Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

1948-11-11 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:235, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 235.

Nr 235.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1948/49, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde.

(2:a avd.)

Driftbudgeten.

Åttonde huvudtiteln.

1:°) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I propositionen nr 303 har

Kungl. Maj :t (bilaga 4, punkt 1, s. 11 och 12 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 15 oktober 1948) föreslagit

riksdagen medgiva, att den i avlöningsstaten för statens etnografiska museum

upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal må

för budgetåret 1948/49 överskridas med högst 2 500 kronor.

Hos Kungl. Maj :t har vetenskapsakademien anhållit, att anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal vid etnografiska museet måtte för

budgetåret 1948/49 få överskridas med 2 500 kronor för bestridande av ökade

avlöningskostnader för tillfälliga visningsvakter vid museet. Förslag till

överenskommelse om avlöningsvillkoren för visningsvakterna vid bland annat

nämnda museum har uppgjorts efter förhandlingar inför statens avtalsnämnd

samt godtagits av museet under förutsättning av att medel för

dess genomförande beviljades av Kungl. Maj :t.

Departementschefen har erinrat om att Kungl. Maj :t genom beslut den

4 juni 1948 anvisat 1 250 kronor från åttonde huvudtitelns anslag till extra

utgifter till bestridande av museets ökade kostnader för avlönande av visningsvakter

under senare hälften av budgetåret 1947/48 vid genomförande

av nyssnämnda överenskommelse.

Utskottet får med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts ifrågavarande

förslag hemställa,

att riksdagen må medgiva, att den i avlöningsstaten för

statens etnografiska museum upptagna anslagsposten till

avlöningar till icke-ordinarie personal må för budgetåret

1948/49 överskridas med högst 2 500 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 235.

7

2:o) Uppsala universitet: Inredning av nybyggnaden för meteorologiska

institutionen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 12), vilket

innebär ytterligare medelsanvisning till ifrågavarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredning av

nybyggnaden för meteorologiska institutionen å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 57 000 kronor.

3:o) Anskaffning av matematikmaskinutrustning. Kungl. Maj:t har (punkt

3, s. 12—17) föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att disponera

de medel, som av riksdagen anvisats för anskaffning av matematikmaskinutrustning,

jämväl för tillverkning inom landet av dylik utrustning.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 275 framlagda förslag

beslöt 1947 års riksdag (skrivelse nr 373) dels bemyndiga Kungl. Maj :t att

vidtaga åtgärder för anskaffning av matematikmaskinutrustning inom en

kostnadsram av 2 000 000 kronor, dels ock till Anskaffning av matematikmaskinutrustning

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

100 000 kronor.

Ifrågavarande åtgärder grundade sig på ett av den s. k. matematikmaskinutredningen

den 30 april 1947 avlämnat första betänkande med förslag till

närmast erforderliga åtgärder för tillgodoseende av Sveriges behov av matematikmaskiner.

I nämnda betänkande förordades, att en matematikmaskin

för svenskt bruk skulle anskaffas genom inköp i utlandet.

Vidare framgick av betänkandet, att utredningen avsåge att framdeles,

i god tid innan en matematikmaskinanläggning blivit tillgänglig inom landet,

avgiva förslag rörande anläggningens handhavande samt att frågan

om tillverkning inom landet av en matematikmaskin borde upptagas till

fortsatt övervägande, därest det skulle visa sig, att matematikmaskinanläggning

ej inom rimlig tid kunde anskaffas från utlandet.

Med skrivelse den 2 juni 1948 har matematikmaskinutredningen till slutförande

av sitt uppdrag överlämnat betänkande angående genomförande av

beslutad anskaffning av matematikmaskinutrustning m. m.

