Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 19A8/A9, i vad propositionen avser handelsdepartementets verksamhetsområde.
1948-11-18 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1948:236, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 19A8/A9, i vad propositionen avser handelsdepartementets verksamhetsområde.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 236.
]
Nr 236.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter
ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
19A8/A9, i vad propositionen avser handelsdepartementets
verksamhetsområde.
(1 :a avd.)
Driftbudgeten.
Tionde huvudtiteln.
l:o) Flygtekniska försöksanstalten: Komplettering av maskiner och utrustning.
I propositionen nr 303 har Kungl. Maj:t (bilaga 6, punkt 1, s. 25 och 26
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 15
oktober 1948) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 70 000 kronor.
Flygtekniska försöksanstaltens stora vindtunnel och höghastighetstunnel
taga båda den för driften erforderliga likströmmen från ett gemensamt omformaraggregat,
vilket medför att dessa båda tunnlar icke samtidigt kunna
nyttjas. Härigenom begränsas allvarligt möjligheten att effektivt utnyttja
tunnlarna. Då arbetsuppgifterna inom anstaltens aerodynamiska avdelning
alltmera ökas, medför denna brist betänkliga konsekvenser. På grund
av den långa leveranstiden för större motorer och då full effekt endast
mera sällan uttages i stora tunneln, skulle ett mindre omformaraggregat
kunna godtagas för denna. Av en tillfällighet bar det erbjudit sig en möjlighet
att redan under första halvåret 1949 erhålla leverans av ett omformaraggregat
om 300 hästkrafter, därest beställning kan placeras inom de
närmaste månaderna.
Kungl. Maj :ts förslag innebär, att ett anslag av 70 000 kronor anvisas
för anskaffning av det önskade omformaraggregatet.
Utskottet finner goda skäl tala för att medel i av Kungl. Maj :t föreslagen
omfattning anvisas för här avsedda ändamål och tillstyrker alltså Kungl.
Maj :ts förslag under nu förevarande punkt.
1 Bihang till riksdagens protokoll 191/8. 6 samt. Nr 236.
2
Statsutskottets utlåtande nr 236.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten:
Komplettering av maskiner och utrustning å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 70 000 kronor.
2:o) Lotsverket: Bärgning och iståndsättning av fyrskeppet nr 24 Reserv.
Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 27 och 28) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa
ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
Fyrskeppet nr 24 Reserv har på resa från Vinga till öregrund den 23 augusti
1948 grundstött och sjunkit vid grundet Kaggebåde nordväst om Malö
utanför Kungsbackafjorden.
På grundval av en efter dykarundersökning utfärdad dykarattest har
lotsstyrelsen beräknat kostnaden för fyrskeppets bärgning och iståndsättande
till 400 000 kronor. Anskaffningskostnaden för ett nytt fartyg har beräknats
till 1 000 000 kronor och leveranstiden till minst 3 år.
Föredragande statsrådet har ansett ett oundgängligt och snart behov föreligga
av ytterligare ett reservfyrskepp. Med hänsyn härtill, och då kostnaderna
för bärgning och iståndsättning av det sjunkna fyrskeppet avsevärt
understiga kostnaderna för anskaffande av ett nytt liknande fartyg,
har, framhåller statsrådet, Kungl. Maj :t genom beslut den 10 september
1948 bemyndigat lotsstyrelsen att träffa avtal med Röda bolaget rörande
bärgning av fartyget i huvudsaklig överensstämmelse med avgivet anbud.
För bärgningen beräknat belopp, 150 000 kronor, har ansetts böra anvisas
å tilläggsstat. Då fyrskeppet bör sättas i stånd så snart som möjligt, hava
jämväl utgifterna härför, cirka 250 000 kronor, synts böra bestridas genom
anvisande av medel å tilläggsstat. Ett anslag av sammanlagt 400 000
kronor erfordras alltså.
Utskottet anser sig med hänsyn till vad i ärendet förekommit böra tillstyrka
Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Lotsverket: Bärgning och iståndsättning
av fyrskeppet nr 24 Reserv å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av
400 000 kronor.
3:o) Angående bemyndigande att beställa ett statens isbrytarfartyg. Kungl.
Maj :t har (punkt 3, s. 28—34) föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl.
