Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen jämte i ämnet väckta motioner.

1948-06-22 · 42 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 40 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:212, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

1

Nr 212.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1948/49 beräkna följande

anslag, nämligen under femte huvudtiteln (punkterna 56—60) till Kapitalmedelsförluster

och ränteeftergifter å tertiärlån för vissa bostadsbyggnads1''öretag

ett förslagsanslag av 150 000 kronor, till Hyresrabatter för mindre

bemedlade, barnrika familjer ett förslagsanslag av 20 000 000 kronor, till

Särskilda bostadsrabatter ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, till

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag

av 2 500 000 kronor och till Bidrag till inrättande av pensionärshem

ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor samt under kapitalbudgeten

(socialdepartementet, punkterna 1—3) dels under statens utlåningsfonder

till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av 240 000 000

kronor dels ock under fonden för låneunderstöd till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

ett investeringsanslag av 15 000 000 kronor och

till Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder ett investeringsanslag

av 6 000 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 231, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 2 april

1948, föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i olika avseenden

fr. o. m. den 1 juli 1948 av grunderna för den statliga låne- och

bidragsverksamheten till förmån för bostadsförsörjningen;

dels medgiva, att räntefoten för lantarbetarbostadslån, vilka må komma

att beviljas under budgetåret 1948/49, bestämmes till 3,25 procent;

dels ock för budgetåret 1948/49 anvisa följande anslag, nämligen under

femte huvudtiteln till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å tertiärlån

för vissa bostadsbyggnadsförelag ett förslagsanslag av 325 000 kronor,

till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer ett förslagsanslag

av 20 000 000 kronor, till Särskilda bostadsrabatter ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor, till Bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor och till Bidrag

till inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor

1 — Bihang till riksdagens protokoll It)t8. G sand. Nr 212.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 212.

ävensom å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder till Lånefonden

för bostadsbyggande ett investeringsanslag av 240 000 000 kronor samt under

fonden för låneunderstöd till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

ett investeringsanslag av 34 000 000 kronor och till Lån till uppförande

och förbättring av lantarbetarbostäder ett investeringsanslag av

6 000 000 kronor.

I samband med Kungl. Maj :ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft följande motioner, nämligen

från första kammaren

I: 154 av herrar Tjällgren och Gränebo,

I: 403 av herr Einar Eriksson m. fl.,

I: 404 av herr Ohlon m. fl.,

I: 405 av herr Andrén m. fl., ävensom

från andra kammaren

II: 117 av herr Kempe m. fl.,

II: 191 av herr Kempe m. fl.,

II: 264 av herr Pehrsson-Bramstorp m. fl., likalydande med I: 154,

II: 559 av herr Kempe m. fl.,

II: 571 av herr Skoglund i Doverstorp m. fl., likalydande med I: 405,

II: 572 av herr Hedquist m. fl., likalydande med I: 403,

II: 573 av herr Larsson i Stockholm m. fl., likalydande med I: 404,

II: 574 av herr Severin i Gävle och fröken Nygren, samt

11:578 av herr Ståhl.

Yrkandena i nämnda motioner återfinnas här nedan efter sammanfattningen

av propositionens förslag.

Sammanfattning av i propositionen framlagda förslag.

Med utgångspunkt i de av 1946 och 1947 års riksdagar fattade besluten

om åtgärder för främjande av bostadsförsörjningen framläggas i denna

proposition förslag avseende komplettering av eller ändring i grunderna

för dels statliga lån och bidrag till nybyggnad, ombyggnad eller förbättring

av bostadshus, dels löpande bidrag, bostadsrabatter, till olika hushållskategorier.

De allmänna grunderna lör statens medverkan i fråga om

finansieringen av bostadshus.

Av 1945 års bankkommitté har förslag framlagts om att ersätta den

nuvarande ordningen beträffande bostadskreditgivningen med ett statligt

kreditgarantisystem. I propositionen förordas, att f. n. slutlig ställning

icke skall tagas till förslaget.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 212.

Lån och bidrag till enfamiljshus.

Det nya egnahemslånet.

Vissa av de villkor för det nya egnahemslånet, som fastställdes genom

principbeslut vid 1947 års riksdag och som skola tillämpas fr. o. in. den

1 juli 1948, föreslås preciserade och kompletterade. Följande förslag

framläggas.

Villkor för erhållande av statligt bottenlån.

En sänkning av lånets nedre gräns från 50 till 40 procent av den godtagbara

produktionskostnaden skall kunna medgivas, då skäl härför kunna

anses föreligga. Då särskilda skäl kunna åberopas, bör möjlighet finnas

att utsträcka lånet till att omfatta hela bottenkrediten. Den del av egnahemslånet

som ligger under 50 procent skall vara amorteringsfri.

Statlig räntegaranti.

Räntegaranti skall lämnas beträffande de under det nya egnahemslånet

liggande krediterna. Den garanterade räntan skall utgöra 3 procent. Ränteeftergift

förutsättes, så länge nuvarande ränteläge bevaras, icke behöva

beviljas i fråga om lån till rörlig ränta.

Missförhållandena på egnahemsmarknaden.

De redan vidtagna åtgärderna i syfte att komma till rätta med de rådande

missförhållandena på egnahemsmarknaden, nämligen dels uppställande

som villkor för erhållande av det nya egnahemslånet att det lånebeviljande

organet vid försäljning av egnahemmet skall pröva försäljningspriset,

samt att, därest priset är för högt, eventuellt beviljade familjebostads-

och bränslebidrag samt ränteeftergifter skola återkrävas, dels de

bostadspolitiska organens särskilda åtgöranden för att utröna huruvida

egnahemmen uppföras på spekulation, anses i nuvarande läge vara i stort

sett tillfyllest. Det förutsättes att byggnadslånebyråns undersökningar angående

åtgärder mot spekulation i egnahem fullföljas och att de förslag

framläggas, vartill dessa undersökningar kunna föranleda.

Villkor för egnahemslånet.

1. Minimikrav beträffande lägenhetens storlek.

Det av 1947 års riksdag beslutade minimivillkoret för erhållande av egnahemslån

på landsbygden föreslås skärpt på sådant sätt att i regel lån kan

utgå till egcthem om 2 rum och kök endast om detsamma även innehåller

inredningsbar vind.

2. Särskilda villkor för erhållande av kapitalsubvention.

Det fastställda kravet att lågenhetsytan skall utgöra högst omkring 120

in- i enlighet med byggnadslånebyråns nuvarande praxis föreslås beträffande

egcthem preciserat på följande sätt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 212.

Bottenytan får

icke överstiga

Hus i ett plan

Hus i ett och ett halvt plan

Hus i två plan

100 in2

80 »

60 >

(Med bottenyta avses husets bottenyta exkl. den yta som upptages av

ytterväggarna.)

Då synnerliga skäl föreligga skall det lånebeviljande organet kunna

företaga viss jämkning uppåt av de angivna maximigränserna.

Beträffande kapitalsubventionens storlek vid ombyggnad av egethem eller

tvåfamiljshus föreslås i samband med behandlingen av frågan om nya

grunder för statligt stöd till mindre genomgripande förbättringsarbeten att

kapital subvention efter behovsprövning må kunna beviljas med ett belopp

överstigande 20 procent av ombyggnadskostnaden, dock i fråga om egethem

högst 4 000 kronor och beträffande tvåfamiljshus högst 6 000 kronor.

Beträffande subventionen till tvåfamiljshus föreslås, att denna skall

kunna utgå med 6 000 kronor endast om båda lägenheterna uppfylla de

minimikrav beträffande rumsantal och lägenhetsyta, som äro avsedda att

gälla i fråga om egethem. I de fall då endast en av lägenheterna i ett tvåfamiljshus

uppfyller minimikraven skall subvention utgå med 4 000 kronor.

3. Villkor för egnahemslån till radhusanläggningar m. m.

I propositionen föreslås att egnahemslån tills vidare må beviljas till radhusanläggningar

och enfamiljshus med gemensam panncentral under förutsättning

att varje lägenhet förvaltas av resp. bostadshavare.

Efter särskild prövning av det lånebeviljande organet, skall egnahemslån

jämte kapitalsubvention kunna beviljas kommun eller därmed jämställd

företagare, som uppför och förvaltar enfamiljshus eller radhus. Ifrågavarande

långivning förutsättes under budgetåret 1948/49 få karaktären av

försöksverksamhet.

Det särskilda stödet till lantarbetarbostäder föreslås tills vidare bibehållet.

Hyreskontrollen i avseende å tvåfamiljshus.

Hyreskontrollen i avseende å tvåfamiljshus föreslås skärpt genom föreskrift

att, därest huset är beläget i kommun, som icke har hyresnämnd, det

lånebeviljande organet skall fastställa fördelningen av den godtagna hyressumman

mellan den lägenhet fastighetsägaren själv bebor och den lägenhet

som uthyres.

Byggnadskreditiv.

Beträffande förskott å beviljat egnahemslån (byggnadskreditiv) har förordats

vissa villkor, bl. a. att ränta å dylikt förskott skall utgöra 3 procent.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

5

Bostadsförbättringsverksamheten.

Nya grunder för statligt stöd till mindre genomgripande bostadsförbättringsarbeten

föreslås. Bestämmelserna äro avsedda att träda i kraft samtidigt

med de nya egnahemslånebestämmelserna, d. v. s. den 1 juli 1948.

Arbeten som böra ifrågakomma för förbättringsstöd.

Beträffande bostäder som beräknas bli använda på längre sikt föreslås

att statligt bostadsförbättringsstöd skall kunna utgå till anordnande av

ledningar för vatten och avlopp, förbättring av vattentäkt, till elektrisk installation

samt i särskilda fall jämväl till centralvärmeanläggning. Då det

gäller bostäder som beräknas bli använda under begränsad tid, förordas

att förbättringsstöd skall kunna utgå till förbättringsarbete avseende såväl

byggnaden som bostaden och dess utrustning. — Rent underhåll skall icke

kunna ifrågakomma för förbättringsstöd.

Behovsprövning.

Bostadsförbättringsbidrag skall kunna beviljas först efter behovsprövning

i varje särskilt fall. Det bostadspolitiska centralorganet skall utfärda

de anvisningar rörande behovsprövningen, som befinnas erforderliga.

Till förbättringsarbete, skall lån, avsett att förräntas och amorteras,

kunna beviljas utan behovsprövning.

Grunder för lån och bidrag till förbättringsarbete.

1. Lån.

Lånets storlek:

a. Då jämväl bidrag kan utgå skall lån (inkl. bidrag) kunna uppgå till

högst 90 procent av den godtagbara kostnaden.

b. Lån utan kombination med bidrag och utan behovsprövning skall

kunna uppgå till högst 75 procent av den godtagbara kostnaden.

Amortering: Lånet skall i sin helhet utgöra amorteringslån. Amorteringstiden,

vilken skall fastställas från fall till fall, förutsättes i regel bestämd

till högst 10 å 15 år och får icke överstiga 25 år.

Ränta: 3 procent.

Säkerhet: För lånet bör lämnas godtagbar säkerhet, i första hand i form

av inteckning i fastigheten.

2. Bidrag.

Bidragets storlek: högst 80 procent av den godtagbara kostnaden (i undantagsfall

högre, därest ömmande omständigheter föreligga), dock beträffande

enfamiljshus högst 1 200 kronor för anordnande av ledningar för

vatten och avlopp eller förbättring av vattentäkt och till 2 800 kronor för

andra förbättringsåtgärder eller till sammanlagt 4 000 kronor samt beträffande

tvåfamiljshus högst 1 800, 4 200 resp. 6 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 212.

Bidragets form: ränte- och amorteringsfritt lån resp., när jämte bidraget

beviljas lån för förbättringsarbetet, en räntefri stående del av detta lån;

bidrag å högst 500 kronor bör dock omedelbart avskrivas.

Säkerhet: Där så kan ske skall, då fråga är om bidrag överstigande 500

kronor, säkerhet lämnas i form av inteckning i fastigheten.

Särskilda villkor: teknisk och ekonomisk kontroll samt kontroll av köpeskilling

vid överlåtelse.

Särskilda frågor.

För bostäder på skogstorp, odlingslägenliet m. m. förutsättes det allmänna

bostadsförbättringsstödet göras tillämpligt.

Lån och bidrag till flerfamiljshus.

Tertiärlån och tilläggslån.

Villkoren för allmännyttiga företag.

Bostadsföretag må icke erkännas såsom allmännyttigt med mindre vederbörande

kommun utser åtminstone majoriteten av företagets styrelse.

Sådana eventuella styrelseledamöter, som icke väljas av kommunen, skola

utses av personer eller företag, vilka kunna betraktas såsom fullt fristående

från egentliga byggnadsföretagarintressen. — Bostadsrättsförening må icke

erkännas såsom allmännyttigt bostadsföretag.

Förlust resp. överskott å allmännyttigt företag bör fördelas mellan samtliga

av allmännyttigt företag inom en kommun ägda fastigheter, för vilka

lån beviljats enligt 1946 års tertiärlånekungörelse.

Kommunala bostadsbolag, som helt ägas av kommun, kunna under vissa

förutsättningar befrias från skyldighet att lämna inteckningssäkerhet för

tertiärlån.

Villkoren beträffande tilläggslån.

Möjligheter böra finnas att under nästa budgetår inrätta en femte subventionsgrupp,

därest byggnadskostnadsutvecklingen giver anledning därtill.

