Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställningar angående vissa anslag till materielanskaffning för försvaret för budgetåret 1948/49 in. m. jämte i ämnet väckta motioner''.

1948-06-15 · 34 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:162, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställningar angående vissa anslag till materielanskaffning för försvaret för budgetåret 1948/49 in. m. jämte i ämnet väckta motioner''.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

1

tfr 162.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställningar

angående vissa anslag till materielanskaffning för

försvaret för budgetåret 1948/49 in. m. jämte i ämnet

väckta motioner''.

(l:a avd.)

l:o) Vissa beredskapsfrågor. I propositionen nr 208 har Kungl. Maj:t

(punkt 1, s. 2—6 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 9 april 1948) föreslagit riksdagen medgiva, att följande under riksstatens

fjärde huvudtitel uppförda reservationsanslag, nämligen Armén: Övningar

m. m., Armén: Underhåll av tygmateriel m. m., Marinen: Övningar

m. m., Marinen: Underhåll av fartyg m. m., Flygvapnet: Övningar m. m.

samt Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m., må under i berörda

statsrådsprotokoll angivna förutsättningar enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

överskridas under budgetåret 1948/49.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bergvall ra. fl.

(I: 371) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin ra. fl. (II: 534),

vilka remitterats till utskottet i vad de avse propositionen nr 208. I dessa

motioner har, såvitt nu är i fråga, uttalats önskvärdheten av att utfärdandet

av restriktiva bestämmelser och redovisningsföreskrifter, som föranledas av

det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt begärda bemyndigandet, planlägges

i så god tid, att oundgängligt erforderliga anslagsöverskridanden

kunna begränsas till de ändamål, för vilka de direkt äro avsedda.

Aid anmälan av propositionen nr 206 angående vissa frågor rörande försvarets

organisation — i det följande benämnd försvarspropositionen — har

departementschefen närmare berört det militärpolitiska läget. Departementschefen

har därvid bland annat framhållit, att den senaste tidens utveckling

lett till en väsentlig försämring av den politiska atmosfären i världen och

försvårat samarbetet inom Förenta Nationerna. Förhoppningarna om en

snabb och avgörande vändning mot trygga och stabila förhållanden hade

icke infriats, och på många håll bedömdes framtidsutsikterna med pessimism.

Departementschefen hade emellertid icke bedömt situationen som om en

allmän konflikt vore förestående. Starka faktorer av såväl positiv som negativ

art syntes departementschefen alltjämt verka i fredsfrämjande riktning.

1—1090 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 sand. Nr 162.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Mot bakgrunden av det anförda vore det enligt departementschefens

mening naturligt att närmare överse vår krigsberedskap på olika områden.

På grundval av en preliminär översyn, som verkställts inom högkvarteret,

hade framlagts förslag om avsevärda tilläggsanslag för materielanskaffning

och byggnadsarbeten m. m., varjämte utredning förebragts rörande den

personella beredskapen.

Till frågan om ytterligare anslag för materielanskaffning m. m. återkommer

departementschefen under nästföljande punkt. I detta sammanhang har departementschefen

till behandling upptagit frågan om den personella beredskapen.

Av vad nyss anförts framgår, att departementschefen icke för närvarande

ansett behov föreligga av en omedelbar förstärkning av denna

beredskap. Samma uppfattning har uttalats av överbefälhavaren. Detta

borde enligt departementschefen emellertid icke utesluta, att föreliggande

möjligheter att vid behov förstärka beredskapen närmare undersöktes. Det

borde också tillses, att det vid varje tidpunkt vore möjligt att utan dröjsmål

anpassa beredskapen efter det aktuella läget.

Departementschefen har vidare anfört, att en förstärkning av den personella

beredskapen kunde genomföras på i huvxrdsak tre sätt, genom anordnande

av i 27 § 1 mom. värnpliktslagen föreskrivna repetitionsövningar,

genom inkallande av värnpliktiga till beredskapsövning enligt 27 § 2 mom.

samma lag samt genom inkallande av värnpliktiga till rikets försvar eller

säkerhet enligt 28 § värnpliktslagen.

Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6 s. 2) har departementschefen

med hänsyn främst till det ansträngda arbetsmarknadsläget räknat

med att repetitions- och efterutbildningsövningar av större omfattning icke

skola anordnas under nästa budgetår, och de anslagsäskanden, som i berörda

proposition framlagts, ha beräknats med denna utgångspunkt. Departementschefen

har emellertid förutsatt, att det, därest förhållandena på arbetsmarknaden

eller i övrigt skulle väsentligt ändras, skall vara Kungl. Maj:t

obetaget att föranstalta om dylika övningar, även om på grund därav skulle

erfordras förstärkningsanslag å tilläggsstat.

Om det skulle visa sig erforderligt att för att höja krigsberedskapen

anordna repetitionsövningar av större omfattning, eventuellt med utnyttjande

av flera åldersklasser, eller att inkalla värnpliktiga till beredskapsövning, bleve

enligt departementschefens mening den sålunda förutsatta anordningen icke

till fyllest. De merkostnader, som härvid skulle uppkomma, bleve avsevärda,

och tillfälle att underställa riksdagen frågan om deras bestridande kunde

måhända icke avvaktas. Anmärkas borde, att kostnaderna för en beredskapsövning

med en åldersklass värnpliktiga kunde uppskattas till minst 8 miljoner

kronor per månad. Därtill komme, att det vid ett skärpt beredskapsläge

kunde visa sig erforderligt att vidtaga även andra kostnadskrävande

åtgärder än värnpliktsinkallelser, såsom återupprättande av fältdepåer, genom

utflyttning av materiel m. m., rustning av fartyg och ombasering av flygplan

m. m. Då det icke borde komma i fråga att sätta förskottsstaten i

kraft annat än i samband med inkallelser enligt 28 § värnpliktslagen, har

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

3

departementschefen efter samråd med chefen för finansdepartementet ansett

sig böra föreslå, att Kungl. Maj:t skulle av riksdagen utverka bemyndigande

att under vissa förutsättningar medgiva överskridande av anslag, som maximerats

av riksdagen.

Innan man angåve de gränser, inom vilka ett dylikt bemyndigande skulle

få utnyttjas, borde enligt departementschefens mening närmare angivas vilka

merkostnader, som kunde uppkomma vid en situation, som här antytts.

Om värnpliktiga inkallades till beredskapsövning, föranleddes därav eu ökad

belastning å vissa ordinarie anslag. Sålunda komme kostnaderna för de

värnpliktigas avlöning och familjebidrag samt för mathållning att stiga.

Samtliga därav berörda anslag vore av förslagsanslags natur och alltså icke

maximerade av riksdagen. Detsamma vore numera förhållandet med det

anslag, från vilket kostnaderna för tvätt bestredes. Även ett flertal reservationsanslag

komme emellertid att bli belastade i ökad omfattning. Så vore

bland annat förhållandet med beklädnads- och inventarieanslagen, övningsanslagen

— från vilka bl. a. drivmedelskostnader i regel bestredes — samt

anslag till underhåll av teknisk materiel. Genom beredskapsåtgärderna kunde

vidare uppkomma kostnader, som normalt icke alls eller i ringa omfattning

förekomme, såsom för förhyrning av fordon och hästar, anskaffning av förläggnings-

och förrådslokaler o. s. v. Då departementschefen funnit önskvärt,

att bemyndigandet att överskrida anslag begränsades till så få anslag som

möjligt, har departementschefen föreslagit, att allenast övningsanslag och

anslag till underhåll av teknisk materiel skulle få överskridas. Departementschefen

har härvid förutsatt, att kostnader för förhyrning av hästar och fordon

samt förläggnings- och förrådslokaler m. m. skulle få bestridas av övningsanslag.

Slutliga äskanden beträffande här berörda anslag ha framlagts i

årets statsverksproposition. Beträffande intendenturanslagen och andra av

riksdagen maximerade anslag, som kunde påverkas av de vidtagna beredskapsåtgärderna,

syntes uppkommande merkostnader vid behov få täckas

genom att förstärkningsanslag i efterhand anvisades å tilläggsstat.

Såsom förutsättning för att anslag som här angivits skulle få överskridas

borde enligt departementschefen gälla, att av beredskapsskäl värnpliktiga

inkallades till repetitionsövning av större omfattning eller beredskapsövning

eller ock att av samma skäl andra särskilda åtgärder, såsom återupprättande

av fältdepåer samt rustning av fartyg och ombasering av flygplan, måste vidtagas.

Departementschefen har förutsatt, att beslut om anslagsöverskridande

skall anmälas för riksdagen så snart ske kan och att i samband därmed

tilläggsstatsanslag äskas av riksdagen för täckning av uppkomna eller beräknade

merkostnader.

Utslcottet. Även om utskottet i likhet med departementschefen icke för

närvarande anser behövligt att omedelbart förstärka den personella beredskapen,

bör dock enligt utskottets mening tillses, att det vid varje tidpunkt

är möjligt att utan dröjsmål anpassa beredskapen efter det aktuella läget.

De förslag, som i förevarande avsnitt av propositionen framlagts, syfta till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 162.

att täcka vissa ökade medelsbehov, som i ett skärpt beredskapsläge skulle

uppkomma. Vad i sådant hänseende föreslagits i propositionen föranleder

ingen erinran från utskottets sida. Utskottet vill emellertid, i anslutning

till ett uttalande i motionerna I: 371 och II: 534, framhålla önskvärdheten

av att erforderliga föreskrifter i god tid förberedas i syfte att begränsa

eventuella anslagsöverskridanden till de ändamål, för vilka de direkt äro

avsedda.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må medgiva, att följande under riksstatens

fjärde huvudtitel uppförda reservationsanslag, nämligen Armén:

Övningar m. m., Armén: Underhåll av tygmateriel m. m.,

Marinen: Övningar m. m., Marinen: Underhåll av fartyg m. m.,

Flygvapnet: Övningar m. m. samt Flygvapnet: Drift och underhåll

av iiygmateriel m. m., må under de förutsättningar, som angivits

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9 april

1948, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande överskridas under

budgetåret 1948/49;

b) att motionerna I: 371 och II: 534, såvitt de avse frågor,

som i propositionen nr 208 behandlats under rubriken Vissa

beredskapsfrågor, må anses besvarade genom vad utskottet

ovan anfört.

2:o) Allmänna synpunkter på materielanskaffningsanslagen. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 2, s. 6—10) att bemyndiga Kungl. Maj:t att enligt

de grunder, som i förberörda statsrådsprotokoll angivits, medgiva ändrad disposition

av behållningar å anslag till anskaffning av materiel m. m. under

riksstatens fjärde huvudtitel.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herrar Ståhl och Svensson i Ljungskile

väckt motion (II: 136), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att av under

fjärde huvudtiteln å sammanlagt 1035 000 000 kronor redovisade reservationer

985 000 000 kronor måtte kunna av Kungl. Maj:t disponeras först efter

riksdagens godkännande;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherr

Ewerlöf to. fl. (I: 368) och den andra inom andra kammaren av herr

Skoglund i Doverstorp to. fl. (11:531), i vilka i första hand hemställts, att

riksdagen utöver vad som av Kungl. Maj:t föreslagits

a) ville till fördelning på sätt i motionerna angivits för budgetåret 1948/49

bevilja i anslag

1) till armén, tygmateriel m. m................................... 27,4 milj. kr.

2) till marinen ...................................................... 10 » »

3) till vissa för försvaret gemensamma ändamål................ 12,6 » »

4) till byggande av befästningar och skyddsrum .............. 20 » »

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

5

5) till anskaffning av utbildningsmateriel och utbildningsan
-

läggningar........................................................ 6 milj- kr.

6) till täckandet av kostnaderna för bibehållande av 1947 års

provisorium beträffande utbildningstidens längd ............ 12

7) till anordnande av efterutbildningsövningar.................. 5 » »,

b) ville bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att beställningar enligt särskild

plan må utläggas å materiel, befästningar och skyddsrum intill ett belopp

av 87 miljoner kronor, att anvisas å ordinarie stat under budgetåren 1949/50

och 1950/51,

i andra hand att riksdagen utöver vad som av Kungl. Maj:t föreslagits

a) ville till fördelning på sätt i motionerna närmare angivits för budget
-

året 1948/49 bevilja i anslag

1) till armén: anskaffning av tygmateriel m. m................. 20,4 milj. kr.

