Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1948-06-22 · 8 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:217, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 217.

Nr 217.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning,

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under åttonde huvudtiteln, punkt

339, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Kristillägg och till Provisoriskt lönetillägg beräkna två förslagsanslag på

2 000 000 kronor vardera.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 276, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 21 maj 1948,

föreslagit riksdagen

dels besluta

1) att bestämmelserna i 4 § statens löneplansförordning skola träda i kraft

den dag, Kungl. Maj :t och riksdagen besluta;

2) att för tiden 1 juli—31 december 1948 höjning av belopp, som angivas i

de i 3 § statens löneplansförordning intagna grundlönetabellerna, skall ske

enligt samma grunder som under budgetåret 1947/48, dock att procenttalet

för höjningen skall utgöra 20, därest pristalet uppgår till eller överstiger 124;

3) att för tiden 1 juli—31 december 1948 kristillägg skall utgå enligt samma

grunder som under budgetåret 1947/48, dock att tillägget skall beräknas

efter 35,6 procent, därest pristalet uppgår till eller överstiger 124; samt

4) att provisoriskt lönetillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

in. fl. under budgetåret 1948/49 må, i den mån ej annat föranledes av riksdagens

i annat sammanhang meddelade beslut, i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som angivas i 1947 års statsverksproposition (för

flera huvudtitlar gemensamma frågor) utgå enligt de närmare föreskrifter,

som meddelas av Kungl. Maj:t;

dels ock att för budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln anvisa

till Kristillägg ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor och till Provisoriskt

lönetillägg ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

I sistnämnda proposition har chefen för finansdepartementet anfört i huvudsak

följande.

»Såsom av det förut anförda framgår ha överläggningar ägt rum med

tjänstemännens huvudorganisationer — statstjänarkartellen, statstjänstemännens

riksförbund och tjänstemännens centralorganisation — i fråga om

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 217.

5

grunderna för de nyreglerade lönernas och pensionernas höjning för tiden

efter innevarande budgetårs utgång. Därvid har dryftats frågan, huruvida

en övergång till automatisk lönerörlighet enligt bestämmelserna i 4 § statens

löneplansförordning borde genomföras eller om särskilda grunder alltjämt

borde gälla för löne- och pensionsförmånernas höjning. I samband

därmed har även berörts frågan, om vid övergång till en från direkta skatter

och socialpolitiska förmåner rensad index beräkningen av levnadskostnaderna

i mars 1946 — och därmed pristalets bas -—- ävensom för tiden

därefter intill tidpunkten för livsmedelsrabatternas bortfall borde ske enligt

socialstyrelsens index utan direkta skatter eller på grundval av en indexserie

rensad även från livsmedelsrabatter. Sedan överläggningarna numera

avslutats, torde ifrågavarande spörsmål få anmälas för statsmakternas

prövning.

Vid överläggningarna har eftersträvats en lösning som kunde ingå som

ett led i en stabiliseringspolitik på det ekonomiska området. I främsta rummet

gäller det att söka få till stånd en stabilisering av priserna. Som vid

olika tillfällen tidigare framhållits måste emellertid i nuvarande läge varje

allmän höjning av den nominella inkomstnivån medföra risker för en

prisstegring. En prisstabilisering förutsätter därför återhållsamhet från alla

samhällsgruppers sida i kraven på inkomstförbättringar. Vid överläggningarna

med tjänstemännens organisationer angående utformningen av det

rörliga tillägget för nästa budgetår ha organisationerna också godtagit denna

stabiliseringssträvan som utgångspunkt för diskussionerna. Med tillfredsställelse

torde få konstateras, att statstjänstemännen visat sig villiga att

lämna sitt bidrag för att möjliggöra en stabilisering av pris- och inkomstnivån.

Under hänvisning till ovissheten rörande utvecklingen på löneområdet

ha organisationerna emellertid icke ansett sig nu kunna förorda en

bindning av det rörliga tillägget för hela nästkommande budgetår. Däremot

ha de förklarat sig beredda att — under vissa förutsättningar — avstå från

krav på en höjning av det nu utgående rörliga tillägget intill 1948 års utgång.