Det må ankomma på Kungl. Maj :t att, därest behov därav uppkommer,

inrätta en femte subventionsgrupp. Tilläggslån bör för denna subventionsgrupp

utgå med belopp, motsvarande det kapitaliserade värdet av ett för

vederbörande företag beräknat bidrag av 2 kronor per kvadratmeter lägenhetsyta,

varjämte förutsättes att ett belopp, motsvarande en fjärdedel av

tilläggslånet, regelmässigt utgår som subvention från vederbörande

kommun.

Då synnerliga skäl föreligga bör möjlighet finnas att till ett företag bevilja

tilläggslån, motsvarande en högre subventionsgrupp än den för kommunen

fastställda. Det lånebeviljande organet bör fördenskull, då vid prövning

av låneansökan behov av tilläggslån utöver det normalt inom kommu
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

7

nen utgående befinnes föreligga, kunna erhålla bemyndigande av Kungl.

Maj :t att utsträcka tilläggslångivningen.

Det lånebeviljande organet bör ha möjlighet att till företag, som bedrivas

under vinterhalvåret, lämna större tilläggslån än som normalt utgår, s. k.

vintertillägg.

Extra tertiärlån eller tilläggslån må i vissa fall kunna lämnas för täckande

av kostnaderna för utbyte av galvaniserade varmvattenrör mot kopparrör.

Statsbidrag till anordnande av pensionärshem.

De ändringar i folkpensioneringens uppbyggnad som genomfördes vid

årsskiftet 1946/47 ha föranlett översyn av grunderna för statsbidrag till anordnande

av pensionärshem. I propositionen förordas, att bestämmelserna

rörande statsbidragets storlek skola vara oförändrade. Beträffande maximihyrorna

för pensionärshemslägenheter föreslås vissa höjningar, avsedda att

äga tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1948. De föreslagna maximihyrorna

framgå av följande tabell.

Högsta hyra (kronor per år) för lägenhet i pensionärshem.

Bostadskostnadsgrupp

Lägenhet för

1 person

2—3 personer

4 eller flera

personer

i....................

120

180

210

2....................

160

240

280

3....................

220

330

385

4....................

280

420

490

5....................

320

480

560

Bostadsrabatter.

Familjebostadsbidraget.

Bidragsgivningens omfattning.

Familjebostadsbidrag föreslås tills vidare icke utgå till familjer i redan

befintliga lägenheter. Frågan om utsträckning av bidragsgivningen till att

avse jämväl nämnda familjer bör dock upptagas till förnyad prövning,

så snart det statsfinansiella läget anses medgiva det.

Bostadens storlek.

I fråga om enfamiljshus böra de krav på bostaden som skola uppfyllas

för erhållande av familjebostadsbidrag sammanfalla med kraven beträffande

egnahem, finansierade med stöd av egnahemslån jämte kapitalsubvention.

I anslutning härtill bör gälla att bidrag i regel kan utgå till familj

i flerfamiljshus endast om lägenhetsytan uppgår till högst 100 kvadratmeter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 212.

Bidragets storlek.

Bidraget skall utgå med 130 kronor för barn och år dels i två- och flerfamiljshus,

dels i egethem, vilket antingen uppförts utan statligt stöd eller

ombyggts med eller utan dylikt stöd. Bidraget skall i fråga om familj i egethem,

finansierat med stöd av det nya egnahemslånet, utgöra 20 procent av

den ursprungliga kapitalkostnaden — vari icke skall inräknas ränta på

egen insats — dock lägst 130 kronor och högst 175 kronor för barn och år.

Administrativa problem.

Beträffande hyresbostäder förordas, att särskild prövning av hyrorna i

samband med utbetalning av familjebostadsbidrag skall verkställas endast

på orter, där hyresregleringslagen icke tillämpas.

I fråga om formen för utbetalning av familj ebostadsbidrag till familjer i

egnahem och, såvitt angår ägaren, tvåfamilj shus förordas, att bidraget i

första hand skall utgå såsom avdrag på kapitalkostnaderna för statligt lån,

därest sådant finnes. Avdrag skall jämväl kunna göras på kostnaderna för

lån, utlämnade av banker, försäkringsbolag och andra kreditinstitut. Särskilda

regler förordas rörande extra amortering i fall, där familjebostadsbidraget

jämte bränslebidrag överstiga kapitalkostnaderna.

Övergångsproblem.

Som allmän regel bör fastställas, att bidrag endast kan utgå till familj

i nybyggt bus som blivit inflyttningsfärdigt tidigast den 1 januari 1948 samt

till familj i ombyggt hus, där ombyggnadsarbetet avslutats tidigast vid nyss

nämnda tidpunkt. Vissa undantag från denna regel böra dock få tillämpas,

nämligen beträffande familjer som före den 1 juli 1948 erhållit familjebidrag

enligt gällande bestämmelser.

I anslutning till förslagen angående familjebostadsbidraget förordas att

frågan, huruvida särskilda bostadsbidrag skola kunna utgå till ensamstående

mödrar med minderårigt barn samt till hushåll med tuberkulos medlem,

alltjämt hålles öppen.

Trekronorsbidraget.

Bidragsgivningens omfattning.

De för innevarande budgetår fastställda grunderna för bidragsgivningen

böra tillämpas jämväl under nästa budgetår. Verksamheten som alltjämt

bör ha försökskaraktär skall vara begränsad till hushåll i av kommun eller

allmännyttigt företag förvaltade fastigheter, färdigställda tidigast den 1 juli

1946.

Kombination av familjebostadsbidrag och trekronorsbidrag.

Familj ebostadsbidrag och trekronorsbidrag skola kunna kombineras. En

kombination av de båda bidragen bör i första hand utgå till familjer med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

9

inkomster som ligga under de för erhållande av förstnämnda bidrag fastställda

inkomststrecken. Vid kombination av bidragen böra dock icke särskilda

inkomststreck tillämpas. Inkomstprövningen bör ankomma på kommunerna.

Familjebidrag enligt nu gällande bestämmelser och trekronorsbidrag

skola icke kunna kombineras.

Särskilda frågor.

Besvärsrätten.

I propositionen föreslås, att besvär över länsbostadsnämndernas beslut

i ärenden rörande såväl lån och bidrag till bostadshus som bostadsrabatter

till vissa hushåll skola kunna anföras hos bostadsstyrelsen utom i de fall,

då beslutet avser ärendets överlämnande till styrelsen för prövning och

avgörande.

Bostadsstyrelsens beslut skola icke kunna överklagas genom besvär hos

Kungl. Maj :t utom i två fall, nämligen dels då beslut avser kommuns bidrag

till kostnader för byggnadsföretag, varom stadgas i 5 § sista stycket

1946 års tertiärlånekungörelse, dels beträffande beslut om fördelning mellan

stat och kommun av vissa förluster, som uppkommit vid förvaltning av

kommun eller allmännyttigt bostadsföretag tillhörigt flerfamiljshus och

varom stadgas i 33 § andra stycket sagda kungörelse.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de närmare bestämmelser,

som befinnas erforderliga.

Avveckling av vissa av egnahemsstyrelsen och statskontoret

förvaltade fonder för bostadsändamål.

I propositionen föreslås avveckling av vissa fonder för bostadsändamål.

Räntan å äldre lån.

Frågan om sänkning av räntan å äldre lån från vissa av statens utlåningsfonder

föreslås bli föremål för slutlig prövning först efter ytterligare

övervägande.

Medclsbehovet under budgetåret 1948/49.

Vad först angår lånefonden för bostadsbyggande beräknas

härför ett investeringsanslag av 240 miljoner kronor. Från fonden anses

böra utlämnas dels tertiärlån för flerfamiljshus, dels egnahemslån, dels

ock förbättringslån utom i vad det gäller räntefri stående del av sådant

lån (förbättringsbidrag), vartill medel synts böra anvisas under anslaget

till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Det förutsättes

få ankomma på Kungl. Maj:t att fördela anvisade investeringsanslag

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 212.

mellan olika låneformer resp. organ. — Förvaltningen av lånefonden för

bostadsbyggandet anses fr. o. in. den 1 juli 1948 böra ombesörjas av det

bostadspolitiska centralorganet.

Vad härefter angår investeringsanslaget till tilläggslån till viss

bostadsbyggnadsverksamhet har med utgångspunkt från vissa

ändringsförslag samt från i stort sett oförändrade byggnadskostnader beträffande

denna långivning behovet av tilläggslånemedel under nästa budgetår

beräknats till ca 30 miljoner kronor. Med anledning av priskontrollnämnden

den 2 april 1948 lämnat bemyndigande att höja priserna på vissa

trävaror föreslås, att från diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter

till förevarande anslag skall överföras ett belopp av 4 000 000 kronor. Å

inkomstsidan i investeringsstaten för vederbörande fond föreslås samtidigt

förenämnda bidrag å 4 miljoner kronor från diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter

skola redovisas såsom särskilda avskrivningsmedel,

vilka anses böra disponeras för avskrivning av i fonden investerade medel

till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Förslag härom avses

skola underställas riksdagen i samband med förslag till fördelning i övrigt

av influtna prisutjämningsavgifter. Med utgångspunkt från vad sålunda anförts

upptages anslaget till ifrågavarande ändamål med (30 4- 4) 34 miljoner

kronor.

Anslaget till kapital medelsförluster och ränteeftergifter

å tertiärlån för vissa b ost adsbyg gnadsföretag

föreslås för nästa budgetår skola upptagas med 325 000 kronor. Det förutsättes

härvid, att de av 1947 års riksdag fastställda reglerna för beräkning

av ränteeftergifter skola tillämpas jämväl under nästa budgetår.

Anslaget till särskilda bostads rabatter har med ledning av

verkställd undersökning rörande den omfattning i vilken kommunala och

allmännyttiga företag planerats för färdigställande under nästa budgetår

beräknats till 1 000 000 kronor.

Vad beträffar anslagen till hyresrabatter för mindre bemedlade,

barnrika familjer och till bidrag till inrättande

av pensionärshem har föreslagits, att för angivna ändamål

måtte för nästa budgetår anvisas 20 miljoner kronor resp. 6 miljoner

kronor. Därest riksdagen ej har något däremot att erinra, avses från förstnämnda

anslag jämväl under nästa budgetår skola bestridas kostnader för

bränslebidrag i samband med familjebidrag. Såvitt avser egnahem förutsättes

bränslebidrag skola utgå enligt samma grunder som under budgetåret

1947/48. I fråga om andra bostäder förutsättas grunderna för bränslebidragets

storlek få fastställas av Kungl. Maj :t. I likhet med vad som tidigare

gällt föreslås samma anslag vidare under vissa förutsättningar skola

få tagas i anspråk för beviljande av familjebidrag även åt sådana mindre

bemedlade, barnrika familjer som beretts bostad i med stöd av tertiärlån

uppförd fastighet, tillhörig kommun eller därmed i lånehänseende jämställt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

11

företag eller kooperativt företag, eller som förhyra bostad i fastighet, förvaltad

av försvarets bostadsanskaffningsnämnd (fr. o. in. den 1 maj 1948

av fortifikationsförvaltningen).

Till bidrag till främjande av bostadsbyggande på

landsbygden och till lån till uppförande och förbättring

av lantarbetarbostäder föreslås skola anvisas investeringsanslag

av 2,5 miljoner kronor resp. 6 miljoner kronor. Liksom under

innevarande budgetår förutsättes även under budgetåret 1948/49 från anslaget

till bostadsförbättringsbidrag få bestridas utgifter för lantarbetarbostadsbidrag

samt för bidrag till fiskarbostäder.

I detta sammanhang har riksdagens medgivande ansetts böra inhämtas

till att räntefoten för lantarbetarbostadslån, som beviljas under nästa budgetår,

fastställes till oförändrat 3,25 procent i avvaktan på en slutlig prövning

av frågan om formerna för stöd till lantarbetarbostäder.

Motionerna.

I de likalydande motionerna I: 154 (av herrar Tjällgren och Gränebo)

och 11: 264 (av herr Pehrsson-Bramstorp in. fl.) har hemställts, såvitt nu

är i fråga, att riksdagen måtte besluta dels att ikraftträdandet av nya grunder

för familjebostadsbidragen uppskjutes till en ekonomiskt lägligare tidpunkt

och att bestämmelserna om trekronorsbidrag upphävas, dels att nedanstående

ändringar företagas beträffande följande anslagsposter under

V. huvudtiteln i årets statsverksproposition: 1) anslaget till hyresrabatter

för mindre bemedlade, barnrika familjer begränsas till 12 miljoner kronor,

2) anslaget till särskilda bostadsrabatter å 1 miljon kronor utgår och 3)

anslaget till bidrag till främjande av bostadsbyggandet på landsbygden

höjes till 10,5 miljoner kronor.

I de likalydande motionerna I: 403 (av herr Einar Eriksson m. fl.) och

II: 572 (av herr Hedqvist in. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att familjebostadsbidraget (jämte bränslebidrag) bör kunna utgå till familj

i nybyggt hus uppfört av kommun eller allmännyttigt bostadsföretag, som

blivit inflyttningsfärdigt tidigast 1 juli 1946.

I de likalydande motionerna 1: 404 (av herr Ohlon in. fl.) och II: 573

(av herr Larsson i Stockholm in. fl.) har hemställts, att riksdagen vid prövningen

av Kungl. Maj :ts förslag måtte beakta de synpunkter och förslag

som i motionerna anförts.

