas till sådana kommuner och samhällen, som ha särskild hälsovårdsnämnd.

I övriga kommuner och samhällen skulle tillsynen åvila yrkesinspektionens

befattningshavare. Med hänsyn bl. a. till att efter den ändring

av kommunindelningen, som avses träda i tillämpning fr. o. in. år

1950, särskild hälsovårdsnämnd torde komma att finnas i praktiskt taget

alla kommuner, finner jag den av kommittén föreslagna begränsningen icke

böra införas. Jag förordar alltså, att den kommunala tillsynen rörande arbetarskyddet

skall såsom hittills åvila varje kommun. Tillsynen bör liksom

nu anknyta till hälsovårdsnämndernas verksamhet.

Då erfarenheten utvisar att den kommunala tillsynen fungerar bäst i

kommuner, där den anförtrotts särskild tillsynsman, torde denna form för

tillsynens utövande böra tillämpas över lag. Hälsovårdsnämnd bör sålunda

vara skyldig att utse en eller flera lämpliga personer att utöva tillsynen.

Har kommun antagit tillsynsman för den allmänna hälsovården, bör denne

vara pliktig åtaga sig tillsynen över arbetarskyddet.

Kommittén har föreslagit, att kommunal tillsynsman vid utövande avtillsyn

jämlikt arbetarskyddslagstiftningen skall vara underställd vederbörande

befattningshavare inom yrkesinspektionen. Jag delar kommitténs

uppfattning att tillsynsmannen skall ställa sig till efterrättelse de anvisningar

som utfärdas av yrkesinspektionen. Hälsovårdsnämnd bör dock enligt

min mening vara ansvarig såtillvida, att nämnden skall vara skyldig ingripa

om tillsynsmannen icke uppfyller sina åligganden.

Jag ansluter mig i princip till vad kommittén anfört rörande de kommunala

tillsynsorganens arbetsuppgifter samt beträffande kompetensfordringar

för kommunala tillsynsmän.

Kommittén har vidare, med åberopande av erfarenheter från den hittillsvarande

kommunala tillsynen, föreslagit, att kommunal tillsynsman skall

för tillsynsuppdraget äga åtnjuta skälig ersättning av kommunala medel.

Jag finner det vara nödvändigt att, om den kommunala tillsynen rörande

arbetarskyddet skall bli effektiv, skälig ersättning måste utgå för uppdraget.

Detta innebär dock icke, att särskild ersättning för en hälsovårdstillsynsmans

befattning med arbetarskyddsärendena skall behöva utgå, om

denne eljest av kommunala medel åtnjuter lön eller andra förmåner i skälig

omfattning.

Kommitténs förslag att kommun skall kunna erhålla statsbidrag till ersättning

åt tillsynsman kan jag däremot icke tillstyrka. De föreslagna bidragen

skulle enligt min mening icke spela sådan roll för kommunernas

ekonomi att införandet av en ny statsbidragsform kan anses motiverat.

Kommittén har i sitt betänkande understrukit betydelsen av att lämpliga

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

35

utbildnings- och fortbildningskurser anordnas för de kommunala tillsynsmannen.

Behovet härav har jämväl understrukits i remissutlåtanden. Jag

är övertygad om att en ökad upplysningsverksamhet från de statliga tillsynsorganens

sida vore av värde för att effektivisera den kommunala tillsynen.

Därest de centrala organen förstärkas på av mig föreslaget sätt, utgår

jag från att desamma skola bli i tillfälle att mera än vad som hittills

varit möjligt ägna uppmärksamhet åt denna fråga. I detta sammanhang

vill jag bl. a. erinra om mitt förslag att till arbetarskyddsstyrelsen anknyta

särskilda befattningshavare för upplysnings- och utbildningsärenden.

I det denna dag till lagrådet remitterade förslaget till ny arbetarskyddslagstiftning

har beträffande den kommunala tillsynen intagits bestämmelser

i överensstämmelse med de av mig i detta sammanhang framlagda förslagen.

Definitiv ställning till frågan om en sådan omorganisation av den kommunala

tillsynen torde få tagas i samband med behandlingen av lagstiftningsförslagen.

Intill dess att så skett torde nuvarande bestämmelser få

tillämpas. Vid min beräkning i det föregående av personalbehovet för yrkesinspektionen

har jag utgått från att den kommunala tillsynen skall bibehållas.

I de två likalydande motionerna I: 341 och II: 496 har hemställts om förnyad

utredning rörande den kommunala tillsynen.

Specialinspektionen m. m.

Vid sidan av den allmänna yrkesinspektionen, omfattande yrkesinspektionens

befattningshavare i I—XI distrikten och kommunala tillsynsmän,

finnes ett flertal olika inspektionsorgan med speciella tillsynsuppgifter.

Dessa äro bergmästarna samt den s. k. specialinspektionen. Vissa av dem

utöva tillsynen å arbetarskyddslagstiftningens efterlevnad i sin helhet inom

det tillsynsområde, som tilldelats dem, såsom fallet är beträffande bergmästarna,

skogs- och flottledsinspektören, järnvägsinspektörerna och

sprängämnesinspektören, medan åter en del andra specialinspektionsorgan

blott ha vissa begränsade tillsynsuppgifter. Detta gäller särskilt specialinspektörerna

för elektriska starkströmsanläggningar.

Kommittén har föreslagit att tillsynen å arbetarskyddet vid gruvor och

stenbrott skall överflyttas från bergmästarna till en nyinrättad gruvinspektion.

Kommittén har vidare funnit en utökning av skogs- och flottlcdsinspektionens

personal nödvändig för att inspektionen på tillfredsställande

sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter samt föreslagit, att inspektionen

organiseras på två distrikt, det ena (norra distriktet) omfattande ett område

motsvarande X och XI yrkesinspektionsdistrikten, dvs. Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, och det andra (södra distriktet)

den övriga delen av landet. Som stationsorter för distrikten föreslås

Umeå och Stockholm. Det södra distriktets expedition skulle såsom förut

nämnts förläggas till skogsavdelningen inom centralmyndigheten.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 118.

Kommittén har för norra distriktet föreslagit följande personalupp
-

sättning.

1 skogsyrkesinspektör ............ A 28

1 förste assistent .................. A 24

1 skogsunderinspektör .............. A17

1 » .............. Eo 14

1 konsulent ...................... A 14

1 kanslibiträde .................... A 7

Jämväl med avseende å sprängämnesinspektionen har kommittén framlagt

vissa förslag.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har i avgivet yttrande framhållit, att

med den omorganisation och samordning av tillsynen över arbetarskyddet,

som i betänkandet föreslagits, länsstyrelsen ej kunnat finna något giltigt

skäl föreligga att bibehålla länsstyrelsernas tillsynsskyldighet över härbergen

åt flottningsarbetare.

För egen del har departementschefen anfört följande.

Vad till en början angår kommitténs förslag att tillsynen å arbetarskyddet

vid gruvor och stenbrott skall överflyttas från bergmästarna

till en nyinrättad gruvinspektion torde jag få anföra följande. Jag delar

kommitténs uppfattning att tillsynen i denna del bör ägnas ökad uppmärksamhet.

Ur den officiella olycksfallsstatistiken kan utläsas, att gruvarbetet

hör till de mest riskfyllda slagen av arbete, och icke någon yrkesgrupp torde

f. n. förete så hög olycksfallsfrekvens som gruvarbetarna. Såsom av remissyttrandena

framgår torde emellertid med hänsyn till de med gruvdriften

förknippade säregna förhållandena betydande praktiska svårigheter möta

mot att tillsynen delas mellan bergmästarna och en för arbetarskyddet tillsatt

inspektion. Härtill kommer, att enligt vad som upplysts det torde visa

sig svårt att rekrytera en gruvinspektion med kvalificerade gruvtekniker.

Jag kan av dessa skäl icke tillstyrka, att den föreslagna gruvinspektionen

inrättas.

Riksförsäkringsanstalten har föreslagit, att bergmästarnas tillsyn å arbetarskyddet

skall begränsas till arbete under jord i gruvorna samt tillträdesvägar,

transportanordningar och transportleder från dagen ned i gruvorna.

Den arbetarskyddstillsyn, som i övrigt ankommer på bergmästarna

enligt nu gällande bestämmelser, skulle överflyttas på den allmänna yrkesinspektionen.