2) till marinen ...................................................... I » »

3) till vissa för försvaret gemensamma ändamål .............. 12,6 » »

4) till byggande av befästningar och skyddsrum .............. 10

5) till anskaffning av utbildningsmateriel och utbildningsan
läggningar.

.......................................................

6) till täckandet av kostnaderna för bibehållande av 1947 års

provisorium beträffande utbildningstidens längd ............ 12

7) till anordnande av efterutbildningsövningar.................. 5 »

b) ville bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att beställningar enligt särskild

plan må utläggas å materiel, befästningar och skyddsrum intill ett belopp

av 107 miljoner kronor, att anvisas å ordinarie stat under budgetåren 1949/50

och 1950/51;

dels ock förenärnnda båda likalydande motioner av herr Bergvall ra. fl.

(I: 371) och herr Ohlin ra. fl. (II: 534), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts

att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 208 måtte beakta i motionerna

framställda synpunkter och önskemål samt anhålla om en fullständig

redogörelse till 1949 års riksdag över läget m. m. beträffande samtliga reservationsanslag

under fjärde huvudtiteln.

Vad beträffar yrkandet i motionerna 1: 368 och II: 531 har i förstnämnda

motion anförts, bland annat, följande.

Beträffande frågan om fördelningen av de i motionerna föreslagna tilläggsanslagen

hade motionärerna framställt följande två alternativ. Enligt det

första skulle anslagsökningarna fördelas med 70 miljoner kronor för nästa

budgetår och med 40 miljoner kronor för vart och ett av de två följande. Enligt

det andra skulle beloppet fördelas med 50 miljoner kronor för varje år i

treårsperioden. I båda fallen borde i propositionen föreslaget beställningsbemyndigande

till marinen om 10 miljoner kronor tillkomma.

Alternativ I.

I. Materielplan omfattande kategorierna arméns anskaffning av tygmateriel,

marinens fartygsbyggnader och anskaffning av artillerimateriel samt vissa

för försvaret gemensamma ändamål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 162.

1948/49 1949/50 1950/51 Summa

1) Försvarets gemens....... 12,6 (+12,6) — — +12,6

2 Armén.................... 72,4 ( + 27,4) +25 +25 +77,4

3) Marinen .................. 45 ( + 10,o) 20(+10)1 +10 +30

II. Befästningsplan ............ 20 ( + 20,o)_+5 + 5 +30

Summa milj. kr. 150 ( + 70) 50( + 40) +40 240( + 150)

Befästnings- och skyddsrumsplanen borde uppläggas så, att i första hand

tidigare redovisade angelägna behov beträffande drivmedelsförråd i berg,

fartygs tunnlar, luftbevakningscentraler, berghangarer och krigsförtöjningsplatser

för fartyg m. m. tillgodosåges med av vederbörande myndigheter begärda

beloPP- *s,

Alternativ II.

1948/49 1949/50 1950/51 Summa

I. Matenelplan etc. (se alt. I).

1) Försvarets gemens....... 12,6 ( + 12,6) — — +12,6

2) Armén.................... 65,4 +20,4) +25 +30 +75+

3) Marinen.................. 42 (+7) 20(+10)x +15 +32

II. Befästningsplan ............ 10 ( + 10)_+15 +5 +30

Summa milj. kr. 130 ( + 50) 60 (+50) +50 240( + 150)

Av dessa alternativ ville motionärerna förorda alternativ I.

Till dessa kostnader för materielanskaffnings- och befästningsplaner borde

vidare läggas kostnaderna dels för en anskaffning av utbildningsmateriel, dels

för anordnande av en efterutbildningsövning under nästkommande budgetår

och dels för i annan av motionärerna samtidigt framförd motion föreslaget

bibehållande av 1947 års provisorium beträffande värnpliktstjänstgöringens

längd.

Anskaffning av utbildningsmateriel borde omfatta:

1948/49 1949/50 och 1950/51

Armén................ 4,745 4+7

Flottan .............. 0,349 2,915

Kustartilleriet ...... 0,9 6 —2

fAnslag summa milj. kr. 6,044 Beställningsbemyndigande 6,9 8 5

Kostnaderna för anordnande av efterutbildningsövningar av nu minst erforderlig

omfattning kunde överslagsvis beräknas till 5 miljoner kronor och

merkostnaderna för bibehållandet av 1947 års provisoriska bestämmelser om

värnpliktstidens längd till i runt tal 12 miljoner kronor.

Anslagsökningarnas fördelning för nästa budgetår framginge av denna tablå:

Propositionerna nr 206—208. Alt. I. Alt. II.

Försvarets gemensamma ändamål..

—

12,6 (+12,6)

12,6 (+12,6)

Armén .....................

45

72,4 +27,4

65,4 (+20,4)

Marinen ..............................

35

45 +10)

42 (+7)

Befästningar.......................

—

20 (+20)

10 ( + 10)

Utbildningsmateriel ................

—

6 (+6)

6 (+6)

Efterutbildningsövning..............

—

5 (+5)

5 (+5)

Bibehållen 11 mån. första tjänstgör.

—

12 ( + 12)

12 ( + 12)

Summa milj. kr.

80

173 (+93)

153 (+73)

1 10 milj. kr. redan föreslagna i propositionen till beställningsbemyndigande, vilket bemyndigande

dock ej bundits till visst budgetår.

2 Täckes när kostnadsberäkningar föreligga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

7

Till frågorna om anvisande av medel för anskaffande av utbildningsmateriel

samt för anordnande av efterutbildningsövning och bibehållande av 1947

års provisorium beträffande utbildningstiden återkommer utskottet i andra

sammanhang.

Till stöd för yrkandet i motionerna 1:371 och 11:534 har i sistnämnda

motion anförts, bland annat, följande.

Enär större delen av de odisponerade reservationerna enligt propositionen

ansåges fortfarande erforderliga för att gällande anskaffningsgrogram skulle

kunna genomföras, måste uppenbarligen ifrågasatt omdisponering av medlen

för andra ändamål leda till en omläggning av redan uppgjorda planer. ^ Det

syntes motionärerna angeläget, att stor försiktighet härvid iakttoges sa att

åtgärden verkligen gagnade det syfte, som uppenbarligen avsetts, nämligen

att i möjlig utsträckning förstärka krigsberedskapen. Motionärerna kunde ej

heller bortse från att departementschefens förslag medförde risk för att nya

äskanden —- vilkas omfattning icke nu kunde genom föreslagna åtgärder på

något sätt överblickas — framdeles bleve erforderliga för att tänka de^ luckor

som genom anslagsöverflyttningarna uppstode i beräknat materielbestånd.

Departementschefens hemställan innebure vidare, på grund av ifrågavarande

anslagsbelopps storlek, sällsynt vittgående fullmakter för Kungl. Maj :t.

I det läge frågan nu kommit ville motionärerna emellertid icke motsätta sig

begärt bemyndigande. Motionärerna förutsatte dock därvid, att Kungl. Maj:t

vid begagnandet av detta i möjlig mån toge sikte på behovet av att snabbt

stärka krigsberedskapen samt att angelägenhetsgraden ur beredskapssynpunkt

omprövades av sjukvårdsförvaltningens, krigsmaterielverkets och arméförvaltningens

anslagsäskanden — det sistnämnda beträffande veterinärmateriel

oberoende av förutsatta formella inskränkningar i fråga om anslagsöverflyttningarna.

... „

Då ovanberörda bemyndigande, som förut anförts, finge antagas åstadkomma

åtskilliga förändringar beträffande reservationsanslagens ställning,

föresloge motionärerna slutligen en framställning till Kungl. Maj:t att till

nästkommande års riksdag måtte, såvitt möjligt, i ett sammanhang lämnas en

fullständig redogörelse över kvarstående reservationer och deras fortsatta behövlighet

i det läge, som inträtt, samt förslag till därav betingade åtgärder.

Departementschefen har inledningsvis lämnat en redogörelse för de olika

myndigheternas äskanden beträffande materielanskaffning och därmed jämförliga

åtgärder. De föreslagna anslagen — sammanlagt 547 681 000 kronor

överstiga avsevärt de belopp, som i arets statsverksproposition beräknats för

detta ändamål. Departementschefen har framhållit, att av de motiveringar,

som åtföljt de olika förslagen, framginge att dessa, åtminstone huvudsakligen,

hänförde sig till ändamål, som vore av stor betydelse för försvarets effektivitet.

Då emellertid förslagen i åtskilliga hänseenden tarvade ytterligare

överväganden, vore departementschefen icke nu beredd taga ställning till dem

i hela deras vidd. En viss återhållsamhet vid prövningen av föreliggande förslag

vore motiverad även ur den synpunkten, att eu intensiv forskningsverksamhet

för närvarande påginge på olika områden och att resultaten härav i

görligaste män borde utnyttjas vid materielanskaffningens inriktning.

Departementschefen har framhållit, att med frågan om ytterligare medelsanvisning

för materielanskaffning sammanhängde nära ett annat spörsmål av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 162.

väsentlig betydelse för frågans bedömande i nuvarande läge, nämligen spörsmålet

om de å fjärde huvudtitelns materielanskaffningsanslag föreliggande

mycket betydande reservationerna.

Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6 s. 3) framhöll departementschefen,

att behållningarna å samtliga reservationsanslag under fjärde

huvudtiteln vid utgången av budgetåret 1946/47 uppgingo till sammanlagt 895

miljoner kronor. Departementschefen erinrade om att reservationerna i

huvudsak föranletts av bristen pa arbetskraft och material med därav följande

leveranssvårigheter samt efterverkningar av verkstadskonfiikten 1945. Även

konstruktionssvårigheter hade i vissa fall bidragit till reservationernas ökning.

Departementschefen erinrade vidare om att föreliggande reservationer successivt

granskades inom försvarsdepartementet, varvid särskilt prövades, i vad

mån reserverade medel fortfarande erfordrades för de med anslagen avsedda

ändamålen.

Då det befunnits erforderligt att vinna en bättre överblick och en säkrare

kontroll över dispositionen av reservationerna under fjärde huvudtiteln, förordnade

Kungl. Maj:t den 28 november 1947, att medel under anslag till anskaffning

av materiel, vilka vid utgången av november 1947 icke voro slutligt

bundna genom redan utlagda beställningar, icke fingo disponeras utan medgivande

av Kungl. Maj:t eller, enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande, av chefen

för försvarsdepartementet. Myndigheterna anmodades samtidigt att, i den

mån behov förelåge av fortsatt disposition av ännu icke bundna medel å anslagen,

till Kungl. Maj:t inkomma med plan rörande dispositionen av dylika

medel. I avvaktan på att dispositionsplaner avgivits ha nya materielbestäiiningar

medgivits endast i den mån de ansetts vara av angelägen karaktär.

Från myndigheterna ha sedermera under mars och april månader 1948 inkommit

planer rörande disposition av medel, som ännu icke bundits genom beställningar.

Genom dessa planer har, framhåller departementschefen, vunnits

en mera samlad överblick över hithörande spörsmål. Det framginge sålunda,

att för närvarande i runt tal 430 miljoner kronor av behållningarna å fjärde

huvudtitelns anslag till materielanskaffningar m. m. ännu icke bundits genom

beställningar. Större delen av dessa odisponerade medel ansåges fortfarande

erforderliga för att gällande anskaffningsprogram skulle kunna genomföras.

Omkring 70 miljoner kronor beräknades dock kunna inbesparas och överföras

till budgetutjämningsfonden. För frågan om reglering av vissa behållningar

å flygvapnets materielanskaffningsanslag redogöres i det följande under

punkt 6.