I de likalydande motionerna 1:405 (av herr Andrén in. fl.) och 11:571

(av herr Skoglund i Doverstorp in. fl.) har hemställts, att riksdagen med

ändring av Kungl. Maj:ts förslag måtte besluta, dels att räntegaranti i fortsättningen

icke skall utgå för lån liggande under det nya egnahemslånet

resp. tertiärlånet, dels att till allmännyttiga företag fortfarande skola räk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 212.

nas sådana företag utan vinstsyfte i vilka kommunen icke utser styrelsens

majoritet men minst två styrelseledamöter med viss vetorätt, dels att investeringsanslaget

till lånefonden för bostadsbyggande måtte upptagas till

200 miljoner kronor, dels att anslaget till tilläggslån för viss bostadsbyggnadsverksamhet

måtte upptagas till 28 miljoner kronor, dels att familjebostadsbidrag

skall utgå allenast till familj med mer än två hemmavarande

barn under 16 år samt att anslaget för detta ändamål beräknas till 13 miljoner

kronor, dels att det äskade anslaget om 1 miljon kronor för särskilda

bostadsrabatter måtte avslås, dels ock att ett anslag å 2 miljoner kronor

måtte ställas till departementschefens förfogande för att användas till bostadsteknisk

försöksverksamhet.

I motionen II: 117 (av herr Kempe m. fl.) har hemställts, att riksdagen

för sin del måtte besluta att i »lagen om tertiär- och tilläggslån för flerfamiljshus»

4 § skall få följande lydelse:

4 §.

Tertiärlån må-----förbinda sig

a) att antingen---— lämnas;

b) att iakttaga---må meddela samt första stycket;

c) att underkasta---överbyggnadsföretaget;

d) att byggnadsföretagare, som åtnjuta lån och bidrag av statsmedel för

uppförande av hyreshus, äro skyldiga att, om kommun så beslutar, uthyra

lägenheterna genom kommunal bostadsförmedling.

I motionen 11: 191 (av herr Kempe m. fl.) har hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om att statens byggnadslånebyrå

måtte få i uppdrag att skyndsamt utreda och framlägga förslag om lägre

räntor och ändring av lånen då det gäller statligt stöd åt allmännyttiga

företag, samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om sådan

ändring av kungörelsen för tertiär- och tilläggslånen att fastigheter och

egna hem vilka uppförts med stöd av statliga lån före den 1 juli 1946 skola

erhålla en räntesänkning till 3 % på det av staten investerade kapitalet och

att dessa åtgärder användas för att sänka hyrorna i berörda fastigheter.

I motionen II: 559 (av herr Kempe m. fl.) har hemställts, att riksdagen

i anslutning till Kungl. Maj :ts proposition måtte besluta, att sådan ändring

vidtages i föreliggande förslag till familjebostadsbidrag och bränslebidrag,

att dessa bidrag tillhopa på samtliga orter komma att uppgå till minst samma

belopp som nu utgående familjebidrag, däri inberäknat enligt nu gällande

bestämmelser utgående bränslebidrag, samt att bidragen även skola utgå till

familjer med två eller flera barn under 16 år, boende i bostadshus, som färdigställts

efter ikraftträdandet av 1942 års kungörelse om tertiärlån och

tilläggslån för vissa byggnadsföretag, under villkor, som i propositionen

angivits för erhållande av familjebostadsbidrag; att utskottet med anledning

av dessa förslag beräknar och föreslår anslagen för ifrågavarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

13

ändamål i proportion till den ökning av utgifterna, soin förslagen medföra;

att förslaget om ändring av hyrorna i pensionärshemsbostäder icke bifalles

i annan mån än att förslaget medför sänkning av nu utgående hyror;

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om utredning angående

familjebostadsbidrag även till enbarnsf amil jer och ensamstående mödrar

med ett eller flera minderåriga barn, vilken utredning bör bedrivas så,

att förslag kan framläggas vid början av 1949 års riksdag; samt att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer, att den nu tillämpade restriktiva

bostadspolitiken omprövas och att åtgärder vidtagas för att öka produktionen

av byggnadsmaterial och bostäder.

I motionen II: 574 (av herr Severin i Gävle och fröken Nygren) har hemställts,

att riksdagen måtte avslå förslaget i proposition nr 231 att tills vidare

egnahemslån må beviljas till radhusanläggningar med gemensam

panncentral under förutsättning att varje lägenhet förvaltas av resp. bostadshavare

och hemställa, att de förslag, vartill det bostadspolitiska

centralorganets utredning av berörda fråga kunna föranleda, framläggas

för riksdagen 1949, eller att riksdagen, för den händelse detta yrkande icke

bifalles, beslutar att beträffande egnahemslån, som beviljas till radhusanläggningar

med gemensam panncentral, kapitalsubventionen i form av

räntefristående del begränsas till 3 000 kronor per lägenhet.

I motionen II: 578 (av herr Ståhl) har hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av propositionen måtte beakta i motionen anförda synpunkter.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna 1:403, 1:405, 11:117, 11:191, 11:264,

11:559, 11:573, 11:574 och 11:578.

Utskottet.

Utskottet upptager inledningsvis till behandling vissa allmänna frågor

berörande grunderna för den statliga bostadspolitiken.

De allmänna grunderna för statens medverkan i fråga om finansieringen

av bostadshus. Till vad departementschefen anfört beträffande frågan om

förenkling av kreditgivningen för bostadsändamål kan utskottet ansluta sig.

Utskottet vill särskilt framhålla, att det förhållandet, att frågan om införande

av ett statligt kreditgarantisystem på förevarande område tills vidare

hålles öppen, icke bör föranleda uppskov med de åtgärder lör förenkling

av den statliga långivningen som redan nu kunna befinnas möjliga.

I motionerna 1:405 och 11:571 föreslås, att ett anslag å 2 miljoner

kronor måtte ställas till departementschefens förfogande för att användas

till bostadsteknisk försöksverksamhet. Motionärerna anse, att frågan att så

begränsa byggnadskostnaderna att en rymlig och modern bostad i en godtagbar

yttre miljö kan bringas inom flertalets ekonomiska räckvidd utan

att subventioner utgå utgör ett praktiskt produktionsproblem. Därför

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 212.

kräves, att byggnadsbranschen genomgår en djupgående teknisk, organisatorisk

och ekonomisk rationaliseringsprocess. Motionärerna förorda, att man

på detta område kopplar in den enskilda företagsamheten i en hård men

rättvis konkurrens med stat och kommun.

I motionen 11:559 föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställer, att den nu tillämpade restriktiva bostadspolitiken omprövas

och att åtgärder vidtagas för att öka produktionen av byggnadsmaterial

och bostäder.

Ett stort antal utredningar, tillkomna på såväl statligt som enskilt initiativ,

pågå för närvarande i syfte att rationalisera och effektivisera byggnadsindustrien

och sänka byggnadskostnaderna. Utskottet delar den i motionerna

1:405 och 11:571 framförda uppfattningen, att uppförandet av

experimenthus, i vilka nya material och arbetsmetoder kunna prövas, bör

stödjas. Visst stöd för detta ändamål har redan lämnats av det allmänna.

Utskottet är emellertid icke berett att tillstyrka förslaget i nämnda motioner.

Skall en verksamhet av här avsett slag leda till önskat resultat torde

den böra föregås av en närmare undersökning rörande vilka byggnadstekniska

problem, som i första hand böra angripas, samt från början samoidnas

med redan pågående experiment- och forskningsverksamhet inom

husbyggandets område.

\ad angår förslaget i motionen 11:559 får utskottet erinra, att bostadsbyggandet

under de senaste åren haft större omfattning i vårt land än

någonsin tidigare. Trots de brister beträffande materialförsörjningen, delvis

betingade av importsvårigheter, som förelegat, har tillskottet av lägenheter

utgjort närmare 60 000 per år, vartill kommer en jämförelsevis omfattande

ombyggnads- och upprustningsverksamhet, särskilt på landsbygden.

Genom åtgärder av olika slag har den inhemska byggnadsmaterialproduktionen

utvidgats. Byggnadskostnaderna, som under åren 1942—46

voro praktiskt taget oförändrade, ha under den senaste tiden stigit. I första

hand till följd av bostadspolitiska åtgärder av skilda slag ha emellertid

verkningarna av denna kostnadsstegring'' i huvudsak kunnat neutraliseras

och hyresnivån i stort sett bevaras samtidigt som inkomstnivån kraftigt stigit.

Det torde icke kunna undvikas, att i ett läge utmärkt av materialbrist och

stigande löner byggnadskostnadsnivån förskjutes något uppåt. De åtgärder

som under den senaste tiden vidtagits i syfte att skapa balans på materialmarknaden

torde bl. a. föranleda, att tendenserna till prisstegringar beträffande

byggnadsmaterial försvagas. Med hänsyn till det anförda avstyrker

utskottet berörda yrkande.

Lån och bidrag till enfamiljshus. Vad först angår Kungl. Maj.ts förslag

beträffande villkoren för det nya egnahemslånet får utskottet erinra,

att i proposition (nr 235) till förra årets riksdag förslag framlades

angående bottenkrediten till en- och tvåfamiljshus. Förslaget innebar, att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

15

statligt bottenlån i form av en fördjupning av egnahemslånet borde medgivas,

om lån mellan 0 och 50 procent av belåningsvärdet icke kunde erhållas

i öppna marknaden till 3 procents ränta eller andra särskilda skäl

kunde anföras. Vidare föreslogs, att det nya egnahemslånet icke skulle

förbindas med någon räntegaranti för underliggande krediter. Riksdagen

uttalade, att förslagen borde bli föremål för ytterligare överväganden, emedan

det kunde befaras, att de i händelse av en allmän räntehöjning skulle

föranleda avsevärda administrativa olägenheter. Det nya egnahemslånet

borde dock åtminstone i vissa fall kunna omsluta även bottenkrediten. I

förevarande proposition har frågan om införande av statliga kreditgarantier

för bostadsändamål ansetts tills vidare böra hållas öppen. Villkoren

beträffande fördjupning i vissa fall av egnahemslånet och beträffande

räntegaranti för underliggande, i öppna marknaden upptagen kredit föreslås

med hänsyn härtill skola under nästa budgetår så nära som möjligt

anslutas till nu gällande bestämmelser. Den garanterade räntan föreslås

emellertid för nästa budgetår utgöra 3 procent i stället för enligt gällande

bestämmelser 3,5 procent.

I motionerna 1:405 och 11:571 yrkas, att räntegaranti i fortsättningen

icke skall lämnas i samband med lån till vare sig enfamiljs- eller flerfamiljshus.

Kungl. Maj :ts berörda förslag till förra årets riksdag angående villkoren

för fördjupning av det nya egnahemslånet avsåg att skapa garantier för

att egnahemsbyggarna skulle kunna erhålla bottenlån till en ränta av 3

procent. Utskottet finner det av departementschefen anförda skälet för att

för nästa budgetår nära anknyta villkoren beträffande bottenkrediten till

gällande bestämmelser bärande. Genom att den garanterade räntan sänkes

från 3,5 till 3 procent vinnes det nyss angivna syftet med förra årets

förslag. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj :ts förslag beträffande såväl

villkoren för fördjupning av egnahemslånet som grunderna för räntegaranti

och kan alltså icke biträda yrkandet i ovannämnda motioner i vad

de gälla frågan om räntegaranti, knuten till det nya egnahemslånet. Med

hänsyn till att frågan om införande av statliga kreditgarantier för bostadsändamål

tills vidare hålles öppen avstyrker utskottet jämväl motionärernas

förslag att för nästa budgetår räntegaranti icke skall lämnas i samband

med tertiärlån till flerfamiljshus.

Vad angår frågan om åtgärder i syfte att komma till rätta med rådande

missförhållanden på egnahemsmarknaden kan utskottet godtaga vad departementschefen

anfört. Den utvidgning av det statliga stödet beträffande

en- och tvåfamiljshus, som skall genomföras den 1 juli innevarande år,

medför att riskerna för missbruk av de statliga subventionerna öka. Utskottet

förutsätter därför, att de bostadspolitiska organen med uppmärksamhet

följa utvecklingen på egnahemsmarknaden, särskilt i vad det gäller

byggnadskostnader och försäljningspriser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 212.

Kungl. Maj:ts förslag till precisering av de villkor för erhållande av

kapitalsubvention till en- och tvåfamilj shus, varom principbeslut fattades

förra året, kan utskottet godtaga. I vad mån kapitalsubvention bör utgå

för hus, som innehålla lokaler för ägarens eget behov eller butiker, bör

prövas av det lånebeviljande organet under hänsynstagande till bostadsytans

storlek.

I propositionen föreslås, att egnahemslån med därtill knuten kapitalsubvention

skall kunna beviljas till radhusanläggningar med gemensam

panncentral under förutsättning att varje lägenhet förvaltas av resp. bostadshavare.

I motionen II: 574 yrkas, att med förslagets genomförande skall anstå i

avvaktan på den av departementschefen ifrågasatta undersökningen av

förutsättningarna för statligt stöd till egnahem och radhus, avsedda att

uthyras. Motionärerna anse, att undersökningen bör kunna vara färdigställd

i så god tid, att förslag i ämnet skall kunna föreläggas nästa års

riksdag. För den händelse yrkandet om avslag icke bifalles föreslå motionärerna,

att beträffande egnahemslån, som beviljas till radhusanläggningar

med gemensam panncentral, kapitalsubventionen i form av räntefri stående

del begränsas till 3 000 kronor per lägenhet.

De av departementschefen anförda skälen för att bevilja egnahemslån till

radhusanläggningar med gemensam panncentral finner utskottet övertygande.

Utskottet anser sålunda, att den begränsning av materialåtgången,

som vinnes vid dylika anläggningar, i nuvarande materialläge bör tillmätas

avgörande betydelse. Ett uppskov med förslagets genomförande är därför

enligt utskottets mening icke tillrådligt. Ej heller har utskottet blivit övertygat

om lämpligheten att, såsom förordas i ovannämnda motion, kapitalsubventionen

begränsas till 3 000 kronor per lägenhet. Ett godtagande av

detta förslag skulle nämligen innebära, att till radhus, i vilka varje lägenhet

utrustats med värmepanna, skulle lämnas en större kapitalsubvention

— 4 000 kronor per lägenhet —, varvid risk skulle föreligga för att dessa

mera materialkrävande anläggningar föredroges framför anläggningar med

gemensam panncentral. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj :ts förevarande

förslag men vill i anslutning härtill särskilt framhålla önskvärdheten

av att en grundlig undersökning skyndsamt verkställes av frågan

under vilka förutsättningar statligt stöd bör utgå till egnahem och radhus,

avsedda att uthyras.

Vad beträffar övriga av Kungl. Maj.t framlagda förslag angående det nya

egnahemslånet får utskottet anföra följande.

Enligt bestämmelserna i 1942 års tertiärlånekungörelse kan lån beviljas

till enfamiljshus, uppförda och förvaltade av kommun eller därmed jämställd

företagare. Endast ett mindre antal hus ha belånats på detta sätt.

I propositionen föreslås, att denna lånemöjlighet icke skall bibehållas utan

att till ifrågavarande enfamiljshus egnahemslån skall kunna beviljas på

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

17

samma villkor som beträffande enfamiljshus som ägas av bostadshavaren.

Denna långivning förutsättes under nästa budgetår få karaktären av försöksverksamhet.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att möjlighet bör föreligga

att bevilja statligt lån till enfamiljshus och radhus, uppförda och förvaltade

av kommun eller därmed jämställd företagare på samma villkor

som beträffande enfamiljshus som ägas av bostadshavaren. Utskottet, som

1 likhet med departementschefen anser att ifrågavarande långivning under

nästa budgetår bör ha karaktären av försöksverksamhet, förutsätter att

verksamheten tills vidare får begränsad omfattning och att lån endast beviljas

då särskilda skäl härför föreligga.

Vad härefter angår Kungl. Maj :ts förslag beträffande bostadsförbättringsverksamheten

har utskottet funnit de förordade villkoren

för lån och bidrag till förbättring av bostäder på landsbygden ändamålsenliga.

Utskottet har emellertid uppmärksammat, att svårigheter föreligga

att bedöma konsekvenserna av förslaget i vad det gäller behovsprövningen.

Departementschefen har anslutit sig till av bostadsförbättringsutredningen

framförda synpunkter på behovsprövningen men delar icke de

sakkunnigas uppfattning att särskilda inkomststreck böra fastställas. Departementschefen

anser vidare, att växlingar i anslagens storlek icke få bli

avgörande för bidragens storlek i de enskilda fallen.

Utskottet anser att skäl tala mot att ett för hela landet gemensamt inkomststreck

fastställes såsom den viktigaste grunden för behovsprövningen.

En rigorös tillämpning av ett dylikt inkomststreck skulle med

hänsyn till de olikartade förhållandena i skilda delar av landet komma att

medföra uppenbara orättvisor, såvida icke inkomststrecket sattes så högt

att till följd av begränsningen i anslagens storlek andra omständigheter

än inkomstförhållandena, t. ex. den nuvarande bostadens beskaffenhet eller

försörjningsbördans storlek, komme att tillmätas avgörande betydelse vid

behovsprövningen. Utskottet anser emellertid, att slutlig ställning till grunderna

för behovsprövningen bör tagas först sedan viss erfarenhet vunnits rörande

den nya bostadsförbättringsverksamheten. Vad beträffar frågan huruvida

bidragens storlek i de enskilda fallen bör fastställas oberoende av antalet

ansökningar om bidrag och anslagens storlek har utskottet funnit vissa

skäl tala för att hänsyn bör kunna tagas till växlingar i tillgången på medel.

Därest behovet av medel avsevärt överstiger tillgången synes sålunda

viss jämkning nedåt av bidragsbeloppen böra ifrågakomma, varigenom ett

större antal förbättringar kunna komma till stånd än eljest skulle bli fallet.

Lån och bidrag till flerfamiljshus. Vad angår flerfamiljshus i

allmänhet har i propositionen framlagts förslag om nya villkor för godkännande

av allmännyttiga bostadsföretag. Förslaget innebär, att bostadsföretag

icke må erkännas såsom allmännyttigt med mindre vederbörande

kommun utser åtminstone majoriteten av företagets styrelse och att så
2

■—Biliang till riksdagens protokoll 1948. G sand. Nr 212.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 212.

dana eventuella styrelseledamöter, som icke väljas av kommunen, skola

utses av personer eller företag, vilka kunna betraktas såsom fullt fristående

från egentliga byggnadsföretagarintressen. Bostadsrättsförening må

icke godkännas såsom allmännyttigt bostadsföretag.

I motionerna I: 404 och II: 573 föreslås, att vid bifall till den av Kungl.

Maj:t förordade huvudregeln alltjämt bör bibehållas den hittillsvarande

möjligheten att såsom allmännyttigt bostadsföretag efter prövning av omständigheterna

i varje fall godkänna även företag i vars styrelse kommun

utser mindre än flertalet, dock minst två ledamöter. Motionärerna, som

finna det självfallet att i bostadsföretags styrelse ej böra inväljas personer

som företräda byggnadsföretagarintressen och som sålunda vid prövning

av entreprenadanbud måste anses jäviga, anse enahanda jävsförhållanden

föreligga även i fråga om vid byggnadsföretag anställda, t. ex. byggnadsarbetare,

eller representanter för organisation, omfattande sådana anställda.

I motionerna I: 405 och II: 571 yrkas, att till allmännyttiga företag fortfarande

skola räknas sådana företag utan vinstsyfte i vilka kommunen icke

utser styrelsens majoritet men minst två styrelseledamöter med viss

vetorätt.

Vid en bedömning av Kungl. Maj :ts förevarande förslag bör beaktas att

detta icke berör formerna för projektering och uppförande av bostadshus.

I likhet med departementschefen anser utskottet att man bör hålla fast

vid att kommunerna i växande grad skola direkt medverka vid tillkomsten

av allmännyttiga företag. Det torde dock få förutsättas, att i flertalet fall

enskilda byggnadsföretagare komma att svara för själva uppförandet av

bostadshusen. Såsom departementschefen framhållit lämnas statligt stöd

till företag, förvaltade enligt vitt skilda grunder. Syftet med de särskilda

lånevillkoren för av kommun och allmännyttigt företag förvaltade bostadshus

är att öka tillgången på rymliga, fullgott utrustade hyresbostäder. De

statliga lånen lämnas därför intill 100 procent av avkastningsvärdet. Med

hänsyn till de gynnsamma lånevillkoren, vilka bl. a. innebära att staten tillhandahåller

hela toppkapitalet, anser utskottet det ofrånkomligt att det

allmänna under hela lånetiden har ett avgörande inflytande över företagens

skötsel. Utskottet har funnit att de krav på inflytande från det allmännas

sida som betingas av syftet med och formerna för det statliga stödet

till allmännyttiga företag tillgodoses genom Kungl. Maj :ts förevarande

förslag. Enligt förslaget i motionerna I: 404 och II: 573 skulle visserligen de

av Kungl. Maj :t förordade minimikraven gälla såsom allmän huvudregel

men undantag från regeln kunna göras efter prövning av omständigheterna i

varje fall. Enligt förslaget i motionerna 1:405 och 11:571 skulle nu gällande

villkor för godkännande av bostadsföretag såsom allmännyttigt bibehållas.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att de minimikrav

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

19

som uppställas för godkännande av företag såsom allmännyttigt av praktiska

skäl böra göras så enkla och klara som möjligt. Med hänsyn härtill

och då förslagen i motionerna icke torde medföra några uppenbara fördelar

avstyrker utskottet nämnda förslag.

Utskottet vill härutöver särskilt framhålla, att såsom allmännyttigt icke

bör godtagas företag, vars lägenheter genom avtal eller på annat sätt helt

eller delvis förbehållas vissa kategorier av befolkningen inom vederbörande

kommun. Vid upplåtelse av lägenheter i allmännyttigt företags bostadshus

bör självfallet samtliga invånares berättigade intressen beaktas. Utskottet

förutsätter, att det lånebeviljande organet prövar denna fråga i varje enskilt

fall.

Vad departementschefen anfört beträffande bestämmelsen om täckande

av eventuellt uppkommande förlust å allmännyttigt företag kan utskottet

godtaga. Det synes sålunda fördelaktigt, att förlust resp. överskott fördelas

mellan samtliga av ett och samma allmännyttiga företag inom en kommun

ägda fastigheter, för vilka lån beviljats enligt 1946 års tertiärlånekungörelse.

Utskottet vill emellertid understryka, att en dylik ordning icke

får medföra, att intresset för en god skötsel av de enskilda bostadshusen

skjutes åt sidan. Med hänsyn härtill böra sådana uppgifter fortlöpande bokföras,

att en tillfredsställande kontroll vinnes över de enskilda husens

ekonomi.

Förslaget att kommunala bostadsbolag, som helt ägas av kommuner, under

vissa förutsättningar skola befrias från skyldighet att lämna inteckningssäkerhet

kan utskottet tillstyrka. Utskottet anser jämväl att liknande

befrielse bör lämnas beträffande tilläggslån.

I motionerna 1:404 och 11:573 föreslås, att det särskilda amorteringstvånget

för enskilda företag skall borttagas.

Utskottet får i anledning av nämnda förslag erinra att motivet för införande

av bestämmelse om extra amortering å tertiärlån beträffande enskilda

företag var att förhindra spekulativt missbruk av de statliga lånen

(statsutskottets utlåtande nr 238/1946, s. 29). I vad det gäller övriga företagarkategorier

har angivits, att kontroll är avsedd att utövas, att de allmännyttiga

och kooperativa företagen verkställa sådana avsättningar, men

att någon dylik kontroll av praktiska skäl icke syntes kunna förekomma

gentemot enskilda med den möjlighet att försälja fastigheten, som för dem

står öppen. Utskottet finner fördenskull icke anledning förorda ändring i

gällande bestämmelser om amorteringsskyldighet för enskilda företagare.

I motionen II: 117 föreslås, att i 1946 års tertiärlånekungörelse införes

en bestämmelse om att låntagare är skyldig att vid uthyrning av lägenheter

anlita kommunal bostadsförmedling.

Utskottet får erinra att kommunens inflytande över upplåtelse av lägenheter

i såväl kommunala som allmännyttiga företag redan är tryggat och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 212.

att så är fallet jämväl beträffande bostadshus som uppföras å mark som

upplåtes av kommunen, oavsett formen för förvaltning av husen. I vad det

gäller övriga kooperativa och enskilda företag finner utskottet tveksamt,

huruvida den av motionärerna föreslagna bestämmelsen är lämplig. Utskottet

anser nämligen att, därest dessa företag icke skulle äga att själva

besluta om upplåtelse av företagets bostäder, intresset för skötseln av husen

skulle kunna äventyras. Beträffande vissa typer av företag, som gjort

beaktansvärda insatser för nedbringande av bostadskostnaderna, skulle en

dylik bestämmelse vara direkt olämplig. Det förhållandet att antalet kommunala

och allmännyttiga företag tenderar att snabbt öka, varigenom

en allt större del av nytillskottet av hyresbostäder kommer att utgöras av

lägenheter över vilka kommunen har ett direkt inflytande, begränsar de

eventuella fördelarna med motionärernas förslag. Med hänsyn till det anförda

avstyrker därför utskottet förevarande förslag.

I vad det gäller bestämmelserna om tilläggslån till flerfamiljshus förordas

i propositionen vissa jämkningar, vilka bl. a. innebära att det måtte

ankomma på Kungl. Maj :t att, därest behov därav uppkommer, inrätta en

femte subventionsgrupp.

I motionerna 1:405 och 11:571 föreslås, att någon möjlighet icke bör

öppnas att utöka antalet subventionsgrupper.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att det icke finnes anledning

att nu ompröva de hittills tillämpade grunderna för hyressättningen

i fråga om hus finansierade med hjälp av statliga lån. Härav följer,

att en viss utvidgning av tilläggslångivningen blir nödvändig, därest

byggnadskostnaderna ytterligare stegras. Utskottet tillstyrker fördenskull

Kungl. Maj :ts förslag angående inrättande av en femte subventionsgrupp

och kan alltså icke biträda avslagsyrkandet i nämnda motioner. Enligt

vad utskottet inhämtat avser endast en mindre del av produktionen av flerfamiljshus

för närvarande kommuner, placerade i de två högsta subventionsgrupperna.

Utskottet förutsätter därför att om till följd av byggnadskostnadsutvecklingen

under nästa budgetår en femte subventionsgrupp inrättas

endast ett begränsat antal, huvudsakligen mindre kommuner, kommer

att inplaceras i den nya subventionsgruppen.

Vad beträffar Kungl. Maj :ts förslag i övrigt rörande grunderna för tillläggslångivningen

under nästa budgetår förutsätter utskottet, att den möjlighet

som i fortsättningen skall finnas att till ett företag bevilja tilläggslån,

motsvarande en högre subventionsgrupp än den för kommunen fastställda,

skall utnyttjas endast i rena undantagsfall. Framställning till

Kungl. Maj :t om utsträckning av tilläggslångivningen på angivet sätt bör

allenast göras av det lånebeviljande organet, då särskilda omständigheter

över vilka den lånesökande icke kunnat råda medfört en avsevärd höjning

av produktionskostnaderna utöver vad som anses som normalt.

