Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande skärgårdstrafiken jämte i ämnet väckta motioner.

1948-06-18 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:202, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande skärgårdstrafiken jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 202.

1

Nr 202.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa frågor rörande skärgårdstrafiken jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

1 propositionen nr 261 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 8 maj

1948, dels hemställt att riksdagen måtte avgiva yttrande över ett propositionen

bifogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 12 § förordningen

den 25 oktober 1940 (nr 910) angående yrkesmässig automobiltrafik

m. m., dels berett riksdagen tillfälle att yttra sig i anledning av vad

departementschefen i övrigt anfört beträffande skärgårdstrafikens ordnande,

dels ock föreslagit riksdagen att å riksstaten för budgetåret 1948/49

under sjätte huvudtiteln till Understöd åt skärgårdsrederier anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

Propositionen har i vad avser förslaget till förordning om ändrad lydelse

av förordningen angående yrkesmässig automobiltrafik m. in. remitterats

till riksdagens andra lagutskott.

I propositionen upptages 1945 års skärgårdsutrednings förslag angående

skärgårdstrafikens ordnande till behandling. Beträffande utbyggnaden av

väg-, bro- och färjanläggningar samt farleder angivas i propositionen vissa

grunder för finansieringen av utredningens förslag, varvid dock ståndpunkt

icke tages till förslagets detaljer. Allmänna vägar för en sammanlagd kostnad

av 5,5 miljoner kronor skola utföras i förtur i skärgårdarna. Medel till

enskilda vägar samt till farledsarbeten förutsättas skola utgå från de ordinarie

anslagen efter angelägenhetsprövning i vanlig ordning. Frågan om

ändrade grunder för statsbidrag till enskilda vägar överlämnas till den inom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen pågående utredningen rörande vissa frågor

avseende den enskilda väghållningen. Statsbidrag till farledsarbeten

föreslås utgå med högst 90 % av kostnaden. I avbidan på den ändring av

formerna för medelsanvisningen till hamn- och farledsändamål, som kan

föranledas av 1944 års hamnutrednings blivande förslag, förutsättes att

medel till statliga farledsarbeten skola kunna ställas till förfogande av reserverade

medel å anslaget till Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar

och farleder. I propositionen redovisas vissa åtgärder för att underlätta

anordnandet av vintervägar. Frågan om lokalisbrytningen i skärgårdarna

kommer senare att upplagas till behandling.

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr 202.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 202.

Skärgårdsutredningens förslag beträffande kommunikationsmedlen i skärgårdarna

bygger på tanken, att en samverkan mellan olika trafikmedel bör

komma till stånd och att åtminstone i vissa områden särskilda planer för

ordnandet av trafiken böra följas.

I propositionen föreslås, att i 12 § 1940 års förordning angående yrkesmässig

automobiltrafik in. m. intages stadgande om att tillstånd till linjetrafik

i erforderlig utsträckning bör upptaga föreskrift om skyldighet att

driva samtrafik med anslutande järnvägs-, spårvägs- eller sjötrafikföretag

samt om sättet för samtrafikens bedrivande.

S. k. passbåtstrafik bör upprätthållas i allmän eller enskild drift efter

prövning från fall till fall. Hänsyn bör därvid tagas till den som driver anslutande

landtrafik. Statens väghållningsskyldighet utgör ej anledning för

staten att driva passbåtstrafik. I vissa fall kan dock statligt organ vara bäst

skickat att omhänderhava sådan trafik. De av skärgårdsutredningen förordade

grunderna för subventionering av icke statliga passbåtslinjer böra i huvudsak

följas. Subventionerna böra bestridas av anslaget till Bidrag till vissa

kommunikationsändamål. Statliga passbåtslinjer i väg- och vattenbyggnadsverkets

regi böra redovisas över förrådsfonden, varvid kapitalkostnaderna

böra bestridas av anslaget till Flytande materiel och kostnaderna för

ränta och amortering samt underhåll och drift från det nyssnämnda bidragsanslaget.

Till understöd åt skärgårdsrederier föreslås ett anslag av 300 000 kronor.

Beträffande samtliga skärgårdsområden där subventionering kan ifrågakomma

förutsättes, att en omorganisation av trafiken skall komma till

stånd. I propositionen angivas vissa riktlinjer för denna omorganisation.

