Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för avhjälpande av bostadsbehovet för de vid ämbetsverken å Ladugårdsgärdet och Mariebergsområdet anställda tjänstemännen.

1948-06-22 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:222, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för avhjälpande av bostadsbehovet för de vid ämbetsverken å Ladugårdsgärdet och Mariebergsområdet anställda tjänstemännen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

1

Nr 222.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för avhjälpande

av bostadsbehovet för de vid ämbetsverken

å Ladugårdsgärdet och Mariebergsområdet anställda

tjänstemännen.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Lundqvist och Åman (I: 157) och den andra inom andra kammaren

av herr Holmström m. fl. (II: 248), har hemställts, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att mark för bostadsändamål inom kronans

exploateringsområden i Stockholm måtte ställas till förfogande för

avhjälpnade av bostadsbehovet för de vid ämbetsverken å Ladugårdsgärde

och Mariebergsområdet anställda tjänstemännen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får

utskottet hänvisa till motionen II: 248.

I anledning av motionerna ha, efter därom i vederbörlig ordning framställd

begäran, yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen, djurgårdsnåmnden

och 1945 års markkommission.

De ifrågavarande yttrandena torde såsom bilagor få fogas vid detta utlåtande

(Bilaga A, B och C).

Utskottet. Utskottet vill icke förneka, att nu rådande förhållanden på bostadsmarknaden

i huvudstaden för statstjänstemännen medföra svårigheter i

olika hänseenden. Liknande svårigheter föreligga emellertid för andra bostadssökande.

Enligt statsmakternas under de senaste åren fattade beslut

i bostadspolitiska frågor har ansvaret för planläggning och ledning av bostadsproduktionen

ansetts böra åvila vederbörande kommun. Av motionärerna

åberopade exempel å statlig medverkan till åtgärder för uppförande

av bostäder åt statstjänstemän måste enligt utskottets mening ses mot

bakgrunden av de speciella behov åtgärderna avsett tillgodose. Såsom

djurgårdsnämnden framhållit är det givet, att om staten beslutar förlägga

exempelvis ett regemente eller ett sjukhus till ett mindre samhälle, detta

beslut kan föra med sig ett behov av nya bostäder, som det överstiger kommunens

förmåga att tillgodose. En statlig medverkan till bostadsproblemets

lösning i dessa fall torde emellertid ha förekommit först sedan det konstaterats,

att kommunal eller enskild bostadsproduktion över huvud taget icke

varit att påräkna.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr 222.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 222.

Utskottet delar djurgårdsnämndens uppfattning, att tillkomsten av ett

nytt statligt ämbetsverk i och för sig icke behöver betyda en sådan belastning

å bostadsmarknaden i huvudstaden, att grunden för principen om

kommunens ansvar för bostadsförsörjningen därigenom rubbas. Å andra

sidan föreligger uppenbarligen ett visst statligt intresse av att i samband

med uppförande av större ämbetskomplex, sådana som de å Gärdet och

Marieberg, i förhållande till dessa komplex välbelägna bostäder uppföras.

Även om utskottet icke anser, att statliga markområden böra av staten

exploateras i syfte att bereda tjänstemännen förtursrätt till bostäderna,

är utskottet likväl av den meningen att staten i sin mån kan böra medverka

för bostadsbehovets tillgodoseende genom upplåtelse av tillgängliga,

för andra statliga ändamål icke erforderliga markområden. Därvid har

djurgårdsnämnden angivit en framkomlig väg vara att till vederbörande

personalorganisation upplåta tomt, under villkor att bostäderna i första

hand avses för medlemmarna i organisationen.

Av djurgårdsnämndens yttrande framgår, att viss kronan tillhörig mark

står till förfogande för bostadsbebyggelse å Ladugårdsgärdet samt inom

Mariebergs-Konradsbergsområdena. Med erinran härom samt under framhållande

av nämndens uttalande, att nämnden för sin del är beredd att i

den mån tillgängliga markutrymmen förslå eller kunna frigöras från nuvarande

användning medverka till att avhjälpa bostadsbehovet för tjänstemännen

vid ämbetsverken å Ladugårdsgärdet och Mariebergsområdet, får

utskottet hemställa,

att motionerna I: 157 och II: 248 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 juni 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo,

Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Iwar Anderson,

fröken Andersson, herrar Sundelin, Johan Eric Ericson, Rosenberg

och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Malmborg

i Skövde, Andersson i Malmö, Rubbestad, Mårtensson, Wallentheim,

Pettersson i Dahl, Åkerström, Holmström, Hoppe och Birke.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

3

Bilaga A.