I fråga om pensionärs hems ver k sam heten föreslås i propo
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

21

sitionen, att en mindre jämkning uppåt av nu gällande maximihyror i hemmen

skall genomföras. Departementschefen anser, att dessa jämkningar

av maximihyrorna icke böra föranleda ändringar i statsbidragsgrunderna

för pensionärshemmen.

I motionen II: 559 förordas, att förslaget om ändring av hyrorna i pensionärshemsbostäder

icke skall bifallas i annan mån än förslaget medför

sänkning av nu utgående hyror.

Utskottet kan godtaga de av departementschefen anförda skälen för att

vissa höjningar av maximihyrorna böra komma till stånd. Utskottet har

funnit de förordade höjningarna väl avvägda och kan därför icke biträda

ovannämnda yrkande i motionen 11:559.

Bostadsrabatter. I propositionen ha framlagts vissa förslag till precisering

av de bestämmelser angående familj ebostadsbidrag, varom

förra årets riksdag fattade principbeslut. Förslagen avse frågan om bidrag

till familjer i redan befintliga lägenheter, villkoren beträffande bostadens

storlek, bidragets storlek ävensom vissa administrativa problem. Departementschefen

förordar, att frågan om särskilda bostadsbidrag

till ensamstående mödrar med minderårigt barn samt till hushåll med tuberkulos

medlem alltjämt skall hållas öppen. Beträffande trekronor sbidraget

föreslås, att de för bidragsgivningen under innevarande budgetår

fastställda grunderna skola tillämpas jämväl under nästa budgetår.

I motionerna I: 154 och II: 264 föreslås, att ikraftträdandet av nya grunder

för familjebostadsbidrag uppskjutes till en ekonomiskt lägligare tidpunkt.

I motionerna I: 405 och II: 571 yrkas, att familjebostadsbidrag skall

utgå allenast till familj med mer än två hemmavarande barn under 16 år.

I motionen 11:578 föreslås, att familjebostadsbidrag skall utgå endast till

de största barnfamiljerna men oavsett när lägenheterna färdigställts. I motionen

II: 559 föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer

om utredning angående familjebostadsbidrag även till ettbarnsfamiljer och

ensamstående mödrar med ett eller flera barn.

Utskottet finner icke anledning förorda ett frångående av det av förra

årets riksdag fattade principbeslutet, att familjebostadsbidrag fr. o. m. den

1 juli 1948 skola utgå till familjer med minst två minderåriga barn i nyoch

ombyggda bostadshus, oavsett finansieringssätt och förvaltningsform.

Ett uppskov med reformens genomförande skulle vara förenat med betydande

olägenheter, bl. a. emedan inom vissa kommuner sådana åtgärder

redan vidtagits för att förbättra tvåbarnsfamiljers bostadsförhållanden,

vilka förutsätta att familjebostadsbidrag skall utgå till denna familjekategori

fr. o. in. nyss nämnda tidpunkt. Utskottet avstyrker därför de i motionerna

I: 154 och II: 264, I: 405 och II: 571 samt II: 578 i denna del framställda

yrkandena om ändring av förra årets principbeslut angående utvidgning

av bidragsgivningen.

Utskottet kan därför ej heller biträda yrkandet i motionen 11:559, att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 212.

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall hemställa om utredning angående

familjebostadsbidrag även till ettbarnsfamiljer och ensamstående

mödrar med ett eller flera minderåriga barn. Utskottet får erinra, att enligt

Kungl. Maj :ts förslag familjebostadsbidrag fr. o. in. den 1 juli detta

år skall kunna utgå till ensamstående mödrar med minderåriga barn på

samma villkor som beträffande andra hushåll med minderåriga barn.

I motionerna I: 154 och 11:264 samt 1:405 och 11:571 föreslås, att bestämmelserna

om trekronorsbidrag upphävas.

Det löpande bidraget till hushåll med begränsade inkomster, det s. k.

trekronorsbidraget, skall enligt beslut av förra årets riksdag kunna kombineras

med familjebostadsbidrag. Grunderna för det senare bidraget ha fastställts

under hänsynstagande bl. a. till att detta bidrag i vissa fall skall

kunna kompletteras med trekronorsbidrag. Utskottet anser därför, att trekronorsbidrag

bör beviljas även under nästa budgetår och kan alltså icke

biträda yrkandet i motionerna I: 154 och 11:264 samt 1:405 och 11:571,

att bestämmelserna om trekronorsbidrag skola upphävas.

I propositionen nr 235 till förra årets riksdag förutsattes, att frågan huruvida

familjebostadsbidrag borde utgå till familjer i redan befintliga lägenheter

skulle upptagas till prövning vid 1948 års riksdag. I förevarande proposition

förordas, att bidragsgivningen tills vidare begränsas till att endast

avse familjer i ny- och ombyggda hus. Departementschefen anser emellertid,

att frågan om utvidgning av bidragsgivningen bör bli föremål för förnyad

prövning, så snart det statsfinansiella läget anses medge det.

I motionen II: 578 förordas, att bidrag skall utgå till barnrika familjer i

redan befintliga lägenheter.

Utskottet ansluter sig till departementschefens ståndpunkt, men anser

att olägenheterna med en begränsning av bidragsgivningen till familjer i

ny- och ombyggda hus äro betydande, varför det synes utskottet angeläget

att erforderliga förberedelsearbeten skyndsamt slutföras, så att en utsträckning

av bidragsgivningen kan genomföras så snart förhållandena det

medgiva.

Utskottet avstyrker därför förslaget i motionen II: 578, att bidrag skall

utgå till barnrika familjer i redan befintliga lägenheter.

I motionen II: 559 föreslås, att sådan höjning vidtages av familjebostadsbidragen

och bränslebidragen, att dessa bidrag tillhopa komma att uppgå

till minst samma belopp som nu utgående bostadsbidrag.

Utskottet, som icke har något att erinra mot det i propositionen framlagda

förslaget till precisering av bestämmelserna rörande familjebostadsbidragets

storlek, får i anledning av ovannämnda yrkande i motionen

11:559 ytterligare anföra vissa synpunkter på frågan om såväl familjebostadsbidragets

som bränslebidragets storlek.

Vad först angår familj ebostadsbidraget får utskottet erinra, att förslaget

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

23

i propositionen nr 235 till förra årets riksdag, att bidraget beträffande

familjer i flerfamiljshus borde utgå med 130 kronor per barn, byggde på

uppgifter om storleken av dittills beviljade familjebidrag till mindre bemedlade,

barnrika familjer. I genomsnitt utgjorde ifrågavarande bidrag 120

kronor per barn. De barnrika familjerna erhålla emellertid visst ytterligare

bidrag, till följd av att lägenhetshyrorna fastställas under hänsynstagande

till att kostnaderna för tomtmark icke skola förräntas. Bl. a. på

grund härav föreslogs i berörda proposition, att för det nya bidraget borde

fastställas ett belopp per barn, något överstigande 120 kronor.

Det förhållandet att familjebidraget hittills i genomsnitt utgått med 120

kronor per barn innebär att i vissa fall bidraget understigit och i andra

fall åter överstigit detta belopp. Beträffande jämförelsevis stora lägenheter

torde bidraget regelmässigt ha överstigit 130 kronor per barn. I orter där

hyresnivån är hög torde, i varje fall i vad det gäller de senaste åren, bidraget

i ett betydande antal fall ha utgått med belopp överstigande 130

kronor per barn.

Det nya bidragets form — ett fast belopp per barn i stället för viss procent

av hyran per barn — medför givetvis, att det nya bidragets storlek

för familjer med jämförelsevis stora lägenheter kommer att bli mindre än

enligt nu gällande bestämmelser. Detta synes motiverat av att det torde

kunna förutsättas, att flertalet av de familjer som förhyra större lägenheter

ha jämförelsevis goda inkomster eller ett mycket stort antal barn.

I det senare fallet kommer även enligt de nya bestämmelserna bidraget

att medföra en avsevärd hyresnedsättning.

Utskottet vill slutligen erinra om att i samband med principförslagen

i propositionen nr 235 till förra årets riksdag angående de nya bostadsbidragen

föredragande departementschefen bl. a. uttalade, att det ligger

i sakens natur att åtgärder från statens sida för främjande av bostadsförsörjningen

måste få en i viss mån schematisk utformning och

att det icke vore möjligt att så konstruera de statliga bidragen att stödet

i alla fall bleve fullt tillräckligt. Departementschefen ansåg, att de positiva

uttalanden, som gjorts av flertalet av de kommuner, vilka haft att yttra sig

över första delen av bostadssociala utredningens slutbetänkande, beträffande

önskvärdheten av att strävandena att förbättra bostadsstandarden

befordrades, tydde på att väsentliga insatser koinme att göras av kommunerna.

Till belysning av frågan om de statliga bostadsbidragens storlek enligt

dels gällande bestämmelser, dels de nya bestämmelserna får utskottet hänvisa

till följande tablå, i vilken angivas bidragens storlek i fråga om de två

vanligaste lägenhetstyperna, som förutsatts ha för stadssamhällena ordinära

hyror.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 212.

Av tablån torde framgå, att de nya bostadsbidragen i normala fall

komma att bli större än det gamla familjebidraget.

Familje- bidrag enligt

F amiljebostadsbidrag

gällande be-

man

med

stämmelser

trekronorsbidrag

(kr/år)

(kr/år)

(kr/år)

Lägenhet om två rum och kök

(Yta: 55 m2. Hyra inkl. fredsvärme: 23 kr./m2)

Familj med två minderåriga barn ..........

2531

260

425

» » tre » » ..........

380

390

555

» » fyra » * ..........

506

520

685

* » fem > * ..........

633

650

815

Lågenhet om tre rum och kök

(Yta: 70 m2. Hyra inkl. fredsvärme: 22 kr./m2)

Familj med två minderåriga barn ..........

3081

260

470

» » tre » » ..........

462

390

600

» » fyra » » ..........

616

520

730

» » fem » * ..........

770

650

860

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet det i motionen 11:559

framlagda förslaget, att familjebostadsbidragen skola höjas, lämpligast

genom att bidragen dyrortsgraderas.

Utskottet upptager härefter till behandling frågan om grunder för beräkning

av bränslebidragets storlek.

Det synes utskottet uppenbart, att det föreslagna bidraget i många fall

skulle bli avsevärt mindre än enligt för innevarande budgetår utgående bidrag.

Utskottet anser det lämpligt, att fr. o. in. nästa budgetår samma bestämmelser

skola gälla för beräkning av bränslebidrag beträffande såväl

tidigare uppförda hus som efter den 1 januari 1948 inflyttningsfärdiga hus.

Starka skäl tala därvid för att bidraget utgår med fast belopp per lägenhet,

nämligen dels att bidrag skall utgå till familjer i hus, förvaltade av enskilda,

dels att intresset att hålla bränslekostnaderna nere bör stödjas. Utskottet

har under hänsynstagande till den under senare tid inträdda stegringen

av bränslepriserna ansett att möjlighet bör finnas att för nästa

budgetår medgiva, att bränslebidrag får utgå med belopp, något överstigande

de av förra årets riksdag fastställda. Utskottet föreslår därför, att

beträffande familjer, vilka åtnjuta familjebidrag eller familjebostadsbidrag,

skall beviljas bränslebidrag under nästa budgetår med högst 175 kronor i

södra och mellersta delarna av landet samt 200 och 225 kronor i norra

delarna av landet. Dessa bidrag böra jämväl kunna utgå till familjer i enfamiljshus,

dock att bidragen beträffande egnahem, till vilka för närvarande

utgår bidrag med 75 kronor i de södra och mellersta delarna av lan
1

Familjebidrag utgår i allmänhet icke till tvåbarnsfamilj. Barnrik familj, som beviljats

bidrag, behåller emellertid bidraget under kortare tid jämväl sedan antalet minderåriga barn

nedgått under tre.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

25

det samt 100 och 125 kronor i de norra delarna av landet, böra utgöra högst

125, 150 resp. 175 kronor. Inom den sålunda angivna ramen bör Kungl.

Maj :t fastställa grunderna för beräkning av bränslebidrag.

Utskottet kan alltså icke biträda förslaget i motionen II: 559, att bränslebidraget

skall dyrortsgraderas och höjas så, att summan av familj ebostadsbidrag

och bränslebidrag kommer att uppgå till samma belopp som nu utgående

familjebidrag, däri inräknat bränslebidrag enligt gällande bestämmelser.

De i propositionen framlagda förslagen berörande vissa administrativa

problem, förbundna med utbetalningen av familjebostadsbidrag, kan utskottet

godtaga. Utskottet anser dock att undantag bör kunna förekomma

från den i propositionen förordade ordningen för utbetalning av bidrag till

familjer i hyresbostäder. Bidraget bör i enlighet med det av förra årets

riksdag fattade principbeslutet icke kunna utgå till familjerna i kontant

form.

Utskottet upptager härefter till behandling de i propositionen berörda

övergångs problemen.

I motionerna 1:403 och 11:572 yrkas, att familjebostadsbidrag jämte

bränslebidrag skall kunna utgå till familj i nybyggt hus, uppfört av kommun

eller allmännyttigt bostadsföretag, som blivit inflyttningsfärdigt tidigast

den 1 juli 1946. I motionen 11:559 föreslås, att familjebostadsbidrag

och bränslebidrag skola utgå till familjer, boende i hus, som färdigställts

efter ikraftträdandet av 1942 års tertiärlånekungörelse.