Understöd förutsättes skola utgå endast under en övergångsperiod och i fall

då ett dylikt ingripande från statens sida ej kan undvaras.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Osvald och herr Osvald (1:417) och den andra inom andra kammaren

av herrar Utbult och Svensson i Ljungskile (11:585), i vilka hemställts

att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 261

måtte för ståtliga farledsarbeten för budgetåret 1948/49 bevilja ett förslagsanslag

om 120 000 kronor samt i övrigt beakta de synpunkter, som framförts

i motionerna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Thun m. fl. (1:418) och den andra inom andra kammaren av herr

Thorell m. fl. (11:586), i vilka hemställts, att riksdagen måtte hemställa

hos Kungl. Maj :t dels om omedelbar utredning av kostnaderna för genomförandet

av ett i motionerna föreslaget program till skyndsam förbättring

av kommunikationerna mellan fastlandet och vissa öar inom Stockholms läns

skärgård, dels ock om framläggande för nästkommande års riksdag av proposition

om beviljande av behövligt anslag för programmets genomförande;
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 202.

3

dels en inom första kammaren av herr Lundqvist väckt motion (1:423),

däri hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition

nr 261 ville beakta de synpunkter och förslag, som i motionen framförts

;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Ernst Hjalmar Nilsson och Edin (I: 424) och den andra inom andra

kammaren av herrar Kårrlander och Andersson i Alfredshem (II: 590), i

vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition

nr 261 ville beakta de synpunkter och förslag, som i motionerna framförts;
dels

ock en inom andra kammaren av herrar Karlsson i Stuvsta och Lager

väckt motion (II: 589), däri hemställts, att riksdagen med bifall till Kungl.

Maj :ts proposition nr 261 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om

att förelägga nästa års riksdag en plan för att i särskild ordning utbygga trafiklederna

inom Stockholms skärgård.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna I: 418, 423 och 424 samt II: 585 och 589.

Utskottet. 1945 års skärgårdsutredning har framhållit, att i jämförelse

med stora delar av landet skärgårdarna äro i konununikationshänseende

eftersatta. På öarna är det allmänna vägnätet mycket svagt utvecklat. I och

med ångbåtstrafikens successiva tillbakagång har behovet av tillräckliga

vägförbindelser på öarna för anknytning mellan alltjämt trafikerade ångbåtsbryggor

och bebyggelsecentra eller mellan olika bebyggelsecentra blivit

alltmer framträdande. Under det att, i stort sett, landet i övrigt under

senare tid fått sitt kommunikationsnät avsevärt utvidgat och förbättrat, har

för skärgårdarnas del det reguljära trafikmedlet mellan öarna och fastlandet

samt mellan öarna inbördes visat en obestridlig tillbakagång. Vissa rederiföretag

ha sålunda, såsom skärgårdsutredningen framhållit, nödgats

helt nedlägga sin rörelse eller inskränka densamma genom indragning av

vissa linjer eller bryggor. En dylik indragning av bryggor, som sedan mer

än 40 år varit trafikerade inom Stockholms skärgård och som anlagts av

befolkningen, lärer, enligt vad utskottet erfarit, under allra sista tiden genomförts

eller beslutats.

De försämrade kommunikationsförhållandena försvåra uppenbarligen för

den bofasta befolkningen att bliva delaktig av de sociala och kulturella

förmånerna. Det må ej heller förglömmas att tillbakagången — särskilt indragning

av linjer och bryggor — för befolkningen innebär betydande ekonomiska

konsekvenser såväl i fråga om försvårade avsättningsmöjligheter

för naturaprodukter som beträffande möjligheten att bedriva den uthyrning

till sommargäster, som för många ger ett icke oväsentligt kontanttillskott

i förvärvsverksamheten. Det är därför förklarligt att främst skärgårdarnas

befolkning men även de, som under sommartid plägat söka rekreation

inom skärgårdsområdena, med oro följt utvecklingen på kommunikationsväsendets

område, och det är uppenbart, att stora förhoppningar knu
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 202.

tits till resultatet av den senast verkställda utredningen rörande skärgårdskoinmunikationernas

ordnande.

Utskottet vill mot bakgrunden av det anförda för sin del kraftigt understryka

departementschefens uttalande, att kommunikationsförhållandena i

skärgårdarna lämna mycket övrigt att önska, att detta hittills icke tillräckligt

beaktats vid planläggningen av åtgärder från det allmännas sida samt

att, då trafikföretagarna icke förmått anpassa sig efter utvecklingens krav,

särskilda åtgärder böra vidtagas för att förbättra kommunikationslederna

såväl på som till öarna.

De kommunikationsfrågor, som föreligga i skärgårdarna, äro delvis av

komplicerad natur. Utskottet delar departementschefens uppfattning att det

icke är vare sig möjligt eller lämpligt att i förevarande sammanhang taga

ståndpunkt till detaljerna i det av skärgårdsutredningen framlagda förslaget,

utan att man nu bör begränsa sig till att fastslå de allmänna riktlinjer,

efter vilka det fortsatta arbetet bör bedrivas. Av det sagda följer, att utskottet

icke är berett att tillstyrka de motionsvis framförda förslagen i den mån

de avse ett avgränsat kommunikationsbehov eller sättet för dess tillgodoseende.

