Utlåtande i anledning av Kungl. j\Iaj:ts proposition angående organisationen av den civila sjukvårdsberedskapen.
1948-06-15 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1948:170, Utlåtande i anledning av Kungl. j\Iaj:ts proposition angående organisationen av den civila sjukvårdsberedskapen.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 170.
5
Nr 170.
Utlåtande i anledning av Kungl. j\Iaj:ts proposition angående
organisationen av den civila sjukvårdsberedskapen.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln, punkt 5,
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Medicinalstyrelsen:
Beredskapsorganisation för budgetåret 1948/49 beräkna
ett förslagsanslag av 80 000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 119, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 20 februari
1948, föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad
personalförteckning och avlöningsstat för sjukvårdsberedskapsnämnden,
avlöningsstaten att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1948/49, dels ock för nämnda budgetår under elfte huvudtiteln anvisa, till
Sjukvårdsberedskapsnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag av 96 000 kronor,
till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Omkostnader ett förslagsanslag av
34 000 kronor, till Medicinalstyrelsen: Beredskapsavdelning ett förslagsanslag
av 30 000 kronor samt till Utrustning in. in. av beredskapssjukhus
vid krig eller krigsfara ett reservationsanslag av 100 kronor.
I skrivelse den 9 oktober 1945 har medicinalstyrelsens materielnämnd
framlagt förslag till civil beredskapsorganisation på den civila sjukvårdens
område under fredstid.
I skrivelse den 24 september 1947 har medicinalstyrelsen framlagt förslag
till beräkning av medelsbehovet för styrelsens beredskapsorganisation.
Vidare har riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap i skrivelse den
20 oktober 1947 framlagt förslag angående ordnandet av den ekonomiska
försvarsberedskapen, vari även berörts frågan om fördelning av beredskapsuppgifterna
på sjukvårdens hela område.
Med skrivelse den 30 januari 1948 har medicinalstyrelsen överlämnat
ett den 22 i samma månad av medicinalstyrelsens materielnämnd avgivet
förslag till organisation av en sjukvårdsberedskapsnämnd med utvidgade
uppgifter enligt vissa av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
angivna riktlinjer.
Beträffande innehållet av nämnda skrivelser får utskottet hänvisa till
statsrådsprotokollet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
0 Statsutskottets utlåtande nr 170.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
»Frågan om den civila sjukvårdsberedskapens omfattning och organisation
har varit föremål för övervägande vid olika tillfällen efter det andra
världskrigets slut. Förslag i ämnet framlades sålunda i oktober 1945 av
medicinalstyrelsens materielnämnd och anmäldes i proposition till 1946
års riksdag. Slutlig ställning till spörsmålet ansågs emellertid icke böra
tagas vid detta tillfälle. Icke heller vid framläggandet för 1947 års riksdag
av förslag till omorganisation av medicinalstyrelsen, då även sjukvårdsberedskapsfrågorna
berördes, ansågs böra tagas ståndpunkt i ämnet.
Anledningen till att fasta riktlinjer för den civila sjukvårdsberedskapens
omfattning och organisation hittills icke uppdragits är att dessa spörsmål
icke kunna avgöras isolerade utan måste ses mot bakgrunden av bl. a. den
militära och civila försvarsberedskapens omfattning. På dessa områden ha
efter krigsslutet utredningar pågått, omfattande såväl det militära försvarets
som civilförsvarets och den ekonomiska försvarsberedskapens organisation
och utformning.
Vissa allmänna försvars- och beredskapsfrågor, av vilka den civila sjukvårdsberedskapen
är beroende, torde komma att underställas innevarande
års riksdag. Genom redan avlåtna propositioner kommer sålunda riksdagen
att få taga ställning till förslag angående civilförsvarets och den ekonomiska
försvarsberedskapens utformning. Jämväl i vad gäller det militära
försvaret torde betydelsefulla frågor komma att underställas riksdagens
prövning.
Med hänsyn till angivna förhållanden torde numera förutsättningar finnas
för fastställandet av vissa riktlinjer för den civila sjukvårdsberedskapens
omfattning och organisation. Jag förordar därför att så sker.
Beträffande den allmänna omfattningen av sju k vårdsberedskapen
torde jag till en början få erinra om att anstalter hittills
vidtagits för såväl den personella beredskapens som lokal- och materielberedskapens
tillgodoseende. På det förstnämnda området har skett
registrering och krigsplacering av läkare, sjuksköterskor och annan medicinalpersonal.
