Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.
1948-11-11 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1948:235, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.
Dokumentets text
6
Statsutskottets utlåtande nr 235.
Nr 235.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1948/49, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde.
(2:a avd.)
Driftbudgeten.
Åttonde huvudtiteln.
1:°) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I propositionen nr 303 har
Kungl. Maj :t (bilaga 4, punkt 1, s. 11 och 12 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 15 oktober 1948) föreslagit
riksdagen medgiva, att den i avlöningsstaten för statens etnografiska museum
upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal må
för budgetåret 1948/49 överskridas med högst 2 500 kronor.
Hos Kungl. Maj :t har vetenskapsakademien anhållit, att anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal vid etnografiska museet måtte för
budgetåret 1948/49 få överskridas med 2 500 kronor för bestridande av ökade
avlöningskostnader för tillfälliga visningsvakter vid museet. Förslag till
överenskommelse om avlöningsvillkoren för visningsvakterna vid bland annat
nämnda museum har uppgjorts efter förhandlingar inför statens avtalsnämnd
samt godtagits av museet under förutsättning av att medel för
dess genomförande beviljades av Kungl. Maj :t.
Departementschefen har erinrat om att Kungl. Maj :t genom beslut den
4 juni 1948 anvisat 1 250 kronor från åttonde huvudtitelns anslag till extra
utgifter till bestridande av museets ökade kostnader för avlönande av visningsvakter
under senare hälften av budgetåret 1947/48 vid genomförande
av nyssnämnda överenskommelse.
Utskottet får med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts ifrågavarande
förslag hemställa,
att riksdagen må medgiva, att den i avlöningsstaten för
statens etnografiska museum upptagna anslagsposten till
avlöningar till icke-ordinarie personal må för budgetåret
1948/49 överskridas med högst 2 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 235.
7
2:o) Uppsala universitet: Inredning av nybyggnaden för meteorologiska
institutionen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 12), vilket
innebär ytterligare medelsanvisning till ifrågavarande ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredning av
nybyggnaden för meteorologiska institutionen å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 57 000 kronor.
3:o) Anskaffning av matematikmaskinutrustning. Kungl. Maj:t har (punkt
3, s. 12—17) föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att disponera
de medel, som av riksdagen anvisats för anskaffning av matematikmaskinutrustning,
jämväl för tillverkning inom landet av dylik utrustning.
Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 275 framlagda förslag
beslöt 1947 års riksdag (skrivelse nr 373) dels bemyndiga Kungl. Maj :t att
vidtaga åtgärder för anskaffning av matematikmaskinutrustning inom en
kostnadsram av 2 000 000 kronor, dels ock till Anskaffning av matematikmaskinutrustning
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 kronor.
Ifrågavarande åtgärder grundade sig på ett av den s. k. matematikmaskinutredningen
den 30 april 1947 avlämnat första betänkande med förslag till
närmast erforderliga åtgärder för tillgodoseende av Sveriges behov av matematikmaskiner.
I nämnda betänkande förordades, att en matematikmaskin
för svenskt bruk skulle anskaffas genom inköp i utlandet.
Vidare framgick av betänkandet, att utredningen avsåge att framdeles,
i god tid innan en matematikmaskinanläggning blivit tillgänglig inom landet,
avgiva förslag rörande anläggningens handhavande samt att frågan
om tillverkning inom landet av en matematikmaskin borde upptagas till
fortsatt övervägande, därest det skulle visa sig, att matematikmaskinanläggning
ej inom rimlig tid kunde anskaffas från utlandet.
Med skrivelse den 2 juni 1948 har matematikmaskinutredningen till slutförande
av sitt uppdrag överlämnat betänkande angående genomförande av
beslutad anskaffning av matematikmaskinutrustning m. m.
Beträffande frågan om anskaffande av matematikmaskinutrustning från
utlandet framhåller utredningen härvid, att utvecklingen hittills icke förlöpt
så gynnsamt, som vid det föregående betänkandets avgivande kunde
förutsättas. Orsakerna härtill vore flera. Sålunda torde man under krigets
tryck ha vant sig vid en snabbhet i realiserandet av tekniskt-vetenskapliga
projekt, som det numera, under fredliga förhållanden, ej varit möjligt
att uppnå. Vidare hade man funnit sig böra nedlägga ett synnerligen omsorgsfullt
projekteringsarbete i syfte att få de nya maskinerna så ändamålsenliga
och allsidigt användbara som möjligt. Slutligen torde också de
tekniska svårigheterna i flera fall visat sig vara avsevärt större än man
8
Statsutskottets utlåtande nr 235.
från början haft anledning förutsätta. En anskaffning av matematikmaskinutrustning
från utlandet hade till följd härav ännu icke ifrågakommit,
varför det av 1947 års riksdag lämnade bemyndigandet ännu ej tagits i anspråk.
Sammanfattningsvis anför utredningen, att möjlighet att beställa en elektronrörsmaskin
från utlandet föreligger på åtminstone fyra håll, alla i
U. S. A. Samtliga dessa maskiner vore dock ännu långt från sin fullbordan.
En bedömning av dem i rent tekniskt avseende och med avseende på
de olika tillverkarnas möjligheter att inom utlovad tid genomföra en leverans
vore därför ganska svår och torde kräva ingående studier på platsen.
Utredningen framhåller, att under tiden efter det föregående betänkandets
avgivande ett stegrat intresse för tillverkning av en matematikmaskinanläggning
inom landet förmärkts inom svenska industri- och forskningskretsar.
Sålunda hade LKB Produkter Fabriks Aktiebolag, med vilket företag
utredningen tidigare samrått rörande möjligheterna att medverka vid
ett maskinbygge, i januari 1948 meddelat utredningen, att möjlighet förelåge
för företaget att i en nyuppförd verkstadsbyggnad bidraga med experiment
och tillverkningar i samband med framställning av matematikmaskiner.
Vidare hade professorerna O. H. Faxén, H. Alfvén och T. Laurent vid
tekniska högskolan i Stockholm i skrivelse den 23 mars 1948 anhållit om
stöd för byggande av en »elektrosiffermaskin» vid högskolan. Av ett av
docenten vid högskolan C. Palm till skrivelsen fogat »Förslag till program
för planering, konstruktion och byggnad av snabbsiffermaskin» framgår,
att den planerade maskinen vore avsedd att bliva allsidigt användbar (alltså
icke specialiserad på vissa typer av problem) och fullt modern samt att
den skulle få minst lika stor kapacitet som någon känd, färdigbyggd maskin.
Den skulle byggas av huvudsakligen inom landet tillverkad materiel.
Kostnaderna för byggande av maskinen ha beräknats till 580 000 kronor
och fördela sig med 202 000 kronor på löner, 15 000 kronor på utrustning
av laboratorier och lokaler, 340 000 kronor på anskaffning av materiel och
apparatur och 23 000 kronor på allmänna omkostnader.
Utredningen har ansett lämpligt, att strävandena inriktades på att redan
från första början anskaffa två matematikmaskinanläggningar, den
ena genom inköp från utlandet och den andra genom tillverkning inom landet.
Utredningen har därför förordat, dels att en matematikmaskin av siffertyp,
företrädesvis en elektronrörsmaskin, snarast beställes från utlandet,
sannolikt U. S. A., dels ock att förplanering för inhemsk tillverkning av en
matematikmaskin snarast igångsättes.
Vid tillverkningen syntes det projekt till elektronrörsmaskin, som enligt
det föregående utarbetats och som anslöte sig till vissa av de nyaste amerikanska
projekten, böra läggas till grund. Detaljplaneringen syntes böra
företagas så, att säkerhet vunnes att den uppgivna byggnadskostnaden, i
runt tal 600 000 kronor, ej överskredes. Härvid borde dock samtidigt möjligheten
till framtida utvidgning hållas i sikte. Det syntes angeläget att vid
Statsutskottets utlåtande nr 235.
9
tillverkningen utländsk expertis konsulterades i den män så erfordrades.
Enligt vad utredningen inhämtat förelåge goda utsikter för ett sådant samarbete.
Utredningen har förutsatt, att med anskaffandet av matematikmaskinutrustningarna
sammanhängande bestyr skulle anförtros åt ett av Kungl.
Maj :t tillsatt organ, matematikmaskinnämnden, som jämväl borde utgöra
centralorgan för studiet av matematikmaskinfrågor och borde erhålla i uppdrag
att överväga frågan om definitiv organisation för matematikmaskinservice.
Utredningen förutsätter vidare, att nämnden hör utgöra underlag
för ett eventuellt blivande särskilt organ för matematikmaskinservice.
Kostnaderna för inköp av matematikmaskinutrustning från utlandet äro
vanskliga att beräkna, framhåller utredningen. Med ledning av senast inhämtade
uppgifter kunde dock förutses, att kostnaderna icke komme att
överstiga 1 000 000 kronor, inklusive tullavgifter och andra omkostnader.
För anskaffning av hjälpmaskiner, verkstadsutrustning in. in. ha beräknats
100 000 kronor och i årskostnader för nämnden 44 000 kronor. Då tillverkningen
av en matematikmaskin inom landet enligt det föregående uppskattats
till i runt tal 600 000 kronor, varav 26 000 kronor för förplaneringar,
skulle de sammanlagda kostnaderna alltså kunna beräknas uppgå till
1 744 000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Som av den lämnade redogörelsen framgått meddelades av 1947 års
riksdag principbeslut av innebörd, att Kungl. Maj :t bemyndigades att inom
en kostnadsram av 2 000 000 kronor vidtaga åtgärder för anskaffning av
matematikmaskinutrustning. Detta bemyndigande avsåg närmast förvärv
av en matematikmaskin från utlandet, vilket matematikmaskinutredningen
i sitt tidigare betänkande ansett i första hand böra ifrågakomma. Emellertid
har, såsom utredningen i sitt den 2 juni 1948 avlämnade slutbetänkande
anfört, utvecklingen med avseende å möjligheterna att anskaffa en matematikmaskin
från utlandet icke förlöpt så gynnsamt som man tidigare ansett
sig kunna räkna med. Å andra sidan ha förutsättningarna för att inom
landet inom rimlig tid framställa en matematikmaskin avsevärt förbättrats
under senaste året. Utredningen har därför förordat, att, samtidigt som strävandena
alltjämt inriktas på att från utlandet förvärva en maskin, förplanering
för tillverkning inom landet av en dylik påbörjas. Utredningen har
nämligen funnit flera omständigheter tyda på att Sverige har behov av mer
än en maskinanläggning.
För egen del vill jag framhålla, att de svårigheter av främst teknisk natur,
som av utredningen åberopats, i förening med de rådande valutaförhållandena
göra det osannolikt, att en matematikmaskinutrustning skulle
kunna inom rimlig tid anskaffas genom inköp från utlandet. Med hänsyn
till det mycket angelägna behovet av att kunna för skilda ändamål utnyttja
dylik utrustning synas därför allvarliga ansträngningar böra göras för att
framställa en matematikmaskin inom landet. Gynnsamma förutsättningar
härför synas, som förut nämnts, numera föreligga. Den plan för ett maskinhygge,
som utarbetats av docenten C. Palm vid tekniska högskolan i Stockholm,
torde därvid lämpligen böra läggas till grund för fortsatta undersökningar
i sådant syfte. Det må framhållas, att tillverkningen av en matema2
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. AV 233—235.
10
Statsutskottets utlåtande nr 235.
tikmaskin givetvis bör igångsättas endast om förplaneringen klart ådagalägger,
att tillverkningsprogrammet kan realiseras inom rimlig tid och kostnad.
Då det av riksdagen tidigare givna bemyndigandet för Kungl. Maj :t beträffande
anskaffande av matematikmaskinutrustning närmast avsett inköp
av dylik från utlandet, torde med hänsyn till vad jag nyss anfört ifrågavarande
bemyndigande, därest ej riksdagen framställer erinran häremot,
framdeles få avse jämväl byggande av en matematikmaskinanläggning inom
landet. Vidare bör medgivande inhämtas av riksdagen att disponera det
för budgetåret 1947/48 beviljade reservationsanslaget av 100 000 kronor
till Anskaffning av matematikmaskinutrustning jämväl för tillverkning inom
landet av dylik utrustning. Någon utvidgning av den kostnadsram, 2 000 000
kronor, som gäller för det nuvarande bemyndigandet, torde icke vara erforderlig,
enär enligt de av utredningen numera verkställda beräkningarna
kostnaderna för såväl inköp från utlandet av en matematikmaskin som tillverkning
inom landet av en dylik väl torde kunna rymmas inom angivna
ram.
För att handhava den fortsatta planläggningen och ledningen av arbetet
med anskaffande av matematikmaskiner torde lämpligen i anslutning till
utredningens förslag ett särskilt organ, en matematikmaskinnämnd, böra
tillsättas. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att härutinnan meddela
erforderliga bestämmelser.
Utskottet, som icke har något att erinra mot att tillverkningen av matematikmaskinutrustning
sker inom landet, tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts
förevarande förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att disponera
de medel, som av riksdagen anvisats för anskaffning av matematikmaskinutrustning,
jämväl för tillverkning inom landet
av dylik utrustning.
4:o) Bidrag till viss akademisk undervisning i statskunskap. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 4, s. 17 och 18), vilket avser anvisande av medel
såsom ersättning åt förre tjeckoslovakiske ministern i Stockholm Edvard
Tåborsky för meddelande av undervisning i statskunskap vid Stockholms
högskola eller eljest enligt universitetskanslerns bestämmande, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till viss akademisk undervisning
i statskunskap å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1948/49 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.
5:o) Bidrag till vetenskaplig expedition till Antarktis. Kungl. Maj:t har
(punkt 5, s. 18—20) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vetenskaplig expedition
till Antarktis å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Genom norska ambassaden i Stockholm har till Sverige framförts en
inbjudan att deltaga i en planlagd vetenskaplig expedition till Antarktis åren
Statsutskottets utlåtande nr 235.
11
1949—52. Ändamålet med denna expedition, i vilken enligt planerna skola
deltaga vetenskapsmän från Sverige, Norge och Storbritannien, är att inom
Antarktisområdet företaga meteorologiska, glaciologiska, topografiska och
geologiska undersökningar. Expeditionen omfattas på vetenskapligt håll i
Sverige med stort intresse, och för det förberedande arbetet med densamma
har bildats en särskild kommitté, »Svenska anlarktiska kommittén», under
ledning av professorn vid Stockholms högskola Hans W:son Ahlmann. Om
expeditionens forskningsuppgifter inhämtas av handlingarna i ärendet bland
annat följande.
Den ursprungliga anledningen till det samarbete mellan Sverige, Norge
och Storbritannien på polarforskningens område, som den planerade expeditionen
till Antarktis skall söka förverkliga, har varit den s. k. nutida klimatfluktuationen.
Denna har tagit sig uttryck i en stegrad temperatur särskilt
under vinter, höst och vår. Temperaturökningen, som kan spåras tillbaka
till mitten av 1800-talet, har under de senaste decennierna tilltagit och gör
sig allt starkare gällande ju längre mot norr man kommer. Man talar
om en ökad atmosfärisk cirkulation, genom vilken större värmemängder än
förut transporteras från sydliga till nordliga breddgrader. På grund härav
ha också stora förändringar ägt rum beträffande temperaturer och salthalt i
Nordatlanten och därmed i fiskens vandringsvägar; detta gäller särskilt i
fråga om torsken och sillen. Drivisens utbredning i de arktiska farvattnen
har avsevärt minskat, skogarna — framförallt i Skandinavien men även
i Nordamerika — utbreda sig hastigt ovanför de tidigare trädgränserna och
barrträdens tillväxthastighet synes öka, åtminstone i de nordligaste delarna
av Skandinavien.
Det har emellertid efter hand visat sig att denna klimatfluktuation gör
sig gällande icke blott på höga nordliga breddgrader utan över största
delen av jorden. Glaciärerna, som äro klimatiska registratorer, draga sig
sålunda snabbt tillbaka inom alla kända bergsområden, och mer eller mindre
ödesdigra förändringar både i temperatur och nederbörd ha inträffat t. ex.
1 Afrika. Om Antarktis vet man däremot mycket litet eller intet. Såsom
jordens utan jämförelse betydelsefullaste isområde intager därför denna
kontinent nu en nyckelställning för avgörandet om den nutida klimatfluktuationen
är universell eller begränsad. Ett svar på denna fråga blir avgörande
för förklaringen av klimatets ändringar.
Det för expeditionen avsedda undersökningsområdet, Drottning Mauds
land, erbjuder genom sin naturbeskaffenhet enastående möjligheter för att
belysa de berörda problemen. Glaciologien kommer därför att intaga en huvudplats
på expeditionens program och handhaves av Sverige.
Den andra huvuduppgiften, på intimaste sätt samordnad med den förra,
är meteorologien, för vilken Norge närmast kommer att ansvara.
Den tredje huvuduppgiften, geologien, faller på Storbritannien och väntas
ge betydelsefulla resultat angående Antarktis byggnad i förhållande till andra
kontinenters.
Kostnaderna för expeditionen ha beräknats till högst .‘5 100 000 och lägst
2 140 000 norska kronor. Från norsk sida har man räknat med alt huvuddelen
av dessa kostnader skall bestridas av Norge men att även ett visst
ekonomiskt stöd skall lämnas av Sverige och Storbritannien. Sistnämnda
båda länder ha föreslagits skola svara för utgifter på omkring 400 000 norska
kronor vardera, motsvarande ungefär 300 000 svenska kronor. Den på
12
Statsutskottets utlåtande nr 235.
Sverige belöpande andelen av de beräknade kostnaderna fördelar sig enligt
en av professorn Ahlmann ingiven sammanställning till följande poster:
löner ................................................ kronor 89 200
försäkringar .......................................... » 15 000
proviant ............................................ » 20 000
hus .................................................. » 15 000
diverse utrustning .................................. » 20 500
vetenskaplig utrustning och litteratur.................. » 80 000
förberedelser ...................................... » 16 500
bearbetning och tryckning ............................ » 25 000
oförutsedda utgifter .................................. » 18 800
Summa kronor 300 000.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
Ett av huvudsyftena med den nu planerade expeditionen till Antarktis
är — som av den lämnade redogörelsen framgått — att genom forskningar
inom detta område söka ernå vidgad kännedom om den sedan åtskilliga decennier
iakttagna s. k. nutida klimatfluktuationen. Det synes uppenbart,
att det här gäller ett spörsmål, som icke blott är av betydande vetenskapligt
intresse utan därjämte, med hänsyn till de djupgående verkningar en
fortgående klimatförändring kan komma att medföra, av den allra största
praktiska betydelse. Även expeditionens övriga forskningsuppgifter torde
vara av betydande vikt. Med hänsyn härtill anser jag mig böra förorda, att
även vårt land bidrager till förverkligandet av de uppgjorda planerna, och
tillstyrker därför, att statsbidrag anvisas för ändamålet. Då jag icke funnit
anledning till erinran mot de i ärendet företedda kostnadsberäkningarna,
torde det svenska bidraget böra beräknas till sammanlagt högst 300 000
kronor. Härav synes ett belopp om 100 000 kronor erfordras redan under
innevarande budgetår, huvudsakligen för bestridande av de med det förberedande
arbetet förenade kostnaderna och för anskaffandet av vetenskaplig
utrustning. För ändamålet bör därför å tilläggsstat I till riksstaten för
innevarande budgetår uppföras ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Utskottet får framhålla betydelsen av att den planerade expeditionen kommer
till stånd i syfte att närmare utforska de synnerligen viktiga problem,
om vilka här är fråga. Utskottet tillstyrker därför bifall till Kungl. Maj :ts
förslag och hemställer förty,
att riksdagen må till Bidrag till vetenskaplig expedition
till Antarktis å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Stockholm den 11 november 1948.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 233.
488890. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1918.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:456 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition mgående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49, i vad propositionen a a1 i texten