Detta förslag synes mig väl grundat. Den lättnad, som härigenom

skulle beredas bergmästarna, torde ge förutsättningar för en viss

intensifiering av den tillsyn, som fortfarande skulle ankomma på dem. Den

föreslagna anordningen medför dessutom den fördelen, att de vid gruvorna

ovan jord belägna industriella anläggningarna, såsom anriknings-, sintringsoch

briketteringsverk samt krosshus, komma att inspekteras av samma befattningshavare

som nu inspektera motsvarande anläggningar vid järnverken.

Jag förutsätter, att det efter prövning i varje fall bör kunna uppdragas

åt bergmästare att utöva tillsyn över arbetarskyddet vid gruva med dagbrott

liksom även vid arbeten med tunnlar och schakt för kraftstationer,

där arbetet är av samma natur som under jord i gruva.

Jag vill erinra, att jag i det föregående tillstyrkt att inom arbetarskydds
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

37

styrelsens tekniska byrå inrättas eu byrådirektörsbefattning avsedd för en

gruvtekniker. Även denna åtgärd kan förväntas medföra en intensifierad

tillsyn vid gruvorna. Någon ytterligare förstärkning av tillsynsorganen finner

jag mig tills vidare icke böra föreslå.

Jag ansluter mig till förslaget att bergmästarna med avseende på den på

dem ankommande tillsynen böra förordnas såsom specialinspektörer inom

yrkesinspektionen.

Den av mig föreslagna ändringen beträffande bergmästarnas tillsynsuppgifter

å arbetarskyddet förutsätter ändring i nu enligt arbetarskyddslagen,

gruvlagen och stenkolslagen gällande bestämmelser. Det denna dag till lagrådet

remitterade förslaget till ny arbetarskyddslagstiftning har avfattats

i enlighet härmed. Intill dess att ny lagstiftning träder i kraft, torde bergmästarna

få behållas vid de tillsynsuppgifter, som nu ankomma på dem.

Vad angår skogs- och flottledsinspektionen har jag redan

i det föregående redogjort för kommitténs förslag till organisation av

denna. Då en effelctivisering av arbetarskyddet är påkallad även inom skogsbruket,

finner jag i likhet med kommittén lämpligt, att landet med avseende

på denna inspektion indelas i två distrikt, södra och norra distrikten,

vart och ett med en skogsyrkesinspektör som chef. Mot förslaget till

distriktsindelning har jag intet att erinra. Jag biträder även kommitténs

förslag att bibehålla den nuvarande skogs- och flottledsinspektionen som

en specialinspektion inom yrkesinspektionen med dess nuvarande arbetsuppgifter.

Vad eu länsstyrelse anfört beträffande länsstyrelsernas befattning

med tillsynen över härbärgen åt flottningsarbetare synes mig vara värt beaktande.

Jag förutsätter, att 1945 års skogshärbärgesutredning ägnar uppmärksamhet

åt denna fråga i samband med översynen av härbärgeslagstiftningen.

I fråga om befattningshavarnas löneställning föreslår kommittén, att chefen

för norra distriktet placeras i Ca 31 (A 28). Statskontoret har ansett,

att befattningen ej bör placeras högre än i nuvarande 29 lönegraden. Jag

biträder statskontorets förslag i denna del.

Kommittén har föreslagit, att såsom närmaste biträde till skogsyrkesinspektören

skall finnas en förste assistent i lönegrad Ca 27 (A 24). Jag föreslår,

att befattningen tills vidare behålies som en assistenttjänst med placering

i lönegrad Cg 23.

Kommitténs förslag beträffande skogsunderinspektörsbefattningarna finner

jag mig böra biträda såtillvida, att jag förordar inrättande inom distriktet

av två skogsunderinspektörsbefattningar med heltidsanställning, varav

en ordinarie i lönegrad Ca 18 och en extra ordinarie i Ce 18.

Vad angår de till inspektionen knutna konsulenterna för förbättrande av

mathållning och hygien i skogsarbetarförläggningarna biträder jag kommitténs

förslag att placera en sådan konsulent vid inspektionens norra

distrikt. Jag föreslår, att befattningen uppföres i lönegrad Cg 13. Härjämte

bör finnas ett kontors- eller skrivbiträde.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle personaluppsättningen å

skogs- och flottledsinspektionens norra distrikt omfatta 1 skogsyrkesinspektör

(Ca 29), 1 assistent (Cg 23), 2 skogsunderinspektörer (Ca 18 och Ce 18),

1 extra tjänsteman (Cg 13) och 1 icke-ordinarie biträde.

Enligt särskilt förordnande åligger det s prungä in nesinspe k tören

att såsom specialinspektör inom yrkesinspektionen utöva tillsyn å arbetarskyddslagens

tillämpning vid arbetsställen, där explosiva varor tillver
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 148.

kas eller eldfarliga oljor framställas, raffineras eller förvaras i större upplag.

Kommittén har föreslagit viss ändring av detta uppdrag. Sålunda har ansetts,

att den allmänna tillsynen å lagstiftningens efterlevnad vid ifrågavarande

arbetsställen borde åvila yrkesinspektör, medan sprängämnesinspektörens

tillsyn borde begränsas till sådana speciella yrkesfaror, som

sammanhänga med handhavandet å arbetsstället av eldfarliga oljor och

explosiva varor. Men därjämte bar förordats, att sprängämnesinspektörens

tillsyn skall utsträckas att omfatta även andra arbetsställen, där eldfarliga

eller explosiva ämnen i arbetarskyddslagens mening tillverkas, bearbetas

eller handhavas. Någon erinran mot kommitténs förslag i denna

del har icke framkommit vid remissbehandlingen. Då det otvivelaktigt

måste anses vara till fördel ur arbetarskyddssynpunkt, att den speciella

kunskap och erfarenhet, som sprängämnesinspektionen förvärvat, kommer

alla arbetsställen tillgodo, där eldfarliga eller explosiva ämnen tillverkas,

bearbetas, handhavas eller förvaras, tala starka skäl för kommitténs förslag.

Jag finner ock betydelsefullt, att de erfarenheter, som yrkesinspektörerna

vunnit vid utövandet av den allmänna tillsynstjänsten, tillföras de

arbetsställen, som hittills huvudsakligen stått under sprängämnesinspektörens

tillsyn. Jag tillstyrker således kommitténs ifrågavarande förslag. För

genomförande av detsamma förutsättes viss ändring i gällande kungörelse

angående förordnande av sprängämnesinspektören som specialinspektör

inom yrkesinspektionen.

Givet är, att sprängämnesinspektionen med nuvarande personal ej kan

hinna inspektera alla arbetställen, där eldfarliga och explosiva ämnen

ifrågakomina. Kommittén har med beaktande härav angivit vissa regler för

tillsynens ordnande, till vilka jag i princip ansluter mig. Jag förutsätter härjämte,

att arbetarskyddsstyrelsen efter samråd med kommerskollegium

skall, såsom f. n. riksförsäkringsanstalten, kunna besluta om erforderlig

jämkning av gränsen mellan yrkesinspektörs och sprängämnesinspektörens

tillsynsområden.

I några remissyttranden har uttalats önskemål om en lokal utbyggnad

av sprängämnesinspektionen, innebärande att ett antal specialutbildade inspektörer

skulle placeras å vissa yrkesinspektionsdistrikt. Kommittén har

ansett, att resultatet av den föreslagna uppdelningen av tillsynsuppgifterna

mellan sprängämnesinspektören och yrkesinspektör bör avvaktas, innan

personalfrågan upptages till behandling. Jag finner detta lämpligt. I den

mån frågan om sprängämnesinspektionens ställning inom statsförvaltningen

göres till föremål för utredning, synes behovet av en fältorganisation

inom inspektionen lämpligen även böra prövas.

I de likalydande motionerna I: 337 och II: 498 har hemställts, att riksdagen

måtte tillämpa principen om likställighet mellan den allmänna och

den skogliga yrkesinspektionen vid fastställande av lönegradsplaceringen för

befattningshavarna inom den skogliga yrkesinspektionen, och att sltogsyrkesinspektören

i norra distriktet placeras i lönegrad Ca 31, assistenten

därstädes under benämningen distriktsinspektör i lönegrad Ce 24, av skogsunderinspektörerna

en placeras i lönegrad Ca 20 och två i lönegrad Ce 20

samt att de kvinnliga konsulenterna placeras i lönegrad Ce 20.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

39

Anslagsberäkningar.

Arbetsrådet: Avlöningar. Anslaget har för innevarande budgetår anvisats

med 142 400 kronor.

Sedan anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal omräknats

med ledning av från arbetsrådet lämnade uppgifter, har Kungl.

Maj :t den 14 november 1947 föreskrivit, att under posten må disponeras

högst 34 100 kronor.