Den lokala beredskapen har i huvudsak tillgodosetts genom
tillkomsten av en beredskapssjukhusorganisation, uppbyggd kring vissa i
fred befintliga civila sjukvårdsinrättningar — kärnsjukhus — och representerande
ett antal vårdplatser, inklusive sjukvårdsinrättningarnas vårdplatser
i fredstid, av omkring 68 000. På materielområdet har utrustningsbehovet
för beredskapssjukhusen, i den mån detta icke ansetts kunna
fyllas genom ianspråktagande av befintlig materiel vid kärnsjukhusen, tillgodosetts
genom central upphandling på statsverkets bekostnad, varvid
sammanlagt anskaffats utrustning för cirka 46 000 vårdplatser.
Jag finner för min del uppenbart att en effektiv civil sjukvårdsberedskap
måste anses som ett oundgängligt led i våra samlade försvarsanstalter.
Erinras må att de civila sjukhusen under krig skola utnyttjas för vård av
Statsutskottets utlåtande nr 170.
7
krigsskadade ävensom andra militära patienter. En god civil sjukvårdsberedskap
utgör därför en förutsättning för den militära sjukvårdens tillgodoseende.
Den förskjutning av krigföringen mot hemorten, som kännetecknade
det andra världskriget, har vidare ställt den civila sjukvården inför
nya och omfattande problem. Det moderna krigets karaktär och de
fruktansvärda vapen för hemortsbekämpning, som numera stå en anfallande
till buds, måste tyvärr —- olika civilförsvarsåtgärder till trots — befaras
medföra ett starkt ökat sjukvårdsbehov för civilbefolkningen. De anstalter
som avses skola vidtagas genom civilförsvarsorganisationens försorg
begränsa sig till det första omhändertagandet av skadade och ombesörjandet
i mån av behov av transporter till sjukvårdsinrättningar.
Lägger man härtill de allmänna synpunkter som ansetts böra vara vägledande
beträffande utformningen av den militära och civila beredskapen,
leder enligt min mening detta till att vi måste vara beredda att upprätthålla
en civil sjukvårdsberedskap av i huvudsak samma karaktär som den
nuvarande. I första hand innebär detta att en beredslcapssjukhusorganisation
av det slag, som tillkom under det andra världskriget, måste tills vidare
hållas vid makt. Åtgärder måste tillika vidtagas för att tillgodose såväl
personalberedskapen som behovet under krig av läkemedel och sjukvårdsmateriel.
Den närmare omfattningen vid olika tider av verksamheten på den civila
sjukvårdsberedslcapens område torde böra ansluta sig till vad som gäller
i fråga om det militära försvarets och civilförsvarets beredskap. Beträffande
personalberedskapen förutsätter jag att arbetet med lcrigsplacering
av medicinalpersonal icke skall behöva bedrivas kontinuerligt i full omfattning
utan att en anpassning efter det vid varje tid föreliggande behovet
skall ske. Såvitt gäller lokalberedskapen utgår jag som redan nämnts från
att planläggningen av beredskapssjukhusen skall upprätthållas. I densamma
böra vidtagas de omläggningar och kompletteringar, som föranledas
av vunna erfarenheter. Den för beredskapssjukhusen särskilt anskaffade
inredningen anser jag böra bibehållas. I den mån omläggningar i
planläggningen föranleda kostnader för anskaffande av inredning till nya
lokaler torde frågan om anvisande av medel härtill få prövas i vanlig
ordning.
Materielberedskapen inom den civila sjukvården äger nära samband med
frågan om den ekonomiska försvarsberedskapens ordnande. Av den till
årets riksdag framlagda propositionen i detta ämne framgår, att avsikten
är att behoven (utrustnings- och ersättningsbehoven) av läkemedel, sjukvårdsartiklar
och andra förnödenheter för sjukvården under fred, vid avspärrning
utan krig och i krig jämte tillgångarna skola sammanställas i
en allmän försörjningsplan. Denna skall omfatta icke blott den civila sjukvården
utan även den militära sjukvården och civilförsvarets sjukvård. Av
planen, som i sista hand skall prövas och fastställas av Kungl. Maj:t, kom
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
0 Statsutskottets utlåtande nr 170.
mer behovet av anskaffning och beredskapslagring av sjukvårdsförnödenheter
att framgå.
Innan en allmän försörjningsplan av nyss angivna slag föreligger är
jag icke beredd att uttala någon bestämd mening angående den omfattning,
1 vilken sjukvårdsmateriel och läkemedel för den civila sjukvårdens del
skola anskaffas och lagras. I likhet med vad medicinalstyrelsens materielnämnd
anfört i samband med sitt nya organisationsförslag utgår jag emellertid
från att färdiga varor på läkemedelsområdet skola behöva lagras endast
i begränsad omfattning men att annan sjukvårdsmateriel i större
utsträckning måste hållas i förråd även under fredstid. Som följd härav
torde den för beredskapssjukhusen avsedda utrustningen till huvudsaklig
del få hållas i lager.
Jag övergår härefter till frågan om organisationen av den centrala
ledningen av den civila sjukvårdsberedskapen.
Den nu gällande ordningen innebär i detta hänseende att personal- och
lokalberedskapen handhaves av medicinalstyrelsens beredskapsavdelning
samt att ansvaret för den materiella beredskapen lagts på en under styrelsen
sorterande sakkunnig nämnd, materielnämnden. Enligt materielnämndens
år 1945 avgivna förslag skall lokalberedskapen — eller alltså i huvudsak
beredskapssjukhusens detaljplanering och utrustning -— jämte materielberedskapen
överflyttas till en särskild civil sjukvårdsberedskapsnämnd,
som sålunda skall ersätta materielnämnden. Medicinalstyrelsen skall enligt
detta förslag handhava huvudsakligen endast personalärendena. Riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap har i sitt tidigare refererade
förslag förordat att åt den föreslagna sjukvårdsberedskapsnämnden tillika
uppdrages att fullgöra vissa uppgifter till biträde åt riksnämnden i dennas
verksamhet. Dessa uppgifter avse i huvudsak uppgörandet av förslag till
den förut omförmälda försörj ningsplanen för sjukvårdsförnödenheter
samt handhavandet av beredskapslagring av färdiga sjukvårdsvaror för en
avspärrning utan krig. I den på riksnämndens förslag grundade propositionen
till årets riksdag förutsättes även tillkomsten av en sjukvårdsberedskapsnämnd
med utvidgade uppgifter enligt vad nyss sagts.
För egen del har jag genom utredningen och genom vad jag i övrigt inhämtat
blivit övertygad om att de betydande uppgifter, som sammanhänga
med den civila sjukvårdsberedskapen, måste till huvudsaklig del anförtros
ett organ vid sidan av medicinalstyrelsen. Styrelsens redan förut stora
arbetsbörda och omfattande personalorganisation lägga enligt min mening
hinder i vägen för att de beredskapsuppgifter, som en gång av angivna
skäl utbrutits från medicinalstyrelsen, nu återföras dit. Även om det ur
principiella synpunkter finge anses önskvärt, att samtliga uppgifter på den
civila sjukvårdens område stode under styrelsens direkta ledning, tala sålunda
rent praktiska skäl för att beredskapsuppgifterna, som i stor utsträckning
äro särpräglade, i viss omfattning anförtros åt ett fristående,
Statsutskottets utlåtande nr 170.
9
ehuru med medicinalstyrelsen nära samarbetande organ. För en dylik lösning
kan även anföras att en kollegialt beslutande enhet av den hittillsvarande
materielnämndens typ icke lämpligen kan inrymmas i medicinalstyrelsen.
Därest man åt det civila sjukvårdsberedskapsorganet, såsom
förutsatts, anförtror vissa ekonomiska beredskapsuppgifter, berörande jämväl
den militära och civilförsvarets sjukvård, torde därmed ytterligare skäl
föreligga för inrättandet av ett särskilt organ, vari representanter från berörda
intressenter kunna ingå.
Då det icke torde böra komma i fråga att uppdraga ifrågavarande beredskapsuppgifter
till centrala sjukvårdsberedningen eller annan befintlig
myndighet vid sidan av medicinalstyrelsen, ansluter jag mig till förslaget
att den nuvarande medicinalstyrelsens materielnämnd ombildas till en
sj ukvårdsberedskapsnämnd.
Enligt föreliggande förslag skall sjukvårdsberedskapsnämnden såsom
nämnts dels bära ansvaret för vidtagandet av de åtgärder, som erfordras för
upprätthållandet av lokal- och materielberedskapen på den civila sjukvårdens
område, och dels fullgöra vissa uppgifter såsom sakkunnigt organ vid
den ekonomiska beredskapsplaneringen på sjukvårdens hela område.