Vid bifall till föreliggande äskanden om nya anslag till materielanskaffning

skulle således (548 + 430 — 70=) 908 miljoner kronor stå till förfogande för

beställningar, som ännu icke utlagts. Det vore tydligt, framhåller departementschefen,

att en materielanskaffning av denna omfattning inom begränsad

tid icke för närvarande låge inom möjligheternas gräns, om icke synnerligen

allvarliga påfrestningar skulle vållas samhällslivet i övrigt. Även om tillverkning

av materiel för försvaret skulle tillerkännas oinskränkt prioritet framför

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

9

tillverkning för andra ändamål, skulle säkerligen rådande materialbrist i åtskilliga

fall vålla betydande svårigheter att inom rimlig tid genomföra anskaffningarna.

Avsevärda delar av materielanskaffningarna hade avsetts skola genomföras

i form av import från utlandet. Den begränsade tillgången på utländska

valutor syntes emellertid icke medgiva en import för försvarsändamål av den

storlek, som sålunda förutsatts. Om dessutom försvarsbeställningarna inom

landet, till förfång för exportintressena, tillerkändes prioritet, skulle importsvårigheterna

ytterligare accentueras.

Departementschefen har slutligen framhållit, att materielbeställningar för

försvaret av den omfattning, som av myndigheterna ifrågasatts, skulle allvarligt

äventyra de försök till stabilisering av vårt ekonomiska läge, som under

det senaste året vidtagits genom åtgärder på olika områden.

Med beaktande av vad här anförts har departementschefen ansett sig kunna

endast i begränsad omfattning tillstyrka de äskanden om nya materielanskaffningsanslag,

som av myndigheterna framlagts. Departementschefen har härvid

förutsatt, att tillgängliga behållningar å redan anvisade anslag — med

undantag av anslag till täckning av beredskapsutgifter — skulle få utnyttjas

för den materielanskaffning, som befunnes erforderlig och möjlig att genomföra,

och det vore departementschefens avsikt att föreslå Kungl. Maj:t beslut

av denna innebörd vid prövningen av föreliggande dispositionsplaner.

Vid prövningen av föreliggande behov av materielanskaffning kunde det

enligt departementschefens mening i vissa fall visa sig, att materiel, för vars

anskaffning medel redan anvisats, med hänsyn till numera föreliggande förhållanden

borde stå tillbaka för annan materiel, som nu betraktades som särskilt

angelägen. Det borde vara Kungl. Maj:t obetaget att i dylika fall medgiva

ändrad disposition av de redan anvisade anslagsmedlen. Härvid har

departementschefen dock icke avsett någon ändring i 1945 års riksdags beslut

(propositionen nr 386; riksdagens skrivelse nr 594) beträffande fortsatt disposition

av vissa under den förstärkta försvarsberedskapen anvisade medel. Såsom

förutsättning för ändrad disposition av redan anvisade medel borde som

regel gälla, att den äldre och den nyare materielen hänförde sig till samma

huvudgrupp av materiel (tygmateriel för armén, artillerimateriel m. m. för

marinen o. s. v.).

Med här angivna utgångspunkter har departementschefen — såsom av det

följande närmare framgår —ansett sig kunna tillstyrka, att de stora materielanskaffningsanslagen

under fjärde huvudtiteln för nästa budgetår bestämdes

till följande belopp:

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m................... kronor 45 000 000

Marinen: Fartygsbyggnader ....................................... » 20 000 000

» : Anskaffning av artillerimateriel m. m............. » 15 000 000

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m................ » 125 000 000

Summa kronor 205 000 000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Av försvarets sjukvårdsförvaltning och krigsmaterielverket äskade anslag

ävensom ett av arméförvaltningen äskat anslag till anskaffning av veterinärnrateriel

har departementschefen ansett sig icke kunna tillstyrka.

Med hänsyn till de begränsade möjligheter att igångsätta nya byggnadsföretag,

som för närvarande förelåge, har departementschefen ansett sig icke

kunna tillstyrka, att nu äskades ytterligare anslag av riksdagen för dylika

ändamål. Departementschefen har dock förutsatt, att behållningar å omkring

9 miljoner kronor, som nu finnas reserverade till Kungl. Maj:ts disposition

under tidigare anvisade anslag till befästningsanläggningar, skola, om

så är möjligt, komma till användning för befästningsändamål eller nödvändiga

byggnadsåtgärder i övrigt.

Utskottet. Frågan om dispositionen av de mycket betydande reservationerna

å fjärde huvudtitelns materielanskaffningsanslag har under de senaste

åren tilldragit sig stor uppmärksamhet. Sedan vederbörande myndigheter

numera inkommit till Kungl. Maj it med planer rörande dispositionen av

medel, som ännu icke bundits genom beställningar, har såsom departementschefen

framhåller en mera samlad överblick över hithörande spörsmål

vunnits. Det har därvid visat sig, att betydande belopp — i propositionen beräknade

till omkring 430 miljoner kronor — av behållningarna å ifrågavarande

anslag ännu icke bundits genom beställningar.

Yad till en början angår arméns tygmaterielförsörjning må framhållas, att

de bundna reservationerna för arméns del kunna beräknas till omkring 211

miljoner kronor. Materiel och ammunition, som beställts inom ramen för

dessa medel, äro i huvudsak ännu icke levererade utan befinna sig i olika tillverkningsstadier.

Endast i den mån som produktionen icke redan är genomförd

kommer industrien att i fortsättningen belastas härigenom. Att ange ett

mått för denna kvarstående belastning låter sig svårligen göra.

De obundna reservationerna uppgingo i början av maj år 1948 för arméns

del till omkring 162 miljoner kronor. Häri ingingo emellertid restbelopp på

täckningsanslag uppgående till omkring 38 miljoner kronor, vilka jämlikt beslut

av 1945 års riksdag torde böra återgå till budgetutjämningsfonden. Av

reservationerna skulle således omkring 124 miljoner kronor kunna beräknas

stå till förfogande för ytterligare materielanskaffning för armén. Om medelsäskandet

för anskaffning av tygmateriel m. m. i förevarande proposition bifalles,

tillkomma 45 miljoner kronor. Sammanlagt skulle således omkring 169

miljoner kronor vara disponibla. Frånräknas medel avsedda för forskningsoch

försöksverksamhet, för försvarsstabens och försvarsväsendets radioanstalts

materielanskaffning samt för utbildningsammunition, återstå likväl omkring

139 miljoner kronor, som således skulle kunna avses för anskaffning av

egentlig krigsmateriel och mobiliseringsammunition intill utgången av budgetåret

1948/49. För huvuddelen av nämnda belopp föreligga emellertid redan nu

dispositionsplaner, som i stort sett torde vara lämpligt utformade. De medel,

som icke äro upptagna i sådana planer eller som torde kunna omdisponeras

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 162.

för annat ändamål, ha preliminärt beräknats uppgå till sammanlagt minst 32

miljoner kronor, däri inräknad den del — omkring 15 miljoner kronor av

medelsäskandet för nästa budgetår, som torde kunna avses för anskaffning av

egentlig krigsmateriel.

En jämförelse visar, att den maximala belastning på vårt lands industri,

som befintliga reservationer och nu äskade medel medgiva, avsevärt överstiger

föreliggande möjligheter för industrien att leverera till försvaret. En betydande

reservation å arméns tygmaterielanslag kan därför beräknas kvarstå vid utgången

av budgetåret 1948/49. Med hänsyn till vad som anförts kan utskottet

icke tillstyrka det i motionerna I: 368 och II: 531 framställda yrkandet om en

avsevärd höjning av arméns tygmaterielanslag. Utskottet förutsätter härvid, i

likhet med departementschefen, att tillgängliga behållningar å redan anvisade

anslag — med undantag av anslag till täckning av beredskapsutgifter skola

få utnyttjas för den materielanskaffning, som befinnes erforderlig och möjlig

att genomföra. Härav följer, att utskottet i nuvarande läge icke kan bitiäda

det i motionen II: 136 framställda yrkandet. Å andra sidan finner utskottet

önskvärt, att en redogörelse för läget beträffande reservationsanslagen under

fjärde huvudtiteln lämnas till nästkommande års riksdag. Motionerna I. 371

och II: 534 torde därmed få anses besvarade i nu berört hänseende.

Något generellt medgivande av prioritetsrätt för försvaret synes i nuvarande

läge icke böra ifrågakomma. Ståndpunkt i prioritetsfrågan bör enligt utskottets

mening tagas från fall till fall.

Den förstärkning av marinens materielanslag för budgetåret 1948/49 med

10 miljoner kronor, som i motionerna I: 368 och II: 531 föreslagits, har avsetts

skola disponeras med 5 miljoner kronor för påskyndande av i propositionen

föreslagen nybyggnad av två jagare, 3 miljoner kronor till anskaffning av artillerimateriel

m. m. samt 2 miljoner kronor till förbättring av avrustade fartygs

grundberedskap. Då sistnämnda åtgärd närmast torde avse en förstärkning

av reservationsanslaget till Marinen: Underhåll av fartyg m. m. har utskottet

behandlat densamma i sitt utlåtande nr 4.

Ehuru utskottet anser angeläget, att jagarbyggena i den mån så kan ske

påskyndas, anser utskottet å andra sidan, att en ökning av anslaget med 5 miljoner

kronor knappast kan medföra någon mera betydande avkortning av byggnadstiden.

Utskottet finner därför icke anledning frångå vad i propositionen

föreslagits. Ej heller den föreslagna ökningen av anslaget till artillerimateriel

m. m. anser sig utskottet böra biträda.

Därest tillfälle till import av särskilt önskvärd materiel för försvaret, främst

radar, radio m. in., skulle yppa sig, torde frågan om ändrad disposition av tillgängliga

medel få tagas under övervägande. Den omständigheten, att anvisade

medel en gång avsetts för viss materielanskaffning, bör icke hindra, att desamma

tagas i anspråk för annan anskaffning, som i ett nytt läge ter sig mera

angelägen. Utskottet tillstyrker därför det av departementschefen föreslagna

bemyndigandet att medgiva ändrad disposition av behållningar å anslag till

anskaffning av materiel m. in. Utskottet förutsätter, att departementschefen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 162.

till nästkommande års riksdag framlägger de anslagskrav, som då med hänsyn

till industriens kapacitet och befintliga reservationer kunna anses befogade.

I motionerna I: 371 och II: 534 har framställts önskemål om en omprövning

av försvarets sjukvårdsförvaltnings, krigsmaterielverkets och arméförvaltningens

anslagsäskanden, det sistnämnda beträffande veterinärmateriel. Enligt

vad utskottet inhämtat föreligga möjligheter att genom uppskjutande av

vissa mindre angelägna anskaffningar och omdisposition av därför beräknade

medel i viss utsträckning tillgodose behovet av mera betydelsefull sjukvårdsmateriel.

Härigenom skulle motionärernas önskemål delvis bli beaktade. I

övrigt anser sig utskottet icke kunna tillmötesgå nyssnämnda önskemål. Utskottet

kan ej heller tillstyrka det i motionerna I: 368 och II: 531 framställda

yrkandet, att särskilda anslag skola anvisas till vissa för försvaret gemensamma

ändamål.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att enligt de grunder,

som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9

april 1948 angivits, medgiva ändrad disposition av behållningar

å anslag till anskaffning av materiel m. m. under riksstatens

fjärde huvudtitel;

b) att motionen II: 136 icke må av riksdagen bifallas;

c) att motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de avse anvisande

av anslag av 12 600 000 kronor till vissa för försvaret gemensamma

ändamål, icke må av riksdagen bifallas;

d) att motionerna I: 371 och II: 534, såvitt de avse materielanskaffning,

må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört.

3:o) Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 54) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1948/49 beräkna ett reservationsanslag av 35 000 000 kronor, har Kungl.

Maj:t i propositionen nr 208 (punkt 3, s. 10—13) föreslagit riksdagen att till

nämnda ändamål för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av

45 000 000 kronor.

Eörevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 40 000 000

kronor.

Arméförvaltningen har för nästa budgetår beräknat kostnaderna för forskning

och försök till 4 000 000 kronor (nu 4 250 000 kronor).

För komplettering och förnyelse av tygmateriel m. m. har

arméförvaltningen beräknat ett belopp av 20 000 000 kronor (nu 18 749 900

kronor).

