Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag till allmän bostadsräkning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1948-02-20 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:28, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag till allmän bostadsräkning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28.

1

Nr 28.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar

om anslag till allmän bostadsräkning m. m. jämte

i ämnet väckta motioner.

(3 avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkt 7,

s 17—23 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den

3 januari 1948) föreslagit riksdagen att till Allmän bostadsräkning m. m. för

budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 340 000 kronor.

Yidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 2 (bilaga 4, punkt 1, s. 13—15

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag)

föreslagit riksdagen att till Allmän bostadsräkning in. m. å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1947/48 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 260 000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förenämnda förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Löfvander m. fl. (I: 84) och den andra inom andra kammaren (II: 156)

av herr Pettersson i Dahl m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att icke bifalla den av Kungl. Maj:t i propositionen nr 2 föreslagna utvidgningen

av bostadsräkningens hushålls- och inkomststatistik samt att

vederbörande utskott måtte föreslå en motsvarande minskning i det på tillläggsstat

II för budgetåret 1947/48 äskade anslaget,

dels ock två likalydande motioner, väckta inom första (I: 83) respektive

andra kammaren (II: 134) av samma motionärer, i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att den av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

föreslagna utvidgningen av bostadsräkningens hushålls- och inkomststatistik

icke måtte komma till stånd och att vederbörande utskott måtte

föreslå en motsvarande begränsning av det för budgetåret 1948/49 äskade

anslaget.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda yrkanden, får utskottet

hänvisa till motionen II: 134.

Nu pågående bostadsräkning, vilken tillkommit jämlikt statsmakternas

beslut år 1945 (propositionen nr 307, riksdagens skrivelse nr 442), baserar

sig på material, som insamlats i samband med mantalsskrivningen för år 1946.

Den omfattar dels en allmän bostadsräkning i alla stadssamhällen kombinerad

med en hyresräkning, dels en liknande allmän bostadsräkning å hela

landsbygden, dels en allmän bostadshushållsstatistik, dels en representativ

Bihang till riksdagens protokoll 1948. fl samt. Nr 28.

9*9 <8

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 28.

bearbetning av vissa uppgifter inom bostadsräkningen och dels eu redovis

ning av familjeinkomsten inom bostadsräkningen, i sistnämnda avseende i

överensstämmelse med i propositionen nr 282 till 1946 års riksdag förordade

grunder.

I skrivelser den 19 november och den 12 december 1947 har socialstyrelsen

a\gi%it förslag till anslagsäskande för budgetåret 1948/49 och medelsanvisning

på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Anslag till den allmänna bostadsräkningen ha anvisats för budgetåren

1945/46—1947/48. Anslagens sammanlagda belopp utgör 1 835 000 kronor.

Socialst} i elsen har hemställt om anvisande dels av 340 000 kronor för nästa

budgetår dels ock av ytterligare 263 000 kronor för innevarande budgetår. De

sammanlagda kostnaderna för bostadsräkningen komma vid bifall till dessa

framställningar att icke oväsentligt överstiga vad som från början beräknades.

Flera omständigheter ha medverkat till kostnadsökningen. En avsevärd ökning

har föranletts av den 1947 beslutade förbättringen av statstjänstemännens löner.

Vidare må bl. a. nämnas, att lokaler icke från början kunnat tillhandahållas

i erforderlig utsträckning, vilket nödvändiggjort kostnadskrävande omläggningar

i arbetsplanen och även i övrigt verkat fördyrande.

Vissa utvidgningar av arbetsprogrammet i förhållande till vad som antagits

vid tidigare beräkningar av kostnaderna äro härjämte beslutade eller

planerade. Härom må närmare anföras följande.

I propositionen nr 235 till 1947 års riksdag anfördes (s. 106—107) bl. a.

att genom kommunernas försorg en inventering av vissa delar av bostadsbeståndet

borde genomföras. För att underlätta genomförandet av inventeringen

borde socialstyrelsen tillhandahålla vissa utdrag av bostadsräkningen.

Kostnaderna härför, vilka uppskattades till i runt tal 100 000 kronor, borde

bestridas av medel, som anvisats eller komma att anvisas för den allmänna

bostadsräkningen. Piiksdagen gjorde ingen erinran i anledning av det anförda

(skrivelse nr 493). Ivungl. Maj:t har tills vidare genom beslut den 26

september 1947 uppdragit åt socialstyrelsen att föranstalta om en till ett

30-tal kommuner begränsad undersökning av barnfamiljernas bostadsförhållanden.

Medel för denna undersökning ha icke tidigare beräknats.

Socialstyrelsen har vidare i samråd med statens byggnadslånebyrå omprövat

planen för det återstående arbetet med bostadsräkningen. Vid omprövningen

har hänsyn tagits till att enligt den av 1947 års riksdag antagna

lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande (nr

o23/1947) vissa kommuner äro skyldiga att upprätta bostadsförsörjningsplan.

I fråga om hushål Isstatistiken har socialstyrelsen anfört följande.

Hushållsstatistiken är nödvändig för upprättandet av bostadsförsörjningsplaner.

Enligt lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande

(SFS nr 523/1947) bliva vissa kommuner skyldiga att upprätta dylika

planer. Det gäller alla kommuner över 10 000 invånare samt, i den mån Kun°l.

Maj :t med hänsyn till bebyggelsens snabba utveckling eller andra särskilda

omständigheter så föreskriver, även kommuner med mindre än 10 000 invånare

Lagen träder i kraft den 1 januari 1948. Inom statens byggnadslånebyrå ha

vissa uppskattningar gjorts av folkmängden (den 31 december 1945) i de

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28.

3

kommuner, vilka kunna komma att åläggas att upprätta ifrågavarande planer.

Här har räknats med sammanlagt 3,i miljoner invånare inkl. Stockholm.

Denna beräkning är preliminär i avvaktan på Kungl. Maj:ts beslut. För dessa

kommuner, som skola upprätta bostadsförsörjningsplaner, blir en total redovisning

av hushållen nödvändig. Behov av en motsvarande redovisning torde

— med vissa undantag —- icke föreligga beträffande andra enskilda kommuner;

för dessa bör därför redovisningen endast gälla vissa större grupper,

såsom landsdelar och vissa typer av kommuner. Bepresentativa uppgifter för

dessa grupper kunna erhållas vid en bearbetning begränsad till hushåll, som

ingå i folkräkningens partiella del (en tolftedel av samtliga hushåll).

Även beträffande inko ms tre do visningen föreslås en viss utvidgning.

I denna fråga anför socialstyrelsen följande.

Beträffande inkomstredovisningen har departementschefen i propositionen

nr 282/1946 uttalat, att en bearbetning av inkomstuppgifterna avseende

en tolftedel av befolkningen vore tillfyllest för den statliga bostadspolitiken.

Den hade emellertid även till väsentligt ändamål att, jämte övriga undersökningar,

skapa ett underlag för den lokala bostadsplaneringen. För detta ändamål

syntes en mera fullständig inkomstredovisning vara erforderlig för vissa

tätorter. Av olika skäl borde man dock begränsa en dylik redovisning till

vad som vore nödvändigt för det praktiska behovet. Total inkomstredovisning

beträffande de särskilda tätorterna borde sålunda ske endast i den mån

statens byggnadslånebyrå funne en sådan ur den lokala bostadsplaneringens

synpunkt särskilt angelägen och socialstyrelsen biträdde denna uppfattning.

Anhållan om total inkomstredovisning har inkommit från 41 kommuner

med sammanlagt 1 452 000 invånare. Av dessa torde 20 kommuner komma att

åläggas att upprätta bostadsförsörjningsplaner. En total inkomstredovisning

framstår som särskilt angelägen för samtliga dessa kommuner och, såvitt nu

kan bedömas, för 6 av återstående 21 kommuner. En total inkomstredovisning

bör sålunda ske för dessa 26 kommuner med sammanlagt 1 388 000 invånare,

medan i övrigt en begränsning till en tolftedel av hushållen synes

tillräcklig.

Endast 6 kommuner med sammanlagt 42 000 invånare skulle sålunda erhålla

en total redovisning av hushållens inkomster men ej av deras sammansättning

m. in. (hushållsstatistik). En väsentlig del av kostnaderna för inkomststatistiken

är emellertid gemensam med hushållsstatistiken. Då dessa

6 kommuner, även om de icke bli ålagda att upprätta bostadsförsörjningsplaner,

ha visst behov av en redovisning av bostadshushållen och merkostnaderna

härför bli relativt obetydliga (cirka 2 000 kronor), synas även dessa

kommuner böra inbegripas i den totala hushållsstatistiken.

Kungl. Maj:ts anslagsäskanden överensstämma — bortsett från en avrundning

av det för innevarande budgetår avsedda beloppet — med vad socialstyrelsen

har föreslagit.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat från socialstyrelsen, skulle eu

begränsning enligt motionsyrkandet av den framlagda planen för inkomstredovisningen

medföra en besparing för innevarande budgetår av 12 000 kronor.

Begränsas jämväl planen för hushållsstatistiken enligt motionsyrkandet

tillkommer en ytterligare besparing av 248 000 kronor. Sistnämnda belopp bör

fördelas så, att 98 000 kronor falla på innevarande budgetår och 150 000 kronor

på nästa budgetår.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 28.

Utskottet.

Den till bostadsräkningen anknutna specialundersökningen rörande bostadshushållen

skall enligt Kungl. Maj:ts förslag omfatta total redovisning

för orter med sammanlagt cirka 3,i miljoner invånare. I motionerna anses

däremot att denna redovisning kan begränsas till orter med sammanlagt cirka

1.1 miljoner invånare. Motionärerna åberopa kostnadsberäkningar gjorda vid

1946 års riksdag (propositionen nr 282).

Total redovisning för vissa orter har icke ansetts erforderlig för den statliga

bostadspolitiken. Representativa uppgifter avseende en tolftedel av befolkningen

rörande vissa landsdelar och vissa typer av kommuner ha ansetts

skola giva tillräcklig ledning. För den lokala bostadsplaneringen däremot,

har eu total redovisning ansetts erforderlig, men omfattningen av denna totala

redovisning har tidigare endast kunnat preliminärt beräknas, då riktlinjer saknats

för nämnda planering.

Numera föreligga emellertid säkrare hållpunkter för en sådan beräkning.

Enligt den vid förra årets riksdag antagna lagen om kommunala åtgärder till

bostadsförsörjningens främjande skall kommun med mera än 10 000 invånare

ävensom annan kommun, beträffande vilken Kungl. Maj:t med hänsyn till bebyggelsens

snabba utveckling eller andra särskilda omständigheter så föreskrivit,

upprätta bostadsförsörjningsplan. I bostadsförsörjningsplan skall enligt

en nyligen utkommen kungörelse (SFS 1947: 1011) angivas de riktlinjer

kommunen finner böra ligga till grund för bostadsproduktionens inom kommunen

omfattning under den tid planen avser — tio år från planens antagande

—- dess inriktning på hus och lägenheter av olika typer samt bostadsbehovets

tillgodoseende genom nybyggnad och genom sanering av det befintliga

bostadsbeståndet. De uppgifter om bl. a. antalet lägenhetsinnehavare

fördelade efter kön, ålder och civilstånd, som erhållas ur hushållsstatistiken,

ha ansetts utgöra en nödvändig förutsättning för bostadsförsörjningsplanernas

upprättande, och de kommuner, vilka kunna beräknas bli

ålagda att upprätta dylika planer, ha ett invånarantal av sammanlagt omkring

3.1 miljoner.

I en till utskottet överlämnad promemoria har byggnadslånebyrån erinrat

om de bostadsbehovsundersökningar som byrån utfört beträffande ett 40-tal

kommuner. Erfarenheterna från det hittills bedrivna arbetet med grundläggande

undersökningar för bostadsförsörjningsplaner ge enligt promemorian

vid handen, att det är nödvändigt att erhålla uppgifter om lägenhetsinnehavarnas

kön, ålder och civilstånd för varje enskild kommun. Därvid hänvisas

till, bl. a., att befolkningens hushållsstruktur visar icke oväsentliga variationer

mellan olika kommuner.

Såvitt utskottet kan finna, skulle en begränsning av anslagsbeloppen i anslutning

till motionärernas beräkningsgrunder i nuvarande läge medföra, att

den större delen av de kommuner, vilka ha att upprätta bostadsförsörjningsplaner,

icke genom pågående bostadsräkning finge tillgång till de uppgifter,

som erfordras för planernas uppgörande. Kostnaderna för de särskilda undersökningar,

som på grund härav bleve erforderliga, finge dessa kommuner bära

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28.

5

själva. Administrationen av sådana särskilda undersökningar skulle även avsevärt

försvåras. Med hänsyn härtill anser sig utskottet förhindrat biträda

motionsyrkandena i nu ifrågavarande avseende.

I fråga om inkomstredovisningen är skillnaden mellan dess omfattning enligt

Kungl. Maj:ts förslag (kommuner med sammanlagt omkring 1,4 miljoner

invånare) och motionärernas (l,i miljoner invånare) av mindre omfattning.

Kungl. Maj:ts förslag bygger på en prövning av ansökningar om fullständig

inkomstredovisning från 41 kommuner och innebär, att ansökningarna från

26 av dessa kommuner skulle bifallas. Icke heller i detta avseende anser utskottet

skäl föreligga att förorda någon avvikelse från vad Kungl. Maj:t har

föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 84 och II: 156 samt I: 83 och II: 134 till

Allmän bostadsräkning m. m. anvisa

a) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 under

femte huvudtiteln ett reservationsanslag av 260 000 kronor,

b) för budgetåret 1948/49 under femte huvudtiteln ett reservationsanslag

av 340 000 kronor.

Stockholm den 20 februari 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Karl

Andersson, Gustaf Karlsson, Andrén, Mannerskantz, Gustaf Iwar Anderson,

Gillström, Näsström, Gustav Emil Andersson, Hesselbom och Ohlon; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Bergström,

Ealla, Eubbestad, Mårtensson, Pettersson i Dahl, Åkerström, Hoppe, Petterson

i Degerfors, Persson i Svensköp och Birke.

Reservation

av herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Andrén, Mannerskantz,

Gustav Emil Andersson, Ohlon, Falla, Eubbestad, Pettersson i Dahl, Persson

i Svensköp och Birke, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort

hava följande lydelse:

»1945 års riksdag fattade principiell ståndpunkt till den allmänna bostadsräkningens

och därtill hörande undersökningars omfattning med undantag av

inkomstredovisningen. Ståndpunkt beträffande inkomstredovisningens omfattning

fattades vid 1946 års riksdag, vars beslut även avsåg bostadshushålls
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 28.

statistiken. Den sakliga innebörden av 1946 års beslut var, att fullständig redovisning

skulle begränsas att avse orter med en sammanlagd folkmängd av omkring

l,i miljoner invånare.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär en avsevärd utvidgning av hushållsstatistiken.

Medan man tidigare räknat med att total redovisning skulle

lämnas för orter med ett sammanlagt invånarantal av omkring 1,1 miljoner,

föreslås nu, att sådan redovisning skall lämnas för orter med cirka 3,1 miljoner

invånare. Såsom skäl för en sådan utvidgning har anförts, att kommuner

med åliggande att upprätta bostadsförsörjningsplaner kunna beräknas ha ett

invånarantal av sammanlagt omkring 3,i miljoner och att en för varje särskild

kommun upprättad på fullständiga uppgifter grundad hushållsstatistik

är erforderlig för dessa planer. Utskottet vill erinra, att planerna skola avse

en tidsperiod av tio år från planens antagande och att beräkningarna för

denna tioårsperiod måste grundas på många ovissa faktorer, främst den allmänna

konjunkturutvecklingen och näringslivets förändringar i den särskilda

kommunen. Dessa faktorer torde ha en sådan betydelse för bostadsbehovets

inriktning på lägenheter av olika typer, att även den mest fullständiga

redovisning av den art som avses med hushållsstatistiken icke synes

kunna medföra någon nämnvärd sammanpressning av felmarginalen i bostadsförsörjningsplanerna.

Med hänsyn härtill och i betraktande jämväl av nödvändigheten

i nuvarande läge att strängt hushålla med arbetskraften och begränsa

statsutgifterna, kan utskottet med anslutning till motionerna icke

tillstyrka den ifrågasatta utvidgningen av hushållsstatistiken.

Även i avseende på inkomstredovisningen innebär Kungl. Maj:ts förslag

en viss utvidgning. Redovisningen skall sålunda enligt detta förslag omfatta

kommuner med sammanlagt 1,4 miljoner invånare mot förut beräknade

1,1 miljoner invånare. Av motsvarande skäl anser sig utskottet ej heller i

detta avseende kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag.

De besparingar, som bliva en följd av den sålunda av utskottet med anslutning

till motionsyrkandena föreslagna begränsningen av Kungl. Maj:ts

förslag, ha enligt beräkningar, som företagits inom socialstyrelsen, uppskattats

till 110 000 kronor för innevarande budgetår och 150 000 kronor för nästa

budgetår. Utskottet förordar att de av Kungl. Maj:t äskade anslagen minskas

med nämnda belopp, varför anslagen alltså böra anvisas med 150 000 kronor

och 190 000 kronor för respektive budgetår. Under åberopande av vad sålunda

anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med

bifall till motionerna I: 84 och II: 156 samt I: 83 och II: 134 till

Allmän bostadsräkning m. m. anvisa

a) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 under

femte huvudtiteln ett reservationsanslag av 150 000 kronor,

b) för budgetåret 1948/49 under femte huvudtiteln ett reservationsanslag

av 190 000 kronor.»

Stockholm 1948. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:55 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående stat för statens allmänna fastighets fond för budge a1 i texten