Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 19i8/i9, i vad propositionen avser inrikesdepartementets verksamhetsområde.

1948-11-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:237, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 19i8/i9, i vad propositionen avser inrikesdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 237.

1

Nr 237.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

19i8/i9, i vad propositionen avser inrikesdepartementets

verksamhetsområde.

(3:e avd.)

Driftbudgeten.

Elfte huvudtiteln.

l:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Anskaffande av

viss instrumentutrustning. I propositionen nr 303 har Kungl. Maj:t (bilaga 7,

punkt 1, s. 35—38 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för den 15 oktober 1948) föreslagit riksdagen att till Förste provinsialläkare

och provinsialläkare in. fl.: Anskaffande av viss instrumentutrustning

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett

reservationsanslag av 43 000 kronor.

Vid anmälan i årets statsverksproposition (XI. p. 17) av frågan om anslag

för innevarande budgetår till avlöningar åt förste provinsialläkare och

provinsialläkare m. fl. omnämnde departementschefen bl. a., att alltmer

tilltagande svårigheter förelåge att erhålla vikarier å vakanta provinsialläkartjänster

eller vid semestrar och tjänstledigheter. På grund härav

måste, anförde departementschefen, i stigande omfattning tillämpas det

förfarandet, att provinsialläkare i ett distrikt förordnades att jämte egen

tjänst uppehålla ledig befattning i annat distrikt. I anledning härav hade

Kungl. Maj :t genom beslut den 12 december 1947 uppdragit åt medicinalstyrelsen

att inkomma med förslag till åtgärder i syfte att undanröja de

rådande svårigheterna att anskaffa vikarier.

Med anledning av nämnda uppdrag har medicinalstyrelsen bl. a. i skrivelse

den 2 oktober 1948 gjort framställning om anvisande av medel för

iordningställande av ett antal uppsättningar instrument in. m. för utlåning

till civila läkarstipendiater och andra tjänsteläkarvikarier i den civila sjukvården,

vilka saknade möjlighet att på annat sätt erhålla tillgång till erforderliga

instrument.

Enligt förslaget skulle för de civila läkarstipendiaterna beräknas tio utrustningar.

Vidare skulle för andra tjänsteläkarvikarier än civila läkarsti
1

Bihang till riksdagens protokoll i9iS. 6 samt. Nr 237—238.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 237.

pendiater avses ytterligare tio utrustningar. Det totala antalet nya utrustningar

skulle alltså bliva tjugu. Samtliga utrustningar borde av styrelsen

tillhandahållas vederbörande som kostnadsfritt lån mot förbindelse av låntagaren

att omedelbart efter lånetidens slut återlämna utrustningen genom

av styrelsen angiven instrumentfirma och att gälda kostnaderna för hos

denna firma verkställd rengöring av instrumenten ävensom för eventuellt

erforderlig lagning av skadade delar och komplettering av förlorade delar.

Förbindelse borde även innefatta utfästelse att med dess inköpsvärde ersätta

utrustningen, därest denna skulle förkomma under lånetiden eller vid

återlämnandet befinnas vara i sådant skick, att den icke kunde göras användbar.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Redan i årets statsverksproposition hade jag anledning att för riksdagen

framhålla de mycket stora svårigheter som föreligga, när det gäller att erhålla

vikarier vid ledighet å provinsialläkartjänst. Enligt vad jag under

hand erfarit från medicinalstyrelsen har under den tid, som därefter förflutit,

någon förbättring icke inträtt. Det synes mig därför i hög grad

angeläget, att åtgärder vidtagas för att i möjligaste mån trygga tillgången

på erforderligt antal vikarier.

För att så långt sig göra låter uppnå detta syfte synes man böra gå fram

på olika linjer.