Med hänsyn till vad i det föregående anförts beträffande inrättande

fr. o. m. den 1 januari 1949 av ett centralt ämbetsverk för arbetarskyddsärenden

har arbetsrådets avlöningsanslag beräknats endast för halvt år.

Anslagsposterna ha därvid beräknats med utgångspunkt från de för innevarande

budgetår fastställda beloppen. Dock har anslagsposten rörligt tilllägg

uppräknats efter 12 procent till 5 900 kronor för halvt år. Det sammanlagda

medelsbehovet för arbetsrådets avlöningar har sålunda beräknats

till (31 300 + 18 800 + 17 100 + 5 900) 73 100 kronor.

Arbetsrådet: Omkostnader. Under denna rubrik har för budgetåret 1947/48

anvisats ett förslagsanslag av 16 100 kronor.

Med utgångspunkt från oförändrat medelsbehov har anslaget för senare

hälften av nästa budgetsår beräknats till ett till 8 100 kronor avrundat

belopp.

Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar. Å personalförteckningen för arbetarskyddsstyrelsen

har med beaktande av tillämpade regler för befordringsgång

för biträdespersonal fr. o. m. den 1 januari 1949 uppförts följande

befattningar.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning

1 generaldirektör .....................

2 byråchefer .........................

5 byrådirektörer .......................

1 byrådirektör, tillika skogsyrkesinspektör

2 förste byråingenjörer .................

2 förste byråsekreterare

2 förste byråingenjörer .................

1 förste byråinspektör .................

2 byråingenjörer .....................

2 byråsekreterare ....................

2 kansliskrivare .......................

1 förste expeditionsvakt ...............

3 kanslibiträden ......................

4 kontorsbiträden ...................

Lönegrad

Cp 19

Ca 33

Ca 31

Ca 31

Ca 29

Ca 29

Ca 27

Ca 27

Ca 24

Ca 24

Ca 15

Ca 11

Ca 11

Ca 8

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 748.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.

1 byråchef ........

1 byrådirektör.....

1 förste byråingenjör

Ce 33

Ce 31

Ce 27

Härutöver har räknats med att personalen inom arbetarskyddsstyrelsen

skall utgöras av 5 byråingenjörer (2 Ce 24 och 3 Cg 24), 1 byråinspektör

(Ce 24), 3 amanuenser, 1 ritare (Cg 20), 1 skogsunderinspektör (Ce 18),

1 kansliskrivare (Ce 15), 1 extra tjänsteman (Cg 13), 2 kanslibiträden

(Ce 11), 1 expeditionsvakt (Ce 9), 10 icke-ordinarie kontors- och skrivbiträden.

Vidare tillkomma 1 överläkare och 1 biträdande läkare. Det totala

antalet befattningshavare med stadigvarande anställning skulle alltså, oberäknat

läkarna, komma att uppgå till 59.

Det förutsättes, att därest så skulle visa sig erforderligt för organisationens

genomförande generaldirektören skall kunna träda i tjänst tidigare

än den 1 januari 1949.

Enligt nu gällande grunder och med utgångspunkt från det av departementschefen

förordade personalbeståndet har årskostnaden till avlöningar

till ordinarie tjänstemän beräknats till 335 000 kronor.

Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj: t, har beräknats sålunda:

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare .......... kronor 1 200

Årsarvoden å 1 500 kronor till 12 ledamöter ............ » 18 000

Dagarvoden till ledamöter och suppleanter, förslagsvis ... » 10 000

Årsarvode till en överläkare, högst ...................... » 8 000

Årsarvode till en biträdande läkare, högst................ » 6 000

Ersättning åt vikarier för läkarna, högst ................ » 1 200

Ersättningar till på arbetarskyddsstyrelsens föranstaltande

vid allmän underrätt hörda vittnen och sakkunniga, förslagsvis

............................................ » 100

Ersättningar till andra sakkunniga och experter, högst ... » 1 000

Till de ledamöter i det nuvarande arbetsrådet, som representera arbetsmarknadens

partsorganisationer, utgå f. n. årsarvoden om 1 500 kronor

jämte ett arvode per sammanträdesdag av 20 kronor, dock högst under

120 dagar av ett budgetår. Årsarvodena ha föreslagits utgå med oförändrade

belopp och förutsättas ej skola tillkomma opartisk ledamot. I fråga om

storlek och beräkning av dagarvoden för ledamöterna och suppleanterna

ha samma regler ansetts böra gälla som för arbetsrådets nuvarande ledamöter

(jfr statsliggaren s. 193). För ersättning åt vikarier för läkarna

under semester, som anses böra utgå med 30 dagar för år, har beräknats

ett belopp av 1 200 kronor. Posten ersättningar till på arbetarskyddsstyrel
-

Summa kronor 45 500

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H8.

41

sens föranstaltande vid allmän underrätt hörda vittnen och sakkunniga

sammanhänger med den i lagen om arbetstidens begränsning intagna bestämmelsen

om rätt till ersättning åt sakkunnig, som arbetsrådet anlitat

vid utredning av visst ärende. Vid behandling av arbetarskyddsuppgifter

föreligger stundom behov av att anlita särskilda sakkunniga eller experter

för närmare utredning. Med hänsyn härtill har föreslagits att under förevarande

anslagspost upptages en delpost, benämnd ersättningar till andra

sakkunniga och experter. För detta ändamål har räknats med ett högstbelopp

av 1 000 kronor.

Kostnaderna för avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal beräknas till 230 000 kronor. Av detta belopp har en summa

motsvarande den å posten fallande kostnaden för en amanuenstjänst avsetts

icke få av styrelsen disponeras så länge en befattning som yrkesinspektrisassistent,

vilken föreslagits uppförd på övergångsstat vid yrkesinspektionen,

uppehälles. Med hänsyn till svårigheten att i samband med omorganisationen

exakt beräkna i vilka löneklasser eller — såvitt angår personal å vilken

bestämmelser om reglerad befordringsgång äro tillämpliga — i vilka lönegrader

vederbörande bli placerade, har posten under nästa budgetår uppförts

med förslagsvis beräknat belopp.

Anslagsposten till rörligt tillägg har beräknats till 63 500 kronor.

Avlöningskostnaderna för helt budgetår skulle sålunda utgöra (335 000 +

45 500 + 230 000 + 63 500) 674 000 kronor.

Då medel under budgetåret 1948/49 endast erfordras till avlöningskostnaderna

för senare hälften av budgetåret, har förevarande anslag upptagits

med (167 500 + 22 750 + 115 000 + 31 750) 337 000 kronor.

Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. Anslaget har för senare hälften av

nästa budgetår beräknats till 50 000 kronor. Härav har för sjukvård in. in.

beräknats 1 000 kronor, för reseersättningar och expenser vardera 23 000

kronor samt för publikationstryck 3 000 kronor.

Yrkesinspektionen: Avlöningar. Anslaget är för innevarande budgetår uppfört

med 1 310 000 kronor.

Sedan anlagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal omräknats

med ledning av från riksförsäkringsanstalten lämnade uppgifter, har Kungl.

Maj :t den 14 november 1947 föreskrivit, att av posten må tagas i anspråk

högst 486 240 kronor.

Då den av departementschefen förordade förstärkningen av yrkesinspektionen

föreslås genomförd först fr. o. in. ingången av nästa kalenderår, har

någon ändring i yrkesinspektionens personalförteckning icke vidtagits för

tiden 1 juli—31 december 1948. Med beaktande av tillämpade regler för

befordringsgång för biträdespersonal ha å förteckningen fr. o. in. den 1

januari 1949 uppförts följande befattningar:

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 148.

Tjånstemån å ordinarie stat.

Befattning

11 yrkesinspektörer ......

1 skogsyrkesinspektör

11 förste distriktsingenjörer

3 socialinspektörer ......

18 distriktsingenjörer

32 yrkesunderinspektörer . .

1 skogsunderinspektör

15 kontorsbiträden ........

Lönegrad

Ca 31

Ca 29

Ca 27

Ca 25

Ca 24

Ca 21

Ca 18

Ca 8

Tjänstemän å övergångsstat.

2 yrkesinspektrisassistenter ...........

Ca 22

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad ån Ce 24.

5 förste distriktsingenjörer

8 socialinspektörer ......

