Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. j\Iaj:ts proposition angående organisationen av den civila sjukvårdsberedskapen.

1948-06-15 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:170, Utlåtande i anledning av Kungl. j\Iaj:ts proposition angående organisationen av den civila sjukvårdsberedskapen.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

5

Nr 170.

Utlåtande i anledning av Kungl. j\Iaj:ts proposition angående

organisationen av den civila sjukvårdsberedskapen.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln, punkt 5,

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Medicinalstyrelsen:

Beredskapsorganisation för budgetåret 1948/49 beräkna

ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 119, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 20 februari

1948, föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad

personalförteckning och avlöningsstat för sjukvårdsberedskapsnämnden,

avlöningsstaten att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1948/49, dels ock för nämnda budgetår under elfte huvudtiteln anvisa, till

Sjukvårdsberedskapsnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag av 96 000 kronor,

till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Omkostnader ett förslagsanslag av

34 000 kronor, till Medicinalstyrelsen: Beredskapsavdelning ett förslagsanslag

av 30 000 kronor samt till Utrustning in. in. av beredskapssjukhus

vid krig eller krigsfara ett reservationsanslag av 100 kronor.

I skrivelse den 9 oktober 1945 har medicinalstyrelsens materielnämnd

framlagt förslag till civil beredskapsorganisation på den civila sjukvårdens

område under fredstid.

I skrivelse den 24 september 1947 har medicinalstyrelsen framlagt förslag

till beräkning av medelsbehovet för styrelsens beredskapsorganisation.

Vidare har riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap i skrivelse den

20 oktober 1947 framlagt förslag angående ordnandet av den ekonomiska

försvarsberedskapen, vari även berörts frågan om fördelning av beredskapsuppgifterna

på sjukvårdens hela område.

Med skrivelse den 30 januari 1948 har medicinalstyrelsen överlämnat

ett den 22 i samma månad av medicinalstyrelsens materielnämnd avgivet

förslag till organisation av en sjukvårdsberedskapsnämnd med utvidgade

uppgifter enligt vissa av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

angivna riktlinjer.

Beträffande innehållet av nämnda skrivelser får utskottet hänvisa till

statsrådsprotokollet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

0 Statsutskottets utlåtande nr 170.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

»Frågan om den civila sjukvårdsberedskapens omfattning och organisation

har varit föremål för övervägande vid olika tillfällen efter det andra

världskrigets slut. Förslag i ämnet framlades sålunda i oktober 1945 av

medicinalstyrelsens materielnämnd och anmäldes i proposition till 1946

års riksdag. Slutlig ställning till spörsmålet ansågs emellertid icke böra

tagas vid detta tillfälle. Icke heller vid framläggandet för 1947 års riksdag

av förslag till omorganisation av medicinalstyrelsen, då även sjukvårdsberedskapsfrågorna

berördes, ansågs böra tagas ståndpunkt i ämnet.

Anledningen till att fasta riktlinjer för den civila sjukvårdsberedskapens

omfattning och organisation hittills icke uppdragits är att dessa spörsmål

icke kunna avgöras isolerade utan måste ses mot bakgrunden av bl. a. den

militära och civila försvarsberedskapens omfattning. På dessa områden ha

efter krigsslutet utredningar pågått, omfattande såväl det militära försvarets

som civilförsvarets och den ekonomiska försvarsberedskapens organisation

och utformning.

Vissa allmänna försvars- och beredskapsfrågor, av vilka den civila sjukvårdsberedskapen

är beroende, torde komma att underställas innevarande

års riksdag. Genom redan avlåtna propositioner kommer sålunda riksdagen

att få taga ställning till förslag angående civilförsvarets och den ekonomiska

försvarsberedskapens utformning. Jämväl i vad gäller det militära

försvaret torde betydelsefulla frågor komma att underställas riksdagens

prövning.

Med hänsyn till angivna förhållanden torde numera förutsättningar finnas

för fastställandet av vissa riktlinjer för den civila sjukvårdsberedskapens

omfattning och organisation. Jag förordar därför att så sker.

Beträffande den allmänna omfattningen av sju k vårdsberedskapen

torde jag till en början få erinra om att anstalter hittills

vidtagits för såväl den personella beredskapens som lokal- och materielberedskapens

tillgodoseende. På det förstnämnda området har skett

registrering och krigsplacering av läkare, sjuksköterskor och annan medicinalpersonal.