Utskottet förutsätter, att grunderna för familj ebidragsgivningen beträffande

hus i vilka för närvarande bo familjer som åtnjuta familjebidrag

skola vara oförändrade efter den 1 juli 1948. Familjebidrag bör alltså även

efter nämnda tidpunkt kunna beviljas dels familj, som inflyttar i dylikt

hus, dels i dylikt hus boende familj, som efter sagda tidpunkt blivit barnrik.

Utskottet anser det önskvärt, att grunderna för inkomstprövningen i

fråga om familjer som åtnjuta familjebidrag efter den 1 juli 1948 anslutas

till de grunder som skola gälla för det nya familjebostadsbidraget. Utskottet

anser att undantag bör kunna göras beträffande villkoret för erhållande

av bidrag, att lägenhet i flerfamiljshus skall ha en yta av minst 50 m-\ om

ritningar till bostadshuset godkänts av det lånebeviljande organet före den

1 juli innevarande år.

I vad det gäller övriga av Kungl. Maj :t förordade övergångsbestämmelser

anser utskottet, att visst undantag — utöver de i propositionen angivna

— bör göras från den föreslagna allmänna regeln, att familjebostadsbidrag

endast skall kunna utgå till familj i nybyggt hus som blivit inflyttningsfärdigt

tidigast den 1 januari 1948 samt till familj i ombyggt hus, där ombyggnadsarbetet

avslutats tidigast vid nämnda tidpunkt. I anslutning till

ovannämnda förslag i motionerna I: 403 och II: 572 föreslår utskottet, att

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 212.

gränsen beträffande bostäder som förvaltas av kommun eller allmännyttigt

företag skall sättas vid den 1 juli 1946, varigenom vinnes, att i fråga om

samtliga här förevarande bostäder skola kunna utgå såväl familjebostadsbidrag

som trekronorsbidrag. Utskottet kan därför icke biträda yrkandet

i motionen II: 559 i denna fråga.

Särskilda frågor. Mot förslaget i propositionen i vad det gäller besvärsr

ä 11, vilket bl. a. innebär att allmän besvärsrätt skall införas beträffande

länsbostadsnämndernas beslut, har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet kan jämväl godtaga Ivungl. Maj:ts förslag till avveckling av

vissa av egnahemsstyrelsen och statskontoret förvaltade

fonder för bostadsändamål.

I propositionen föreslås, att räntan å äldre bostadslån för närvarande

icke skall sänkas. I motionen II: 191 förordas, att beträffande såväl

en- som flerfamiljshus, uppförda med stöd av tertiärlån före den 1 juli

1946, räntan å det statliga lånet skall sänkas till 3 procent.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att det bör undersökas,

om icke en sådan anpassning av såväl ränte- som amorteringsvillkoren vore

möjlig, att annuiteten å tertiärlån till enfamiljshus under lånens återstående

löptid bleve jämförlig med den för det nya egnahemslånet fastställda,

d. v. s. 5,71 procent, och att även för tertiärlån till flerfamiljshus bör eftersträvas

en annuitet, som icke behöver föranleda hyreshöjning. I likhet

med departementschefen anser utskottet, att det bör ankomma på det bostadspolitiska

centralorganet att med uppmärksamhet följa denna fråga

och att efter närmare utredning framlägga de förslag som kunna befinnas

motiverade. Utskottet kan fördenskull icke biträda ovannämnda yrkande

i motionen II: 191.

I nämnda motion förordas jämväl, att byggnadslånebyrån måtte få i uppdrag

att skyndsamt utreda och framlägga förslag om lägre räntor och annan

ändring av lånen då det gäller statligt stöd åt allmännyttiga företag.

Utskottet får erinra om att frågan om statlig subvention till bostadsföretag

i form av låg ränta var föremål för ingående prövning i första delen av

bostadssociala utredningens slutbetänkande, i vilket framlades de förslag

till grunder för den statliga lån- och bidragsgivningen för bostadsändamål,

vilka sedermera lågo till grund för statsmakternas ställningstagande till

frågan. Utskottet finner fördenskull icke anledning biträda berörda

yrkande.

Medelsbehovet under budgetåret 1948/49. Vad angår Kungl. Maj:ts beräkningar

av medelsbehovet under nästa budgetår får utskottet erinra att

departementschefen förutsatt, att bostadsproduktionen under nästa år får

i stort sett samma omfattning som under de närmast föregående åren.

I motionerna I: 154 och II: 264 anföras uppgifter om bostadsbyggandets

fördelning mellan landsbygd och stadssamhällen, vilka enligt motionärernas

uppfattning visa att landsbygden missgynnats.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

27

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att det redan nu är

svårt att uttala sig om bostadsbyggandets sannolika omfattning under

nästa budgetår. I likhet med departementschefen anser utskottet det rimligt

att tills vidare räkna med att såsom riktpunkt för bostadspolitiken

och byggnadsregleringen under nästa budgetår bör gälla att såvitt möjligt

åstadkomma ett lägenhetstillskott under år 1949 av drygt 55 000 lägenheter.

Vad beträffar fördelningen av bostadsbyggandet mellan olika delar av

landet räknar departementschefen med att drygt 40 000 lägenheter skola

uppföras i orter med bostadsbyggnad skvot och ca 15 000 lägenheter i landets

övriga delar.

Vid en bedömning av frågan om lämplig fördelning av bostadsbyggandet

mellan landsbygd och stadssamhällen böra enligt utskottets uppfattning

följande omständigheter beaktas.

Inom tätorterna pågår en kraftig hushållsbildning, vilken medför att

antalet hushåll i dessa orter årligen ökar med i runt tal 35 000. Bostadsbyggandet

inom dessa delar av landet har under de senaste åren nätt och

jämnt täckt denna stegring av bostadsefterfrågan, vilket med andra ord

innebär, att den i början av 1940-talet uppkomna bostadsbristen icke kunnat

avvecklas. Tillskottet av hushåll i stadssamhällena är på kort sikt endast

i mycket begränsad omfattning betingad av inflyttningen till dessa

samhällen. Utskottet hyser den meningen, att det icke är rimligt att frågan

om åtgärder för att hejda befolkningsuttunningen på landsbygden löses

genom en begränsning av bostadsbyggandet inom tätorterna. Det framstår

i stället som synnerligen angeläget, att bostadsbyggandet inom dessa orter,

så fort läget på materialmarknaden medgiver det, ytterligare utvidgas för

att därigenom bostadsbristen skall kunna avvecklas.

Vad angår bostadsbyggandet och bostadsförhållandena på den egentliga

landsbygden, vartill icke hänföras mindre tätorter, bör beaktas, att det

inom denna del av landet icke föreligger bostadsbrist och icke försiggår

någon ökning av hushållsbeståndet. Bostadsbyggandet på landsbygden tjänar

i allt väsentligt syftet att förbättra de där rådande, i vissa hänseenden

mycket otillfredsställande bostadsförhållandena. Bostadsförbättringen på

landsbygden sker i olika former, nämligen genom dels nyproduktion, dels

genomgripande ombyggnad, dels mindre förbättring och upprustning av

bostadshus. Ehuru icke säkra uppgifter om ombyggnads- och förbättringsverksamhetcn

på den egentliga landsbygden föreligga, tyda tillgängliga

uppgifter på att denna verksamhet under de senaste åren haft betydande

omfattning och att höjningen av bostadsstandarden på landsbygden under

senare år skett i hastigare takt än tidigare.

Under hänvisning till det anförda anser sig utskottet kunna godtaga vad

departementschefen anfört beträffande fördelningen av bostadsbyggandet

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets utlåtande nr 212.

under nästa år mellan orter med bostadsbyggnadskvot och övriga delar av

landet.

Vad angår Kungl. Maj:ts beräkning rörande särskilda anslagen till bostadsförsörjningen

har i motionerna I: 154 och II: 264 yrkats, att anslaget

till hyresrabatter för mindre bemedlade barnrika familjer begränsas till 12

miljoner, och i motionerna 1:405 och 11:571 föreslagits, att det upptages

med 13 miljoner kronor. I motionen II: 559 föreslås, att ifrågavarande anslag

beräknas under hänsynstagande till yrkandet i motionen om ändrade

grunder för beräkning av familjebostadsbidrag och bränslebidrag.

Under hänsynstagande till de av utskottet i det föregående förordade

jämkningarna i Kungl. Maj:ts förslag beträffande nya grunder för familjebostadsbidrag

och hränslebidrag förordar utskottet, att anslaget upptages

med 21 miljoner kronor.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att till särskilda bostadsrabatter skall anvisas

1 000 000 kronor. I motionerna I: 154 och II: 264 samt I: 405 och II: 571

yrkas avslag på detta förslag.

Utskottets ställningstagande här ovan innebär, att utskottet biträder

Kungl. Maj :ts förslag.

Beträffande bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden

föreslås i motionerna I: 154 och II: 264, att det av Kungl. Maj:t äskade beloppet,

2,5 miljoner kronor, höjes till 10,5 miljoner kronor.

Den i berörda motioner förordade jämkningen i Kungl. Maj:ts förslag

finner utskottet ej anledning biträda, då vid utgången av innevarande budgetär

å ifrågavarande anslag kommer att föreligga en reservation, som beräknas

uppgå till i runt tal 25 miljoner kronor.

I motionerna 1:405 och 11:571 yrkas, att investeringsanslaget till lånefonden

för bostadsbyggande, som av Kungl. Maj:t föreslagits anvisat med

240 miljoner kronor, skall begränsas till 200 miljoner kronor. I samma

motioner föreslås, att anslaget till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

upptages till 28 miljoner kronor mot av Kungl. Maj:t föreslagna

34 miljoner kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts ifrågavarande

anslagsberäkning.

Mot Kungl. Maj :ts beräkning av medelsbehovet under övriga, här ej särskilt

nämnda anslag har utskottet ej heller funnit anledning till erinran.

Utskottet har erfarit att den i propositionen förutsatta avvecklingen av

egnahemslånefonden icke kan ske redan den 1 juli innevarande år. Med

hänsyn härtill bör i likhet med vad fallet varit under innevarande budgetår

medel beräknas till förvaltningsbidrag till förmedlare av egnahemsstatslån.

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett belopp

av 100 000 kronor. Utskottet förordar, att för nästa budgetår av anslaget

till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden får

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

29

tagas i anspråk ett belopp av högst 100 000 kronor för utbetalning av

dylika förvaltningsbidrag.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. avslå ett i motionerna I: 405 och II: 571 framställt förslag

om medelsanvisning till bostadsteknisk försöksverksamhet;
II.

beträffande frågan om framställning hos Kungl. Maj:t

rörande omprövning av bostadspolitiken, lämna i motionen

II: 559 framlagt förslag i detta ämne utan åtgärd;

III. beträffande räntegaranti för i öppna marknaden upptagen,

under egnahemslån liggande kredit, med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna 1:405

och II: 571, i vad de beröra denna fråga, godkänna vad som

anförts i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 2

april 1948;

IV. beträffande egnahemslån med därtill knuten kapitalsubvention

till radhusanläggningar,

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å uppskovsyrkandet i motionen II: 574 medgiva, att sådant

understöd må beviljas för radhusanläggningar med gemensam

panncentral,

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionen II: 574, i vad densamma ej behandlats under

a), godkänna vad i statsrådsprotokollet anförts om kapitalsubvention

till anläggningar med gemensam panncentral,

c) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag godkänna vad i

övrigt anförts i statsrådsprotokollet i detta ämne;

V. beträffande egnahemslån till enfamiljshus och radhus,

uppförda och förvaltade av kommun eller därmed jämställd

företagare, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag godkänna

vad i statsrådsprotokollet anförts;

VI. beträffande villkoren för att ett bostadsföretag skall

erkännas såsom allmännyttigt, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag och med avslag å motionerna I: 404 och II: 573 samt

I: 405 och II: 571, i vad nämnda motioner beröra detta

ämne, godkänna vad i statsrådsprotokollet anförts;

VII. beträffande det särskilda amorteringstvånget för

enskilda företag, avslå i motionerna I: 404 och II: 573 framställt

förslag om dess upphävande;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 212.