Beträffande frågan om anskaffande av matematikmaskinutrustning från

utlandet framhåller utredningen härvid, att utvecklingen hittills icke förlöpt

så gynnsamt, som vid det föregående betänkandets avgivande kunde

förutsättas. Orsakerna härtill vore flera. Sålunda torde man under krigets

tryck ha vant sig vid en snabbhet i realiserandet av tekniskt-vetenskapliga

projekt, som det numera, under fredliga förhållanden, ej varit möjligt

att uppnå. Vidare hade man funnit sig böra nedlägga ett synnerligen omsorgsfullt

projekteringsarbete i syfte att få de nya maskinerna så ändamålsenliga

och allsidigt användbara som möjligt. Slutligen torde också de

tekniska svårigheterna i flera fall visat sig vara avsevärt större än man

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 235.

från början haft anledning förutsätta. En anskaffning av matematikmaskinutrustning

från utlandet hade till följd härav ännu icke ifrågakommit,

varför det av 1947 års riksdag lämnade bemyndigandet ännu ej tagits i anspråk.

Sammanfattningsvis anför utredningen, att möjlighet att beställa en elektronrörsmaskin

från utlandet föreligger på åtminstone fyra håll, alla i

U. S. A. Samtliga dessa maskiner vore dock ännu långt från sin fullbordan.

En bedömning av dem i rent tekniskt avseende och med avseende på

de olika tillverkarnas möjligheter att inom utlovad tid genomföra en leverans

vore därför ganska svår och torde kräva ingående studier på platsen.

Utredningen framhåller, att under tiden efter det föregående betänkandets

avgivande ett stegrat intresse för tillverkning av en matematikmaskinanläggning

inom landet förmärkts inom svenska industri- och forskningskretsar.

Sålunda hade LKB Produkter Fabriks Aktiebolag, med vilket företag

utredningen tidigare samrått rörande möjligheterna att medverka vid

ett maskinbygge, i januari 1948 meddelat utredningen, att möjlighet förelåge

för företaget att i en nyuppförd verkstadsbyggnad bidraga med experiment

och tillverkningar i samband med framställning av matematikmaskiner.

Vidare hade professorerna O. H. Faxén, H. Alfvén och T. Laurent vid

tekniska högskolan i Stockholm i skrivelse den 23 mars 1948 anhållit om

stöd för byggande av en »elektrosiffermaskin» vid högskolan. Av ett av

docenten vid högskolan C. Palm till skrivelsen fogat »Förslag till program

för planering, konstruktion och byggnad av snabbsiffermaskin» framgår,

att den planerade maskinen vore avsedd att bliva allsidigt användbar (alltså

icke specialiserad på vissa typer av problem) och fullt modern samt att

den skulle få minst lika stor kapacitet som någon känd, färdigbyggd maskin.

Den skulle byggas av huvudsakligen inom landet tillverkad materiel.

Kostnaderna för byggande av maskinen ha beräknats till 580 000 kronor

och fördela sig med 202 000 kronor på löner, 15 000 kronor på utrustning

av laboratorier och lokaler, 340 000 kronor på anskaffning av materiel och

apparatur och 23 000 kronor på allmänna omkostnader.

Utredningen har ansett lämpligt, att strävandena inriktades på att redan

från första början anskaffa två matematikmaskinanläggningar, den

ena genom inköp från utlandet och den andra genom tillverkning inom landet.

Utredningen har därför förordat, dels att en matematikmaskin av siffertyp,

företrädesvis en elektronrörsmaskin, snarast beställes från utlandet,

sannolikt U. S. A., dels ock att förplanering för inhemsk tillverkning av en

matematikmaskin snarast igångsättes.

Vid tillverkningen syntes det projekt till elektronrörsmaskin, som enligt

det föregående utarbetats och som anslöte sig till vissa av de nyaste amerikanska

projekten, böra läggas till grund. Detaljplaneringen syntes böra

företagas så, att säkerhet vunnes att den uppgivna byggnadskostnaden, i

runt tal 600 000 kronor, ej överskredes. Härvid borde dock samtidigt möjligheten

till framtida utvidgning hållas i sikte. Det syntes angeläget att vid

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 235.

9

tillverkningen utländsk expertis konsulterades i den män så erfordrades.

Enligt vad utredningen inhämtat förelåge goda utsikter för ett sådant samarbete.