Den lokala beredskapen har i huvudsak tillgodosetts genom

tillkomsten av en beredskapssjukhusorganisation, uppbyggd kring vissa i

fred befintliga civila sjukvårdsinrättningar — kärnsjukhus — och representerande

ett antal vårdplatser, inklusive sjukvårdsinrättningarnas vårdplatser

i fredstid, av omkring 68 000. På materielområdet har utrustningsbehovet

för beredskapssjukhusen, i den mån detta icke ansetts kunna

fyllas genom ianspråktagande av befintlig materiel vid kärnsjukhusen, tillgodosetts

genom central upphandling på statsverkets bekostnad, varvid

sammanlagt anskaffats utrustning för cirka 46 000 vårdplatser.

Jag finner för min del uppenbart att en effektiv civil sjukvårdsberedskap

måste anses som ett oundgängligt led i våra samlade försvarsanstalter.

Erinras må att de civila sjukhusen under krig skola utnyttjas för vård av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

7

krigsskadade ävensom andra militära patienter. En god civil sjukvårdsberedskap

utgör därför en förutsättning för den militära sjukvårdens tillgodoseende.

Den förskjutning av krigföringen mot hemorten, som kännetecknade

det andra världskriget, har vidare ställt den civila sjukvården inför

nya och omfattande problem. Det moderna krigets karaktär och de

fruktansvärda vapen för hemortsbekämpning, som numera stå en anfallande

till buds, måste tyvärr —- olika civilförsvarsåtgärder till trots — befaras

medföra ett starkt ökat sjukvårdsbehov för civilbefolkningen. De anstalter

som avses skola vidtagas genom civilförsvarsorganisationens försorg

begränsa sig till det första omhändertagandet av skadade och ombesörjandet

i mån av behov av transporter till sjukvårdsinrättningar.

Lägger man härtill de allmänna synpunkter som ansetts böra vara vägledande

beträffande utformningen av den militära och civila beredskapen,

leder enligt min mening detta till att vi måste vara beredda att upprätthålla

en civil sjukvårdsberedskap av i huvudsak samma karaktär som den

nuvarande. I första hand innebär detta att en beredslcapssjukhusorganisation

av det slag, som tillkom under det andra världskriget, måste tills vidare

hållas vid makt. Åtgärder måste tillika vidtagas för att tillgodose såväl

personalberedskapen som behovet under krig av läkemedel och sjukvårdsmateriel.

Den närmare omfattningen vid olika tider av verksamheten på den civila

sjukvårdsberedslcapens område torde böra ansluta sig till vad som gäller

i fråga om det militära försvarets och civilförsvarets beredskap. Beträffande

personalberedskapen förutsätter jag att arbetet med lcrigsplacering

av medicinalpersonal icke skall behöva bedrivas kontinuerligt i full omfattning

utan att en anpassning efter det vid varje tid föreliggande behovet

skall ske. Såvitt gäller lokalberedskapen utgår jag som redan nämnts från

att planläggningen av beredskapssjukhusen skall upprätthållas. I densamma

böra vidtagas de omläggningar och kompletteringar, som föranledas

av vunna erfarenheter. Den för beredskapssjukhusen särskilt anskaffade

inredningen anser jag böra bibehållas. I den mån omläggningar i

planläggningen föranleda kostnader för anskaffande av inredning till nya

lokaler torde frågan om anvisande av medel härtill få prövas i vanlig

ordning.

Materielberedskapen inom den civila sjukvården äger nära samband med

frågan om den ekonomiska försvarsberedskapens ordnande. Av den till

årets riksdag framlagda propositionen i detta ämne framgår, att avsikten

är att behoven (utrustnings- och ersättningsbehoven) av läkemedel, sjukvårdsartiklar

och andra förnödenheter för sjukvården under fred, vid avspärrning

utan krig och i krig jämte tillgångarna skola sammanställas i

en allmän försörjningsplan. Denna skall omfatta icke blott den civila sjukvården

utan även den militära sjukvården och civilförsvarets sjukvård. Av

planen, som i sista hand skall prövas och fastställas av Kungl. Maj:t, kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

0 Statsutskottets utlåtande nr 170.

mer behovet av anskaffning och beredskapslagring av sjukvårdsförnödenheter

att framgå.