VIII. beträffande frågan, om skyldighet att anlita kommunal

bostadsförmedling bör upptagas såsom villkor för

tertiärlån, avslå motionen 11:117;

IX. beträffande subventionsgrupper vid tilläggslångivningen,

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna I: 405 och II: 571, i vad de beröra detta

ämne, godkänna vad i statsrådsprotokollet föreslagits;

X. beträffande maximihyrorna i pensionärshemmen, med

bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å motionen

II: 559, i vad densamma berör detta ämne, godkänna vad

i statsrådsprotokollet anförts;

XI. beträffande frågan om visst barnantal såsom förutsättning

för familjebostadsbidrag, med avslag å motionerna

I: 154 och II: 264, I: 405 och II: 571 samt II: 578 i vad de

avse detta spörsmål, besluta ej vidtaga ändring i det av

förra årets riksdag fattade beslutet;

XII. beträffande frågan om familjebostadsbidrag till ettbarnsfamiljer

och ensamstående mödrar med ett eller flera

barn, lämna i motionen 11:559 framlagt utredningsförslag

utan åtgärd;

XIII. beträffande det s. k. trekronorsbidraget, med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å motionerna

1:154 och 11:264 samt 1:405 och 11:571, i vad de avse

denna bidragsform, besluta, att sådant bidrag alltjämt skall

utgå;

XIV. beträffande frågan om familjebostadsbidrag till familjer

i redan befintliga lägenheter, med avslag å motionen

II: 578 i denna del, godkänna vad i statsrådsprotokollet

anförts;

XV. beträffande frågan om familjebostadsbidragens storlek,

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionen II: 559, såvitt densamma behandlar denna fråga,

godkänna vad i statsrådsprotokollet föreslagits;

XVI. beträffande bränslebidragens storlek, i anledning av

Kungl. Maj :ts förslag och motionen II: 559, såvitt densamma

behandlar denna fråga, godkänna vad utskottet förordat;

XVII. vidkommande övergångsbestämmelserna i avseende

på familjebostadsbidragen, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna I: 403 och II: 572 samt med avslag på

motionen II: 559, såvitt nämnda motioner beröra detta

ämne, godkänna vad utskottet förordat;

XVIII, vidkommande ränta å äldre bostadslån, med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å motionen

II: 191, godkänna vad i statsrådsprotokollet föreslagits;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

31

XIX. beträffande frågan om nya villkor för lån till allmännyttiga

bostadsföretag, lämna i motionen II: 191 framlagt

utredningsförslag utan åtgärd;

XX. beträffande grunderna för den statliga låne- och

bidragsverksamheten till förmån för bostadsförsörjningen,

i vad de ej behandlats under I—XIX, med bifall till Kungl.

Maj :ts förslag godkänna i statsrådsprotokollet förordade

ändringar från och med den 1 juli 1948;

XXI. beträffande räntefoten för lantarbetarbostadslån,

vilka må komma att beviljas under budgetåret 1948/49, med

bifall till Kungl. Maj:ts förslag medgiva, att densamma bestämmes

till 3,25 procent;

XXII. beträffande fördelningen av bostadsbyggandet på

landsbygd och stadssamhällen, godkänna vad utskottet i

anslutning till departementschefens anförande i statsrådsprotokollet

uttalat;

XXIII. för budgetåret 1948/49 under femte huvudtiteln

anvisa

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till Kapitalmedelsförluster

och ränteeftergifter å tertiärlån för vissa bostadsbyggnadsföretag

ett förslagsanslag av 325 000 kronor,

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och vad utskottet

ovan under XVI och XVII hemställt samt med avslag å

motionerna I: 154 och II: 264, I: 405 och II: 571 samt II: 559,

1 vad nämnda motioner avse beloppet av ifrågavarande anslag,

till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer

ett förslagsanslag av 21 000 000 kronor,

c) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna I: 154 och II: 264 samt I: 405 och II: 571, i

vad nämnda motioner beröra ifrågavarande anslag och ej

behandlats ovan under XIII, till Särskilda bostadsrabatter

ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor,

d) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna 1:154 och 11:264, såvitt dessa motioner beröra

nu ifrågavarande anslag, till Bidrag till främjande av

bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag av

2 500 000 kronor,

e) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Bidrag till

inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag av

6 000 000 kronor;

XXIV. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionerna I: 405 och II: 571, såvitt nämnda motioner

avse nu ifrågavarande medelsanvisning, till Lånefonden för

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 212.

bostadsbyggande för budgetåret 1948/49 under statens utlåningsfonder

anvisa ett investeringsanslag av 240 000 000

kronor;

XXV. för budgetåret 1948/49 under fonden för låneunderstöd

såsom investeringsanslag anvisa,

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionerna 1:405 och 11:571, i vad nämnda motioner

beröra detta anslag, till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

34 000 000 kronor,

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Lån till uppförande

och förbättring av lantarbetarbostäder 6 000 000

kronor;

XXVI. lämna utan åtgärd vad i motionerna 1: 405 och

II: 571 anförts angående uppförande av bostadshus i städernas

äldre, centrala delar.

Stockholm den 22 juni 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo,

Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Iwar

Anderson, fröken Andersson, herrar Sundelin, Johan Eric Ericson, Rosenberg

och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Malmborg

i Skövde, Andersson i Malmö, Rubbestad, Mårtensson, Wallentheim,

Pettersson i Dahl, Åkerström, Holmström, Persson i Vinberg och Birke.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

33

Reservationer:

1) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, fröken Andersson,

herrar Holmström och Birke, vilka ansett, att utskottet bort

a) tillstyrka medelsanvisning till bostadsteknisk försöksverksamhet och

att därför

dels det stycke på s. 14 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Ett

stort» och slutar med orden »husbyggandets område», bort hava följande

lydelse:

»Utskottet ansluter sig till de i motionerna 1:405 och 11:571 framförda

synpunkterna på frågan om åtgärder i syfte att främja strävandena alt

förbättra bostadsstandarden. Lösningen av vårt lands bostadsfråga bör i

första hand sökas i en allmän rationalisering och eflektivisering av byggnadsindustrien,

varvid det synes nödvändigt att tillvarataga de utvecklingsdrivande

krafterna på detta område. Utskottet anser att det i berörda

motioner framlagda förslaget, alt anslag tid efter annan skola beviljas för

uppförande av experimenthus, i vilka nya material och arbetsmetoder

kunna prövas, vore ägnat att underlätta strävandena att rationalisera byggnadsindustrien

och sänka byggnadskostnaderna. Utskottet förordar därför,

att ett anslag å 2 miljoner kronor ställes till departementschefens förfogande

för att användas till bostadsteknisk försöksverksamhet.»

dels ock följande moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»I. med bifall till motionerna 1:405 och 11:571, såvitt

nu är i fråga, till Bostadsteknisk försöksverksamhet för

budgetåret 1948/49 under femte huvudtiteln anvisa ett anslag

av 2 000 000 kronor;»

b) föreslå, att räntegaranti för lån under egnahemslån framdeles ej skall

beviljas och att därför

dels det stycke på s. 15 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»Kung!. Maj:ts» och slutar med orden »till flerfamiljshus», bort hava följande

lydelse:

»I sitt betänkande med förslag till omläggning av den statliga kreditgivningen

för bostads- och jordbruksändamål till en statlig kreditgarantigivning

har 1945 års bankkommitté till prövning upptagit frågan, huruvida

den statliga räntegaranlin beträffande bostadslån bör bibehållas. Kommittén

har därvid särskilt framhållit, alt ett långvarigt högt ränteläge kan

tillskynda statsverket betydande utgifter. Utskottet anser de av kommittén

anförda skälen mot en statlig räntegaranti bärande och kan därför icke

tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag beträffande räntegaranti för lån liggande

under det nya egnahemslånet. I anslutning till yrkande i ovannämnda

motioner förordar utskottet, att räntegaranti i fortsättningen icke skall

lämnas i vad det gäller bostadslån. Däremot kan utskottet godtaga Kungl.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1948. 0 samt. Nr 212.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutskottets utlåtande nr 212.

Maj:ts förslag beträffande villkor för fördjupning i vissa fall av egnahemslånet.

»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»III. beträffande räntegaranti för i öppna marknaden upptagen,

under egnahemslån och tertiärlån liggande kredit,

med avslag på Kungi. Maj:ts förslag och med bifall till motionerna

I: 405 och II: 571 i vad de beröra denna fråga, besluta

att sådan räntegaranti framdeles ej skall beviljas;»

2) av herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Mannerskantz, Heiding,

fröken Andersson, herrar Rubbestad, Pettersson i Dahl, Holmström och

Birke, vilka ansett, att utskottet bort

a) förorda en begränsning av kapitalsubventionen i fråga om radhusanläggningar

med gemensam panncentral och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med orden »De

av» och slutar med orden »att uthyras», bort hava följande lydelse:

»Kungl. Maj :ts förevarande förslag syftar till att särskilt främja tillkomsten

av radhusanläggningar med gemensam panncentral. De skäl härför

som departementschefen anfört kan utskottet godtaga. Såsom departementschefen

framhållit och sedermera i ovannämnda motion understrukits

skulle ett genomförande av förslaget medföra att subventionen till ifrågavarande

radhusanläggningar bleve förhållandevis stor. Utskottet anser därför

i anslutning till förslaget i berörda motion, att kapitalsubventionen till

dessa anläggningar i varje fall tills vidare bör begränsas till 3 000 kronor

per lägenhet. Frågan om subventionens storlek bör emellertid bli föremål

för särskild uppmärksamhet i samband med den av departementschefen

ifrågasatta undersökningen av förutsättningarna för statligt stöd till egnahem

och radhus, avsedda att uthyras. Med hänsyn till önskvärdheten i nuvarande

materialläge att begränsa materialåtgången anser utskottet, att det

bör ankomma på de lånebeviljande organen att pröva under vilka förutsättningar

lån må beviljas till radhus i vilka varje lägenhet utrustats med

värmepanna. Härigenom torde den av departementschefen påvisade risken,

att lånesökande skulle slopa den planerade gemensamma panncentralen

och i stället utrusta varje lägenhet med värmepanna bli obetydlig.»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»IV.

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall

till motionen II: 574 i vad densamma ej behandlats under

a) besluta, att kapitalsubvention till anläggningar med gemensam

panncentral skall begränsas till 3 000 kronor per

lägenhet,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

35

c) godkänna vad utskottet i övrigt anfört i ämnet;»

b) förorda, att egnahemslån tills vidare i regel ej beviljas för enfamiljshus

och radhus, som uppföras och förvaltas av kommun eller därmed jämställd

företagare och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med orden »Utskottet

delar» och slutar med orden »härför föreligga», bort hava följande

lydelse:

»Utskottet anser att övervägande skäl tala för att i varje fall tills vidare

egnahemslån icke skall beviljas till enfamiljshus och radhus, som uppföras

och förvaltas av kommun och därmed jämställd företagare. I vissa fall

torde dock egnahemslån böra beviljas kommun eller därmed jämställd

företagare, som uppför enfamiljshus eller radhus, avsedda att överlåtas på

den blivande bostadshavaren.»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»V. beträffande egnahemslån till enfamiljshus och radhus,

uppförda och förvaltade av kommun eller därmed

jämställd företagare, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

besluta, att sådant lån endast må beviljas i vissa fall i enlighet

med vad utskottet förordat;»

3) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, fröken Andersson,

herrar Sundelin, Malmborg i Skövde, Holmström och Birke, vilka

ansett,

a) alt utskottet icke bort tillstyrka skärpning av villkoren för godkännande

av bostadsföretag såsom allmännyttigt och att därför

dels det stycke på s. 18—19 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»Vid cn» och slutar med orden »nämnda förslag», bort hava följande

lydelse:

»Kungl. Maj :ts förevarandc förslag innebär en skärpning av gällande

villkor för godkännande av bostadsföretag såsom allmännyttigt. Utskottet

har icke funnit tillräckliga skäl föreligga för en dylik skärpning av villkoren.

Såsom framhållits i ovannämnda motioner har den hittills tillämpade

ordningen icke givit anledning till erinran. Med hänsyn härtill och

då det synes kunna befaras, att ett genomförande av Kungl. Maj :ts förslag

skulle medföra att åtskilliga personer, som nu aktivt deltaga vid lösningen

av bostadsförsörjningsfrågan, skulle utestängas från en sådan verksamhet,

anser utskottet i anslutning till yrkandena i förenämnda motioner

att någon ändring icke bör företagas i fråga om villkoren för godkännande

av bostadsföretag som allmännyttigt;»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 212.

»VI. beträffande villkoren för att ett bostadsföretag skall

erkännas såsom allmännyttigt, med avslag å Kungl. Maj :ts

förslag och i anledning av motionerna I: 404 och II: 573

samt I: 405 och II: 571, i vad nämnda motioner beröra detta

ämne, besluta, att gällande villkor skola bibehållas oförändrade;»
b)

att utskottet bort förorda avveckling av det särskilda amorteringstvånget

för enskilda företag och att därför

dels det stycke på s. 19 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Utskottet

får» och slutar med orden »enskilda företagare» bort hava följande

lydelse:

»Utskottet anser att starka skäl tala för att bestämmelsen om extra amortering

å tertiärlånet beträffande enskilda företagare slopas. Det synes sålunda

önskvärt att ränte- och amorteringsvillkoren äro lika för alla företagarkategorier.

Redan det förhållandet, att amortering — utöver den extra

amorteringen — sker med årligen lika stora belopp under tertiärlånets hela

löptid medför, att de sammanlagda kapitalkostnaderna äro jämförelsevis

stora i början för att därefter successivt minska. Utskottet, som vill erinra

att det ifrågasatts huruvida icke nämnda ordning beträffande amortering

av tertiärlånet leder till att hyrorna måste sättas högre än om ränte- och

amorteringsbeloppen erlades i form av fast annuitet, anser att tillräckliga

garantier mot spekulativt missbruk erhålles även om bestämmelserna om

extra amortering slopas. Utskottet tillstyrker därför det i nämnda motioner

framställda yrkandet, att extra amortering icke längre skall krävas

beträffande enskilda företag;»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»VII. beträffande det särskilda amorteringstvånget för enskilda

företag, med bifall till motionerna I: 404 och II: 573,

i vad nämnda motioner ej behandlats under VI, besluta,

att amorteringsskyldigheten i fråga skall upphävas;»

4) av herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Mannerskantz, Heiding,

fröken Andersson, herrar Rubbestad, Pettersson i Dahl, Holmström

och Birke, vilka ansett, att utskottet bort avstyrka, att ytterligare en subventionsgrupp

inrättas vid tilläggslångivningen och att därför

dels det stycke på s. 20 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»I likhet» och slutar med orden »nya subventionsgruppen» bort hava följande

lydelse:

»Utskottet har funnit ett genomförande av förslaget, att under vissa

förutsättningar ytterligare en subventionsgrupp skall inrättas, skulle kunna

få vissa icke önskvärda konsekvenser. Såsom framhålles i berörda motioner,

finnes anledning förmoda att en ''latent femte subventionsgrupp’ i och

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

37

för sig är ägnad att verka höjande på material- och arbetspriser och därmed

utgöra en inflationsdrivande faktor. I propositionen nr 235 till förra

årets riksdag framhöll föredragande departementschefen, att tilläggslånen

från början voro tänkta som en tillfällig krisåtgärd, som skulle avvecklas

så snart tillfälle därtill gavs. Såsom understrykes i nämnda motioner bör

man undan för undan söka sig fram till en naturlig balans mellan hyror

och byggnadskostnader och subventionssystemet sålunda successivt avvecklas.