Angivna önskemål lära sålunda få prövas i samband med utformandet

av de detalj förslag, som bliva en följd av statsmakternas principiella

ställningstagande till förevarande spörsmål.

Vad härefter angår dessa allmänna riktlinjer innebär förslaget i fråga

om skärgårdarnas kommunikationsleder m. m. beträffande

de allmänna vägarna, att — vid sidan av vägar som redan upptagits i

flerårsplaner — vägar i förtur skola nyanläggas eller ombyggas inom en

kostnadsram av 5,5 miljoner kronor med anlitande av sedvanliga, under

sjätte huvudtiteln uppförda, mot automobilskattemedlen avräknade anslag.

Från vissa remissmyndigheters sida har riktats erinran såväl mot

den förtur, som sålunda skulle beredas skärgårdsvägarna, som mot att automobilskattemedel

skall få tas i anspråk för ändamålet. Utskottet vill för sin

del tillstyrka förslaget. Frågan om automobilskattemedlens användning i

fråga om här avsedda, företrädesberättigade vägar lärer emellertid, såsom

departementschefen framhållit, komma att bliva föremål för övervägande

av den tilltänkta utredningen om vägväsendets finansiering.

Utskottet vill i detta sammanhang i anledning av motionsvis väckta förslag,

som åsyfta anläggande av viss väg, framhålla att detaljutformningen

av det vägprogram, som skall utföras inom ramen för 5,5 miljoner kronor,

förutsättes skola ske i samband med programmets inarbetande i flerårsplanerna,

och att ändringar i förhållande till skärgårdsutredningens förslag

därvid skola kunna ifrågakomma. Utskottet vill även peka på den möjlighet

som står till buds för ortsintressena att söka få vägföretag, som icke ansetts

böra givas förtursrätt framför andra allmänna vägar, i vanlig ordning intagna

i flerårsplan.

Departementschefens ställningstagande i fråga om de enskilda vägarna

har icke föranlett erinran från utskottets sida.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 202.

5

Beträffande hamn- och farledsarbeten m. m. ha förordats arbeten inom

en kostnadsram av 650 000 kronor. Något särskilt anslag har emellertid för

närvarande icke äskats, utan förutsättes, att bidrag till statsunderstödda

företag skola utgå av anslaget till bidrag till handelshamnar och farleder,

samt att medel till statliga farledsarbeten under nästa budgetår i avbidan å

1944 års hamnutrednings blivande förslag skola kunna ställas till förfogande

av reserverade medel å anslaget till Utvidgning och förbättring av statens

fiskehamnar och farleder. Utskottet vill uttala sin tveksamhet huruvida det

kan anses riktigt att taga dessa huvudsakligast för fiskehamnar avsedda anslag

i anspråk för nu ifrågavarande ändamål, men vill icke rikta erinran mot

förslaget såsom en helt tillfällig anordning.

Vad i propositionen förordats i fråga om vintervägförbindelser och lokalisbrytning

tillstyrkes av utskottet.

Departementschefens förslag i fråga om skärgårdarnas kommunikationsmedel

förutsätter en vidgad samverkan mellan olika trafikmedel.

Kungl. Maj :t har föreslagit ett tillägg till 12 § förordningen om yrkesmässig

biltrafik av innebörd att tillstånd till linjetrafik i erforderlig utsträckning

skall upptaga föreskrift om skyldighet att driva samtrafik med

anslutande järnvägs-, spårvägs- eller sjötrafikföretag samt om sättet för samtrafikens

bedrivande. Riksdagens andra lagutskott har avgivit utlåtande

över propositionen i denna del och därvid tillstyrkt förslaget.

I fråga om sjötrafiken inom skärgårdsområdena har frågan, huruvida

passbåtstrafiken bör upprätthållas i allmän eller enskild drift, varit föremål

för delade meningar. Departementschefen har anslutit sig till skärgårdsutredningens

uppfattning, att staten såsom väghållare icke skall vara skyldig

att hålla jämväl båtförbindelser, utan att frågan om passbåtstrafikens ordnande

bör bedömas från fall till fall, därvid hänsyn jämväl bör tagas till vem

som driver den till passbåtslinjerna anslutande landtrafiken. Departementschefen

synes emellertid därvid hava förutsatt, att statliga passbåtslinjer skola

kunna förekomma. Utskottet finner departementschefens ställningstagande

i princip riktigt. Utskottet förutsätter emellertid, att principen icke kommer

att tillämpas alltför restriktivt, utan att vederbörlig hänsyn kommer att

tagas till berättigade krav på trafikbehovets tillgodoseende i statlig regi.