Utredningen har förutsatt, att med anskaffandet av matematikmaskinutrustningarna

sammanhängande bestyr skulle anförtros åt ett av Kungl.

Maj :t tillsatt organ, matematikmaskinnämnden, som jämväl borde utgöra

centralorgan för studiet av matematikmaskinfrågor och borde erhålla i uppdrag

att överväga frågan om definitiv organisation för matematikmaskinservice.

Utredningen förutsätter vidare, att nämnden hör utgöra underlag

för ett eventuellt blivande särskilt organ för matematikmaskinservice.

Kostnaderna för inköp av matematikmaskinutrustning från utlandet äro

vanskliga att beräkna, framhåller utredningen. Med ledning av senast inhämtade

uppgifter kunde dock förutses, att kostnaderna icke komme att

överstiga 1 000 000 kronor, inklusive tullavgifter och andra omkostnader.

För anskaffning av hjälpmaskiner, verkstadsutrustning in. in. ha beräknats

100 000 kronor och i årskostnader för nämnden 44 000 kronor. Då tillverkningen

av en matematikmaskin inom landet enligt det föregående uppskattats

till i runt tal 600 000 kronor, varav 26 000 kronor för förplaneringar,

skulle de sammanlagda kostnaderna alltså kunna beräknas uppgå till

1 744 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Som av den lämnade redogörelsen framgått meddelades av 1947 års

riksdag principbeslut av innebörd, att Kungl. Maj :t bemyndigades att inom

en kostnadsram av 2 000 000 kronor vidtaga åtgärder för anskaffning av

matematikmaskinutrustning. Detta bemyndigande avsåg närmast förvärv

av en matematikmaskin från utlandet, vilket matematikmaskinutredningen

i sitt tidigare betänkande ansett i första hand böra ifrågakomma. Emellertid

har, såsom utredningen i sitt den 2 juni 1948 avlämnade slutbetänkande

anfört, utvecklingen med avseende å möjligheterna att anskaffa en matematikmaskin

från utlandet icke förlöpt så gynnsamt som man tidigare ansett

sig kunna räkna med. Å andra sidan ha förutsättningarna för att inom

landet inom rimlig tid framställa en matematikmaskin avsevärt förbättrats

under senaste året. Utredningen har därför förordat, att, samtidigt som strävandena

alltjämt inriktas på att från utlandet förvärva en maskin, förplanering

för tillverkning inom landet av en dylik påbörjas. Utredningen har

nämligen funnit flera omständigheter tyda på att Sverige har behov av mer

än en maskinanläggning.

För egen del vill jag framhålla, att de svårigheter av främst teknisk natur,

som av utredningen åberopats, i förening med de rådande valutaförhållandena

göra det osannolikt, att en matematikmaskinutrustning skulle

kunna inom rimlig tid anskaffas genom inköp från utlandet. Med hänsyn

till det mycket angelägna behovet av att kunna för skilda ändamål utnyttja

dylik utrustning synas därför allvarliga ansträngningar böra göras för att

framställa en matematikmaskin inom landet. Gynnsamma förutsättningar

härför synas, som förut nämnts, numera föreligga. Den plan för ett maskinhygge,

som utarbetats av docenten C. Palm vid tekniska högskolan i Stockholm,

torde därvid lämpligen böra läggas till grund för fortsatta undersökningar

i sådant syfte. Det må framhållas, att tillverkningen av en matema2

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. AV 233—235.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 235.

tikmaskin givetvis bör igångsättas endast om förplaneringen klart ådagalägger,

att tillverkningsprogrammet kan realiseras inom rimlig tid och kostnad.

Då det av riksdagen tidigare givna bemyndigandet för Kungl. Maj :t beträffande

anskaffande av matematikmaskinutrustning närmast avsett inköp

av dylik från utlandet, torde med hänsyn till vad jag nyss anfört ifrågavarande

bemyndigande, därest ej riksdagen framställer erinran häremot,

framdeles få avse jämväl byggande av en matematikmaskinanläggning inom

landet. Vidare bör medgivande inhämtas av riksdagen att disponera det

för budgetåret 1947/48 beviljade reservationsanslaget av 100 000 kronor

till Anskaffning av matematikmaskinutrustning jämväl för tillverkning inom

landet av dylik utrustning. Någon utvidgning av den kostnadsram, 2 000 000

kronor, som gäller för det nuvarande bemyndigandet, torde icke vara erforderlig,

enär enligt de av utredningen numera verkställda beräkningarna

kostnaderna för såväl inköp från utlandet av en matematikmaskin som tillverkning

inom landet av en dylik väl torde kunna rymmas inom angivna

ram.

För att handhava den fortsatta planläggningen och ledningen av arbetet

med anskaffande av matematikmaskiner torde lämpligen i anslutning till

utredningens förslag ett särskilt organ, en matematikmaskinnämnd, böra

tillsättas. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att härutinnan meddela

erforderliga bestämmelser.

Utskottet, som icke har något att erinra mot att tillverkningen av matematikmaskinutrustning

sker inom landet, tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts

förevarande förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att disponera

de medel, som av riksdagen anvisats för anskaffning av matematikmaskinutrustning,

jämväl för tillverkning inom landet

av dylik utrustning.

4:o) Bidrag till viss akademisk undervisning i statskunskap. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 4, s. 17 och 18), vilket avser anvisande av medel

såsom ersättning åt förre tjeckoslovakiske ministern i Stockholm Edvard

Tåborsky för meddelande av undervisning i statskunskap vid Stockholms

högskola eller eljest enligt universitetskanslerns bestämmande, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till viss akademisk undervisning

i statskunskap å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1948/49 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

5:o) Bidrag till vetenskaplig expedition till Antarktis. Kungl. Maj:t har

(punkt 5, s. 18—20) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vetenskaplig expedition

till Antarktis å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49

anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Genom norska ambassaden i Stockholm har till Sverige framförts en

inbjudan att deltaga i en planlagd vetenskaplig expedition till Antarktis åren

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 235.

11

1949—52. Ändamålet med denna expedition, i vilken enligt planerna skola

deltaga vetenskapsmän från Sverige, Norge och Storbritannien, är att inom

Antarktisområdet företaga meteorologiska, glaciologiska, topografiska och

geologiska undersökningar. Expeditionen omfattas på vetenskapligt håll i

Sverige med stort intresse, och för det förberedande arbetet med densamma

har bildats en särskild kommitté, »Svenska anlarktiska kommittén», under

ledning av professorn vid Stockholms högskola Hans W:son Ahlmann. Om

expeditionens forskningsuppgifter inhämtas av handlingarna i ärendet bland

annat följande.

Den ursprungliga anledningen till det samarbete mellan Sverige, Norge

och Storbritannien på polarforskningens område, som den planerade expeditionen

till Antarktis skall söka förverkliga, har varit den s. k. nutida klimatfluktuationen.

Denna har tagit sig uttryck i en stegrad temperatur särskilt

under vinter, höst och vår. Temperaturökningen, som kan spåras tillbaka

till mitten av 1800-talet, har under de senaste decennierna tilltagit och gör

sig allt starkare gällande ju längre mot norr man kommer. Man talar

om en ökad atmosfärisk cirkulation, genom vilken större värmemängder än

förut transporteras från sydliga till nordliga breddgrader. På grund härav

ha också stora förändringar ägt rum beträffande temperaturer och salthalt i

Nordatlanten och därmed i fiskens vandringsvägar; detta gäller särskilt i

fråga om torsken och sillen. Drivisens utbredning i de arktiska farvattnen

har avsevärt minskat, skogarna — framförallt i Skandinavien men även

i Nordamerika — utbreda sig hastigt ovanför de tidigare trädgränserna och

barrträdens tillväxthastighet synes öka, åtminstone i de nordligaste delarna

av Skandinavien.

Det har emellertid efter hand visat sig att denna klimatfluktuation gör

sig gällande icke blott på höga nordliga breddgrader utan över största

delen av jorden. Glaciärerna, som äro klimatiska registratorer, draga sig

sålunda snabbt tillbaka inom alla kända bergsområden, och mer eller mindre

ödesdigra förändringar både i temperatur och nederbörd ha inträffat t. ex.

1 Afrika. Om Antarktis vet man däremot mycket litet eller intet. Såsom

jordens utan jämförelse betydelsefullaste isområde intager därför denna

kontinent nu en nyckelställning för avgörandet om den nutida klimatfluktuationen

är universell eller begränsad. Ett svar på denna fråga blir avgörande

för förklaringen av klimatets ändringar.

Det för expeditionen avsedda undersökningsområdet, Drottning Mauds

land, erbjuder genom sin naturbeskaffenhet enastående möjligheter för att

belysa de berörda problemen. Glaciologien kommer därför att intaga en huvudplats

på expeditionens program och handhaves av Sverige.

Den andra huvuduppgiften, på intimaste sätt samordnad med den förra,

är meteorologien, för vilken Norge närmast kommer att ansvara.

Den tredje huvuduppgiften, geologien, faller på Storbritannien och väntas

ge betydelsefulla resultat angående Antarktis byggnad i förhållande till andra

kontinenters.

Kostnaderna för expeditionen ha beräknats till högst .‘5 100 000 och lägst

2 140 000 norska kronor. Från norsk sida har man räknat med alt huvuddelen

av dessa kostnader skall bestridas av Norge men att även ett visst

ekonomiskt stöd skall lämnas av Sverige och Storbritannien. Sistnämnda

båda länder ha föreslagits skola svara för utgifter på omkring 400 000 norska

kronor vardera, motsvarande ungefär 300 000 svenska kronor. Den på

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 235.

Sverige belöpande andelen av de beräknade kostnaderna fördelar sig enligt

en av professorn Ahlmann ingiven sammanställning till följande poster:

löner ................................................ kronor 89 200

försäkringar .......................................... » 15 000

proviant ............................................ » 20 000

hus .................................................. » 15 000

diverse utrustning .................................. » 20 500

vetenskaplig utrustning och litteratur.................. » 80 000

förberedelser ...................................... » 16 500

bearbetning och tryckning ............................ » 25 000

oförutsedda utgifter .................................. » 18 800

Summa kronor 300 000.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Ett av huvudsyftena med den nu planerade expeditionen till Antarktis

är — som av den lämnade redogörelsen framgått — att genom forskningar

inom detta område söka ernå vidgad kännedom om den sedan åtskilliga decennier

iakttagna s. k. nutida klimatfluktuationen. Det synes uppenbart,

att det här gäller ett spörsmål, som icke blott är av betydande vetenskapligt

intresse utan därjämte, med hänsyn till de djupgående verkningar en

fortgående klimatförändring kan komma att medföra, av den allra största

praktiska betydelse. Även expeditionens övriga forskningsuppgifter torde

vara av betydande vikt. Med hänsyn härtill anser jag mig böra förorda, att

även vårt land bidrager till förverkligandet av de uppgjorda planerna, och

tillstyrker därför, att statsbidrag anvisas för ändamålet. Då jag icke funnit

anledning till erinran mot de i ärendet företedda kostnadsberäkningarna,

torde det svenska bidraget böra beräknas till sammanlagt högst 300 000

kronor. Härav synes ett belopp om 100 000 kronor erfordras redan under

innevarande budgetår, huvudsakligen för bestridande av de med det förberedande

arbetet förenade kostnaderna och för anskaffandet av vetenskaplig

utrustning. För ändamålet bör därför å tilläggsstat I till riksstaten för

innevarande budgetår uppföras ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Utskottet får framhålla betydelsen av att den planerade expeditionen kommer

till stånd i syfte att närmare utforska de synnerligen viktiga problem,

om vilka här är fråga. Utskottet tillstyrker därför bifall till Kungl. Maj :ts

förslag och hemställer förty,

att riksdagen må till Bidrag till vetenskaplig expedition

till Antarktis å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Stockholm den 11 november 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 233.

488890. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:456 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition mgående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49, i vad propositionen a a1 i texten