Anslagsposten till ammunition för övningar (nu 17 000 000 kronor)

har arméförvaltningen beräknat till 21 250 000 kronor. Härvid har ämbetsverket

utgått från att medelsbehovet enligt prisläget den 1 april 1946 utgjorde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

13

17 700 000 kronor, ökningen i förhållande till detta belopp, 3 550 000 kronor,

har angivits bero på därefter inträffade prisstegringar, i genomsnitt omkring

20 %

Arméförvaltningen har slutligen under anslaget beräknat ett belopp av

135 000 kronor, motsvarande merkostnader i anledning av den allmänna löneregleringen

för befattningshavare i statens tjänst.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget har alltså av arméförvaltningen

beräknats till (4 000 000 + 20 000 000 + 21 250 000 + 135 000 =) i

runt tal 45 400 000 kronor.

Arméförvaltningen har vidare hemställt att, utöver tidigare äskade medel,

158 350 000 kronor måtte anvisas till komplettering och förnyelse av tygmateriel

m. m.

Arméförvaltningens äskanden sluta på sammanlagt i runt tal 203 000 000

kronor, varav dock omkring 118 000 000 kronor beräknats för tid efter utgången

av budgetåret 1948/49.

De omfattande materielanskaffningar, som sålunda föreslagits, måste enligt

departementschefens mening betraktas såsom önskvärda, i vissa fall

mycket angelägna. Departementschefen har emellertid framhållit, att han såsom

under punkt 2 anförts ansett sig icke kunna tillstyrka, en medelsanvisning

av tillnärmelsevis den omfattning som av arméförvaltningen ifrågasatts.

Ä andra sidan syntes det i statsverkspropositionen preliminärt beräknade beloppet,

35000000 kronor, vara alltför lågt för att den mest angelägna materielen

skulle kunna anskaffas. Med beaktande av förefintliga reservationer har departementschefen

föreslagit, att anslaget uppföres med ett belopp av 45 000 000

kronor, utgörande en anslagshöjning med 5 000 000 kronor.

Slutliga äskanden rörande försvarsstabens och försvarsväsendets radioanstalts

materielanskaffningsanslag för budgetåret 1948/49 ha framlagts för

riksdagen i statsverkspropositionen. De anslag, som därvid föreslagits för

ifrågavarande ändamål, äro, framhåller departementschefen, relativt begränsade.

Chefen för försvarsstaben och radioanstalten ha hemställt, att ytterligare

2 218 000 kronor respektive 3 875 000 kronor måtte anvisas för materielanskaffning

m. m. Departementschefen har förutsatt, att medel för ifrågavarande

ändamål, i den mån de befunnes vara särskilt angelägna, finge bestridas

av anslag till anskaffning av tygmateriel för armén. För riksdagen

borde anmälas, i vilken utsträckning så skedde.

Det borde ankomma på arméförvaltningen att efter samråd med chefen föi

försvarsstaben, med beaktande av numera rådande förhållanden och föreliggande

möjligheter att anskaffa materielen, avgiva förslag rörande anslagsbeloppets

fördelning på olika ändamål.

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet anfört under punkt 1 i sitt

utlåtande nr 4 i fråga om utbildningstiden för värnpliktiga samt under

punkt 2 i detta utlåtande får utskottet hemställa,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 162.

a) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 368 och It 531, såvitt de

avse anslag till anskaffning av tjgmateriel m. m. för armén,

till Armén: Anskaffning av tygmateriel rn. m. för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 000 kronor;

b) att motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de avse bemyndigande

för Kungl. Maj:t att utlägga beställningar å tygmateriel

m. m. för armén, icke må av riksdagen bifallas.

4:o) Marinen: Fartygsbyggnader. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1

under fjärde huvudtiteln (punkt 94) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1948/49 beräkna ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor, har Kungl.

Maj:t i propositionen nr 208 (punkt 4, s. 13—17) föreslagit riksdagen att dels

besluta, att nybyggnad och modernisering av fartyg för flottan skall äga rum

i den omfattning, som av departementschefen i förenämnda statsrådsprotokoll

angivits, dels ock till Marinen: Fartygsbyggnader för nämnda budgetår

anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 20 000 000

kronor.

Marinförvaltningen har för nästa budgetår beräknat det sammanlagda medelsbehovet

under förevarande anslag till 34 850 000 kronor, vartill skulle

komma 4 000 000 kronor att bestridas från kontot Besparingar å äldre anvisningar.

Departementschefen har framhållit, att han vid anmälan av propositionen

nr 206, i anslutning till vad 1945 års försvarskommitté föreslagit i fråga

om marinens fartygsbyggnader, förordat, att för flottans del två jagare,

fyra mindre torpedbåtar och tre ubåtar skola nybyggas och att det genom 1947

års riksdagsbeslut inledda moderniseringsprogrammet beträffande lättare

fartyg skall fortsättas.

Departementschefen, som emellertid av olika skäl ansett sig icke kunna

tillstyrka en medelsanvisning av den storlek, som marinförvaltningen föreslagit,

har låtit närmare undersöka möjligheterna att utan väsentlig minskning

eller försening av programmet något begränsa anslagsbeloppet för nästa

budgetår.

Vad först beträffar det av 1947 års riksdag beslutade nybyggnadsprogrammet

ha av marinförvaltningen anmälts merkostnader å tillhopa 1 800 000 kronor

för nybyggnad av sex torpedbåtar. Dessa kostnader bero väsentligen på

numera rådande löneläge inom verkstadsindustrien. Departementschefen har

föreslagit, att merkostnaderna intill ett belopp av 1 000 000 kronor -skola bestridas

av innevarande budgetårs anslag, varav ett belopp av denna storlek

förbehållits Kungl. Maj:ts disposition. Återstoden, 800 000 kronor, har synts

departementschefen böra bestridas av behållning å kontot Besparingar å

äldre anvisningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Från samma konto ha synts departementschefen böra bestridas av marmförvaltningen

äskade medel, tillhopa 4 670 000 kronor, för den av 1947 års

riksdag beslutade moderniseringen av lättare fartyg.

De två föreslagna nya jagarna beräknas numera, enligt från mannforvaltningen

under hand inhämtade uppgifter, komma att draga en kostnad av

36 500 000 kronor per styck. I förhållande till den av marinförvaltningen tidigare

beräknade kostnaden, 28 800 000 kronor för vardera jagaren, föreligger

alltså en avsevärd ökning. Denna sammanhänger, framhåller departementschefen,

väsentligen med det förhöjda löneläget, vilket vid tiden för de tidigare

kostnadsberäkningarna endast delvis var för marinförvaltningen känt.

För att belysa prisutvecklingen har departementschefen nämnt, att jagarna

av typ Öland, vilka under byggnadstiden 1943—48 vardera dragit en kostnad

av 24 000 000 kronor, vid nu rådande prisläge ha beräknats kosta 31 000 000

kronor per styck. Den ytterligare kostnaden för de nya jagarna berodde i

huvudsak på modernare artilleri- och torpedmateriel samt något större skrov

— erforderligt för att bära den modernare materielen — och därav betingad

ökad maskinstyrka.

För att påbörja anskaffningen av den materiel för jagarna, som diar den

längsta tillverkningstiden, bär departementschefen beräknat, att ett belopp

av 6 000 000 kronor skall bli erforderligt under nästa budgetår.

För nybyggnad av tre ubåtar, vilka totalt beräknats kosta 24 000 000 kronor,

ha synts böra anvisas 3 500 000 kronor för nästa budgetår. Det finnes,

framhåller departementschefen, anledning förmoda, att kostnaderna på grund

av prisstegringar komma att ställa sig något högre än de av marinförvaltningen

beräknade. Departementschefen har räknat med att medelstilldelningens

begränsning icke skall föranleda nagon nämnvärd försening av faltygens

färdigställande.

I överensstämmelse med marinförvaltningens förslag har departementschefen

beräknat totalkostnaden för nybyggnad av fyra mindre torpedbåtar

till 5 800 000 kronor. För nästa budgetår har departementschefen för ändamålet

beräknat 3 500 000 kronor.

För fortsatt modernisering av lättare fartyg har marinförvaltningen framlagt

ett program, som slutar på 10 430 000 kronor, varav 5 220 000 kronor

äskats för nästa budgetår. Departementschefen har tillstyrkt, att det framlagda

programmet genomföres, men räknat med att 4 000 000 kionor skola

visa sig tillräckliga under nästa budgetår.

På senare tid har, framhåller departementschefen, framkommit behov av

ett för torpedbärgningar särskilt konstruerat fartyg. De fartyg, som för närvarande

utnyttjades för detta ändamål, droge mycket höga driftkostnader

och vore därjämte mindre effektiva. Departementschefen har därför tillstyrkt,

att marinförvaltningen bemyndigas att med anlitande av kontot Besparingar

å äldre anvisningar anskaffa en torpedbärgningsbat. Kostnaderna ha foeiäknats

till 300 000 kronor.

För slutförande av den beslutade nybyggnaden av minrrtläggare och vedett
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 162.

båtar för kustartilleriet har marinförvaltningen beräknat 2125000 kronor

erforderliga. Härav syntes enligt departementschefen 1000 000 kronor

böra anvisas för nästa budgetår.

I enlighet med marinförvaltningens förslag har departementschefen slutligen

beräknat såsom för marinen gemensamma kostnader 2 000 000

kronor till försök med fartygsmateriel.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag skulle enligt

det anförda uppgå till (6 000 000 + 3 500 000 + 3 500 000 + 4 000 000 +

1 000 000 + 2 000 000 =) 20 000 000 kronor.

Därjämte har departementschefen räknat med att av kontot Besparingar å

äldre anvisningar skola bestridas utgifter om sammanlagt (800 000 + 4 670 000

+ 300 000 =) 5 770 000 kronor. Behållningen å kontot beräknas vid utgången

av innevarande budgetår överstiga detta belopp med minst 1 500 000 kronor.

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet under punkt 2 anfört får

utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att nybyggnad och modernisering av fartyg för

flottan skall äga rum i den omfattning, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9

april 1948 angivits;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de avse fartygsbyggnader,

till Marinen: Fartygsbyggnader för budgetåret 1948/49 anvisa

ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor.

5:o) Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. Sedan Kungl. Maj:t i

propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 95) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1948/49 beräkna ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor, bär

Kungl. Maj:t i propositionen nr 208 (punkt 5, s. 18—23) föreslagit riksdagen

att dels till Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. för samma budgetår

anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor, dels ock bemyndiga

Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av beställningar å materiel i den omfattning,

som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9 april 1948

anförts.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 16 700 000

kronor.

Marinförvaltningens äskanden för nästa budgetår sluta på ett sammanlagt

belopp av 40 700 000 kronor, varjämte ämbetsverket hemställt om bemyndigande

att genom beställningar binda statsverket för utgifter å ytterligare

belopp, som dock icke beräknas skola utbetalas under nämnda budgetår.

Departementschefen har framhållit, att de av ämbetsverket framlagda

motiveringarna för de olika anskaffningarna visa, att dessa samtliga få betraktas

såsom önskvärda, i vissa fall mycket angelägna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

17

Av vad som anförts under punkt 2 framginge emellertid, att departementschefen

ansett sig icke för närvarande kunna tillstyrka en så avsevärd medelsanvisning

som här föreslagits. Med beaktande av tillgängliga reservationer å

anslag till materielanskaffning för marinen har departementschefen föreslagit,

att anslaget till anskaffning av artillerimateriel m. m. för nästa budgetår

upptages med det i statsverkspropositionen preliminärt beräknade beloppet,

15 000 000 kronor.

Marinförvaltningen bär räknat med att ämbetsverket skulle bemyndigas

att, utöver det i ämbetsverkets ordinarie medelsäskanden upptagna anslaget,

utlägga beställningar inom ramen för i runt tal 5 000 000 kronor, däri inberäknat

vissa redan tidigare lämnade bemyndiganden beträffande centralinstrument

för kustartilleriet, torpeder och motorfordon. Häremot har departementschefen

intet haft att erinra. Departementschefen har emellertid föreslagit,

att ramen för detta bemyndigande utökas med 5 000 000 kronor för att

möjliggöra ytterligare materielbeställningar, som kräva långa leveranstider.

Det är icke möjligt, framhåller departementschefen, att i detta sammanhang

taga ställning till vilka materielbehov som i första hand böra tillgodoses

inom ramen för det här föreslagna begränsade anskaffningsprogrammet.

Denna fråga har synts i vanlig ordning få prövas av Kungl. Maj:t efter förslag

av marinförvaltningen.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet under punkt 2 anfört får

utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de avse anskaffning

av artillerimateriel m. m. för marinen,

a) till Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. för

budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000

kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av beställningar

å artillerimateriel m. m. för marinen i den omfattning,

som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

9 april 1948 anförts.

6:o) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. Sedan Kungl. Maj:t i

propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 122) föreslagit riksdagen

att, i avibidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1948/49 beräkna ett reservationsanslag av 115 000 000 kronor, bär

Kungl. Maj:t i propositionen nr 208 (punkt 6, s. 23-—28) föreslagit riksdagen

att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva, att beställningar å flygmateriel

m. m. må utläggas i enlighet med vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 9 april 1948 angivits, dels ock till Flygvapnet: Anskaffning

av flygmateriel m. m. för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag av

125 000 000 kronor. r • ,''/

2—1090 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr 162.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 128 000 000

kronor, varjämte anvisats ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor till prisstegringar

å anskaffning av flygmateriel.

Departementschefen har inledningsvis till behandling upptagit de budgettekniska

principer, som böra tillämpas beträffande den anskaffning,

varom bär är fråga. Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 1 s. 24)

har chefen för finansdepartementet vid behandlingen av frågan om reservationsanslag

och reservationsförbrukning bland annat anfört, att anslag för

nästa budgetår till flygvapnets löpande materielanskaffning ansetts kunna

preliminärt beräknas med utgångspunkt från att de anslagsmedel, som under

budgetåret behöva stå till förfogande, i huvudsak sammanföras inom det för

budgetåret uppförda riksstatsanslaget för ändamålet.

Tanken hade alltså varit, framhåller departementschefen, att man på

detta område skulle kunna komma ifrån de olägenheter ur budgeteringssynpunkt

som förefintligheten av stora reservationer innebure. Beträffande här

förevarande materielgrupp förelåge större möjligheter än på andra likartade

anskaffningsområden att reglera medelsförbrukningen på ett sätt som tillgodosåge

nämnda syfte.

Vid beräkningen av kostnaderna för en bestående flygvapenorganisation

måste enligt departementschefens mening hänsyn principiellt tagas till materielens

förnyelse. Man räknade därvid med livslängder för olika materiel, betingade

av förbrukningstiden eller nödvändigheten att ur effektivitetssynpunkt

omsätta materielen. För den viktigaste delen av flygmaterielen, krigsflygplanen,

räknades med en livslängd i första linjen av högst sju år, efter

vilken tid planen skulle ersättas med nya. Ersättningsanskaffningen baserades

i princip på inhemsk produktion. Den relativt korta omsättningstiden

gjorde det nödvändigt att redan kort tid efter en flygplananskaffning planera

för ersättningsanskaffningen. Med hänsyn till den långa omloppstiden vid

tillverkningen måste beställning å ersättningsmaterielen utläggas redan ett

fåtal år efter leveransen av den materiel, som skulle ersättas.

De årliga anslagen för anskaffning av flygmateriel, vari flygplankostnaderna

utgjorde den dominerande delen, hade hittills i stort sett beräknats efter

denna sjuåriga omsättningstid i jämna årskvoter. Enär leveranstakten icke

överensstämt med denna beräkning, hade ojämnheter i anslagsbelastningen

uppstått. Förseningar i leveranserna, som uppkommit av olika anledningar

och vilka som regel icke kunnat inhämtas i den löpande produktionen, hade

medfört reservationer, som i stort sett icke kunnat upparbetas.

För att reservationsanhopningar skulle kunna undvikas måste de årliga

anslagen anpassas så nära som möjligt till det faktiska betalningsutfallet

under budgetåret. När det gällde anskaffningar, som fördelade sig över flera

budgetår, måste en anslagsanvisning, som tillmättes allenast efter medelsförbrukningen

under ett budgetår under anskaffningsperioden, kompletteras

med ett bemyndigande att binda utgifter för ytterligare anskaffningar under

perioden. Den kontinuerliga anskaffningsplanering som ägde rum med avse
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

19

ende å flygmaterielen gjorde det enligt departementschefens mening lämpligt

att lägga denna planering till grund för ett bemyndigandesystem på förevarande

område.

Som grundval för bedömningen av kostnaderna för anskaffning av flygmateriel

borde därför läggas en anskaffningsplan, som med hänsyn till omsättningstakten

för krigsflygplanmaterielen lämpligen borde omfatta de närmaste

sju budgetåren. Av planen borde i stora drag framgå hur anskaffningarna

beräknades komma att fördelas på sjuårsperioden samt de beräknade

kostnaderna för förnyelse av materielen, i förekommande fall ökade

med engångskostnader för nyanskaffningar. Planen borde delgivas riksdagens

vederbörande utskott i samband med att det årliga anslagsäskandet förelädes

riksdagen och sedermera fastställdes av Kungl. Maj:t att ligga till grund för

anskaffningsplaneringen inom den i planen angivna kostnadsramen.

Den sålunda fastställda planen borde varje år förskjutas ett år framåt, så

att varje år fastställdes en plan att gälla för de närmast därpå följande sju

budgetåren. Därvid kunde på grund av förskjutningar i leveranser, ändrat

prisläge, organisationsförändringar eller dylikt vissa ändringar behöva företagas

även i de delar den nya planen till tiden sammanfölle med den närmast

föregående. Även under löpande budgetår kunde ändringar i planen visa sig

erforderliga på grund av ändrade förutsättningar beträffande konstruktioner,

leveransmöjligheter m. m.

Det bemyndigande att utlägga beställningar på flygmateriel, som enligt

det föregående skulle utverkas av riksdagen, borde grunda sig på denna anskaffningsplan.

Bemyndigandet behövde dock icke omfatta hela planens

kostnadsram. I princip kunde bemyndigandet lämpligen bestämmas till ett belopp,

motsvarande vad som förutsåges komma att bindas genom beställningar

under det närmaste budgetåret. Vid övergången till det nya systemet borde

de beställningar, som redan utlagts men ännu icke slutförts, inräknas i planen

och belasta den ram, inom vilken beställningar sålunda skulle få utläggas.

Med en materielanskaffning på detta sätt helt reglerad enligt bemyndigandesystem

komme anslaget till anskaffning av flygmateriel att endast

fungera som en betalningsregulator. Något behov av att i anslaget maximera

utgifterna skulle då icke förefinnas, utan anslaget borde principiellt kunna

vara av förslagsanslags natur. Departementschefen vore emellertid icke beredd

att nu föreslå en dylik förändring, då närmare erfarenheter syntes böra

avvaktas beträffande möjligheterna att mera exakt beräkna anslagsbehovet.

För det reservationsanslag, som sålunda kunde komma att anvisas av riksdagen,

borde Kungl. Maj:t fastställa en stat, som anslöte sig till det beräknade

utbetalningsbehovet.

Då departementschefen sålunda ansåge sig böra föreslå, att utbetalningarna

under nästa budgetår reglerades över ett reservationsanslag, vore departementschefen

icke beredd att nu föreslå, att hela den reservation, som kunde

förefinnas å anslaget vid utgången av innevarande budgetår, överfördes till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 162.

budgetutjämningsfonden. Vid utgången av budgetåret 1946/47 uppginge reservationen

å anslaget till anskaffning av flygmateriel (inberäknat anvisat prisstegringsanslag)

och å vissa anslag, som numera överförts till förstnämnda anslag,

till i runt tal 128 miljoner kronor. Det kunde icke förväntas, att detta

belopp komme att kunna nedbringas under innevarande budgetår. Departementschefen

räknade med att av befintlig behållning 35 miljoner kronor reserverades

såsom allmän betalningsreserv för anskaffningar under anslaget

och att återstoden av beräknad reservation överfördes till budgetutjämningsfonden.

Det reserverade beloppet borde förbehållas Kungl. Maj:ts disposition

och tagas i anspråk endast i den mån det anvisade anslaget icke försloge för

utbetalningar under nästa budgetår.

Sammanfattningsvis innebär departementschefens förslag till reglering av

utgifterna för flygmateriel följande.

1. För anskaffning av flygmateriel och annan teknisk materiel för flygvapnet

fastställer Kungl. Maj:t varje år plan med viss angiven kostnadsram,

omfattande de närmast följande sju budgetåren. Planen överses varje år i samband

med prövningen av äskanden om medel för materielanskaffning.

2. Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att medgiva utläggande

av beställningar å flygmateriel m. m. inom ramen för ett belopp, motsvarande

i princip vad som förutses komma att bindas genom beställningar

under det närmaste budgetåret.

3. Anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. bestämmes för varje

budgetår till belopp, ungefärligen motsvarande vad som beräknas komma att

utbetalas under budgetåret. Så länge anslaget är av reservationsanslags natur,

tages vid anslagsberäkningen hänsyn till reservation som kan beräknas komma

att tillföras anslaget.

Departementschefen har härefter övergått till den kostnadsram för

anskaffning av flygmateriel m. m., inom vilken materielanskaffningen

skall planeras. Såsom av det föregående anförts skall kostnadsramen inrymma

samtliga materielanskaffningskostnader för den närmaste sjuårsperioden,

såväl kostnader för förnyelse av materiel m. m. som engångskostnader

för flygvapnets utbyggnad. Kostnaderna för förnyelse — årskostnaderna —

ha enligt försvarspropositionen för de olika i perioden ingående budgetåren

beräknats på sätt framgår av följande sammanställning (beloppen i miljoner

kronor).

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

Summa

132,4

141,2

143,9

148,9

149,0

149,1

149,1

1 013,6

Engångskostnaderna för den i försvarspropositionen föreslagna utökningen

av flygvapnets organisation ha uppskattats till 60,3 miljoner kronor, varav 10,5

miljoner kronor för den optiska luftbevakningen.

De sammanlagda kostnaderna under sjuårsperioden skulle således uppgå

till (1013,6 + 60,3=) i runt tal 1074 miljoner kronör.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 16H.

21

Departementschefen har, såsom av det föregående framgår, föreslagit, att

Kungl. Maj:t av riksdagen ntverkar bemyndigande att ntlägga beställningar

intill ett belopp, motsvarande i princip vad som förutses komma att under

det närmaste budgetåret bindas genom beställningar å materiel ingående i

den här berörda planen för sjuårsperioden. Vid övergången till det nya systemet

föreligga, framhåller departementschefen, vissa speciella förhållanden.

Det belopp, inom vilket beställningar skulle få utläggas, borde nämligen inkludera

samtliga nu utlagda beställningar ävensom de ytterligare beställningar,

som kunde komma att utläggas före ingången av nästa budgetår. Med

beaktande härav och av de engångsanskaffningar, som förutsåges för de närmaste

åren, har departementschefen föreslagit, att beloppet måtte bestämmas

till 400 miljoner kronor. Av vad nyss sagts framgår, att en betydande

del av detta belopp redan bundits genom utlagda beställningar, varför bemyndigandet

i realiteten omfattar ett avsevärt lägre belopp.

Av flygförvaltningen anmält ytterligare medelsbehov å 122 355 000 kronor

kunde enligt vad departementschefen anfört delvis tillgodoses inom den

i det föregående berörda kostnadsramen. Sålunda hade kostnaderna för anskaffning

av dagjaktflygplan, 44 000 000 kronor, och ammunition, 7 200 000

kronor, till dessa inräknats i förenämnda för engångskostnader beräknade

belopp. Behovet av radarmateriel och annan telemateriel för luftbevakningen,

tillhopa 55 405 000 kronor, kunde delvis tillgodoses inom kostnadsramen.

Någon utökning av kostnadsramen för nu berörda anskaffningar kunde departementschefen

icke tillstyrka.

Vid anmälan av försvarspropositionen har departementschefen anfört, att

attackflottiljen I’ 1 borde ombildas till nattjaktflottilj så snart lämpliga flygplan

kunde anskaffas. Flygförvaltningen har nu föreslagit, att för dylik anskaffning

skulle anvisas 15 miljoner kronor utöver tidigare äskade medel.

Den föreslagna flygmaterielen skulle anskaffas före utgången av nästa kalenderår.

Det kunde icke för närvarande med säkerhet bedömas, framhåller departementschefen,

huruvida anskaffningen kunde och borde genomföras på

föreslaget sätt. Departementschefen förutsatte emellertid, att den föreslagna

anskaffningen, därest densamma befunnes böra ske, skulle kunna genomföras

inom den i det föregående angivna kostnadsramen. Även anskaffningen av

materiel för reparation av krigsflygfält, av flygförvaltningen kostnadsberäknad

till 750 000 kronor, syntes böra äga rum endast under förutsättning, att

kostnadsramen icke överskredes.

Medelsbehovet för nästa budgetår har av flygförvaltningen i dess

medelsäskanden uppskattats till 132 440 000 kronor. För de sedermera anmälda

medelsbehoven skulle tillkomma 23 050 000 kronor.

Det vore av flera skäl omöjligt, framhåller departementschefen, att för

närvarande bedöma, i vilken takt anskaffningarna skulle kunna genomföras.

Emellertid syntes behovet av medel för utbetalningar under nästa budgetår

komma att väsentligt understiga de av flygförvaltningen beräknade beloppen.

Departementschefen har preliminärt räknat med att ett anslag av 125 000 000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 162.

kronor skall visa sig till fyllest och föreslagit att förevarande anslag uppföres

med detta belopp. Departementschefen har dock erinrat att han enligt

det föregående räknat med en betalningsreserv i form av kvarstående reservation

om 35 000 000 kronor. I förhållande till medelsanvisningen för innevarande

budgetår innebär departementschefens förslag en minskning med

13 000 000 kronor.

Utskottet. De budgettekniska principer, som framlagts i förevarande avsnitt

av propositionen, syfta till att man på ifrågavarande område skulle kunna

komma ifrån de olägenheter ur budgeteringssynpunkt, som förefintligheten av

stora reservationer innebär. Då dessa principer synas väl lämpade för sitt

ändamål, vill utskottet för sin del tillstyrka förslaget i denna del.

I fråga om kostnadsramen för anskaffning av flygmateriel m. m. och medelsbehovet

härför under nästa budgetår har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva, att beställningar å

flygmateriel m. m. må utläggas i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 9 april 1948 angivits;

b) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 000

kronor.

7:o) Anslag till befästnings- och skyddsrumsanläggningar m. m. Under punkt

2 i förberörda proposition nr 208 har departementschefen med hänsyn till de

begränsade möjligheter att igångsätta nya byggnadsföretag, som för närvarande

förelåge, ansett sig icke kunna tillstyrka, att nu äskas ytterligare anslag

av riksdagen för dylika ändamål. Departementschefen har dook förutsatt,

att behållningar å omkring 9 miljoner kronor, som nu finnas reserverade

till Kungl. Maj:ts disposition under tidigare anvisade anslag till befästningsanläggningar,

skola, om så är möjligt, komma till användning för befästningsändamål

eller nödvändiga byggnadsåtgärder i övrigt.

I anslutning härtill har i de förberörda båda likalydande motionerna I:368

och II: 531 hemställts, bland annat, att riksdagen måtte dels till byggande av

befästningar och skyddsrum för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av

20 000 000 kronor alternativt 10 000 000 kronor, dels ock bemyndiga Kungl.

Maj:t medgiva, att beställningar enligt särskild plan må utläggas å materiel,

befästningar och skyddsrum intill ett belopp av 87 000 000 kronor alternativt

107 000 000 kronor, att anvisas å ordinarie stat under budgetåren 1949/50 och

1950/51.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får ut
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162. 23

skottet — utöver den under punkten 2 lämnade redogörelsen över motionerna

— hänvisa till motionen I: 368.

Under förestående anslagsrubrik har utskottet till behandling upptagit i

propositionen nr 126 angående vissa byggnadsarbeten för försvaret m. m.

äskade anslag dels till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen, dels

ock till Anordnande av vissa fartygstunnlar. Utskottet redogör i det följande

för innehållet i Kungl. Maj:ts båda förslag.

Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen. I propositionen

nr 126 (punkt 3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 5 mars 1948) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen för budgetåret

1948/49 under försvarets fastighetsfond, arméns delfond, anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Mannerskantz och Lundqvist (I: 221) och den andra inom

andra kammaren av herr Skantze m. fl. (11:262), hemställts, att riksdagen

ville till fasta anläggningar för luftbevakningsorganisationen för budgetåret

1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 2 200 000 kronor.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen II: 262.

Av propositionen i nu berörda del inhämtas i huvudsak följande.

Kostnaderna för genomförande av omorganisation av luftbevakningen i

vissa delar av riket ha av överbefälhavaren i skrivelse till Kungl. Maj:t den

23 september 1946 beräknats till 7 000 000 kronor, varav för byggnader

2 936 000 kronor. Av sistnämnda belopp har 1947 års riksdag anvisat 750 000

kronor. För fullföljande av byggnadsarbetena för eu första etapp av omorganisationen

av luftbevakningen har arméns fortifikationsförvaltning för nästa

budgetår begärt ett belopp av 2 200 000 kronor. Departementsöhefen, som

funnit det synnerligen angeläget, att medel nu anvisas för fortsättande av

ifrågavarande arbeten, bär dock ansett sig endast kunna tillstyrka, att för

nästa budgetår för ändamålet anvisas ett anslag av 1 000 000 kronor.

Anordnande av vissa fartygstunnlar. I förberörda proposition

nr 126 (punkt 6) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Anordnande

av vissa fartygstunnlar för budgetåret 1948/49 under försvarets fastighetsfond,

marinens delfond, anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mannerskantz m. fl. (1:151) och den andra inom andra kammaren

av herr Skantze m. fl. (11:263), hemställts, att riksdagen ville för

budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 1 000 000 kronor, att av marinförvaltningen

användas till påbörjande av ett planerat fartygstunnelsystem.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen II: 263.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Av propositionen i nu berörda del inhämtas i huvudsak följande.

Marinförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt,

att ett belopp av 1 000 000 kronor måtte anvisas för påbörjande av

fartygstunnlar för lätta fartyg. Byggnadsprogrammet i sin helhet har enligt

prisläget den 1 juli 1946 kostnadsberäknats till 14 840 000 kronor.

1945 års försvarskommitté har understrukit, att en modernisering av flottans

basorganisation vore påkallad framför allt med hänsyn till det ökade

behovet av skydd för fartyg och basanläggningar mot flyganfall och mot

fjärrverkande vapen. Bland de åtgärder, som enligt kommittén borde vidtagas,

vore anordnande av fullträffsäkra fartygstunnlar.

Departementschefen har ansett anordnandet av fullträffsäkra fartygstunnlar

vara ett viktigt led i utvecklingen av flottans basorganisation i enlighet

med det senaste krigets erfarenheter. Med hänsyn till det ekonomiska

läget har departementschefen ansett sig emellertid för nästa budgetår

endast böra räkna med ett belopp av 500 000 kronor för påbörjande av en

av de anläggningar, som ingå i det av marinförvaltningen framlagda byggnadsprogrammet.

Ifrågavarande anläggning, som enligt prisläget den 1 juli

1946 kostnadsberäknats till 3 600 000 kronor, avses förläggas till mark som

för ändamålet förvärvats för medel, som beviljats av 1946 års riksdag (riksdagens

skrivelse 1946:516). Även om anläggandet av fartygstunnlar sålunda

endast kunde påbörjas i relativt begränsad omfattning, vore det enligt departementschefens

mening av vikt att arbetena snarast igångsattes även ur

den synpunkten, att möjlighet därmed gåves att vinna erfarenheter om hur

sådana arbeten borde bedrivas. Departementschefen har förutsatt, att Kungl.

Maj:t skulle äga att besluta om igångsättande av byggnadsarbetena i deras

helhet oaktat totalkostnaderna komme att överstiga det anslagsbelopp, som

kunde komma att anvisas för det första budgetåret.

Utskottet. Med allt beaktande av den betydelse för försvaret, som tillgång

till. befästningar och skyddsrum i erforderlig utsträckning har, nödgas utskottet

konstatera, att möjligheterna att igångsätta nya byggnadsföretag för

närvarande äro synnerligen begränsade. Med hänsyn härtill skulle föga stå

att vinna genom en ökad medelsanvisning för sådana företag eller genom att

lämna Kungl. Maj:t ett bemyndigande i enlighet med vad i motionerna I: 368

och II: 531 påyrkats. Utskottet kan därför icke biträda motionerna i nu förevarande

delar.

Vad därefter angår de mera begränsade frågorna om anordnande av vissa

lokaler för luftbevakningen och av vissa fartygstunnlar vill utskottet erinra,

att de i det föregående omnämnda motionerna rörande dessa frågor, I: 221

och II: 262 samt 1:151 och II: 263, väckts vid riksdagens början och att Kungl.

Maj:t sedermera förelagt riksdagen förslag i enahanda hänseenden. Kungl.

Maj:ts förslag sluta dock på lägre belopp än motionärernas. Utskottet inser

väl vikten av att ifrågavarande byggnadsföretag komma till stånd och anser,

att det i och för sig skulle vara till fördel, om arbetet därmed kunde bedrivas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

25

något snabbare än i propositionen avsetts. Även i detta fall anser sig utskottet

med hänsyn till läget på byggnadsmarknaden icke böra frångå Kungl. Maj:ts

förslag. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om den möjlighet att för

byggnadsändamål taga i anspråk vissa anslagsbehållningar, som vid bifall

till propositionen kommer att föreligga.

Ifrågavarande båda anslag till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen

samt till Anordnande av vissa fartygstunnlar torde i överensstämmelse

med riksdagens beslut om inrättande från och med budgetåret 1948/49 av en

befästningars delfond under försvarets fastighetsfond böra redovisas under

nämnda delfond.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må för budgetåret 1948/49 under försvarets

fastighetsfond, befästningars delfond, anvisa

a) med bifall till Kungl. Majtts förslag samt med avslag å

motionerna I: 221 och II: 262 ävensom I: 368 och II: 531, de

båda sistnämnda såvitt de avse anslag till anordnande av vissa

lokaler för luftbevakningen, till Anordnande av vissa lokaler för

luftbevakningen ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

motionerna 1:151 och II: 263 ävensom I: 368 och II: 531, de

båda sistnämnda såvitt de avse anordnande av vissa fartygstunnlar,

till Anordnande av vissa fartygstunnlar ett investeringsanslag

av 500 000 kronor;

II. att motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de i övrigt avse

befästnings- och skyddsrumsanläggningar, icke må av riksdagen

bifallas.

8:o) Motioner om anslag till utbildningsmateriel och utbildningsanläggningar. I de

förberörda båda likalydande motionerna I: 368 och II: 531 av herr Ewerlöf

m. fl. och herr Skoglund i Doverstorp m. fl. har hemställts bland annat, att

riksdagen måtte för anskaffning av utbildningsmateriel och utbildningsanläggningar

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 6 000 000 kronor.

Motionärerna ha beräknat kostnaderna för tillgodoseende av ifrågavarande

materielbehov uppgå till i följande sammanställning angivna belopp:

Armén ........................................ kr. 8 815 000

Marinen:

a) Flottan .................................. » 3 264 000

b) Kustartilleriet .......................... * 950 000

Summa kr. 13 029 000

I anslutning härtill ha motionärerna anfört följande.

För arméns del föreligger en uppdelning av äskandet i tre kategorier,

varav den första icke kommer att kräva byggnadsarbeten, större materieltillgång

eller utlandsvaluta. Äskandet uppgår i denna del till 4,7 4 5 miljoner kronor.