Utskottet vill framhålla, att skillnaden mellan en färjförbindelse — som nu

drives i väg- och vattenbyggnadsverkets regi — och en passbåtslinje i vissa

fall kan vara helt ringa. Enligt utskottets mening är det angeläget, att uppmärksamhet

ägnas denna fråga, och att, då föreliggande eller uppkommande

trafikbehov är av den art, att för dess tillgodoseende en färjförbindelse

ligger närmast till hands, en övergång till detta trafikmedel också upptas

till övervägande. Vid bedömandet av dessa spörsmål synas för övrigt i viss

mån samma synpunkter kunna anläggas som när fråga uppkommer att förändra

enskild väg till allmän.

Vad departementschefen anfört och förordat beträffande passbåtstrafikens

subventionering och vissa finansieringsfrågor har icke föranlett utskottet

till erinran.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 202.

Utskottet vilt i detta sammanhang jämväl framhålla följande. Det kan enligt

utskottets mening ifrågasättas, huruvida en verklig och varaktig förbättring

skall kunna ernås, därest man icke i större omfattning än skärgårdsulredningen

tänkt sig för trafikbehovets tillgodoseende bygger på fasta förbindelseleder

— vägar och broar i kombination med färjor. Det är uppenbart,

att härvidlag de ekonomiska faktorerna måste beaktas. Enligt utskottets mening

bör emellertid vid det fortsatta utredningsarbetet på ifrågavarande område

nu angivna synpunkt ägnas vederbörlig uppmärksamhet.

Vad härefter angår frågan om skärgårdsrederiernas trafik innebär skärgårdsutredningens

förslag i huvudsak, att skärgårdstrafiken så småningom

skall inordnas i större regionala företag, omfattande trafiken i dess helhet

-— såväl land- som sjötrafik inom de olika områdena — och att vederbörande

kommuner skola erhålla inflytande över den trafikapparat, som sålunda

avses skola organiseras. Jämväl utskottet anser att en dylik lösning

på längre sikt av det föreliggande problemet bor eftersträvas. Departementschefen,

som förutsatt att det framtida ordnandet av skärgårdstrafiken omedelbart

upptas till behandling av vederbörande lokala myndigheter, har ställt

sig mycket tveksam inför tanken på att ens under en övergångstid subventionera

skärgårdstrafiken, särskilt i områden, där ordnandet av trafikförhållandena

till stor del får anses vara en kommunal uppgift. Departementschefen

har emellertid ansett att, så länge nuvarande organisation består,

ett ingripande från statens sida med understöd i vissa fall svårligen kan

undvaras. Utskottet delar denna uppfattning och tillstyrker därför, att ett

särskilt anslag å 300 000 kronor anvisas för understöd åt skärgårdstrafiken.

Departementschefens uttalanden i fråga om trafikens framtida ordnande

inom Stockholms, Karlskrona och Göteborgs skärgårdar samt i Bohuslän

och inom Västernorrlands län föranleda icke något särskilt uttalande från

utskottets sida. Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Av det anförda framgår, att i vissa hänseenden de motionsvis framförda

åsikterna rörande principerna för programmet för en förbättring av skärgårdarnas

trafikförhållanden delas av utskottet. I motionerna i övrigt framförda

synpunkter med avseende å trafikens ordnande i princip eller i det

speciella fallet har utskottet ansett sig antingen icke böra tillstyrka eller

ock ansett vara av den beskaffenhet att de icke böra föranleda något ställningstagande

från riksdagens sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna I:

417 och II: 585, i vad de icke avse anvisande av anslag,

1:423 samt 1:424 och 11:590 i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva tillkänna vad utskottet ovan anfört beträffande skärgårdstrafikens

ordnande;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 202.

7

b) till Understöd åt skärgårdsrederier för budgetåret 1948/

49 under sjätte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

300 000 kronor;

II. att motionerna 1:417 och 11:585, i vad de avse anvisande

av anslag till statliga farledsarbeten, icke må av riksdagen

bifallas;

III. att motionerna 1:418 och 11:586 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

IV. att motionen II: 589 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 18 juni 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Pauli, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Andrén, Heiding, fröken

Andersson, herrar Hesselbom, Ivar Persson och Ohlon; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Malmborg i Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Rubbestad, Mårtensson,

Lindholm, Åkerström, Sefve, Persson i Vinberg och Birke.

av herr Birke.

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:388 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande skärgårdstrafiken jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten