Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1948149 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1948-04-02 · 70 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 70 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1948149 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

1

Nr 6.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga

statsutgifter för budgetåret 1948149 under sjätte

huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj :t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1948)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för kommunikationsdepartementet uppföra ytterligare en befattning

såsom förste kanslisekreterare i lönegraden Ca 29, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för departementet, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1948/49, dels ock till Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 626 600

kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 600 300 kronor. Efter omräkning

av vissa i anslaget ingående poster, vilka vid budgetbehandlingen år

1947 upptogos med allenast schablonmässigt beräknade belopp i avvaktan på

slutförandet av arbetet med den allmänna löneregleringen, har avlöningsstatens

slutsumma befunnits böra utgöra 613 400 kronor.

Den av Kungl. Maj it nu föreslagna höjningen av förevarande anslag föranledes

i huvudsak av att en ny befattning såsom förste kanslisekreterare i

lönegraden Ca 29 anses böra inrättas i departementet. Innehavaren av ifrågavarande

befattning avses skola tjänstgöra å tredje byrån, å vilken i samband

med den fortgående ökningen av departementets arbetsuppgifter ett allt starkare

behov framträtt av en särskild föredragande för de talrika ärenden av

helt eller övervägande administrativ art, som vid sidan av de tekniskt-ekonomiska

ärendena ankomma på byrån och som nu till en del måste handläggas

av byråchefen personligen.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

1—säl 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr 6''.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6.

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

kommunikationsdepartementet uppföra ytterligare en befattning

såsom förste kanslisekreterare i lönegraden Ca 29;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1948/49:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen.................... 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 329 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 207 500

4. Rörligt tillägg.......................................... 62 500

Summa kronor 626 600;

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 626 600 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), vilket i förhållande till anslaget för innevarande

budgetår innebär minskning med 200 000 kronor, beroende på att vissa i

årets riksstat beräknade kostnader av en gångs nät in- bortfalla, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 220 000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 3, s. 5—12) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga vissa

av departementschefen förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för styrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1948/49, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 4 075 000 kronor,

därav 2 037 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 3 834 000 kronor,

därav 1 917 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen. Sedan omräkning

skett av den schablonmässiga beräkning, som legat till grund för

innevarande budgetårs avlöningsstat, har denna slutsumma befunnits böra

rätteligen utgöra 4 012 200 kronor.

Förutom av de kostnadsökningar som följa av bestämmelserna om reglerad

befordringsgång samt om uppflyttning i löneklass beror den föreslagna höj
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets litlåtande nr 6.

3

ningen av anslaget för nästa budgetår på att vissa nya tjänster föreslås skola

inrättas. Sålunda förordas att vägbyrån förstärkes med en förste byråingenjör

i Ca 29, en byråingenjör i Ca 27 och en kontorist i Ce 13. Vidare föreslås att

fyra amanuenstjänster i Ce 22 och en kontorsbiträdestjänst i Ce 8 å kameralbyråns

kamrerarkontor skola indragas och ersättas med följande fyra befattningar,

nämligen en biträdande kamrerare i Ce 27, en revisor i Ca 24, en

bokhållare i Ce 21 och en kontorsskrivare i Ce 19. Å kanslibyrån föreslås en

byråsekreterartjänst i Ce 24 skola ordinariesättas. Gällande principer för den

reglerade befordringsgången för biträdespersonal påkalla slutligen en ökning

av det i styrelsens personalförteckning angivna antalet kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 med sju.

JJtskottet får erinra om den betydande utökning av antalet befattningshavare

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som ägt rum sedan vägväsendets

förstatligande år 1944. Av den i statsrådsprotokollet (s. 4) intagna

tabellen framgår sålunda att antalet befattningshavare — bortsett från mera

tillfälligt anställda — ökat från 280 den 1 januari 1944 till 405 den 1 juli 1947.

