Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upprättande av en medicinsk högskola i Göteborg jämte i ämnet väckta motioner.

1948-06-22 · 29 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:208, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upprättande av en medicinsk högskola i Göteborg jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 208.

1

Nr 208.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

upprättande av en medicinsk högskola i Göteborg

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 221 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 16 april

1948, föreslagit riksdagen att

1. besluta, att en medicinsk högskola, omfattande både preklinisk och klinisk

undervisning, skall i enlighet med vad departementschefen anfört successivt

från och med budgetåret 1948/49 upprättas i Göteborg samt att vid

högskolan undervisningen för medicine kandidatexamen skall påbörjas höstterminen

1949 och undervisningen för medicine licentiatexamen vårterminen

1952;

2. besluta, att vid högskolan skall från och med den 1 juli 1948 inrättas

en professors- och en prosektorsbefattning i anatomi samt från och med den

1 januari 1949 en professors- och en prosektorsbefattning i histologi;

3. besluta, att för professurer och övriga ordinarie lärarbefattningar vid

statsuniversiteten gällande avlönings- och pensionsbestämmelser skola äga

motsvarande tillämpning beträffande medicinska högskolan i Göteborg;

4. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för medicinska

högskolan i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49;

5. godkänna av departementschefen förordade grunder för samarbete med

Göteborgs stad i fråga om anordnande och drift av den medicinska högskolan

i Göteborg, däri inbegripet även samordningen av den medicinska högskolans

bibliotek med Göteborgs stadsbibliotek;

6. för budgetåret 1948/49 anvisa:

a) till Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar ett förslagsanslag av

63 000 kronor,

b) till Medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning ett reservationsanslag

av 300 000 kronor,

c) till Medicinska högskolan i Göteborg: Anskaffande av vetenskaplig

litteratur till biblioteket ett reservationsanslag av 25 000 kronor,

d) till Medicinska högskolan i Göteborg: Organisationskommittén: Förvaltningskostnader

m. m. ett förslagsanslag av 50 000 kronor,

e) till Nybyggnad för medicinska högskolan i Göteborg ett investeringsanslag

av 150 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 191)8. 6 samt. Nr 208.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 208.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Olilon m. fl. (I: 378)

och den andra inom andra kammaren av herr von Friesen m. fl. (II: 543),

i vilka hemställts, att klinisk undervisning för svenska studenter vid den

medicinska högskolan i Göteborg måtte begynna tidigare än vårterminen

1952, helst från och med höstterminen 1949, samt att den ifrågasatta organisationskommittén

för uppbyggnad av högskolans verksamhet måtte få

taga befattning med alla högskolans angelägenheter under uppbyggnadsperioden,

således även med befordringsärenden enligt de riktlinjer, som i

motionen skisserats och att sålunda karolinska institutets befattning med

högskolans utnämningar ej måtte ifrågakomma.

Sedan dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet med stöd av

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1946 tillkallat tio sakkunniga

för att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag

rörande en eventuell medicinsk undervisningsanstalt i Göteborg, överlämnade

de sakkunniga, vilka i det följande benämnas 1946 års sakhunniga,

den 26 februari 1947 betänkande med utredning och förslag i

ämnet. Betänkandet har varit föremål för remissbehandling, varvid bland

annat universitetskanslern framhöll, att betänkandet av naturliga skäl icke

kunnat så utformas, att därpå grundade mera definitiva anslagsberäkningar

kunnat verkställas. Kanslern ansåg därför, att betänkandet, som lämnat en

god och klarläggande orientering i fråga om förutsättningarna för en medicinsk

högskola, borde närmare överarbetas och kompletteras, vilket lämpligen

kunde ske genom en mindre organisationskommitté.

För fortsatt beredning av frågan om inrättande av en medicinsk högskola i

Göteborg tillkallade departementschefen sedermera den 30 juni 1947 med stöd

av Kungl. Maj:ts bemyndigande sex sakkunniga, med uppdrag särskilt att

förbereda och detaljplanera inrättandet av en dylik högskola i syfte att

högskolan måtte kunna börja sin verksamhet om möjligt redan höstterminen

1948. Ifrågavarande sakkunniga, vilka i det följande benämnas

organisationskommittén, ha med skrivelse den 9 januari 1948 överlämnat

sitt betänkande. —• Remissutlåtanden över detsamma ha avgivits av

universitetskanslern, statskontoret, byggnadsstyrelsen, medicinalstyrelsen

och statens institut för folkhälsan, varjämte Sveriges förenade studentkårer

inkommit med en skrift i ärendet.

Den medicinska högskolans omfattning m. in.

Organisationskommittén anser i likhet med 1946 års sakkunniga, att en

medicinsk högskola bör omfatta både preklinisk och klinisk undervisning.

Kommittén har vidare funnit övervägande skäl tala för att den kliniska

undervisningen igångsättes samtidigt med den prekliniska. Av en av kom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 208.

3

mitten företagen undersökning hade nämligen framgått, att i Lund och än

mer i Uppsala ett ej ringa antal sökande till kliniska tjänstgöringar och

kurser måst avvisas på grund av platsbrist. Såväl de medicinska föreningarna

i Lund och Stockholm som Uppsala medicinares förening hade framhållit,

att de överbelastade tjänstgöringarna och kurserna försvårade en

rationell planläggning av studierna, att studietiden ej sällan förlängdes, att

den individuella undervisningen på grund av de stora kurserna bleve lidande

samt att undervisningen ej kunde i önskvärd utsträckning tillgodogöras.

Tidpunkten för den kliniska undervisningens igångsättande hade emellertid,

framhåller kommittén, betydelse även ur en annan synpunkt än den nyss

berörda. Denna undervisnings påbörjande först sedan de första medicine

kandidaterna utbildats i Göteborg skulle nämligen medföra, att ett flertal

överläkartjänster vid stadens sjukhus måste vakanssättas och uppehållas

på förordnande på lång tid, i ett par fall ända upp till 4 ä 5 år, ett förhållande

som måste innebära betydande olägenheter för staden och dess

sjukvård.

Kommittén har räknat med att undervisningen vid den nya högskolan kan

igångsättas redan hösten 1948, vilket skulle möjliggöras genom utnyttjande

av vissa provisoriska anordningar i avvaktan på ett färdigställande av de

planerade nybyggnaderna.

Beträffande omfattningen av elevintagningen ansluter sig organisationskommittén

till 1946 års sakkunnigas förslag — innebärande en årlig nyintagning

av två kurser om vardera 30 studerande vid de prekliniska samt

tre kurser om envar 20 studerande i de kliniska ämnena — dock att intill

dess den prekliniska undervisningen fullt utbyggts, vilket kunde beräknas

taga en tid av omkring 2 1/2 år, antalet nyintagningar till den kliniska

undervisningen borde begränsas till två per år med 20 studerande i varje

intagning.

I remissyttrandena har framhållits lämpligheten av att till Göteborg

förlägga medicinsk undervisning med hänsyn till det rikhaltiga och mångsidiga

patientmaterial, som där erbjuder sig.

I fråga om undervisningens omfattning har allmänt hävdats den uppfattningen

att en fullständig medicinsk högskola bör inrättas i Göteborg.

Rörande frågan om verksamheten vid den nya medicinska högskolan

bör igångsättas med preklinisk och klinisk undervisning samtidigt eller med

till en början endast preklinisk undervisning ha olika uppfattningar gjort sig

gällande. Medan medicinalstyrelsen och medicinska fakulteten i Uppsala

förordat det förstnämnda alternativet, ha statskontoret, kanslern, medicinska

fakulteten i Lund och karolinska institutets lärarkollegium funnit

övervägande skäl tala för att den kliniska undervisningen igångsättes först

sedan den prekliniska utbyggts och högskolans egna studerande förts fram

till de kliniska studierna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 208.

Karolinska institutets lärarkollegium framhåller som sin uppfattning, att

vad organisationskommittén anfört rörande belastningen å landets kliniska

utbildningsanstalter icke gåve en fullständig bild av förhållandena. De

kliniska utbildningsanstaltema vore, åtminstone vad karolinska institutet

beträffade, dimensionerade såväl beträffande lokaler som patientmaterial

så att de skulle kunna betjäna det antal studenter, som genomginge undervisningen

vid de teoretiska institutionerna. Dessa vore i sin tur beräknade

efter ett visst bestämt antal studerande. Kollegiet framhåller, att några

felkalkyler beträffande denna organisation icke förelåge och att någon

trängsel vid institutets kliniker icke funnes, bortsett från tillfälliga undantag.

Som exempel härpå nämner kollegiet, att den 1 oktober 1947, då praktiskt

taget alla kliniska kurser och tjänstgöringar, där konkurrens om

platserna råder, togo sin början, endast 5 sökande måst avvisas, vilka

emellertid förklarat sig utan nackdel kunna ägna sig åt tentamensläsning.

Lärarkollegiet framhåller därefter, att de väsentligaste svårigheterna vid

de kliniska utbildningsanstaltema i stället låge i den stora bristen på

underordnade lärarkrafter.

Medicinska fakulteten i Lund har anfört liknande synpunkter på föreliggande

spörsmål som karolinska institutets lärarkollegium.

Kanslern har ansett sig böra fästa avsevärd vikt vid den omständigheten,

att utbildningen av de säkerligen ganska få medicine kandidater, vilka,

innan högskolans egna studerande förts fram till de kliniska studierna,

kunde påräknas som elever, skulle bli oproportionerligt kostsam. Den

olägenhet, som vakanssättningen av vissa lediga eller ledigblivande överläkarbefattningar

onekligen innebure, syntes icke kanslern vara så stor,

att den kunde tillmätas avgörande betydelse.

I fråga om tidpunkten för undervisningens igångsättande har kanslern —

under hänvisning till de omfattande förberedelser, som vore erforderliga för

undervisningen i de första prekliniska ämnena, anatomi och histologi —

icke ansett möjligt, att den prekliniska undervisningen skulle kunna påbörjas

förrän hösten 1949. Det vore viktigt, framhåller kanslern, att undervisningen

vid den nya högskolan icke från början bleve bristfällig. Det syntes

även kanslern föga sannolikt att iordningställandet av för undervisning i de

morfologiska ämnena erforderliga provisoriska lokaler kunde vara avslutat

förrän under förra hälften av år 1949.