Med utgångspunkt från att nu förutsebara prisstegringar skola bli relativt

små — av organisationerna angivna till ett par enheter i 1935 års serie

— och att i övrigt prisfördyring för konsumenterna i möjligaste mån elimineras,

ha organisationerna ansett godtagbart, att nuvarande procenttal

för höjningen, 12 procent, får gälla jämväl under återstående delen av innevarande

år, oaktat den höjning av lönerna, som skulle uppkomma i händelse

av eu anknytning till automatisk lönerörlighet, skulle uppgå till 15

procent. Därest levnadskostnaderna — emot vad som nu synes sannolikt

— enligt levnadskostnadsberäkningarna för juni eller september 1948 skulle

stiga så att pristalet beräknat enligt socialstyrelsens indexseric utan direkta

skatter och sociala förmåner uppnår pristalet 124, har vid överläggningarna

förutsatts, att procenttalet för höjning av löner och pensioner ökas till 29.

Detta innebär, alt i sådant fall utöver tre fjärdedels kompensation för 16 enheters

pristalshöjning över basnivån skulle erhållas full kompensation för 8

enheters pristal sstegring.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 217.

Vid sitt ståndpunktstagande ha organisationerna förklarat sig förutsätta,

att jämväl för de i.kommunernas tjänst anställda, som ha lönernas rörlighet

reglerad efter samma grunder som de statsanställda, nu utgående tillägg

komma att bibehållas under återstoden av innevarande år under samma

förutsättningar som för statstjänstemännens vidkommande. Övriga samhällsgruppers

—- löntagares, jordbrukares och företagares — medverkan

borde även söka eftersträvas för en allmän stabilisering av landets ekonomi.

Organisationerna ha vidare förutsatt förhandenvaron av en effektiv priskontroll.

Resultatet av de förda överläggningarna torde, som jag redan framhållit,

få anses tillfredsställande. Jag anser sålunda, att även den särskilda klausul

för fall av betydande prisstegring, som innefattas i förslaget, bör kunna

godtagas.

Som redan framhållits ha organisationerna vid sitt ståndpunktstagande

utgått från att nu förutsebara prisstegringar icke skola behöva föranleda en

höjning av indextalet i 1935 års serie med mer än ett par enheter. Detta

betyder bl. a. att prisförbättringen på grundval av jordbrukskalkylen i väsentlig

utsträckning måste ske genom subventioner finansierade över budgeten.

I annat sammanhang denna dag äskas anslag för ifrågavarande ändamål.

Till frågan om inverkan på budgetöverskottet m. m. av de nu föreslagna

subventionerna torde jag få återkomma i samband med de definitiva

beräkningarna rörande statsverkets inkomster och utgifter under nästa

budgetår.

I propositionen nr 250 till innevarande års riksdag har jag beträffande

pristalsberäkningen framhållit, att vid övergång till en från direkta skatter

och socialpolitiska förmåner rensad index närmast två olika beräkningssätt

kunde ifrågakomma beträffande den tid, som förflutit före tidpunkten

för livsmedelsrabatternas bortfall. Antingen kunde för denna tid levnadskostnaderna

beräknas enligt socialstyrelsens från direkta skatter — och

vissa socialpolitiska förmåner, dock ej livsmedelsrabatterna — rensade index,

eller ock kunde beräkningen ske enligt en jämväl från livsmedelsrabatterna

rensad index. I denna fråga, som bleve av betydelse för bedömande

av pristalets bas och därmed för de framtida levnadskostnaderna jämförda

med motsvarande kostnader vid basen, uttalade jag, att starka skäl syntes

mig tala för att en beräkning enligt det senare alternativet tillämpades

men att jag hade för avsikt att återkomma till denna fråga sedan förhandlingarna

med tjänstemännens huvudorganisationer slutförts. Vid de förda

förhandlingarna har visat sig, att organisationerna fästa stort avseende vid

att beräkningen däremot sker enligt det förra alternativet. I betraktande av

frågans samband med det uppnådda förhandlingsresultatet anser jag mig

kunna tillstyrka, att pristalets bas bestämmes på grundval av socialstyrelsens

hittillsvarande beräkning; pristalet 100 kommer därvid att motsvaras

av index 136,34 i 1935 års indexserie.