Innan en allmän försörjningsplan av nyss angivna slag föreligger är

jag icke beredd att uttala någon bestämd mening angående den omfattning,

1 vilken sjukvårdsmateriel och läkemedel för den civila sjukvårdens del

skola anskaffas och lagras. I likhet med vad medicinalstyrelsens materielnämnd

anfört i samband med sitt nya organisationsförslag utgår jag emellertid

från att färdiga varor på läkemedelsområdet skola behöva lagras endast

i begränsad omfattning men att annan sjukvårdsmateriel i större

utsträckning måste hållas i förråd även under fredstid. Som följd härav

torde den för beredskapssjukhusen avsedda utrustningen till huvudsaklig

del få hållas i lager.

Jag övergår härefter till frågan om organisationen av den centrala

ledningen av den civila sjukvårdsberedskapen.

Den nu gällande ordningen innebär i detta hänseende att personal- och

lokalberedskapen handhaves av medicinalstyrelsens beredskapsavdelning

samt att ansvaret för den materiella beredskapen lagts på en under styrelsen

sorterande sakkunnig nämnd, materielnämnden. Enligt materielnämndens

år 1945 avgivna förslag skall lokalberedskapen — eller alltså i huvudsak

beredskapssjukhusens detaljplanering och utrustning -— jämte materielberedskapen

överflyttas till en särskild civil sjukvårdsberedskapsnämnd,

som sålunda skall ersätta materielnämnden. Medicinalstyrelsen skall enligt

detta förslag handhava huvudsakligen endast personalärendena. Riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap har i sitt tidigare refererade

förslag förordat att åt den föreslagna sjukvårdsberedskapsnämnden tillika

uppdrages att fullgöra vissa uppgifter till biträde åt riksnämnden i dennas

verksamhet. Dessa uppgifter avse i huvudsak uppgörandet av förslag till

den förut omförmälda försörj ningsplanen för sjukvårdsförnödenheter

samt handhavandet av beredskapslagring av färdiga sjukvårdsvaror för en

avspärrning utan krig. I den på riksnämndens förslag grundade propositionen

till årets riksdag förutsättes även tillkomsten av en sjukvårdsberedskapsnämnd

med utvidgade uppgifter enligt vad nyss sagts.

För egen del har jag genom utredningen och genom vad jag i övrigt inhämtat

blivit övertygad om att de betydande uppgifter, som sammanhänga

med den civila sjukvårdsberedskapen, måste till huvudsaklig del anförtros

ett organ vid sidan av medicinalstyrelsen. Styrelsens redan förut stora

arbetsbörda och omfattande personalorganisation lägga enligt min mening

hinder i vägen för att de beredskapsuppgifter, som en gång av angivna

skäl utbrutits från medicinalstyrelsen, nu återföras dit. Även om det ur

principiella synpunkter finge anses önskvärt, att samtliga uppgifter på den

civila sjukvårdens område stode under styrelsens direkta ledning, tala sålunda

rent praktiska skäl för att beredskapsuppgifterna, som i stor utsträckning

äro särpräglade, i viss omfattning anförtros åt ett fristående,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

9

ehuru med medicinalstyrelsen nära samarbetande organ. För en dylik lösning

kan även anföras att en kollegialt beslutande enhet av den hittillsvarande

materielnämndens typ icke lämpligen kan inrymmas i medicinalstyrelsen.

Därest man åt det civila sjukvårdsberedskapsorganet, såsom

förutsatts, anförtror vissa ekonomiska beredskapsuppgifter, berörande jämväl

den militära och civilförsvarets sjukvård, torde därmed ytterligare skäl

föreligga för inrättandet av ett särskilt organ, vari representanter från berörda

intressenter kunna ingå.

Då det icke torde böra komma i fråga att uppdraga ifrågavarande beredskapsuppgifter

till centrala sjukvårdsberedningen eller annan befintlig

myndighet vid sidan av medicinalstyrelsen, ansluter jag mig till förslaget

att den nuvarande medicinalstyrelsens materielnämnd ombildas till en

sj ukvårdsberedskapsnämnd.

Enligt föreliggande förslag skall sjukvårdsberedskapsnämnden såsom

nämnts dels bära ansvaret för vidtagandet av de åtgärder, som erfordras för

upprätthållandet av lokal- och materielberedskapen på den civila sjukvårdens

område, och dels fullgöra vissa uppgifter såsom sakkunnigt organ vid

den ekonomiska beredskapsplaneringen på sjukvårdens hela område.