Till Riksdagens statsutskott.

Byggnadsstyrelsen delar den i motionen framförda uppfattningen, att

bostadsbristen för närvarande innebär allvarliga olägenheter.

Till de i motionen framförda förslagen och de av motionärerna i övrigt

framförda synpunkterna vill styrelsen dock anföra följande.

Beträffande de åberopade, av vissa såväl statliga som andra organ vidtagna

åtgärderna i fråga om bostadsanskaffning gäller, att i dessa fall särskilda

förutsättningar äro för handen. Sålunda har det ansetts nödvändigt

att för befattningshavare vid militära etablissement och flera av de affärsdrivande

verkens anläggningar, ofta förlagda å smärre orter utan hyresmarknad

eller med endast ringa sådan, anordna bostäder, varvid även

tjänstgöringstiden och beredskapssynpunkter varit utslagsgivande. Däremot

förekomma tjänstebostäder knappast vid de militära och affärsdrivande

verkens centrala organ i städerna med huvudsakligen administrativa uppgifter.

Bestämmelserna i boställsordningen för folkskolans lärare avse endast

sådana orter ute i landet, där hyreslägenheter saknas.

I fråga om de i motionen anförda exemplen på civila företag, som tillhandahålla

bostäder åt de anställda, torde böra framhållas, att HSB:s

tjänstemän icke ha beretts andra möjligheter än utomstående att teckna

sig såsom medlemmar i respektive föreningar i avsikt att erhålla lägenheter

inom ramen för HSB:s rörelse.

Att större industriföretag, i synnerhet utanför Stockholm, sedan gammalt

pläga hålla bostäder åt personalen, torde i detta fall sakna betydelse

som jämförelseobjekt.

Beträffande uppgiften, att förläggningen av ämbetsverken och upplåtandet

av mark för bostadsändamål följa olika utvecklingslinjer, bör framhållas,

att det just är inom de i motionen berörda områdena för ämbetsverkens

placering, som kronan genom upplåtelse av mark möjliggjort den

enda mera betydande bebyggelsen för bostadsändamål i den inre staden

under de senaste 10—15 åren. Att, såsom föreslås, verkställa eu markinventering

i avsikt att vid planerandet av nya byggnader för ämbetsverken

även kunna reservera tillräcklig mark för bostäder innebär sålunda

i och för sig intet nytt. Då emellertid tillgången inom Stockholm på mark

för statliga ändamål och främst för nya ämbetsverk redan är ytterligt

knapp, torde intet stå att vinna genom en dylik prövning. Icke heller torde

motionärerna avse, att sådana ämbetsverk, som med nödvändighet måste

förläggas till huvudstaden, skulle kunna placeras i ytterområdena. Byggnadsstyrelsen

är av den uppfattningen att, sedan normala förhållanden inträtt

på byggnads- och bostadsmarknaden, dels större möjligheter skola

föreligga för tjänstemännen liksom för andra att genom flyttning erhålla

i förhållande till arbetsplatsen lämpligare belägna bostäder, dels ock de

för en storstad eljest typiska trafiksvårigheterna skola kunna efter hand i

rimlig utsträckning övervinnas.

Byggnadsstyrelsen har även ansett sig böra i frågan samråda med djurgårdsnämnden

och har därvid funnit, att såväl vid Ladugårdsgärdet som å

Mariebergsområdet viss ytterligare mark finnes tillgänglig för bostadsbebyggelse.

Nämnden lärer i eget yttrande komma att närmare redogöra

bärför.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 222.

I fråga om de föreslagna formerna för upplåtande åt tjänstemän av

eventuellt tillgängliga bostäder i nybyggnader torde det enligt byggnadsstyrelsens

mening bereda svårigheter att för kronans del förena de i motionen

avsedda villkoren med markförsäljningen i fråga. Det synes styrelsen

böra ankomma på respektive personalorganisationer att i en eller

annan form försäkra sig om rätten till förvärv av dylika lägenheter för

sina medlemmars räkning.

Stockholm den 8 april 1948.

HENNING LEO.

GUNNAR WEJKE.

Casper Tham.

Bilaga B.

Till Riksdagens statsutskott.

Genom Kungl. Maj :ts remiss den 27 februari 1948 har djurgårdsnämnden

anbefallts avgiva yttrande till statsutskottet över motion II: 248 om

åtgärder för avhjälpande av bostadsbehovet för de vid ämbetsverken å

Ladugårdsgärdet och Mariebergsområdet anställda tjänstemännen.

I anledning härav får djurgårdsnämnden till en början lämna en redogörelse

för vilka under nämndens förvaltning stående områden, som kunna

antagas komma i fråga för bostadsbebyggelse.

Vad först Ladugårdsgärdet angår, återstå där följande områden, som enligt

gällande stadsplan äro avsedda för bostadsändamål och för vilka förslag

till annan användning icke föreligger:

1) Ett område vid Gustaf Adolf skyrkan, bestående av kvarteren Rekryten

och Infanteristen samt delar av kvarteret Fältprästen.

Inom detta område kunna enligt stadsplanen utvinnas 2 250 normaleldstäder

om 30 kvadratmeter. Området ingår emellertid till största delen i

Svea livgardes och Stockholms luftvärnsregementes kasernområden och användes

för närvarande för förrådsbyggnader och för luftvärnsregementets

övningar. Till en mindre del är området tills vidare upplåtet med nyttjanderätt

till Stockholms stad såsom park. Området kan icke tagas i anspråk för

bostadsbebyggelse, förrän de militära dispositionerna av marken upphöra.

2) Ett område vid norra ändan av Artillerigatan, bestående av kvarteren

Ryttmästaren och Dragonen samt delar av kvarteren Stångkusken och

Marketenteriet.

Detta område inrymmer enligt gällande stadsplan 1 675 normaleldstäder.

Det ingår emellertid i Svea artilleriregementes förutvarande och Livregementets

till häst nuvarande kasernområde och är bebyggt med ett stort

antal militära förrådsbyggnader. Endast ett tomtområde om 400 eldstäder

i kvarteret Stångkusken är obebyggt, men detta område erfordras tills vidare

för livregementets övningar. Området kan således icke till någon del

användas för bostadsändamål förrän den militära användningen upphör.

3) Kvarteret Rio vid Värtavägen—Sandhamnsgatan, inrymmande enligt

stadsplan 279 normaleldstäder (3-våningshus). Kvarteret disponeras för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

5

närvarande för kungliga teatrarnas kulissmagasin, vilka icke torde kunna

flyttas till annan plats inom avsevärd tid. Om stadsplanen för kvarteret

ändras, så att bebyggelsen får ske i 7-våningars punkthus, torde emellertid

en tomt vid Värtavägen (ca 100 eldstäder) kunna göras disponibel för

bostadsbebyggelse.

4) Kvarteren Genua och Smyrna vid Sandhamnsgatan, innehållande enligt

stadsplan 315 normaleldstäder (3-våningshus).

Kvarteret Smyrna bör göras till föremål för stadsplaneändring, varvid

3-våningsbebyggelsen ändras till bebyggelse med 6—7-våningars punkthus.

Efter stadsplaneändring respektive intagande i stadsplan kunna följande

områden tillkomma:

5) Kvarteren Lissabon och London.

Viss del av kvarteret Lissabon är reserverad tills vidare för stadens räkning

(skoländamål) enligt 1931 års ladugårdsgärdesavtal. Skulle staden

emellertid icke behöva området för skola, äger kronan efter stadsplaneändring

utnyttja det för bostadsbebyggelse. Delar av kvarteren Lissabon och

London på ömse sidor om Sehlstedtsgatan avses enligt gällande stadsplan

utnyttjade för enfamiljshusbebyggelse motsvarande omkring 300 normaleldstäder.

Denna stadsplan synes böra ändras till hyreshusbebyggelse i

samband med stadsplaneändring för skoltomten i kvarteret Lissabon. Genomförandet

av en sådan stadsplaneändring skulle medföra, att omkring

780 normaleldstäder skulle kunna bli tillgängliga. Stadsplaneändring för

skoltomten förutsätter emellertid att staden tar ställning till frågan om

skolans förläggning. Detta ställningstagande sammanhänger i sin tur med

frågan, när kvarteret Skvadronen, som också reserverats för bl. a. skoländamål,

kan frigöras från militär användning.

6) Område norr om östhammarsgatan.

Området förvaltas av kungl. järnvägsstyrelsen och är delvis bebyggt med

bostadshus för järnvägsmän och vissa av staden disponerade äldre bostadshus.

Enligt 1931 års avtal skall området tillhöra kronans exploateringsområde

och intagas i stadsplan. En stadsplaneläggning av området med

6- och 7-våningars punkthus för bostadsändamål skulle kunna innebära en

framtida reserv av ca 450 normaleldstäder.

7) Område mellan Värtavägen, Valhallavägen och Banergatans förlängning.

Detta område är beläget utanför 1931 års stadsplaneområde och beröres

icke i 1931 års avtal. Om området intages i stadsplan och disponeras för

bostadsbebyggelse, torde där kunna inrymmas omkring 700 normaleldstäder.

8) Ovan icke nämnda, odisponerade områden inom 1931 års stadsplaneområde.

Enligt 1931 års avtal äger kronan rätt att med stadens medverkan få sådan

stadsplaneändring genomförd för mark, som i 1931 års stadsplan reserverats

för allmänna byggnader och för idrottsändamål, att marken i

stället kan användas för bostadsbebyggelse. Omfattningen av de markområden

av nyssnämnd karaktär, för vilka en stadsplaneändring skulle

kunna genomföras i syfte att öka tillgången på bostadstomter, blir beroende

på behovet av mark för statliga byggnader och undandrar sig djurgårdsnämndens

bedömande.

Sammanfattningsvis kan den ungefärliga tillgången på bostadsmark å

Ladugårdsgärdet angivas sålunda:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 222.

enligt gällande stadsplan

1) område vid Gustaf Adolfskyrkan .... 2 250 eldstäder

2) » » Artillerigatan .......... 1 675 »

3) kvarteret Rio .................... 279 »

4) kvarteren Genua och Smyrna ...... 315 »

Summa 4 519 eldstäder

efter stadsplaneändring respektive antagande av ny

stadsplan

5) kvarteren Lissabon och London .... 780 eldstäder

6) område vid Östhammarsgatan ...... 450 »

7) område mellan Värtavägen, Valhalla
vägen

och Banérgatans förlängning . . 700 »

Summa 1 930 eldstäder

Tillhopa således 6 449 eldstäder.

Inom Ladugårdsgärdet finnas stora områden som enligt gällande eller

föreslagen stadsplan äro avsedda för allmänna byggnader (exempelvis kvarteret

Förrådsbacken samt kasernområdena för II, Lv 3, Al och Kl). En

del av dessa områden (kvarteret Förrådsbacken, kvarteren Troppen, Plutonen

och Kompaniet samt kvarteren Divisionen, Artilleristen, Fyrverkaren

och Konstapeln) ha tidigare varit intagna i stadsplan såsom bostadsområden,

och besluten om deras ändrade användning medföra bortfall av omkring

5 500 bostadseldstäder. Kvarteren Troppen, Plutonen och Kompaniet

ha efter överläggningar mellan vederbörande departement, byggnadsstyrelsen

och djurgårdsnämnden föreslagits disponerade för främmande makters

legationsbyggnader. Djurgårdsnämnden har i förevarande ärende varit i

samråd med byggnadsstyrelsen och erfarit att byggnadsstyrelsen ansett

samtliga övriga nu ifrågavarande områden, i den del beslut icke redan fattats

om deras speciella användning, fortfarande böra reserveras för statens

allmänna byggnader.

I detta sammanhang må särskilt framhållas att Stockholms stads önskemål

om bevarande såsom park och friluftsområde av de östra delarna av

Norra Djurgården lett till att staden genom ett år 1946 träffat avtal erhållit

nyttjanderätt på 50 år till den öppna delen av Ladugårdsgärdet samt

enligt ett nu föreliggande förslag till avtal avses förvärva äganderätten till

det s. k. Kaknäsområdet. Möjligheten att här skapa nya bostadsområden

har alltså bortfallit genom dessa stadens krav på friområden. Ett område

utanför 1931 års stadsplan, som alltjämt är i kronans hand och som skulle

kunna komma i fråga för bostadsbebyggelse (ca 1 400 eldstäder), är norra

delen av den s. k. Kampementsbacken. Denna mark har emellertid staden

begärt att få förvärva för sjukhusändamål.

Av den sålunda lämnade redogörelsen framgår, att inom Ladugårdsgärdet

endast jämförelsevis obetydliga områden äro omedelbart disponibla

för bostadsbebyggelse.

Inom Mariebergs-Konradsbergsområdena disponeras marken norr om

Rålambsvägen f. n. huvudsakligen av Psykiatriska sjukhuset. Det sammanlagda

antalet normaleldstäder, som enligt 1937 års stadsplan skulle

inrymmas inom denna norra del av områdena, uppgår till 4 694. Härav

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

7

hänföras omkring 290 eldstäder till mark i kvarteret Taffelberget utanför

sjukhusområdet. Inom detta kvarter ha emellertid nyligen uppförts kontorsbaracker

för bränslekommissionen, vilka torde omöjliggöra tomtmarkens

användning för bostadsändamål under en tid av 10 å 15 år framåt.

Återstoden av nyssnämnda 4 694 eldstäder kan icke tagas i anspråk för

bostadsbebyggelse annat än i den mån mark frigöres från sjukhusanvändningen.

Frigörandet av ytterligare mindre delar av sjukhusområdet för

bostadsbebyggelse ha vederbörande sjukhusmyndigheter åtminstone hittills

motsatt sig.

Marken söder om Rålambsvägen och väster om Birgittavägen disponeras

huvudsakligen för militära ändamål (ammunitionsfabriken och arméns

signalskola) och inrymmer enligt 1937 års stadsplan 4 079 bostadseldstäder.

Av dessa eldstäder äro cirka 840 belägna utanför de av militära myndigheter

disponerade områdena, nämligen

i kvarteret Trängkåren ........

» » Trådkompaniet .....

» » Klastorp ...........

» » Styckgjuteriet ......

» » Gamla Konradsberg .

116 eldstäder

194 »

186 *

178 »

166 »

Summa 840 eldstäder

Marken öster om Birgittavägen och Essingevägen, enligt 1937 års stadsplan

inrymmande 2 508 eldstäder, avses disponerad för allmänna byggnader

och hotell.

För närvarande skulle alltså inom Mariebergs-Konradsbergsområdena

kunna stå till förfogande för bostadsbebyggelse endast nyssnämnda mark

i kvarteren Trängkåren in. fl., inrymmande sammanlagt 840 normaleldstäder.

Om statsmakterna beslutade att Psykiatriska sjukhuset och arméns

signalskola inom en nära framtid skulle förflyttas från de områden de nu

innehava, skulle tydligen stora möjligheter vinnas att anskaffa mark för

bostadsändamål i denna del av staden. Huruvida vissa delar därvid böra

reserveras för statens allmänna byggnader är ännu icke utrett.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen är den mark, som

enligt gällande stadsplan avsetts för bostadsbebyggelse, i stor utsträckning

för närvarande bunden vid användning för militära och andra statliga

ändamål. I den mån så är förhållandet stå dessa områden tydligen icke till

förfogande för avhjälpande av den akuta bostadsbristen, utan äro att betrakta

som en reserv för framtiden.

Djurgårdsnämnden får därjämte framhålla, att under de senaste åren

från Stockholms stads sida framställts önskemål om sådana ändringar i

gällande stadsplaner för såväl Ladugårdsgärdet som Marieberg och Konradsberg,

vilka skulle medföra att kvartersmark för bostadsändamål utlägges

till tomtmark för stadens allmänna byggnader och ytterliga parker. Så

länge förhandlingar pågått i anledning av dessa framställningar, har den

härav berörda mark, som eljest stått till förfogande, icke kunnat av djurgårdskommissionen

eller djurgårdsnämnden planläggas och disponeras för

tomtförsäljning. Häri ligger alltså en bidragande orsak till den stagnation i

bostadsproduktionen inom Ladugårdsgärdet och Konradsberg-Marieberg,

som rått de senaste åren.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 222.

Enligt statsmakternas under de senaste åren fattade beslut i bostadspolitiska

frågor har vederbörande kommun ansvaret för planläggning och

ledning av bostadsproduktionen inom kommunens område. Bostadsförsörjningen

får sålunda i första hand anses vara en kommunal angelägenhet.

Givet är att om staten beslutar att förlägga exempelvis ett regemente

eller ett sjukhus till något mindre samhälle, detta beslut kan föra med sig

ett behov av nya bostäder, som det överstiger kommunens förmåga att

tillgodose. I en sådan situation torde det få anses vara statens skyldighet

att se till att erforderliga bostäder framskaffas. I en stad av Stockholms

storlek torde däremot tillkomsten av nya statliga ämbetsverk och institutioner

i och för sig icke behöva betyda en sådan belastning, att principen

om kommunens ansvar för bostadsförsörjningen därigenom skulle rubbas.

Betta ansvar innebär bland annat skyldighet att med hjälp av stadsplaneanordningar

och kommunikationsmedel sörja för att arbetsplatser och

bostäder lämpligt fördelas på de olika stadsdelarna.

Detta utesluter emellertid icke, att staten, vilken såsom arbetsgivare har

ett direkt intresse av att dess anställda kunna erhålla i förhållande till arbetsplatsen

lämpligt belägen bostad, bör så långt det är möjligt medverka härtill.

I nuvarande läge, då bostadsunderskott föreligger och hyresmarknaden

är väsentligt mindre rörlig än tidigare och därjämte statsapparaten kraftigt

utvidgats på olika områden, har staten — såsom motionärerna närmare

utvecklat — särskild anledning att tillse, att välbelägna bostäder

produceras i samband med uppförandet av nya ämbetshus. En bidragande

orsak till att staten bör träda in när det gäller bostäder på Ladugårdsgärdet

ligger också däri att så förhållandevis stora områden här reserverats för

statliga ändamål och att endast staten är ägare till exploateringsbar mark

inom dessa delar av staden.

Vilket eldsladsantal inom närbelägna områden, som man i varje särskilt

fall bör räkna med såsom erforderligt för befattningshavare vid ett ämbetsverk,

kan ju endast uppskattningsvis bedömas, eftersom befattningshavarnas

egna önskemål i första hand bli avgörande och en mängd olika faktorer

här kunna spela in. Förslagsvis kan man måhända antaga att hälften av

de anställda önska erhålla bostad inom sådana områden, som av kronan

skulle kunna ställas till förfogande i närheten av arbetsplatsen.

Såvitt djurgårdsnämnden kan finna, är det i förevarande sammanhang

väsentligaste syftet vunnet, därest bostäder sålunda kunna successivt tillskapas

i samband med tillkomsten av de nya arbetsplatserna. En annan

fråga är, huruvida dessa bostäder kunna eller böra för framtiden reserveras

för statsanställda. Att byggnaderna skulle uppföras av staten och bibehållas

i statens ägo torde enligt djurgårdsnämndens mening knappast komma

i fråga. Skulle tomtförsäljning ske till enskilda köpare, saknas möjlighet

att förbehålla blivande bostadslägenheter för en viss kategori av hyresgäster.

Däremot skulle måhända en viss säkerhet i detta hänseende kunna

erhållas, om vederbörande personalorganisation, på sätt motionärerna förordat,

i förekommande fall finge förvärva tomt med villkor att i första hand

upplåta lägenheter åt sina medlemmar. Djurgårdsnämnden utgår därvid

från att det icke kan anses lämpligt att i alltför hög grad koncentrera bostäderna

för befattningshavare i ett och samma verk. Frågan om den lämpligaste

formen för tillhandahållande av bostadstomterna bör enligt djurgårdsnämndens

mening göras till föremål för ytterligare utredning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

9

Med utgångspunkt från vad ovan anförts och under beaktande jämväl

av vad motionärerna andragit får djurgårdsnämnden uttala, att djurgårdsnämnden

för sin del är beredd att i den mån tillgängliga markutrymmen

förslå och kunna frigöras från nuvarande användning medverka till att

avhjälpa bostadsbehovet för tjänstemännen vid ämbetsverk å Ladugårdsgärdet

och Mariebergsområdet.

Stockholm den 16 april 1948.

DJURGÅRDSNÄMNDEN.

HARALD MALMBERG.

Nils Edling.

Bilaga C.

Till Riksdagens statsutskott.

Enligt resolution den 27 februari 1948 har Kungl. Maj:t anmodat 1945

års markkommission att avgiva yttrande över en inom riksdagen väckt,

till dess statsutskott hänvisad motion nr II: 248 om åtgärder för avhjälpande

av bostadsbehovet för de vid ämbetsverken å Ladugårdsgärdet och

Mariebergsområdet i Stockholm anställda tjänstemännen.

I anledning härav får 1945 års markkommission anföra följande.

Enligt ett av kommissionen den 20 mars 1946 avgivet, av Stockholms

stadsfullmäktige och statsmakterna sedermera godkänt förslag till avtal

har kronan till staden överlåtit äganderätten till bl. a. ett område om ca

4 250 kvm i kvarteret Ormbäraren å Mariebergsområdet att av staden användas

för skola och därmed sammanhängande ändamål. Den 12 september

1946 har kommissionen avgivit förslag till avtal mellan kronan och

Stockholms stad om bl. a. upplåtelse till staden under 50 år av ett område

om ca 1 000 000 kvm å Ladugårdsgärdet för användning såsom obebyggt

friområde. Detta avtalsförslag har i allt väsentligt godkänts av stadsfullmäktige

och statsmakterna. Vidare har kommissionen den 17 juni 1947

avlämnat förslag till avtal angående överlåtelse å Stockholms stad av bl. a.

kronan tillhörig mark om ca 835 000 kvm inom det s. k. Kaknäsområdet

å Djurgården. Sistnämnda avtalsförslag, som godkänts av Stockholms stadsfullmäktige,

är alltjämt beroende på statsmakternas prövning.

För närvarande pågå inom markkommissionen förhandlingar rörande

ett av Stockholms stad framställt önskemål att få förvärva norra

delen av Kampementsbacken å Ladugårdsgärdet för uppförande av ett

kroppssjukhus. Vidare har kommissionen upptagit fråga om ändring av

stadsplanen för den öster om nuvarande Rirgittavägen och söder om Rålambsvägen

belägna delen av Mariebergsområdet, varvid syftet är att möjliggöra

markens användning för statliga ämbetsbyggnader, bl. a. ett redan

påbörjat nybygge för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och lultfartsstyrelsen.

I sammanhang härmed har övervägts möjligheten att disponera den

sydöstra delen av Mariebergsområdet för ett större hotell, avsett att betjäna

företrädesvis personer som ankomma till Stockholm med flyg.

2 — Ilihang till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr 222.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 222.

Utöver vad nu nämnts komma frågor om dispositionen av kronans mark

å Ladugårdsgärdet och inom Mariebergsområdet icke att handläggas av

markkommissionen, som avser att slutföra sitt arbete under den allra närmaste

tiden. På grund härav kan kommissionen icke yttra sig om i vad

mån återstående bebyggbar mark kan användas för bostadsändamål utan

torde det tillkomma djurgårdsnämnden att i första hand taga ståndpunkt

till dessa frågor.

Stockholm den 12 april 1948.

FÖR 1945 ÄRS MARKKOMMISSION:

TORSTEN NOTHIN.

Nils Joachimsson.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1948

841877

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.