För genomförande av vad sålunda förordats i fråga om lönernas och pensionernas

höjning för tiden 1 juli—31 december innevarande år erfordras

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 217.

7

ej ändring i statens löneplansförordning eller i gällande pensionsbestämmelser.

Erinras må, att enligt övergångsbestämmelse till löneplansförordningen

bestämmelserna i 4 § förordningen träda i kraft den 1 juli 1948, såvida

ej Kungl. Maj :t och riksdagen annorlunda särskilt besluta. Det lämpligaste

synes mig vara, att särskilt beslut nu meddelas om att nämnda bestämmelser

skola träda i kraft den dag, Kungl. Maj :t och riksdagen besluta.

För den händelse beslut om lönernas och pensionernas rörlighet för tiden

från och med den 1 januari 1949 icke hinner meddelas före nämnda dag,

torde, därest riksdagen icke har något att erinra däremot, samma grunder

som närmast dessförinnan varit gällande få provisoriskt tillämpas; i sådant

fall förutsätter jag emellertid, att de grunder som sedermera beslutas, skola

givas tillämpning räknat från och med den 1 januari 1949.

1 detta sammanhang må erinras om att vid 1947 års lönereglering det

rörliga tillägget utmönstrades såsom en särskild löneförmån och att i stället

anlitades konstruktionen med förhöjning av lön (och tjänstledighetsavdrag)

respektive vikariatsersättning och övertidsersättning; för att förenkla

avlöningsuträkningen sammanarbetades i tabeller förhöjningen med

grundbeloppen. Beträffande avlöningsbokföringen genomfördes i enlighet

med beslut av 1947 års riksdag (prop. 281; r. skr. 442) den anordningen, att

kostnaderna för lön, vikariatsersättning och övertidsersättning fördelas mellan

posterna till rörligt tillägg och övriga anslagsposter i en proportion

som bestämmes av procenttalet för förhöjningen, med bortseende härvid

från maximeringen av de lönebelopp, varå förhöjning beräknades; “/in av

lönesummorna redovisas således på posterna för rörligt tillägg. För den

händelse förhöjning av de nyreglerade lönerna skulle komma att ske med

20 procent, böra på motsvarande sätt posterna till rörligt tillägg belastas

med Vim av lönesummorna; särskilt beslut av riksdagen påkallas icke för

detta ändamål.

Vad angår grunderna för kristilläggen torde dessa tillägg jämväl under

senare halvåret 1948 böra regleras i anslutning till den procentuella förhöjningen

av de nyreglerade lönerna. Vid tillämpning av 12 procents förhöjning

av sistnämnda löner bör kristilläggsprocenten liksom för närvarande

utgöra 24,4. För den händelse åter höjningen av de nyreglerade lönerna

skulle uppgå till 20 procent, synes en motsvarande höjning jämväl böra

ske av kristilläggsprocenten; med utgångspunkt från de vid 1947 års riksdag

beslutade kristilläggsgrunderna bör för nämnda fall kristilläggsprocenten

höjas med C/,X4,2=) 11,2 enheter och hela kristilläggsprocenten

således utgöra (24,4 + 11,2 =) 35,6. Någon ändring i fråga om bestämmelserna

i övrigt angående kristilläggens beräkning bör icke ifrågasättas. Vid

angivna ställningstagande torde förslagsanslaget till kristillägg under åttonde

huvudtiteln böra för nästa budgetår upptagas med det belopp, vartill

anslaget i statsverkspropositionen preliminärt beräknades, eller med

2 miljoner kronor.

För nästa budgetår torde provisoriskt lönetillägg böra, i den mån ej annat

föranledes av riksdagens i annat sammanhang meddelade beslut, utgå

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 217.

enligt i huvudsak samma grunder som för innevarande budgetår. Sådant

tillägg bör således i huvudsaklig överensstämmelse med i 1947 års statsverksproposition

angivna grunder utgå enligt de närmare föreskrifter, som

meddelas av Kungl. Maj :t. Förslagsanslaget under åttonde huvudtiteln till

provisoriskt lönetillägg torde för nästa budgetår böra upptagas med det i

innevarande års statsverksproposition preliminärt beräknade beloppet, 2

miljoner kronor.»