Av karolinska institutets lärarkollegium har kraftigt betonats omöjligheten

att redan till hösten 1948 anskaffa den undervisningsmateriel i form

av samlingar, apparatur och instrument, som vore erforderlig för en tillfredsställande

undervisning i anatomi och histologi.

Departementschefen har till en början beträffande behovet av ytterligare

en medicinsk högskola i landet och lämpligheten av att denna förlägges till

Göteborg anfört följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S08.

5

Den brist på läkare, såväl allmänläkare som specialister, som för

närvarande otvivelaktigt råder, torde på grund av redan beslutade eller

planerade sociala reformer på sjukvårdens område komma att avsevärt

stegras under de närmaste decennierna. Här må endast erinras

om den ökning av läkarbehovet, som måste bli en följd av genomförandet

av den av riksdagen i princip beslutade lagen om allmän sjukförsäkring

m. m. I ett av medicinalstyrelsen nyligen avgivet betänkande (SOU 1948:

14) har vidare framlagts förslag till utbyggnad av den öppna läkarvården

i landet, vilket förutsätter en väsentligt ökad utbildning av läkare. Enligt

medicinalstyrelsens beräkningar skulle läkarbehovet i landet bli så stort,

att med oförändrad intagning vid de medicinska utbildningsanstalterna en

brist av minst 2 500 läkare skulle uppstå år 1960. Även om det av medicinalstyrelsen

framlagda programmet endast skulle komma att delvis förverkligas,

är det dock uppenbart, att en icke oväsentlig ökning av utbildningsmöjligheterna

för läkare är påkallad. Riksdagen har också i sin skrivelse

1946: 463 givit uttryck för samma uppfattning. Vid de nuvarande

medicinska läroanstalterna, där normalt brukat intagas omkring 190 studerande

årligen men vid vilka intagningen i fjol och i år ökats till 220

studerande, torde enligt vad kanslern i skrivelse till Kungl. Maj:t den 23

januari 1948 framhållit någon ytterligare nämnvärd ökning av intagningen

icke för närvarande vara möjlig. Under sådana förhållanden synes den

eftersträvade ökningen av utbildningskapaciteten kunna vinnas endast

genom att en ny medicinsk läroanstalt inrättas. Med hänsyn till den långa

utbildningstiden för läkare är det angeläget, att frågan härom snarast kan

bringas till en lösning.

Starka skäl tala enligt min uppfattning för att den nya medicinska högskolan

förlägges till Göteborg. Såsom i ärendet framhållits, torde nämligen

Göteborgs stad med sin omfattande och mångsidiga sjukvård redan nu

erbjuda synnerligen goda förutsättningar för medicinsk undervisning. Dessa

förutsättningar komma att ytterligare förbättras efter genomförandet av

den redan påbörjade betydande utbyggnaden av stadens sjukhusväsen, varvid

möjlighet finnes att tillgodose även den medicinska undervisningens

och forskningens behov av lokaler. Sistnämnda omständighet gör, att tidpunkten

nu får anses mycket lämplig att överväga förläggandet av en

medicinsk högskola till Göteborg.

I fråga om den nya läroanstaltens omfattning, tidpunkten för verksamhetens

igångsättande m. m. har därefter departementschefen anfört i huvudsak

följande.

Jag delar den i ärendet allmänt omfattade meningen, att en ny medicinsk

läroanstalt bör meddela såväl preklinisk som klinisk undervisning.

Genom att anordna enbart klinisk undervisning skulle man, trots icke oväsentliga

kostnader, likväl icke uppnå, att antalet utexaminerade läkare

ökas; diirtill kommer, att klinisk undervisning och forskning i allt större

utsträckning förutsätter ett nära samarbete med teoretiska institutioner.

Jag förordar därför, att den nya medicinska läroanstalten organiseras såsom

en fullständig medicinsk högskola med såväl preklinisk som klinisk undervisning.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att inrättandet av en

dylik högskola givetvis icke får hindra eller försena fullföljandet av den

upprustning av de redan befintliga medicinska läroanstalterna, som redan

påbörjats.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 308.

Olika meningar ha yppats beträffande spörsmålet, huruvida den kliniska

undervisningen bör igångsättas samtidigt med den prekliniska eller först

sedan denna fullt utbyggts och högskolans egna studerande förts fram

till de kliniska studierna. För egen del har jag funnit övervägande skäl

tala för den av kanslern och statskontoret intagna ståndpunkten, att verksamheten

till en början bör omfatta endast preklinisk undervisning. Det

bör därvid beaktas, att ett omedelbart påbörjande av klinisk undervisning

i huvudsak icke skulle fylla annat ändamål än att tjäna som en temporär

avlastning av de övriga kliniska utbildningsanstalterna. Även om vid dessa

en viss trängsel i en del kurser för närvarande kan förmärkas, torde dock

denna kunna avhjälpas på ett enklare och mindre kostsamt sätt än genom

att omedelbart starta klinisk undervisning i Göteborg. En sådan skulle,

enligt vad kanslern påpekat, av allt att döma bli oproportionerligt dyrbar

med hänsyn till det förhållandevis ringa antal medicine kandidater, som

kan antagas komma att begagna sig därav. Därtill kommer, att en icke

alltför kort förberedelsetid erfordras för den mångfald av organisatoriska

problem, som helt naturligt komma att uppställa sig i samband med anordnandet

av den kliniska undervisningen. Den av organisationskommittén

påtalade olägenheten med ett mer eller mindre långvarigt vakanthållande

av lediga eller ledigblivande överläkarbefattningar vid sjukhus väsendet i

Göteborg torde komma att bortfalla vid bifall till det förslag om tillsättning

av dylika tjänster, som jag i det följande ämnar framlägga.

Organisationskommittén har räknat med att undervisningen vid den

nya medicinska läroanstalten skulle kunna påbörjas redan hösten 1948.

Kommittén torde dock härvid ha utgått ifrån att definitivt beslut i frågan

komme att föreligga redan i början av år 1948. Det är med hänsyn till

bristen på läkare visserligen önskvärt, att verksamheten igångsättes så

snart som möjligt, men man kan icke bortse från att upprättandet av en

ny stor akademisk undervisningsanstalt kräver omfattande och tidsödande

förberedelser. Denna synpunkt har starkt betonats av kanslern och vederbörande

medicinska högskolemyndigheter. Jag har noggrant övervägt på

denna fråga inverkande omständigheter och kommit till den uppfattningen,

att det icke är möjligt att igångsätta verksamheten redan hösten 1948.

Man synes icke heller lämpligen böra räkna med att detta skall kunna ske

vårterminen 1949. Däremot torde, såvitt nu kan bedömas, förhållandena

böra möjliggöra, att undervisningen påbörjas hösten 1949. Jag räknar alltså

med att, om inga oförutsedda svårigheter lägga hinder i vägen, preklinisk

undervisning med början i ämnena anatomi och histologi skall igångsättas

från och med höstterminen 1949 vid den nya medicinska högskolan i Göteborg.

Den kliniska undervisningen torde i enlighet med vad jag nyss anfört

böra anstå till dess de första medicine kandidaterna utbildats vid högskolan,

vilket kan beräknas ske efter 2 1/2 år, och alltså lämpligen igångsättas

från och med vårterminen 1952.

T motionerna 1:378 och II: 543 anföres till stöd för yrkandet, att den

kliniska undervisningen måtte igångsättas tidigare än vårterminen 1952,

följande.

Redan för närvarande pågår vid Göteborgs sjukvårdsanstalter klinisk

undervisning, nämligen för norska studenter, en undervisning, som kommer

att fortsätta med nya kurser nästkommande läsår. Samtidigt är det bekant,

att ett ej ringa antal svenska sökande till klinisk tjänstgöring och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 208.

7

klinisk undervisning under de senaste åren måst avvisas vid de medicinska

undervisningsanstalterna i landet på grund av bristande utrymme. Sannolikt

kommer detta förhållande att fortbestå under de närmaste åren med

ty åtföljande förlängning av studietiden för de på detta sätt hejdade medicine

kandidaterna. Detta är så mycket mer otillfredsställande, som ju en

allvarlig läkarbrist råder i landet. Då synbarligen redan nu klinisk undervisning,

låt vara för norska studenter, kan bedrivas vid Göteborgs stads sjukvårdsinrättningar,

synes det vara lämpligt att även svenska medicine kandidater

skulle kunna få draga nytta därav tidigare än vad som ifrågasatts

i propositionen.

Lokalfrågor.

Organisationskommitténs förslag i fråga om lokalerna innebär i korthet,

att för de prekliniska institutionerna skulle å Sahlgrenska sjukhusets område

uppföras två institutionskomplex — varav det ena avsetts för de patologiska

och bakteriologiska institutionerna och det andra för övriga prekliniska

institutioner — samt att för den kliniska undervisningen erforderliga

utrymmen skulle tillskapas i samband med den planerade och delvis redan

påbörjade utbyggnaden av sjukhusväsendet i Göteborg. Kostnaderna för

statsverket för dessa byggnader ha beräknats till i avrundade tal 9 912 000

kronor för den prekliniska och 846 000 kronor för den kliniska undervisningen.

Av de för de prekliniska institutionerna ifrågasatta båda byggnadskomplexen

har det förstnämnda — innefattande de patologiska och bakteriologiska

institutionerna — avsetts att uppföras av Göteborgs stad, varvid

staten skulle bidraga med hälften av byggnadskostnaderna, medan det

andra byggnadskomplexet avsetts att uppföras och helt bekostas av staten.

