Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 19i8/i9, i vad propositionen avser inrikesdepartementets verksamhetsområde.
1948-11-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1948:237, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 19i8/i9, i vad propositionen avser inrikesdepartementets verksamhetsområde.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 237.
1
Nr 237.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
19i8/i9, i vad propositionen avser inrikesdepartementets
verksamhetsområde.
(3:e avd.)
Driftbudgeten.
Elfte huvudtiteln.
l:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Anskaffande av
viss instrumentutrustning. I propositionen nr 303 har Kungl. Maj:t (bilaga 7,
punkt 1, s. 35—38 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 15 oktober 1948) föreslagit riksdagen att till Förste provinsialläkare
och provinsialläkare in. fl.: Anskaffande av viss instrumentutrustning
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett
reservationsanslag av 43 000 kronor.
Vid anmälan i årets statsverksproposition (XI. p. 17) av frågan om anslag
för innevarande budgetår till avlöningar åt förste provinsialläkare och
provinsialläkare m. fl. omnämnde departementschefen bl. a., att alltmer
tilltagande svårigheter förelåge att erhålla vikarier å vakanta provinsialläkartjänster
eller vid semestrar och tjänstledigheter. På grund härav
måste, anförde departementschefen, i stigande omfattning tillämpas det
förfarandet, att provinsialläkare i ett distrikt förordnades att jämte egen
tjänst uppehålla ledig befattning i annat distrikt. I anledning härav hade
Kungl. Maj :t genom beslut den 12 december 1947 uppdragit åt medicinalstyrelsen
att inkomma med förslag till åtgärder i syfte att undanröja de
rådande svårigheterna att anskaffa vikarier.
Med anledning av nämnda uppdrag har medicinalstyrelsen bl. a. i skrivelse
den 2 oktober 1948 gjort framställning om anvisande av medel för
iordningställande av ett antal uppsättningar instrument in. m. för utlåning
till civila läkarstipendiater och andra tjänsteläkarvikarier i den civila sjukvården,
vilka saknade möjlighet att på annat sätt erhålla tillgång till erforderliga
instrument.
Enligt förslaget skulle för de civila läkarstipendiaterna beräknas tio utrustningar.
Vidare skulle för andra tjänsteläkarvikarier än civila läkarsti
1
Bihang till riksdagens protokoll i9iS. 6 samt. Nr 237—238.
2
Statsutskottets utlåtande nr 237.
pendiater avses ytterligare tio utrustningar. Det totala antalet nya utrustningar
skulle alltså bliva tjugu. Samtliga utrustningar borde av styrelsen
tillhandahållas vederbörande som kostnadsfritt lån mot förbindelse av låntagaren
att omedelbart efter lånetidens slut återlämna utrustningen genom
av styrelsen angiven instrumentfirma och att gälda kostnaderna för hos
denna firma verkställd rengöring av instrumenten ävensom för eventuellt
erforderlig lagning av skadade delar och komplettering av förlorade delar.
Förbindelse borde även innefatta utfästelse att med dess inköpsvärde ersätta
utrustningen, därest denna skulle förkomma under lånetiden eller vid
återlämnandet befinnas vara i sådant skick, att den icke kunde göras användbar.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Redan i årets statsverksproposition hade jag anledning att för riksdagen
framhålla de mycket stora svårigheter som föreligga, när det gäller att erhålla
vikarier vid ledighet å provinsialläkartjänst. Enligt vad jag under
hand erfarit från medicinalstyrelsen har under den tid, som därefter förflutit,
någon förbättring icke inträtt. Det synes mig därför i hög grad
angeläget, att åtgärder vidtagas för att i möjligaste mån trygga tillgången
på erforderligt antal vikarier.
För att så långt sig göra låter uppnå detta syfte synes man böra gå fram
på olika linjer.