Beträffande de uppgifter, som avse den civila sjukvårdsberedskapen, finner

jag ej anledning till erinran mot förslaget, som innebär att lokalberedskapen,

dvs. i huvudsak detaljplaneringen av beredskapssjukhusen, överflyttas

från medicinalstyrelsen till nämnden. Det nära sambandet mellan

materielfrågorna, som nu handläggas av materielnämnden, och den nämnda

sjukhusplaneringen tala för en dylik överflyttning. Självfallet måste sjukvårdsberedskapsnämndens

verksamhet i fråga om den civila sjukvården

bedrivas i nära samarbete med medicinalstyrelsen. Jag återkommer till

härav betingade organisatoriska åtgärder.

Till förslaget att sjukvårdsberedskapsnämnden skall vara sakkunnigt

organ beträffande försörjningsplaneringen på hela sjukvårdsområdet —

omfattande, förutom den civila sjukvården, det militära försvarets och

civilförsvarets sjukvård — har positiv ståndpunkt tagits redan vid framläggandet

av propositionen angående den ekonomiska försvarsberedskapens

ordnande. Utöver de skäl av praktisk natur som därvid anförts för

den föreslagna anordningen vill jag här framhålla, att den sammansättning

av sjukvårdsberedskapsnämnden jag i det följande förordar synes

vara ägnad att göra nämnden väl lämpad för ifrågavarande delvis utanför

den civila sjukvården liggande uppgifter.

Nämnden bör utgöra en självständig myndighet. Särskild uppmärksamhet

påkallar frågan om nämndens ställning i förhållande till medicinalstyrelsen.

Såsom föreslagits torde styrelsen böra tillerkännas viss direktivrätt

gentemot nämnden. Densamma bör emellertid icke avse fullgörandet av

nämndens uppgifter såsom sakkunnigt organ åt riksnämnden vid den förut

omförmälda beredskapsplaneringen på sjukvårdens hela område. Denna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 170.

och övriga hithörande frågor torde böra närmare regleras i för nämnden

utfärdad instruktion.

I likhet med materielnämnden föreslår jag att sjukvårdsberedskapsnämnden

sammansättes av representanter, utsedda av Kungl. Maj :t efter

förslag av medicinalstyrelsen, chefen för försvarsstaben, försvarets sjukvårdsförvaltning,

civilförsvarsstyrelsen och svenska landstingsförbundet. Av

de skäl som lönenämnden anfört kan jag dock icke förorda, att fasta arvoden

till nämndens ordförande och ledamöter skola utgå med de föreslagna

beloppen, 1 200 resp. 600 kronor för år. I stället föreslår jag att arvodena

bestämmas till för ordföranden 600 kronor och för ledamot 300 kronor

för år, varvid tillika ersättning för deltagande i sammanträde må utgå enligt

kommittékungörelsen.

Den föreslagna organisationen av sjukvårdsberedskapsnämndens kansli

kan jag i allt väsentligt godtaga. Jag vill emellertid understryka att, såsom

materielnämnden ock förutsatt, förslaget får anses som en försöksorganisation

under nästa budgetår. Organisationen synes även böra besitta den elasticitet

som är önskvärd med hänsyn till att åtskilliga av nämndens åligganden

kunna beräknas innefatta engångsuppgifter, efter vilkas fullgörande

arbetsbelastningen på nämnden kan antagas komma att avsevärt minska.

Nämndens kansli bör under budgetåret 1948/49 förestås av en deltidstjänstgörande

befattningshavare, som bör benämnas verkställande tjänsteman.

Med anledning av vad lönenämnden anfört angående det föreslagna årsarvodet

till denna befattningshavare, 5 000 kronor, vill jag framhålla, att

höga kvalifikationer måste krävas av denna tjänsteman. Han torde få

svara för det praktiska handhavandet av nämndens upphandlings- och

lagringsverksamhet samt i övrigt mellan nämndens sammanträden på egen

hand fatta beslut i allehanda spörsmål av löpande natur. Jag finner mig

därför böra godtaga det föreslagna arvodet. Vidare böra finnas en intendent

såsom föreståndare för sjukhusavdelningen i lönegrad Ce 27, en föreståndare

för planeringsavdelningen i lönegrad Cg 29, två assistenter i lönegrad

Cg 22, ett kanslibiträde i lönegrad Cell och två skriv- eller kontorsbiträden

i lönegrad Cf 4—Ce 8. Härjämte torde nämnden böra äga möjlighet

att i mån av behov anställa en sekreterare samt i övrigt tillfällig personal

för särskilda arbetsuppgifter.

