Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 19A8/A9, i vad propositionen avser handelsdepartementets verksamhetsområde.

1948-11-18 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:236, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 19A8/A9, i vad propositionen avser handelsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 236.

]

Nr 236.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter

ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

19A8/A9, i vad propositionen avser handelsdepartementets

verksamhetsområde.

(1 :a avd.)

Driftbudgeten.

Tionde huvudtiteln.

l:o) Flygtekniska försöksanstalten: Komplettering av maskiner och utrustning.

I propositionen nr 303 har Kungl. Maj:t (bilaga 6, punkt 1, s. 25 och 26

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 15

oktober 1948) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 70 000 kronor.

Flygtekniska försöksanstaltens stora vindtunnel och höghastighetstunnel

taga båda den för driften erforderliga likströmmen från ett gemensamt omformaraggregat,

vilket medför att dessa båda tunnlar icke samtidigt kunna

nyttjas. Härigenom begränsas allvarligt möjligheten att effektivt utnyttja

tunnlarna. Då arbetsuppgifterna inom anstaltens aerodynamiska avdelning

alltmera ökas, medför denna brist betänkliga konsekvenser. På grund

av den långa leveranstiden för större motorer och då full effekt endast

mera sällan uttages i stora tunneln, skulle ett mindre omformaraggregat

kunna godtagas för denna. Av en tillfällighet bar det erbjudit sig en möjlighet

att redan under första halvåret 1949 erhålla leverans av ett omformaraggregat

om 300 hästkrafter, därest beställning kan placeras inom de

närmaste månaderna.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, att ett anslag av 70 000 kronor anvisas

för anskaffning av det önskade omformaraggregatet.

Utskottet finner goda skäl tala för att medel i av Kungl. Maj :t föreslagen

omfattning anvisas för här avsedda ändamål och tillstyrker alltså Kungl.

Maj :ts förslag under nu förevarande punkt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 191/8. 6 samt. Nr 236.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 236.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten:

Komplettering av maskiner och utrustning å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 70 000 kronor.

2:o) Lotsverket: Bärgning och iståndsättning av fyrskeppet nr 24 Reserv.

Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 27 och 28) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa

ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

Fyrskeppet nr 24 Reserv har på resa från Vinga till öregrund den 23 augusti

1948 grundstött och sjunkit vid grundet Kaggebåde nordväst om Malö

utanför Kungsbackafjorden.

På grundval av en efter dykarundersökning utfärdad dykarattest har

lotsstyrelsen beräknat kostnaden för fyrskeppets bärgning och iståndsättande

till 400 000 kronor. Anskaffningskostnaden för ett nytt fartyg har beräknats

till 1 000 000 kronor och leveranstiden till minst 3 år.

Föredragande statsrådet har ansett ett oundgängligt och snart behov föreligga

av ytterligare ett reservfyrskepp. Med hänsyn härtill, och då kostnaderna

för bärgning och iståndsättning av det sjunkna fyrskeppet avsevärt

understiga kostnaderna för anskaffande av ett nytt liknande fartyg,

har, framhåller statsrådet, Kungl. Maj :t genom beslut den 10 september

1948 bemyndigat lotsstyrelsen att träffa avtal med Röda bolaget rörande

bärgning av fartyget i huvudsaklig överensstämmelse med avgivet anbud.

För bärgningen beräknat belopp, 150 000 kronor, har ansetts böra anvisas

å tilläggsstat. Då fyrskeppet bör sättas i stånd så snart som möjligt, hava

jämväl utgifterna härför, cirka 250 000 kronor, synts böra bestridas genom

anvisande av medel å tilläggsstat. Ett anslag av sammanlagt 400 000

kronor erfordras alltså.

Utskottet anser sig med hänsyn till vad i ärendet förekommit böra tillstyrka

Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Lotsverket: Bärgning och iståndsättning

av fyrskeppet nr 24 Reserv å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av

400 000 kronor.

3:o) Angående bemyndigande att beställa ett statens isbrytarfartyg. Kungl.

Maj :t har (punkt 3, s. 28—34) föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl.

Maj :t att uppdraga åt marinförvaltningen att hos marinverkstäderna i

Karlskrona beställa ett statens isbrytarfartyg för en beräknad kostnad av

högst 10 068 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 236-

3

Vid anmälan av propositionen nr 132 till 1944 års riksdag förklarade föredragande

departementschefen, att en ny havsisbrytare borde anskaffas

med de huvuddimensioner och den maskineffekt, som 1941 års isbrytarutredning

föreslagit, och uttalade vidare, att det borde få ankomma på

Kungl. Maj :t att bedöma när fartygsbygget borde sättas igång och att i samband

med beslutet härom välja framdrivningsmaskineri. Utredningens kostnadskalkyler

borde i dåvarande läge kunna godtagas och kostnaden för det

dyraste alternativet, 5,65 miljoner kronor, borde läggas till grund för anslagsberäkningen.

I skrivelse den 27 juni 1944, nr 429, i anledning av förenämnda proposition

anmälde riksdagen bl. a., att riksdagen beslutat anskaffande av ytterligare

ett statens isbrytarfartyg av i huvudsak de dimensioner, som av föredragande

departementschefen förordats, för en beräknad kostnad av högst

5 050 000 kronor. Departementschefens uttalande om tidpunkten för anskaffandet

och sättet för val av maskintyp föranledde ingen erinran från

riksdagens sida. Riksdagen anmälde vidare, att riksdagen för budgetåret

1944/45 under tionde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 2 500 000

kronor till Statens isbrytarverksamhet: Anskaffande av ytterligare ett statens

isbrytarfartyg. Sedermera har riksdagen i skrivelser den 10 april

1945, nr 10, punkt 58, och den 27 mars 1946, nr 10, punkt 56, anmält sina

beslut att för vart och ett av budgetåren 1945/46 och 1946/47 för samma

ändamål anvisa reservationsanslag å 1 575 000 kronor.

Genom beslut den 22 september 1944 uppdrog Kungl. Maj :t åt marinförvaltningen

att verkställa ytterligare utredning rörande lämpligaste typen

av framdrivningsmaskineri för det nya isbrytarfartyget samt att uppgöra

definitivt förslag till fartyget.

Det har genom verkställda utredningar visat sig, att de anslag, som riksdagen

anvisat, icke äro tillräckliga för att täcka anskaffningskostnaderna

för det nya isbrytarfartyget. Då det för landets sjöfart är av högsta vikt att

fartygsbygget snarast kommer till stånd, har Kungl. Maj :t ansett sig böra

inhämta riksdagens bemyndigande att låta utlägga beställningar å fartyget.

Riksdagen förutsatte år 1944, att Kungl. Maj :t skulle avgöra, vilken maskintyp

som borde väljas för det nya isbrytarfartyget. Emedan totalkostnaden

för fartygsbygget är beroende av vilket maskineri som väljes, har

föredragande statsrådet ansett sig böra något uppehålla sig vid de olika synpunkter

som anlagts på detta spörsmål och härutinnan i huvudsak anfört

följande.

Redan inom 1941 års isbrytarutredning funnos skilda uppfattningar i

denna fråga. Under ärendets fortsatta behandling hade den tekniska sakkunskapen

varit delad i två meningsriktningar, av vilka förespråkarna för

den ena förordat, att fartyget borde utrustas med dieselelektriskt maskineri

och propellrar med fasta blad, medan från motsidan hävdats, att dieselmaskincri

och propellrar med vridbara blad vore att föredraga. Förstnämnda

maskintyp hade med framgång använts på statsisbrytaren Ymer och ett

flertal större utländska isbrytare, medan del andra slaget av maskineri,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 236.

som hittills icke prövats på stora isbrytarfartyg, visat sig vara väl lämpat

för vissa handelsfartyg, en del mindre marina fartyg och för isbrytande

bogserbåtar.

I fråga om anskaffningskostnaderna funnos till en början inga andra

hållpunkter än isbrytarutredningens kostnadsberäkningar. Enligt dessa kunde

kostnaderna vid maskineri enligt alternativ I, enligt vilket fartyget skulle

förses med dieselelektriskt maskineri och propellrar med fasta blad, beräknas

till 5,3 och enligt alternativ III, enligt vilket fartyget skulle förses med dieselmaskineri

och propellrar med vridbara blad, till 5,2 miljoner kronor. Av marinförvaltningen

nu redovisade anbud och kostnadsberäkningar gåve emellertid

vid handen, att kostnaderna vid alternativ III skulle överstiga kostnaderna

vid alternativ I med omkring 500 000 kronor. Redan detta syntes statsrådet

vara ett starkt skäl att välja sistnämnda alternativ.