Maj :t att uppdraga åt marinförvaltningen att hos marinverkstäderna i
Karlskrona beställa ett statens isbrytarfartyg för en beräknad kostnad av
högst 10 068 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 236-
3
Vid anmälan av propositionen nr 132 till 1944 års riksdag förklarade föredragande
departementschefen, att en ny havsisbrytare borde anskaffas
med de huvuddimensioner och den maskineffekt, som 1941 års isbrytarutredning
föreslagit, och uttalade vidare, att det borde få ankomma på
Kungl. Maj :t att bedöma när fartygsbygget borde sättas igång och att i samband
med beslutet härom välja framdrivningsmaskineri. Utredningens kostnadskalkyler
borde i dåvarande läge kunna godtagas och kostnaden för det
dyraste alternativet, 5,65 miljoner kronor, borde läggas till grund för anslagsberäkningen.
I skrivelse den 27 juni 1944, nr 429, i anledning av förenämnda proposition
anmälde riksdagen bl. a., att riksdagen beslutat anskaffande av ytterligare
ett statens isbrytarfartyg av i huvudsak de dimensioner, som av föredragande
departementschefen förordats, för en beräknad kostnad av högst
5 050 000 kronor. Departementschefens uttalande om tidpunkten för anskaffandet
och sättet för val av maskintyp föranledde ingen erinran från
riksdagens sida. Riksdagen anmälde vidare, att riksdagen för budgetåret
1944/45 under tionde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 2 500 000
kronor till Statens isbrytarverksamhet: Anskaffande av ytterligare ett statens
isbrytarfartyg. Sedermera har riksdagen i skrivelser den 10 april
1945, nr 10, punkt 58, och den 27 mars 1946, nr 10, punkt 56, anmält sina
beslut att för vart och ett av budgetåren 1945/46 och 1946/47 för samma
ändamål anvisa reservationsanslag å 1 575 000 kronor.
Genom beslut den 22 september 1944 uppdrog Kungl. Maj :t åt marinförvaltningen
att verkställa ytterligare utredning rörande lämpligaste typen
av framdrivningsmaskineri för det nya isbrytarfartyget samt att uppgöra
definitivt förslag till fartyget.
Det har genom verkställda utredningar visat sig, att de anslag, som riksdagen
anvisat, icke äro tillräckliga för att täcka anskaffningskostnaderna
för det nya isbrytarfartyget. Då det för landets sjöfart är av högsta vikt att
fartygsbygget snarast kommer till stånd, har Kungl. Maj :t ansett sig böra
inhämta riksdagens bemyndigande att låta utlägga beställningar å fartyget.
Riksdagen förutsatte år 1944, att Kungl. Maj :t skulle avgöra, vilken maskintyp
som borde väljas för det nya isbrytarfartyget. Emedan totalkostnaden
för fartygsbygget är beroende av vilket maskineri som väljes, har
föredragande statsrådet ansett sig böra något uppehålla sig vid de olika synpunkter
som anlagts på detta spörsmål och härutinnan i huvudsak anfört
följande.
Redan inom 1941 års isbrytarutredning funnos skilda uppfattningar i
denna fråga. Under ärendets fortsatta behandling hade den tekniska sakkunskapen
varit delad i två meningsriktningar, av vilka förespråkarna för
den ena förordat, att fartyget borde utrustas med dieselelektriskt maskineri
och propellrar med fasta blad, medan från motsidan hävdats, att dieselmaskincri
och propellrar med vridbara blad vore att föredraga. Förstnämnda
maskintyp hade med framgång använts på statsisbrytaren Ymer och ett
flertal större utländska isbrytare, medan del andra slaget av maskineri,
4
Statsutskottets utlåtande nr 236.
som hittills icke prövats på stora isbrytarfartyg, visat sig vara väl lämpat
för vissa handelsfartyg, en del mindre marina fartyg och för isbrytande
bogserbåtar.