Såsom provisoriska lokaler för preklinisk undervisning i ämnena anatomi,

histologi, fysiologi, medicinsk kemi och farmakologi i avvaktan på färdigställandet

av nyssnämnda nybyggnader har organisationskommittén räknat

med iordningställande på Göteborgs stads bekostnad av vissa staden tillhöriga

fastigheter, nämligen Fjärde Långgatan 7 och paviljong I inom Vasa

sjukhus, vilka lokaler sedan skulle förhyras av staten för högskolans räkning

för en beräknad årlig hyra av 111 000 kronor under de fem första

åren. Några särskilda provisoriska anordningar för den prekliniska undervisningen

i patologi och bakteriologi ha däremot icke av organisationskommittén

ifrågasatts med hänsyn till de betydande kostnader, som skulle vara förknippade

därmed. Kommittén har räknat med, att den planerade nybyggnaden

för de patologiska och bakteriologiska institutionerna skulle kunna

färdigställas så snart, att den patologiska undervisningen, som meddelas

först under den prekliniska undervisningens tredje år, omedelbart skulle

kunna förläggas dit och den bakteriologiska undervisningen då kunna beredas

förbättrade provisoriska utrymmen i den laboratoriebyggnad, som

nu inrymmer de patologiska och bakteriologiska avdelningarna vid Sahlgrenska

sjukhuset. För den kliniska undervisningen under provisorietiden

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 208.

har kommittén förvissat sig om att godtagbara lokaler skulle utan kostnad

för statsverket ställas till förfogande.

Beträffande detaljerna i de olika förslagen torde få hänvisas till propositionen,

s. 11—23.

Statskontoret har betonat vikten av att möjligheterna till en begränsning

av de enligt förslagen planerade utrymmena noga undersökas.

Byggnadsstyrelsen, som funnit utformningen av förslaget beträffande de

prekliniska institutionerna i flera avseenden ej helt övertygande, har med

hänsyn till uppgiftens storleksordning och allmänna betydelse ansett önskvärt,

att denna byggnadsfråga bleve mera allsidigt belyst, innan slutlig

ställning toges till hur anläggningen borde utformas. Detta syntes lämpligast

kunna ske genom att anordna en arkitekttävling, något som med

hänsyn till nuvarande förhållanden på arbetsmarknaden icke syntes behöva

fördröja byggnadsarbetenas påbörjande. En sådan allsidig utredning genom

tävling kunde beräknas kosta omkring 65 000 kronor.

Departeinentschefeji har anslutit sig till tanken på en arkitekttävling och

därvid anfört följande.

Det kan ifrågasättas, om icke en viss beskärning av lokalprogrammet

åtminstone för de rent statliga institutionerna skulle vara möjlig utan men

för undervisning och forskning. Det synes mig icke möjligt att utan ytterligare

noggrann utredning taga ställning til detta omfattande och betydelsefulla

byggnadsprojekts närmare utformning. Jag delar byggnadsstyrelsens

uppfattning, att den ytterligare utredning, som synes påkallad, bäst torde

kunna ske genom en allmän arkitekttävling. Denna torde böra omfatta

hela det byggnadskomplex, som skall inrymma de fem teoretiska institutioner,

för vars uppförande och drift staten enligt avtalsförslaget skall svara.

Jag förordar därför, att en dylik tävling kommer till stånd och att det uppdrages

_ åt byggnadsstyrelsen att anordna densamma. I samband därmed

torde inom byggnadsstyrelsen, i samråd med organisationskommittén för

den medicinska högskolan och den expertis i övrigt, som må befinnas erforderlig,

en noggrann omprövning av lokalprogrammet böra ske, varvid även

bör beaktas vad kanslern anfört rörande angelägenheten av att byggnaderna

så utformas, att goda möjligheter till utvidgning av varje enskild

institution finnas.

För anordnande av den förordade arkitekttävlingen och för bestridande

av kostnaderna för de utredningsarbeten inom byggnadsstyrelsen, som, enligt

vad jag nyss anfört, böra ligga till grund för tävlingen, torde för nästa

budgetår böra anvisas ett investeringsanslag av 150 000 kronor. Jag förutsätter

därvid, att från anslaget även skall utgå vederbörliga ersättningar

för de på uppdrag av organisationskommittén upprättade skissritningarna

m. m.

I övrigt har departementschefen tillstyrkt organisationskommitténs förslag

till lösning av de olika lokalfrågorna. Beträffande den prekliniska undervisningen

i patologi och bakteriologi har departementschefen framhållit,

att han funne det i hög grad angeläget, att de av organisationskommittén

härutinnan uppgjorda planerna förverkligades, då eljest mycket stora svårigheter

skulle uppstå för undervisningen i dessa ämnen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 208.

9

Utrustning.

Enligt organisationskommitténs preliminära beräkningar skulle den medicinska

högskolans utrustning betinga följande på statsverket fallande kostnader:
Prekliniska

institutioner................kronor 2 912 000

Kliniska » ................ »_342 000

Summa kronor 3 254 000

Härav har för budgetåret 1948/49 beräknats ett belopp av 627 000

kronor, varav 490 000 kronor för den prekliniska och 137 000 kronor för

den kliniska undervisningen.

Beträffande den närmare fördelningen av de av kommittén beräknade

kostnaderna å olika institutioner m. in. torde få hänvisas till propositionen,

s. 27—29.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom organisationskommittén framhållit är det av naturliga skäl icke

möjligt att redan nu bedöma de slutliga kostnaderna för utrustning till den

medicinska högskolan. Man torde kunna utgå ifrån att frågan om utrustningen

av de permanenta prekliniska institutionerna icke blir aktuell förrän

tidigast om 5 å 6 år. Innan dess kan den snabba utvecklingen på detta

område ha frambragt nya rön, som på ett avgörande sätt komma att påverka

utrustningsprogrammet. Vidare bör framhållas vanskligheten av

att med nuvarande fluktuationer i prisnivån göra några mer tillförlitliga

kostnadskalkyler. Ett ställningstagande redan nu till utrustningsfrågan

i hela dess vidd synes icke heller ur högskolans synpunkt erforderligt;

den torde böra lösas successivt alltefter den medicinska undervisningens

fortgående utbyggnad. Till principerna för fördelningen mellan staten och

Göteborgs stad av vissa utrustningskostnader tager jag ställning i det följande

vid behandlingen av det framlagda förslaget till avtal mellan ifrågavarande

parter.

För tillfället aktuell är endast frågan om den utrustning och inredning,

som kräves för undervisningens igångsättande hösten 1949 vid de provisoriska

anatomiska och histologiska institutionerna. Organisationskommittén

har beräknat kostnaden för nämnda utrustning m. m. till i runt

tal 490 000 kronor. Kanslern, som icke funnit anledning till erinran mot

dessa beräkningar, har ansett hela beloppet böra anvisas redan för nästa

budgetår. För egen del finner jag tillräckligt, om endast en del av beloppet,

lämpligen 300 000 kronor, nu anvisas men bemyndigande lämnas organisationskommittén

att träffa avtal om leverans av utrustning och inredning

för ifrågavarande provisoriska institutioner inom en kostnadsram av

490 000 kronor. Jag förutsätter då, att återstoden av detta belopp eller

190 000 kronor kommer att anvisas för budgetåret 1949/50.

Personalorganisation.

Å s. 32 och 33 i propositionen har lämnats en översikt av personalbehovet

vid den nya medicinska läroanstalten i anslutning till organisationskommitténs

förslag. Kommittén har framlagt två alternativa beräkningar, var
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 208.

av den ena (Alt. I) avser personalorganisationen vid ett samtidigt igångsättande

av den prekliniska och den kliniska undervisningen och den andra

(Alt. II) vid ett påbörjande av den kliniska undervisningen först sedan de

första medicine kandidaterna utbildats eller från och med budgetåret

1951/52.

I anslutning till det beräknade personalbehovet har organisationskommittén

upprättat två alternativa avlöningsstater för den medicinska högskolan,

hänförande sig till motsvarande alternativ i fråga om beräkningen av

personalbehovet. Av följande sammanställning framgå de beräknade avlöningsstaternas

slutsummor.

Avlöningsstatens slutsumma i kronor

för budgetåret

1948/19

1949/50

1950/51

1951/52

Alt. I.....

Alt. II.....

671 000

189 000

874 000

392 000

966 000

628 000

1 132 000

1 132 000

Härtill komma kostnader för dyrtidstillägg, kristillägg, provisoriskt

lönetillägg och provisorisk avlöningsförstärkning, vilka kostnader enligt

nu gällande principer bestridas från särskilda anslag å riksstaten.

Kanslern framhåller, att det icke varit honom möjligt att på den korta

tid, som stått till buds, i detalj taga ställning till organisationskommitténs

förslag beträffande personalorganisationen. I nu före varande sammanhang

syntes det icke heller erforderligt att till prövning upptaga personalorganisationen

annat än i fråga om de båda teoretiska ämnen — anatomi och

histologi — vari undervisning skall meddelas under första utbildningsåret,

d. v. s. enligt kanslerns förslag läsåret 1949/50 (enligt kommittén läsåret

1948/49). Kanslern har icke haft något att erinra mot kommitténs förslag

i nämnda hänseende. Även om ingen undervisning skulle komma att äga

rum under budgetåret 1948/49 måste dock, framhåller kanslern, vissa

befattningshavare förordnas och vissa anslag beviljas för att möjliggöra

anskaffande av behövlig undervisningsmateriel i anatomi och histologi samt

vidtagande av övriga erforderliga förberedande åtgärder för undervisningens

igångsättande hösten 1949.

Kanslern föreslår, att en professors- och en prosektorsbefattning i anatomi

inrättas från och med den 1 juli 1948 och att motsvarande befattningar

i histologi — i vilket ämne undervisning äger rum först vårterminen

1950 — inrättas från och med den 1 januari 1949. Vidare föreslås anvisande

av 30 000 kronor för anställande av den tekniska personal, som är

erforderlig för anskaffande av undervisningsmateriel i nämnda ämnen.

Kanslern framhåller, att stora fordringar måste ställas på den tekniska

skickligheten hos denna personal, varför avlöningsförmånerna måste ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr SOS.

11

mätas under hänsynstagande härtill. Det syntes böra ankomma på organisationskommittén

att efter förslag av vederbörande professor bestämma

arvodesbeloppen.

Rörande principerna för tillsättning av professors- och laboratorstjänst,

förenad med befattning som överläkare eller institutionschef vid Göteborgs

stads sjukhus, ha olika meningar gjort sig gällande. Organisationskommittén

har, i likhet med medicinska fakulteten i Lund, funnit skäl tala för att sjnkhusdirektionen

i Göteborg tillerkännes rätt att, innan tillsättningsförfarandet

överlämnas till kanslern, avge yttrande över å förslagsrum uppsattas lämplighet

såsom överläkare respektive institutionschef. Medicinska fakulteten i

Uppsala och karolinska institutets lärarkollegium ha för sin del uttalat,

att tillsättningen av berörda tjänster uteslutande borde ske enligt universitetsstatuternas

föreskrifter, d. v. s. utan yttranderätt för sjukhusdirektionen.