Av förebragt utredning syntes det statsrådet framgå, att isbrytningsförmågan

hos ett fartyg utrustat med det ena eller andra slaget av maskineri vore

i stort sett likvärdig. Driftkostnaderna syntes även, oberoende av maskintyp,

bli ungefär desamma. På grundval av vunna praktiska erfarenheter vore det

att vänta att den nya isbrytaren bleve synnerligen driftsäker, om den utrustades

med dieselelektriskt maskineri. Mera ovisst syntes det statsrådet vara,

om ett isbrytarfartyg med dieselmaskineri och vridbara propellerblad skulle

visa samma driftsäkerhet under svåra isförhållanden. Ett maskineri av sistnämnda

typ vore även, om det installerades på en större isbrytare, så komplicerat,

att det förefölle sannolikt att det skulle kräva högre reparationsoch

underhållskostnader än det dieselelektriska.

Det sagda gåve enligt statsrådets mening vid handen, att alternativ I borde

föredragas framför alternativ III. Statsrådet ansåge sig icke kunna förorda

vare sig »alternativ I modifierat» eller att ett nyligen framfört alternativ

med ett fyrpropellrigt maskineri närmare undersöktes, då fartygsbygget

härigenom sannolikt skulle bli ytterligare försenat. I enlighet med Kungl.

Maj :ts ställningstagande till maskintypsfrågan i beslut den 10 september

1948 borde fartyget sålunda förses med dieselelektriskt maskineri och propellrar

med fasta blad enligt isbrytarutredningens alternativ I.

Statsrådet delade av marinförvaltningen uttalad uppfattning, att fartyget

borde byggas vid marinverkstäderna i Karlskrona, där den lägsta byggnadskostnaden

kunde påräknas. Marinförvaltningen, som upplyst att fartyget

såvitt nu kunde bedömas borde kunna färdigställas till vintern 1952/53,

hade beräknat totalkostnaderna för isbrytaren, om den byggdes vid marinverkstäderna

enligt detta alternativ, till 10 068 000 kronor, vilket medförde

behov av tilläggsanslag å sammanlagt 4 418 000 kronor.

Isbrytarutredningens kostnadsberäkning för alternativ I slutade på 5,3

miljoner kronor. Enligt vad statsrådet inhämtat hade av denna summa 5

miljoner kronor beräknats för byggnadskostnaderna för själva fartyget, medan

återstående 300 000 kronor avsetts för kostnaderna för anskaffning avviss

utrustning, administration, besiktning och provturer samt oförutsedda

utgifter. Med beloppet 5,3 miljoner kronor borde jämföras den av marinför
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 236.

5

valtningen beräknade totalkostnaden för detta alternativ, 10 068 000 kronor,

ökad med beräknade pensionskostnader in. m. för marinverkstädernas varvspersonal,

150 000 kronor, och minskad med 115 000 kronor, motsvarande

kostnaderna för mellankommande utredningar beträffande maskintypen.

Jämförelsesiffran bleve alltså i runt tal 10,i miljoner kronor. Den totala kostnadsstegringen

uppginge således till ej mindre än omkring 90 %. Jämfördes

åter byggnadskostnaderna för själva fartyget, 5 respektive 8,25 miljoner kronor,

stannade ökningen vid cirka 65 %, en siffra som icke syntes vara högre

än motsvarande siffra för kostnadsökningen för handelsfartyg från 1942,

då isbrytarutredningens kostnadsberäkning verkställdes, till 1948. Merkostnaden

för isbrytarfartyget vore emellertid icke enbart beroende på ökade

material- och arbetskostnader. Till ökningen bidroge även den omständigheten,

att den nya isbrytarens bemanning ursprungligen beräknades till 39

man men numera, sedan trevaktssystein med riksdagens godkännande i viss

utsträckning införts på isbrytarfartygen, måste beräknas kunna uppgå till

56 man.

