Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunderna för beräkning av levnadskostnadsindex.
1948-06-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1948:216, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunderna för beräkning av levnadskostnadsindex.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 216.
1
Nr 216.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
grunderna för beräkning av levnadskostnadsindex.
(3:e avd.)
I propositionen nr 250 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 8 maj 1948, velat
inhämta riksdagens yttrande angående de av föredragande departementschefen
förordade grunderna för beräkning av levnadskostnadsindex.
I skrivelse den 15 april 1948 har socialstyrelsen redogjort för resultatet
av verkställd beräkning av levnadskostnadsindex för mars 1948 och i samband
därmed uttalat sig för att tyngdpunkten i fortsättningen lägges på en
index, vari varken skatter eller sociala förmåner ingå.
Motiven för en sådan rensning av index sammanfattas i följande avsnitt
av departementschefens anförande.
För egen anser jag, att en övergång nu bör ske till en index beräknad
utan hänsyn till skatter och socialpolitiska förmåner. De invändningar, som
ur såväl teoretiska som praktiska synpunkter gjorts mot den hittillsvarande
beräkningsmetoden, synas mig motivera en dylik åtgärd. Såsom av det
föregående framgår, kunna befogade invändningar redan ur statistisk synpunkt
göras mot att vid levnadskostnadsberäkningarna medtaga skatter och
socialpolitiska förmåner, eftersom dessa faktorer och förändringar i fråga
om dem göra sig gällande på helt olika sätt för olika inkomsttagare; skiljaktigheterna
göra sig ej endast gällande olika lönelägen emellan utan även
mellan olika inkomsttagare i samma löneläge med hänsyn till familjens
storlek in. m., och en index, som inkluderar direkta skatter och socialpolitiska
förmåner, blir därför knappast tillräckligt representativ för de
allmänna levnadskostnaderna. Av än större betydelse äro emellertid de praktiska
verkningar, som uppkomma, därest löner och pensioner till sin storlek
göras beroende av en dylik indexberäkning. Såsom i det föregående
framhållits måste det anses olämpligt, om en avsiktligt företagen minskning
eller ökning av det direkta skattetrycket till sin effekt motverkas genom
att penninglönerna sänkas respektive höjas. Det motsvarande gäller för det
fall, att socialpolitiska förmåner tillskapas för att bereda utgiftslindringar;
det kan i sådant fall knappast anses rimligt att av sådan anledning en lönesänkning
kommer till stånd. Det må framhållas, att de svängningar i levnadskostnadstalen
och därmed även i lönenivån, som kunna uppkomma i
följd av det nu tillämpade beräkningssättet, äro betydande, eftersom skatter
och sociala förmåner upptaga elt förhållandevis stort utrymme inom
konsumtionsbudgeten för den s. k. indexfamiljen. De här påtalade olägenheterna
av det nuvarande systemet innefatta bland annat också, att man för
1 liihnng till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr 216—220.
2
Statsutskottets utlåtande nr 216.
ett bedömande av frågor av skatte- och socialpolitisk natur är nödsakad att
i stor utsträckning göra en förhandsbedömning av vilka ändringar i lönenivån,
som därav följa, och huru en lösning, som eljest anses lämplig, kommer
att med hänsyn därtill verka vid den praktiska tillämpningen; detta
förhållande är givetvis ägnat att komplicera behandlingen av de skatte- och
socialpolitiska frågorna.
Efter en redogörelse för den verkan, som olika beräkningssätt ha på levnadskostnadstalen
och de procenttal med vilka grundlönebeloppen enligt statens
löneplansförordning skola höjas, anför departementschefen vidare följande.
Vid övergången till en från direkta skatter och samtliga sociala förmåner
rensad index synas starka skäl tala för att även pristalets bas grundas på
de på samma sätt beräknade levnadskostnaderna i mars 1946. Om övergången
till rensad index ägt rum förra året hade väl knappast funnits anledning
att i den rensade serien bibehålla rabatterna och detta skulle säkerligen
icke heller ifrågasättas vid ett eventuellt återinförande av rabattsystem.
Såsom av det tidigare anförda framgår betyder den ifrågasatta omräkningen
av den rensade indexserien en justering endast av bastalet för mars
1946 men inverkar däremot icke på nuvarande indextal i 1935 års serie. Jag
torde emellertid få återkomma till denna fråga sedan i det följande omnämnda
förhandlingar med tjänstemännens huvudorganisationer slutförts.
Det synes önskvärt, att en övergång till den förordade anordningen med
en från skatter och sociala förmåner rensad index genomföres snarast möjligt.
På sätt socialstyrelsen förutsatt, torde dock indextal i 1914 års och
1935 års serier böra beräknas även med hänsynstagande till direkta skatter
och sociala förmåner. Däremot torde det icke vara behövligt att på motsvarande
sätt publicera dubbla serier av pristal, utan sagda nya indexserie
synes böra entydigt erhålla den i det föregående förutsatta innebörden.
Beträffande de praktiska verkningarna av den här föreslagna omläggningen
må till en början framhållas, att någon förändring givetvis icke bör
ske däri, att löner och pensioner för statstjänstemän in. fl. intill utgången
av innevarande budgetår på visst sätt fixerats utan automatisk reglering efter
levnadskostnadsindex. Huruvida en återgång till automatisk lönerörlighet
bör genomföras med nästa budgetårs ingång synes böra göras till föremål
för ytterligare överväganden i samband med förhandlingar med tjänstemännens
huvudorganisationer; dessa förhandlingar böra äga rum på basis
av att den automatiska lönerörligheten, om en sådan skall förekomma, skall
regleras efter på en rensad index beräknade pristal. I ett senare sammanhang
bör även närmare övervägas vilken inverkan levnadskostnadsutvecklingen
bör erhålla på kristilläggens storlek.
Enligt de i statens löneplansförordning och i övrigt meddelade bestämmelserna
om automatisk rörlighet av löner och pensioner för statstjänstemän
in. fl. ankommer det på Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter angående
beräkning av levnadskostnaderna. Med hänsyn till det förevarande
spörsmålets principiella betydelse och då en omläggning av beräkningarna
på här förordat sätt i vissa lägen kan komma att medföra en kostnadsökning
för staten, förordar jag emellertid, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens
yttrande i ärendet.
Utskottet. I förevarande proposition ha redovisats de skäl, som tala för
övergången till en från skatter och socialpolitiska förmåner rensad index.
Utskottet delar departementschefens uppfattning, att dessa skäl böra till
-
Statsutskottets utlåtande nr 216.
3
mätas avgörande betydelse. Under erinran om att departementschefen icke
i detta sammanhang tagit ställning till frågan om även pristalets bas bör
grundas på de efter en på samma sätt rensad index beräknade levnadskostnaderna
i mars 1946, får utskottet anmäla, att utskottet ej funnit anledning
till erinran mot vad som anförts i propositionen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna
vad utskottet anfört.
Stockholm den 22 juni 1948.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo,
Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Iwar Anderson,
fröken Andersson, herrar Sundelin, Johan Eric Ericson, Rosenberg
och Hesselbom; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Malmborg
i Skövde, Andersson i Malmö, Rubbestad, Mårtensson, Wallentheim, Pettersson
i Dahl, Åkerström, Holmström, Hoppe och Birke.
Reservation
av herr Rubbestad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:415 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunderna för beräkning av levnadskostnadsinde x. a1 i texten