Kanslern, som ej velat motsätta sig, att sjukhusdirektionen får avgiva yttrande,

har anfört följande.

Vid handläggningen av ett akademiskt befordringsärende bör man skilja

mellan fordringarna för kompetensförklaring (»sökandes skicklighet till

befattningen») och grunderna för den inbördes placeringen av två eller

flera kompetenta sökande.

Då fråga är om tillsättande av en med överläkarbefattning förenad professur

i kliniskt ämne, är det självklart, att skicklighet till befattningen

måste förutsätta — förutom den vetenskapliga skickligheten, som gemenligen

plägar benämnas »professorskompetens» —- att sökanden har en

genom tillräckligt långvarig och allsidig sjukhustjänstgöring förvärvad

läkarutbildning, som är stöd för betryggande skicklighet som överläkare.

Det kunde ifrågasättas, att denna kompetens i likhet med vad som tidigare

gällt i fråga om professorsbefattning i psykiatri, förenad med överläkarbefattning

vid statligt sinnessjukhus, skulle prövas av medicinalstyrelsen.

Jag har emellertid i mitt yttrande över 1946 års sakkunnigas betänkande

icke velat motsätta mig, att sjukhusdirektionen beredes tillfälle att yttra

sig »rörande vederbörandes skicklighet som läkare och förmåga att som

överläkare leda arbetet på en sjukhusavdelning». Mellan de sökande, som

enligt nämnda grunder äro skickliga till den kliniska professuren ifråga,

måste graden av vetenskaplig skicklighet vara den ensamt avgörande

befordringsgrunden. Detta är en grundregel i det akademiska befordringsväsendet,

från vilken man enligt min bestämda övertygelse icke kan avvika

utan uppenbar risk för att den vetenskapliga forskningen skall hämmas.

Jag förutsätter, att den av organisationskommittén föreslagna bestämmelsen

icke kan anses stå i strid mot mitt här förut gjorda uttalande.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Liksom i fråga om utrustningen lärer det icke vara nödvändigt att nu

i detalj taga ställning till organisationskommitténs förslag beträffande personalorganisationen

vid den nya högskolan. Jag linncr därför lämpligt, att

spörsmålen rörande nämnda organisation upptagas till behandling successivt

allteftersom den fortgående utbyggnaden av högskolan gör dem aktu
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 808.

ella. Jag inskränker mig därför nu till att beröra det personalbehov, som

föranledes av första årets undervisning i anatomi och histologi.

Kanslern har i anslutning till organisationskommitténs förslag hemställt,

att en professors- och en prosektorsbefattning inrättas i vartdera av dessa

ämnen, i anatomi från och med nästa budgetårs början och i histologi från

den 1 januari 1949. Därmed skulle dessa befattningshavare få ett år på sig

att anskaffa behövlig undervisningsmateriel och vidtaga övriga förberedelser

för att igångsätta undervisningen i dessa ämnen. Jag har funnit förslaget

välmotiverat och biträder därför detsamma. På grund av den tidsödande

tillsättningsproceduren torde ifrågavarande befattningar sannolikt komma

att under budgetåret i stor utsträckning uppehållas av vikarier. Såsom

kanslern framhållit kunna omständigheterna vara sådana, att det måste

anses skäligt, att dessa vikariers arvoden fastställas till högre belopp än

de i allmänhet utgående. Jämlikt gällande bestämmelser har Kungl. Maj:t

möjlighet att meddela beslut i dylikt avseende.

^Jag biträder vidare kanslerns förslag, att för nästa budgetår anvisas

ett till 30 000 kronor avrundat belopp för anställande av teknisk personal

för tillverkning och anskaffning av planscher och preparat m. in. Ersättning

till ifrågavarande personal, vilkens anställning kan antagas bli av tillfällig

art, torde böra utgå i form av arvoden, fastställda av organisationskommittén.

Jag förutsätter därvid, att arvodena icke bestämmas till högre

belopp än som vederbörande befattningshavare skulle ha erhållit med tilllämpning

av de av organisationskommittén förordade lönegradsplaeeringarna.

I fråga om principerna för tillsättning av professors- och laboratorsbefattning

vid högskolan, förenad med befattning som överläkare eller institutionschef

vid Göteborgs stads sjukhus, har jag icke funnit något att

erinra mot att Göteborgs stads sjukhusdirektion tillerkännes rätt att, innan

tillsättningsärendet överlämnas till kanslern, avgiva yttrande rörande de

å förslagsrum uppsattas lämplighet såsom överläkare respektive laboratorieföreståndare.

Mina synpunkter på detta spörsmål sammanfalla helt med

de av kanslern anförda. Jag vill tillika erinra om att motsvarande befogenhet

ansetts böra tillerkännas Malmö stad i det avtal mellan staten och

nämnda stad angående anordnande av viss medieinsk-klinisk undervisning

vid Malmö allmänna sjukhus, som numera föreligger.

För budgetåret 1948/49 har departementschefen beräknat medelsbehovet

till avlöningar till 63 000 kronor.

Departementschefen har vidare i detta sammanhang berört spörsmålet,

hur man, därest den kliniska undervisningen igångsättes först vårterminen

1952, lämpligen bör förfara med sådana nu lediga eller under de närmaste

åren eventuellt ledigblivande överläkartjänster vid Göteborgs stads sjukhus,

vilka framdeles äro avsedda att förenas med befattningar som professor eller

laborator vid den medicinska högskolan. Departementschefen har härom

anfört följande.

Vissa olägenheter kunna givetvis ur sjukvårdens synpunkt uppstå, därest

dylika överläkarbefattningar skulle under en längre tid behöva hållas vakanta,

Det torde därför få anses vara ett allmänt intresse, att de så snart

som möjligt kunna besättas med ordinarie innehavare. För närvarande är

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr SOS.

överläkarbefattningen å öronavdelningen vid Sahlgrenska sjukhuset vakant.

Denna befattning torde, så vitt nu kan bedömas, komma att förenas med en

professur i oto-rhino-laryngologi vid högskolan. Under sådana förhållanden

svnas mig hinder icke böra möta att redan nu tillsätta ifrågavarande överläkartjänst

på sätt i förslaget till avtal med Göteborgs stad förutsatts för

tillsättning av med överläkartjänst förenad professors- eller laboratorsbefattning,

d. v. s. i enlighet med eljest gällande föreskrifter rörande tillsättning av

högre akademiska befattningar samt med yttranderätt för sjukhusdirektionen

i Göteborg. Då en sådan anordning, enligt vad jag under hand

gjort mig underrättad om, icke torde möta erinringar från sjukhusdirektionens

eller medicinalstyrelsens sida, torde det få ankomma på Kungl.

Maj:t att vidtaga åtgärder i angiven riktning beträffande den nu vakanta

överläkartjänsten. Jag förutsätter, att den nye innehavaren av tjänsten

skall vid inrättandet av professuren i oto-rhino-laryngologi utan särskilt

ansökningsförfarande utses till innehavare av densamma. Skulle under

tiden före den kliniska undervisningens igångsättande ytterligare någon

överläkartjänst bli ledig, torde utan riksdagens hörande motsvarande förfarande

få tillgripas, därest i övrigt förutsättningar därför skulle anses

föreligga.

Den medicinska högskolans bibliotek.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att den medicinska högskolans bibliotek

skall anordnas som ett filialbibliotek till Göteborgs stadsbibliotek och innehålla

i huvudsak endast den nyare och mer efterfrågade medicinska litteraturen.

Det medicinska bibliotekets samordnande med Göteborgs stadsbibliotek

föreslås grundat på ett formellt avtal mellan staten och Göteborgs stad.

Ifrågavarande avtal, vilket föreslås träda i kraft den 1 juli 1948, har följande

lydelse.

1. Staten anordnar i anslutning till den till Sahlgrenska sjukhuset förlagda

medicinska högskolan ett medicinskt bibliotek, vilket såsom filialbibliotek

samordnas med stadsbiblioteket i Göteborg.

2. I punkt 1 angivet filialbibliotek är i första hand avsett att innehålla

nyare medicinsk litteratur.

3. Antalet befattningar vid det medicinska biblioteket fastställes av

Kungl. Maj:t och riksdag.

4. Det medicinska bibliotekets administration och drift handhaves av

staden, som inom ramen för vad därom av Kungl. Maj:t och riksdag fastställts

tillsätter, avlönar och pensionerar det medicinska bibliotekets personal.

Personalen avlönas och pensioneras enligt för Göteborgs stads tjänstemän

gällande regler.

Före tillsättning av det medicinska bibliotekets personal skall den medicinska

högskolans lärarkollegium beredas tillfälle avgiva yttrande.

5. För sina kostnader för avlöningar och pensioner till i punkt 3 angiven

personal erhåller staden ersättning av staten efter varje budgetårs slut.

(i. Staten tillhandahåller anslag till inköp och bindning av litteratur för

det medicinska biblioteket. Med dessa anslag inköpt litteratur förblir statens

egendom, varom märkning i lämplig form och på betryggande sätt

skall ske.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 208.

7. Kostnaderna för underhåll och städning av samt värme, vatten, gas

och elektrisk ström till det enligt punkt 1 anordnade bibliotekets lokaler

bestridas av staten.

Till uppbyggande av det medicinska bibliotekets bokbestånd har för nästa

budgetår förordats anvisande av ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

Den medicinska högskolans ställning i förhållande

till Göteborgs högskola.

Frågan om den medicinska högskolans framtida förhållande till Göteborgs

högskola har icke tagits upp till avgörande i detta sammanhang. Departementschefen

framhåller, att detta spörsmål torde kräva ytterligare överväganden.

Det syntes icke heller påkallat att redan nu fatta definitiv ståndpunkt

i ämnet, enär ett eventuellt sammanförande av de båda högskolorna

till en gemensam läroanstalt, såsom föreslagits av organisationskommittén,

icke lämpligen borde komma till stånd, förrän den medicinska läroanstalten

blivit i huvudsak utbyggd. Intill dess har den nya högskolan förutsatts få

karaktären av en fristående läroanstalt, benämnd medicinska högskolan i

Göteborg. Dock har visst samarbete med Göteborgs högskola, såsom t. ex.

rörande inskrivningen av studerande vid den medicinska högskolan och förandet

av högskolans räkenskaper, ansetts böra redan från början komma till

stånd.