Isbrytarutredningen syntes ha räknat med ett väl lågt belopp för utrustning,

administration, oförutsedda utgifter in. m. Marinförvaltningen hade

angivit medelsbehovet för dessa ändamål till 1,7 miljoner kronor, därav —

enligt vad statsrådet under hand inhämtat — omkring 550 000 kronor till

anskaffning av inventarier, omkring 475 000 kronor för administration, besiktning

och kontroll av fartygsbygget och omkring 675 000 kronor för oförutsedda

utgifter. Bland de inventarier, som marinförvaltningen ansett erforderliga

för att fartyget skulle kunna utnyttjas fullt effektivt, finge nämnas

radar, gyrokompass, telefoner och högtalaranläggningar. Beloppet till oförutsedda

utgifter skulle bl. a. kunna användas för att täcka kostnaderna för

eventuella, vid fartygsbyggen av denna komplicerade typ ofrånkomliga kompletteringar

under byggnadstiden.

Då statsrådet delade marinförvaltningens uppfattning att det nya isbrytarfartyget

borde förses med fullt modern teknisk utrustning, hade statsrådet

ej funnit anledning till erinran mot ämbetsverkets kostnadsberäkning. Erforderliga

medel för att täcka kostnadsökningen, 4 418 000 kronor, borde,

såvitt nu kunde förutses, äskas på riksstaten för budgetåren 1950/51—1952/

53, med 2 500 000 kronor för förstnämnda budgetår, 1 500 000 kronor för

budgetåret 1951/52 och återstående 418 000 kronor för budgetåret 1952/53.

Utskottet. Vid behandlingen av det i propositionen nr 132 till 1944 års

riksdag framlagda förslaget om byggande av ett statens isbrytarfartyg beräknades

anskaffningskostnaden för detsamma till 5 650 000 kronor, vilket

belopp sedermera anvisats av riksdagen. Det skulle enligt riksdagens beslut

få ankomma på Kungl. Maj :t att bedöma vid vilken tidpunkt fartygsbygget

lämpligen borde igångsättas ävensom alt avgöra vilken maskintyp, som borde

väljas för fartyget i fråga.

Enligt numera verkställda beräkningar skulle med hänsyn till under mellantiden

inträffad ökning i material- och arbetskostnader in. in. totalkostnaden

för fartygsbygget uppgå till 10 068 000 kronor. Då denna kostnad delvis

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 236.

är beroende av valet av maskintyp har föredragande statsrådet lämnat en

närmare redogörelse för olika härvidlag framställda alternativ. Statsrådet

har därvid i likhet med marinförvaltningen funnit övervägande skäl tala till

förmån för det alternativ, som innefattar att fartyget förses med dieselelektriskt

maskineri och propellrar med fasta blad. Jämväl enligt utskottets mening

synes med hänsyn till vad som framkommit vid utredningen i ärendet

ifrågavarande förslag vara att föredraga framför andra framställda alternativ,

varför utskottet tillstyrker, att maskineriet får nu föreslagen utformning.

I likhet med statsrådet är utskottet av den uppfattningen, att det nya

isbrytarfartyget bör byggas vid marinverkstäderna i Karlskrona, där enligt

verkställd utredning den lägsta byggnadskostnaden kan påräknas.

Under åberopande av det sålunda anförda och då utskottet icke har något

att erinra mot den framlagda kostnadsberäkningen, tillstyrker utskottet att

riksdagen lämnar Kungi. Maj :t det begärda bemyndigandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att uppdraga åt

marinförvaltningen att hos marinverkstäderna i Karlskrona

beställa ett statens isbrytarfartyg för en beräknad kostnad

av högst 10 068 000 kronor.

Stockholm den 18 november 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Karl Andersson,

Mannerskantz, Heiding, Gustaf Iwar Anderson, Gillström, Sundelin,

Johan Eric Ericson, Näsström och Gustav Emil Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Falla, Rubbestad, Boman i

Kieryd, Åkerström, Holmström, Petterson i Degerfors, Thapper, Persson i

Vinberg och Johansson i Mysinge.

488396. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:465 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49, i vad propositionen a1 i texten