Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning i anledning av sjukdom, som drabbat vissa elever vid tandläkarhög skolan i Stockholm.
1948-11-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1948:241, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning i anledning av sjukdom, som drabbat vissa elever vid tandläkarhög skolan i Stockholm.
Dokumentets text
2
Statsutskottets utlåtande nr 241.
Nr 241.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ersättning i anledning av sjukdom, som drabbat
vissa elever vid tandläkarhög skolan i Stockholm.
(3:e avd.)
I propositionen nr 307 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 8 oktober 1948, föreslagit
riksdagen medgiva, att i anledning av den tuberkulossjukdom, som drabbat 18
namngivna personer utbetalas ersättning med belopp, som skulle ha utgått
därest lagen den 14 juni 1929 om försäkring för vissa yrkessjukdomar varit
tillämplig å sjukdomsfallen, dock med vissa angivna begränsningar.
I skrivelse den 15 mars 1947 har odontologiska föreningen — en sammanslutning
av studerandena vid tandläkarinstitutet (numera tandläkarhögskolan)
i Stockholm — anfört följande. I april 1945 hade en grupp odontologie studerande
som ett led i sin utbildning till tandläkare anmodats närvara vid en
obduktion å S:t Eriks sjukhus. Vid obduktionen, som företogs av den ordinarie
läraren i patologi för ifrågavarande årskurs, konstaterades, att liket var
starkt tuberkulöst. Efter hand drabbades 13 av de 23 studerande, som deltogo
i obduktionen, av tuberkulos sjukdom.
Föreningen har åberopat avskrifter av skrivelser från ifrågavarande föreningsmedlemmar
eller deras föräldrar, varav framginge, att det stora flertalet
av dem givit uttryck åt den bestämda uppfattningen att de insjuknade
— icke minst på grund av frånvaron av erforderliga sanitära försiktighetsåtgärder
— blivit smittade vid obduktionstillfället.
Föreningen har vidare angivit de insjuknades och deras föräldrars direkta
utgifter i samband med tbc-sjukdomen till sammanlagt 13 549 kronor och
uppskattat den sammanlagda ekonomiska förlusten för ifrågavarande studerande
till 65 516 kronor.
Den ekonomiska gottgörelse, som de smittade studerandena åtnjutit, begränsar
sig, anför föreningen, till befrielse från terminsavgifter till tandläkarinstitutet
och föreningen för höstterminen 1946. Därutöver komme en
del inom studentkåren insamlade medel att fördelas bland de insjuknade.
Föreningen har hemställt, att medel måtte ställas till förfogande motsvarande
dels de smittades direkta utgifter i samband med sjukdomen, sammanlagt
13 549 kronor, dels ock en med halva beloppet — 100 kronor per elev —
reducerad avgift till tandläkarinstitutet för vårterminen 1947.
I skrivelse den 11 mars 1948 har odontologiska föreningen hemställt, att
förenämnda ersättningsbelopp måtte ökas med 9 566 kronor, utgörande kost
-
Statsutskottets utlåtande nr 241.
3
nader, som en av de insjuknade anmält utöver de i föreningens tidigare skri
velse medräknade beloppen.
Över föreningens framställningar lia yttranden avgivits av universitetskanslersämbetet
efter hörande av tandläkarinstitutets lärarråd (kollegienämnd)
och karolinska institutets lärarkollegium ävensom av riksförsäkringsanstalten
och medicinalstyrelsen.
Riksförsäkringsanstalten har anfört följande.
Därest yrkessjukdomsförsäkringslagen (olycksfallsförsäkringslagen) varit
tillämplig i förevarande fall, skulle ha utgivits ersättning för kostnader för
erforderlig läkarvård och läkemedel in. m., sjukpenning samt i fall, där efter
tiden för sjukpennings utgivande bestående nedsättning av arbetsförmågan
med minst en tiondel förelegat, livränta. Storleken av den ersättning, som skulle
utgått, kan icke bestämmas utan att omfattande utredning verkställes. Yad
ersättning för läkarvård m. m. beträffar vill anstalten anmärka, att i handlingarna
angiven kostnad härför icke synes i sin helhet kunna anses som erforderlig.
Sjukpenning och livränta skulle ha beräknats efter en årlig arbetsförtjänst
av 3 900 kronor. Vid sådant förhållande skulle vid förlust av
arbetsförmågan sjukpenning ha utgivits med 7 kronor för dag, dock under tid
för vård å sjukhus med visst avdrag enligt bestämmelse i 10 § i olycksfallsförsäkringslagen,
och vid nedsatt arbetsförmåga det lägre belopp, som svarat
mot nedsättningen, samt livränta vid förlust av arbetsförmågan med 2 600
kronor för år och vid nedsatt arbetsförmåga med det lägre belopp, som svarat
mot nedsättningen. Yid dödsfall skulle ha utgivits begravningshjälp med 390
kronor samt till efterlevande änka eller änkling och till barn, som icke uppnått
sexton års ålder, livräntor med 975 kronor respektive 650 kronor för år, varjämte
för det fall att elev, som avlidit, efterlämnat föräldrar, som för sitt
uppehälle varit av den avlidnes arbete väsentligen beroende, livränta med
belopp, motsvarande det av den avlidne bekomna understödet, dock högst
975 kronor, skulle ha ifrågakommit.