En åtgärd, som därvid bör ifrågakomma, är att förbättra dagarvodena vid

vikariat å provinsialläkartjänst. Kungl. Maj :t har också med anledning av

särskild framställning i ämnet av medicinalstyrelsen, genom beslut den 8

oktober 1948 medgivit en betydande höjning av dessa arvoden fr. o. m. den 1

november 1948. Medan arvodena sedan år 1926 utgått med högst 15 kronor

per dag för civil läkarstipendiat av första klass och med högst 20 kronor per

dag för andra vikarier, med rätt för medicinalstyrelsen att i särskilda undantagsfall

höja arvodet med ytterligare högst 10 kronor per dag eller — vid

vikariat å förste provinsialläkartjänst under vissa förutsättningar — till

högst 35 kronor för dag, har medicinalstyrelsen sålunda genom nämnda

beslut bemyndigats att bevilja dagarvoden enligt styrelsens beprövande om

högst 30, högst 35 eller högst 40 kronor. De ökade kostnaderna härför föranleda

ej anslagsäskande hos riksdagen, då de kunna bestridas från den i

avlöningsstaten för provinsialläkarna förslagsvis uppförda anslagsposten

till avlöningar till övrig icke ordinarie personal. Med hänsyn till det varierande

vikariatsbehovet är det svårt att nu beräkna de uppkomna merkostnaderna.

Man synes ha anledning förvänta, att vikariatstjänstgöringen genom

den gjorda arvodesförbättringen skall komma att te sig mera lockande

för de unga läkarna och att det alltså skall bliva lättare att vid förekommande

behov erhålla vikarier.

Ett annat spörsmål, som kräver uppmärksamhet i detta sammanhang, är

frågan om den instrumentutrustning, som den vikarierande läkaren måste

ha tillgång till för att kunna utföra sina göromål. Sedan åtskilliga år tillbaka

förfogar medicinalstyrelsen över ett antal uppsättningar instrument

för utlåning till sådana vikarier, som icke på annat sätt kunna erhålla tillgång

till erforderliga instrument. Dessa uppsättningar motsvara emellertid

numera icke moderna krav. Styrelsen har därför nu framlagt förslag om

anvisande av medel för inköp av ytterligare instrument för iordningställande,

delvis med anlitande av de redan tillgängliga instrumenten, av tjugo

nya sådana utrustningar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 237.

3

För egen del anser jag det i hög grad önskvärt, att statsmakterna liksom

hittills träda emellan för att i förekommande fall bistå de vikarierande

läkarna med tillhandahållande av erforderlig instrumentutrustning. Då det

vidare synes mig angeläget, att denna utrustning fyller de krav, som man

numera anser sig böra ställa, vill jag för egen del tillstyrka styrelsens nu

framlagda förslag om iordningställande av ett antal moderna uppsättningar

instrument. Det synes mig dock vara tillfyllest, att antalet nya utrustningar

tills vidare begränsas till femton. Vad beträffar villkoren för utlåningen av

utrustningen synes det böra ankomma på medicinalstyrelsen att fastställa

dessa i huvudsaklig anslutning till de riktlinjer, som angivits i dess framställning.

Vad angår kostnaderna för de nya utrustningarna äro styrelsens beräkningar

i viss mån preliminära. Man synes dock vid beräkningen av det

erforderliga anslaget kunna utgå från det angivna beloppet av 2 850 kronor

per utrustning. För femton utrustningar skulle kostnaderna i enlighet härmed

uppgå till (15 X 2 850) 42 750 kronor eller i avrundat tal 43 000 kronor.

Därest sistnämnda belopp sedermera icke skulle visa sig tillräckligt,

torde, såsom styrelsen föreslagit, ytterligare kunna anlitas de avgifter, som

influtit för lån av nuvarande utrustningar och f. n. finnas disponibla hos

styrelsen.

Jag vill slutligen framhålla, att det av styrelsen framlagda förslaget, innan

medel ställas till förfogande, synes böra underkastas granskning av centrala

sj ukvårdsberedningen.

Utskottet finner i likhet med departementschefen angeläget, att åtgärder

vidtagas för att i möjligaste mån trygga tillgången på erforderligt antal vikarier

vid ledighet å provinsialläkartjänst.