Ce 27

Ce 25

Härutöver har räknats med att personalen inom yrkesinspektionen fr. o. m.

nämnda tidpunkt skall utgöras av 12 distriktsingenjörer (Ce 24), 3 aspiranter

till distriktsingenjörstjänst (Cg 24), 1 assistent (Cg 23), 9yrkesunderinspektörer

(Ce 20), 1 skogsunderinspektör (Ce 18), 1 extra tjänsteman (Cg 13)

och 24 biträden för kontorsgöromål. Det totala antalet befattningshavare

med stadigvarande anställning skulle alltså utgöra 156. Härtill skulle

komma 2 arvodesanställda läkare.

Yrkesinspektionens avlöningsanslag torde för nästa budgetår böra beräknas

på följande sätt.

Kostnaderna under anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän har för tiden 1 juli—31 december 1948 beräknats till

ungefär hälften av den för innevarande budgetår upptagna posten eller

till 360 000 kronor. För tiden 1 januari—30 juni 1949 ha motsvarande

kostnader uppskattats till 455 000 kronor. Sammanlagda beloppet skulle

alltså bli (360 000 + 455 000) 815 000 kronor.

För ersättning åt de i det föregående förordade arvodesanställda läkarna

har under en ny anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, beräknats ett belopp av

12 000 kronor för helt ar. Till ersättning åt vikarier för nämnda läkare

under semester — vilken föreslagits utgöra 30 dagar för år — har likaledes

för helt år beräknats 1 000 kronor. Under ifrågavarande anslagspost skulle

sålunda för helt budgetår erfordras (12 000 + 1 000) 13 000 kronor. För

nästa budgetår har beräknats halva detta belopp eller 6 500 kronor.

Under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordina
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Statsutskottets utlåtande nr H8.

rie personal har för första hälften av nästa budgetår beräknats

ett belopp, motsvarande hälften av det belopp, vartill anslagsposten föi

innevarande budgetår av Kungl. Maj:t bestämts, eller 243 120 kronor. For

senare hälften av nästa budgetår har den sammanlagda lönekostnaden

under posten uppskattats till 236 500 kronor. Härtill har lagts ett belopp

av 10 000 kronor för löneklassuppflyttningar samt ersättningar till vikarier,

tillfällig arbetskraft m. m. Tillhopa skulle sålunda under posten erfordras

(243 120 + 236 500 + 10 000) 489 620 kronor, vilket belopp avrundats till

490 000 kronor.

Posten till rörligt tillägg har upptagits med ett belopp av

151 500 kronor.

Det totala medelsbehovet till avlöningar för yrkesinspektionen under

budgetåret 1948/49 skulle enligt dessa beräkningar uppgå till (815 000 +

6 500 + 490 000 +151 500) 1 463 000 kronor.

Yrkesinspektionen: Omkostnader. Anslaget har upptagits med enahanda

belopp som det för innevarande budgetår uppförda, 338 000 kronor, varav

till reseersättningar beräknats ett belopp av 260 000 kronor.

I de likalydande motionerna I: 338 och II: 497 har på anförda skäl yrkats,

att anslagsposten till reseersättningar för yrkesinspektionen skulle ökas

från 260 000 till 300 000 kronor.

Anslag till undervisnings- och upplysningsverksamhet. Sedan lång tid

tillbaka har utgått ett årligt anslag till föreningen för arbetarskydd. Anslaget

har för innevarande budgetår anvisats med 5 000 kronor, sedan det

tidigare under ett antal år utgått med 3 000 kronor. För innevarande budgetår

har härjämte anvisats ett anslag av 235 000 kronor till undervisningsoch

upplysningsverksamhet rörande arbetarskydd, av vilket anslag 35 000

kronor avsetts till kursverksamhet och 200 000 kronor till en av arbetarskyddsnämnden

anordnad propagandakampanj rörande de frågor som

sammanhänga med ett effektivt arbetarskydd. Undervisnings- och upplysningsverksamhet

rörande arbetarskydd anses vara en angelägenhet av stor

betydelse, till vilken staten bör lämna bidrag. Departementschefen tillstyrker

sålunda, att anslag även för nästa budgetår anvisas som bidrag till den av

föreningen för arbetarskydd bedrivna verksamheten. Det anses önskvärt, att

bidraget till föreningen även nästa budgetår utgår med 5 000 kronor. Vidare

tillstyrkes, att anslag lämnas till kursverksamhet på arbetarskyddets område

för skyddsombud in. fl. Ett anslag av 75 000 kronor föreslås anvisat för

nästa budgetår till bidrag till den av arbetarnas samaritförbund bedrivna

verksamheten. Det anses lämpligt, att de medel som ställas till förfogande

av staten i framtiden få disponeras av arbetarskyddsstyrelsen för att av

denna fördelas mellan olika inom området verksamma organisationer, bör

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 148.

nästa budgetår anses dock anslaget böra fördelas av Kungl. Maj :t. Vidare

förordas, alt förenämnda belopp, 75 000 kronor, fördelas med 30 000 kronor

såsom bidrag till arbetarnas samaritförbund för organisationskostnader

medan återstående 45 000 kronor användas såsom bidrag till kursverksamhet

genom arbetarnas bildningsförbund eller annan organisation. Nu ifrågavarande

anslag å 75 000 kronor föreslås anvisat under beteckningen Undervisnings-

och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område. Anslaget

föreslås liksom anslaget till bidrag till föreningen för arbetarskydd vara

obetecknat.

I motionen II: 501 har yrkats, att vid tillståndsgivning på byggnadsmarknaden

särskild hänsyn måtte tagas till de mindre företagens av yrkesinspektionen

föreskrivna lokalbehov, att i de fall arbetstillstånd icke kan

givas, yrkesinspektionen gives ökade möjligheter till dispensförfarande så

länge nu rådande extrema förhållanden kvarstå, att bestämmelser av denna

art måtte träda i kraft snarast för att avhjälpa de nu ofta skriande lokalsvårigheterna

för den mindre företagsamheten samt att vederbörande utskott

måtte utarbeta för ovan angivna syften erforderlig lagtext.

Utskottet.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att en effektivisering

av arbetarskyddet är behövlig med hänsyn till det stora antalet

olycksfall i arbete och yrkessjukdomsfall. Den förra budgetåret vidtagna

förstärkningen av riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå och den allmänna

yrkesinspektionen bör betraktas som en första etapp av effektiviseringen

av arbetarskyddet. Det nuvarande läget medgiver ej en omedelbar

utbyggnad av organisationen i hela den omfattning 1938 års arbetarskyddskommitté

föreslagit. I likhet med departementschefen anser utskottet alltså

att utbyggnaden även i fortsättningen bör ske etappvis, i den mån vunna

erfarenheter kunna föranleda därtill.

Kungl. Maj :ts förslag går ut på att tillsynsorganisationen erhåller en

självständigare ställning och en mera enhetlig ledning genom att en särskild

centralmyndighet för arbetarskyddsfrågor inrättas, huvudsakligen bildad

genom sammanslagning av arbetsrådet och riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå.

I samband därmed föreslås viss fortsatt utbyggnad av personalorganisationen.

En samordning av huvuddelen av den centrala tillsynsorganisationen

jämte viss utbyggnad därav i förening med en förstärkning av de lokala

organen finner utskottet vara en förutsättning för att komma till rätta med

de växande problemen inom arbetarskyddet. Förslaget att inrätta en arbetarskyddsstyrelse

tillstyrkes av utskottet, som alltså icke funnit sig böra

biträda avslagsyrkandet i motionerna 1:341 och 11:496.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 748.

45

Det nya ämbetsverket bör icke givas ett alltför stort omfång i jämförelse

med de lokala organen men måste å andra sidan kunna fylla de krav, en

intensifierad lokal verksamhet kan ställa på detsamma. Kungl. Maj :ts förslag

beträffande byråindelning m. m. kan utskottet i stort sett ansluta sig

till. Enligt detta skall styrelsen bestå av tre byråer och vid sidan av dem

tre fristående avdelningar. På en av byråerna, kanslibyrån, skulle handläggas

ärenden av administrativ och kameral natur samt ärenden, avseende

upplysnings- och undervisningsverksamhet. Innan närmare erfarenhet

vunnits rörande omfattningen av dessa göromål är utskottet ej berett

tillstyrka, att för dem inrättas en särskild byrå. Då däremot en särskild

avdelning bör beräknas för ändamålet räknar utskottet med att styrelsen

skall organiseras på två byråer och fyra fristående avdelningar.

I arbetsrådets handläggning av ärenden enligt gällande arbetstidslagar

och vissa andra författningar deltaga för närvarande representanter för

arbetsmarknadens huvudorganisationer, nämligen två från arbetsgivaroch

två från arbetarsidan. För partsrepresentanterna äro suppleanter utsedda.