Beträffande de uppgifter, som avse den civila sjukvårdsberedskapen, finner
jag ej anledning till erinran mot förslaget, som innebär att lokalberedskapen,
dvs. i huvudsak detaljplaneringen av beredskapssjukhusen, överflyttas
från medicinalstyrelsen till nämnden. Det nära sambandet mellan
materielfrågorna, som nu handläggas av materielnämnden, och den nämnda
sjukhusplaneringen tala för en dylik överflyttning. Självfallet måste sjukvårdsberedskapsnämndens
verksamhet i fråga om den civila sjukvården
bedrivas i nära samarbete med medicinalstyrelsen. Jag återkommer till
härav betingade organisatoriska åtgärder.
Till förslaget att sjukvårdsberedskapsnämnden skall vara sakkunnigt
organ beträffande försörjningsplaneringen på hela sjukvårdsområdet —
omfattande, förutom den civila sjukvården, det militära försvarets och
civilförsvarets sjukvård — har positiv ståndpunkt tagits redan vid framläggandet
av propositionen angående den ekonomiska försvarsberedskapens
ordnande. Utöver de skäl av praktisk natur som därvid anförts för
den föreslagna anordningen vill jag här framhålla, att den sammansättning
av sjukvårdsberedskapsnämnden jag i det följande förordar synes
vara ägnad att göra nämnden väl lämpad för ifrågavarande delvis utanför
den civila sjukvården liggande uppgifter.
Nämnden bör utgöra en självständig myndighet. Särskild uppmärksamhet
påkallar frågan om nämndens ställning i förhållande till medicinalstyrelsen.
Såsom föreslagits torde styrelsen böra tillerkännas viss direktivrätt
gentemot nämnden. Densamma bör emellertid icke avse fullgörandet av
nämndens uppgifter såsom sakkunnigt organ åt riksnämnden vid den förut
omförmälda beredskapsplaneringen på sjukvårdens hela område. Denna
10 Statsutskottets utlåtande nr 170.
och övriga hithörande frågor torde böra närmare regleras i för nämnden
utfärdad instruktion.
I likhet med materielnämnden föreslår jag att sjukvårdsberedskapsnämnden
sammansättes av representanter, utsedda av Kungl. Maj :t efter
förslag av medicinalstyrelsen, chefen för försvarsstaben, försvarets sjukvårdsförvaltning,
civilförsvarsstyrelsen och svenska landstingsförbundet. Av
de skäl som lönenämnden anfört kan jag dock icke förorda, att fasta arvoden
till nämndens ordförande och ledamöter skola utgå med de föreslagna
beloppen, 1 200 resp. 600 kronor för år. I stället föreslår jag att arvodena
bestämmas till för ordföranden 600 kronor och för ledamot 300 kronor
för år, varvid tillika ersättning för deltagande i sammanträde må utgå enligt
kommittékungörelsen.
Den föreslagna organisationen av sjukvårdsberedskapsnämndens kansli
kan jag i allt väsentligt godtaga. Jag vill emellertid understryka att, såsom
materielnämnden ock förutsatt, förslaget får anses som en försöksorganisation
under nästa budgetår. Organisationen synes även böra besitta den elasticitet
som är önskvärd med hänsyn till att åtskilliga av nämndens åligganden
kunna beräknas innefatta engångsuppgifter, efter vilkas fullgörande
arbetsbelastningen på nämnden kan antagas komma att avsevärt minska.
Nämndens kansli bör under budgetåret 1948/49 förestås av en deltidstjänstgörande
befattningshavare, som bör benämnas verkställande tjänsteman.
Med anledning av vad lönenämnden anfört angående det föreslagna årsarvodet
till denna befattningshavare, 5 000 kronor, vill jag framhålla, att
höga kvalifikationer måste krävas av denna tjänsteman. Han torde få
svara för det praktiska handhavandet av nämndens upphandlings- och
lagringsverksamhet samt i övrigt mellan nämndens sammanträden på egen
hand fatta beslut i allehanda spörsmål av löpande natur. Jag finner mig
därför böra godtaga det föreslagna arvodet. Vidare böra finnas en intendent
såsom föreståndare för sjukhusavdelningen i lönegrad Ce 27, en föreståndare
för planeringsavdelningen i lönegrad Cg 29, två assistenter i lönegrad
Cg 22, ett kanslibiträde i lönegrad Cell och två skriv- eller kontorsbiträden
i lönegrad Cf 4—Ce 8. Härjämte torde nämnden böra äga möjlighet
att i mån av behov anställa en sekreterare samt i övrigt tillfällig personal
för särskilda arbetsuppgifter.