I samband med Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels en inom andra kammaren av herrar Kempe och Senander väckt motion

(11:546), vari hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 225 måtte besluta att de av 1946 års riksdag antagna reglerna

om rörligt tillägg å statstjänarnas löner tillfogas nu föreliggande förslag

till nya avlöningsreglementen för statstjänarna, dock med den ändringen

att tre fjärdedelsregeln beträffande kompensation för levnadskostnadsstegringen

ersättes med föreskrifter om full sådan kompensation;

dels ock en inom samma kammare av herr Senander m. fl. väckt motion

(II: 584), vari hemställts,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 276, i vad den

rör fastlåsandet av det rörliga tillägget på statstjänstemännens löner, och i

stället uttala, att den i löneplansförordningen intagna regeln om rörligt tilllägg

måtte vinna tillämpning.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Utskottet får erinra, att Kungl. Maj :ts förevarande förslag i det väsentliga

är ett resultat av förhandlingar med tjänstemännens huvudorganisationer.

Departementschefen har framhållit, att vid överläggningarna eftersträvats

en lösning som kunde ingå som ett led i en stabiliseringspolitik på längre

sikt. Organisationerna ha ansett godtagbart att nuvarande procenttal för

lönehöjningen enligt statens löneplansförordning, 12 procent, får gälla under

återstående delen av innevarande år, oaktat den höjning av lönerna, som

skulle uppkomma i händelse av en anknytning till automatisk lönerörlighet,

skulle uppgå till 15 procent. Därest levnadskostnaderna efter rensad

index dock skulle uppnå pristalet 124, har förutsatts, att procenttalet för

höjning av lönerna skall ökas till 20. Vid sitt ställningstagande ha organisationerna

förutsatt, bland annat, att övriga samhällsgruppers — löntagares,

jordbrukares och företagares — medverkan även skulle eftersträvas

för en allmän stabilisering av landets ekonomi.

Organisationerna ha även utgått från att nu förutsebara prisstegringar

icke skola behöva föranleda en höjning av indextalet i 1935 års serie med

mer än ett par enheter. Departementschefen har betonat att detta bland

annat betyder att prisförbättringen på grundval av jordbrukskalkylen i väsentlig

utsträckning måste ske genom subventioner finansierade över budgeten

och att i särskild proposition äskats anslag för detta ändamål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 217-

9

I sistnämnda hänseende får utskottet hänvisa till att jordbruksutskottet

i dess utlåtande nr 60 tillstyrkt anslag för ändamålet.

Utskottet har med det anförda velat framhålla vissa enligt utskottets

mening väsentliga drag i det föreliggande förslaget. Utskottet anser sig

kunna godkänna förutsättningarna för den med organisationerna träffade

överenskommelsen och har ej funnit skäl att framställa förslag om

jämkningar i dess innehåll. Motionärernas yrkande om återgång till automatisk

rörlighet av lönerna kan utskottet alltså icke biträda.

Det i motionen 11:546 väckta förslaget, att tjänstemännen skola erhålla

full kompensation för levnadskostnadsstegringen, avstyrker utskottet.

Under åberopande av det anförda och med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

förslag jämväl i övrigt får utskottet hemställa,

att riksdagen må

A. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna II: 546 och 584, i vad de avse återgång till automatisk

lönerörlighet, besluta

1) att bestämmelserna i 4 § statens löneplansförordning

skola träda i kraft den dag, Kungl. Maj :t och riksdagen besluta;
2)

att för tiden 1 juli—31 december 1948 höjning av belopp,

som angivas i de i 3 § statens löneplansförordning intagna

grundlönetabellerna, skall ske enligt samma grunder

som under budgetåret 1947/48, dock att procenttalet för

höjningen skall utgöra 20, därest pristalet uppgår till eller

överstiger 124;

B. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag besluta,

1) att för tiden 1 juli—31 december 1948 kristillägg skall

utgå enligt samma grunder som under budgetåret 1947/48,

dock att tillägget skall beräknas efter 35,6 procent, därest

pristalet uppgår till eller överstiger 124; samt

2) att provisoriskt lönetillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1948/49 må, i den

mån ej annat föranledes av riksdagens i annat sammanhang

meddelade beslut, i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, som angivas i 1947 års statsverksproposition

(för flera huvudtitlar gemensamma frågor), utgå enligt de

närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t;

C. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret

1948/49 under åttonde huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa
1)

till Kristillägg 2 000 000 kronor;

2) till Provisoriskt lönetillägg 2 000 000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 217-

D. avslå motionen II: 546 i vad densamma ej behandlats

under A.

Stockholm den 22 juni 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 216.

Reservation

av herr Rubbestad, vilken ansett, att utskottet ej bort biträda den med

tjänstemännens organisationer träffade uppgörelsen och att därför

dels utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Utskottet har i utlåtande denna dag, nr 216, anmält, att utskottet ej

funnit anledning till erinran mot de synpunkter angående grunderna för

beräkning av levnadskostnadsindex, som framlagts i propositionen nr 250,

vilket innebär, att utskottet tillstyrkt övergången till en från skatter och

socialpolitiska förmåner rensad index. Procenttalet för den lönehöjning,

som statstjänstemännen efter sådan ändrad indexberäkning för närvarande

skulle åtnjuta, därest automatisk lönerörlighet återinfördes, överstiger icke

tolv procent. De kunna därför icke anses ha genom överenskommelsen avstått

från någon förmån, som de efter den 1 juli skulle ha varit berättigade

till, därest överenskommelse ej träffats. Däremot ha de tillförsäkrats förmånen,

att procenttalet skall ökas till 20 därest pristalet skulle uppnå 124.

Vid detta pristal skulle de, om överenskommelse ej träffats, enligt statens

löneplansförordning åtnjuta en lönehöjning av endast 18 procent.

Utskottet finner alltså, att överenskommelsen med tjänstemännens organisationer

till övervägande del innebär en förmån för dem, som de eljest

icke skulle enligt tidigare träffade överenskommelser på löneområdet ha

kommit i åtnjutande av.

Organisationerna ha utgått från att nu förutsebara prisstegringar icke

skola behöva föranleda en höjning av indextalet i 1935 års serie med mer än

ett par enheter. Departementschefen har betonat, att detta bland annat betyder,

att prisförbättringen på grundval av jordbrukskalkylen i väsentlig ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 217.

11

sträckning måste ske genom subventioner finansierade över budgeten. Utskottet

kan icke finna detta vara en i längden framkomlig väg för stabilisering

av samhällets ekonomi. Den erforderliga prisförbättringen bör enligt

utskottets mening icke finansieras skattevägen, utan bör tillåtas komma till

uttryck i marknadspriserna, vilket eventuellt kan föranleda en större stegring

i levnadskostnaderna än vad som förutsatts vid den nu ifrågavarande

överenskommelsen.

På grund av det nu anförda tillstyrker utskottet i likhet med motionärerna,

ehuru på helt andra skäl än de, återgång till automatiskt rörliga

löner.

Kristillägg och provisoriskt lönetillägg synas böra beräknas efter de

grunder, som angivits i Kungl. Maj :ts förslag, men med de jämkningar, som

må föranledas av förändringar i de procenttal, efter vilka lönerna enligt

löneplansförordningen skola beräknas under budgetåret. Kungl. Maj :t torde

böra bemyndigas att utfärda erforderliga föreskrifter i dessa ämnen.

Vidkommande anslagsberäkningen godtager utskottet Kungl. Maj :ts förslag.

Det i motionen 11:546 väckta förslaget, att tjänstemännen skola erhålla

full kompensation för levnadskostnadsstegringen, avstyrker utskottet.»;

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»A. med bifall till motionerna II: 546 och 584, i vad de

avse återgång till automatisk lönerörlighet, avslå Kungl.

Maj :ts förslag om dels uppskov med ikraftträdandet av bestämmelserna

i 4 § statens löneplansförordning dels ock

höjning av belopp, som angivas i de i 3 § löneplansförordningen

intagna tabellerna;

B. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag bemyndiga Kungl.

Maj :t att för budgetåret 1948/49 utfärda bestämmelser om

kristillägg och provisoriskt lönetillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst i överensstämmelse med vad utskottet

förordat.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:416 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunderna för beräkning av levnadskostnadsinde x. a1 i texten