Anordningar under den medicinska högskolans

uppbyggnad.

Organisationskommittén har ansett vissa särskilda anordningar behövliga

för den nya medicinska läroanstaltens ledning under uppbyggnadstiden,

enär något fullständigt lärarkollegium icke komme att finnas från

början. Kommittén har föreslagit alternativa åtgärder, beroende på om

den kliniska undervisningen igångsättes samtidigt med den prekliniska eller

först sedan denna fullt utbyggts. För sistnämnda fall har kommittén, i likhet

med 1940 års sakkunniga, funnit lämpligt, att kommittén får fortsätta

sin verksamhet som administrativt ledande organ under uppbyggnadstiden.

För ändamålet borde kommittén, i vilken medicinska fakulteten i Uppsala

redan nu är företrädd, utökas med fyra av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter,

nämligen en representant för den medicinska fakulteten i Lund respektive

för karolinska institutets lärarkollegium och två representanter för överläkarna

vid Sahlgrenska sjukhuset. Beträffande den sålunda förstärkta

organisationskommitténs uppgifter har kommittén anfört följande.

Den sålunda utökade organisationskommittén har att i allt väsentligt

fullgöra en fakultets uppgifter. Till sin sammansättning skiljer den sig dock

från en sådan, då den innefattar fyra medlemmar utan medicinsk fackkunskap.

Detta är emellertid motiverat av de betydelsefulla arbetsuppgifter,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 208.

15

som i byggnads- och organisationshänseende påvila kommittén. Kommitténs

icke medicinskt utbildade ledamöter förutsättas — förslagsvis genom

en på vederbörligt sätt fastställd arbetsordning — icke få rätt att deltaga

i handläggningen av medicinskt betonade ärenden.

Organisationskommittén utser lämpligen inom sig ett arbetsutskott förslagsvis

på fem medlemmar. Utskottets funktion kommer i stort sett att

motsvara på en gång kollegienämnden och förvaltningsnämnden vid karolinska

institutet. Av praktiska skäl bör arbetsutskottet ha lokal betoning

och — förutom den överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset, som redan ingår

i organisationskommittén — förslagsvis bestå av de två förutnämnda representanterna

för överläkarna vid Sahlgrenska sjukhuset samt vidare av

representanterna för Göteborgs högskola respektive Göteborgs stads sjukhusdirektion.

De båda sistnämndas deltagande förutsättes begränsat till

handläggningen av frågor av icke-medicinsk natur. Arbetsutskottet bör

tillerkännas rätt att med sig adjungera behövlig byggnadsexpertis. _

Allteftersom undervisningen utvidgas att omfatta nya ämnen, vinna de

nyutnämnda eller eljest förordnade professorerna automatiskt säte och

stämma i organisationskommittén. Dennas verksamhet övertages av ett

lärarkollegium, då undervisningen utbyggts i härför erforderlig omfattning.

För att kunna påbörja arbetet med de permanenta institutionernas definitiva

utformning samt i övrigt förbereda deras uppförande och utrustning

föreslår kommittén, att ett anslag av 100 000 kronor ställes till dess förfogande

för budgetåret 1948/49.

Kanslern har i huvudsak anslutit sig till organisationskommitténs förslag

rörande den medicinska läroanstaltens administrativa ledning under

den första tiden. I vissa avseenden har dock kanslern framställt vissa erinringar.

Sålunda förutsätter kanslern, att den nya läroanstalten kommer

att redan från början stå under överstyrelse av kanslern, som vid denna

läroanstalt borde ha i huvudsak samma befogenheter som vid de äldre

medicinska lärosätena. Dessutom kunde ifrågasättas att under det första

skedet av högskolans tillvaro anförtro kanslern vissa ytterligare befogenheter

rörande sådana ämnen, där det vid besluts fattande vore av vikt att

ha god kännedom om författningar och praxis på det akademiska området.

Kanslern framhåller vidare, att organisationskommittén ej syntes vara

lämpligt organ för att handlägga befordringsärenden, där den vetenskapliga

skickligheten skulle vara befordringsgrund. Kanslern har vidare härom

anfört följande.

Den förberedande behandlingen av dylika ärenden, såsom val av sakkunniga

för bedömande av de sökande och upprättandet av förslag till

befattningarna, bör omhänderhas av en myndighet med erfarenhet beträffande

det akademiska befordringsväsendet och med verklig vetenskaplig

auktoritet på det medicinska området. Detsamma gäller, då fråga är om

förordnande av speciallärare och biträdande lärare m. fl. För högskolans

framtida ställning är det av högsta vikt, att rekryteringen å dess ledande

vetenskapliga poster från början blir tillfredsställande.

Den lämpligaste myndigheten att handlägga ärenden rörande tillsättning

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr SOS.

av professorer och prosektorer m. fl. befattningshavare i den s. k. laboratorsgraden

vid den nya medicinska läroanstalten synes mig vara karolinska

institutet och dess lärarkollegium. Jag utgår ifrån, att institutet av

intresse för den medicinska forskningens och undervisningens främjande

är villigt åta sig ett dylikt uppdrag. Uessa uppgifter övertas av högskolans

lärarkollegium, när detta trätt i funktion.

Departements chefen har för egen del anfört följande.

Den medicinska högskolan bör givetvis från början stå under tillsyn av

kanslern, som beträffande denna läroanstalt bör äga i huvudsak samma

befogenheter som i fråga om de nuvarande medicinska lärosätena. Det torde

dessutom vara lämpligt att till en början anförtro kanslern vissa ytterligare

befogenheter i frågor, som fordra särskild sakkunskap.

Den omedelbara ledningen av högskolan under uppbyggnaden torde

lämpligen i enlighet med organisationskommitténs av kanslern biträdda

förslag böra ankomma på kommittén, vilken därvid bör erhålla en sådan

sammansättning, att den medicinska sakkunskapen blir starkare företrädd.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta härom.

Organisationskommittén torde i allt väsentligt böra erhålla de uppgifter,

som av kommittén angivits, dock med de begränsningar, som kanslern förordat.

Jag delar sålunda kanslerns uppfattning, att organisationskommittén

icke lämpligen bör anförtros handläggningen av befordringsärenden, där

den vetenskapliga skickligheten skall vara befordringsgrund, alltså ärenden

rörande tillsättning av professorer och befattningshavare i den s. k.

laboratorsgraden samt om förordnande av speciallärare och biträdande

lärare. Handläggningen av dessa ärenden synes i stället, på sätt kanslern

ifrågasatt, lämpligen böra ankomma på karolinska institutet och dess

lärarkollegium, intill dess att den nya högskolans lärarkollegium trätt i

funktion och kan övertaga ifrågavarande uppgifter. Jag utgår ifrån att ersättningar

till sakkunniga i befordringsärenden rörande den nya högskolan

skola kunna bestridas ur förslagsanslaget till ersättning åt sakkunniga i

befordringsärenden vid universiteten m. m. För övriga kostnader, som

kunna uppkomma i samband med dessa tillsättningsärenden, torde karolinska

institutet böra erhålla ersättning av medel, som ställas till organisationskommitténs

förfogande.

Jag erinrar om att jag i det föregående förordat, att vissa särskilda uppgifter

— i regel avseende fortsatt utredning av vissa spörsmål — skulle

ankomma på organisationskommittén. Det bör vidare åligga kommittén

att utarbeta förslag till stadgar för den medicinska högskolan samt att årligen

till kanslern ingiva förslag till anslagsäskanden "för densamma. Det

synes lämpligt, att kommittén bemyndigas att till ett särskilt arbetsutskott

delegera beslutanderätten i ärenden av löpande natur, särskilt sådana, som

fordra ett snabbt avgörande.

Jag har tidigare i olika sammanhang förordat, att vissa kostnader vid den

medicinska högskolan, bland annat i fråga om biblioteket och handläggningen

av vissa befordringsärenden, skulle tills vidare få bestridas ur ett

särskilt anslag till organisationskommitténs förfogande. Kommittén har

i sådant hänseende förordat ett anslagsbelopp av 100 000 kronor och därvid

förutsatt, att ur ifrågavarande anslag även skulle bestridas kostnader

för den definitiva utformningen av de planerade nybyggnaderna, för vilket

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr SOS. 17

ändamål jag i det föregående förordat anvisande av ett särskilt investeringsanslag.

Med hänsyn härtill torde det vara tillfyllest, om till organisationskommitténs

förfogande ställes ett anslag av 50 000 kronor. Jag förutsätter

därvid, att ur anslaget skola bestridas även kommitténs egna administrationskostnader,

såsom dagarvoden, rese- och traktamentsersättningar,

ersättningar till experter m. m. Anslaget torde böra givas förslagsanslags

karaktär, dock med föreskrift, att det icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande

överskridas.

I motionerna I: 378 och II: 543 har till stöd för yrkandet att karolinska

institutets ifrågasatta befattning med vissa befordringsärenden vid den medicinska

högskolan icke måtte komma till stand, framhållits bland annat, att

denna anordning syntes vara ägnad att alldeles onödigtvis krångla till en

även i övrigt mycket vidlyftig procedur utan att ge några motsvarande värden

i utbyte. Om man ville tillförsäkra den medicinska fackkunskapen en

avgörande roll vid dessa frågors behandling, torde det vara tillräckligt med

ett stadgande, att vid dylika fall Göteborgs högskolas representant i organisationskommittén

liksom representanten för Göteborgs sjukhusdirektion

ej finge deltaga.

Avtal med Göteborgs stad.

Statens och Göteborgs stads åtaganden ifråga om den förordade medicinska

läroanstalten ha avsetts skola regleras i ett avtal mellan parterna.

Organisationskommittén har framlagt förslag till sådant avtal, vilket förslag

stadsfullmäktige i Göteborg den 11 december 1947 för sin del godkänt.

Avtalsförslaget är såsom bilaga fogat vid detta utlåtande (Bilaga).

Departementschefen har beträffande avtalsförslaget anfört bland annat

följande.

