Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönereglering för övningslärare m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1948-06-18 · 43 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:192, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönereglering för övningslärare m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

1

Nr 192.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönereglering

för övningslärare m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 136 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 5 mars 1948, föreslagit

riksdagen att dels godkänna de i statsrådsprotokollet framlagda grunderna

för en omorganisation av övningslärarnas avlönings- och anställningsförhållanden,

avsedd att om möjligt träda i tillämpning den 1 juli

1949, dels ock medgiva, att en provisorisk förbättring av övningslärarnas

avlöningsförhållanden må verkställas för budgetåret 1948/49 i huvudsaklig

överensstämmelse med av chefen för finansdepartementet i nämnda protokoll

förordade grunder och i enlighet med de närmare föreskrifter, som

meddelas av Kungl. Maj :t.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Svenson och herr Ivar Persson (1:279) och den andra inom andra

kammaren av herr Pettersson i Dahl m. fl. (II: 434), i vilka hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att löneregleringen för övningslärare skall omfatta

även de statsunderstödda folkhögskolorna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Åman m. fl. (I: 289) och den andra inom andra kammaren av herr

Kgling m. fl. (II: 443), i vilka föreslagits, att lärare i kvinnlig och manlig

slöjd jämställas i lönehänseende samt att de placeras i lönegrad 19;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Åman m. fl. (1:290) och den andra inom andra kammaren av herr

Kgling m. fl. (11:442), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik vid fristående realskolor,

högre kommunala skolor och läroanstalter för blinda och dövstumma placeras

i lönegrad 23, att ordinarie lärare i hushållsgöromål vid allmänna

läroverk, kommunala och praktiska mellanskolor, högre folkskolor, läroanstalter

för blinda och dövstumma samt vid folk- och fortsättningsskolor

placeras i lägst lönegrad 20, att lärare i kvinnlig slöjd vid allmänna läroverk,

manligt seminariums övningsskola, läroanstalter för dövstumma samt

folk- och fortsättningsskolor i lönehänseende likställas med lärare i manlig

1 Dihang till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr 192.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 192.

slöjd med högre kompetens, samt att extra ordinarie övningslärare placeras

en lönegrad under här ovan föreslagna lönegrader för motsvarande ordinarie

övningslärare;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Heiding m. fl. (I: 291) och den andra inom andra kammaren av herr

Johansson i Kalmar m. fl. (II: 445), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att övningslärarna i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarierna skola

medtagas i löneregleringen för övningslärarna samt att de skola placeras i

samma lönegrad som lärare i slöjd vid manligt seminarium, nämligen i lönegrad

Ca 23;

dels en inom första kammaren av herr Fahlander väckt motion (I: 292),

vari riksdagen föreslagits besluta, att ordinarie lärare i hushållsgöromål

vid allmänna läroverk, kommunala flickskolor, kommunala och praktiska

mellanskolor, högre folkskolor, läroanstalter för blinda och dövstumma

samt vid folk- och fortsättningsskolor placeras i samma lönegrad;

dels en inom första kammaren av herr Fahlander väckt motion (I: 293),

vari riksdagen föreslagits besluta, att tjänstgöringstiden för ordinarie lärare

i manlig och kvinnlig slöjd fastställes till 32 timmar per vecka;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Osvald m. fl. (I: 294) och den andra inom andra kammaren av herr

Norup m. fl. (11:444), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

lärarinnor i hushållsgöromål vid alla andra skolformer än statens skolköksseminarium

skola placeras i lägst lönegrad Ca 20;

dels en inom första kammaren av herr Isaksson väckt motion (I: 295),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag till avlönande

av övningslärare vid folk- och fortsättningsskolor provisoriskt fastställes

till 85 % av avlöningskostnaden;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Sjöström-Bengtsson m. fl. (I: 309) och den andra inom andra kammaren

av herr Sundberg (II: 473), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta,

att manliga slöjdlärare med högre kompetens vid kvinnligt seminariums

övningsskola, allmänna läroverk, högre kommunala skolor samt folk- och

fortsättningsskolor placeras i lönegrad Ca 19 och de med lägre kompetens

i Ca 17;

dels ock en inom andra kammaren av herr Allard m. fl. väckt motion

(11:441), i vilken hemställts, att riksdagen ville besluta att ordinarie lärare

i teckning, musik och gymnastik vid fristående realskolor, högre kommunala

skolor och läroanstalter för blinda och dövstumma bibehållas i nuvarande

löneställning eller Ca 23 och att motsvarande extra ordinarie lärare

vid samma skolor jämte högre allmänna läroverken placeras i Ce 22 i

löneplan 1.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma

icke framgår av den följande redogörelsen, till motionerna II: 434,

I: 289, I: 290, 1:291, I: 292, I: 293, II: 444, I: 295, I: 309 och II: 441.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

3

Kungl. Maj :ts föreliggande förslag är grundat på ett av 1941 års lärarlönesakkunniga

den 23 januari 1947 avgivet betänkande med förslag till lönereglering

för övningslärare (SOU 1947: 15). över betänkandet ha yttranden

avgivits av ett flertal myndigheter och organisationer, varjämte åtskilliga

sammanslutningar och föreningar till Kungl. Maj :t ingivit framställningar

i ämnet. Sammanfattningsvis innebär Kungl. Maj :ts förslag följande.

1. Mycket skiftande anställnings- och tjänstgöringsförhållanden gälla f. n.

för övningslärarna vid olika statliga och kommunala skolformer. Lärarna

kunna endast i mindre omfattning beredas full tjänstgöring, varför avlöningsförhållandena

äro otillfredsställande. En lönereglering för övningslärarna,

syftande till att bereda dem en säkrare och genom möjligheten till

mer omfattande tjänstgöring i det stora hela bättre ekonomisk ställning,

föreslås skola genomföras tidigast fr. o. in. den 1 juli 1949. Det nu framlagda

förslaget innefattar principerna för löneregleringen, under det att

detaljförslagen avses skola föreläggas nästa års riksdag.

2. Löneregleringen bör t. v. omfatta folk- och småskoleseminarierna, statens

skolköksseminarium och hushållsskola, de allmänna läroverken, läroanstalterna

för blinda och dövstumma, vårdanstalten för blinda med komplicerat

lyte, de högre tekniska läroverken, de högre kommunala skolorna,

folkskolan och fortsättningsskolan samt avse övningslärarna i teckning,

musik, sång, gymnastik, manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål.

3. Undervisningsskyldigheten vid full tjänstgöring bör vara 30 veckotimmar.

Tre anställningsformer — ordinarie anställning, extra ordinarie

anställning och timläraranställning — anses till fyllest. Med ordinarie övningslärartjänst

bör alltid vara förenad full tjänstgöring och med extra

ordinarie tjänst minst halv tjänstgöring.

4. Övningslärarna böra beredas ökad tjänstgöring genom att undervisningen

vid olika skolformer kombineras samt genom att undervisning vid

olika skolor, vare sig vid samma eller olika skolformer, förenas till enhetliga

tjänster. Tjänsternas ställning i förhållande till skolorna bör regleras genom

ett system med huvudtjänst och fyllnadstjänstgöring. För att stimulera intresset

för dubbel utbildning böra tjänster inrättas i ämneskombinationerna

teckning—manlig slöjd, teckning—kvinnlig slöjd och hushållsgöromål—

kvinnlig slöjd.

5. Frågan om övningslärarnas lönegradsplacering upptages till omprövning

i hela dess vidd. Trots lönegrad ssänkningar på vissa punkter medför

förslaget för det stora flertalet övningslärare icke oväsentliga avlöningsförbättringar.

6. Statsbidrag till övningslärarnas avlöning föreslås t. v. utgå med 78

procent vid de kommunala skolorna. Vid folkskolan och fortsättningsskolan,

där statsbidrag f. n. utgår endast i ämnena manlig och kvinnlig slöjd

samt hushållsgöromål, föreslås att bidrag skall utgå för avlönande av lärare

i samtliga övningsämnen.

Löneregleringen beräknas för statsverket medföra en kostnadsökning av

minst 7 milj. kr. årligen.

7. För innevarande budgetår utgår till övningslärarna provisoriskt lönetillägg

med vissa belopp. Det föreslås, att sådant tillägg skall utgå även under

budgetåret 1948/49, ehuru enligt ändrade grunder.

De olika spörsmålen behandlas i det följande i den ordning i vilken de

upptagits i propositionen. Beträffande motiveringar för de avgivna förslagen

samt innehållet i yttranden och framställningar hänvisas — i den mån

redogörelse härför ej lämnas i det följande — lill propositionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 192.

I. Huvuddragen i lärarlönesakkunnigas förslag.

De sakkunniga. Vid statliga och högre kommunala skolor äro övningslärarna

liksom övriga befattningshavare placerade i viss lönegrad, men i motsats

till ämneslärarna äro de icke ens som ordinarie tillförsäkrade den löneinkomst,

som eljest enligt gällande författningar följer med lönegradsplaceringen.

Lönen utgår i förhållande till det antal veckotimmar de tjänstgöra,

och detta antal kan på grund av organisatoriska förhållanden växla

avsevärt från det ena året till det andra. I många fall motsvarar tjänstgöringen

icke ens en halvtidstjänst. Vid folkskolorna är övningslärarnas belägenhet

bättre i det avseendet, att de, i den mån deras tjänster där äro

pensionsreglerade, ha tjänstgöringens omfattning fastställd, men å andra sidan

äro icke deras löne- och anställningsvillkor generellt reglerade. En väsentlig

del av övningslärarkåren har alltså fått nöja sig med mycket blygsamma

inkomster. Å andra sidan ha de övningslärare, som vid de högre

skolformerna lyckats erhålla ordinarie anställning med 30 eller flera veckotimmar,

fått en relativt god löneställning. Skillnaden i löneförmåner är bland

övningslärarna större än inom övriga lärargrupper. På grund av dessa omständigheter

blir en reglering av övningslärarnas löne- och anställningsförhållanden

enligt lärarlönesakkunnigas mening i första hand ett organisationsproblem,

mindre en fråga om placering i viss lönegrad. Det gäller att

organisera betydligt flera tjänster, som giva vederbörande innehavare full

sysselsättning samt därmed full försörjning och bättre pensionsförmåner.

I det angivna syftet att organisera flera tjänster förorda de sakkunniga

huvudsakligen, dels att tjänstgöring vid två eller flera skolor skall kunna

förenas till en tjänst, dels ock att tjänstgöring i två övningsämnen skall

kunna förenas till en tjänst.

Såsom orsak till de ofta mycket otillfredsställande avlöningsförmånerna

för övningslärarna ha de sakkunniga angivit vissa brister i anställningsförhållandena.

Däremot säga de sakkunniga sig knappast ha funnit övningslärarnas

placering i lönegrad särskilt låg. Tvärtom har den i en del fall förefallit

de sakkunniga påfallande hög i förhållande till lönegradsplaceringen

för vissa andra lärargrupper och för statligt och kommunalt anställda befattningshavare

i övrigt.

De sakkunnigas betänkande utmynnar i förslag innebärande utfärdande

av dels stadga för övningslärare, dels ock avlöningsreglemente för övningslärare.

Departementschefen. Enligt departementschefens mening bör principbeslut

fattas angående lönereglering för övningslärarna, i huvudsak byggd på lärarlönesakkunnigas

förslag och avsedd att om möjligt träda i kraft den 1

juli 1949. I anslutning härtill har departementschefen anfört bland annat

följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

5

Frågan om övningslärarnas anställnings- och löneförhållanden innesluter

en rad mycket svårlösta problem. Dessa problem sammanhänga väsentligen

med att övningsämnena i allmänhet upptagas med låga timtal i undervisningsplanerna,

varigenom, då facklärare anlitas, dessa i allenast ringa utsträckning

kunna erhålla full sysselsättning i sitt ämne vid en läroanstalt.

Lärarlönesakkunnigas förslag innebär nu i huvudsak, att befattningar med

full tjänstgöring skola inrättas genom förening av tjänstgöring vid två eller

flera skolor eller i två övningsämnen. Dessa förslag hava i allt väsentligt

godtagits av hörda myndigheter och personalsammanslutningar. De sakkunnigas

förslag innesluter emellertid icke blott organisatoriska spörsmål utan

innebär även relativt genomgripande förändringar i fråga om bl. a. övningslärarnas

löne- och pensionsförhållanden samt gällande ordning beträffande

statsbidrag till kommunalt anställda övningslärare. I dessa frågor ha

stundom meningarna gått starkt isär och i andra fall ha i yttrandena förutsatts

överarbetningar av sakkunnigförslagen eller ytterligare utredning på

vissa områden. Särskilt frågan om övningslärarnas lönegradsplacering har

varit föremål för starka meningsskiljaktigheter.

I anledning av vad sålunda framkommit vid remissbehandlingen av lärarlönesakkunnigas

betänkande synes det kunna ifrågasättas om tiden ännu

är mogen för ett genomförande av löneregleringen. Frågan har emellertid sedan

läng tid varit föremål för övervägande och har tidigare vid ett flertal

tillfällen ställts på framtiden. Sedan den 1 juli 1947 gälla vidare för de statligt

anställda övningslärarna endast provisoriska avlöningsbestämmelser,

varför önskemålen om en reglering göra sig gällande med alltmer ökad

styrka. Även skäligt hänsynstagande till personalens intressen synes mig

kräva att en fastare ordning åvägabringas. Trots de vanskligheter varmed

ett ställningstagande till de nu aktuella frågorna är förenat, är jag sålunda

beredd tillstyrka att vissa riktlinjer på grundval av lärarlönesakkunnigas

förslag nu uppdragas för en lönereglering för övningslärare. Vad beträffar

tidpunkten för ett genomförande av de sakkunnigas förslag, i den mån de

godtagas av riksdagen, anser jag löneregleringen om möjligt böra träda i

kraft vid ingången av budgetåret 1949/50.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår gälla för närvarande

mycket skiftande anställnings- och tjänstgöringsförhållanden för övningslärarna

vid olika statliga och kommunala skolformer. Lärarna kunna

i regel endast i mindre omfattning beredas full tjänstgöring, i många fall

icke ens halvtidstjänst. Då lönens storlek är direkt beroende av tjänstgöringens

omfattning, har detta medfört, att avlöningsförhållandena blivit

otillfredsställande. Enligt utskottets mening kommer ett genomförande, på

sålt departementschefen i princip tillstyrkt, av de av lärarlönesakkunniga

förordade organisatoriska åtgärderna att medföra en påtaglig förbättring

av övningslärarnas tjänstgörings- och anställningsförhållanden och därmed

även av deras avlöningsförhållanden. Detta har även vitsordats av flertalet

av de i ärendet hörda myndigheterna och personalsammanslutningarna.

Emellertid innefattar lärarlönesakkunnigas förslag icke blott organisatoriska

spörsmål utan relativt genomgripande förändringar jämväl i andra

hänseenden. De sakkunniga, som vid sin prövning av frågan om lämplig

lönegradsplacering för övningslärarna icke ansett sig strängt bundna av tidigare

placeringar, ha sålunda bland annat för vissa kategorier övningslärare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 192.

vid de statliga och högre kommunala skolorna föreslagit en relativ sänkning

av lönegradsplaceringen i förhållande till den nu gällande. Sakkunnigförslaget

har i denna del varit föremål för så starka meningsskiljaktigheter, att

det synts departementschefen kunna ifrågasättas om tiden ännu vore mogen

för ett genomförande av löneregleringen. På anförda skäl har emellertid departementschefen,

trots de vanskligheter varmed ett ställningstagande till

de nu aktuella frågorna vore förenat, ansett sig böra tillstyrka att vissa riktlinjer

på grundval av lärarlönesakkunnigas förslag nu uppdragas för en

lönereglering för övningslärare.

Utskottet delar denna departementschefens uppfattning och tillstyrker sålunda,

att principbeslut nu fattas rörande lönereglering för övningslärare.

Vad departementschefen uttalat rörande tidpunkten för löneregleringens genomförande

har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

vad utskottet här ovan anfört.

II. Löneregleringens omfattning.

De sakkunniga. Dessa ha behandlat frågan om löneregleringens omfattning

ur tre olika synpunkter, nämligen i fråga om skolformer, ämnen och tjänster.

De skolformer de sakkunniga föreslagit skola omfattas av löneregleringen

äro folk- och småskoleseminarierna, statens skolköksseminarium och

hushållsskola, de allmänna läroverken, läroanstalterna för blinda och för

dövstumma ävensom vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, de högre

tekniska läroverken, de högre kommunala skolorna, folkskolan samt, med

vissa specialbestämmelser, fortsättningsskolan.

Bland undantagna skolformer märkas bl. a. folkhögskolorna samt de centrala

verkstadsskolorna. De sakkunniga ha härom anfört följande.

Med hänsyn till att de statsunderstödda folkhögskolorna i flera avseenden

intoge en särställning i förhållande till förut berörda skolformer samt

att tjänstgöringskombinationer med andra skolor endast i begränsad omfattning

syntes kunna komma till stånd ha de sakkunniga ansett, att dessa

övningslärares löner böra bliva föremål för en särskild lönereglering. Beträffande

de centrala verkstadsskolorna hade hemställts, att gymnastiklärarna

vid dessa skolor måtte inordnas under löneregleringen. I anledning

härav ha de sakkunniga framhållit, att arbetsåret vid denna skolform omfattar

omkring 46 veckor, medan läsåret vid de skolformer, som skulle bliva

föremål för en enhetlig lönereglering, i regel omfattar endast cirka 39 veckor.