Detta belopp bör beviljas för nästkommande budgetår. För återstående

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 162.

belopp om 4,07 miljoner kronor bör bemyndigande att utlägga beställningar

avseende leverans eller färdigbyggnad under budgetåren 1949/50 och 1950/51

lämnas, vilket bemyndigande bör inarbetas i ovannämnda materielanskaffningsplan

för armén. Beträffande marinen gäller att därest nybyggnaderna

bortfalla sjunker anslagsbehovet till för flottan 0,8 4 9 miljoner kronor. Detta

belopp bör beviljas nu, under det att för återstoden, 2,915 miljoner kronor, beställningsbemyndigande

lämnas efter samma principer som beträffande arméns

motsvarande anslag. Kustartilleriets behov för detta ändamål 0,9 5 miljoner

kronor bör tillgodoses genom att anslag nu beviljas. I övrigt bör kustartilleriets

behov av utbildningsmateriel tillgodoses genom nya anslag, när mera

fullständiga kostnadsberäkningar härför föreligga. (Propositionen nr 208,

s. 51.)

Motiveringen för denna uppdelning är, att i nuvarande ansträngda byggnadsläge

måste försvarets byggnadsinvesteringar i första hand gå till befästningar

och skyddsrum.

Anskaffningen av utbildningsmateriel skulle alltså omfatta:

1948/49 1949/50 och

1950/51

Armén.............................. 4,745 4,070

Flottan ............................ 0,349 2,915

Kustartilleriet...................... 0,9 50 1

Anslag summa milj. kr. 6,044 Beställningsbemyndigande 6,98 5

Utskottet. De medelsanvisningar, som i förevarande avseende påyrkats i

motionerna I: 368 och II: 531, gälla till övervägande del anordnande av utbildningsanläggningar

och skulle således härutinnan belasta kapitalbudgeten.

Utskottet vill med anledning härav erinra, att — såsom framgår av punkt 7:o)

i detta utlåtande — behållningar å omkring 9 miljoner kronor under tidigare

anvisade anslag till befästningsanläggningar skola, om så är möjligt,

komma till användning för befästningsändamål eller nödvändiga byggnadsåtgärder

i övrigt. Därest förhållandena å byggnadsmarknaden skulle möjliggöra,

att sådana medel i begränsad omfattning ställas till förfogande för utbildningsanläggningar

som här avses, har utskottet för sin del intet att erinra

häremot. I övrigt räknar utskottet med att — såsom departementschefen

vid anmälan av propositionen nr 207 framhållit — frågan om anslagsmedel

för effektivisering av utbildningen får bedömas i vanlig ordning i samband

med prövning av myndigheternas framställningar om dylika medel.

Utskottet hemställer,

a) att motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de avse anskaffning

av utbildningsmateriel, icke må av riksdagen bifallas;

b) att motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de avse utförande

av utbildningsanläggningar, icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 15 juni 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

1 Täckes när kostnadsberäkningar föreligga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162. J*

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström,

Gränebo, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Andrén, Gustaf Iwar

Anderson, von Heland, Sundelin, Hesselbom och Lundgien, samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Skoglund i Doverstorp

Ward Wallentheim, Lindholm, Holmström, Onsjö, Petterson i Degerfors,

’ Thapper, Persson i Vinberg, Persson i Svenskop och Johansson i

Mysinge.

Reservationer:

1) vid punkten 2 (Allmänna synpunkter på materielanskaffningsanslagen)

av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Lundgren, Skoglund i Doverstorp

och Holmström, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort

hava följande lydelse:

»Vid behandlingen av frågan om anslagen till krigsmaterielanskaffning

för försvaret har utskottet uppmärksammat det förhållandet att ett

stort antal myndigheter i sina yttranden över 1945 års försvarskommittés

betänkande framfört erinringar mot det av kommittén föreslagna matenelanskaffningsprogrammet

och framför allt understrukit det vanskliga i att bygga

den erforderliga krigsrustningens komplettering på snabb anskaffning i ett

skärpt utrikespolitiskt läge. Svårigheterna att i ett land som vårt med begränsade

personella, industriella och allmänt ekonomiska resurser åstadkomma

en forcerad materielanskaffning i ett skärpt utrikespolitiskt läge framhållas

av de tre försvarsgrensförvaltningarna, kngsmaterielverket, försvarets

fabriksstyrelse, arméns fortifikationsförvaltning — främst i vad avser befästningsarbeten

och materiel till dylika, arbetsmarknadsstyrelsen — särskilt ur

arbetskraftssynpunkt, kommerskollegium, Sveriges industriförbund, nksnamnden

för ekonomisk försvarsberedskap, statens industrikommission samt

Svenska arbetsgivareföreningen d. v. s. praktiskt taget alla de myndigheter och

organisationer, som i olika avseenden bära ansvaret för eller besitta särskild

sakkunskap beträffande materielanskaffningsfrågorna. Dessa uttalanden bestyrkas

enligt utskottets mening av erfarenheterna från den gångna beredskapstiden

och tiden före densamma, vilka klart visa de svårigheter som föreligga,

när man med utgångspunkt från skiftningarna i det utrikespolitiska läget skall

avgöra i vilken utsträckning krigsmateriel bör anskaffas. Sålunda kom vår

krigsindustri i gång först under år 1940, trots att dock åtskilliga händelser

dessförinnan efter hand skärpt det utrikespolitiska läget. Erfarenheterna från

den inhemska krigsmaterielproduktionen under beredskapsåren visa vilken

avsevärd tid det tager innan industrien blivit omställd till krigsproduktion

och innan krigsmateriel av mera avsevärd omfattning hinner levereras. Den

skadegörelse på krigsindustriella anläggningar, som vi med den utveckling

krigstekniken tagit måste förutse, utesluter enligt utskottets mening numera

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 162.

möjligheten av att efter ett krigsutbrott påräkna någon mera betydande krigsmaterielproduktion.

Försvarets materielbehov måste därför i huvudsak vara

tillgodosett redan i fred.

De anslag, som i föreliggande proposition föreslås för materielanskaffning,

äro på väsentliga punkter lägre än vad försvarskommittén beräknat för motsvarande

budgetår till dess begränsade krigsorganisation. Utskottet är medvetet

om att den överkonjunktur, som karakteriserar vårt samhällsekonomiska

tillstånd, medför betydande svårigheter för utförandet av beställningar för

försvarsändamål men har sig också bekant att dessa svårigheter till en del

äro beroende på vissa trånga sektioner i produktionskedjan för åtskilliga

materielslag.

Med understrykande av vad departementschefen anfört i de två senaste

årens statsverkspropositioner, att materielanskaffningen icke utan våda för

försvarets effektivitet kan inskränkas under en följd av år, finner utskottet

det nödvändigt att snarast möjligt de svåraste bristerna avhjälpas och de

mest trängande moderniseringsbehoven tillgodoses. Detta understrykes ytterligare

av den försämring det internationella läget måste anses ha undergått.

Enligt utskottets mening böra därför sådana detaljer, ingående i produktionskedjan

för ett visst materielslag, vilka eljest kunna hindra eller starkt försena

materielleverans vid beställningar till försvarsändamål givas prioritet framför

annan produktion, varigenom förefintliga brister snabbare kunna avhjälpas.

Enligt 1945 års försvarskommittés beräkningar uppgå, sedan befintliga

reservationer omsatts i materiel och ammunition, bristerna i fråga om

arméns materiel och ammunition till ett värde av 270 miljoner kronor. Här

må framhållas i vad rör arméns tygmaterielförsörjning, att de bundna reservationerna

för arméns del kunna beräknas till omkring 277 miljoner kronor.

Materiel och ammunition, som beställts inom ramen för dessa medel, är i

huvudsak ännu icke levererad utan befinner sig i olika tillverkningsstadier.

Endast i den mån som produktionen icke redan är genomförd kommer industrien

att i fortsättningen belastas härigenom. Att ange ett mått för denna

kvarstående belastning låter sig svårligen göra.

De obundna---egentlig krigsmateriel.

De anslag, som för närvarande stå till förfogande och som i huvudsak

komma att belasta den inhemska industrien, äro sålunda betydande. I likhet

med departementschefen anser utskottet att betydande behov föreligga att

modernisera arméstridskrafterna i fråga om eldkraft, terrängframkomlighet,

sambandsmedel och rörlighet. Med anledning härav vill utskottet framhålla

betydelsen av, dels att nu befintliga reservationer i snabbast möjliga

takt omsättas i materiel genom att i det föregående berörd prioritet kommer

till stånd, dels att viss materiel -— främst radar, radio och terrängbilar -—anskaffas

genom import. De medel, som icke äro bundna eller för vilka lämpliga

dispositionsplaner icke föreligga, äro, som framgår av det ovan anförda, tämligen

ringa i förhallande till de brister, som kvarstå sedan reservationerna omsatts

i materiel. Med hänsyn till dessa brister föreligger behov av att dispo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande nr 162.

nera medel för tillverkning eller import av materiel, som icke alls eller endast

till en ringa del ingår i de nuvarande dispositionsplanerna, t. ex. närpansarvärnsvapen,

stridsvagnsminor, radar för luftvärnet, radiostationer och gianatkastarammunition.

En rubbning av befintliga tillverkningsplaner bör av skäl, som anförts

bl. a. i motionerna I: 371 och II: 534, undvikas. På grund härav samt med

hänsyn till behovet av modernisering och bristtäckning anser utskottet sig

böra tillstyrka den i motionerna I: 368 och II: 531 föreslagna höjningen av

arméns tygmaterielanslag med 27,4 miljoner kronor. Utskottet vill erinra om

att detta yrkande i realiteten icke innebär någon ökad medelstilldelning, emedan

som ovan anförts ett restbelopp om 38 miljoner kronor på ett ledan beviljat

täckningsanslag samtidigt återgår till budgetutjämningsfonden.

Som tidigare framhållits måste viss materiel, som nu erfordras för täckande

av brister eller för modernisering, beställas redan under budgetåret 1948/49

för att kunna levereras om två eller tre år eller efter ännu längre tid beroende

på industriens produktionstakt. Pör att anskaffning av materiel skall kunna

ske till för staten förmånligaste pris och medgiva planering på längre sikt än ett

år i sänder, vilket är nödvändigt med nuvarande långa tillverkningstider, bor

beställning utläggas på en gång för hela den kvantitet eller tillräckligt stor

serie av visst materielslag, som avses skola levereras efter hand. För vidmakthållandet

av industriens krigsproduktionsförmåga är dessutom en någorlunda

jämn belastning i fråga om beställningar för försvarsändamål ur industriens

synpunkt nödvändig. Av ovan anförda skäl finner utskottet sig böra förorda

i motionen 1:368 och 11:531 anförda synpunkter, att Kungl. Maj:t måtte

bemyndigas att för anskaffning av tygmateriel utlägga vissa beställningar.

Härigenom kan arméns materielanskaffning komma in i ett bemyndigandesystem,

som såväl ur ekonomisk synpunkt som med hänsyn till planeiing pa

längre sikt är nödvändigt. Storleken av bemyndigandet måste i detta fall

bedömas med hänsyn till av försvarskommittén och departementschefen i propositionen

nr 206 anmälda materielbrister och modernitetskrav. Som tidigare

anförts uppgå materiel- och ammunitionsbristerna, sedan reservationerna omsatts,

till ett värde av 270 miljoner kronor, varjämte ett betydande moderniseringsbehov

föreligger. Sålunda bör enligt utskottets mening under de närmaste

åren anskaffas bl. a. närpansarvärnsvapen, handgranater, stridsvagnsminor,

granatkastarammunition, terrängmotorfordon, reservdelar till motorfordon,

radiostationer för infanteriet och artilleriet samt radar för luftvärnet.

För att möjliggöra en begynnande anskaffning för täckning av de allvarligaste

materiel- och ammunitionsbristerna ansluter utskottet sig till i ovan nämnda

motioner gjord hemställan om bemyndigande på sammanlagt 50 miljoner

kronor att fördelas med 25 miljoner kronor på vartdera av budgetåren 1949/50

och 1950/51. Sålunda förordas, att Kungl. Maj:t bemyndigas att för tiden efter

budgetåret 1948/49 utlägga beställningar för anskaffning av tygmateriel till

ett belopp av 25 miljoner kronor för vartdera av budgetåren 1949/50 och

1950/51. Beloppets storlek för varje budgetår utgör omkring hälften av den

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 162.

summa, som försvarskommittén beräknade per år för anskaffning av tygmateriel

och som departementschefen i propositionen föreslagit för samma

ändamål under budgetåret 1948/49.