Den höjning av vikariatsarvodena, som Kungl. Maj :t medgivit genom beslut

den 8 oktober 1948, föranleder ej erinran från utskottets sida. Bärande

skäl föreligga för medelsanvisning till anskaffande av instrumentutrustning

för utlåning till sådana vikarier, som icke på annat sätt kunna erhålla tillgång

till erforderliga instrument.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som jämväl i övrigt tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag, hemställa

att riksdagen må till Förste provinsialläkare och provinsialläkare

m. fl.: Anskaffande av viss instrumentutrustning å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa

ett reservationsanslag av 43 000 kronor.

2:o) Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt å Bona. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 2, s. 39 och 40) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt

å Bona å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 48 000 kro
-

nor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 237.

3:o) Statens polisskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 3, s. 40—42) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att den i avlöningsstaten för

statens polisskola upptagna anslagsposten till arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, må för

budgetåret 1948/49 överskridas med högst 2 600 kronor.

Kapitalbudgeten.

Fonden för förlag till statsverket.

4:o) Världshälsovårdsorganisationens rörelsefond. Kungl. Majrt har (bilaga

13, punkt 1, s. 61—63) föreslagit riksdagen att till Världshälsovårdsorganisationens

rörelsefond å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 120 000 kronor.

Jämlikt beslut av 1947 års riksdag (prop. nr 226; riksd. skr. nr 276) har

Sverige anslutit sig till den vid internationella hälsovårdskonferensen i New

York år 1946 upprättade stadgan för världshälsovårdsorganisationen. Enligt

artikel 80 skulle stadgan träda i kraft, när tjugosex medlemmar av Förenta

Nationerna anslutit sig till densamma. Vid nyssnämnda konferens beslöts,

att — i avvaktan på stadgans ikraftträdande och världshälsovårdsorganisationens

upprättande — skulle bildas en interimskommission för

organisationen. Denna kommission, vars verksamhet finansierats genom lån

från Förenta Nationerna, erhöll i uppdrag bl. a. att snarast möjligt efter

den dag, da stadgan trätt i kraft, sammankalla det första sammanträdet

med världshälsovårdsorganisationens beslutande organ, världshälsovårdsförsamlingen.

I enlighet härmed utfärdades av interimskommissionen i april

1948, vid vilken tidpunkt mer än tjugosex medlemmar av Förenta Nationerna

anslutit sig till stadgan och denna alltså trätt i kraft, kallelse till

nämnda sammanträde.

Mötet ägde rum i Geneve den 24 juni—den 24 juli 1948. Sverige representerades

vid mötet av tre ombud och en expert. Vid mötet beslöts bl. a., att

interimskommissionen skulle upphöra den 31 augusti 1948 och dess uppgifter

överflyttas till världshälsovårdsorganisationen. Vidare fastställdes

budget för organisationen bl. a. för tiden den 1 september—den 31 december

1948. Budgeten slutar på ett belopp av 4 800 000 dollars. Fördelningen

av denna summa på huvudgrupper av utgifter framgår av följande uppställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 237.

5

Del I. Allmänna sammanträden .................... dollars 35 000

Del II. Sekretariat, andra byråer och regional verksamhet,

teknisk service, expertsammanträden...... » 965 000

Del III. Rörelsefond ................................ » 1 650 000

Del IV. Återbetalning av interimskommissionens skuld

till Förenta Nationerna .................... » 2 150 000

Summa dollars 4 800 000

Vad beträffar medlemsstaternas bidrag till organisationen beslöts, att

dessa för åren 1948 och 1949 skulle utgå i enlighet med de grunder, som

tillämpats av Förenta Nationerna vid fastställandet av bidragen för år 1948

till sistnämnda organisation. Medan medlemsstaternas bidrag till Förenta

Nationerna bestämts till viss procentuell andel — för Sveriges del 2,04 procent

för år 1948 — av den totala budgeten, ansågs det emellertid beträffande

bidragen till världshälsovårdsorganisationen av olika skäl lämpligare

att bestämma bidragen till ett visst antal enheter, varvid 5 enheter skulle

svara mot 0,04 procent. I enlighet härmed fastställdes Sveriges bidragsskyldighet

till 245 av de sammanlagt 12 002 enheter som ankomma på stater,

som tillhöra Förenta Nationerna. Vidare skola av stater, som icke tillhöra

Förenta Nationerna, erläggas tillhopa 610 enheter. Bidragsskalan upptager

i enlighet härmed sammanlagt 12 612 enheter.

Till delarna I, II och III av budgeten skola samtliga de stater bidraga,

som den 24 juli 1948 — dagen för avslutandet av världshälsovårdsförsamlingens

första sammanträde — voro medlemmar av världshälsovårdsorganisationen.

Dessa stater ha enligt bidragsskalan att svara för sammanlagt

12 145 enheter. Till del IV av budgeten skola bidraga dels de stater, som

undertecknade överenskommelsen i New York år 1946 om upprättande av

interimskoinmissionen, dels ock de stater, som icke undertecknat denna

överenskommelse men sedermera anslutit sig till världshälsovårdsorganisationens

stadga. Sammanlagt representera dessa båda grupper av stater

12 607 enheter.

För bestridande av Sveriges bidrag till delarna I, II och IV av budgeten

eller 61 955 dollars har Kungl. Maj :t den 8 oktober 1948 anbefallt statskontoret

att från anslaget till bidrag till internationellt hälsovårdsarbete

utbetala ett belopp av 221 945 kronor 11 öre. Nyssnämnda anslag kan emellertid

icke anlitas för gäldande av Sveriges bidrag till del III av budgeten,

dvs. rörelsefonden. För bestridande av kostnaderna för bidraget till denna

fond, vilken är avsedd för användning förskottsvis, i avvaktan på att medlemsstaternas

bidrag till löpande års utgifter inflyta, samt för bestridande

av oförutsedda utgifter, har departementschefen ansett böra — i likhet med

vad skedde i fråga om Sveriges bidrag till motsvarande fond hos Förenta

Nationerna (jfr prop. nr 29/1947, riksd. skr. nr 63/1947) —• anvisas ett

särskilt anslag å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket.

Anslaget föreslås skola upptagas till i runt tal 120 000 kronor och benäm
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 237.

nas världshälsovårdsorganisationens rörelsefond. Då bidraget bör inbetalas

snarast möjligt, föreslås anslaget anvisat å tilläggsstat för löpande budgetår.

Utskottet. Till följd av beslut av 1947 års riksdag är Sverige medlem av

världshälsovårdsorganisationen. Landets bidrag till den av världshälsovårdsförsamlingen

fastställda budgeten för organisationen bl. a. för tiden 1 september—31

december 1948 uppgår till dels 221 945 kronor 11 öre, vilket belopp

utbetalats från anslaget till bidrag till internationellt hälsovårdsarbete,

dels ock nu ifrågavarande belopp av 120 000 kronor, vilket torde utgöra

en engångsutgift.

Ifrågavarande bidragsbelopp äro höga, men då Sverige har att gälda dem

på grund av det åtagande, som anslutningen till stadgan för världshälsovårdsorganisationen

innebar, tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet

hemställer därför,

att riksdagen må till Världshälsovårdsorganisationens rörelsefond

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/

49 anvisa ett investeringsanslag av 120 000 kronor.

Stockholm den 11 november 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Larsson, Karl Andersson, Andrén, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Iwar

Anderson, Berling, Johan Eric Ericson, Gustav Emil Andersson och fröken

Osvald; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Törnkvist, Svensson

i Grönvik, Ward, Malmborg i Skövde, Bergström, Falla, Andersson i

Malmö, Rubbestad, Wallentheim, Staxäng och Petterson i Degerfors.

Reservation

vid punkten 4:o) (Världshälsovårdsorganisationens rörelsefond) av herr

Rubbestad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:457 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition mgående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49, i vad propositionen a a1 i texten