På grund härav ha de sakkunniga icke ansett sig kunna förorda, att

denna skolform ingår i löneregleringen.

De sakkunniga ha vidare framhållit, att det i stor utsträckning förekomme,

att lärare, anställd inom skolform för vilken löneregleringen avsåges att

gälla, tillika tjänstgjorde vid skolform, som icke föreslagits ingå i denna.

De sakkunniga ha ansett sig böra öppna lönetekniska möjligheter för att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

7

tjänstgöringen vid sistnämnda skolformer skall kunna inräknas i lärarens

tjänst. Sålunda borde det bl. a. öppnas möjlighet för gymnastiklärare, anställd

vid skolform, som omfattades av löneregleringen, att i sin tjänst få

inräkna även tjänstgöring vid central verkstadsskola. Tjänstgöringen å

tjänsten borde dock i sådant fall avse endast 40 veckor av arbetsåret. För

återstående sex veckor, vilka borde anses infalla under ferietid, borde timlärararvode

utgå.

De sakkunnigas förslag i fråga om ämnen innebär, att löneregleringen

skall avse övningslärare i teckning och välskrivning, musik, sång vid folkskolan

samt sång och pianostämning vid läroanstalt för blinda, gymnastik

med lek och idrott, manlig slöjd, kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål, i

vilket ämne även ekonomilära och barnavård bör kunna inräknas, om undervisningen

omhänderhaves av lärarinna i hushållsgöromål.

I fråga om ämnet trädgårdsskötsel, ha de sakkunniga anfört följande.

Trädgårdsskötsel, som nu förekommer endast vid folk- och småskoleseminarierna,

kräver speciella tjänstgöringsförhållanden. Bland annat ha lärarna

i detta ämne att svara för seminarieträdgårdens skötsel och ekonomiska

förvaltning. De åtnjuta vidare semester i stället för ferier. De sakkunniga

föreslå därför, att trädgårdsskötsel icke bör ingå i löneregleringen.

Vad angår löneregleringens omfattning i vad avser tjänster ha de

sakkunniga ansett, att löneregleringen i princip bör begränsas till befattningshavare,

i vilkas tjänsteåligganden i huvudsak endast undervisning och

därmed förenade arbetsuppgifter ingå. I anslutning härtill anföra de sakkunniga

bl. a. följande.

Denna synpunkt har särskild betydelse för vissa lärarkategorier vid läroanstalterna

för blinda och dövstumma, där lärarna i regel knappast kunna

anses vara övningslärare i egentlig mening utan snarare böra betecknas

som arbetslärare. Även andra lärare i övningsämnen vid dessa läroanstalter

kunna i ganska stor utsträckning åläggas arbetsuppgifter vid sidan av undervisningen.

Tjänstgöringsskyldigheten kan sålunda förete så stora avvikelser

från övningslärarnas i allmänhet, att en förändring därav till större

överensstämmelse med andra övningslärare skulle kunna påverka berörda

skolors hela organisation. Med hänsyn härtill förorda de sakkunniga, att beträffande

dessa läroanstalter i varje särskilt fall bör prövas, om tjänsten

skall anses vara övningslärartjänst eller icke.

Yttranden. Löneregleringens omfattning har berörts av bl. a. statskontoret,

som därvid anfört följande.

Därest med tjänst vid skolform, som omfattas av löneregleringen, skulle

få förenas tjänstgöring vid central verkstadsskola eller annan kommunal

yrkesundervisningsanstalt, torde först böra särskilt undersökas, om vid sistnämnda

anstalter erfordras samma kompetens som vid de av löneregleringen

omfattade skolformerna. I nuvarande läge anser sig statskontoret således

icke kunna tillstyrka, att kombinationsmöjligheterna utsträckas till andra

av löneregleringen icke berörda kommunala läroanstalter än kommunala

gymnasier. I anledning av de sakkunnigas förslag, att vid förening av tjänstgöring

mellan i löneregleringen ingående skolform och skolform med längre

läsår än 40 veckor timlärararvode skulle utgå för tid utöver 40 veckor, har

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 192.

statskontoret vidare erinrat om att 1944 års riksdag i fråga om särskild ersättning

åt folkskollärare vid vikariatstjänstgöring under ferietid anslöt

sig till den av statskontoret uttalade uppfattningen, att lärarna principiellt

finge anses pliktiga att utan särskild kompensation underkasta sig sådan

avkortning av ferierna, som kunde finnas vara av behovet påkallad. Riksdagen

medgav dock viss ersättning under motivering att anordningen vore

avsedd att tillgodose ett tillfälligt behov av vikarier under ferietid och endast

syntes komma att äga praktisk betydelse under då rådande extraordinära

förhållanden med militärinkallelser i större omfattning. Då nu

föreliggande förslag vore tillkommet för att i lärarnas intresse öka möjligheterna

att skapa tjänster med full tjänstgöring finner statskontoret det rimligt,

att lärarna få underkasta sig den förlängning av den årliga lästiden,

som kan förekomma vid fyllnadstjänstgöringens skola.

Departementschefen. Denne, som i huvudsak biträtt lärarlönesakkunnigas

förslag, har anfört följande.

De sakkunnigas förslag rörande löneregleringens omfattning finner jag

i allt väsentligt väl avvägda, varför jag biträder desamma. Lika med allmänna

lönenämnden finner jag det önskvärt att löneregleringen, allteftersom

erfarenheter vinnas, utsträckes att omfatta ytterligare skolformer. Sålunda

torde exempelvis böra övervägas om övningslärarna vid de statsunderstödda

privatläroverken kunna innefattas i löneregleringen, därest en

allmän lönereglering kommer till stånd vid dessa skolor. Vad statskontoret

i denna del anfört ger mig icke anledning till annat uttalande, än att den

påtalade kompetensfrågan bör uppmärksammas vid det förestående organisationsarbetet.

I likhet med statskontoret finner jag det rimligt, att

lärarna i av statskontoret angivna fall få underkasta sig den förlängning

av den årliga lästiden, som kan förekomma vid fyllnadstjänstgöringens

skola.

På grund av de särskilda tjänstgöringsförhållandena för seminarielärarna

i trädgårdsskötsel är jag icke beredd att tillstyrka, att dessa lärare skola

omfattas av löneregleringen.

Motionerna. I motionerna 1: 291 och II: 445 har bl. a. framhållits, att

arbetet för en seminarielärare i trädgårdsskötsel till både omfattning och art

gestaltade sig analogt med övriga övningslärares. I fråga om semesterförhållanden

och löneställning rådde däremot avsevärda olikheter. Efter alt

hava berört spörsmålen om ifrågavarande lärares utbildningstid och studiekostnader

hava motionärerna framhållit, att det vore av utomordentlig

betydelse att till lärare i trädgårdsskötsel vid seminarierna kunna förvärva

personer, som hade tillräckliga kvalifikationer på sitt område.

I motionerna I: 279 och II: 434, i vilka hemställts att löneregleringen för

övningslärare skall omfatta även de statsunderstödda folkhögskolorna, har

bl. a. anförts följande.

Det måste anses vara mindre tillfredsställande, att övningslärarna vid

folkhögskolorna icke innefattas i den blivande löneregleringen. Det har

utan tvivel uppstått en viss tendens att låta ungdomsskolornas lärare •—

det gäller såväl ämneslärare som övningslärare — komma i efterhand i

fråga om löneregleringar och provisoriska löneförbättringar. Det är att beklaga

att de sakkunniga ännu inte hunnit framlägga förslag om lönereglering

för folkhögskolorna liksom för lantmanna- och lanthushållsskolorna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

9

Vad särskilt beträffar övningslärarna vid folkhögskolorna måste deras nuvarande

lönevillkor betecknas som i hög grad otillfredsställande, en omständighet,

som givetvis icke kan undgå att i längden inverka menligt på rekryteringen.

Utskottet. Liksom departementschefen finner utskottet de sakkunnigas

förslag rörande löneregleringens omfattning i allt väsentligt väl avvägda,

varför utskottet biträder desamma. Beträffande motionerna I: 279 och II:

434 får utskottet framhålla, att enligt vad utskottet erfarit förarbeten pågå

inom 1941 års lärarlönesakkunniga för en särskild lönereglering för övningslärarna

vid folkhögskolorna. Utskottet förutsätter med hänsyn härtill,

att anställnings- och avlöningsförhållandena för nämnda lärarkategori snarast

skola komma att regleras, om möjligt samtidigt med löneregleringens

genomförande för övriga övningslärare. Vidkommande det i motionerna I:

291 och 11:445 berörda spörsmålet finner utskottet skäl föreligga för att

villkoren för seminarielärarna i trädgårdsskötsel jämföras med övriga övningslärares

och att deras lönegradsplacering omprövas i anslutning till den

förestående löneregleringens genomförande. På grund av vad utskottet sålunda

anfört torde motionerna I: 291 och II: 445 samt I: 279 och II: 434 icke

böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Vad departementschefen i övrigt i förevarande sammanhang anfört och

föreslagit föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 291 och II: 445 samt I: 279 och

II: 434 godkänna vad departementschefen anfört rörande

löneregleringens omfattning.

III. Undervisningsskyldigheten vid full tjänstgöring.

De sakkunniga. Dessa framhålla, att den av de sakkunniga föreslagna principen,

att övningslärartjänsterna i allmänhet skola vara heltidstjänster, fordrar,

att undervisningsskyldigheten å dessa tjänster regleras på helt annat

sätt än som hittills skett. Frågan om det antal veckotimmar, som skall anses

motsvara full tjänstgöring, blir av grundläggande betydelse för hl. a.

huru många tjänster med full tjänstgöring som kunna inrättas, men även

i viss mån för huru anställningsvillkoren, exempelvis lönegradsplaceringen,

böra utformas. De sakkunniga föreslå, att undervisningsskyldigheten vid

full tjänstgöring bestämmes till ett visst antal veckotimmar utan annan variation

än den, som i speciella fall kan betingas av särskilda omständigheter.

Med utgångspunkt från detta förslag ha de sakkunniga fixerat sitt huvudförslag

så: full tjänstgöring skall anses föreligga vid en undervisning av 30

veckotimmar, d. v. s. det timtal som enligt nu gällande bestämmelser berättigar

till full lön.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Av vad sålunda anförts framgår bl. a. att de sakkunniga icke funnit det

ändamålsenligt att differentiera undervisningsskyldigheten efter de olika

övningsämnena. Visserligen skulle, säga de sakkunniga, vissa motiv härför

kunna anföras, bl. a. att för närvarande timtalet å reglerade tjänster i

manlig slöjd vid folkskola i många fall är högre än i andra övningsämnen.

En differentiering i detta avseende skulle emellertid medföra avsevärda

organisatoriska svårigheter, och en viss begränsning av undervisningsskyldigheten,

särskilt vid tjänstgöring vid mer än en skola, bleve nödvändig

av schematekniska skäl.

Departementschefen har funnit de sakkunnigas förslag i fråga om undervisningsskyldigheten

vid full tjänstgöring väl motiverat och lämpligt samt

tillstyrkt, att undervisningsskyldigheten bestämmes i enlighet med förslaget.

Motionen I: 293. I denna har rörande undervisningsskyldigheten för ordinarie

lärare i slöjd anförts följande.

I propositionen nr 136 föreslås, att tjänstgöringstiden för lärare i manlig

och kvinnlig slöjd fastställes till 30 timmar per vecka. I folkskolan har varje

slöjdgrupp nästan undantagslöst 4 timmar per vecka. Härav följer, att en lärare

i slöjd antingen får 7 grupper med en veckotjänstgöring av 28 timmar eller 8

grupper med en tjänstgöring av 32 timmar. I senare fallet måste extra arvode

utgå för de överskjutande 2 timmarna. Önskvärt vore, att nämnda lärares

tjänstgöringstid fastställdes till 32 timmar per vecka. Det skulle också kunna

betraktas såsom skäligt, då man betänker, att folkskollärares tjänstgöringstid

är 30 timmar per vecka. Den senares hemarbete torde med mer

än 2 timmar per vecka överstiga en slöjdlärares.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka, att undervisningsskyldigheten vid

full tjänstgöring i enlighet med departementschefens förslag bestämmes till

30 veckotimmar. Beträffande det i motionen I: 293 framförda yrkandet om

att undervisningsskyldigheten för slöjdlärare måtte bestämmas till 32 veckotimmar

får utskottet framhålla, att ehuru vissa skäl kunna anses tala för

en sådan anordning utskottet likväl med hänsyn till vad lärarlönesakkunniga

anfört icke ansett sig böra för dessa lärares vidkommande ifrågasätta

något undantag från den av departementschefen föreslagna generella bestämmelsen.

Utskottet avstyrker alltså bifall till ifrågavarande motion.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionen I: 293 godkänna vad departementschefen

anfört rörande undervisningsskyldigheten vid full

tjänstgöring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

11

IV. Anställningsformer. Tjänstgöring vid olika skolor. Tjänstgöring

i två övningsämnen m. m. Organisationen av övningslärarnas

tjänstgöring. Tillsättning av tjänster.

De sakkunniga. Dessa ha under rubriken anställningsformer

redovisat en av de sakkunniga verkställd provorganisation, vilken genomförts

i huvudsakligt syfte att utröna möjligheterna att inrätta ett större

antal övningslärartjänster med full tjänstgöring. Provorganisationen har

grundats på uppgifter om timtalen å olika övningslärartjänster under läsåret

1944/45.

Enligt de sakkunniga visar provorganisationen, att genom kombination

av undervisning i olika skolor och delvis även i olika övningsämnen antalet

heltidstjänster skulle bliva vida större vid de högre skolformerna än

f. n. är fallet. Framdeles skulle övningslärarna såväl vid dessa skolformer

som vid folkskolan kunna påräkna att i rimlig tid före pensionsåldern erhålla

heltidstjänster. Sammanlagda antalet provorganiserade heltidstjänster

skulle dessutom bliva något större än antalet nuvarande ordinarie tjänster.

På grund av nu anförda omständigheter ha de sakkunniga ansett sig

kunna förorda, alt endast heltidstjänster framdeles skola kunna inrättas

såsom ordinarie tjänster. Dessa tjänster böra då enligt de sakkunnigas mening

få samma karaktär som motsvarande ordinarie ämneslärartjänster. En

ordinarie övningslärare bör alltså vara garanterad den enligt löneplanen

för tjänsten angivna lönen, även om timtalet å tjänsten i något fall skulle

sjunka under det, som motsvarar full tjänstgöring.

Beträffande inrättandet av ordinarie övningslärartjänster anföra de sakkunniga

bl. a. följande.

Enligt de sakkunnigas mening bör i princip gälla, att varje övningslärartjänst

vid de högre skolformerna, som varaktigt bereder innehavaren full

tjänstgöring, skall inrättas som ordinarie tjänst. Också vid folk- och fortsättningsskolor

böra i regel ordinarie tjänster inrättas vid varaktigt behov

av heltidstjänst. .....

Vid de statliga skolformerna bestämmes f. n. antalet ordinarie tjänster av

Kungl. Maj :t och riksdagen. De sakkunniga anse, att så bör ske även i fortsättningen.

Skolöverstyrelsen, eller beträffande de tekniska läroverken överstyrelsen

för yrkesutbildning, bör äga besluta, vid vilka skoloi de föi vaije

skolform beslutade tjänsterna skola placeras.

Vid de högre kommunala skolorna ha f. n. vederbörande kommunala

myndigheter rätt att efter Kungl. Maj :ts tillstand inrätta ordinarie övningslärartjänster.

De äro dock icke skyldiga härtill. De sakkunniga vilja förorda,

alt Kungl. Maj :t bör äga att, där särskilda skäl därtill föreligga, ålägga

högre kommunal skola att inrätta ordinarie tjänst i övningsämne.

Vid folkskolan ankommer det utom i hushållsgöromål på beslut av vederbörande

skoldistrikt, om folk- och småskollärare eller facklärare skola

anlitas för undervisningen i övningsämnen. Det är givetvis önskvärt, att om

skoldistrikt anställt facklärare i ett övningsämne, vilken varaktigt kan påräkna

full tjänstgöring, denne erhåller ordinarie tjänst. De sakkunniga

anse dock, att Kungl. Maj:t bör kunna ålägga skoldistrikten att inrätta

ordinarie tjänster endast i hushållsgöromål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Ordinarie tjänst vid högre kommunal skola eller folkskola bör enligt de

sakkunnigas uppfattning icke få inrättas utan Kungl. Maj :ts tillstånd. Likaså

borde uppkommande fråga om indragande av kommunal övningslärartjänst

vid vakans, underställas Kungl. Maj :ts prövning och avgörande.