Jag har vid prövningen av avtalsförslaget kommit till den uppfattningen,

att detsamma på det hela taget får anses innebära en tillfredsställande och

acceptabel lösning av ett omfattande problemkomplex, där givetvis i viktiga

hänseenden stridiga intressen måste göra sig gällande. Jag vill särskilt

framhålla det erkännansvärda tillmötesgående, som från Göteborgs stads

sida visats under förhandlingarna och som i hög grad bidragit till att skapa

gynnsamma förutsättningar för anordnandet av en medicinsk högskola i

staden. Det är givet, att erinringar i fråga om en och annan detalj kunna

riktas mot förslaget — och detta gäller särskilt de av statskontoret berörda

spörsmålen — men dessa anmärkningar kunna, sedda mot bakgrunden av

avtalsförslaget i dess helhet, icke anses vara av den betydelse, att någon

ändring av avtalet ur statens synpunkt för den skull synes påkallad. Jag

förordar således, att det uppgjorda avtalsförslaget oförändrat lägges till

grund för samarbetet mellan staten och Göteborgs stad rörande den medicinska

högskolans upprättande och drift. Avtalet torde böra träda i kraft

den 1 juli 1948 och gälla tills vidare med två års ömsesidig uppsägningstid.

Jag förutsätter att smärre jämkningar i avtalsbestämmelserna, varav

behov måhända framdeles kan uppstå, när närmare erfarenheter vunnits

2 — Bihang till riksdagens protokoll 19^8. 6 samt. Nr SOS.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 208.

rörande tillämpningen av avtalet, skola kunna vidtagas utan att riksdagens

samtycke behöver inhämtas.

Statskontoret har beträffande den i punkten 29 berörda maximeringsbestämmelsen

i fråga om statens bidrag till driften av för undervisningsändamål

upplåtna sjukhus framhållit, att en viss oklarhet syntes råda

rörande begreppet undervisningssjukhus. Jag har under hand av organisationskommittén

erfarit, att kommittén därmed avsett följande sjukhus,

nämligen karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet, akademiska sjukhuset

i Uppsala och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. För egen del

ansluter jag mig till denna tolkning av ifrågavarande uttryck och finner

lämpligt, att densamma vinner tillämpning tills vidare.

I anslutning till vad kanslern anfört rörande den i punkten 35 i avtalsförslaget

berörda frågan om avgörandet av uppkommande tvister rörande

avtalets tolkning vill jag framhålla, att jag förutsätter att, innan förfarandet

med skiljedom tillgripes, särskilda förhandlingar komma att äga rum

mellan parterna, varvid det som regel torde kunna bli möjligt att redan på

detta stadium uppnå en för båda parter godtagbar lösning.

Utskottet.

Utskottet är ense med departementschefen därom, att en icke oväsentlig

ökning av utbildningsmöjligheterna för läkare är påkallad och att detta

synes kunna vinnas endast genom inrättandet av en ny medicinsk läroanstalt.

Göteborgs stad erbjuder — såsom utredningen i förevarande ärende utvisat

— synnerligen goda förutsättningar för medicinsk undervisning, vilka

förutsättningar komma att ytterligare förbättras efter genomförandet av

den redan påbörjade betydande utbyggnaden av stadens sjukhusväsen. Med

hänsyn härtill delar utskottet departementschefens uppfattning, att den nya

medicinska högskolan bör förläggas till Göteborg.

Enligt utskottets mening bör den nya läroanstalten organiseras som en

fullständig medicinsk högskola med såväl preklinisk som klinisk undervisning.

Departementschefen har funnit övervägande skäl tala för att verksamheten

till en början omfattar allenast preklinisk undervisning med undervisningens

påbörjande hösten 1949. Den kliniska undervisningen avses att

igångsättas från och med vårterminen 1952. I motionerna I: 378 och II: 543

har yrkats, att sistnämnda undervisning skulle börja tidigare än vårterminen

1952, helst från och med höstterminen 1949.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande spörsmål funnit sig böra

ansluta sig till den av departementschefen intagna ståndpunkten. Utskottet

vill emellertid i detta sammanhang framhålla, att därest den tendens, som

under senare ar framträtt till överbelastning av de kliniska tjänstgöringarna

och kurserna vid de nu befintliga medicinska högskolorna, skulle i fortsättningen

alltmera accentueras, Kungl. Maj:t torde böra taga under övervägande,

huruvida icke skäl föreligga för den kliniska undervisningens igångsättande

vid en tidigare tidpunkt än den av departementschefen angivna.

Vad lokalfrågorna beträffar, ansluter utskottet sig till departementsche
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr £08.

19

fens förslag och har icke funnit något att erinra mot att en allmän arkitekttävling

kommer till stånd rörande den närmare utformningen av det byggnadskomplex,

som är avsett att inrymma de anatomiska, histologiska, medicinsk-kemiska,

fysiologiska och farmakologiska institutionerna (det västra

institutionskomplexet). Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har

organisationskommittén räknat med att den planerade nybyggnaden för de

patologiska och bakteriologiska institutionerna skall kunna färdigställas så

snart, att den patologiska undervisningen, som meddelas först under den

prekliniska undervisningens tredje år, omedelbart skall kunna förläggas dit

och den bakteriologiska undervisningen då kunna beredas förbättrade provisoriska

utrymmen i den laboratoriebyggnad, som nu inrymmer de patologiska

och bakteriologiska avdelningarna vid Sahlgrenska sjukhuset. Utskottet

finner i likhet med departementschefen det i hög grad angeläget, att

dessa planer förverkligas, då eljest mycket stora svårigheter skulle uppstå

för undervisningen i berörda ämnen.

Vad departementschefen anfört och föreslagit med avseende å utrustning

för den nya högskolan, dess personalorganisation, dess bibliotek samt högskolans

ställning i förhållande till Göteborgs högskola föranleder icke någon

erinran från utskottets sida.

Beträffande erforderliga anordningar under tiden för den medicinska högskolans

uppbyggnad har departementschefen framhållit, att högskolan givetvis

borde från början stå under tillsyn av kanslern för rikets universitet,

som beträffande denna läroanstalt borde äga i huvudsak samma befogenheter

som i fråga om de nuvarande medicinska lärosätena, varjämte det dessutom

syntes departementschefen lämpligt, att kanslern till en början anförtroddes

vissa ytterligare befogenheter, som fordrade särskild sakkunskap.

Den omedelbara ledningen av högskolan under uppbyggnadsperioden skulle

ankomma på högskolans organisationskommitté. Departementschefen har

emellertid i likhet med kanslern ansett, att organisationskommittén icke

borde anförtros handläggningen av befordringsärenden, där den vetenskapliga

skickligheten skulle vara befordringsgrund, alltså ärenden rörande tillsättning

av professorer och befattningshavare i den s. k. laboratorsgraden

samt förordnande av speciallärare och biträdande lärare. Handläggningen

av dessa ärenden har departementschefen, på sätt kanslern ifrågasatt, funnit

i stället böra ankomma på karolinska institutet och dess lärarkollegium,

intill dess att den nya högskolans lärarkollegium trätt i funktion och kan

övertaga ifrågavarande uppgifter. I motionerna I: 378 och II: 543 har föreslagits,

att organisationskommittén måtte få taga befattning med samtliga

högskolans angelägenheter under uppbyggnadsperioden, alltså även med

ifrågavarande befordringsärenden. Utskottet håller för sin del före, att goda

skäl anförts för att ärenden rörande tillsättning av professorer och prosektorer

m. fl. befattningshavare i den s. k. laboratorsgraden böra handläggas

av karolinska institutet och dess lärarkollegium, liksom ärenden angående

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 208.

vikarieförordnanden av längre varaktighet å dessa befattningar. Däremot

synes det utskottet icke nödvändigt, att ärenden rörande kortare förordnanden

ävensom frågor angående förordnande av speciallärare och biträdande

lärare samt vikarier för dessa handläggas i denna ordning. Dessa ärenden

synas enligt utskottets mening lämpligen kunna behandlas av organisationskommittén,

som, enligt vad departementschefen anfört, torde böra erhålla en

sådan sammansättning, att den medicinska sakkunskapen blir starkare företrädd

än vad hittills varit fallet. Det torde emellertid böra ankomma på

kanslern att när han finner så påkallat från karolinska institutets lärarkollegium

inhämta yttrande rörande organisationskommitténs förslag i dylika

frågor.

Utskottet tillstyrker, att det uppgjorda avtalsförslaget mellan staten och

Göteborgs stad, vilket förslag stadsfullmäktige i Göteborg den 11 december

1947 för sin del godkänt, oförändrat lägges till grund för samarbetet

mellan staten och staden rörande den medicinska högskolans uppsättande

och drift; avtalet torde såsom departementschefen förordat böra träda i

kraft den 1 juli 1948 och gälla tills vidare med två års ömsesidig uppsägningstid.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen i övrigt vid

behandlingen av avtalsförslaget anfört och har icke funnit något att erinra

mot de av departementschefen verkställda anslagsberäkningarna för budgetåret

1948/49.

På grund av den ståndpunkt utskottet här ovan intagit får utskottet föreslå,

att motionerna I: 378 och II: 543 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet, att

riksdagen må

A. 1. besluta, att en medicinsk högskola, omfattande

både preklinisk och klinisk undervisning, skall i enlighet

med vad utskottet anfört successivt från och med budgetåret

1948/49 upprättas i Göteborg samt att vid högskolan

undervisningen för medicine kandidatexamen skall

påbörjas höstterminen 1949 och undervisningen för medicine

licentiatexamen vårterminen 1952;

2. besluta, att vid högskolan skall från och med den

1 juli 1948 inrättas en professors- och en prosektorsbefattning

i anatomi samt från och med den 1 januari 1949 en

professors- och en prosektorsbefattning i histologi;

3. besluta, att för professurer och övriga ordinarie lärarbefattningar

vid statsuniversiteten gällande avlöningsoch

pensionsbestämmelser skola äga motsvarande tillämpning

beträffande medicinska högskolan i Göteborg;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 208. 21

4. godkänna följande avlöningsstat för medicinska högskolan

i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön och tjänstgörings
penningar.