Såsom framgår av förevarande proposition har Kungl. Maj :t i propositionen

nr 193 till innevarande riksdag föreslagit, att de ärenden, som

ankomma på arbetsrådet, skola överflyttas på arbetarskyddsstyrelsen. Härutöver

har Kungl. Maj :t föreslagit att partsrepresentanter skola deltaga

även i handläggningen av vissa arbetarskyddsärenden. I de likalydande

motionerna I: 283 och II: 455 har hemställts, att riksdagen i princip uttalar

sig för att partsrepresentationen i arbetarskyddsstyrelsen utökas till tre

representanter för vardera arbetsgivare och arbetstagare och att tjänstemännens

centralorganisation erhåller rätt att föreslå en ordinarie ledamot

i styrelsen.

I anledning av sistnämnda förslag vill utskottet erinra, att tjänstemännens

centralorganisation enligt allmänna arbetstidslagen äger avgiva förslag

till ledamöter och suppleanter i arbetsrådet och att möjlighet sålunda

föreligger att utse tjänstemannarepresentant att deltaga vid handläggningen

i rådet av arbetstidsärende. Det synes utskottet, att man tills vidare

ej bör vidtaga ändring härutinnan i samband med arbetarskyddsstyrelsens

inrättande. I fråga om partsrepresentanternas deltagande i beslut i arbetarskyddsärenden

i den nya styrelsen tillstyrker utskottet jämväl i övrigt

Kungl. Maj :ts förslag.

Med hänsyn till arbetarskyddets allmänna betydelse och den särskilda

omständigheten, att verkets chef skall fungera som ordförande i motsvarigheten

till det nuvarande arbetsrådet, vill utskottet icke motsätta sig förslaget,

att styrelsen skall stå under ledning av en generaldirektör.

Den från riksförsäkringsanstalten till arbetarskyddsstyrelsen överflyttade

arbetarskyddsbyrån — tekniska byrån — föreslås tillförd två nya

byrådirektörsbefattningar, medan en tjänst som förste byråingenjör i lönegrad

Ce 29 indrages. En förste byråsekreterarbefattning föreslås överförd

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 148.

till den föreslagna kanslibyrån. I de två likalydande motionerna I: 338 och

11:497 har hemställts, att å tekniska byrån måtte härutöver inrättas tre

extra ordinarie förste byråingenjörsbefattningar med placering i lönegrad

Ce 27 för tillgodoseende av byråns omedelbara behov av kemisk-teknisk,

elektroteknisk och byggnadsteknisk sakkunskap. Då viss av rådande förhållanden

betingad återhållsamhet bör iakttagas beträffande utbyggnaden

av centralorganisationen, finner sig utskottet ej kunna tillstyrka bifall till

motionerna i nu berörda fråga.

Utskottets förslag om inrättande av en kansliavdelning i stället för en

kanslibyrå medför att en befattning såsom byråchef utbytes mot en byrådirektör

i lönegrad Ce 31. Den övriga personalen å avdelningen bör utgöras

av 1 byråingenjör i Ca 24 och 2 amanuenser.

Kungl. Maj :ts förslag innebär med avseende å biträdespersonalen, att hos

styrelsen skola finnas bl. a. 5 kanslibiträdesbefattningar. Av dessa befattningar

äro tre ordinarie, fördelade med en hos envar av arbetsrådet, arbetarskyddsbyrån

och yrkesinspektionen. I de likalydande motionerna I: 337

och II: 498 har yrkats, att en biträdestjänst å skogsavdelningen inrättas

som kanslibiträde i lönegrad Ca 11. Utskottet vill erinra om att inom

finansdepartementet pågår utredning angående anställningsförhållandena

för viss biträdespersonal, avseende bl. a. kanslibiträdesbefattningarna. I

avbidan på utredningens resultat anser sig utskottet i likhet med departementschefen

icke kunna förorda inrättande av någon ny sådan ordinarie

tjänst.

Såsom utskottet redan antytt är en utbyggnad av den allmänna yrkesinspektionen

erforderlig. I propositionen föreslås, att socialt utbildade befattningshavare,

socialinspektörer, skola tillföras den allmänna yrkesinspektionen

och handha de arbetsuppgifter, som nu i huvudsak ankomma

på den kvinnliga yrkesinspektionen. Enligt gällande instruktion åligger det

yrkesinspektrisen att — utöver tillsynstjänsten — verka för förbättring av

de kvinnliga arbetarnas levnadsförhållanden, såsom beträffande kost och

bostad samt hälso- och sjukvård, ävensom för utvecklande bland dem av

spar-, understöds- och försäkringsväsen samt utbildnings- och studiearbete.

Sålunda skall inom ettvart av den allmänna inspektionens distrikt finnas

eu socialinspektör, vilken befattning icke skall förbehållas kvinna. Tillsynen

skall ej såsom nu begränsas till arbetsplatser med övervägande kvinnliga

arbetstagare utan avse även arbetsställen med helt eller övervägande

manlig arbetskraft. Det anses önskvärt, att genom yrkesinspektionens försorg

vid sidan av den tekniskt inriktade inspektionen sker en tillsyn också

ur mera allmänt social synpunkt, därvid särskild uppmärksamhet liksom

hittills bör ägnas åt frågor, som angå kvinnliga arbetstagare. Tillsynen

skall omfatta jämväl de hygieniska förhållandena på arbetsplatsen samt

andra frågor, allt i den mån behovet av teknisk sakkunskap hos den in
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1 -''iS.

47

spekterande är mindre framträdande. En huvuduppgift för socialinspektörerna

förutsättes även vara att utöva konsulterande verksamhet beträffande

för arbetstagarnas yrkesverksamhet betydelsefulla frågor utanför arbetsplatserna,

exempelvis spörsmål rörande kost, bostad, hälso- och sjukvård

samt daghem för barn.

Då behov synes föreligga av en utvidgad sådan verksamhet som för närvarande

bedrives av den kvinnliga yrkesinspektionens personal, vill utskottet

icke motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag.

Departementschefen har anfört, att ifrågavarande inspektörer torde böra

intaga en mera fristående ställning i förhållande till yrkesinspektören än

den tekniska personalen. I motionerna I: 336 och II: 502 påyrkas en bestämmelse,

enligt vilken de »skola» intaga en sådan mera fristående ställning.

Innan organisationen ännu blivit prövad synes böra anstå med mera

definitivt avfattade formuleringar i detta hänseende. Utskottet ansluter sig

alltså till vad departementschefen anfört i frågan.

Såsom formellt kompetenskrav för socialinspektör förordar departementschefen

genomgång av fullständig kurs vid socialinstitut. Denna formella

kompetens bör dock enligt departementschefen kunna ersättas av erfarenhet

av arbetarskyddsverksamhet och annan praktisk verksamhet på

området. I motionerna 1:336 och 11:502 anses däremot dels att det formella

kompetenskravet bör vara antingen det av departementschefen

nämnda eller akademisk examen med lämplig ämneskombination jämte i

båda fallen erfarenhet på området, dels ock att den formella kompetensen

icke bör kunna ersättas på sådant sätt som departementschefen angivit.

Utskottet ansluter sig i denna fråga till Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet vill understryka, att man ej bör genom ett strängt upprätthållande

av ett formellt kompetenskrav från rekryteringen av ifrågavarande

tjänster utesluta personer, vilka under praktiskt arbete förvärvat förmåga

att väl fullgöra ifrågavarande arbetsuppgifter.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, att yrkesinspektörerna och den hos dem

anställda kontorspersonalen skola bibehållas vid sina nuvarande lönegradsplaceringar.

I motionerna 1:338 och 11:497 har yrkats, dels uppflyttning

av yrkesinspektörerna från lönegrad Ca 31 till Ca 32, dels ock att, utan

ökning av antalet biträdestjänster vid yrkesinspektionen, inrättas på varje

yrkesinspektionsdistrikt en kanslibiträdesbefattning i lönegrad Cell.

I likhet med departementschefen anser sig utskottet under nuvarande

förhållanden icke böra ingå på en ny omprövning av lönefrågan beträffande

yrkesinspektörerna. Såsom tidigare nämnts pågår f. n. utredning angående

anställningsförhållandena för högre biträdespersonal i statens

tjänst. I avvaktan på resultatet härav är utskottet icke berett tillstyrka någon

ändring i löneställningen för biträdena.

I sistnämnda båda motioner har jämväl yrkats, att benämningen yrkes
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr IA8.

underinspektör utbytes mot tjänstetiteln ingenjör. Utskottet — som lämnar

utan erinran förslaget att som yrkesunderinspektör jämväl person kan

komma i fråga, som icke avlagt ingenjörsexamen vid statligt tekniskt läroverk

men vars erfarenhet från industriellt eller annat arbete kan göra

honom skickad att fullgöra de uppgifter, som åvila sådan befattningshavare

— finner med hänsyn härtill, att den nuvarande benämningen bör bibehållas.

Kungl. Maj :t har föreslagit, att tre nyinrättade befattningar som distriktsingenjör

böra räknas som rekryteringstjänster och vara placerade i lönegrad

Cg 24. Utskottet finner den förordade lönegradsplaceringen väl hög

med hänsyn till att distriktsingenjör är placerad i lönegrad Ca 24. Under

hand har utskottet emellertid inhämtat att stora svårigheter föreligga att

rekrytera ifrågavarande befattningar. Med hänsyn härtill vill utskottet —

utan att därigenom taga ställning till frågan om iönegradsplacering av teknisk

rekryteringspersonal i allmänhet — icke motsätta sig bifall till Kungl.

Maj :ts förslag.

I de likalydande motionerna I: 284 och II: 454 har yrkats, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att förslag om inrättande av

särskilda styrelser för yrkesinspektionens distrikt, vari arbetsmarknadens

parter skulle beredas representation, snarast måtte föreläggas riksdagen.

De skäl som anförts till stöd för motionen finner utskottet värda beaktande.

Det synes dock utskottet kunna ifrågasättas, om icke distriktsstyrelserna

borde inskränkas till att omfatta endast representanter för parterna

på arbetsmarknaden. Dylika representanter borde kunna medverka

till att yrkesinspektionen i distrikten finge ökad effektivitet. De skulle måhända

icke kunna fungera som styrelse i vedertagen mening utan snarare

som ett rådgivande organ med vilka yrkesinspektören i distriktet kunde

överlägga angående större frågor och i ärenden av principiell innebörd. Det

kan antagas, att dylikt »råd» även skulle medföra viss avlastning i arbetsbördan

för centralmyndigheten. Arbetsuppgifterna för partsrepresentanterna

i distrikten borde bestämmas i anslutning till den nya lag om arbetarskydd,

som nu förberedes. Icke minst med hänsyn till sistnämnda omständighet

är det enligt utskottets mening motiverat att utredning nu verkställes

angående ändamålsenligheten av partsrepresentanter i yrkesinspektionens

distrikt. Vid den sålunda förordade utredningen bör beaktas angelägenheten

av att inrättandet av dylika organ i distrikten icke bör medföra

nämnvärd utökning av administrationen.

Motionerna 1:341 och 11:496 rikta uppmärksamheten på frågan om

yrkesinspektörernas färdmedel, varvid bl. a. framhållits att nuvarande bestämmelser,

enligt vilka ersättning ej utgår vid färd med automobil inom

stads planlagda område, föranleda en avsevärd tidsspillan. Då den nu verkställda

utredningen icke berört denna fråga vill utskottet framhålla önskvärdheten

av att Kungl. Maj:t låter närmare undersöka i vad mån en

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148. 49

effektivare inspektion lämpligen befrämjas genom ändrade bestämmelser

rörande inspektörernas rätt att använda automobil.

Vidare har i motionen 11:501 framhållits önskvärdheten av att åtgärder

vidtagas för avhjälpande av särskilt de mindre företagens av inskränkningarna

på byggnadsmarknaden förorsakade bekymmersamma arbetsförhållanden.

Motionären yrkar, att vid tillståndsgivning på byggnadsmarknaden

särskild hänsyn måtte tagas till de mindre företagens av yrkesinspektionen

föreskrivna lokalbehov och att i de fall arbetstillstånd icke kan givas,

yrkesinspektionen erhåller ökade möjligheter till dispensförfarande så länge

nu rådande extrema förhållanden kvarstå. De framförda synpunkterna

finner utskottet i och för sig förtjäna övervägande, men då de väckta frågorna

icke lämpligen böra upptagas i förevarande sammanhang, kan utskottet

icke tillstyrka åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionen.

Vad departementschefen anfört med avseende å den kommunala tillsynen

har ej givit utskottet anledning till erinran. Utskottet kan således ej tillstyrka

bifall till yrkandet i motionerna I: 341 och II: 496 om förnyad utredning

rörande nämnda tillsyn.

Icke heller har vad i propositionen i skilda hänseenden anförts och föreslagits

beträffande specialinspektionen föranlett erinran från utskottets

sida.

De från propositionen avvikande förslagen i motionerna I: 337 och II: 498

beträffande den skogliga inspektionen i norra distriktet, assistenten därstädes,

skogsunderinspektörerna och de kvinnliga konsulenterna har utskottet

icke ansett sig böra tillstyrka.

Därest utskottets förslag om begränsning av den föreslagna kanslibyrån

till en kansliavdelning bifalles, bör den för arbetarskyddsstyrelsen i propositionen

upptagna personalförteckningen ändras så till vida att en befattning

som byråchef i lönegrad Ce 33 ersättes med en byrådirektör i lönegrad

Ce 31 varjämte en förste byråsekreterarbefattning i lönegrad Ca 29

föres å övergångsstat. I samband härmed förordar utskottet, att en amanuensbefattning

å kansliavdelningen hålles vakant så länge byråsekreterartjänsten

uppehälles. Tillräcklig anledning att ändra beräkningen av anslagsposterna

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt rörligt tilllägg

synes icke föreligga. Med hänsyn till vad departementschefen anfört

om svårigheterna att närmare beräkna medelsbehovet under anslagsposten

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal vill utskottet icke motsätta sig

att densamma upptages förslagsvis. Övriga anslagsberäkningar för arbetarskyddsstyrelsen

ha ej föranlett någon utskottets erinran.

I de tidigare berörda likalydande motionerna 1:338 och 11:497 har yrkats,

att anslagsposten reseersättningar för yrkesinspektionen måtte ökas

från i propositionen föreslagna 260 000 kronor till 300 000 kronor. Motionärerna

hävda, att det i propositionen förordade beloppet icke vore tillräck4

— Bilmng till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr 148.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Statsutskottets utlåtande nr H8.

ligt för att yrkesinspektionen skulle kunna fullgöra sina uppgifter på tillfredsställande

sätt.

Då anslaget är ett förslagsanslag finnes möjlighet att för tillgodoseende

av inspektionsverksamheten överskrida detsamma. Utskottet vill också

framhålla svårigheterna att erhålla tillförlitliga beräkningar. Utskottet anser

sig icke böra frångå Kungl. Maj :ts förslag.

Kungl. Maj :ts förslag i ovan ej berörda delar har icke föranlett erinran

från utskottets sida.

Under åberopande av vad utskottet i det föregående anfört får utskottet

hemställa,

att riksdagen må,

I. beträffande den centrala handläggningen av arbetarskyddet

m. m.,

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionerna I: 341 och II: 496, såvitt de avse berörda fråga,

besluta om inrättande fr. o. m. den 1 januari 1949 av en

arbetarskyddsstyrelse;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna 1:283 och 11:455 godkänna vad i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 5 mars 1948 anförts

beträffande frågan om partsrepresentationen i arbetarskyddsstyrelsen;
c)

i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna I: 337 och II: 498 samt I: 338 och II: 497, såvitt

motionerna beröra denna fråga,

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning

för arbetarskyddsstyrelsen i enlighet med vad utskottet

förordat,

2) godkänna följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,

att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1949:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 167 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis > 22 750

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis » 115 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 31 750

Summa förslagsanslag kronor 337 000;

3) för budgetåret 1948/49 under femte huvudtiteln såsom

förslagsanslag anvisa

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H8.

51

aa) till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar 337 000

kronor,

bb) till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader 50 000

kronor;

II. beträffande den kvinnliga yrkesinspektionen, med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å motionerna

I: 336 och II: 502, i vad de avse socialinspektörernas tjänsteställning,

besluta om dess ersättande med socialinspektörer

med de arbetsuppgifter och den tjänsteställning, som angivits

i statsrådsprotokollet;

III. vidkommande kompetenskraven för i moment II här

ovan avsedda befattningar, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 336 och II: 502, i vad

de angå denna fråga, godkänna vad i statsrådsprotokollet

anförts i ämnet;

IV. beträffande lönegradsplacering av yrkesinspektörerna

och hos dem anställd kontorspersonal, med bifall till Kungl.