Som tidigare angivits ha de sakkunniga föreslagit, att undervisningsskyldigheten

för alla ordinarie övningslärartjänster i princip skall motsvara

full tjänstgöring eller 30 veckotimmar. Vissa undantag från denna regel

böra emellertid enligt de sakkunnigas mening göras. Beträffande dessa undantag

har anförts i huvudsak följande.

De sakkunniga föreslå, att undervisningsskyldigheten för folk- och småskoleseminariernas

övningslärare i teckning, musik och gymnastik skall

kunna begränsas till lägst 27 veckotimmar.

Samma nedsättning bör också gälla lärarinnorna i hushållsgöromål och

därmed jämförliga ämnen vid statens skolköksseminarium. Föreskriften i

Kungl. brevet den 17 maj 1935, att en föreläsningstimme här i fråga om fullgörande

av lärares undervisningsskyldighet samt i avlöningshänseende skall

anses motsvara två vanliga undervisningstimmar, bör dessutom alltjämt äga

tillämpning.

Vidare bör någon nedsättning i undervisningsskyldigheten vara möjlig

för övningslärare, som ha särskilt krävande tjänstgöringsförhållanden i

jämförelse med andra lärare i samma ämne. Detta torde främst få tillämpning

i de fall, då en lärare tjänstgör vid två eller flera skolor och måste

företaga tidsödande resor mellan dessa eller uppehålla sig å annan ort än

bostadsorten. För att timtalet skall kunna sänkas med en veckotimme, bör

emellertid tidsförlusten genom resor o. d. vara avsevärt större än en timme

i veckan, och i intet fall bör timtalet få nedgå till lägre än 27 veckotimmar.

Därjämte skulle sådan nedsättning av undervisningsskyldigheten kunna

anses motiverad, om läraren har ett ovanligt stort antal undervisningsavdelningar,

såsom förhållandet kan vara för musiklärare vid folkskolan.

De sakkunniga föreslå vidare, att ordinarie lärare skola vara skyldiga att

mot särskild ersättning tjänstgöra högst 4 veckotimmar utöver den för

tjänsten stadgade undervisningsskyldigheten.

Enligt de sakkunnigas mening böra övningslärare liksom hittills kunna

erhålla extra ordinarie anställning, även om de icke ha full tjänstgöring.

Minimigränsen föreslås emellertid till 15 veckotimmar för alla övningslärare.

De extra ordinarie lärarna skola dessutom enligt förslaget kunna åläggas

mera omfattande tjänstgöring, i första hand inom intervallen 15—30

veckotimmar, men därutöver ytterligare 4 veckotimmar, liksom de ordinarie

övningslärarna. De sakkunniga föreslå vidare, att det nuvarande extra ordinariebegreppet

för övningslärarna utbytes mot ett begrepp, som i huvudsak

motsvarar det för folkskolans lärare gällande. Förslaget innebär, att övningslärarna

i princip skola efter en viss minimitjänstgöring erhålla extra

ordinarie anställning, så snart tiden för anställningen uppgår till minst en

termin och tjänstgöringen omfattar minst 15 veckotimmar.

Beträffande de sakkunnigas förslag rörande allmänna behörighetsvillkor

m. m. för extra ordinarie anställning hänvisas till propositionen s. 28—29.

De sakkunniga föreslå, att utöver ordinarie och extra ordinarie anställning

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

13

icke någon annan anställningsform skall förekomma för övningslärare än

anställning såsom timlärare.

I fråga om tjänstgöring vid olika skolor innebära de sakkunnigas

förslag i huvudsak följande.

Undervisning vid en skolform, som ingår i löneregleringen, skall kunna

kombineras med undervisning vid varje annan sådan skolform, där så befinnes

lämpligt. — Undervisning vid olika skolor skall kunna förenas till

enhetliga tjänster, dock endast om det sammanlagda timtalet vid skolorna

uppgår till så stort antal veckotimmar, att det berättigar till extra ordinarie

anställning. Därutöver föreslås i detta hänseende, att om en tjänst å minst

15 veckotimmar med undervisningen förlagd till olika skolor uppehälles av

timlärare, denne skall anses ha en enhetlig anställning på samma sätt som

ordinarie och extra ordinarie lärare. — Ett system med huvudtjänst och

fyllnadstjänstgöring skall läggas till grund för övningslärarnas kombinerade

tjänstgöring, Övningslärartjänst skall alltså vara placerad vid en enda

skola. — I regel skall en övningslärartjänst med tjänstgöring vid mer än en

skola vara placerad vid den skola, där större delen av tjänstgöringen fullgöres.

—• Övningslärarna skola i princip vara skyldiga att utföra fyllnadstjänstgöring.

Skyldigheten skall endast avse sådana skolformer, som omfattas"

av löneregleringen, samt dessutom kommunala gymnasier. — Öyningslärarna

skola icke äga rätt till fyllnadstjänstgöring. — I vissa fall bör

man vid fyllnadstjänstgöring kunna bortse från mindre brister i lärares

formella behörighet. — Vid kombinerad tjänstgöring skall lön utgå, som

om hela tjänstgöringen fullgjorts vid den skola, vid vilken huvudtjänsten

är placerad. Timlärararvode vid fyllnadsjänstgöring skall dock alltid utgå

med det belopp, som gäller för den skola, där undervisningen fullgöres,

och efter den ortsgrupp, till vilken nämnda skola hänförts. All avlöning

skall utbetalas vid den skola, där huvudtjänsten är placerad. — De beslutande

myndigheterna för den skola, där huvudtjänsten är placerad, skola

beträffande läraren ha i huvudsak samma befogenheter — i den mån dessa

icke överlåtits på central myndighet — som om läraren hade haft hela sin

tjänstgöring vid skolan i fråga. Dock skall även den andra skolan ha möjlighet

att bevaka sina intressen.

Beträffande förslagens närmare innebörd hänvisas till propositionen, s.

34—42.

Vad rör t j ä n s t g ö r i n g i två övnings ämnen m. in. böra enligt

de sakkunnigas mening, i syfte att stimulera lärarnas intresse för dubbel

utbildning, ordinarie tjänster inrättas i ämneskombinationerna teckning-manlig

slöjd, teckning-kvinnlig slöjd och hushållsgöromål-kvinnlig

slöjd, där redan nu vissa lärare ha föreskriven dubbel kompetens och kombinerad

tjänstgöring förekommer. De sakkunniga föreslå, att ordinarie tjänst

i två övningsämnen alltid skall tillhöra samma lönegrad som ordinarie tjänst

i det av ämnena, som medför den högre lönegradsplaceringen. De sakkunniga

anse, att ordinarie tjänst i två övningsämnen icke bör inrättas, då en

ordinarie tjänst i det ämne, som berättigar till den högre lönegraden, lämpligen

kan inrättas genom att till en tjänst förena undervisningen vid olika

skolor å samma ort. Vidare bör, uttala de sakkunniga, det ämne, som berättigar

till den högre lönegraden, omfatta minst hälften av den med tjänsten

förenade undervisningsskyldigheten.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 192.

De sakkunniga ha funnit, att icke-ordinarie tjänst bör kunna inrättas i

varje kombination av övningsämnen, därest tjänsten kan tillsättas med lärare,

som har föreskriven kompetens i båda ämnena, och därest sådan tjänst

i övrigt får anses önskvärd med hänsyn till förhållandena i varje särskilt

fall. Liksom ordinarie tjänst i två övningsämnen bör enligt de sakkunnigas

mening icke-ordinarie sådan tjänst tillhöra den högre av de lönegrader,

som gälla för motsvarande tjänster i ett av ämnena.

De sakkunniga anse, att här avsedda tjänster böra tillsättas i särskild

ordning, för att icke sökande med dubbel kompetens skola bliva i alltför

hög grad gynnade på bekostnad av dem, som ha utbildning endast i ett

ämne.

De sakkunniga ha slutligen föreslagit, att kombinerad tjänstgöring skall,

under vissa angivna förutsättningar, kunna ordnas i praktiskt läroämne

eller yrkesämne och övningsämne.

I avsnittet om organisationen av övningslärarnas

tj änstgöring erinra de sakkunniga om gällande bestämmelser rörande

fastställandet m. in. av antalet timmar i övningsämnen och uttala, att de

icke ifrågasätta någon ändring i förevarande hänseenden. De sakkunniga påpeka

emellertid att det vid de högre skolformerna stundom förekommer, att

kommunerna helt av egna medel bekosta ytterligare undervisningstimmar i

vissa övningsämnen. De sakkunniga anse, att sådan tjänstgöring bör kunna

inräknas i övningslärartjänsterna.

De sakkunniga framhålla att, därest organisationen av övningslärartjänster

med undervisning vid olika skolor skall kunna genomföras tillfredsställande,

den måste bli föremål för en fortlöpande central ledning och kontroll,

vilken främst borde utövas genom skolöverstyrelsen. Detta gör enligt de

sakkunnigas uppfattning, att överstyrelsen i vissa fall måste tillerkännas

något vidgade befogenheter.

De sakkunniga förklara sig anse, att det skulle vara önskvärt, om samtliga

statliga och statsunderstödda kommunala skolor å en ort hade en gemensam

styrelse. Samarbetet mellan skolorna skulle underlättas, och skolöverstyrelsens

arbetsuppgifter skulle kunna i viss mån decentraliseras till

dessa styrelser. Då emellertid nämnda fråga låge vid sidan av de sakkunnigas

uppdrag, ha de sakkunniga i stället föreslagit en anordning, där det

grundläggande organisationsarbetet skall ske på ett sammanträde mellan

representanter för de olika skolorna å samma ort och eventuellt närliggande

orter.

De sakkunniga påpeka, att det ligger i sakens natur, att genomförandet

av de sakkunnigas förslag i denna del kommer att medföra ökat administrativt

arbete för skolöverstyrelsen. Särskilt under de första åren, då en omfattande

omorganisation av övningslärarnas tjänstgöringsförhållanden skulle

verkställas, syntes denna ökning bli avsevärd. De sakkunniga utgå från att

skolöverstyrelsens personalbehov för ifrågavarande ändamål tillgodoses.

Vad rör tillsättning av tjänster föreslå lärarlönesakkunniga,

att de myndigheter, som nu ha befogenhet att tillsätta övningslärare, åt
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

15

minstone tills vidare behålla denna befogenhet. De sakkunnigas förslag till

bestämmelser rörande ledigförklarande och tillsättning av övningslärartjänster

överensstämma även i övrigt i stort sett med vad som hittills gällt. De

allmänna bestämmelserna ha emellertid ansetts böra kompletteras med

vissa specialbestämmelser för de tjänster, som omfatta tjänstgöring vid mer

än en skola. Beträffande vad de sakkunniga härom närmare anfört hänvisas

till propositionen, s. 55—57. Rörande befordringsgrunderna vid tillsättning

av ordinarie och icke-ordinarie övningslärartjänster framhålles, att vid tillsättning

av sådana tjänster hittills gällande befordringsgrunder böra tillämpas

samt att tjänstgöringen vid de olika av löneregleringen berörda skolformerna

i merithänseende bör anses vara likvärdig, där ej särskilda skäl tala

för en annan värdering såsom beträffande tjänstgöring vid seminarierna.

Yttranden. Vad de sakkunniga vid behandlingen av frågan om anställningsformerna

anfört rörande nedsättningen av undervisningsskyldigheten

för vissa lärarkategorier har föranlett statskontoret till följande

uttalande.

Ur synpunkten av att bestämmelserna rörande övningslärarna bliva så

enkla som möjligt och då de skäl, som anförts för en begränsning av veckotimtalet

för full tjänstgöring för lärare vid seminarier och för vissa andra

lärarkategorier icke synas tillräckligt bärande, har statskontoret funnit sig

böra föreslå, att undervisningsskyldigheten vid full tjänstgöring bestämmes

till 30 veckotimmar vid samtliga av löneregleringen omfattade skolformer

och att undantag härifrån medgives allenast ordinarie lärare, som av schematekniska

skäl icke kan beredas fullt antal veckotimmar.

I anslutning till vad de sakkunniga anfört om organisationen av

övningslärarnas tjänstgöring har skolöverstyrelsen framhållit,

att genomförandet av sakkunnigförslaget komme att öka arbetet icke

blott för överstyrelsen utan även för rektorer, skolstyrelser och folkskolinspektörer

samt erinrat om att rektorerna vid de allmänna läroverken redan

nu ofta hade en onormalt stor arbetsbörda. Svenska stadsförbundet har funnit

de sakkunnigas uttalande om önskvärdheten av samordning av olika

skolor under en gemensam lokal styrelse beaktansvärt. Att samarbetet mellan

skolorna därigenom skulle kunna underlättas och skolöverstyrelsens

arbetsuppgifter i viss mån kunna decentraliseras till sådan styrelse samt

icke blott övningslärarnas tjänstgöringsförhållanden utan även andra frågor

kunna lösas enklare ocn smidigare än nu utgör enligt förbundets mening

mycket vägande skäl för att taga frågan om en dylik samordning under

övervägande.

De sakkunnigas förslag i fråga om tillsättning av tjänster har

icke rönt annan erinran i remissvaren, än att slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund

framhållit önskvärdheten av att vid dylik tillsättning ett förslag på

tre personer uppsattes, i likhet med vad som sker vid tillsättning av folkskollärartjänster.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Departementschefen. I allt väsentligt har departementschefen biträtt lärarlönesakkunnigas

förslag i nu förevarande hänseenden. Vad rör anställningsformerna

har departementschefen anfört bl. a. följande.

I likhet med de sakkunniga anser jag det icke vara erforderligt, att för

övningslärare tagas i anspråk andra anställningsformer än ordinarie och

extra ordinarie anställning samt anställning såsom timlärare. Jag lämnar

vidare min anslutning till de sakkunnigas förslag rörande inrättande av

övningslärartjänster och är sålunda icke beredd att biträda framförda önskemål

om att Ivungl. Maj :t skulle bemyndigas ålägga skoldistrikt att inrätta

ordinarie tjänster även i andra övningsämnen än hushållsgöromål.

Frågan om med timläraranställning förenade löne- och andra förmåner anser

jag böra behandlas i samband med att förslag till avlöningsreglemente

för övningslärare framlägges för riksdagen. Vad rör nedsättningen av undervisningsskyldigheten

anser jag mig, på av de sakkunniga anförda skäl,

böra biträda föreliggande förslag. Med hänsyn till vad statskontoret framhållit,

finner jag mig emellertid icke kunna tillstyrka generell nedsättning

av undervisningsskyldigheten för ytterligare lärarkategorier. Jag får vidare

understryka, att nedsättning av undervisningsskyldigheten på grund av

krävande tjänstgöringsförhållanden samt av schematekniska eller andra

skäl endast bör medgivas under iakttagande av största återhållsamhet.

Rörande tjänstgöringen vid olika skolor har departementschefen

framhållit, att det givetvis föreligger svårigheter att bedöma ändamålsenligheten

av lärarlönesakkunnigas förslag i denna del, innan erfarenheter

vunnits av förslagens praktiska tillämpning. Såvitt nu kunde bedömas,

syntes emellertid de föreslagna åtgärderna vara väl ägnade att främja

det för löneregleringen angivna huvudsyftet, nämligen att bereda övningslärarna

förbättrade tjänstgöringsförhållanden. Med hänsyn härtill har

departementschefen ansett sig kunna biträda sakkunnigförslaget i denna del.

Vidkommande tjänstgöring i två övningsämnen in. in. har

departementschefen anfört följande.

De sakkunnigas förslag om inrättande av tjänster i två övningsämnen i

syfte att stimulera lärarnas intresse för dubbel utbildning kan jag tillstyrka

även om, såsom från vissa remissmyndigheter anförts, någon större effekt

åtminstone tills vidare icke synes kunna förväntas av förslagets genomförande.

Jag förutsätter, att utvecklingen på detta område noggrant följes av

skolöverstyrelsen samt att från vederbörligt håll tillses, att lärare med

mindre tillfredsställande kompetens i två övningsämnen vid tjänstetillsättningar

icke på olämpligt sätt gynnas i förhållande till lärare med gedigen

utbildning i endast ett ämne.

Mot sakkunnigförslagen i vad de avse lönegradsplacering, behörighetsvillkor

osv. för här avsedda lärare finner jag ej anledning till erinran.

Beträffande organisationen av övningslärarnas tjänstgöring

har departementschefen uttalat i huvudsak följande.

Förslagen om beslutanderätt och det administrativa förfarandet innebära

vissa avvikelser från gällande förhållanden, helt betingade av anordnandet

av kombinerad tjänstgöring vid olika skolor. Jag biträder dessa förslag.