I anslutning till förslaget i motionerna avstyrker därför utskottet

Kungl. Maj :ts förevarande förslag. I likhet med motionärerna anser utskottet

det angeläget, att en ingående undersökning snarast möjligt kommer till

stånd angående de frågekomplex som sammanhänga med subventionssystemets

avveckling;»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»IX. beträffande subventionsgrupper vid tilläggslångivningen,

med avslag å Kungl. Maj :ts förslag och med bifall

till motionerna 1:405 och 11:571, i vad de beröra detta

ämne, besluta, att antalet dylika grupper icke skall utvidgas;»
5)

av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, fröken Andersson,

herrar Holmström och Birke, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka,

att familjebostadsbidrag begränsas till familjer med minst tre minderåriga

barn och att därför

dels det stycke å s. 21—22 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»Utskottet finner» och slutar med orden »av bidragsgivningen», bort hava

följande lydelse:

»Utskottet anser, att skäl tala mot den i propositionen föreslagna utvidgningen

av familjebostadsbidragsgivningen att avse jämväl tvåbarnsfamiljer.

Såsom framhållits i motionerna I: 405 och II: 571 står denna uppfattning

i överensstämmelse med det allmänna bostadsprogrammet, vilket

är inriktat på att två men icke flera personer skola kunna bo i samma

rum. Utskottet föreslår därför, att bidragsgivningen alltjämt skall vara

begränsad till familjer med minst tre minderåriga barn men att fr. o. in.

den 1 juli 1048 bidrag skall utgå till dessa i den omfattning som förordas

i propositionen. Utskottet avstyrker därför de i motionerna I: 154 och

11:204 samt 11:578 framställda yrkandena i denna del.»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XI. beträffande frågan om visst barnantal såsom förutsättning

för familj ebostadsbidrag, med bifall till motionerna

I: 405 och II: 571 besluta, att sådant bidrag skall tillkomma

endast familjer med minst tre minderåriga barn;»

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 212.

6) av herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Mannerskantz, Heiding,

fröken Andersson, herrar Rubbestad, Pettersson i Dahl, Holmström

och Birke, vilka ansett, att utskottet bort förorda upphävande av bestämmelserna

om trekronorsbidrag och att därför,

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med orden »Det

löpande» och slutar med orden »skola upphävas», bort hava följande lydelse:
»Utskottet

anser, att starka skäl tala för att bestämmelserna om trekronorsbidrag

upphävas. Utskottet delar den i motionerna 1:405 och 11:571

framförda uppfattningen, att kommunerna handhava dessa bidrag efter

mycket olika grunder, vilket medför en slumpmässig och föga rättvis premiering

av vissa hushåll. I anslutning till yrkanden i såväl nyssnämnda

motioner som motionerna 1:154 och 11:264 avstyrker utskottet förevarande

förslag.»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava

följande lydelse:

»XIII. beträffande det s. k. trekronorsbidraget, med avslag

å Kungl. Maj:ls förslag och med bifall till motionerna I: 154

och 11:264 samt 1:405 och 11:571, i vad de avse denna

bidragsform, besluta, att bestämmelserna om sådana bidrag

skola upphävas;»

7) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, fröken Andersson,

herrar Sundelin, Malmborg i Skövde, Holmström och Birke, vilka ansett,

att utskottet bort uttala sig för att familjebostadsbidragen böra i varje

tall tills vidare begränsas till familjer i ny- och ombyggda hus och att därför

dels det stycke på s. 22 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Utskottet

ansluter» och slutar med orden »det medgiva», hort hava följande

lydelse:

»Utskottet anser i likhet med departementschefen att bidragsgivningen, i

varje fall tills vidare, bör begränsas till familjer i ny- och ombyggda hus.

Vid en framtida prövning av frågan om utsträckning av bidragsgivningen

att avse jämväl familjer i redan befintliga bostäder bör beaktas icke endast

det statsfinansiella läget utan även det förhållandet att sistnämnda

familjer i regel ha icke obetydligt lägre bostadskostnad än de familjer som

flyttat in i nybyggda hus.»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XIV. beträffande frågan om familjebostadsbidrag till

familjer i redan befintliga lägenheter med avslag å motionen

II: 578 i denna del, godkänna vad utskottet anfört;»

8) av herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Mannerskantz, Heiding,

fröken Andersson, herrar Sundelin, Malmborg i Skövde, Rubbestad,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

39

Pettersson i Dahl, Holmström och Birke, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka

Kungl. Maj :ts förslag i fråga om grunder för beräkning av bränslebidragets

storlek och att därför

dels de stycken på s. 24—25 i utskottets yttrande, som börja med orden

»Det synes» och slutar med orden »gällande bestämmelser», bort hava följande

lydelse:

»Utskottet anser att samma grunder böra tillämpas vid beräkning av

bränslebidrag beträffande såväl familjer som redan erhållit familjebidrag

som familjer som efter den 1 juli detta år erhålla familjebostadsbidrag. Utskottet

anser de av Kungl. Maj :t föreslagna bestämmelserna om bränslebidrag

till sistnämnda familjer lämpliga och förordar därför att dessa skola

tillämpas beträffande samtliga familjer till vilka under nästa budgetår utgår

familjebidrag eller familjebostadsbidrag. Utskottet avstyrker alltså det

i motionen II: 559 framlagda förslaget, att bränslebidraget skall dyrortsgraderas

och höjas så, att summan av familjebostadsbidrag och bränslebidrag

kommer att uppgå till samma belopp som nu utgående familjebidrag,

däri inräknat bränslebidrag enligt gällande bestämmelser.»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XVI. beträffande bränslebidragens storlek, med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å motionen II: 559,

såvitt densamma behandlar denna fråga, godkänna vad i

statsrådsprotokollet förordats i vad det avser ny- och ombyggda

lägenheter samt i övrigt bifalla vad utskottet föreslagit;»
9)

av herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Mannerskantz, Hciding,

fröken Andersson, herrar Malmborg i Skövde, Rubbestad, Pettersson

i Dahl, Holmström och Birke, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka av

Kungl. Maj :t föreslagna övergångsbestämmelser för familjebostadsbidragen

och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 25—26, som börjar med orden »I

vad» och slutar med orden »denna fråga», bort hava följande lydelse:

»I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot de föreslagna

övergångsbestämmelserna. Utskottet avstyrker därför de i motionerna

1:403 och 11:572 samt 11:559 föreslagna jämkningarna i den av Kungl.

Maj:t förordade allmänna regeln, att familjebostadsbidrag endast skall

kunna utgå till familj i nybyggt hus som blivit inflyttningsfärdigt tidigast

den 1 januari 1948 samt till familj i ombyggt hus, där ombyggnadsarbetet

avslutats tidigast vid nämnda tidpunkt;»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 212.

»XVII. vidkommande övergångsbestämmelserna i avseende

på familjebostadsbidragen, med bifall till Kungi.

Maj:ts förslag och med avslag på motionerna 1:403 och

11:572 samt 11:559, i vad nämnda motioner beröra detta

ämne, godkänna vad i statsrådsprotokollet förordats;»

10) av herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Mannerskantz,

Ileiding, fröken Andersson, herrar Rubbestad, Pettersson i Dahl, Holmström

och Birke, vilka ansett att utskottet bort uttala, att ombyggnad samt

förbättring och upprustning av befintliga bostäder på landsbygden borde

under den närmaste tiden givas största möjliga omfattning och att alltså

dels de tre stycken på s. 27—28 i utskottets yttrande, som börja med orden

»Inom tätorterna» och slutar med orden »av landet», bort hava följande

lydelse:

»Såsom framhållits i berörda motioner har det varit en allmänt omfattad

mening, att man skall söka hejda befolkningsuttunningen på landsbygden,

bl. a. genom att uppmuntra tillkomsten av industri och hantverk.

I likhet med motionärerna vill utskottet understryka, att alla dylika

försök omintetgöras, om landsbygden missgynnas vid fördelningen

av bostadsbyggnadskvoterna mellan olika delar av landet. Särskild hänsyn

synes jämväl böra tagas till det att bostadsförhållandena i viktiga

hänseenden äro sämre på landsbygden än i stadssamhällena. En avsevärd

del av bostadsförbättringsverksamheten har haft formen av genomgripande

ombyggnad samt mindre förbättring och upprustning av befintliga

bostäder. Utskottet anser det önskvärt, att denna del av bostadsförbättringsverksamheten

på landsbygden under den närmaste tiden gives

största möjliga omfattning. Särskild hänsyn bör tagas till detta önskemål

ej endast då fråga är om statligt stöd åt verksamheten utan även

vid byggnadsregleringen och kvottilldelningen.»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XXII. beträffande fördelningen av bostadsbyggandet på

landsbygd och stadssamhällen, godkänna vad utskottet anfört

i anslutning till motionerna I: 154 och II: 264;»

11) av herrar Gränebo, Heiding, Sundelin, Malmborg i Skövde, Rubbeslad

och Pettersson i Dahl, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka medelsanvisning

till hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer i enlighet

med Ivungl. Maj :ts förslag och att alltså

dels det stycke på s. 28 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»Under hänsynstagande» och slutar med orden »miljoner kronor», bort

hava följande lydelse:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

41

»Med hänsyn till vad utskottet ovan anfört anser sig utskottet icke böra

biträda de begränsningar i medelsanvisningen, som förordats i förstnämnda

fyra motioner. Utskottet anser sig å andra sidan ej heller böra tillstyrka

ett högre anslag än Kungl. Maj:t äskat.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XXIII.

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna I: 154 och II: 264, I: 405 och II: 571 samt II: 559,

i vad nämnda motioner avse beloppet av här ifrågavarande

anslag, till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika

familjer ett förslagsanslag av 20 000 000 kronor;»

12) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, fröken Andersson,

herrar Holmström och Birke, vilka ansett, att utskottet bort till hyresrabatter

för mindre bemedlade, barnrika familjer tillstyrka en medelsanvisning

av allenast 15 miljoner kronor och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med orden »Under

hänsynstagande» och slutar med orden »miljoner kronor», bort hava

följande lydelse:

»Under hänsynstagande till av utskottet i det föregående förordade jämkningar

i Kungl. Maj :ts förslag beträffande nya grunder för familjebostadsbidrag

och bränslebidrag förordar utskottet, att anslaget till hyresrabatter

för mindre bemedlade, barnrika familjer upptages med 15 miljoner kronor.»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XXIII.

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag ävensom motionerna

1:405 och 11:571 samt med avslag å såväl motionerna

I: 154 och II: 264 som motionen II: 559, i vad nämnda

motioner avse beloppet av ifrågavarande anslag, till Hyresrabatter

för mindre bemedlade, barnrika familjer ett förslagsanslag

av 15 000 000 kronor;»

13) av herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Mannerskantz, Heidiny,

fröken Andersson, herrar Rubbestad, Pettersson i Dahl, Holmström

och Birke, vilka ansett, att utskottet bort avstyrka medelsanvisning till särskilda

bostadsrabatter och att därför

dels det stycke på s. 28 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Utskottets

ställningstagande» och slutar med orden »Maj:ts förslag», bort

hava följande lydelse:

»Utskottets ställningstagande här ovan innebär, att utskottet biträder

motionsyrkandet;»

4 — Bihany till riksdayens protokoll 19h8. 6 saml. Nr 212.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutskottets utlåtande nr 212.

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XXIII.

c) med bifall till motionerna I: 154 och II: 264 samt I: 405

och 11:571, i vad nämnda motioner beröra denna anslagsfråga,

avslå Kungl. Maj:ts förslag om medelsanvisning till

särskilda bostadsrabatter;»

14) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, fröken Andersson,

herrar Holmström och Birke, vilka ansett, att utskottet hort föreslå

visst uttalande angående uppförande av bostadshus i de äldre, centrala

delarna av städerna och att därför

dels det stycke på s. 28 i utskottets yttrande, som börjar med »Utskottet

har» och slutar med »ifrågavarande anslagsberäkning» bort hava följande

lydelse:

»Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

ifrågavarande anslagsberäkning. Utskottet vill emellertid i anslutning till

vad som uttalats i motionerna 1:405 och 11:571 framhålla, att utskottet

finner det angeläget att grunderna för byggnadstillståndsgivningen ändras

på sådant sätt, att bostadshus i framtiden kunna uppföras i de äldre, centrala

delarna av städerna i väsentligt större omfattning än som för närvarande

är fallet.»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XXVI. i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad

utskottet i anledning av motionerna 1:405 och 11:571 anfört

angående uppförande av bostadshus i städernas äldre,

centrala delar.»

15) beträffande hyresrabatter för mindre bemedlade barnrika familjer av

herr Karl Andersson.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1948

817054

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:411 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten