Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budqetåret 1948/49 till krigsrätterna.
1948-06-15 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1948:166, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budqetåret 1948/49 till krigsrätterna.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 166.
1
Nr 166.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag för budqetåret
1948/49 till krigsrätterna.
(3:e avd.)
l:o) Krigsrätterna: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t
under andra huvudtiteln (punkten 25, s. 82—94 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1948)
föreslagit riksdagen att dels fastställa av chefen för justitiedepartementet
förordad avlöningsstat för krigsrätterna, att tillämpas under första hälften
av budgetåret 1948/49, dels ock till Krigsrätterna: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 168 200 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 336 400 kronor.
I skrivelse den 14 april 1945, nr 134, anhöll riksdagen, att Kungl. Maj :t
ville låta verkställa utredning om krigs d o in stolarnas avskaffande
i fredstid samt för riksdagen snarast möjligt framlägga det
förslag, som därav kunde föranledas. Riksdagen åberopade därvid första
lagutskottets utlåtande (nr 24) i ärendet, vari bl. a. framhölls, att det syntes
uppenbart, att pågående revision av strafflagen för krigsmakten ägde ett
så starkt samband med frågan om en reform av det militära rättegångsväsendet
att de båda reformerna såvitt möjligt borde genomföras samtidigt.
Sedan rådmannen i Stockholm E. Wilhelmsson tillkallats för att såsom
särskild utredningsman inom justitiedepartementet företaga utredning av
ifrågavarande och vissa därmed sammanhängande spörsmål, har denne —
som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande haft överläggningar med ett flertal
andra sakkunniga — avgivit ett den 17 december 1946 dagtecknat betänkande
ang. revision av det militära rättegångsväsendet (SOU 1946: 91).
Över betänkandet ävensom ett i anslutning därtill inom departementet utarbetat
utkast till militär rättegångslag ha utlåtanden infordrats från därav
berörda myndigheter in. fl. Efter överarbetning av föreliggande utredningsmaterial
har förslag i ämnet, avseende krigsdomstolarnas avskaffande
i fredstid, underställts lagrådets granskning. Sedan denna slutförts, är det
departementschefen avsikt att anmäla frågan för Kungl. Maj :t med hemställan
om avlåtande av proposition till riksdagen. I överensstämmelse med
det av riksdagen framförda önskemålet har departementschefen funnit
praktiska skäl av betydande styrka tala för att den nya ordningen träder i
tillämpning samtidigt med en ny strafflagstiftning för krigsmakten. Då sistnämnda
lagstiftning i sin tur äger ett ytterst nära samband med ett år
1946 till lagrådet remitterat förslag om ändring av strafflagen med avseende
å brott mot staten och allmänheten, vilket förslag är avsett att vinna
1 ISihang till riksdagens protokoll 19i8. ti samt. Nr 166—167.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Statsutskottets utlåtande nr 166.
tillämpning från och med den 1 januari 1949, har det befunnits nödvändigt
att låta den nya strafflagstiftningen för krigsmakten träda i kraft samma
dag. Även den nya militära rättegångslagen borde följaktligen träda i
kraft med ingången av år 1949.
Därest förslaget till militär rättegångslag antages, komma förordnandena
för de vid krigsrätterna anställda krigsdomarna, auditörerna och krigsfiskalerna
att upphöra den 1 januari 1949, då den nya militära rättegångsordningen
enligt förslaget skulle träda i tillämpning. På grund av de övergångsbestämmelser
till den militära rättegångslagen, som bliva erforderliga,
är det dock att räkna med att i någon omfattning krigsrätt kommer att
sammanträda även efter utgången av 1948 för handläggning av dessförinnan
upptaget mål. Arvoden till krigsrättspersonal ha dock icke ansetts böra
i något fall utgå för tid efter 1948. I den mån fråga uppkommer om ersättning
till civil krigsrättspersonal med anledning av krigsrättssammanträde
under 1949 har ersättningen i stället synts böra utgå enligt i huvudsak samma
grunder som för närvarande tillämpas i fråga om ersättning för handläggning
av mål från krigsrätten särskilt underställt förband.
Vid beräkningen av anslagsbehovet under budgetåret 1948/49 för avlöningar
till krigsrätternas personal har bortsetts från sådana ersättningar
som enligt vad nyss anförts kunna komma att utbetalas för krigsrättssammanträden
under senare hälften av budgetåret. Då anledning icke synts föreligga
att frångå den för innevarande budgetår tillämpade beräkningen av
förevarande anslag, har detta upptagits till hälften av det nuvarande beloppet
eller 168 200 kronor.