Styrelsen har emellertid i sina medelsäskanden för nästa budgetår förordat

en ytterligare utökning av personalen och därjämte framlagt förslag om beredande

av förbättrad löneställning till vissa befattningshavare. Utskottet

vill för sin del understryka departementschefens uttalande om att i nuvarande

läge återhållsamhet måste iakttagas i fråga om utgiftsökande organisationsförändringar,

som icke äro påkallade av exceptionella skäl. Departementschefens

i förevarande sammanhang förordade förändringar med avseende å

styrelsens personalorganisation — vilka i stort sett innebära en begränsad

utökning allenast i fråga om styrelsens vägbyrå, som främst på grund av det

alltmer ökade planläggningsarbetet icke med nu tillgänglig arbetskraft förmår

tillfredsställande lösa förekommande arbetsuppgifter — tillstyrkas emellertid

av utskottet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina medelsäskanden hemställt om

anvisande av medel för nästa budgetår för anställande av en pressombudsman.

Av de handlingar som överlämnats till utskottet har inhämtats, att styrelsen

begärt Kungl. Maj:ts medgivande att redan under innevarande budgetår få

tillsätta en dylik pressombudsman. Styrelsens förslag om anvisande under

förevarande anslag av medel för här ifrågavarande ändamål har icke upptagits

av departementschefen. Jämväl utskottet finner för sin del behov av pressombudsman

för nästa budgetår icke föreligga.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av avlöningsstaten

för budgetåret 1948/49, hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

väg- ocli vattenbyggnadsstyrelsen uppföra följande ytterligare

befattningar, nämligen 1 förste byråingenjör i Ca 29, 1 byrå
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6.

ingenjör i Ca 27, 1 byråsekreterare i Ca 24, 1 revisor i Ca 24,

7 kontorsbiträden i Ca 8 och 1 biträdande kamrerare i Ce 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1948/49:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 1 366 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t................ 4 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................................ 2 270 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 435 000

Summa kronor 4 075 000;

c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 4 075 000 kronor,

därav 2 037 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Utrustning av nya ämbetslokaler m. m. Kungl. Maj:t

har (punkt 4, s. 12—14) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

895 000 kronor, därav 447 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 679 000 kronor.

För nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskat 1 000 000

kronor, därav 250 000 kronor beräknats erfordras för utrustning av styrelsens

nya ämbetslokaler inom nybyggnaden å Mariebergsområdet för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen och luftfartsstyrelsen.

Departementschefen har förordat en medelsanvisning av 895 000 kronor,

därav 175 000 beräknats för utrustning av de nya ämbetslokalerna.

Sedermera har i en till statsutskottet ställd skrivelse av den 16 februari

1946 från kommunikationsdepartementet framhållits följande. Vid anmälan

av statsverkspropositionen saknades mera preciserade uppgifter om medelsbehovet

för utrustning av styrelsens nya ämbetslokaler. Medelsanvisningen

hade därför ansetts böra hållas i underkant, och departementschefen hade

stannat för att förorda anvisande av allenast 175 000 kronor. Numera hade emellertid

styrelsen inkommit med närmare kostnadsberäkningar, av vilka framginge,

att medelsbehovet komme att överstiga det i statsverkspropositionen beräknade

med i runt tal 125 000 kronor. Från departementets sida funnes icke

något att erinra mot att utrustningen skedde i enlighet med styrelsens planer.

Då omkostnadsanslaget vore av förslagsanslags natur funnes formell

möjlighet för Kungl. Maj:t att besluta om överskridande av detsamma. Enär

överskridandet kunde komma att bliva avsevärt, syntes detta ej böra ske utan

att riksdagens statsutskott erhållit kännedom om väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ytterligare utredning i ärendet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr (i.

5

Utskottet har i och för sig icke något att erinra mot att för utrustningen av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens nya ämbetslokaler medel tagas i anspråk

i den av styrelsen planerade omfattningen. Utskottet finner emellertid mindre

lämpligt att såsom förutsatts medelsbehovet till en del skall tillgodoses

genom överskridande av ämbetsverkets omkostnadsanslag. För övrigt synes

det utskottet tveksamt huruvida utgifter av engångskaraktär och av den storleksordning,

