Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunderna för beräkning av levnadskostnadsindex.

1948-06-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:216, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunderna för beräkning av levnadskostnadsindex.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

1

Nr 216.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

grunderna för beräkning av levnadskostnadsindex.

(3:e avd.)

I propositionen nr 250 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 8 maj 1948, velat

inhämta riksdagens yttrande angående de av föredragande departementschefen

förordade grunderna för beräkning av levnadskostnadsindex.

I skrivelse den 15 april 1948 har socialstyrelsen redogjort för resultatet

av verkställd beräkning av levnadskostnadsindex för mars 1948 och i samband

därmed uttalat sig för att tyngdpunkten i fortsättningen lägges på en

index, vari varken skatter eller sociala förmåner ingå.

Motiven för en sådan rensning av index sammanfattas i följande avsnitt

av departementschefens anförande.

För egen anser jag, att en övergång nu bör ske till en index beräknad

utan hänsyn till skatter och socialpolitiska förmåner. De invändningar, som

ur såväl teoretiska som praktiska synpunkter gjorts mot den hittillsvarande

beräkningsmetoden, synas mig motivera en dylik åtgärd. Såsom av det

föregående framgår, kunna befogade invändningar redan ur statistisk synpunkt

göras mot att vid levnadskostnadsberäkningarna medtaga skatter och

socialpolitiska förmåner, eftersom dessa faktorer och förändringar i fråga

om dem göra sig gällande på helt olika sätt för olika inkomsttagare; skiljaktigheterna

göra sig ej endast gällande olika lönelägen emellan utan även

mellan olika inkomsttagare i samma löneläge med hänsyn till familjens

storlek in. m., och en index, som inkluderar direkta skatter och socialpolitiska

förmåner, blir därför knappast tillräckligt representativ för de

allmänna levnadskostnaderna. Av än större betydelse äro emellertid de praktiska

verkningar, som uppkomma, därest löner och pensioner till sin storlek

göras beroende av en dylik indexberäkning. Såsom i det föregående

framhållits måste det anses olämpligt, om en avsiktligt företagen minskning

eller ökning av det direkta skattetrycket till sin effekt motverkas genom

att penninglönerna sänkas respektive höjas. Det motsvarande gäller för det

fall, att socialpolitiska förmåner tillskapas för att bereda utgiftslindringar;

det kan i sådant fall knappast anses rimligt att av sådan anledning en lönesänkning

kommer till stånd. Det må framhållas, att de svängningar i levnadskostnadstalen

och därmed även i lönenivån, som kunna uppkomma i

följd av det nu tillämpade beräkningssättet, äro betydande, eftersom skatter

och sociala förmåner upptaga elt förhållandevis stort utrymme inom

konsumtionsbudgeten för den s. k. indexfamiljen. De här påtalade olägenheterna

av det nuvarande systemet innefatta bland annat också, att man för

1 liihnng till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr 216—220.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 216.

ett bedömande av frågor av skatte- och socialpolitisk natur är nödsakad att

i stor utsträckning göra en förhandsbedömning av vilka ändringar i lönenivån,

som därav följa, och huru en lösning, som eljest anses lämplig, kommer

att med hänsyn därtill verka vid den praktiska tillämpningen; detta

förhållande är givetvis ägnat att komplicera behandlingen av de skatte- och

socialpolitiska frågorna.

Efter en redogörelse för den verkan, som olika beräkningssätt ha på levnadskostnadstalen

och de procenttal med vilka grundlönebeloppen enligt statens

löneplansförordning skola höjas, anför departementschefen vidare följande.

Vid övergången till en från direkta skatter och samtliga sociala förmåner

rensad index synas starka skäl tala för att även pristalets bas grundas på

de på samma sätt beräknade levnadskostnaderna i mars 1946. Om övergången

till rensad index ägt rum förra året hade väl knappast funnits anledning

att i den rensade serien bibehålla rabatterna och detta skulle säkerligen

icke heller ifrågasättas vid ett eventuellt återinförande av rabattsystem.

Såsom av det tidigare anförda framgår betyder den ifrågasatta omräkningen

av den rensade indexserien en justering endast av bastalet för mars

1946 men inverkar däremot icke på nuvarande indextal i 1935 års serie. Jag

torde emellertid få återkomma till denna fråga sedan i det följande omnämnda

förhandlingar med tjänstemännens huvudorganisationer slutförts.

Det synes önskvärt, att en övergång till den förordade anordningen med

en från skatter och sociala förmåner rensad index genomföres snarast möjligt.

På sätt socialstyrelsen förutsatt, torde dock indextal i 1914 års och

1935 års serier böra beräknas även med hänsynstagande till direkta skatter

och sociala förmåner. Däremot torde det icke vara behövligt att på motsvarande

sätt publicera dubbla serier av pristal, utan sagda nya indexserie

synes böra entydigt erhålla den i det föregående förutsatta innebörden.

Beträffande de praktiska verkningarna av den här föreslagna omläggningen

må till en början framhållas, att någon förändring givetvis icke bör

ske däri, att löner och pensioner för statstjänstemän in. fl. intill utgången

av innevarande budgetår på visst sätt fixerats utan automatisk reglering efter

levnadskostnadsindex. Huruvida en återgång till automatisk lönerörlighet

bör genomföras med nästa budgetårs ingång synes böra göras till föremål

för ytterligare överväganden i samband med förhandlingar med tjänstemännens

huvudorganisationer; dessa förhandlingar böra äga rum på basis

av att den automatiska lönerörligheten, om en sådan skall förekomma, skall

regleras efter på en rensad index beräknade pristal. I ett senare sammanhang

bör även närmare övervägas vilken inverkan levnadskostnadsutvecklingen

bör erhålla på kristilläggens storlek.

Enligt de i statens löneplansförordning och i övrigt meddelade bestämmelserna

om automatisk rörlighet av löner och pensioner för statstjänstemän

in. fl. ankommer det på Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter angående

beräkning av levnadskostnaderna. Med hänsyn till det förevarande

spörsmålets principiella betydelse och då en omläggning av beräkningarna

på här förordat sätt i vissa lägen kan komma att medföra en kostnadsökning

för staten, förordar jag emellertid, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens

yttrande i ärendet.

Utskottet. I förevarande proposition ha redovisats de skäl, som tala för

övergången till en från skatter och socialpolitiska förmåner rensad index.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att dessa skäl böra till
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

3

mätas avgörande betydelse. Under erinran om att departementschefen icke

i detta sammanhang tagit ställning till frågan om även pristalets bas bör

grundas på de efter en på samma sätt rensad index beräknade levnadskostnaderna

i mars 1946, får utskottet anmäla, att utskottet ej funnit anledning

till erinran mot vad som anförts i propositionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet anfört.

Stockholm den 22 juni 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo,

Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Iwar Anderson,

fröken Andersson, herrar Sundelin, Johan Eric Ericson, Rosenberg

och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Malmborg

i Skövde, Andersson i Malmö, Rubbestad, Mårtensson, Wallentheim, Pettersson

i Dahl, Åkerström, Holmström, Hoppe och Birke.

Reservation

av herr Rubbestad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:415 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunderna för beräkning av levnadskostnadsinde x. a1 i texten