En åtgärd, som därvid bör ifrågakomma, är att förbättra dagarvodena vid
vikariat å provinsialläkartjänst. Kungl. Maj :t har också med anledning av
särskild framställning i ämnet av medicinalstyrelsen, genom beslut den 8
oktober 1948 medgivit en betydande höjning av dessa arvoden fr. o. m. den 1
november 1948. Medan arvodena sedan år 1926 utgått med högst 15 kronor
per dag för civil läkarstipendiat av första klass och med högst 20 kronor per
dag för andra vikarier, med rätt för medicinalstyrelsen att i särskilda undantagsfall
höja arvodet med ytterligare högst 10 kronor per dag eller — vid
vikariat å förste provinsialläkartjänst under vissa förutsättningar — till
högst 35 kronor för dag, har medicinalstyrelsen sålunda genom nämnda
beslut bemyndigats att bevilja dagarvoden enligt styrelsens beprövande om
högst 30, högst 35 eller högst 40 kronor. De ökade kostnaderna härför föranleda
ej anslagsäskande hos riksdagen, då de kunna bestridas från den i
avlöningsstaten för provinsialläkarna förslagsvis uppförda anslagsposten
till avlöningar till övrig icke ordinarie personal. Med hänsyn till det varierande
vikariatsbehovet är det svårt att nu beräkna de uppkomna merkostnaderna.
Man synes ha anledning förvänta, att vikariatstjänstgöringen genom
den gjorda arvodesförbättringen skall komma att te sig mera lockande
för de unga läkarna och att det alltså skall bliva lättare att vid förekommande
behov erhålla vikarier.
Ett annat spörsmål, som kräver uppmärksamhet i detta sammanhang, är
frågan om den instrumentutrustning, som den vikarierande läkaren måste
ha tillgång till för att kunna utföra sina göromål. Sedan åtskilliga år tillbaka
förfogar medicinalstyrelsen över ett antal uppsättningar instrument
för utlåning till sådana vikarier, som icke på annat sätt kunna erhålla tillgång
till erforderliga instrument. Dessa uppsättningar motsvara emellertid
numera icke moderna krav. Styrelsen har därför nu framlagt förslag om
anvisande av medel för inköp av ytterligare instrument för iordningställande,
delvis med anlitande av de redan tillgängliga instrumenten, av tjugo
nya sådana utrustningar.
Statsutskottets utlåtande nr 237.
3
För egen del anser jag det i hög grad önskvärt, att statsmakterna liksom
hittills träda emellan för att i förekommande fall bistå de vikarierande
läkarna med tillhandahållande av erforderlig instrumentutrustning. Då det
vidare synes mig angeläget, att denna utrustning fyller de krav, som man
numera anser sig böra ställa, vill jag för egen del tillstyrka styrelsens nu
framlagda förslag om iordningställande av ett antal moderna uppsättningar
instrument. Det synes mig dock vara tillfyllest, att antalet nya utrustningar
tills vidare begränsas till femton. Vad beträffar villkoren för utlåningen av
utrustningen synes det böra ankomma på medicinalstyrelsen att fastställa
dessa i huvudsaklig anslutning till de riktlinjer, som angivits i dess framställning.
Vad angår kostnaderna för de nya utrustningarna äro styrelsens beräkningar
i viss mån preliminära. Man synes dock vid beräkningen av det
erforderliga anslaget kunna utgå från det angivna beloppet av 2 850 kronor
per utrustning. För femton utrustningar skulle kostnaderna i enlighet härmed
uppgå till (15 X 2 850) 42 750 kronor eller i avrundat tal 43 000 kronor.
Därest sistnämnda belopp sedermera icke skulle visa sig tillräckligt,
torde, såsom styrelsen föreslagit, ytterligare kunna anlitas de avgifter, som
influtit för lån av nuvarande utrustningar och f. n. finnas disponibla hos
styrelsen.
Jag vill slutligen framhålla, att det av styrelsen framlagda förslaget, innan
medel ställas till förfogande, synes böra underkastas granskning av centrala
sj ukvårdsberedningen.
Utskottet finner i likhet med departementschefen angeläget, att åtgärder
vidtagas för att i möjligaste mån trygga tillgången på erforderligt antal vikarier
vid ledighet å provinsialläkartjänst.