Maj :ts förslag och med avslag å motionerna 1:338 och

II: 497, såvitt dessa frågor beröras därav, godkänna vad

härutinnan anförts i statsrådsprotokollet;

V. beträffande utbyte av benämningen yrkesunderinspektör

mot tjänstetiteln ingenjör, avslå i motionerna I: 338 och

11:497 framställt förslag;

VI. vidkommande frågan om partsrepresentation i yrkesinspektionens

distrikt, i anledning av motionerna I: 284 och

11:454 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört i ämnet;

VII. vidkommande yrkesinspektionens färdmedel, i anledning

av motionerna 1:341 och 11:496 i skrivelse till

Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört i denna

fråga;

VIII. beträffande den kommunala tillsynen, med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna 1:341

och 11:496, i vad nämnda motioner ej behandlats under I

och VII, godkänna vad i statsrådsprotokollet anförts;

IX. beträffande skogs- och flottledsinspektionen, med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr U8.

1:337 och 11:498, i vad nämnda motioner ej behandlats

under I, godkänna vad i statsrådsprotokollet anförts;

X. vidkommande personalförteckning för yrkesinspektionen,

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag bemyndiga

Kungl. Maj:t att vidtaga i statsrådsprotokollet förordade

ändringar i personalförteckningen för yrkesinspektionen;

XI. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsrådet, att

tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1948;

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 31 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-

stämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis . » 18 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

.............................. » 17 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 5 900

Summa förslagsanslag kronor 73 100;

b) godkänna följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,

att tillämpas under budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................

kronor

815 000

2.

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t

»

6 500

3.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ......................

>

490 000

4.

Rörligt tillägg, förslagsvis ........

151 500

Summa förslagsanslag kronor 1 463 000;

c) för budgetåret 1948/49 under femte huvudtiteln såsom

förslagsanslag anvisa

1. till Arbetsrådet: Avlöningar 73 100 kronor,

2. till Arbetsrådet: Omkostnader 8 100 kronor,

3. till Yrkesinspektionen: Avlöningar 1 463 000 kronor,

XII. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna 1: 338 och II: 497, i vad nämnda motioner ej

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

53

behandlats under I och IV, för budgetåret 1948/49 under

femte huvudtiteln till Yrkesinspektionen: Omkostnader

anvisa ett förslagsanslag av 338 000 kronor;

XIII. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret

1948/49 under femte huvudtiteln anvisa

a) till Bidrag till föreningen för arbetarskydd ett anslag

av 5 000 kronor,

b) Till Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets

område ett anslag av 75 000 kronor;

XIV. beträffande frågan om tillståndsgivning på byggnadsmarknaden,

besluta, att motionen 11:501 ej må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 juni 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Larsson,

Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Iwar Anderson,

fröken Andersson, herrar von Heland, Berling, Hesselbom och

Ohlon; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Skoglund i Doverstorp,

Ward, Malmborg i Skövde, Falla, Andersson i Malmö, Rubbestad,

Mårtensson, Wallentheim, Lindholm, Pettersson i Dahl och Petterson i

Degerfors.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr lb8.

Reservation

av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, Heiding, fröken

Andersson, herrar von Heland, Ohlon, Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Falla, Rubbestad och Pettersson i Dahl, vilka ansett, att utskottet

bort

1) avslå förslaget om inrättande av en arbetarskyddsstyrelse och att därför
dels

de åtta stycken å s. 44—46 i utskottets utlåtande, som börja med orden

»En samordning» och sluta med orden »ordinarie tjänst», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Enligt utskottets uppfattning är en av de viktigaste orsakerna till det

rådande förhållandet inom arbetarskyddet att söka i bristerna i övervakningssystemet,

främst inom de lokala övervakningsorganen. Detta torde

i huvudsak bero på bristen på personal. Den knappa personaltillgången

inom de lokala organen kommer till synes i statistiken över inspektionsfrekvensen.

Sålunda ha hos yrkesinspektörerna registrerade arbetsställen

besökts vart tredje år, de hos yrkesunderinspektörerna registrerade arbetsställena

icke fullt vartannat år och de hos den kvinnliga yrkesinspektionen

registrerade arbetsställena vart fjärde eller vart femte år. Inspektionsverksamheten

på arbetsplatserna är av största vikt i strävan att begränsa

olycksfallen och yrkessjukdomsfallen. Mest angeläget torde därför vara,

att de kostnader, som nedläggas på arbetarskyddet, komma utbyggnaden av

de lokala organen till godo. Departementschefen har uttalat, att han hade

för avsikt att för nästa års riksdag lägga fram förslag till ny arbetarskyddslagstiftning.

Den erfarenhet som vinnes genom lagens tillämpning under

någon tid torde vara värdefull vid bedömningen av frågan, huruvida ett

särskilt centralorgan för arbetarskyddsärenden kan vara erforderligt.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet i anslutning till motionerna

I: 341 och II: 496, att den föreslagna arbetarskyddsstyrelsen inrättas.

Utskottet förordar alltså, att arbetsrådet bibehålies vid sin nuvarande organisation,

att arbetarskyddsbyrån alltfort tillhör riksförsäkringsanstalten

samt att med inrättandet av de föreslagna skogs-, trafik- och socialavdelningarna

får anstå.

Med detta ställningstagande i huvudfrågan avstyrker utskottet motionerna

I: 283 och II: 455, vari framställts yrkande rörande partsrepresentationen

i arbetarskyddsstyrelsen, ävensom motionerna I: 337 och II: 498 samt

1: 338 och II: 497 i vad de avse arbetarskyddsstyrelsen.

Departementschefen har föreslagit, att arbetarskyddsbyrån skulle vid

överflyttningen till arbetarskyddsstyrelsen utbyggas på närmare angivet

sätt. Utskottet anser, att denna förstärkning bör tillkomma byrån, oaktat

densamma alltjämt skall ingå i riksförsäkringsanstalten. Till frågan om

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

55

personaluppsättningen å byrån återkommer utskottet vid behandlingen av

propositionen nr 158 angående vissa anslag för nästa budgetår till riksförsäkringsanstalten.

»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»I. beträffande den centrala handläggningen av arbetarskyddet

in. in., med bifall till motionerna I: 341 och II: 496,

såvitt de avse berörda fråga, och med avslag å dels Kungl.

Maj :ts förslag, dels ock motionerna 1:283 och 11:455,

I: 337 och II: 498 samt I: 338 och II: 497, i vad nämnda förslag

och motioner avse arbetarskyddsstyrelsen, besluta, att

den centrala handläggningen alltfort skall ankomma på befintliga

organ med nu gällande arbetsfördelning dem emellan;»
2)

avslå förslaget att ersätta den kvinnliga yrkesinspektionen med socialinspektörer

och att därför

dels de två stycken å s. 47 i utskottets utlåtande, som börja med orden

»Då behov» och sluta med orden »i frågan», bort hava följande lydelse:

»Med hänsyn till önskvärdheten att tillskapa en så effektiv organisation

som rådande läge medgiver på det egentliga arbetarskyddets område kan

utskottet icke dela departementschefens uppfattning att befattningar såsom

socialinspektör skola inrättas med den konsulterande verksamheten

beträffande allmänna sociala frågor utanför arbetsplatserna såsom huvuduppgift.

Sådan verksamhet bör i stället begränsas, vilket även bör komma

till uttryck i den för yrkesinspektionen gällande instruktionen. Utskottet

vill emellertid icke motsätta sig att den kvinnliga inspektionen förstärkes

i viss utsträckning. Distriktens antal bör enligt utskottets mening ökas

från fyra till fem. I samband därmed böra distrikten erhålla följande benämningar

och omfattning, nämligen första distriktet: Stockholms stad

samt Stockholms, Uppsala, Gotlands, Södermanlands och Östergötlands län,

andra distriktet: Västmanlands och Kopparbergs län, Älvsborgs län med

undantag av den i Västergötland liggande delen därav samt Värmlands och

Örebro län, tredje distriktet: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge,

Kristianstads och Malmöhus län, fjärde distriktet: Hallands, Göteborgs och

Bohus samt Skaraborgs län ävensom den i Västergötland liggande delen av

Älvsborgs län, samt femte distriktet: Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län. I varje distrikt bör finnas en

inspektris jämte en assistent. De nuvarande tre befattningarna som

distriktsinspektris böra ordinariesättas. De två nuvarande yrkesinspektrisassistentbefattningarna

bos distriktsinspektriserna med arvode motsvarande

Ce 22: 22 böra förändras till extra ordinarie tjänster i lönegrad Ce 22.