Den verkställande tjänstemannen och intendenten böra utses av Kungl.
Maj :t, övriga befattningshavare av nämnden. Nämndens kassarörelse torde
såsom föreslagits böra handhavas av medicinalstyrelsen och lokaler för
dess verksamhet tillhandahållas av styrelsen.
De beredskapsuppgifter, som alltjämt skola handhas av medicinalstyrelsen,
torde liksom f. n. böra handläggas på en särskild beredskapsavdelning.
För bestridande av kostnaderna för sjukvårdsberedskapsnämndens
verksamhet torde för nästa budgetår böra anvisas två
Statsutskottets utlåtande nr 170.
11
förslagsanslag, rubricerade Sjukvårdsberedskapsnämnden: Avlöningar och
Sjukvårdsberedskapsnämnden: Omkostnader.
Avlöningsanslaget torde böra omfatta följande anslagsposter, nämligen
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, arvoden till
redogörare för centrala beredskapsförråd, avlöningar till övrig ickeordinarie
personal samt rörligt tillägg.
Under posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, torde böra beräknas medel för arvoden till ledamöter och suppleanter
med förslagsvis 4 000 kronor, för arvode till den verkställande tjänstemannen
med högst 5 000 kronor och för arvoden till av nämnden anlitade
experter med högst 1 000 kronor. Anslagsposten bör i enlighet härmed
upptagas till 10 000 kronor.
För arvoden till redogörare för centrala beredskapsförråd synes böra
beräknas det av nämnden föreslagna beloppet 6 000 kronor.
Från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal böra
bestridas grundlöner, beräknade till i runt tal 58 500 kronor, till de i det
föregående angivna lönegradsplacerade befattningshavarna. Härjämte torde
under denna post böra anvisas medel för anställande av tillfällig personal.
Materielnämnden har enligt vad jag inhämtat beräknat medelsbehovet i
denna del till i avrundat belopp 14 500 kronor, varav i runda tal till extra
skrivhjälp 5 000 kronor, till sekreteraren (timavlönad) 2 200 kronor, till
sakkunniga 6 000 kronor, till mistade avlöningsförmåner (verkställande
tjänstemannen) 1 000 kronor och till vikariatsersättningar 300 kronor. Jag
har icke något att erinra mot den gjorda beräkningen, men förutsätter
att sjukvårdsberedskapsnämndens behov av sekreterarbiträde skall med
den i övrigt förordade organisationen av nämndens kansli bliva av begränsad
omfattning. Till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde
alltså böra beräknas (58 500 + 14 500) 73 000 kronor. Anslagsposten torde
tills vidare böra uppföras förslagsvis, varvid överskridande av densamma
icke bör få äga rum utan medgivande av Kungl. Maj :t.
Till rörligt tillägg bör anvisas 7 000 kronor.
Jag föreslår alltså att anslaget till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Avlöningar
för budgetåret 1948/49 upptages till (10 000 + 6 000 + 73 000 + 7 000)
90 000 kronor.
Mot nämndens förslag till omkostnadsstat har jag ej annan erinran, än
att delposten till diverse utgifter torde kunna begränsas till 9 400 kronor.
Till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Omkostnader bör alltså för nästa budgetår
anvisas ett förslagsanslag av 34 000 kronor.
Medelsbehovet för medicinalstyrelsens beredskap savdelning
för budgetåret 1948/49 har av styrelsen beräknats till 30 000
kronor, vilket innebär eu minskning från innevarande budgetår med 5 000
kronor. Enligt vad jag inhämtat erfordras samtliga de av styrelsen föreslagna
befattningshavarna för de beredskapsuppgifter, huvudsakligen av
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 170.
seende personalberedskapen, vilka efter den av mig förordade omläggningen
av den centrala sjukvårdsberedskapens centrala ledning alltfort
skola bestridas av medicinalstyrelsen. För bestridandet av kostnaderna för
nämnda avdelning torde för nästa budgetår böra anvisas ett förslagsanslag
av 30 000 kronor, vilket lämpligen synes kunna erhålla rubriken Medicinalstyrelsen
: Beredskapsavdelning.