........kronor 31 500

Avgå pensionsavdrag » 2 400 kronor 29 100

Avlöningsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

1 professor i anatomi...........

8 000

4 000

12 000

1 » » histologi ..........

Anm.: Professuren i histologi inrättad

från den 1 januari 1949.

4 000

2 000

6 000

1 prosektor vid anatomiska institutionen

eooo

3 000

9 000

1 » > histologiska »

Anm.: Prosektorsbefattningen vid histo- logiska institutionen inrättad från den

1 januari 1949.

Anmärkningar till staten:

1. För professor kan lönen efter 5 år

höjas med 1 000 kronor.

2. För prosektor kan lönen efter 5 år

höjas med 500 kronor och efter 10 år

med ytterligare 500 kronor.

3 000

1500

4 500

Summa kronor

—

—

31 500

b. Ålderstillägg, förslagsvis kronor 2 000

c. Ersättningar till vika
rierande

akademiska lärare,

förslagsvis...... 8_100 kronor 31 200

II. Vissa tjänstemän vid högskolan och dess

institutioner m. m.

1. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Maj:t..........kronor 1 800

2. Arvoden och ersättningar åt viss tillfällig

personal, förslagsvis........ » 30 000

Summa kronor 31 800

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 208.

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 31 200

II. Vissa tjänstemän vid högskolan och

dess institutioner m. m.......... » 31 800

Summa kronor 63 000;

5. godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 16 april 1948 förordade

grunder för samarbete med Göteborgs stad i fråga

om anordnande och drift av den medicinska högskolan

i Göteborg, däri inbegripet även samordningen av den

medicinska högskolans bibliotek med Göteborgs stadsbibliotek;
6.

för budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln

anvisa:

a) till Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar

ett förslagsanslag av 63 000 kronor,

b) till Medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning

ett reservationsanslag av 300 000 kronor,

c) till Medicinska högskolan i Göteborg: Anskaffande

av vetenskaplig litteratur till biblioteket ett reservationsanslag

av 25 000 kronor,

d) till Medicinska högskolan i Göteborg: Organisationskommittén:

Förvaltningskostnader m. m. ett

förslagsanslag av 50 000 kronor,

7. till Nybyggnad för medicinska högskolan i Göteborg

för budgetåret 1948/49 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kronor.

B. att motionerna 1:378 och II: 543 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 juni 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström,

Gränebo, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf

Iwar Anderson, fröken Andersson, herrar Sundelin, Johan Eric Ericson och

Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Malmborg

i Skövde, Andersson i Malmö, Rubbestad, Mårtensson, Wallentheim, Pettersson

i Dahl, Åkerström, Holmström, Hoppe och Birke.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 208.

23

Bilaga.

Avtal

mellan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, samt

Göteborgs stad, nedan kallad staden, angående anordnande

av en medicinsk högskola i Göteborg.

Byggnader.

Preklimsk undervisning.

1. Staden upplåter åt staten inom Sahlgrenska sjukhusets område erforderligt

tomtutrymme för anordnande på statens egen bekostnad av följande,

för preklinisk (teoretisk) undervisning av medicine studerande samt

vetenskaplig forskning avsedda institutioner:

a) anatomisk,

b) histologisk,

c) fysiologisk,

d) medicinsk-kemisk,

e) farmakologisk.

Rörande patologisk-anatomisk respektive bakteriologisk institution, vilka

jämväl erfordras för den medicinska undervisningen, stadgas här nedan.

Institution i rätts- och statsmedicin förutsättes komma att anordnas i

samband med Göteborgs rättsläkarstation och bekostas av staten.

2. De under föregående punkt, momenten a)—e), angivna institutionerna

jämte för desamma gemensamma lokaler, såsom föreläsningssalar,

bibliotek, samlingsrum, djurstallar, verkstadsutrymmen m. m. inrymmas

i ett gemensamt byggnadskomplex, förlagt till sjukhusets västra, intill

Göteborgs botaniska trädgårds naturpark gränsande del (västra institutionsbyggnaden).

3. Genom stadens försorg uppföres mellan nuvarande laboratoriebyggnaden

vid Sahlgrenska sjukhuset och Ehrenströmsgatan ett byggnadskomplex,

inrymmande patologisk-anatomisk respektive bakteriologisk institution

ävensom kapell och föreläsningssal (östra institutionsbyggnaden).

Dessa institutioner och utrymmen äro avsedda dels för stadens behov och

dels för detn medicinska undervisningen och forskningen.

Ritningar till nu ifrågavarande byggnadskomplex skola av staden för

godkännande i avseende å lokaler för undervisning och forskning underställas

den medicinska högskolans lärarkollegium eller, om sådant icke finnes,

den kommitté eller det organ, som är målsman för den medicinska

undervisningen i Göteborg.

4. Staten äger att utan avgift nyttja under punkt 1 angivet tomtutrymme,

så länge medicinsk undervisningsverksamhet bedrives inom därå uppförd

byggnad.

5. Staten äger att på sin bekostnad ansluta den västra institutionsbyggnaden

till sjukhusets avloppssystem. Likaledes äger staten att på sin bekostnad

anordna underjordisk kulvertförbindelse mellan denna institutionsbyggnad

och paviljong 1 vid sjukhuset.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 208.

6. Staden förbinder sig att anordna underjordisk kulvertförbindelse mellan

sjukhusets kvinnoklinik I och östra mstitutionsbyggnaden.

7. Uppförandet av den västra institutionsbyggnaden förutsätter rivning

av befintlig reservepidemipaviljong. Rivningen bekostas av staten, som

därjämte förbinder sig att icke, vare sig helt eller delvis, fordra återbetalning

av det bidrag, som staten lämnat till paviljongens uppförande.

Vårdplatserna inom nu ifrågavarande reservepidemipaviljong . skola

efter rivningen icke inräknas i det antal vårdplatser för stadens epidemisjukvård,

vartill staden erhållit eller kan komma att erhålla statsbidrag.

8. Uppförandet av den östra institutionsbyggnaden förutsätter rivning

av nuvarande kapell- och obduktionsbyggnad samt djurstall.

9. Kostnaderna för det i punkt 3 angivna byggnadskomplexet ävensom

för i punkt 6 angivna kulvertförbindelse och i punkt 8 omnämnda rivning

bestridas av staden, dock att staten lämnar bidrag därtill med 50 procent,

beräknat å de verkliga kostnaderna.

Genom att lämna ovanberörda byggnadsbidrag tillförsäkras staten att, så

länge Sahlgrenska sjukhuset drives, använda de för undervisning och forskning

upplåtna utrymmena såsom den medicinska högskolans patologiskanatomiska

respektive bakteriologiska institutioner men erhåller icke någon

del i äganderätt till tomt eller byggnader.

10. Staden ställer till förfogande allt patologiskt-anatomiskt och bakteriologiskt

material, som staden förfogar över, och som erfordras för undervisning

— preklinisk såväl som klinisk — och forskning i dessa ämnen.

Klinisk undervisning.

11. För de studerandes kliniska (praktiska) undervisning upplåter staden

följande kliniker, avdelningar m. m. vid:

A. Sahlgrenska sjukhuset:

medicinska klinikerna I och II

kirurgiska » I och II

ögonkliniken

öronkliniken

psykiatriska kliniken

centralanstalten för radioterapi

kvinnokliniken II samt

— efter sjukhusets tillbyggnad —

ortopedisk klinik

neurologisk »

neurokirurgisk klinik

B. Göteborgs barnsjukhus:

medicinska kliniken

C. Holtermanska sjukhuset:

klinikerna för hud- och könssjukdomar

D. Renströmska sjukhuset:

samtliga tuberkulosavdelningar

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 20S.

E. Göteborgs epidemisjukhus:

samtliga avdelningar

F. Vasa sjukhus:

visst kliniskt material.

Upplåtelsen avser förutom vårdavdelningar även gemensamma anläggningar

vid respektive sjukhus, såsom röntgenavdelningar, laboratorier och

avdelningar för fysikalisk terapi samt till de angivna klinikerna och avdelningarna

hörande polikliniker, mottagnings- och isoleringsavdelningar, allt

i den utsträckning, som för undervisning och forskning är erforderlig.

Den här ovan angivna kvinnokliniken II vid Sahlgrenska sjukhuset, klinikerna

för hud- och könssjukdomar vid Holtermanska sjukhuset, epidemisjukhuset

samt Vasa sjukhus äro avsedda att överflyttas till en planerad ny

sjukhusanläggning i stadens östra del. Om anordnandet av de nya klinikerna

och avdelningarna skall särskild överenskommelse träffas mellan

staten och staden.

12. Staden förklarar sig villig att, i den mån så framdeles av staten pakallas,

efter därom träffad särskild överenskommelse, för undervisningseller

forskningsändamål upplåta även andra nu vid stadens sjukhus befintliga

eller nytillkommande kliniker, avdelningar eller andra anläggningar.

13. Genom stadens försorg anordnas följande lokaler för den kliniska

undervisningen.

A. Vid Sahlgrenska sjukhuset (i samband med sjukhusets planerade tilloch

ombyggnad):

a) 1 större föreläsningssal (för omkring 150 personer) med tillhörande

utrymmen;

b) 2 mindre föreläsningssalar (vardera för omkring 30 personer) med

tillhörande utrymmen;

c) 1 neurofysiologiskt laboratorium;

d) arbets- och laboratorieutrymmen för klinikernas läkare;

e) 3 jourrum för studerande;

f) 1 kurssal med laboratorie- och skrivrum för undervisningen i klinisk

laboratorieteknik;

g) 2 kurssalar med tillhörande utrymmen för undervisningen i oftalmiatrik

respektive oto-rhino-laryngologi;

h) dag- och skrivrum för de studerande; samt

i) utökning av personalkök och -matsalar.

B. Vid Renströmska sjukhuset:

j) 2 demonstrations- och laboratorierum.

Ritningar till förestående lokaler upprättas i samråd med den medicinska

högskolans lärarkollegium eller, om sådant icke finnes, den kommitté eller

det organ, som är målsman för den medicinska undervisningen i Göteborg.

14. Kostnaderna för de i punkt 13 angivna lokalerna bestridas av staden,

dock att staten lämnar bidrag därtill med 50 procent, beräknat å de

verkliga kostnaderna för lokalerna i fråga.