Emellertid synes en tillämpning av de förordade anordningarna medföra

icke oväsentlig utvidgning av skolöverstyrelsens arbetsuppgifter med

åtföljande ökat personalbehov. Jag finner denna centralisering av arbets
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

17

uppgifterna till skolöverstyrelsen i viss mån betänklig och anser, i likhet med

de sakkunniga och svenska stadsförbundet, att det skulle vara önskvärt, att

för de olika skolorna på en ort i en eller annan form inrättades ett lokalt

samarbetsorgan med befogenhet att avgöra vissa frågor om övningslärarnas

tjänstgöringsförhållanden o. dyl. Jag är emellertid icke nu beredd framlägga

preciserade förslag rörande sammansättning, arbetsformer och kompetensområde

för ett sådant organ. Det torde böra ankomma på skolöverstyrelsen,

att vid det förestående organisationsarbetet över huvud taget överväga de

olika åtgärder, som kunna vidtagas i syfte att i möjligaste mån förenkla och

rationalisera det administrativa förfarandet i samband med organisationen

av övningslärarnas tjänstgöring samt att till Kungl. Maj :t inkomma med

av dessa överväganden föranledda förslag. Till frågan om en eventuell utökning

av personalen främst vid skolöverstyrelsen anser jag mig icke nu

böra taga ställning utan förutsätter jag, att denna fråga framdeles i vanlig

ordning prövas av chefen för ecklesiastikdepartementet. Vad därvid rör organisationen

av arbetet å rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken

in. fl. läroanstalter får jag erinra, att denna fråga nyligen utretts genom

särskilda sakkunniga. Kostnader för anställande av vid skolöverstyrelsen

eventuellt erforderlig tillfällig personal för det förberedande organisationsarbetets

genomförande torde böra bestridas från den i överstyrelsens avlöningsstat

upptagna 1''örslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar till

inspektörer och sakkunniga biträden in. in., vilken, om så blir erforderligt på

grund härav, torde få överskridas med det belopp, som motsvarar avlöningen

till ifrågavarande tillfälliga personal.

Vad slutligen angår tillsättning av tjänster har departementschefen

anfört följande.

De sakkunnigas förslag rörande tillsättning av tjänster kan jag i allt väsentligt

biträda. Vad rör de angivna befordringsgrunderna vill jag emellertid

— då relativt starka skäl synas tala för att ett enhetligt tillsättningsförfarande

tillämpas för samtliga lärare vid folkskolan — tillstyrka slöjdoch

yrkeslärarnas riksförbunds förslag om att ordinarie övningslärartjänst

vid folkskolan skall tillsättas på samma sätt som folkskollärartjänst, dvs. att

vid sådan tillsättning upprättas förslag på tre personer. Att härigenom icke

full överensstämmelse uppnås i fråga om tillsättningsförfarandet som sådant

för samtliga av löneregleringen berörda övningslärartjänster torde icke

medföra några påvisbara olägenheter.

Jag får slutligen framhålla, att vad jag i det föregående vid anmälan av

frågan om organisation av övningslärarnas tjänstgöring uttalat rörande förenkling

och rationalisering av det administrativa förfarandet även äger avseende

å tillsättning av tjänster.

Utskottet har för sin del funnit lärarlönesakkunnigas förslag beträffande

anställningsformer, tjänstgöring vid olika skolor och tjänstgöring i två övningsämnen

in. in. vara väl ägnade alt främja det för löneregleringen angivna

huvudsyftet, nämligen att bereda övningslärarna förbättrade tjänstgöringsoch

därmed även avlöningsförhållanden. I likhet med de sakkunniga och

departementschefen finner utskottet det sålunda vara tillfyllest, att för

övningslärarna tagas i anspråk tre anställningsformer, nämligen ordinarie

och extra ordinarie anställning samt anställning såsom timlärare. Utskottet

anser det vidare lämpligt, all tjänstgöring vid olika skolor skall kunna

- Ililianu till riksdagens protokoll 1948. (i samt. Nr 192.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 192.

förenas till enhetliga tjänster samt att därvid det redan nu vid folk- och

småskoleseminarierna tillämpade systemet med huvudtjänst och fyllnadstjänstgöring

kommer till användning. På av departementschefen anförda

skäl tillstyrker utskottet, att såväl ordinarie som icke ordinarie tjänster skola

kunna inrättas i två övningsämnen.

Utskottet vill i anslutning till vad departementschefen därom anfört framhålla

angelägenheten av att åtgärder vidtagas i syfte att i möjligaste mån

förenkla och rationalisera det administrativa förfarandet i samband med

organisationen av övningslärarnas tjänstgöring samt tillsättningen av tjänster.

Beträffande den härmed sammanhängande frågan om organisationen av

arbetet å rektorsexpeditionerna må erinras om vad utskottet förut vid innevarande

års riksdag härutinnan anfört (utlåtande nr 8 s. 71 och 113). Utskottet

tillstyrker, att övningslärartjänst vid folkskolan tillsättes på samma

sätt som folkskollärartjänst, dvs. att vid sådan tillsättning upprättas

förslag på tre personer.

Vad departementschefen i övrigt under här behandlade avsnitt anfört föranleder

ingen erinran från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag, godkänna

vad departementschefen i förevarande hänseenden anfört.

V. Lönegrader.

De sakkunniga. Dessa ha funnit en omprövning i hela dess vidd av frågan

om lönegradsplaceringen för övningslärarna vara nödvändig främst av den

anledningen, att olika skolformer med förut mycket skiftande löneskalor

nu skulle föras in under ett enhetligt avlöningsreglemente.

Innan de sakkunniga ingå på frågan om lönegradsplaceringen för de olika

kategorierna av övningslärare var för sig, ha de framfört vissa allmänna

synpunkter, som legat till grund för deras bedömande. De framhålla i detta

sammanhang, att det ligger i sakens natur, att avvägningen av de olika synpunkterna

ställer sig svår att rättvist genomföra. Detta har varit en anledning

till att de sakkunniga iakttagit försiktighet gentemot alltför stora rubbningar

av nu gällande lönegradsplaceringar.

Vägledande för de förslag de sakkunniga framlagt ha varit de lönegradsplaceringar,

som tidigare bestämts för de olika kategorierna av ämneslärare

vid de allmänna läroverken och högre kommunala skolorna samt för folkskolans

lärare. Hänsyn har av de sakkunniga tagits till utbildningstidens

längd och till studiekostnader. Att lönegradsplaceringen ställdes i viss relation

till utbildningstiden vore ofrånkomligt. De sakkunniga ha emellertid

hävdat, att denna synpunkt icke ensam eller ens i första rummet får vara

bestämmande. Varje tendens till utbildningstidens förlängning huvudsakligen

för löneförhöjningens skull måste enligt de sakkunnigas mening bestämt

tillbakavisas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

19

De sakkunniga ha vidare haft att taga ställning till frågan, huruvida lönegradsplaceringen

för lärare i visst ämne bör vara densamma inom samtliga

skolformer och på skilda åldersstadier eller om differentiering i dessa

avseenden bör genomföras. De sakkunniga ha härvid funnit det rimligt, att

övningslärare vid skolformer med mer kvalificerad undervisning på grund

av lärjungarnas högre ålder erhålla en högre lönegradsplacering än övriga

lärare tillhörande samma lärarkategori. Att i stort sett samma utbildningskrav

ställas på lärarna, vare sig de tjänstgöra på högre eller lägre stadium,

utgör enligt de sakkunnigas mening icke något avgörande hinder för viss

olikhet i lönegradsplaceringen. Dessa principer — samma lönegradsplacering

för lärare i samma ämne vid olika skolformer, om lärjungarna tillhöra

samma åldersstadium, men med möjlighet till högre lönegradsplacering, om

lärjungarna i en skolform representera högre åldersstadium — ha av de

sakkunniga ansetts böra läggas till grund för samtliga förslag om lönegradsplaceringar

för övningslärarna.

Beträffande motiveringen för detta ståndpunktstagande samt beträffande

de allmänna konsekvenserna av principernas tillämpning torde få hänvisas

till propositionen, s. 58—61.

Enligt de sakkunnigas förslag skall full lön enligt löneplanen utgå till

varje ordinarie övningslärare. De sakkunniga ha vidare såsom tidigare

nämnts föreslagit, att varje övningslärare skall vara skyldig att utöver den

med tjänsten förenade undervisningsskyldigheten mot särskild ersättning

bestrida tjänstgöring med högst 4 veckotimmar. Även i fortsättningen torde

man därför enligt de sakkunnigas mening liksom hittills få räkna med att

övningslärarna särskilt i vissa ämnen i ganska stor utsträckning komma

att få uppbära avlöningsförmåner, som överstiga de belopp, som upptagas

på löneplanerna. Viss hänsyn till denna omständighet har synts de sakkunniga

böra tagas även vid lönegradsplaceringarna.

Efter dessa allmänna synpunkter på övningslärarnas lönegradsplacering

övergå de sakkunniga till att behandla de olika kategorierna av övningslärare.

Ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik. De sakkunniga erinra

om att sedan lång tid tillbaka lärarna i teckning, musik och gymnastik

vid de högre skolformerna varit jämställda i lönehänseende. Vid de allmänna

läroverken ha emellertid gymnastiklärarna sedan den 1 januari 1938

och vid de högre kommunala skolorna sedan den 1 januari 1939 visserligen

tillhört samma lönegrad som tecknings- och musiklärare men uppburit särskild

ersättning för arbetet med friluftsverksamheten, innebärande att till

det antal veckotimmar undervisningsskyldigheten omfattar skola för årslönernas

beräknande läggas högst tre veckotimmar. Den löneförmån i förhållande

till tecknings- och musiklärarna, som härigenom tillkommer gymnastiklärarna,

är ganska betydande.

De sakkunniga ha ansett sig böra upptaga hela frågan om ersättningen

för friluftsverksamheten till saklig omprövning och därvid kommit till det

resultatet, att det varken med hänsyn till arbetets omfattning eller utbild
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 192.

ningen finnes skäl att i fråga om lönegradsplacering göra någon åtskillnad

mellan gymnastiklärare, teckningslärare och musiklärare. Då de sakkunniga

icke heller våga hävda, att arten och betydelsen av gymnastiklärarnas

arbete skulle kunna vara tillräcklig att för dem motivera en högre lönegrad

ha de sakkunniga stannat för att placera teckningslärare, musiklärare

och gymnastiklärare i samma lönegrader.

De sakkunniga ha emellertid föreslagit viss kompensation för den hittills

utgående extra ersättningen för arbetet med friluftsverksamheten och föreslagit,

att undervisningsskyldigheten för ordinarie gymnastiklärare skall anses

fullgjord vid 28 veckotimmars undervisning. Nedsättningen bör enligt

de sakkunnigas mening begränsas till de skolformer, där lärarna för närvarande

åtnjuta särskild ersättning för arbetet med friluftsverksamheten,

d. v. s. de allmänna läroverken och de högre kommunala skolorna. I fråga

om extra ordinarie gymnastiklärare föreslå de sakkunniga, att sådana lärare

vid 14—20 veckotimmars undervisning automatiskt skola få uppbära avlöning

för en veckotimme utöver antalet undervisningstimmar och vid mer

än 20 veckotimmars undervisning för två veckotimmar utöver antalet undervisningstimmar.

De sakkunniga föreslå, att lönegraden Ca 23, motsvarande A 20, må bibehållas

för de högre allmänna läroverkens lärare, d. v. s. för flertalet av

de nuvarande ordinarie lärarna med full tjänstgöring. Samma lönegrad bör

även enligt de sakkunnigas mening på grund av lärjungarnas högre ålder

gälla gymnastiklärarna vid de högre tekniska läroverken.

I överensstämmelse med de allmänna synpunkter, som legat till grund för

de sakkunnigas bedömanden, föreslå de sakkunniga något lägre lönegrad

för lärare i teckning, musik och gymnastik vid övriga skolformer utom folkoch

småskoleseminarierna. De sakkunniga framhålla, att de från början i

detta fall ifrågasatt två lönegraders skillnad och därmed placeringen i A 18

för ifrågavarande lärare. Sedermera hade den mellanliggande lönegraden

(A 19) slopats i det nya lönesystemet, varför skillnaden blivit begränsad

till en lönegrad. De sakkunniga ha ansett sig höra acceptera denna konsekvens

av det förändrade lönesystemet och föreslå sålunda Ca 22. Denna

lönegrad innebär, framhålla de sakkunniga, en betydande höjning för folkskolans

lärare i teckning, musik och gymnastik men sänkning med en lönegrad

för realskolans och de högre kommunala skolornas lärare. I anslutning

härtill anföra de sakkunniga i huvudsak följande.

Då folkskollärarna (i skolor med 39 veckors läsår) bliva placerade i Ca

21, komma sålunda vissa övningslärare i folkskolan att få en lönegrads

bättre löneställning än de egentliga folkskollärarna. De sakkunniga äro väl

medvetna om att detta förhållande icke är fullt tillfredsställande, möjligen

med undantag för de fall, då instruktörsverksamhet ingår i övningslärarnas

uppgifter i folkskolan. I själva verket måste nog folkskolläraren anses

ha det mest ansvarsfulla arbetet, och utan tvivel har han också den största

arbetsbördan. Enligt de sakkunnigas princip, att övningslärare skola erhålla

samma avlöning för undervisning på ungefär samma åldersstadium, böra

emellertid folkskolans övningslärare vara placerade i samma lönegrad som

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

21

bl. a. realskolans, och att sänka de senares lönegradsplacering med ytterligare

en lönegrad ha de sakkunniga icke funnit tillrådligt under föreliggande

omständigheter, låt vara att ett stort antal av dessa lärare på grund av

lägre undervisningsskyldighet än 30 veckotimmar icke uppburit full lön

enligt löneplanen.

De sakkunniga ha vidare föreslagit, att lärare i teckning, musik och gymnastik

vid folk- och småskoleseminarierna placeras i Ca 25.

Som normallönegrad för de ordinarie lärarinnorna i hushållsgöromål ha

de sakkunniga föreslagit lönegraden Ca 18. Vidare ha de sakkunniga föreslagit,

att lärarinnorna vid de kommunala flickskolorna, statens normalskola

samt folk- och småskoleseminarierna placeras i Ca 20 samt lärarinnorna

vid statens skolköksseminarium i Ca 25.

Beträffande de sakkunnigas motivering för förslaget om Ca 18 såsom normallönegrad

torde få hänvisas till propositionen, s. 66.

Motiveringen för lönegraden Ca 20 för lärarinnorna vid de kommunala

flickskolorna är den att undervisningen i hushållsgöromål vid denna skolform

förekommer i större utsträckning och i högre klasser än i övriga skolformer

och därför kan drivas icke oväsentligt längre.

Ordinarie lärarinnor i kvinnlig slöjd. De sakkunniga föreslå, att sådana

ordinarie lärarinnor i kvinnlig slöjd, som inneha fullt tillfredsställande kompetens,

placeras i lönegraden Ca 18 vid kommunala flickskolor och statens

normalskola, i lönegraden Ca 23 vid folkskoleseminarier med kvinnliga seminarieelever

och vid småskoleseminarier ävensom vid statens skolköksseminarium

samt i lönegraden Ca 16 vid övriga skolor. I en lägre lönegrad,

förslagsvis Ca 13, föreslå de sakkunniga att lärarinnor med mindre tillfredsställande

kompetens bliva placerade.

Vad de sakkunniga anfört till stöd för förslaget om lönegraden Ca 16 vid

de flesta skolformerna — vilket är det grundläggande förslaget — finnes

intaget å s. 67—68 i propositionen, till vilka torde få hänvisas.

Beträffande lönegradsplaceringen för lärarinnor vid de kommunala flickskolorna

— vilka f. n. äro placerade i A 16 — framhålla de sakkunniga,

att det i enlighet med de sakkunnigas allmänna principer finnes skäl för

en något högre placering vid dessa skolor än i flertalet övriga skolformer.

Placeringen i lönegraden Ca 23 av lärarinnor i kvinnlig slöjd vid vissa seminarier

motiveras av de sakkunniga med att dessa seminarier utbilda folkoch

småskollärarinnor och att man måste räkna med att även i fortsättningen

en mycket stor del av slöjdundervisningen i folkskolan kommer att

omhänderhavas av folkskollärarinnor och småskollärarinnor.

De sakkunniga föreslå beträffande ordinarie lärare i manlig slöjd i allmänhet

två skilda lönegrader alltefter lärarens individuella kompetens, nämligen

lönegraden Ca 18 för lärare med särskilt god kompetens och lönegraden

Ca 16 för annan behörig lärare. För folkskoleseminarium, där lärarutbildning

i manlig slöjd förekommer, föreslås lönegraden Ca 23.

En lönegradsplacering, som är direkt avhängig av vederbörande befattningshavares

kompetens, fordrar ju noggranna regler för hur de olika slag

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 192.

av kompetens, som må ifrågakomma, skola kunna bestämmas. De sakkunniga

ha påpekat, att det f. n. icke finns några fastställda behörighetskrav

för lärarna i manlig slöjd. Med hänsyn härtill ha de sakkunniga avgivit

förslag i detta hänseende. Rörande förslagets innebörd torde få hänvisas till

propositionen, s. 70—71.

De sakkunniga föreslå, att extra ordinarie övningslärare i regel skola placeras

endast en lönegrad under den normala lönegrad, som enligt de sakkunnigas

förslag skall gälla för motsvarande ordinarie lärare. Extra ordinarie

lärare i teckning, musik och gymnastik föreslås sålunda vid alla skolformer

utom vid seminarierna placerade i Ce 21, extra ordinarie lärare i

hushållsgöromål utom vid statens skolköksseminarium i Ce 17, extra ordinarie

lärare i kvinnlig slöjd utom vid seminarierna i Ce 15 samt extra ordinarie

lärare i manlig slöjd utom vid seminarierna i Ce 17 eller Ce 15, alltefter

sin kompetens. Vid lärarutbildningsanstalterna böra enligt de sakkunnigas

mening de extra ordinarie lärarna placeras två lönegrader under den

för motsvarande ordinarie lärare gällande lönegraden, detta bland annat

med hänsyn till relationen till ordinarie lärares placering vid övriga skolformer.

Till stöd för dessa förslag anföra de sakkunniga följande.

Av de sakkunnigas utredningar framgår, att övningslärarna måste räkna

med att under längre tid än ämneslärare och folkskollärare uppehålla

timläraranställning eller extra ordinarie anställning, innan de erhålla ordinarie

tjänster. Därtill kommer, att de i extra ordinarie anställning mera

sällan kunna påräkna full tjänstgöring. Tvärtom kommer tjänstgöringen

i många fall att bliva ganska låg. Vid de högre skolformerna skulle sålunda

enligt de sakkunnigas beräkningar antalet tjänster å 15—19 veckotimmar

i teckning, musik och gymnastik utgöra omkring hälften av det antal tjänster,

varå extra ordinarie anställning skulle erhållas. En viss kompensation

för de låga timtalen har tidigare vid de statliga läroanstalterna givits,

genom tillämpning av den s. k. treprocentsregeln vid avlöningens beräknande.

Denna kompensation kommer att försvinna vid genomförandet av

de sakkunnigas förslag. Med hänsyn till dessa förhållanden anse de sakkunniga,

att skillnaden i lönegrader mellan ordinarie och extra ordinarie

befattningar bör vara mindre för övningslärare än för ämneslärare och

folkskollärare.

Då icke-ordinarie lärare kunna beräknas i avsevärd omfattning övergå

från den ena skolformen till den andra, torde det vara lämpligt att, icke

minst på lönetekniska grunder, i allmänhet göra lönegradsplaceringen oberoende

av skolformen.

Yttranden. Från flertalet remissmyndigheters sida, och därvid främst från

personalhåll, har hävdats, att sänkning av hittills gällande lönegradsplaceringar

för övningslärarna icke borde förekomma, bl. a. av skälighetshänsyn

och därför att lönegradssänkningar kunde befaras leda till en försämrad

rekrytering av de olika övningslärarbanorna. Vidare har i remissyttrandena

genomgående framhållits, att en differentiering av övningslärarna

i lönehänseende alltefter lärjungarnas åldersstadium icke borde komma

till stånd med hänsyn till dels att det kunde ifrågasättas om undervis
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

23

ningen på ett högre åldersstadium generellt vore mera krävande och ansvarsfull

än på ett lägre stadium och dels att införandet av ett sådant system

kunde medföra att de sämre avlönade tjänsterna bleve passagetjänster,

vilket från skolsynpunkt av skilda skäl vore mindre lämpligt. Vissa myndigheter,

däribland allmänna lönenämnden, ha anfört, att de sakkunniga

icke fullt konsekvent lyckats tillämpa ifrågavarande princip. Myndigheternas

och personalorganisationernas yttranden utmynna i regel i förslag om

oförändrade eller höjda löneställningar för de skilda övningslärarkategorierna.

Beträffande innehållet i yttrandena torde i övrigt få hänvisas till

propositionen, s. 73—82.

Departementschefen. I vad rör de allmänna principerna för

lönegradsplaceringen har departementschefen anfört följande.

För egen del anser jag i likhet med de sakkunniga, att frågan om övningslärarnas

lönegradsplacering måste upptagas till omprövning i hela dess vidd,

utan större hänsynstagande till tidigare gällande placeringar. Att så sker är

nödvändigt främst med hänsyn till att det nu gäller att under ett enhetligt

avlöningsreglemente inordna ett flertal övningslärargrupper med sinsemellan

mycket skiftande anställnings- och avlöningsförhållanden. Jag anser det

vidare vara naturligt, att en sådan omprövning kan leda till förslag, innebärande

icke blott bibehållande eller höjning av gällande lönegradsplaceringar,

utan även på vissa punkter lönegradssänkningar. Jag finner det emellertid

förklarligt, att de framlagda förslagen om lönegradssänkningar framkallat

olustkänslor främst på personalhåll och att farhågor yppats för att ett genomförande

av förslagen skulle kunna leda till försämrade rekryteringsmöjligheter.

Att jag trots detta i huvudsak anser mig kunna biträda de sakkunnigas

förslag beror i första hand på följande faktorer.

De lönegradssänkningar varom här är fråga kunna knappast betraktas

såsom lönegradsnedflyttningar i vanlig bemärkelse, karakteriserade av eu

relativ försämring av löneinkomsten för en grupp tjänster vid jämförelse

med i lönehänseende tidigare jämställda grupper. De tjänster som här föreslås

till lönegradsnedflyttning — bl. a. vissa tjänster vid de allmänna läroverken

och de högre kommunala skolorna — ha nämligen tidigare endast i

mindre utsträckning varit förenade med full tjänstgöring, vilket inneburit

att vederbörande tjänstinnehavare endast i ett mindre antal fall åtnjutit det

lönebelopp, som tillkommer heltidstjänstgörande befattningshavare i samma

lönegrad. Vid ett genomförande av de i det föregående tillstyrkta organisationsförslagen

komma dessa olägenheter att avsevärt minskas. Samtliga ordinarie

tjänster komma således, samtidigt som deras antal ökas, att i fortsättningen

vara förenade med full tjänstgöring. Även för den icke-ordinarie

personalen komma väsentliga förbättringar att vidtagas i form av ökat antal

veckotimmar med åtföljande högre löneinkomst. Ett närmare studium av

det av de sakkunniga framlagda statistiska materialet rörande resultatet av

den företagna provorganisationen visar sålunda bland annat, att under läsåret

1944/45 av 2 042 övningslärartjänster vid de högre skolformerna endast

13 % voro förenade med eu undervisningsskyldighet om 30 eller flera

veckotimmar, 32 % av tjänsterna hade 15—29 veckotimmar, medan mer

än hälften eller 55 % voro förenade med en undervisningsskyldighet om

mindre än 15 veckotimmar. Av de enligt provorganisationen för samma läsår

redovisade 1 684 tjänsterna skulle åler 41 % få 30 veckotimmar eller

mera, 24 % mellan 15 och 29 veckotimmar och endast 35 (/< mindre än

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 192.

15 veckotimmar. Jag får sålunda med skärpa understryka, att ett genomförande

av sakkunnigförslaget, trots de förordade lönegradssänkningarna,

för det stora flertalet övningslärare kommer att innebära förbättringar

såväl i fråga om anställnings- som avlöningsförhållanden. Att under sådana

omständigheter tillmäta de uttalade farhågorna för ett försämrat rekryteringsläge

avgörande betydelse kan jag icke finna vara motiverat. Jag

håller vidare före, att lönegradsplaceringen av övningslärarna tidigare i

viss mån varit beroende av den synpunkten, att de i många fall låga timtalen

å övningslärartjänsterna rättvisligen borde föranleda en viss kompensation

i form av relativt hög lönegradsplacering. Då emellertid de nu föreslagna

lönegradssänkningarna komma att innebära en i förhållande till

andra befattningskategorier relativ lönesänkning endast för övningslärartjänster,

vilka redan tidigare varit förenade med mera omfattande undervisningsskyldighet

och sålunda i lönehänseende varit väl tillgodosedda, kan

jag ej heller finna billighet sskäl tala för att sänkningar överhuvud taget

icke böra vidtagas.

Att lönegradsplaceringen av övningslärarna måste ställas i viss relation

till utbildningstidens längd synes mig vara ofrånkomligt. Liksom de sakkunniga

får jag emellertid understryka, att varje tendens till en förlängning

av de redan nu långa utbildningstiderna för olika kategorier övningslärare

i huvdsakligt syfte att få till stånd en höjning av lönegradsplaceringen

måste bestämt tillbakavisas. Även de övriga av de sakkunniga framlagda

principerna för övningslärarnas lönegradsplacering kan jag i huvudsak

lämna utan erinran. Jag är dock väl medveten om att stora svårigheter

föreligga för en rättvis avvägning av de olika synpunkterna och får särskilt

framhålla, att förslaget om differentiering av övningslärarnas löneställning

alltefter lärjungarnas åldersstadium kunnat ingiva viss tveksamhet. Erinringar

härutinnan ha även framställts i remissyttrandena. De andra alternativ

till frågans lösning som erbjuda sig anser jag mig emellertid icke

kunna förorda. Att såsom från flera håll föreslagits placera huvuddelen övningslärare,

således även de hittills i regel mycket lågt avlönade övningslärarna

vid folkskolan, i samma lönegrader som de för övningslärarna vid

de allmänna läroverken och högre kommunala skolorna nu gällande, finner

jag sålunda uteslutet såväl av ekonomiska skäl som med hänsyn till de återverkningar

i form av krav på förbättrade löneställningar från andra lärarkategorier,

som eu sådan lönesättning otvivelaktigt skulle medföra. Att å

andra sidan i avsevärt större utsträckning än de sakkunniga föreslagit anpassa

lönegradsplaceringen för övningslärarna vid de högre skolformerna

ned mot rådande genomsnittslöneläge för folkskolans övningslärare finner

jag av naturliga skäl likaledes ogörligt. Med hänsyn till dessa förhållanden

har jag ansett mig i huvudsak kunna godtaga de sakkunnigas förslag även

i denna del.

Departementschefen övergår härefter till att redogöra för sitt ställningstagande

till de sakkunnigas detaljförslag rörande lönegradsplacering

av de ol i k a kategorierna ordinarie övningslärare

och anför därvid följande.

Vad först beträffar övningslärarna i teckning, musik och gymnastik anser

jag i likhet med de sakkunniga, att dessa lärare även i fortsättningen

böra jämställas i lönehänseende. Jag ansluter mig vidare till förslaget om

placering av lärarna vid folk- och småskoleseminarierna i 25 lönegraden

samt lärarna vid högre allmänna och högre tekniska läroverk i lönegrad

Ca 23. Lärarna vid övriga skolformer ha av de sakkunniga föreslagits till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

25

inplacering i 22 lönegraden, eller en lönegrad högre än folkskollärare i skolor

med 39 veckors läsår. Detta förslag anser jag mig icke kunna tillstyrka.

En sådan placering måste nämligen anses otillfredsställande särskilt med

hänsyn till att folkskolläraren, vilket även de sakkunniga vitsordat, har det

mer ansvarsfulla arbetet och utan tvivel också den större arbetsbördan. Även

andra av mig i det föregående åberopade skäl göra eu sådan placering olämplig.

För egen del får jag förorda, att här avsedda lärare hänföras till 21 lönegraden.

Att placera lärarna vid fristående realskolor, högre kommunala skolor

och läroanstalter för blinda och dövstumma i 22 och endast folkskolans

lärare i 21 lönegraden anser jag icke böra ifrågakomnia med hänsyn främst

till att härigenom skulle skapas en lönegradsserie omfattande ej mindre än

tre intilliggande lönegrader, vilket av olika skäl måste anses mindre lämpligt.

Erinras må vidare, att de sakkunniga själva ursprungligen tänkt sig två

lönegraders skillnad mellan hithörande lärare å ena sidan vid de allmänna

läroverken och å andra sidan vid övriga skolformer, vilka lärarkategorier sålunda

skulle ha placerats i lönegraden A 20 respektive A 18. Sedermera hade

emellertid den mellanliggande lönegraden slopats och de sakkunniga ansett

sig böra acceptera denna konsekvens av det förändrade lönesystemet.

Tillräckliga skäl för uppflyttning till 24 lönegraden, på sätt skolöverstyrelsen

föreslagits, av läraren i musik vid institutet och förskolan för blinda

å Tomteboda anser jag icke föreligga.

Vad slutligen rör den hittills till vissa gymnastiklärare utgående ersättningen

för arbetet med friluftsverksamheten finner jag det såväl av den förebragta

utredningen som av vad remissmyndigheterna anfört klart framgå,

att några skäl för att fortsättningsvis bibehålla gymnastiklärarna vid denna

förmån icke föreligga. Jag anser därför, att denna särskilda ersättning icke

längre bör utgå. Däremot anser jag mig kunna biträda de sakkunnigas förslag

om viss kompensation för bortfallet av sagda förmån i form av nedsättning

av undervisningsskyldigheten vid de skolformer där ersättningen hittills

utgått.

I likhet med de sakkunniga och huvuddelen remissmyndigheter anser jag

att övningslärarna i hushållsgöromål, kvinnlig slöjd samt manlig slöjd böra

placeras i lägre löneställning än lärarna i teckning, musik och gymnastik.

För förstnämnda tre lärarkategorier ha hittills vid de olika statliga och kommunala

skolformerna, med undantag för seminarierna samt folkskolorna,

tillämpats enhetliga lönegradsplaceringar. Lärarlönesakkunniga ha i silt

förslag till lönegradsplacering av dessa lärare frångått denna ordning och

genomsnittligt placerat lärarna i hushållsgöromål i något högre löneställning

än lärarna i manlig slöjd, vilka i sin tur erhållit en något förmånligare

placering än lärarinnorna i kvinnlig slöjd. De i remissutlåtandena avgivna

förslagen åter syfta genomgående till att få samtliga här avsedda tre lärarkategorier,

eller åtminstone slöjdlärare och slöjdlärarinnor, jämställda i

lönehänseende. För egen del är jag väl medveten om de stora svårigheter —

förorsakade främst av de olika grunder för löneavvägningen, som hittills

tillämpats vid å ena sidan de allmänna läroverken och de högre kommunala

skolorna och å andra sidan folkskolorna — som mött de sakkunniga att vid

uppgörandet av sill förslag bibehålla hittillsvarande löneparitet.

Vad först rör lärarinnorna i hushållsgöromål har från vissa håll föreslagits,

att dessa lärarinnor, såsom redan i viss mån skett, skola i lönehänseende

jämställas med folkskollärarinnor och sålunda placeras i lönegrad Ca 21.

På av de sakkunniga anförda skäl kan jag icke biträda detta förslag. Lärarlönesakkunniga

ha såsom normallönegrad för skolkökslärarinnorna föreslagit

lönegrad Ca 18. Även om denna löneställning ur vissa synpunkter kan

förefalla väl låg ansluter jag mig på den av de sakkunniga anförda molive
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 192.

ringen till förslaget. Även i övrigt finner jag mig kunna förorda de av lärarlönesakkunniga

föreslagna löneställningarna för lärarinnorna i hushållsgöromål,

även om viss tvekan kan råda om huruvida tillräckliga motiv föreligga

för att hänföra lärarinnorna vid statens skolköksseminarium till så hög

löneställning som lönegrad Ca 25. Jag får härutinnan erinra om allmänna

lönenämndens uttalande angående den föreslagna tjänsteförteckningens

ojämna uppbyggnad.

Vad angår slöjdlärarinnorna må erinras, att löneställningen för dessa lärarinnor

vid folkskolan i ett stort antal fall synes hava avvägts under hänsynstagande

till den för småskollärarinnorna gällande lönegradsplaceringen

(Ca 13). I betraktande härav finner jag det uteslutet att högre löneställningar

än de av de sakkunniga föreslagna fastställas för slöjdlärarinnorna.

Lärarlönesakkunniga ha föreslagit, att för placering i 16 lönegraden av

lärarinnorna i kvinnlig slöjd vid folk- och fortsättningsskolorna skall, liksom

av övriga slöjdlärarinnor, krävas genomgång av tvåårig seminarieutbildning.

Härutöver föreslå de sakkunniga, med hänsyn till att vid de nämnda

skolformerna finnes ett ej obetydligt antal slöjdlärarinnor med mindre

omfattande utbildning, vissa övergångsbestämmelser i huvudsak innebärande,

att lärarinna med mindre tillfredsställande kompetens skall placeras

i Ca 13. Detta förslag har av Sveriges slöjdlärarinneförening tolkats så, att

lärarinnor som genomgått slöjdlärarinneutbildning av tidigare gällande omfattning,

1 y2 eller 1 år, alltid skulle hänföras till den lägre lönegraden.

Slöjdlärarinneföreningen synes emellertid icke ha beaktat ett av de sakkunniga

föreslaget övergångsstadgande, att lärarinna med sådant avgångsbetyg

från fackseminarium, som medför rätt till lönetursberäkning, skall oavsett

utbildningstidens längd vara behörig att söka och innehava ordinarie tjänst.

Såsom framgår av de sakkunnigas förslag till avlöningsreglemente, skall sådan

lärarinna placeras i lönegraden Ca 16. Jag anser mig för den skull kunna

ansluta mig till de av de sakkunniga föreslagna övergångsbestämmelserna i

detta hänseende.

Vad slutligen rör lärarna i manlig slöjd skulle möjligen, såsom de sakkunniga

och även allmänna lönenämnden uttalat, avsaknaden av ordnad lärarutbildning

eller några fastställda behörighetsvillkor kunna tala för ett

uppskov med dessa lärares definitiva lönegradsplacering. Med hänsyn till

önskemålet att snarast bringa fastare ordning i övningslärarnas anställningsoch

avlöningsförhållanden anser jag mig emellertid icke böra förorda sådant

uppskov, utan ansluter jag mig i denna del helt till sakkunnigförslaget, såväl

i fråga om lönegradsplacering som i fråga om kompetensfordringar.

Vad rör lönegradsplaceringen av extra ordinarie ö vningslärare

har departementschefen anfört följande.

De sakkunniga ha i princip föreslagit att de extra ordinarie övningslärarna

skola placeras eu lönegrad under normallönegraden för motsvarande

ordinarie övningslärare. Då extra ordinarie lärartjänst i läroämne i allmänhet

är placerad två lönegrader under motsvarande ordinarie tjänst, innebär

sakkunnigförslaget, att övningslärarna i förevarande hänsende skola erhålla

en något förmånligare ställning än övriga lärarkategorier. Detta har befunnits

motiverat främst av den anledningen, att tillämpningen vid samtliga

skolformer, på sätt de sakkunniga föreslagit, av den s. k. trettiondelsregeln

för avlöningens beräkning komme alt innebära en relativ försämring av

avlöningsförmånerna för vissa extra ordinarie övningslärare.

Till belysning av detta spörsmål torde få erinras, att för närvarande vid

bestämmande av avlöningen till ordinarie och extra ordinarie övningslärare

vid tjänstgöring av annan omfattning än 30 veckotimmar tillämpas olika

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

27

regler vid de statliga och de högre kommunala skolorna. Vid de statliga

skolorna tillämpas den s. k. treprocentregeln, enligt vilken lönen ökas eller

minskas med tre procent för varje veckotimme, varmed undervisningen inom

vissa gränser över- eller understiger 30 veckotimmar. Vid de högre kommunala

skolorna tillämpas den s. k. trettiondelsregeln, enligt vilken lönen på

motsvarande sätt ökas eller minskas med en trettiondel. Treprocentregeln är

förmånligare än trettiondelsregeln vid timtal lägre än 30 men mindre förmånlig

vid timtal utöver 30. De sakkunniga ha föreslagit, att i fortsättningen

trettiondelsregeln skall tillämpas vid beräkning av extra ordinarie lärares

avlöningsförmåner även vid de skolformer, där annan beräkningsgrund nu

förekommer. Förslaget har främst motiverats av nödvändigheten av enhetliga

grunder för lönernas beräknande vid de olika av löneregleringen berörda

skolorna.

Då övervägande skäl synas tala för de sakkunnigas förslag rörande övergång

till trettiondelsregeln för samtliga skolformer, anser jag mig kunna

tillstyrka de sakkunnigas förslag i fråga om de extra ordinarie övningslärarnas

lönegradsplacering. Såsom en följd av den i det föregående förordade

jämkningen i lönegradsplaceringen för ordinarie lärare i teckning, musik

och gymnastik böra extra ordinarie lärare i dessa ämnen vid samtliga skolformer

utom folk- och småskoleseminarier hänföras till lönegrad Ce 20.

Motionerna. 1 motionerna I: 289 och II: 443 framhålles, att den föreslagna

placeringen i lönegrad 16 av lärare i kvinnlig slöjd vid bl. a. allmänna

läroverk samt folk- och fortsättningsskolor innebär en sänkning med icke

mindre än fyra lönegrader för de allmänna läroverkens del. Lärare i manlig

slöjd vid nämnda skolformer hade föreslagits bli placerade i lönegrad 18

(vid lägre kompetens lönegrad 16). Ett stort antal myndigheter hade uttalat,

att lärare i kvinnlig slöjd i lönehänseende borde likställas med lärare i

manlig slöjd. I motionerna föreslås, att lärare i kvinnlig och manlig slöjd

jämställas i lönehänseende samt att de placeras i lönegrad 19. Såsom eu

övergångsform borde manlig slöjdlärare med lägre kompetens hänföras till

17 lönegraden.

I motionerna I: 290 och II: 442 framhålles, att frågan om avvägningen av

övningslärarnas löner principiellt kan delas i två spörsmål, nämligen dels

avvägningen övningslärargrupperna emellan, dels avvägningen av lönerna

för varje övningslärarkategori inom olika skolformer. Vad gäller relationen

mellan de olika övningslärargruppernas löneförmåner innebär, framhålla

motionärerna, Kungl. Maj :ts förslag, att tecknings-, musik- och gymnastiklärare

jämställas och erhålla den högsta löneställningen, alt skolkökslärarinnor

och manliga slöjdlärare intaga en mellanställning samt att kvinnliga

slöjdlärarinnor erhålla den lägsta lönegradsplaceringen. Motionärerna anse

det riktigt alt i lönehänseende likställa de tre förstnämnda kategorierna av

övningslärare. Däremot syntes det rimligt, att lärare i hushållsgöromål och

kvinnlig slöjd erhölle högre lönegradsplaceringar än vad i propositionen

föreslagits. Motionärerna framhålla, att föreliggande förslag för sistnämnda

lärarkategorier innebär lönegradssänkningar vid vissa skolformer. Motionärerna

erinra om vad i anslutning härtill anförts i remissyttrandena samt

anföra till stöd för en lönegradsuppflyttning följande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Vi anse en högre lönegradsplacering än den Kungl. Maj :t föreslagit vara

motiverad för lärare i hushållsgöromål, som tjänstgöra vid bl. a. läroverk,

mellanskolor och folk- och fortsättningsskolor. Sakligt sett synes en placering

i lönegrad 21 vara starkt motiverad. Vi vilja i anslutning härtill framhålla,

att eu sådan löneställning väl överensstämmer med den differentiering

med hänsyn till elevernas åldersstadium, som lagts till grund för Kungl.

Maj :ts förslag. Om man bortser från enstaka, speciella undantagsfall, undervisa

nämligen lärare i hushållsgöromål vid de här aktuella skolformerna

icke tidigare än under elevernas sjunde skolår. Med hänsyn till den allmänna

återhållsamhet beträffande löneförhöjningar, som under nuvarande ekonomiska

läge är erforderlig, vilja vi emellertid inskränka oss till att föreslå

placering i den närmast lägre lönegraden, 20.

Vi hålla före att starka rättvisekrav fordra, att lärare i kvinnlig och manlig

slöjd jämställas i lönehänseende, och vi föreslå — i anslutning till Kungl.

Maj:ts förslag till lönegradsplacering för lärare i manlig slöjd med högre

kompetens — att lärare i kvinnlig slöjd vid bl. a. allmänna läroverk samt

folk- och fortsättningsskolor placeras i samma lönegrad.

Vad gäller frågan om avvägningen av löneförmånerna inom varje övningslärargrupp

vid de olika skolformer, där lärarna tjänstgöra, erinra motionärerna

om att Kungl. Maj :t för övningsämnena teckning, musik och

gymnastik föreslagit en differentiering mellan å ena sidan fristående realskolor

och högre kommunala skolor och å andra sidan bl. a. högre allmänna

läroverk. Härom anföra motionärerna vidare i huvudsak följande.

Det synes oss icke sakligt motiverat att hänföra lärarna vid fristående realskolor

och högre allmänna läroverk till skilda lönegrader bl. a. av skäl, som

direkt kunna hänföras till undervisningens metodik och innehåll, samt av

den anledningen, att de disciplinära svårigheterna torde vara större på realskolestadiet

än i gymnasiets högre ringar. Särskilda olägenheter ur rekryteringssynpunkt

synas också vara förenade med olika löneställningar för

dessa övningslärare vid realskolor och högre läroverk. Då undervisningen i

teckning, musik och gymnastik vid å ena sidan fristående realskolor och

kommunala flickskolor och å andra sidan högre läroverk synes oss i stort

sett lika krävande och fordra samma kompetens hos lärarna, vilja vi föreslå,

att tecknings-, musik- och gymnastiklärare vid dessa skolformer likställas

och placeras i lönegrad 23. Genom en sådan löneställning, vilken

dessa lärare redan nu åtnjuta, erhålles också en ur löneteknisk synpunkt

tillfredsställande lönegradsserie (21, 23 och 25).

I propositionen har i anledning av de föreslagna lönegradssänkningarna

framhållits, att de därav berörda lärarna på grund av att de hittills ofta icke

haft s. k. full tjänst i verkligheten komme att erhålla löneökningar trots de

föreslagna lägre lönegradsplaceringarna. Det framgår emellertid av propositionen,

att vid de högre skolformerna endast 41 % av lärarna väntas erhålla

full tjänstgöring. Det synes oss på grund härav ovisst, huruvida det

stora flertalet av dessa övningslärare i realiteten kommer att erhålla löneförbättringar.

Man torde även böra taga hänsyn till att många av de lärare,

som nu icke ha s. k. full tjänst, fått söka sig arbete på andra områden för

att få ett tillskott till den inkomst de haft som lärare. Det är självklart, att

de lärare, som efter genomförandet av förslagets organisatoriska åtgärder

få en mera omfattande lärartjänst, helt eller delvis "måste avstå från den

extrainkomst de på detta sätt förskaffat sig. Då dessutom riktigheten av

lärarlönesakkunnigas uttalande, att ett orsakssammanhang vid den tidigare

behandlingen av övningslärarnas lönefråga förelegat mellan lönegradspla
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

29

ceriugarna och de låga timtalen å övningslärartjänsterna, synes osäker, torde

det ligga närmast till hands att behandla frågan om lönegradsplaceringarna

fristående i förhållande till frågan om kombinerad tjänstgöring.

I motionerna I: 29b och II: bH erinras, alt Ivungl. Maj :ts förslag till lönegradsplacering

av lärarinnorna i hushållsgöromål i jämförelse med nuvarande

lönegradsplaceringar innebär, att tjänsterna vid allmänna läroverk,

kommunala och praktiska mellanskolor och högre folkskolor sänkas två

lönegrader samt tjänsterna vid läroanstalter för blinda och dövstumma en

lönegrad.

Motionärerna framhålla, att det av de yttranden, som avgivits över lärarlönesakkunnigas

förslag, framgår att det förefinnes en utpräglad opinion

för att lärarinna i hushållsgöromål icke bör ha lägre löneställning än folkskollärarinna,

d. v. s. Ca 21. Motionärerna, som icke funnit en differentiering

av ifrågavarande lärarinnors löneställning alltefter lärjungarnas åldersstadium

vara lika motiverad, som då det gällde andra övningslärare, ha funnit

Ca 21 vara en principiellt rättvis normallönegrad för skolkökslärarinnorna

utom vid statens skolköksseminarium. Med hänsyn till det ekonomiska

läget ha motionärerna emellertid endast yrkat inplacering av förevarande

lärarinnor i 20 lönegraden. Till stöd för förslaget anföra motionärerna

i övrigt i huvudsak följande.

Skolköksundervisningens stora betydelse torde ingen vilja bestrida. Undervisningen

i hemmets skötsel, kostens rätta beskaffenhet samt individens

och hemmets ekonomi är av sådan vikt för ungdomens allmänna inställning

till hemarbetet och dess problem, att det icke kan anses på något

sätt motiverat att avlöna utövarna av denna undervisning sämre än många

andra lärare.

Arbetsmarknadsläget nödvändiggör att ett stort antal kvinnor måste jämsides

med sitt yrkesarbete helt omhänderhava hemmets skötsel. Andra husmödrar,

exempelvis lantbrukarhustrurna, ha att förutom själva hushållsarbetet

även sköta yttre arbete.

Under nu rådande förhållanden, då betalad arbetskraft å hushållets område

knappast kan uppbringas, ha särskilt dessa kategorier av husmödrar

ofta en alltför stor arbetsbörda. Det är därför av behovet påkallat att något

göres för att öka tillgången på hushållshjälp, och ett steg i den riktningen

vore att det husliga arbetet förlänades en högre värdesättning ur social synpunkt

än nu är fallet. Lönegradsplaceringen bör därför även ur denna synpunkt

giva mera rättvisa åt den pedagogiska verksamheten för hemarbetets

rationalisering och höjande.

Den återhållsamhet i fråga om löneökningar som under nuvarande förhållanden

befunnits nödvändig bör icke utgöra hinder för en högre lönegradsplacering

av lärarinnorna i hushållsgöromål, då dessa obestridligen tillhöra

de i lönehänseende eftersatta grupper, vilka böra tillgodoses.

I motionerna I: 309 och II: b73 har föreslagits, att manliga slöjdlärare

med högre kompetens vid kvinnligt seminariums övningsskola, allmänna läroverk,

högre kommunala skolor samt folk- och fortsättningsskolor placeras

i lönegrad Ca 19 och de med lägre kompetens i Ca 17.

Motionärerna framhålla bl. a„ alt allteftersom man kommit till större insikt

om det manuella arbetets betydelse i skolans fostrande verksamhet har

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 192.

detta medfört skärpta krav på slöjdlärarnas psykologiska och pedagogiska

insikter. Emellertid hade bristen på ordnad slöjdlärarutbildning liksom hittills

av fastställda kompetenskrav medfört att slöjdlärare genom deltagande

i kurser, dels pedagogiska, dels av annan art, anordnade av skolmyndigheter

eller av lärarnas egna organisationer, sökt komplettera sina kunskaper.

Ett i motionerna angivet exempel gåve vid handen, att den utbildning, som

nu stode slöjdlärarna till buds, togo en avsevärd tid i anspråk, varför ofta

slöjdlärarna senare än andra lärare kunde påbörja sin verksamhet. Då därtill

koinme, att f. n. i de flesta fall åtskilliga år förflöte innan en slöjdlärare

kunde erhålla en extra ordinarie eller ordinarie anställning, så komrne

många av dem vid pensionsålderns inträde i den situationen, att de på grund

av otillräckligt antal tjänsteår ej erhölle full pension. Enligt motionärernas

mening torde, med utgångspunkt från i propositionen föreslagna kompetenskrav,

utbildningstidens längd såväl som ämnets betydelse för de ungas fostran

vara av den vikt, att lönesättningen borde bli sådan, att denna lärarbana

kunde draga till sig skickliga yrkesmän, vilka tillika visade intresse och

fallenhet för barns och ungdoms undervisning och uppfostran. Motionärerna

anse, att dessa synpunkter på rekryteringen till yrket bli svåra att tillgodose

med tillämpning av den i propositionen föreslagna löneplaceringen.

I motionen II: tbl ha motionärerna till stöd för sitt förslag om att ordinarie

lärare i teckning, musik och gymnastik vid fristående realskolor, högre kommunala

skolor och läroanstalter för blinda och dövstumma skola bibehållas

i lönegrad Ca 23 till en början velat fästa uppmärksamheten på att även efter

de organisatoriska åtgärdernas genomförande övningslärarna i vad avsåge

möjligheten att erhålla ordinarie anställning komme att bliva missgynnade

vid jämförelse med ämneslärare och folkskollärare. Härför borde viss

kompensation beredas övningslärarna.

Motionärerna ha vidare icke kunnat acceptera de sakkunnigas princip om

differentiering av löneställningen alltefter elevernas åldersstadium och ha

framhållit, att i vissa avseenden arbetet torde vara tyngre i bl. a. realskolorna

än i gymnasiets högsta ringar. Motionärerna ha icke kunnat finna att några

bärande skäl anförts att riksdagen skulle frångå tidigare beslut att likställighet

skall råda beträffande lönegradsplacering i de olika läroverksformerna

för tecknings-, musik- och gymnastiklärare.

Motionärerna ha framhållit, att nu ifrågavarande lärarkategorier vid realskolorna

liksom vid högre allmänt läroverk komme att även i andra avseenden

än genom sänkt lönegradsplacering få sina lönevillkor försämrade.

Sålunda komme bl. a. ersättningen för övertimmar, som hittills beräknats

efter samma proportion som för ordinarie tjänstgöring, att enligt förslaget

bliva ersatt med timlärararvode. Gymnastiklärarna komme därjämte att

drabbas av minskad ersättning för handhavandet av friluftsverksamheten.

Motionärerna understryka de farhågor, som från många håll uttalats, att

en avsevärt lägre lönenivå för realskolor och liknande komme att medföra

svårigheter för erhållande av lärare med goda kvalifikationer i mindre orter

och att dessa befattningar riskerade att i stor utsträckning bliva passage
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

31

tjänster. Därtill komme att de högre allmänna läroverkens tjänster huvudsakligen

bleve reserverade för äldre lärare med många tjänstår. Det vore

tvivel underkastat, om dessa skolor vore betjänta därav.

Genom en lönesänkning med två lönegrader drabbades också de extra ordinarie

lärarna synnerligen ofördelaktigt. För dem med lågt timantal utgjorde

placeringen endast en lönegrad under de ordinarie icke full kompensation

för det ofördelaktiga i treprocentsregelns ersättande med trettiondelsregeln.

Motionärerna anse det därför vara naturligt, att de extra ordinarie

lärarna i berörda övningsämnen placeras i lönegrad Ce 22.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, omfattar frågan om

löneregleringen för övningslärare huvudsakligen två frågekomplex, nämligen

å ena sidan spörsmål av organisatorisk art, sammanhängande med nödvändigheten

av att förbättra övningslärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden,

å andra sidan spörsmål rörande inplacering i lönegrad

av de olika av löneregleringen berörda övningslärarkategorierna.

I det föregående har utskottet redan haft anledning framhålla, att utskottet

funnit ett genomförande av de sakkunnigas organisationsförslag

komma att medföra en icke oväsentlig förbättring av övningslärarnas anställnings-

och tjänstgöringsförhållanden och därmed även av deras avlöningsförhållanden.

En förutsättning för att organisationsförslagen praktiskt skola kunna genomföras

är emellertid, att för de av löneregleringen berörda lärargrupperna

gälla samma avlöningsbestämmelser och största möjliga enhetlighet i

fråga om lönegradsplaceringen. Förhållandena i sistnämnda hänseende äro

för närvarande mycket skiftande vid de skolformer, som avses att omfattas

av löneregleringen. Vad övningslärarnas lönegradsplacering beträffar äro

enligt utskottets mening dessa lärare vid de statliga högre läroanstalterna

och de högre kommunala skolorna vid jämförelse med andra lärarkategorier

nu förhållandevis väl tillgodosedda, under det att löneställningen för

vissa övningslärare vid folk- och fortsättningsskolan icke torde kunna anses

tillfredsställande.

De av lärarlönesakkunniga förordade förslagen, till vilka departementschefen

i allt väsentligt anslutit sig, innebära, att ökad enhetlighet på detta

område skall ernås på så sätt, att det stora flertalet av de lägst avlönade

lärarna erhålla en bättre löneställning — förutom genom förbättring i tjänstgöringsförhållandena

— genom en förmånligare lönegradsplacering än tidigare,

medan åter vissa av de nu bäst tillgodosedda lärargrupperna få vidkännas

en relativ försämring av sina avlöningsförhållanden genom sänkning

av lönegradsplaceringen. De sakkunniga ha emellertid förutsatt, att

denna försämring i flertalet fall komme att kompenseras genom förbätt
-

rade anställnings- och tjänstgöringsförhållanden.

1 vissa av de över lärarlönesakkunnigas förslag avgivna yttrandena ha

emellertid uttalanden gjorts, som i princip innebära, att frågan om lonegradsplaceringen

borde behandlas utan hänsynstagande till de förbättringar

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 192.

i löneförhållandena, som följde av organisationsändringarna. De nu högst

placerade övningslärarna borde för den skull, oberoende av den lönehöjning,

som kunde följa med förbättringen i anställnings- och tjänstgöringsförhållandena,

bibehållas vid nuvarande eller erhålla än högre lönegradsplacering

och enhetligheten ernås icke genom lönegradssänkningar utan enbart genom

en anpassning uppåt av löneställningen för de nu sämst tillgodosedda

lärarna. Även i de i ämnet väckta motionerna ha vissa förslag av likartad

innebörd framställts.

En genomgående tillämpning av ett dylikt tillvägagångssätt för uppnående

av en nödvändig löneutjämning skulle enligt utskottets mening kunna medföra

mindre önskvärda konsekvenser i form av dels ökade statsutgifter för

övningslärarnas avlönande, dels ock krav på förhöjda löneställningar från

andra lärarkategorier, främst vid de lägre statsunderstödda kommunala

skolformerna.

Med hänsyn härtill anser utskottet, i likhet med lärarlönesakkunniga och

departementschefen, att de två frågekomplexen — organisationsspörsmålet

och löncgradsplaceringsfrågan — icke böra behandlas var för sig utan

att de böra ses i ett sammanhang.

Utskottet anser alltså i likhet med departementschefen, att frågan om

övningslärarnas lönegradsplacering bör upptagas till omprövning i hela dess

vidd, oberoende av tidigare gällande placeringar. Utskottet finner det vidare

ofrånkomligt, att en sådan omprövning kan leda till icke blott bibehållande

eller höjning av gällande lönegradsplaceringar, utan även till lönegradssänkningar.

Utskottet får emellertid härvid understryka vad departementschefen

anfört rörande dessa lönegradssänkningars verkliga innebörd samt att ett

genomförande av departementschefens förslag, trots sänkningarna, för det

stora flertalet övningslärare kommer att innebära förbättringar såväl

i fråga om anställnings- som avlöningsförhållanden. Utskottet får i detta

sammanhang även framhålla, att enligt utskottets mening genom utfärdandet

av vederbörliga övergångsbestämmelser torde böra tillses, att ordinarie

övningslärare vid oförändrade tjänstgöringsförhållanden komma att bibehållas

vid omedelbart före löneregleringens ikraftträdande åtnjuten löneinkomst

av innehavd tjänst.

Utskottet får framhålla, att utskottet är ense med departementschefen

därom, att förslaget om differentiering av övningslärarnas löneställning'' alltefter

lärjungarnas åldersstadium är ägnat att ingiva viss tveksamhet.

I fråga om departementschefens detalj förslag rörande lönegradsplaceringen

av de olika kategorierna ordinarie övningslärare får utskottet framhålla

följande.

Vad först beträffar övningslärarna i teckning, musik och ggmnastik anser

utskottet i likhet med departementschefen, att dessa lärare fortfarande

böra jämställas i lönehänseende, samt är ense med departementschefen om

att övningslärare vid folkskolan icke rimligen böra placeras i högre lönegrad

än folkskollärare.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

33

De av departementschefen förordade lönegradsplaceringarna för ifrågavarande

lärarkategorier hava synts utskottet väl avvägda, varför utskottet avstyrker

bifall till de i motionerna I: 290 och II: 442 samt II: 441, såvitt nu är

fråga, framställda yrkandena.

I anledning av vad departementschefen uttalat rörande löneställningen

för läraren i musik vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

förutsätter utskottet att frågan huruvida denna tjänst skall anses vara

övningslärartjänst eller icke särskilt prövas i samband med löneregleringens

genomförande.

Vad angår den till gymnastiklärarna vid vissa skolformer nu utgående

ersättningen för arbetet med friluftsverksamheten, finner utskottet liksom

departementschefen skäl icke föreligga för ett bibehållande av denna förmån.

Mot departementschefens förslag rörande viss kompensation för bortfallet

av förmånen i form av nedsättning av undervisningsskyldigheten har

utskottet icke funnit något att erinra.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att övningslärarna i

hushållsgöromål, kvinnlig slöjd och manlig slöjd böra placeras i lägre löneställning

än lärarna i teckning, musik och gymnastik. Utskottet har sålunda

icke funnit sig böra tillstyrka att lärarinnorna i hushållsgöromål, såsom

från vissa håll ifrågasatts, hänföras till samma lönegrad som folkskollärarinnorna.

Såsom normallönegrad för lärarinnorna i hushållsgöromål har föreslagits

18 lönegraden. Även om denna löneställning'', på sätt departementschefen

framhållit, ur vissa synpunkter kan förefalla väl låg, har utskottet likväl

med hänsyn till vad de sakkunniga i frågan anfört ansett sig böra biträda

förslaget. Även i övrigt ansluter sig utskottet till departementschefens

förslag i denna del och avstyrker alltså bifall till de i motionerna I: 290

och 11:442, 1:292 samt 1:294 och 11:444 gjorda yrkandena rörande skolkökslärarinnornas

löneställning.

Utskottet har icke velat motsätta sig att normallönegraden för lärarna

i kvinnlig slöjd fastställes till Ca 16.

Utskottet biträder även i övrigt de av departementschefen förordade löneställningarna

för slöjdlärarinnorna och avstyrker de i motionerna I: 289 och

II: 443 samt I: 290 och II: 442 gjorda yrkandena om högre löneställning för

vissa grupper av dessa lärarinnor.

Vad departementschefen anfört rörande kompetenskrav in. in. för slöjdlärarinnor

föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

För lärarna i manlig slöjd har departementschefen föreslagit två skilda

normallönegrader, nämligen 18 lönegraden för lärare med högre och 16

lönegraden för lärare med lägre kompetens. Samtidigt ha av departementschefen

föreslagits vissa behörighetskrav för inplacering i de olika lönegraderna.

Såsom lärarlönesakkunniga uttalat, försvåras lönegradsplaceringen av lärarna

i manlig slöjd hland annat av den omständigheten, att det för närvarande

icke finnes någon ordnad lärarutbildning för dessa lärare. De sakil

Bihang till riksdagens protokoll 19b8. ti samt. Nr 192.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 192.

kunniga ha sålunda framhållit, att det visserligen funnes många slöjdlärare

med en formellt och även reellt sett förhållandevis svag kompetens, meij

jämväl mycket väl kvalificerade dylika lärare. Utskottet anser sig böra fästa

uppmärksamheten på de stora svårigheter, som dessa lärare i avsaknad

av en ordnad lärarutbildning haft att bemästra för afl förskaffa sig för

undervisningsuppgiftens fullföljande lämplig kompetens. Utskottet vill i

anslutning härtill framhålla nödvändigheten av att slöjdlärarnas utbildningsförhållanden

snarast möjligt ordnas på ett tillfredsställande sätt. I avvaktan

på att denna fråga upptages till övervägande anser sig utskottet icke

kunna tillstyrka högre lönegradsplacering för slöjdlärarna än den departementschefen

förordat. Utskottet avstyrker sålunda bifall till de i motionerna

I: 289 och II: 443 samt I: 309 och II: 473 framställda förslagen om placering

i 19 respektive 17 lönegraden av slöjdlärare med högre respektive lägre kompetens.

Utskottet biträder, i likhet med departementschefen, vad lärarlönesakkunniga

anfört och föreslagit rörande behörighetsvillkor m. m. för slöjdlärarna.

Vad slutligen angår principerna för lönegradsplaceringen av de extra ordinarie

lärarna föranleder departementschefens härutinnan intagna ståndpunkt

icke någon erinran från utskottets sida. Utskottet avstyrker därför

bifall till de i motionerna I: 290 och II: 442 samt II: 441 väckta förslagen om

förmånligare lönegradsplacering än vad av departementschefen föreslagits.

Av en vid detta utlåtande fogad sammanställning framgår dels i förekommande

fall den nuvarande löneställningen för de olika kategorierna övningslärare,

varvid gällande lönegrader enligt löneplan A översatts till från och

med den 1 juli 1947 gällande lönegradsnummer, dels lärarlönesakkunnigas

och departementschefens förslag till lönegradsplacering för ordinarie övningslärare,

dels ock de motionsvis framställda yrkandena i förevarande avseenden

(Bilaga).

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 290 och II: 442 samt II: 441, såvitt nu är i

fråga, godkänna vad departementschefen anfört rörande lönegradsplaceringen

av ordinarie lärare i teckning, musik och

gymnastik;

b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 290 och II: 442, såvitt nu är i fråga, I: 292

samt 1:294 och 11:444 godkänna vad departementschefen

anfört rörande lönegradsplaceringen av ordinarie lärare i

hushållsgöromål;

c) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å

motionerna 1: 289 och II: 443 samt 1: 290 och II: 442, såvitt

nu är i fråga, godkänna vad departementschefen anfört rörande

lönegradsplaceringen av ordinarie lärare i kvinnlig

slöjd;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

35

d) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 289 och II: 443, såvitt nu är i fråga, samt

1:309 och 11:473 godkänna vad departementschefen anfört

rörande lönegradsplaceringen av ordinarie lärare i manlig

slöjd;

e) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å

motionerna 1:290 och 11:442 samt 11:441, såvitt nu är i

fråga, godkänna vad utskottet anfört rörande lönegradsplaceringen

av extra ordinarie övningslärare.

VI. Fortsättningsskolan.

De sakkunniga. Dessa ha, såsom närmare framgår av propositionen, s. 89

—95, framlagt vissa förslag rörande organisationen av övningslärarnas

tjänstgöring vid fortsättningsskolorna m. m., vilka förslag i princip överensstämma

med vad som förordats beträffande övriga av löneregleringen

berörda skolformer. Med hänsyn emellertid till att undervisningen i fortsättningsskolan

är anordnad på annat sätt än vid övriga skolformer — i regel

kurser på 6—8 veckor med undervisning varje vardag — ha dock vissa

modifikationer av de allmänna bestämmelserna ansetts erforderliga.

Departementschefen har i huvudsak anslutit sig till vad de sakkunniga

föreslagit. I fråga om undervisningsskyldigheten å extra ordinarie anställning

har departementschefen, på av de sakkunniga närmare anförda skäl,

ansett, att sådan anställning bör kunna beredas övningslärare vid fortsättningsskolan

vid 720 undervisningstimmar, motsvarande 4 sexveckorskurser.

— Ett av svenska skolkökslärarinnornas förening framfört förslag, att övningslärare

vid fortsättningsskolan icke borde kunna åläggas undervisning

utöver 1 080 timmar för redovisningsår, har departementschefen icke ansett

sig kunna tillstyrka.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i förevarande sammanhang förordat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag godkänna

vad departementschefen anfört rörande fortsättningsskolan.

VII. Statsbidrag. Kostnadsberäkningar.

De sakkunniga. Dessa ha framhållit, att ett genomförande av de sakkunnigas

förslag till anställnings- och avlöningsreglering för övningslärarna i viss

mån förutsätter en omläggning av stats b i dragsreglerna beträffande

folkskolan och fortsättningskolan. Då emellertid enligt de sakkunnigas

mening frågan om statsbidrag till övningslärarna ej bör lösas separat,

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 192.

ha de sakkunniga f. n. endast funnit sig kunna föreslå provisoriska bestämmelser

i avvaktan på den allmänna översyn av statsbidragsbestämmelserna,

som bör ske.

De sakkunniga föreslå, att statsbidraget till avlönande av övningslärare

vid högre kommunala skolor, folkskolor och fortsättningsskolor tills vidare

fastställes till 78 procent av avlöningskostnaderna, dvs. samma procenttal,

som gäller för ämneslärare vid de förstnämnda skolorna. För folkskolornas

del innebär detta, att statsbidraget till övningslärarna blir lägre än statsbidraget

till folk- och småskollärare, såvitt gäller orter i låg ortsgrupp. Detta

syntes emellertid vara lämpligare än fastställande av ett högre procenttal

med därav följande större statsbidrag till övningslärare än till folk- och

småskollärare på orter i hög ortsgrupp, dvs. de städer och de större samhällen,

där särskilda övningslärare i första hand förekomma.

Enligt av lärarlönesakkunniga verkställda kostnadsberäkninga

r kommer löneregleringens genomförande att innebära kostnadsökningar

å tillhopa 7,o miljoner kronor vid samtliga av regleringen omfattade skolformer.

Av denna ökning skulle approximativt 0,4 milj. kr. belöpa å de statliga

skolorna, 0,3 milj. kr. å de högre kommunala skolorna, 5,i milj. kr. å

folkskolan och 1,2 milj. kr. å fortsättningsskolan. Enligt beräkningarna kunna

vidare de sammanlagda årliga avlöningskostnaderna för övningslärarna

efter reformen uppskattas till ungefär 22,9 milj. kr. och statens andel därav

till ungefär 19,i milj. kr.

Departementschefen har biträtt de sakkunnigas förslag med avseende å

statsbidragsreglerna.

Motionen I: 295. Till stöd för förslaget att statsbidrag till avlönande av

övningslärare vid folk- och fortsättningsskolor provisoriskt fastställes till 85

procent av avlöningskostnaden, har framhållits bland annat, att den genomsnittliga

statsbidragsprocenten för folkskolans lärarlöner uppginge till 87,8

procent.

Utskottet. Enligt vad utskottet under hand inhämtat torde inom en nära

framtid en allmän översyn av bestämmelserna om statsbidrag till lärarlöner

vid de högre kommunala skolorna samt folk- och småskolan komma till

stånd. Utskottet hyser den principiella uppfattningen, att det icke är skäligt,

att procentuellt mindre statsbidrag utgår för avlönande av övningslärarna

än av folkskollärarna. I avvaktan på resultatet av nämnda utredning anser

utskottet sig emellertid i likhet med departementschefen böra godtaga de av

lärarlönesakkunniga föreslagna provisoriska bestämmelserna i fråga om

statsbidrag till avlönande av övningslärare vid kommunala skolor och anser

sig sålunda icke böra biträda det i motionen I: 295 gjorda yrkandet, att

statsbidraget till avlönande av övningslärare vid folk- och fortsättningsskolor

måtte provisoriskt fastställas till 85 procent av avlöningskostnaden.

De av lärarlönesakkunniga verkställda kostnadsberäkningarna för ett genomförande

av löneregleringen ha icke föranlett något särskilt uttalande

från utskottets sida.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

37

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen I: 295 godkänna vad departementschefen

i förevarande hänseenden anfört.

VIII. Provisoriska avlöningsbestämmelser för budgetåret 1948/49.

Propositionen. Övningslärarna ha icke blivit underkastade de år 1947 utfärdade

avlöningsreglementena. Ehuru olika bestämmelser reglera övningslärarnas

avlöningsförhållanden, åtnjuta i realiteten alla övningslärare vid

statliga och högre kommunala skolor lön enligt den i civila avlöningsreglementet

intagna löneplanen A eller därmed likalydande löneplan jämte rörligt

tillägg (15 %) och kristillägg (24,4 %) därå. Enligt beslut vid 1947 års

riksdag (prop. nr 1, bil. 2; r. skr. nr 56) utgår under innevarande budgetår

jämväl provisoriskt lönetillägg till övningslärarna. Rörliga tilläggsförmåner

utgå icke på det provisoriska lönetillägget.