I fråga om anskaffningskostnaderna funnos till en början inga andra
hållpunkter än isbrytarutredningens kostnadsberäkningar. Enligt dessa kunde
kostnaderna vid maskineri enligt alternativ I, enligt vilket fartyget skulle
förses med dieselelektriskt maskineri och propellrar med fasta blad, beräknas
till 5,3 och enligt alternativ III, enligt vilket fartyget skulle förses med dieselmaskineri
och propellrar med vridbara blad, till 5,2 miljoner kronor. Av marinförvaltningen
nu redovisade anbud och kostnadsberäkningar gåve emellertid
vid handen, att kostnaderna vid alternativ III skulle överstiga kostnaderna
vid alternativ I med omkring 500 000 kronor. Redan detta syntes statsrådet
vara ett starkt skäl att välja sistnämnda alternativ.
Av förebragt utredning syntes det statsrådet framgå, att isbrytningsförmågan
hos ett fartyg utrustat med det ena eller andra slaget av maskineri vore
i stort sett likvärdig. Driftkostnaderna syntes även, oberoende av maskintyp,
bli ungefär desamma. På grundval av vunna praktiska erfarenheter vore det
att vänta att den nya isbrytaren bleve synnerligen driftsäker, om den utrustades
med dieselelektriskt maskineri. Mera ovisst syntes det statsrådet vara,
om ett isbrytarfartyg med dieselmaskineri och vridbara propellerblad skulle
visa samma driftsäkerhet under svåra isförhållanden. Ett maskineri av sistnämnda
typ vore även, om det installerades på en större isbrytare, så komplicerat,
att det förefölle sannolikt att det skulle kräva högre reparationsoch
underhållskostnader än det dieselelektriska.
Det sagda gåve enligt statsrådets mening vid handen, att alternativ I borde
föredragas framför alternativ III. Statsrådet ansåge sig icke kunna förorda
vare sig »alternativ I modifierat» eller att ett nyligen framfört alternativ
med ett fyrpropellrigt maskineri närmare undersöktes, då fartygsbygget
härigenom sannolikt skulle bli ytterligare försenat. I enlighet med Kungl.
Maj :ts ställningstagande till maskintypsfrågan i beslut den 10 september
1948 borde fartyget sålunda förses med dieselelektriskt maskineri och propellrar
med fasta blad enligt isbrytarutredningens alternativ I.
Statsrådet delade av marinförvaltningen uttalad uppfattning, att fartyget
borde byggas vid marinverkstäderna i Karlskrona, där den lägsta byggnadskostnaden
kunde påräknas. Marinförvaltningen, som upplyst att fartyget
såvitt nu kunde bedömas borde kunna färdigställas till vintern 1952/53,
hade beräknat totalkostnaderna för isbrytaren, om den byggdes vid marinverkstäderna
enligt detta alternativ, till 10 068 000 kronor, vilket medförde
behov av tilläggsanslag å sammanlagt 4 418 000 kronor.
Isbrytarutredningens kostnadsberäkning för alternativ I slutade på 5,3
miljoner kronor. Enligt vad statsrådet inhämtat hade av denna summa 5
miljoner kronor beräknats för byggnadskostnaderna för själva fartyget, medan
återstående 300 000 kronor avsetts för kostnaderna för anskaffning avviss
utrustning, administration, besiktning och provturer samt oförutsedda
utgifter. Med beloppet 5,3 miljoner kronor borde jämföras den av marinför
-
Statsutskottets utlåtande nr 236.
5
valtningen beräknade totalkostnaden för detta alternativ, 10 068 000 kronor,
ökad med beräknade pensionskostnader in. m. för marinverkstädernas varvspersonal,
150 000 kronor, och minskad med 115 000 kronor, motsvarande
kostnaderna för mellankommande utredningar beträffande maskintypen.
Jämförelsesiffran bleve alltså i runt tal 10,i miljoner kronor. Den totala kostnadsstegringen
uppginge således till ej mindre än omkring 90 %. Jämfördes
åter byggnadskostnaderna för själva fartyget, 5 respektive 8,25 miljoner kronor,
stannade ökningen vid cirka 65 %, en siffra som icke syntes vara högre
än motsvarande siffra för kostnadsökningen för handelsfartyg från 1942,
då isbrytarutredningens kostnadsberäkning verkställdes, till 1948. Merkostnaden
för isbrytarfartyget vore emellertid icke enbart beroende på ökade
material- och arbetskostnader. Till ökningen bidroge även den omständigheten,
att den nya isbrytarens bemanning ursprungligen beräknades till 39
man men numera, sedan trevaktssystein med riksdagens godkännande i viss
utsträckning införts på isbrytarfartygen, måste beräknas kunna uppgå till
56 man.