Det i propositionen föreslagna anslaget till fartygsbyggnader för mannen

understiger avsevärt det av marinförvaltningen äskade beloppet, vilket förhållande

kommer att medföra försening av fartygens färdigställande. Utskottet

finner det i rådande läge angeläget att en sådan försening i möjligaste

mån undvikes och vill sålunda, i överensstämmelse med vad i förberörda

motioner föreslagits, förorda att för budgetåret 1948/49 till nybyggnad av två

jagare anvisas 5 miljoner kronor utöver det i propositionen föreslagna beloppet.

För täckande av brister i avseende på marinens artillerimateriel m. m. samt

för modernisering av sådan materiel föreligga betydande medelsbehov.

Departementschefens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1948/49 innebär

en sänkning i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade beloppet.

Utskottet finner för sin del att den politiska utvecklingen icke lämnar

stöd för en sådan åtgärd och vill sålunda tillstyrka det i motionerna

framförda förslaget att anslaget för nästkommande budgetår bestämmes till

18 miljoner kronor, innebärande en ökning med 3 miljoner kronor i förhållande

till propositionen.

De skäl, som vid behandlingen av arméns tygmateriel ovan anförts för att

Kungl. Maj:t bör bemyndigas att medgiva utläggande av beställningar utöver

anvisade anslag, gälla i princip även beträffande artillerimateriel m. m. för

marinen, vilken materiel i stor utsträckning kräver långa leveranstider. Kungl.

Maj :t har i propositionen hemställt om sådant bemyndigande inom ramen för

i runt tal 10 miljoner kronor. Utskottet vill för sin del tillstyrka det i förenämnda

motioner framförda förslaget, att detta bemyndigande utvidgas på

sådant sätt att där så är möjligt beställningar kunna utläggas inom ramen

för hela den förstärkning av anslaget, som i motionerna förordas för marinen.

För tillgodoseende av rikets krigsberedskap är det enligt utskottets mening

nödvändigt att vissa äskanden av olika myndigheter till för försvaret gemensamma

ändamål vinna beaktande. Dessa äskanden omfatta:

Krigsmaterielverket:

Sprängämnen..................................................

Försvarsstaben:

Materiel för och utbyggnad av operativa signalförbindelser

Chiffreringsapparater..........................................

Krigskartor....................................................

Kadiomateriel..................................................

Sjukvårdsförvaltningen:

Sjukvårdsmateriel ............................................

Modernisering av röntgenapparatur ........................

Arméförvaltningen:

Yeterinärmateriel..............................................

6,5 0 0 milj. kr.

2,0 2 0 » »

0,199 » »

0,10 7 » »

1,924 » »

1,000 » a

0,7 0 0 a a

0,15 0 a a

Summa 12,6 00 milj. kr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

31

I de likaly dande motionerna I: 371 ocli II: 534 förutsattes, att angelägenhetsgraden

ur beredskapssynpunkt omprövas av sjukvårdsförvaltningens,

krigsmaterielverkets och arméförvaltningens anslagsäskanden — det sistnämnda

beträffande veterinärmateriel — oberoende av förutsatta formella

inskränkningar i fråga om anslagsöverflyttningarna. Därjämte föreslås i de

likalydande motionerna I: 368 och II: 531 att ovanstående 12,6 miljoner kronor

till för försvaret gemensamma ändamål av ovan anförda skäl måtte anvisas.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

a) att---fjärde huvudtitel;

b) att---riksdagen bifallas;

c) att riksdagen må med bifall till motionerna 1:368 och

II: 531, såvitt de avse anvisande av anslag till vissa för försvaret

gemensamma ändamål, för budgetåret 1948/49 under fjärde

huvudtiteln anvisa

1. till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Engångskostnader för

anskaffning av sjukvårdsmateriel ett reservationsanslag av

1 000 000 kronor;

2. till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Modernisering av

röntgenapparatur ett reservationsanslag av 700 000 kronor;

3. till Krigsmaterielverket: Anskaffning av sprängämnen ett

reservationsanslag av 6 500 000 kronor;

4. till Försvarsstaben: Anskaffning av signalmateriel m. m.

ett reservationsanslag av 2 020 000 kronor;

5. till Försvarsstaben: Anskaffning av chiffreringsapparater

ett reservationsanslag av 199 000 kronor;

6. till Försvarsstaben: Ytterligare anskaffning av krigskartor

ett reservationsanslag av 107 000 kronor;

7. till Försvarsstaben: Anskaffning av radiomateriel ett reservationsanslag

av 1 924 000 kronor;

8. till Armén: Engångskostnader för anskaffning av veterinärmateriel

ett reservationsanslag av 150 000 kronor;

d) att---ovan anfört.»

2) vid punkten 3 (Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m.) av herrar

Johan Bernhard Johansson, Andrén, Lundgren, Skoglund i Doverstorp och

Holmström, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande

lydelse:

»Med hänsyn till vad utskottet i sitt utlåtande nr 4 under punkt 1 anfört

i fråga om utbildningstiden för värnpliktiga torde förevarande anslag för

nästa budgetår böra i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag uppräknas med

500 000 kronor. Yad utskottet under punkt 2 i detta utlåtande anfört föranleder

en ytterligare uppräkning av anslaget med 27 400 000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de

avse anslag till anskaffning av tjgmateriel m. m. för armén,

till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 72 900000 kronor;

b) att riksdagen må med bifall till motionerna I: 368 och

II: 531, såvitt de avse bemyndigande för Kungl. Maj:t att utlägga

beställningar å tygmateriel m. m. för armén, bemyndiga

Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av beställningar å tygmateriel

m. m. för armén i den omfattning, som utskottet under

punkt 2 angivit.»

3) vid punkten 4 (Marinen: Fartygsbyggnader) av herrar Johan Bernhard

Johansson, Andrén, Lundgren, Skoglund i Doverstorp och Holmström, vilka

ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Med hänvisning till vad utskottet under punkt 2 anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) besluta — — — 1948 angivits;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till

motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de avse fartygsbyggnader,

till Marinen: Fartygsbyggnader för budgetåret 1948/49 anvisa

ett reservationsanslag av 25 000 000 kronor.»

4) vid punkten 5 (Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m.) av herrar

Johan Bernhard Johansson, Andrén, Lundgren, Skoglund i Doverstorp och

Holmström, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande

lydelse:

»Under åberopande av vad utskottet under punkt 2 anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de avse anskaffning

av artillerimateriel m. m. för marinen,

a) till Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. för

budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 18 000 000

kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av beställningar

å artillerimateriel m. m. för marinen i den omfattning,

som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

9 april 1948 anförts, samt därutöver intill ett belopp av ytterligare

10 000 000 kronor.»

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

33

5) vid punlcten 7 (Anslag till befästnings- och skyddsrumsanläggningar

in. m.) av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Lundgren, Skoglund i

Doverstorp och Holmström, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan

bort hava följande lydelse:

»Enär tiden för befästningarbeten i många fall måste räknas i år och

allmän enighet torde råda om betydelsen av såväl befästningar som skyddsrum

— ej minst med hänsyn till den intensifierade luftkrigföringen —

har utskottet den uppfattningen att i rådande läge snara åtgärder böra

vidtagas för att på detta område avhjälpa de mest framträdande bristerna.

Erfarenheterna från tiden 1940—1945 med dess dyrbara, tidskrävande och

på grund av brådskan stundom mindre väl förberedda befästningsarbeten

tala sitt tydliga språk. Utskottet anser därför att åtminstone landets militära

stridsledningsorgan samt den viktigaste krigsmaterielen och de mest

betydelsefulla förråden böra beredas skydd mot flyganfall. Med anledning

härav vill utskottet förorda, att riksdagen för budgetåret 1948/49 måtte bevilja

i motionerna 1:368 och 11:531 föreslaget anslag om 20 miljoner kronor

till byggande av befästningar och skyddsrum, i första hand drivmedelsförråd

i berg, fartygstunnlar, luftbevakningscentraler, berghangarer och krigsförtöjningsplatser

för fartyg m. m.

Ifrågavarande båda — — — nämnda delfond.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 under försvarets

fastighetsfond, befästningars delfond, anvisa

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

I: 368 och II: 531 samt med bifall till motionerna I: 221 och

II: 262 till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen ett

investeringsanslag av 2 200 000 kronor;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag ävensom motionerna

I: 151 och II: 263 samt I: 368 och II: 531 till Anordnande av

vissa fartygstunnlar ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor;

c) med bifall till motionerna I: 368 och II: 531, såvitt de avse

befästnings- och skyddsrumsanläggningar, till Anordnande av

befästnings- och skyddsrumsanläggningar m. m. ett investeringsanslag

av 16 300 000 kronor.»

6) vid punkten 8 (Motioner om anslag till utbildningsmateriel och utbildningsanläggningar)

av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Lundgren,

Skoglund i Doverstorp och Holmström, vilka ansett, att utskottets yttrande

och hemställan bort hava följande lydelse:

»Det anslag om 6 miljoner kronor för budgetåret 1948/49, varom hemställan

gjorts i motionerna 1:368 och 11:531, fördelar sig på driftbudgeten och

kapitalbudgeten i huvudsak sålunda:

3 — io9o 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 sand. Nr 162.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Driftbudgeten Kapitalbudgeten Summa

Armén................................ 2 055 000 2 690 000 4 745 000

Marinen:

Flottan............................ — 349 000 349 000

Kustartilleriet.................... 630 000 320 000 950 000

Av de för armén beräknade anslagen under driftbudgeten avses bl. a. 0,1

miljoner kronor till utbildningsmateriel, främst s. k. instruktionskanoner, vid

artilleriet, 0,5 miljoner till luftvärnet för laddapparater, temperingsapparater,

spårljusapparater m. m., 0,3 miljoner till komplettering av inredning i motorrum

vid pansartrupperna, 0,3 miljoner till signalmateriel såsom skivapparater,

telegraferingsnycklar m. m. samt 0,3 miljoner till film skjutbanor, skjutapparater

för hagel m. m. Av anslagen under kapitalbudgeten beräknas 1,9 miljoner

till markförvärv för stridsskjutningsterräng och terräng för sprängocli

vänjningsövningar, omkring 0,3 miljoner till utbildningsanordningar på

övningsfält såsom hindergårdar, närstrids- och handgranatsbanor, körbanor

och stödjepunkter.

Av för flottan avsedda medel avses omkring 0,2 2 miljoner kronor för åtgärder,

som stå i samband med skapandet av den för flottan gemensamma

värnpliktsskolan i Karlskrona. För kustartilleriet beräknade medel avses

bl. a. för anskaffning av rikt- och laddövningsapparater, utbyggnad och inredning

av vissa skollokaler m. m.

Utskottet anser, att en av de viktigaste förutsättningarna för den effektivisering

och rationalisering av utbildningsarbetet, som skall kunna medge

en begränsning av utbildningstiden utan en mera avsevärd kvalitativ försämring

av utbildningsresultatet, är att utbildningsmateriel och anordningar

av den art, som här angivits, stå till förfogande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 368 och II: 531

må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Armén: Anskaffning av utbildningsmateriel m. m. under

fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 2 055 000 kronor;

b) till Marinen: Anskaffning av utbildningsmateriel m. m.

under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 630 000

kronor;

c) till Armén: Utförande av vissa utbildningsanläggningar

m. m. under försvarets fastighetsfond, arméns delfond, ett investeringsanslag

av 2 690 000 kronor;

d) till Marinen: Utförande av vissa utbildningsanläggningar

m. m. under försvarets fastighetsfond, marinens delfond, ett investeringsanslag

av 670 000 kronor.»

Stockholm li>48. K. L. Beckmaus Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:371 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående |vissa anslag till materielanskaffning för försvaret för budgetåret 1948/49 m. in. a1 i texten