Utrustning.

Preklinisk undervisning.

15. Staten svarar ensam för utrustningen av de i punkt 1, momenten

a)—e), angivna institutionerna.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 208.

16. Utrustningen av den patologisk-anatomiska institutionen, inberäknat

därtill hörande kapell och föreläsningssal, ombesörjes och bekostas av

staten utom vad gäller utrymmen, som avses för och disponeras av staden

för stadens undersökningsverksamhet. Utrustningen av sistnämnda utrymmen

bekostas av staden.

Staden förbinder sig att kostnadsfritt för staten till den patologisk-anatomiska

institutionen överföra inom Sahlgrenska sjukhusets nuvarande

patologisk-anatomiska laboratorium befintlig, för undervisnings- och forskningsändamål

användbar instrument-, apparat- och liknande utrustning

ävensom handböcker och litteratur.

17. Utrustningen av den bakteriologiska institutionen ombesörjes och

bekostas av staden utom vad gäller utrymmen, som avses och disponeras

för undervisning och forskning. Utrustningen av sistnämnda utrymmen bekostas

av staten.

Staden ställer utan kostnad för staten i stadens ägo inom nuvarande

bakteriologiska laboratorium varande, för undervisning och forskning användbar

instrument-, apparat- och liknande utrustning till förfogande.

Klinisk undervisning.

18. Möbler, armatur och liknande utrustning till de i punkt 13 upptagna

lokalerna bekostas av staden, dock att staten lämnar bidrag därtill med

50 procent, beräknat å den verkliga kostnaden därför.

Instrument, apparater och liknande utrustning, som erfordras för undervisning

och forskning, anskaffas och bekostas däremot av staten.

Drift.

Preklinisk undervisning.

19. Staden tillhandahåller den i punkt 1 angivna institutionsbyggnaden

behövligt värme, vatten, gas och elektrisk energi.

Härför erforderliga ledningar mellan stadens (sjukhusets) distributionsnät

och institutionsbyggnaden samt för mätning av förbrukningen erforderliga

mätinstrument anordnas och bekostas av staden.

För förbrukat värme erlägger staten ersättning till staden efter samma

grunder, som tillämpas i fråga om leverans av värme till Sahlgrenska sjukhuset

från stadens sjukhusdirektions värme- och kraftverk för sjukhusen

i Anggården.

För enligt mätare förbrukat vatten, gas och elektrisk energi erlägger staten

ersättning till staden enligt vid varje tillfälle för Sahlgrenska sjukhuset

gallande taxor. J

20. Staten bestrider ensam alla med driften och underhållet av de i

punkt 1 momenten a) till och med e) angivna institutionerna förenade kostnader

av vad slag de vara må.

2i Beträffande den under punkt 3 angivna patologisk-anatomiska insptiitionen

tillsätter, avlönar och pensionerar staten den personal, som ar

toranledd av undervisning och forskning, medan staden tillsätter, avlönar

och pensionerar personal, som erfordras för undersökning av sådant pato ■

/j^i ~ana^(?mis t ma^er^al> som ej behövs för undervisning och forskning

(del av rutinundersökningar).

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 208.

Kostnaderna för underhåll av den patologisk-anatomiska institutionen

bestridas av staden, medan staten svarar för kostnaderna för värme, vatten,

gas och elektrisk energi. .... ...

Övriga av driften vid den patologisk-anatomiska institutionen föranledda

kostnader bestridas av staten i den man de avse undervisning och forskning

samt av staden i den man de gälla stadens undersökningsverksamhet.

22. Personalen vid den under punkt 3 angivna bakteriologiska institutionen

tillsättes, avlönas och pensioneras av staden med undantag av

sådan personal, som föranledes av undervisning och forskning, och som

tillsättes, avlönas och pensioneras av staten.

Kostnaderna för den bakteriologiska institutionens underhåll bestridas

av staden, som även bestrider kostnaderna för värme, vatten, gas och

elektrisk energi.

Övriga av driften vid den bakteriologiska institutionen föranledda kostnader

bestridas av staden med undantag av kostnader, som föranledas av

undervisning och forskning och avse materiel, försöksdjur, instrument,

apparater och därmed jämförligt. Sistnämnda kostnader bestridas av

staten.

Klinisk undervisning.

23. Överläkare eller laboratorieföreståndare. i överläkarställning, som

tillika är professor eller laborator vid den medicinska högskolan, tillsättes

av staten. Stadens sjukhusdirektion äger dock rätt att innan tillsättningsärendet

överlämnas till kanslern för rikets universitet avgiva yttrande beträffande

de å förslagsrum uppsattas lämplighet såsom överläkare respektive

laboratorieföreståndare.

Över kallelse till professur skall stadens sjukhusdirektion beredas tillfälle

yttra sig ur samma synpunkter, som nyss nämnts.

Professorerna och laboratorerna intaga i sin egenskap av överläkare respektive

laboratorieföreståndare, i den mån ej annorlunda stadgas i av

Kungl. Maj:t fastställt reglemente för stadens sjukhus, samma ställning

till stadens sjukhusdirektion som övriga överläkare respektive laboratorieföreståndare

vid stadens sjukhus samt äro pliktiga att efterkomma de anordningar

för klinikernas och laboratoriernas drift, som sjukhusdirektionen

äger vidtaga, ävensom att ställa sig till efterrättelse för stadens sjukhus

gällande bestämmelser, som icke strida mot detta avtal.

24. I punkt 23 angivna professorer och laboratorer avlönas och pensioneras

av staten. Staden bestrider dock kostnaden för särskilt öveoläkararvode,

som förutsättes komma att utgå till nämnda befattningshavare

från staden.

25. Övrig för den kliniska undervisningen och forskningen erforderlig

personal av vad slag den vara må tillsättes, avlönas och pensioneras av

staten, dock att staden bidrager med en tredjedel av avlöningen åt och

semesterkostnaden för kliniska amanuenser.

Lärare, amanuenser, assistenter och övrig för undervisning och forskning

anställd personal ävensom de studerande äro pliktiga att ställa sig till efterrättelse

de bestämmelser, som gälla för vederbörande sjukhus och dess

verksamhet, i den mån bestämmelserna ej strida mot vad som faststiillts

för undervisning och forskning.

Ordningsföreskrifter för i föregående stycke avsedd personal ävensom

studerande fastställas av stadens sjukhusdirektion efter hörande av den

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 208.

medicinska högskolans lärarkollegium, eller, om sådant icke finnes, den

kommitté eller det organ, som är målsman för den medicinska undervisningen

i Göteborg.

Ordningsföreskrifter beträffande undervisning och forskning i den mån de

beröra sjukvården få ej fastställas med mindre stadens sjukhusdi sektion

beretts tillfälle yttra sig däröver.

26. För sjukvården behövlig personal tillsättes, avlönas och pensioneras

av staden.

27. Kostnaderna för underhåll av samt värme, vatten, gas och elektrisk

ström till i punkt 13 angivna lokaler bestridas av staden.

_ 28. Övriga kostnader för driften av för undervisningsändamål upplåtna

sjukhus bestridas av staden, dock att staten bestrider kostnaden för materiel

till undervisning och forskning.

29. Såsom bidrag till driften av för undervisningsändamål upplåtna

sjukhus erlägger staten årligen 10 procent av den del av driftkostnaderna

vid respektive sjukhus, som efter antalet vårddagar belöper på av undervisningen

disponerade vårdplatser.

I driftkostnader, som läggas till grund för beräkningen av statens bidrag,

skola ingå följande utgifter:

avlöningar, pensioner m. m. till personal, som icke är uppförd på den

medicinska högskolans stat;

expeditionskostnader;

diverse;

läkemedel;

förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården;

kosthåll;

värme, elektrisk energi, lyse och vatten;

tvätt och renhållning;

inventariers underhåll och komplettering;

fastigheters underhåll;

hyror.

Summan av förestående utgifter fördelas på summan av vårddagarna

vid respektive sjukhus. Den sålunda erhållna kostnaden per vårddag (dagkostnaden)

lägges till grund för beräkningen av statens bidrag under iakttagande

av. att den icke ma överstiga medeldagkostnaden för samma år

vid undervisningssjukhusen. Till undervisningssjukhus hänföres i detta

sammanhang icke Allmänna barnbördshuset i Stockholm.

Undantagna från nu ifrågavarande driftbidrag äro

vid Sahlgrenska sjukhuset

vårdplatserna inom centralanstalten för radioterapi;

vid Renströmska sjukhuset

samtliga vårdplatser;

vid Göteborgs epidemisjukhus

samtliga vårdplatser och

vid Vasa sjukhus

samtliga vårdplatser.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 208.

29

Särskilda b e st ämm el s er.

30. Rörande pensionering av sådana befattningshavare, som vid undervisningens

införande övergå från stadens till den medicinska högskolans

stat gäller, att staden respektive staten bestrider kostnaden för vederbörande

befattningshavares pension endast med ett mot tjänstetiden hos

staden respektive staten svarande belopp av pensionen.

31. Staden utser styresmän för samtliga i detta avtal berörda sjukhus

ävensom styresman (prefekt) för den bakteriologiska institutionen vid

Sahlgrenska sjukhuset, medan staten utser styresman (prefekt) för den

patologisk-anatomiska institutionen vid samma sjukhus.

32. Den medicinska högskolans lärarkollegium äger utse två representanter

i stadens sjukhusdirektion, vilka beträffande alla ärenden, som

sammanhänga med den medicinska högskolans verksamhet, äga deltaga, i

överläggningarna men ej i besluten samt att få sin mening antecknad till

protokollet.

Föredragningslista skall såvitt möjligt i god tid före varje sammanträde

med sjukhusdirektionen tillställas berörda representanter.

33. De i detta avtal berörda sjukhusen äro i likhet med stadens sjukhus

i övrigt avsedda för vård av sjuka från Göteborgs stad.

34. Detta avtal berör ej den rätt, staden enligt eljest gällande bestämmelser

må äga att erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet

omnämnda sjukhus.

35. Uppkommande meningsskiljaktigheter rörande tolkningen och tilllämpningen

av detta avtal skola avgöras genom skiljedom enligt lag (lagen

om skiljemän).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:407 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upprättande av en medicinsk högskola i Göteborg. a1 i texten