Isbrytarutredningen syntes ha räknat med ett väl lågt belopp för utrustning,
administration, oförutsedda utgifter in. m. Marinförvaltningen hade
angivit medelsbehovet för dessa ändamål till 1,7 miljoner kronor, därav —
enligt vad statsrådet under hand inhämtat — omkring 550 000 kronor till
anskaffning av inventarier, omkring 475 000 kronor för administration, besiktning
och kontroll av fartygsbygget och omkring 675 000 kronor för oförutsedda
utgifter. Bland de inventarier, som marinförvaltningen ansett erforderliga
för att fartyget skulle kunna utnyttjas fullt effektivt, finge nämnas
radar, gyrokompass, telefoner och högtalaranläggningar. Beloppet till oförutsedda
utgifter skulle bl. a. kunna användas för att täcka kostnaderna för
eventuella, vid fartygsbyggen av denna komplicerade typ ofrånkomliga kompletteringar
under byggnadstiden.
Då statsrådet delade marinförvaltningens uppfattning att det nya isbrytarfartyget
borde förses med fullt modern teknisk utrustning, hade statsrådet
ej funnit anledning till erinran mot ämbetsverkets kostnadsberäkning. Erforderliga
medel för att täcka kostnadsökningen, 4 418 000 kronor, borde,
såvitt nu kunde förutses, äskas på riksstaten för budgetåren 1950/51—1952/
53, med 2 500 000 kronor för förstnämnda budgetår, 1 500 000 kronor för
budgetåret 1951/52 och återstående 418 000 kronor för budgetåret 1952/53.
Utskottet. Vid behandlingen av det i propositionen nr 132 till 1944 års
riksdag framlagda förslaget om byggande av ett statens isbrytarfartyg beräknades
anskaffningskostnaden för detsamma till 5 650 000 kronor, vilket
belopp sedermera anvisats av riksdagen. Det skulle enligt riksdagens beslut
få ankomma på Kungl. Maj :t att bedöma vid vilken tidpunkt fartygsbygget
lämpligen borde igångsättas ävensom alt avgöra vilken maskintyp, som borde
väljas för fartyget i fråga.
Enligt numera verkställda beräkningar skulle med hänsyn till under mellantiden
inträffad ökning i material- och arbetskostnader in. in. totalkostnaden
för fartygsbygget uppgå till 10 068 000 kronor. Då denna kostnad delvis
6
Statsutskottets utlåtande nr 236.
är beroende av valet av maskintyp har föredragande statsrådet lämnat en
närmare redogörelse för olika härvidlag framställda alternativ. Statsrådet
har därvid i likhet med marinförvaltningen funnit övervägande skäl tala till
förmån för det alternativ, som innefattar att fartyget förses med dieselelektriskt
maskineri och propellrar med fasta blad. Jämväl enligt utskottets mening
synes med hänsyn till vad som framkommit vid utredningen i ärendet
ifrågavarande förslag vara att föredraga framför andra framställda alternativ,
varför utskottet tillstyrker, att maskineriet får nu föreslagen utformning.
I likhet med statsrådet är utskottet av den uppfattningen, att det nya
isbrytarfartyget bör byggas vid marinverkstäderna i Karlskrona, där enligt
verkställd utredning den lägsta byggnadskostnaden kan påräknas.
Under åberopande av det sålunda anförda och då utskottet icke har något
att erinra mot den framlagda kostnadsberäkningen, tillstyrker utskottet att
riksdagen lämnar Kungi. Maj :t det begärda bemyndigandet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att uppdraga åt
marinförvaltningen att hos marinverkstäderna i Karlskrona
beställa ett statens isbrytarfartyg för en beräknad kostnad
av högst 10 068 000 kronor.
Stockholm den 18 november 1948.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Karl Andersson,
Mannerskantz, Heiding, Gustaf Iwar Anderson, Gillström, Sundelin,
Johan Eric Ericson, Näsström och Gustav Emil Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Falla, Rubbestad, Boman i
Kieryd, Åkerström, Holmström, Petterson i Degerfors, Thapper, Persson i
Vinberg och Johansson i Mysinge.
488396. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1918.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:465 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49, i vad propositionen a1 i texten