Genom krigsdomstolarnas avskaffande i fredstid komma icke oväsentliga
arbetsuppgifter att från årsskiftet 1948—1949 överföras på de allmänna
domstolarna och åklagarmyndigheterna.
Med hänsyn till de svårigheter, som föreligga vid ett bedömande av frågan
om förstärkning av domstols- och åklagarorganisationen, har ställning
icke nu ansetts böra tagas till berörda spörsmål. I den mån under den
korta tidrymd som nu vore i fråga — senare hälften av budgetåret 1948/49
— behov av arbetsförstärkning komme att göra sig gällande med anledning
av krigsdomstolsreformen, har erforderlig personalökning ansetts böra
åvägabringas genom tillfälliga anordningar. Anledning har icke synts föreligga
att fördenskull räkna upp anslagen avseende avlöningar till personalen
vid hovrätter och häradsrätter eller till landsfiskalerna m. fl.
En omprövning har emellertid redan nu ansetts böra verkställas av löneställningen
för stadsfiskalen i Boden såvitt avser tiden efter den 1 januari
1949 med hänsyn till att löneställningen i samband med att poliskåren i
Boden förstatligades bestämdes under hänsynstagande till att stadsfiskalen
kunde förväntas skola erhålla förordnande såsom krigsfiskal och i denna
egenskap uppbära särskilt arvode. Denna fråga har upptagits till behandling
under elfte huvudtiteln.
överförandet av de militära målen till de allmänna domstolarna har ansetts
icke för närvarande böra föranleda att anslagen till omkostnader för
dessa myndigheter uppräknas.
Statsutskottets utlåtande nr 166.
3
Det genom krigsdomstolsreformen uppkommande spörsmålet om ersättning
till städerna för deras kostnader för den militära rättskipningen har
synts icke nu böra regleras utan -lösas i samband med den större frågan
om städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten.
Denna fråga kommer, enligt vad chefen för justitiedepartementet framhållit,
så snart omständigheterna det medgiva att tagas upp inom finansdepartementet.
Vad slutligen angår de auditörstjänster, som avses skola inrättas från
den 1 januari 1949, skola auditörerna enligt förslaget vara anknutna till
vederbörande militäre chef, varemot de nuvarande auditörerna äro anställda
vid respektive krigsrätter. Enligt den blivande ordningen komma följaktligen
auditörerna att hänföras till försvarsväsendet. På grund härav
komma anslagsäskandena avseende de blivande auditörernas avlöning och
omkostnader att behandlas i samband med anslagen till den militära personalen.
Utskottet. I propositionen nr 216 med förslag till militär rättegångslag
in. m. har föreslagits, att de nuvarande krigsdomstolarna skola avskaffas
och att rättskipningen i militära mål under fredstid skall handhavas av vissa
allmänna domstolar i deras vanliga sammansättning. Den nya lagstiftningen
har föreslagits träda i kraft den 1 januari 1949. I utlåtande (nr 41)
i anledning av nämnda proposition har första lagutskottet tillstyrkt berörda
förslag.
Under hänvisning härtill får statsutskottet med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts nu ifrågavarande framställning hemställa,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för krigsrätterna, att
tillämpas under första hälften av budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t:
a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis .. kronor 30 000
b) Arvoden åt auditörer, förslagsvis .... » 69 100
c) Arvoden åt krigsfiskaler, förslagsvis . . » 27 500
d) Vikariatsersättningar, förslagsvis .... » 15 000
e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal
vid regements- och stalionskrigsrätter
na,
förslagsvis ...................... » 1 600
f) Ersättningar till personal vid särskilda
krigsrätter in. in., förslagsvis ........ » 25 000
Summa kronor 168 200;
b) till Krigsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 168 200 kronor.
4
Statsutskottets utlåtande nr 166.
2:o) Krigsrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkten 26, s. 95), vilket innebär, att anslaget med hänsyn till beräknad
tidpunkt för krigsrätternas upphörande-begränsas till hälften av det för
innevarande budgetår fastställda beloppet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Krigsrätterna: Omkostnader för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 kronor.
Stockholm den 15 juni 1948.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström,
Gränebo, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Andrén, Mannerskantz,
Heiding, Gustaf Iwar Anderson, Sundelin och Hesselbom; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Skoglund i Dover
storp, Ward, Wallentheim, Lindholm, Holmström, Onsjö, Petterson i Degerfors,
Thapper, Persson i Vinberg, Persson i Svensköp och Johansson i
Mysinge.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:352 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:tsproposition med förslag till nya avlöningsreglementen m. m. a1 i texten