Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fortsatt statsgaranti för exportkredit.

1948-03-02 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:31, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fortsatt statsgaranti för exportkredit.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 31.

1

Nr 31.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

fortsatt statsgaranti för exportkredit.

(1 :a avd.)

I propositionen nr 21 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari 1948, föreslagit

riksdagen medgiva, att svenska staten må under tiden till och med utgången

av budgetåret 1950/51 till belopp av högst 300 miljoner kronor —

däri inräknade de belopp, vartill garantier beviljats eller före utgången av

nu löpande budgetår beviljas — åtaga sig betalningsansvar i enlighet med

nu gällande bestämmelser om statsgaranti för exportkredit.

Statsgaranti för exportkredit har här i landet meddelats alltsedan budgetåret

1933/34. Garantien har grundats på lid efter annan av riksdagen givna

bemyndiganden samt av Kungl. Maj :t i enlighet därmed utfärdade författningar.

Dessa bemyndiganden och författningar ha haft växlande innehåll,

särskilt vad avser maximibeloppet av statens sammanlagda betalningsansvar

för lämnade exportkrediter. Prövning och avgörande av frågor om

statsgaranti för exportkredit ankommer på exportkreditnämnden, för vilken

instruktion utfärdats den 26 juni 1933 (nr 430).

Enligt nu gällande bestämmelser (kungörelser den 26 maj 1939, nr 214,

den 19 juni 1942, nr 425, och den 30 juni 1947, nr 338) äger exportkreditnämnden

att under tiden till och med den 30 juni 1948 till den svenska

exportens främjande bevilja statsgaranti för den kredit, som av svensk

exportör eller svensk bank eller annan svensk kreditgivare lämnas vid försäljning

till utlandet av inhemska alster av industri, jordbruk eller fiske.

I särskilda fall kan statsgaranti även beviljas för entreprenadarbeten, som

utföras i utlandet i förening med industrileveranser, ävensom för till utlandet

levererade alster av svensk teknisk konsulterande verksamhet, särskilt

då dylik verksamhet kan bliva av betydelse för svensk export. Beträffande

berörda bestämmelsers närmare innehåll hänvisas till propositionen,

s. 2.

Departementschefen bar i detta sammanhang erinrat om att 1947 års

riksdag (prop. nr 217; r. skr. nr 189) godkänt en mellan Sverige och Polen

träffad överenskommelse om reglering av varuutbytet mellan de båda länderna.

Enligt ett i överenskommelsen ingående tilläggsavtal rörande Sveriges

deltagande i återuppbyggnaden av det polska näringslivet i utbyte

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr 31—33.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 31.

mot leveranser av kol och koks förklarar sig svenska regeringen beredd

bevilja garanti för att möjliggöra förskottsbetalningar å 70 miljoner kronor

för de köp och beställningar, som förutses i avtalet. Beträffande den

närmare utformningen av denna statsgaranti hänvisas till propositionen

1947: 217.

Departementschefen framhåller, att avsikten med de svenska statsgarantierna

för exportkredit under åren närmast före kriget var att stödja

de svenska exportnäringarna. Dessa arbetade under skärpt konkurrens icke

minst från länder, vilka å sin sida tillgripit dylika statliga garantier såsom

stöd för exporten. Det svenska garantisystemet visade sig i stort sett lämpligt

för det avsedda syftet. I det förändrade läge för utrikeshandeln, som

förelåg under krigsåren, kom garantigivningen jämväl att användas i olika

handelspolitiska sammanhang. Sålunda upptogos i vissa avtal, som träffades

med främmande makter, bestämmelser om export på kommersiell

kreditbasis med statlig garanti. Under den tid, som förflutit efter det kriget

upphört, hade garantigivning ägt rum endast i obetydlig omfattning.

Att så varit fallet förklarades bl. a. därav, att kreditgivning från svensk

sida under den närmaste efterkrigstiden väsentligen skedde i annan ordning,

särskilt i form av direkta statliga krediter. För framtiden syntes

emellertid ett ökat behov att stödja exporten bland annat i den form, som

den statliga exportkreditgarantien utgjorde, kunna göra sig gällande. Att ha

möjlighet härtill tedde sig särskilt angeläget i rådande valutaläge och inför

risken av en skärpt konkurrens på för oss viktiga exportmarknader.

Departementschefen har därför förordat, att nu gällande bestämmelser

om statsgaranti för exportkredit förlängas. Vad maximigränsen för garantigivningen

beträffar har departementschefen anslutit sig till förslag

av exportkreditnämnden om att begränsa betalningsansvaret till ett belopp

av högst 300 miljoner kronor, vilken begränsning redan för närvarande

gäller.

Vad beträffar frågan om den tid, under vilken ett bemyndigande att meddela

exportkredit skulle fortfara att gälla, har exportkreditnämnden erinrat

om att bemyndigandet brukat inskränkas att gälla för endast ett

budgetår i sänder. Nämnden framhåller, att bestämmelserna i ämnet i regel

förnyades utan ändringar och att, i händelse nya bestämmelser skulle behövas,

erforderliga ändringar utan olägenhet borde kunna vidtagas under

giltighetstiden. Statsmakterna hade vidare åtagit sig att under flera år

tillhandahålla exportkreditgaranti. På grund av dessa förhållanden ifrågasätter

nämnden, huruvida icke giltighetstiden, i likhet med vad som år

1939 beslutades, borde fastställas till tre budgetår, d. v. s. för tiden t. o. in.

den 30 juni 1951. Departementschefen har tillstyrkt, att ett fortsatt bemyndigande

fastställes att gälla intill utgången av budgetåret 1950/51.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka, att gällande bestämmelser om

statsgaranti för exportkredit, vilka upphöra att gälla med utgången av

innevarande budgetår, givas förlängd giltighet intill utgången av budget
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 31.

3

året 1950/51. Utskottet förutsätter emellertid härvid, att Kungl. Maj :t för

varje år för riksdagen framlägger redovisning över medlens användning.

I fråga om maximigränsen för garantigivningen bör, liksom för närvarande

gäller, betalningsansvaret begränsas till ett belopp av högst 300 miljoner

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att svenska staten må under

tiden till och med utgången av budgetåret 1950/51 till belopp

av högst 300 miljoner kronor -— däri inräknade de belopp,

vartill garantier beviljats eller före utgången av nu

löpande budgetår beviljas — åtaga sig betalningsansvar

i enlighet med nu gällande bestämmelser om statsgaranti

för exportkredit.

Stockholm den 2 mars 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Uarsson,

Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Heiding, Gillström, Sundelin,

Näsström, Gustav Emil Andersson, Hesselbom och Lundgren; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Törnkvist, Skoglund

i Doverstorp, Malmborg i Skövde, Bergström, Andersson i Malmd,

Rubbestad, Staxäng, Lindholm, Thapper, Persson i Vinberg och Johansson

i Mysinge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:77 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt statsgaranti för exportkredit. s. 1 i texten