Den verkställande tjänstemannen och intendenten böra utses av Kungl.

Maj :t, övriga befattningshavare av nämnden. Nämndens kassarörelse torde

såsom föreslagits böra handhavas av medicinalstyrelsen och lokaler för

dess verksamhet tillhandahållas av styrelsen.

De beredskapsuppgifter, som alltjämt skola handhas av medicinalstyrelsen,

torde liksom f. n. böra handläggas på en särskild beredskapsavdelning.

För bestridande av kostnaderna för sjukvårdsberedskapsnämndens

verksamhet torde för nästa budgetår böra anvisas två

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

11

förslagsanslag, rubricerade Sjukvårdsberedskapsnämnden: Avlöningar och

Sjukvårdsberedskapsnämnden: Omkostnader.

Avlöningsanslaget torde böra omfatta följande anslagsposter, nämligen

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, arvoden till

redogörare för centrala beredskapsförråd, avlöningar till övrig ickeordinarie

personal samt rörligt tillägg.

Under posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, torde böra beräknas medel för arvoden till ledamöter och suppleanter

med förslagsvis 4 000 kronor, för arvode till den verkställande tjänstemannen

med högst 5 000 kronor och för arvoden till av nämnden anlitade

experter med högst 1 000 kronor. Anslagsposten bör i enlighet härmed

upptagas till 10 000 kronor.

För arvoden till redogörare för centrala beredskapsförråd synes böra

beräknas det av nämnden föreslagna beloppet 6 000 kronor.

Från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal böra

bestridas grundlöner, beräknade till i runt tal 58 500 kronor, till de i det

föregående angivna lönegradsplacerade befattningshavarna. Härjämte torde

under denna post böra anvisas medel för anställande av tillfällig personal.

Materielnämnden har enligt vad jag inhämtat beräknat medelsbehovet i

denna del till i avrundat belopp 14 500 kronor, varav i runda tal till extra

skrivhjälp 5 000 kronor, till sekreteraren (timavlönad) 2 200 kronor, till

sakkunniga 6 000 kronor, till mistade avlöningsförmåner (verkställande

tjänstemannen) 1 000 kronor och till vikariatsersättningar 300 kronor. Jag

har icke något att erinra mot den gjorda beräkningen, men förutsätter

att sjukvårdsberedskapsnämndens behov av sekreterarbiträde skall med

den i övrigt förordade organisationen av nämndens kansli bliva av begränsad

omfattning. Till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde

alltså böra beräknas (58 500 + 14 500) 73 000 kronor. Anslagsposten torde

tills vidare böra uppföras förslagsvis, varvid överskridande av densamma

icke bör få äga rum utan medgivande av Kungl. Maj :t.

Till rörligt tillägg bör anvisas 7 000 kronor.

Jag föreslår alltså att anslaget till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Avlöningar

för budgetåret 1948/49 upptages till (10 000 + 6 000 + 73 000 + 7 000)

90 000 kronor.

Mot nämndens förslag till omkostnadsstat har jag ej annan erinran, än

att delposten till diverse utgifter torde kunna begränsas till 9 400 kronor.

Till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Omkostnader bör alltså för nästa budgetår

anvisas ett förslagsanslag av 34 000 kronor.

Medelsbehovet för medicinalstyrelsens beredskap savdelning

för budgetåret 1948/49 har av styrelsen beräknats till 30 000

kronor, vilket innebär eu minskning från innevarande budgetår med 5 000

kronor. Enligt vad jag inhämtat erfordras samtliga de av styrelsen föreslagna

befattningshavarna för de beredskapsuppgifter, huvudsakligen av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

seende personalberedskapen, vilka efter den av mig förordade omläggningen

av den centrala sjukvårdsberedskapens centrala ledning alltfort

skola bestridas av medicinalstyrelsen. För bestridandet av kostnaderna för

nämnda avdelning torde för nästa budgetår böra anvisas ett förslagsanslag

av 30 000 kronor, vilket lämpligen synes kunna erhålla rubriken Medicinalstyrelsen

: Beredskapsavdelning.