varom här är fråga, skola bestridas från ett omkostnadsanslag av

förslagsanslags natur. Utskottet vill för sin del förorda att erforderliga medel

för utrustningen —- enligt styrelsens förslag beräknad till (175 000 +

125 000=) 300 000 kronor — anvisas under ett särskilt reservationsanslag,

benämnt Utrustning av nya ämbetslokaler m. m. Av det anvisade beloppet

torde 150 000 kronor böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefens förslag i övrigt i fråga om styrelsens omkostnadsanslag

har icke givit utskottet anledning till erinran. Anslaget torde därför

böra uppföras med ett belopp av (895 000 — 175 000 =) 720 000 kronor, därav

360 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, för

budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 720 000 kronor, därav 360 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen;

b) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Utrustning av nya

ämbetslokaler m. m. ett reservationsanslag av 300 000 kronor,

därav 150 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 14—23)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för vägförvaltningarna vidtaga vissa av departementschefen förordade

ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1948/49, dels

ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 10 745 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 9 969 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen. Vid omräkning av den schablonmässiga

beräkning, som legat till grund för avlöningsstatens fastställande, har befunnits

att anslaget rätteligen bort upptagas till 10 452 300 kronor.

Kungl. Maj:t föreslår, att för arbetet med handläggningen av ärenden

rörande enskild väghållning ytterligare en befattning såsom vägmästare i

Ce 17 inrättas samt medel, 15 000 kronor, beräknas för anställande av tillfällig

personal. För projekteringsverksamheten beträffande vägar och broar

föreslås inrättandet av ytterligare sex ingenjörsbefattningar i Ce 27 ävensom

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6.

anvisandet av 32 000 kronor för avlöning av tillfällig personal. Vidare framlägges

förslag om överförande av sex vid vägbyggnadsverksamheten sysselsatta

extra avdelningsingenjörer på extra ordinarie stat i Ce 27, om uppflyttning

av en kontorist vid vägförvaltningen i Blekinge län till vägkassör i Ca 15

samt om uppflyttning av två vakter vid Balsterbokanalen från Ce 9 till Ce 10.

I icke-ordinarieposten anses därjämte särskilda medel till ett belopp av 112 000

kronor böra inräknas för beredande av fortsatt anställning under nästa budgetår

åt viss personal för källskattearbetet vid vägförvaltningarna. Slutligen föranledes

uppräkning av anslaget på grund av den reglerade befordringsgången för

biträdespersonalen och löneklassuppflyttningar.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att i nuvarande läge endast

oundgängligen nödvändiga personalförstärkningar inom vägförvaltningarna

kunna tillstyrkas. Utskottet finner en viss försiktighet vara tillrådlig

jämväl med hänsyn till den stora ansvällning av vägförvaltningarnas personalorganisation

som redan ägt rum efter vägväsendets förstatligande — antalet

befattningshavare, bortsett från dem som syssla med rent tillfälliga uppgifter,

har sålunda ökat från 845 den 1 januari 1944 till 1 335 den 1 juli 1947.

Vad departementschefen förordat med avseende å utökning av vägförvaltningarnas

personal eller ändrad löneställning för redan anställda befattningshavare

tillstyrkes emellertid av utskottet. Då anslagsberäkningen i övrigt icke givit

anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

vägförvaltningarna uppföra följande ytterligare befattningar,

nämligen 1 vägkassör i Ca 15, 3 kontorsbiträden i Ca 8 och

12 ingenjörer i Ce 27, ävensom ur förteckningen avföra 1 kontoristbefattning

i Ca 13;

b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 4 794200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 4 799 800

3. Körligt tillägg, förslagsvis.......................... 1 151 000

Summa kronor 10 745 000;

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1948/49

anvisa ett förslagsanslag av 10 745 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ds

förslag (punkt 6, s. 23 och 24), som innebär en till anslagsposterna till reseersättningar

samt till underhåll och drift av tjänstebilar hänförlig ökning med

220 000 kronor, hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

7

att riksdagen må till Vågförvaltningarna: Omkostnader lör

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 682 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

7:o) De lokala vägnämnderna m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 24

och 25) föreslagit riksdagen att till De lokala vägnämnderna in. m. för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 125 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit att anslaget, med hänsyn

till belastningen under sistförflutna budgetår, möjligen borde nedsättas något.