Därest åtgärder vidtagas för ersättnings tillerkännande till ifrågavarande
elever, torde böra föreskrivas, att från sådan ersättning avdrag skall göras
med belopp, motsvarande den ersättning, som utgått eller kan komma att utgå
från erkänd sjukkassa, samt, för det fall folkpension skulle beviljats, med
belopp motsvarande det, varmed pensionen skulle minskats, om ersättningen
faktiskt utgått vid tiden för pensionens beviljande.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Frågan om tuberkulosen bör betraktas som en yrkessjukdom för sjukvårdspersonal
och vissa jämförliga grupper anställda har tidigare prövats
av statsmakterna, Då säkra grunder för en bedömning av sambandet mellan
dessa gruppers yrkesarbete och sjukdomen tills vidare saknas, har emellertid
tuberkulosen icke upptagits biand yrkessjukdomarna. En undersökning,
som avser att belysa huruvida dylikt samband föreligger, har sedan någon
tid bedrivits av riksförsäkringsanstalten och medicinalstyrelsen men kan ännu
icke anses vara slutförd. Innan dess resultat föreligger, är jag icke beredd
föreslå, att frågan upptages till förnyad prövning.
T förevarande ärende synas mig emellertid omständigheter ha förekommit,
som motivera att frågan om ersättning prövas i särskild ordning.
Handlingarna i ärendet utvisa, att av den årskurs omfattande cirka 120
studerande, vilken började sina studier vid tandläkarinstitutet hösten 1944,
sammanlagt 18 personer under de två följande åren insjuknade i tuberkulos.
Två av dessa ha sedermera avlidit. Av de insjuknade hade 11 som ett led i
4
Statsutskottets utlåtande nr 241.
sin utbildning den 24 april 1945 närvarit- vid obduktionen av kroppen efter
en i tuberkulos avliden person. Den medicinska utredningen ger vid handen,
att någon säker kunskap icke kan vinnas rörande ursprunget till ifrågavarande
tuberkulosepidemi. Utredningen synes dock visa, att det är sannolikt att
vissa av de insjuknade smittats vid ifrågavarande obduktion. Det synes icke
kunna uteslutas, att insjuknandet beträffande samtliga har sitt ursprung —
direkt eller indirekt — i smitta vid obduktionen. Med hänsyn till det anförda
och även till det förhållandet att det här varit fråga om en påtaglig massinfektion
med de psykologiska återverkningar, som en dylik har, finner jag
mig böra tillstyrka, att viss ersättning av statsmedel utgår i anledning av
sjukdomsfallen. Ersättning bör kunna utgå i samtliga ifrågavarande 18 fall,
oavsett huruvida vederbörande avses i odontologiska föreningens framställningar
och oavsett huruvida vederbörande deltagit i nämnda obduktion eller
ej. Ersättningen bör bestämmas enligt de regler, som skulle ha tillämpats
därest lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar varit tillämplig i förevarande
fall, dock med de begränsningar som föreslagits av riksförsäkringsanstalten.
Utskottet. En utredning av frågan huruvida tuberkulosen bör upptagas
bland yrkessjukdomarna pågår men är ännu icke slutförd. Ehuru denna fråga,
som tidigare prövats av statsmakterna, ej nu kan upptagas till förnyad prövning
har utskottet i likhet med departementschefen funnit, att särskilda omständigheter
förekommit i det nu ifrågavarande ärendet, som motivera att
frågan om ersättning upptages till bedömande i särskild ordning. På de
skäl departementschefen anfört tillstyrker utskottet, att ersättning av statsmedel
medgives i anledning av samtliga berörda 18 sjukdomsfall.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot de föreslagna ersättningsgrunderna
och får därför hemställa,
att riksdagen må medgiva att i anledning av den ifrågavarande
tuberkulossjukdom, som drabbat studerandena Karl-Erik
Axelsson, Inga Haraldsson, Per Olof Knutsson, Claes
Annerstedt, Bengt Götharson, Anna-Britta Qvarnström,
Bengt Gustafsson, Ulla Gerd Härtman, Dan Forssén, Eva
Maria Estborn, Georg Eriksson, Britta Hedström, Torsten
Franzén, Monica Gejrot, Börje Gullberg, Bure Engström, Arne
Larsson och Barbro Larsson, av det under femte huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till Statsverket åliggande, av andra
medel ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete
m. m. utbetalas ersättning med belopp, som skulle ha utgått
därest lagen den 14 juni 1929 om försäkring för vissa yrkessjukdomar
varit tillämplig å sjukdomsfallen, dock med de begränsningar
som angivits av riksförsäkringsanstalten.
Stockholm den 11 november 1948.
På statsutskottet vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Statsutskottets utlåtande nr 241.
5
Vid förestående ärendes slutbehandling inom. utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Larsson, Karl Andersson, Andrén, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Iwar
Anderson, Berling, Johan Eric Ericson, Gustav Emil Andersson och fröken
Osvald; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Törnkvist, Svensson
i Grönvik, Ward, Malmborg i Skövde, Bergström, Falla, Andersson i Malmö,
Rubbestad, Wallentheim, Staxäng och Petterson i Degerfors.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.