Rörande provisoriska avlöningsbestämmelser för övningslärarna för nästa

budgetår har departementschefen anfört och föreslagit följande.

I gemensamma skrifter den 8 december 1947 och den 28 januari 1948 ha

musiklärarnas riksförbund, slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund, svenska

gymnastikläraresällskapet, svenska skolkökslärarinnornas förening, Sveriges

slöjdlärarinneförening och teckningslärarnas riksförbund gjort framställningar

i fråga om övningslärarnas löneförmåner under budgetåret

1948/49. I första hand har därvid hemställts om att övningslärarna måtte

tillåtas övergå på 1947 års avlöningsreglementen. Sekundärt har hemställts

om ändrade grunder för provisoriskt lönetillägg'', syftande till att bättre än

innevarande budgetårs grunder anpassa övningslärarnas löner till den allmänna

lönenivån efter 1947 års lönereglering.

De belopp för provisoriskt lönetillägg åt övningslärare under innevarande

budgetår, som av mig föreslogos i 1947 års statsverksproposition, bilagan

För flera huvudtitlar gemensamma frågor, voro avsedda att efter vissa

schematiska grunder lämna dessa lärare en viss kompensation för att de

icke blevo delaktiga av 1947 års lönereglering. Närmast på grund av den

starka förskjutning mot högre ortsgrupper, som inträtt i och med den från

och med den 1 juli 1947 gällande dyrortsgrupperingen för de befattningshavare,

som äro underkastade 1947 års avlöningsreglementen, ha stora ojämnheter

uppkommit mellan olika övningslärare i fråga om skillnaden mellan

deras verkliga avlöning och den lön, de skulle ha erhållit därest de fått

övergå å 1947 års avlöningsreglementen. Jag har med hänsyn till det anförda

funnit skäl föreligga att föreslå ändrade grunder för bestämmandet

av övningslärarnas avlöningsförmåner under nästkommande budgetår.

Av principiella skäl kan jag icke tillstyrka, att övningslärarna redan nu,

före ikraftträdandet av löneregleringen för dessa lärare, medgivas övergå

på 1947 års avlöningsreglementen. De böra därför även under nästa budgetår

formellt kvarstå å nuvarande avlöningsbestämmelser.

I syfte att åstadkomma en utjämning av de olägenheter, som äro för

handen med den nuvarande tilläggsregleringen, vill jag föreslå, alt övningslärares

lön under nästa budgetår skall utgå enligt den äldre ortsgrupp, som

enligt nedanstående sammanställning motsvarar den nya ortsgrupp, till vilken

lärarens stationeringsort numera är hänförd.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Ny ortsgrupp

1

2

3

4

5

Motsvarande

äldre ortsgrupp

C

D

F

G

I

Genom denna anordning komma övningslärarnas löner att bättre bliva

anpassade till det nya dyrortssystemet.

Den föreslagna anordningen med lön enligt ortsgrupp, som satts i relation

till stationeringsortens ortsgrupp enligt nya systemet, innebär framför

allt en utjämning av de angivna ojämnheterna i kompensation mellan övningslärarna

inbördes. Den innebär emellertid ej någon egentlig kompensation

för 1947 års allmänna lönereglering med bortseende från den nya

ortsgruppsindelningen. Utöver den föreslagna provisoriska avlöningsanordningen

torde därför böra medgivas, att ett särskilt provisoriskt lönetilllägg

får utgå till övningslärare under budgetåret 1948/49. Med hänsyn till

den anpassning till den nya dyrortsgrupperingen, som jag nyss föreslagit,

synas de provisoriska lönetilläggen ej behöva uppdelas efter olika ortsgrupper.

Det synes skäligt, att lönetilläggen bestämmas till samma belopp i de

olika löneklasserna, som för innevarande budgetår gälla för ortsgrupperna

C—I, eller således:

Löneklass

11 och lägre

12-20......

21 och 22 ..

23 och 24 ..

Lönetillägg för

månad, kronor

... 75

... 85

... 95

... 105

Den på det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet belöpande

kostnaden för provisoriskt lönetillägg torde liksom tidigare böra bestridas

av statsmedel i samma utsträckning som andra kontanta avlöningsförmåner

åt de anställda. Statsverkets utgifter för det provisoriska lönetillägget

under nästa budgetår komma på grund av ordningen för utbetalning av

statsbidrag att belasta riksstaten för budgetåret 1949/50.

I anslutning härtill har departementschefen påpekat, att vid beräkningen

av de föreslagna beloppen för provisoriskt lönetillägg hänsyn ej ansetts

kunna tagas till den lönegradssänkning, som enligt departementschefens

löneregleringsförslag skulle ske beträffande vissa tjänster. Med hänsyn härtill

vore det möjligt, att lärare, som komme att beröras av sänkningen, erhölle

högre sammanlagda avlöningsförmåner under budgetåret 1948/49 än

därefter, om löneregleringen trädde i kraft vid ingången av budgetåret 1949/

50. De olika spörsmål, som sammanhängde med övergången till den föreslagna

löneregleringen, syntes framdeles få upptagas till övervägande vid

dennas definitiva genomförande.

Utskottet anser sig i likhet med departementschefen icke böra ifrågasätta,

att övningslärarna före ikraftträdandet av löneregleringen för dessa lärare

medgivas övergå på 1947 års avlöningsreglementen eller de avlöningsregle
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

39

menten, som kunna komina att fastställas fr. o. m. den 1 juli 1948. Utskottet

tillstyrker de av departementschefen föreslagna anordningarna i syfte att

åstadkomma en provisorisk förbättring av övningslärarnas avlöningsförhållanden

för budgetåret 1948/49.

I anledning av vad departementschefen uttalat angående de spörsmål, som

sammanhänga med övergången till den nya löneregleringen, får utskottet

hänvisa till vad utskottet i det föregående i detta ämne anfört.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att en provisorisk förbättring

av övningslärarnas avlöningsförhållanden må verkställas för

budgetåret 1948/49 i huvudsaklig överensstämmelse med av

departementschefen förordade grunder och i enlighet med

de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj :t.

Stockholm den 18 juni 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Pauli, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Andrén, Heiding, Näsström,

fröken Osvald, herrar Ivar Persson och Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Malmborg i Skövde, Bergström, Rubbestad, Mårtensson, Wallentheim,

Lindholm, Hoppe, Sefve, Persson i Vinberg och Birke.

Reservationer vid avd V. Lönegrader.

A. Beträffande ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik.

av herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Andrén, fröken Osvald, herrar

Bergh, Malmborg i Skövde, Sefve och Birke, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka, att lärare i teckning, musik och gymnastik vid fristående

realskolor, högre kommunala skolor och läroanstalter för hlinda och dövstumma

placeras i 23 lönegraden och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande å s. 33, som börjar med orden »De

av» och slutar med orden »framställda yrkandena» bort hava följande lydelse:
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 192.

»Den av departementschefen föreslagna lönegradsplaceringen för ifrågavarande

kategori övningslärare vid folk- och småskoleseminarier, högre allmänt

läroverk samt högre tekniskt läroverk ävensom vid folk- och fortsättningsskolan

har utskottet ansett väl avvägd. Utskottet har däremot icke

funnit att vägande skäl förebragts för att, på sätt departementschefen föreslagit,

differentiera löneställningen för lärare vid, å ena sidan, högre allmänna

läroverk och, å andra sidan, fristående realskolor och högre kommunala

skolor samt läroanstalterna för blinda och dövstumma. Enligt utskottets

mening föreligga ej tillräckliga skäl att placera lärarna vid fristående

realskolor i lägre lönegrad än dem, som äro anställda vid högre allmänna

läroverk. Lärarna i särskilt gymnastik och teckning vid realskolorna ha

många gånger en mer ansvarsfull och minst lika arbetskrävande uppgift

som lärarna på motsvarande åldersstadium vid de högre läroverken. Med

hänsyn härtill anser sig utskottet böra biträda de i motionerna I: 290 och

II: 442 samt II: 441 framställda förslagen om att ordinarie lärare i teckning,

musik och gymnastik vid fristående realskolor, högre kommunala skolor

och läroanstalter för blinda och dövstumma placeras i 23 lönegraden eller

samma lönegrad som hithörande lärare vid bl. a. de högre allmänna läroverken.

»

dels ock moment a) i utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 290 och II: 442 samt II: 441, såvitt nu är i

fråga, godkänna vad utskottet anfört rörande lönegradsplaceringen

av ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik;»
B.

Beträffande ordinarie lärare i hushållsgöromål.

1) av herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Andrén, fröken Osvald,

herrar Bergh, Malmborg i Skövde, Sefve och Birke, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka, att skolkökslärarinnorna vid samtliga skolformer utom statens

skolköksseminarium placeras i 20 lönegraden och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande å s. 33, som börjar med orden »Såsom

normallönegrad» och slutar med orden »skolkökslärarinnornas löneställning»

bort hava följande lydelse:

»Såsom normallönegrad för lärarinnorna i hushållsgöromål har föreslagits

18 lönegraden, i vilken lönegrad skulle placeras hithörande lärarinnor

vid allmänna läroverk, kommunala och praktiska mellanskolor, högre folkskolor,

läroanstalter för blinda och dövstumma samt vid folk- och fortsättningsskolan.

I enlighet med principen om differentiering av löneställningen

alltefter elevernas åldersstadium har av departementschefen för lärarinna

vid kvinnligt folkskoleseminarium, småskoleseminarium, kommunal flickskola

och statens normalskola föreslagits en något högre löneställning, eller

inplacering i 20 lönegraden. Med hänsyn främst till den långa utbildningsti
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

41

den för skolkökslärarinnorna finner utskottet den föreslagna norinallönegraden

väl låg. Enligt utskottets mening hava bärande skäl icke anförts för att

placera skolkökslärarinnorna vid huvuddelen av högre kommunala skolor

och därmed jämställda utbildningsanistalter i lägre lönegrad än vid de kommunala

flickskolorna. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka bifall till de

i motionerna I: 290 och II: 442 samt I: 294 och II: 444 framförda förslagen,

att skolkökslärarinnorna vid samtliga skolformer utom statens skolköksseminarium

— där lärarinnorna i överensstämmelse med departementschefens

förslag böra inplaceras i 25 lönegraden — hänföras till 20 lönegraden. Härigenom

torde även det i motionen I: 292 framställda yrkandet få anses tillgodosett.

Utskottet vill emellertid framhålla, att detta ställningstagande från

utskottets sida icke innebär, att utskottet anslutit sig till den i vissa av de

avgivna motionerna uttalade uppfattningen, att egentligen en placering i 21

lönegraden vore motiverad för sagda lärarinnor.»

dels ock moment b) i utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»b) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna 1: 290 och II: 442, såvitt nu är i fråga,

1:292 samt 1:294 och 11:444 godkänna vad utskottet anfört

rörande lönegradsplaceringen av ordinarie lärare i hushållsgöromål;»
2)

av herrar Oscar Olsson, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Bergström, Mårtensson, Wallentheim och Lindholm, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka, att skolkökslärarinnorna vid kommunala flickskolor placeras

i 18 lönegraden och att därför

dels del stycke i utskottets yttrande å s. 33, som börjar med orden »Såsom

normallönegrad» och slutar med orden »skolkökslärarinnornas löneställning»

bort hava följande lydelse:

»Såsom normallönegrad för lärarinnorna i hushållsgöromål har föreslagits

18 lönegraden, i vilken lönegrad skulle placeras hithörande lärarinnor

vid allmänna läroverk, kommunala och praktiska mellanskolor, högre folkskolor,

läroanstalter för blinda och dövstumma samt vid folk- och fortsättningsskolan.

I enlighet med principen om differentiering av löneställningen

alltefter elevernas åldersstadium har för lärarinna vid kvinnligt folkskoleseminarium,

småskoleseminarium, kommunal flickskola och statens

normalskola föreslagits en något högre löneställning eller 20 lönegraden.

Utskottet har icke funnit, att bärande skäl anförts för att hänföra skolkökslärarinnorna

vid de kommunala flickskolorna till högre löneställning än

vid övriga högre kommunala skolor samt de allmänna läroverken. Med hänsyn

härtill får utskottet förorda, att här avsedda lärarinnor vid de kommunala

flickskolorna placeras i 18 lönegraden. Då de kvinnliga folkskoleseminarierna

samt småskoleseminarierna ha karaktär av lärarutbildningsanstalter

och statens normalskola är övningsskola för statens skolköksseminarium,

tillstyrker utskottet, att skolkökslärarinnorna vid dessa utbildningsanstal4

Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 6 samt. Nr 192.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 192.

ter i överensstämmelse med departementschefens förslag placeras i 20 lönegraden.

I övrigt biträder utskottet departementschefens förslag. Med vad

utskottet sålunda förordat synes det i motionen 1: 292 framställda yrkandet

få anses tillgodosett. Utskottet avstyrker bifall till de i motionerna 1: 290

och II: 442 samt I: 294 och II: 444 framställda förslagen rörande skolkökslärarinnornas

lönegradsplacering.»

dels ock moment b) i utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»b) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionen

1: 292 ävensom med avslag å motionerna 1: 290 och II: 442,

såvitt nu är i fråga, samt 1: 294 och II: 444 godkänna vad

utskottet anfört rörande lönegradsplaceringen av ordinarie

lärare i hushållsgöromål;»

C. Beträffande ordinarie lärare i kvinnlig slöjd.

1) av herrar Oscar Olsson, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Bergström, Mårtensson, Wallentheim och Lindholm, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka, att slöjdlärarinnorna vid kommunala flickskolor placeras

i 16 lönegraden och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande å s. 33. som börjar med orden »Utskottet

biträder» och slutar med orden »dessa lärarinnor», bort hava följande

lydelse:

»Då utskottet icke blivit övertygat om det berättigade i att, såsom av departementschefen

föreslagits, placera slöjdlärarinnorna vid de kommunala

flickskolorna i högre lönegrad än vid bl. a. övriga högre kommunala skolor,

förordar utskottet, att slöjdlärarinnorna vid de kommunala flickskolorna

hänföras till 16 lönegraden. I övrigt biträder utskottet departementschefens

förslag och avstyrker alltså bifall till de i motionerna 1:289 och

II: 443 samt I: 290 och II: 442 gjorda yrkandena om högre löneställning för

vissa grupper slöjdlärarinnor.»

dels ock moment c) i utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»c) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 289 och II: 443 samt I: 290 och II: 442, såvitt

nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört rörande

lönegradsplaceringen av ordinarie lärare i kvinnlig slöjd;»

2) av herr Pauli;

3) av fröken Osvald.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Översikt över gällande och föreslagna Iönegradsplaceringar.

Bilaga.

Nuläget

De sak- kunniga

Departe-

M c

tion

e r

Tjänster

ments-

chefen

I: 289,

II: 443

I: 290,

II: 442

I: 294,

II: 444

I: 309,

II: 473

II: 441

teckning, musik och gymnastik med lek och idrott

vid folk- och småskoleseminarierna.........................

24

25

25

—

—

—

—

—

vid högre allmänt läroverk................................

23

23

23

—

—

—

—

—

vid högre tekniskt läroverk................................

vid fristående realskolor, högre kommunala skolor och läro- anstalter för blinda och dövstumma.....................

—

23

23

—

—

—

—

—

23

22 >

21

_

23

_

_

23

vid folk- och fortsättningsskolan...........................

—

22

21

—

—

—

—

—

hushållsgöromål

vid statens skolköksseminarium............................

23

25

25

—

—

—

—

—

vid kvinnligt folkskoleseminarium, småskoleseminarium, kom- munal flickskola och statens normalskola.................

20

20

20

_

_

20

_

_

vid allmänna läroverk, kommunala och praktiska mellan- skolor och högre folkskolor..............................

20

18

18

_

20

20

_

_

vid läroanstalter för blinda och dövstumma................

19

18

18

—

20

20

—

—

vid folk- och fortsättningsskolan...........................

—

18

18

—

20

20

—

—

| kDinnlig slöjd

vid kvinnligt folkskoleseminarium, småskoleseminarium.....

22

23

23

—

—

—

—

—

vid statens skolköksseminarium............................

20

23

23

—

—

—

—

—

vid kommunal flickskola och statens normalskola...........

20

18

18

19

—

—

—

—

vid allmänna läroverk, kommunala och praktiska mellansko- lor, högre folkskolor och manligt seminariums övningsskola

20

16

16

19

18

_

_

—

vid läroanstalter för dövstumma...........................

19

16

16

19

18

—

—

—

vid folk- och fortsättningskolan............................

—

16

16

19

18

—

—

—

manlig slöjd

vid manligt folkskoleseminarium...........................

22

23

23

—

—

—

—

—

vid kvinnligt seminariums övningsskola, allmänna läroverk

och högre kommunala skolor

högre kompetens........................................

20

18

18

19

19

lägre kompetens.........................................

20

16

16

17

—

—

17

—

vid folk- och fortsättningsskolan

högre kompetens........................................

_

18

18

19

—

—

19

—

lägre kompetens.........................................

—

16

16

17

—

—

17

—

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:390 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående lönereglering för övningslärare m. m. a1 i texten