Den höjning av vikariatsarvodena, som Kungl. Maj :t medgivit genom beslut
den 8 oktober 1948, föranleder ej erinran från utskottets sida. Bärande
skäl föreligga för medelsanvisning till anskaffande av instrumentutrustning
för utlåning till sådana vikarier, som icke på annat sätt kunna erhålla tillgång
till erforderliga instrument.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som jämväl i övrigt tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag, hemställa
att riksdagen må till Förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. fl.: Anskaffande av viss instrumentutrustning å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa
ett reservationsanslag av 43 000 kronor.
2:o) Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt å Bona. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 2, s. 39 och 40) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt
å Bona å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 48 000 kro
-
nor.
4
Statsutskottets utlåtande nr 237.
3:o) Statens polisskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 3, s. 40—42) hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att den i avlöningsstaten för
statens polisskola upptagna anslagsposten till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, må för
budgetåret 1948/49 överskridas med högst 2 600 kronor.
Kapitalbudgeten.
Fonden för förlag till statsverket.
4:o) Världshälsovårdsorganisationens rörelsefond. Kungl. Majrt har (bilaga
13, punkt 1, s. 61—63) föreslagit riksdagen att till Världshälsovårdsorganisationens
rörelsefond å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 120 000 kronor.
Jämlikt beslut av 1947 års riksdag (prop. nr 226; riksd. skr. nr 276) har
Sverige anslutit sig till den vid internationella hälsovårdskonferensen i New
York år 1946 upprättade stadgan för världshälsovårdsorganisationen. Enligt
artikel 80 skulle stadgan träda i kraft, när tjugosex medlemmar av Förenta
Nationerna anslutit sig till densamma. Vid nyssnämnda konferens beslöts,
att — i avvaktan på stadgans ikraftträdande och världshälsovårdsorganisationens
upprättande — skulle bildas en interimskommission för
organisationen. Denna kommission, vars verksamhet finansierats genom lån
från Förenta Nationerna, erhöll i uppdrag bl. a. att snarast möjligt efter
den dag, da stadgan trätt i kraft, sammankalla det första sammanträdet
med världshälsovårdsorganisationens beslutande organ, världshälsovårdsförsamlingen.
I enlighet härmed utfärdades av interimskommissionen i april
1948, vid vilken tidpunkt mer än tjugosex medlemmar av Förenta Nationerna
anslutit sig till stadgan och denna alltså trätt i kraft, kallelse till
nämnda sammanträde.
Mötet ägde rum i Geneve den 24 juni—den 24 juli 1948. Sverige representerades
vid mötet av tre ombud och en expert. Vid mötet beslöts bl. a., att
interimskommissionen skulle upphöra den 31 augusti 1948 och dess uppgifter
överflyttas till världshälsovårdsorganisationen. Vidare fastställdes
budget för organisationen bl. a. för tiden den 1 september—den 31 december
1948. Budgeten slutar på ett belopp av 4 800 000 dollars. Fördelningen
av denna summa på huvudgrupper av utgifter framgår av följande uppställning.
Statsutskottets utlåtande nr 237.
5
Del I. Allmänna sammanträden .................... dollars 35 000
Del II. Sekretariat, andra byråer och regional verksamhet,
teknisk service, expertsammanträden...... » 965 000
Del III. Rörelsefond ................................ » 1 650 000
Del IV. Återbetalning av interimskommissionens skuld
till Förenta Nationerna .................... » 2 150 000
Summa dollars 4 800 000
Vad beträffar medlemsstaternas bidrag till organisationen beslöts, att
dessa för åren 1948 och 1949 skulle utgå i enlighet med de grunder, som
tillämpats av Förenta Nationerna vid fastställandet av bidragen för år 1948
till sistnämnda organisation. Medan medlemsstaternas bidrag till Förenta
Nationerna bestämts till viss procentuell andel — för Sveriges del 2,04 procent
för år 1948 — av den totala budgeten, ansågs det emellertid beträffande
bidragen till världshälsovårdsorganisationen av olika skäl lämpligare
att bestämma bidragen till ett visst antal enheter, varvid 5 enheter skulle
svara mot 0,04 procent. I enlighet härmed fastställdes Sveriges bidragsskyldighet
till 245 av de sammanlagt 12 002 enheter som ankomma på stater,
som tillhöra Förenta Nationerna. Vidare skola av stater, som icke tillhöra
Förenta Nationerna, erläggas tillhopa 610 enheter. Bidragsskalan upptager
i enlighet härmed sammanlagt 12 612 enheter.
Till delarna I, II och III av budgeten skola samtliga de stater bidraga,
som den 24 juli 1948 — dagen för avslutandet av världshälsovårdsförsamlingens
första sammanträde — voro medlemmar av världshälsovårdsorganisationen.
Dessa stater ha enligt bidragsskalan att svara för sammanlagt
12 145 enheter. Till del IV av budgeten skola bidraga dels de stater, som
undertecknade överenskommelsen i New York år 1946 om upprättande av
interimskoinmissionen, dels ock de stater, som icke undertecknat denna
överenskommelse men sedermera anslutit sig till världshälsovårdsorganisationens
stadga. Sammanlagt representera dessa båda grupper av stater
12 607 enheter.
För bestridande av Sveriges bidrag till delarna I, II och IV av budgeten
eller 61 955 dollars har Kungl. Maj :t den 8 oktober 1948 anbefallt statskontoret
att från anslaget till bidrag till internationellt hälsovårdsarbete
utbetala ett belopp av 221 945 kronor 11 öre. Nyssnämnda anslag kan emellertid
icke anlitas för gäldande av Sveriges bidrag till del III av budgeten,
dvs. rörelsefonden. För bestridande av kostnaderna för bidraget till denna
fond, vilken är avsedd för användning förskottsvis, i avvaktan på att medlemsstaternas
bidrag till löpande års utgifter inflyta, samt för bestridande
av oförutsedda utgifter, har departementschefen ansett böra — i likhet med
vad skedde i fråga om Sveriges bidrag till motsvarande fond hos Förenta
Nationerna (jfr prop. nr 29/1947, riksd. skr. nr 63/1947) —• anvisas ett
särskilt anslag å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket.
Anslaget föreslås skola upptagas till i runt tal 120 000 kronor och benäm
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 237.
nas världshälsovårdsorganisationens rörelsefond. Då bidraget bör inbetalas
snarast möjligt, föreslås anslaget anvisat å tilläggsstat för löpande budgetår.
Utskottet. Till följd av beslut av 1947 års riksdag är Sverige medlem av
världshälsovårdsorganisationen. Landets bidrag till den av världshälsovårdsförsamlingen
fastställda budgeten för organisationen bl. a. för tiden 1 september—31
december 1948 uppgår till dels 221 945 kronor 11 öre, vilket belopp
utbetalats från anslaget till bidrag till internationellt hälsovårdsarbete,
dels ock nu ifrågavarande belopp av 120 000 kronor, vilket torde utgöra
en engångsutgift.
Ifrågavarande bidragsbelopp äro höga, men då Sverige har att gälda dem
på grund av det åtagande, som anslutningen till stadgan för världshälsovårdsorganisationen
innebar, tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet
hemställer därför,
att riksdagen må till Världshälsovårdsorganisationens rörelsefond
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/
49 anvisa ett investeringsanslag av 120 000 kronor.
Stockholm den 11 november 1948.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Larsson, Karl Andersson, Andrén, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Iwar
Anderson, Berling, Johan Eric Ericson, Gustav Emil Andersson och fröken
Osvald; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Törnkvist, Svensson
i Grönvik, Ward, Malmborg i Skövde, Bergström, Falla, Andersson i
Malmö, Rubbestad, Wallentheim, Staxäng och Petterson i Degerfors.
Reservation
vid punkten 4:o) (Världshälsovårdsorganisationens rörelsefond) av herr
Rubbestad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:457 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition mgående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49, i vad propositionen a a1 i texten