Yrkesinspektrisen bör hänföras till riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbvrå

liksom även kanslibiträdet i Ca 11. Benämningarna yrkesinspektris

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 1^8.

och distriktsinspektris böra bibehållas. I detta sammanhang vill utskottet

framhålla angelägenheten av att mellan den allmänna och den kvinnliga

yrkesinspektionen upprätthålles samarbete för ernående av planmässighet

i tjänsteresorna och till förekommande av dubbelarbete.

Med detta ställningstagande till Kungl. Maj :ts förslag om socialvårdsinspektörer

avstyrker utskottet motionerna I: 336 och II: 502, i vad nämnda

motioner avse socialinspektörernas ställning.»

dels det stycke å s. 47 i utskottets utlåtande, som börjar med orden »Utskottet

ansluter» och slutar med orden »Kungl. Maj :ts förslag», bort hava

följande lydelse:

»Utskottet har ej något att erinra mot att de i propositionen föreslagna

kompetenskraven skola gälla för distriktsinspektriserna.»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»II. beträffande den kvinnliga yrkesinspektionen, med

avslag å dels Kungl. Maj :ts förslag om dess ersättande med

socialinspektörer, dels ock motionerna 1:336 och 11:502, i

vad de avse socialinspektörernas tjänsteställning, besluta

om den kvinnliga yrkesinspektionens bibehållande på sätt

utskottet förordat;»

3) avvisa förslaget om utredning rörande partsrepresentation i yrkesinspektionens

distrikt och att därför

dels det stycke å s. 48 i utskottets utlåtande, som börjar med orden

»De skäl» och slutar med orden »av administrationen», bort hava följande

lydelse:

»Utskottet vill erinra om att redan nu finnes en viss form av sådan representation,

nämligen genom de vid företagen knutna skyddsombuden och

säkerhetskommittéerna. Då rådande förhållanden enligt utskottets mening

ej medgiva en utbyggnad av lokalorganisationen i administrativt hänseende

finner sig utskottet icke böra förorda, att den av motionärerna

önskade framställningen nu göres.»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»VI. vidkommande frågan om partsrepresentation i yrkesinspektionens

distrikt, besluta, att motionerna I: 284 och

II: 454 ej skola föranleda någon åtgärd från riksdagens

sida;»

4) beträffande skogs- och flottledsinspektionen bland annat förorda en

viss begränsning av Kungl. Maj :ts förslag och att därför,

dels det stycke å s. 49 i utskottets utlåtande, som börjar med orden »Icke

heller» och slutar med orden »utskottets sida», bort hava följande lydelse:

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

57

»Vad angår specialinspektionen vill utskottet i stort sett ansluta sig till

vad departementschefen förordat. Utskottet vill således ej motsätta sig att

skogs- och flottledsinspektionen organiseras på två distrikt, dock bör det

södra distriktets kansli ej inrättas som en avdelning. Chefen för distriktet

bör vara en skogsyrkesinspektör i lönegrad Ca 30. Denne bör med hänsyn

till att inom chefsmyndigheten ej finnes någon tjänsteman med utbildning

och erfarenhet från skogsbruk ha överinseende över den skogliga inspektionen.

Den i Kungl. Maj :ts förslag angivna personaluppsättningen bör så

till vida begränsas, att befattningarna som förste byråinspektör i Ca 27 och

byråinspektör i Ce 24 ersättas med två assistenttjänster i lönegrad Ca 23

respektive Cg 23. Denna organisation torde medföra, att det nuvarande

biträdet hos skogs- och flottledsinspektionen med tjänstgöring 8 månader

per år ej erfordras. Det norra distriktet bör organiseras i överensstämmelse

med vad som föreslagits i propositionen. Följande befattningshavare böra

sålunda finnas inom den skogliga inspektionen, nämligen, inom södra

distriktet, 1 skogsyrkesinspektör (Ca 30), 1 assistent (Ca 23), 1 assistent

(Cg 23), 1 skogsunderinspektör (Ce 18), 1 extra tjänsteman (Cg 13) och

1 kontorsbiträde (Ca 8) samt, inom norra distriktet, 1 skogsyrkesinspektör

(Ca 29), 1 assistent (Cg 23), 2 skogsunderinspektörer (Ca 18 respektive

Ce 18), 1 extra tjänsteman (Cg 13) och 1 icke-ordinarie biträde.»

dels ock att nedannämnda två moment av utskottets hemställan bort hava

följande lydelse:

»IX. beträffande skogs- och flottledsinspektionen, i anledning

av Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å motionerna

I: 337 och II: 498, i vad nämnda motioner ej behandlats

under I, godkänna vad utskottet anfört;»

»X. vidkommande personalförteckning för yrkesinspektionen,

i anledning av Kungl. Maj :ts förslag bemyndiga Kungl.

Maj :t att vidtaga av utskottet förordade ändringar i personalförteckningen

för yrkesinspektionen;»

5) företaga en omräkning av anslagen till arbetsrådet och yrkesinspektionen

och att därför

dels det stycke å s. 49 i utskottets utlåtande, som börjar med orden »Därest

utskottet» och slutar med orden »utskottets erinran», bort ersättas med

följande text:

»Då utskottet icke biträtt Kungl. Maj :ts förslag om inrättande av arbetarskyddsstyrelsen

har utskottet företagit en omräkning av anslagen till arbetsrådet

och yrkesinspektionen.

Arbetsrådets avlöningsstat, som i propositionen upptagits för halvt budgetår,

har av utskottet beräknats för helt budgetår. Förutsedda löneklassuppflyttningar

av övrig icke-ordinarie personal ha uppskattats draga en

ytterligare kostnad av 800 kronor. Anslagsposten arvoden och särskilda

5 — Dihang till riksdagens protokoll 1948. 6 sand. Nr 148.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 1^8.

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, har beräknats med utgångspunkt

från oförändrad personaluppsättning. Från dessa utgångspunkter har utskottet

beräknat den nedan föreslagna avlöningsstaten för arbetsrådet.

Omkostnadsanslaget för arbetsrådet torde fördubblas och alltså anvisas

med 16 100 kronor.

I nedanstående förslag till avlöningsstat för yrkesinspektionen har hänsyn

tagits till den av utskottet föreslagna förstärkningen av den allmänna

och den kvinnliga yrkesinspektionen.

Till reseersättningar för skogsavdelningen har i propositionen beräknats

ett belopp av 15 000 kronor. Då avdelningen ej inrättas men en motsvarande

utbyggnad sker av yrkesinspektionen bör den i omkostnadsstaten för

inspektionen ingående anslagsposten reseersättningar uppräknas med

sagda belopp.»

dels det stycke å s. 50 i utskottets utlåtande, som börjar med orden »Då

anslaget» och slutar med orden »Kungl. Maj :ts förslag», bort utbytas mot

följande text:

»Då anslaget är ett förslagsanslag finnes möjlighet att för tillgodoseende

av inspektionsverksamheten överskrida detsamma. Utskottet vill också

framhålla svårigheterna att erhålla tillförlitliga beräkningar. Utskottet anser

sig icke böra frångå Kungl. Maj :ts beräkningar, vilka lagts till grund

jämväl för utskottets anslagsberäkningar.

Som Kungl. Maj :ts förslag rörande omkostnadsstaten i övrigt ej föranlett

erinran från utskottets sida har anslaget av utskottet beräknats till 353 000

kronor.

Utskottets ställningstagande till såväl frågorna i förevarande proposition

som propositionen nr 158, angående vissa anslag för budgetåret 1948/49

till riksförsäkringsanstalten, innebär en besparing i förhållande till Kungl.

Maj:ts förslag av 111 100 kronor.»

dels ock att nedannämnda moment av utskottets utlåtande bort hava

följande lydelse:

»XI. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag,

a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsrådet, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis »

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ........................ »

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »

62 600

37 600

35 000

11 800

Summa förslagsanslag kronor 147 000;

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

59

b) godkänna följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ................ kronor 835 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t ........ » 6 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ...................... » 487 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 154 200

Summa förslagsanslag kronor 1 484 000;»

c) för budgetåret 1948/49 under femte huvudtiteln såsom

förslagsanslag anvisa

1) till Arbetsrådet: Avlöningar 147 000 kronor,

2) till Arbetsrådet: Omkostnader 16 100 kronor,

3) till Yrkesinspektionen: Avlöningar 1 484 000 kronor;»

»XII. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna I: 338 och II: 497, i vad nämnda motioner ej

behandlats under I och IV, till Yrkesinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 under femte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 353 000 kronor;»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:328 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts pr oposition angående inrättande av en arbetar sky ddsstyrelse och förstärkning av yrkesinspektionen m. ra. a1 i texten