I detta sammanhang tår jag anmäla, att medicinalstyrelsen i skrivelse

den 2 december 1947 hemställt om medgivande att även under budgetåret

1948/49 få disponera vid utgången av innevarande budgetår kvarstående

behållning på två å tilläggsstat I och II till riksstaten för budgetåret 1939/40

anvisade reservationsanslag till Utrustning m. m. för bereds

k apssjuk hus vid krig eller krigsfara å tillhopa

16 700 000 kronor. Med bifall till Kungl. Maj :ts i propositionen 1947:22

framställda förslag har riksdagen (skr. nr 44), som förklarat sig förutsätta,

att regleringen av kvarstående kostnader för beredskapssjukhusen

komme att bedrivas med skyndsamhet, medgivit att återstående medel av

nämnda båda reservationsanslag finge disponeras under budgetåret 1947/48.

Av medicinalstyrelsens skrivelse framgår, att styrelsen med anledning av

riksdagens förenämnda uttalande vidtagit åtgärder för reglering av kostnaderna

för beredskapssjukhusen, samt att med hänsyn därtill återstående

kostnader för byggnadstekniska åtgärder vid dessa sjukhus sannolikt

komme att kunna slutregleras under budgetåret 1947/48. Styrelsen anför

emellertid vidare, efter redogörelse för viss jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

\eikställd försäljning eller disposition på annat sätt av den inköpta utrustningen,

att styrelsens materielnämnd förberedde komplettering av beredskapsförråden

och avsåge att inom närmaste tiden ingå till Kungl. Maj :t

med begäran om bemyndigande härtill. Av ifrågavarande reservationsanslag

återstod den 30 juni 1947 ett belopp av 3 690 600 kronor. Enligt vad av

medicinalstyrelsen upplysts har behållningen på anslaget, vilket tillgodoföres

inkomsten av de försäljningar, som i omsättningssyfte eller jämlikt

Kungl. Maj :ts beslut av andra skäl äga rum, sedermera något ökat.

I det föregående har jag förklarat mig förutsätta alt beredskapssjukhusorganisationen

skall hållas vid makt. Härav torde följa att återanskaffning

av utrustning för beredskapssjukhusen, som av olika anledningar avyttrats

etter krigsslutet, bör ifrågakomma. I fortsättningen har man vidare

att räkna med att för erforderlig omsättning av icke lagringsbeständig materiel

in. in. försäljningar och däremot svarande kompletteringsinköp måste

vidtagas, varvid ifrågavarande anslag bör tillgodoföras inkomster och debiteras

inköpskostnader. Framdeles kan härvid uppkomma behov av nvanvisning

av medel under anslaget. Av skäl som nu anförts torde åtgärd

för anslagens fortsatta disposition böra vidtagas på så sätt, att för budgetåret

1948/49 anvisas ett formellt belopp av 100 kronor under ifrågavarande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

13

reservationsanslag. Till detta anslag torde, om riksdagen ej häremot framställer

erinran, få överföras vid utgången av budgetåret 1947/48 kvarstående

behållning å de äldre anslagen.

Av propositionen angående den ekonomiska försvarsberedskapens ordnande

framgår att kostnaderna för den anskaffning och beredskapslagring

av sjukvårdsförnödenheter för en avspärrning utan krig, som avses skola

ske under sjukvårdsberedskapsnämndens medverkan, komma att bestridas

av medel som stå till riksnämndens förfogande. Anvisning av medel till

sjukvårdsberedskapsnämnden för detta ändamål erfordras sålunda icke.»

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

I. fastställa följande personalförteckning för sjukvårdsberedskapsnämnden:
Personalförteckning.

Extra ordinarie tjänsteman i högre löneBefattning

grad än Ce 2 4. Lönegrad

1 intendent ................................ Ce 27;

II. godkänna följande avlöningsstat för sjukvårdsberedskapsnämnden,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis kronor 10 000

2. Arvoden till redogörare för centrala be
redskapsförråd

.................... » 6 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................... » 73 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 7 000

Summa förslagsanslag kronor 96 000;

III. för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa
a)

till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag

av 96 000 kronor,

b) till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Omkostnader ett

förslagsanslag av 34 000 kronor,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 110.

c) till Medicinalstyrelsen: Beredskapsavdelning ett förslagsanslag

av 30 000 kronor,

d) till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig

eller krigsfara ett reservationsanslag av 100 kronor.

Stockholm den 15 juni 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 169.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av den civila sjukvårdsb er edskap en. a1 i texten