I detta sammanhang tår jag anmäla, att medicinalstyrelsen i skrivelse
den 2 december 1947 hemställt om medgivande att även under budgetåret
1948/49 få disponera vid utgången av innevarande budgetår kvarstående
behållning på två å tilläggsstat I och II till riksstaten för budgetåret 1939/40
anvisade reservationsanslag till Utrustning m. m. för bereds
k apssjuk hus vid krig eller krigsfara å tillhopa
16 700 000 kronor. Med bifall till Kungl. Maj :ts i propositionen 1947:22
framställda förslag har riksdagen (skr. nr 44), som förklarat sig förutsätta,
att regleringen av kvarstående kostnader för beredskapssjukhusen
komme att bedrivas med skyndsamhet, medgivit att återstående medel av
nämnda båda reservationsanslag finge disponeras under budgetåret 1947/48.
Av medicinalstyrelsens skrivelse framgår, att styrelsen med anledning av
riksdagens förenämnda uttalande vidtagit åtgärder för reglering av kostnaderna
för beredskapssjukhusen, samt att med hänsyn därtill återstående
kostnader för byggnadstekniska åtgärder vid dessa sjukhus sannolikt
komme att kunna slutregleras under budgetåret 1947/48. Styrelsen anför
emellertid vidare, efter redogörelse för viss jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
\eikställd försäljning eller disposition på annat sätt av den inköpta utrustningen,
att styrelsens materielnämnd förberedde komplettering av beredskapsförråden
och avsåge att inom närmaste tiden ingå till Kungl. Maj :t
med begäran om bemyndigande härtill. Av ifrågavarande reservationsanslag
återstod den 30 juni 1947 ett belopp av 3 690 600 kronor. Enligt vad av
medicinalstyrelsen upplysts har behållningen på anslaget, vilket tillgodoföres
inkomsten av de försäljningar, som i omsättningssyfte eller jämlikt
Kungl. Maj :ts beslut av andra skäl äga rum, sedermera något ökat.
I det föregående har jag förklarat mig förutsätta alt beredskapssjukhusorganisationen
skall hållas vid makt. Härav torde följa att återanskaffning
av utrustning för beredskapssjukhusen, som av olika anledningar avyttrats
etter krigsslutet, bör ifrågakomma. I fortsättningen har man vidare
att räkna med att för erforderlig omsättning av icke lagringsbeständig materiel
in. in. försäljningar och däremot svarande kompletteringsinköp måste
vidtagas, varvid ifrågavarande anslag bör tillgodoföras inkomster och debiteras
inköpskostnader. Framdeles kan härvid uppkomma behov av nvanvisning
av medel under anslaget. Av skäl som nu anförts torde åtgärd
för anslagens fortsatta disposition böra vidtagas på så sätt, att för budgetåret
1948/49 anvisas ett formellt belopp av 100 kronor under ifrågavarande
Statsutskottets utlåtande nr 170.
13
reservationsanslag. Till detta anslag torde, om riksdagen ej häremot framställer
erinran, få överföras vid utgången av budgetåret 1947/48 kvarstående
behållning å de äldre anslagen.
Av propositionen angående den ekonomiska försvarsberedskapens ordnande
framgår att kostnaderna för den anskaffning och beredskapslagring
av sjukvårdsförnödenheter för en avspärrning utan krig, som avses skola
ske under sjukvårdsberedskapsnämndens medverkan, komma att bestridas
av medel som stå till riksnämndens förfogande. Anvisning av medel till
sjukvårdsberedskapsnämnden för detta ändamål erfordras sålunda icke.»
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må
I. fastställa följande personalförteckning för sjukvårdsberedskapsnämnden:
Personalförteckning.
Extra ordinarie tjänsteman i högre löneBefattning
grad än Ce 2 4. Lönegrad
1 intendent ................................ Ce 27;
II. godkänna följande avlöningsstat för sjukvårdsberedskapsnämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1948/49:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis kronor 10 000
2. Arvoden till redogörare för centrala be
redskapsförråd
.................... » 6 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................... » 73 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 7 000
Summa förslagsanslag kronor 96 000;
III. för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa
a)
till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag
av 96 000 kronor,
b) till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Omkostnader ett
förslagsanslag av 34 000 kronor,
14
Statsutskottets utlåtande nr 110.
c) till Medicinalstyrelsen: Beredskapsavdelning ett förslagsanslag
av 30 000 kronor,
d) till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig
eller krigsfara ett reservationsanslag av 100 kronor.
Stockholm den 15 juni 1948.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 169.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av den civila sjukvårdsb er edskap en. a1 i texten