Då emellertid statsbidrag till den nybildade sammanslutningen länsvägnämndernas

förbund förutsättes i fortsättningen skola utgå från förevarande anslag,

föreslår styrelsen att anslaget för nästa budgetår upptages till oförändrat

belopp.

Departementschefen har tillstyrkt detta förslag.

Utskottet har intet att erinra mot att från nu ifrågavarande anslag utbetalas

statsbidrag till den nya sammanslutningen länsvägnåmndernas föibuno.

I sitt utlåtande vid 1947 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

under förevarande anslag framhöll utskottet, att enligt utskottets mening vägnämndernas

och länsvägnämndernas medverkan vid behandling av förekommande

vägfrågor icke kommit att motsvara vad som föiutsatts vid 194o ais

väglagstiftning. Utskottet ansåg att vid den pågående utredningen om en

fortsatt decentralisering av vägväsendets förvaltningsärenden jämväl borde

beaktas frågan om beredande för vägnämnderna och länsvägnämnderna av

ökade möjligheter att taga aktiv del i vägfrågorna inom länen.

I sin berättelse rörande iakttagelserna under budgetåret 1946/47 ha nu överrevisorerna

för väg- och vattenbyggnadsväsendet riktat uppmärksamheten på

att man på många håll saknar kännedom om nämndernas uppgifter med a\ - seende å vägunderhållet. Det har nämligen visat sig vara en allmän uppfattning

att nämnderna icke ha att taga någon som helst befattning med vägunderhållet.

Yad sålunda förekommit ger utskottet ånyo anledning framhålla önskvärdheten

av att vägnämndsledamöterna lämnas informationer om de befogenheter

och rättigheter som tillkomma vägnämnderna. Överrevisorerna ha därvid

förordat, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen måtte genom cirkulärskrivelser

lämna samtliga ledamöter dylika informationer. 1 yttrande över revisorernas

berättelse har styrelsen — under framhållande att 1947 års utredning rörande

decentralisering inom väg- och vattenbyggnadsverket avsåge upptaga frågan

om beredande för vägnämnderna och länsvägnämnderna av ökade möjlighetei

att taga initiativ i vägfrågorna i länen samt att utredningen avsåge att i sitt

betänkande lämna en redogörelse för nämndernas befogenheter och uppgifter

— förklarat att styrelsen ansett sig böra avvakta utredningens betänkande

innan styrelsen vidtoge åtgärd i frågan. Utredningen har den 2)5

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6.

februari 1948 avgivit betänkande rörande vägnämndernas och länsvägnämndernas

arbetsuppgifter m. in. (SOU 1948: 18). Utskottet är icke berett avgöra

på vad sätt vägnämndsledamöterna lämpligen böra erhålla här avsedda

informationer, men anser för sin del att åtgärder snarast böra vidtagas i det

av överrevisorerna angivna syftet.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om medelsanvisningen under förevarande

anslag för nästa budgetår har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

hemställer förty,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 26), som

innebär ökning för nästa budgetår av förevarande anslag med 25 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom, väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret 1948/49

anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

9:°) Allmänna riktlinjer för beräkningen av väganslagen för budgetåret

1948/49. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 27—35) föreslagit riksdagen att

godkänna vissa av departementschefen förordade grunder för dispositionen av

under budgetåret 1948/49 inflytande automobilskattemedelsinkomster, innebärande

dels att för de under rubriken Vägunderhåll och vägbyggnader angivna

ändamålen anvisas anslag om sammanlagt 191 200 000 kronor, att avläknas

mot automobilskattemedlen, dels ock att, i den mån de under budget - åiet inflytande inkomsterna av nämnda medel skulle visa sig överstiga det

belopp, varmed dessa inkomster beräknats i riksstatsförslaget för samma

budgetår, överskottet skall tills vidare balanseras å statens automobilskattemedelsfond.

I skiivelse den 27 september 1947 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

fiamlagt beräkning av anslagsbehovet för vägunderhåll och vägbyggnader m. m.

under budgetåret 1948/49.

Automobilskattemedelsinkomsterna för nämnda budgetår ha av styrelsen

beräknats till 285 miljoner kronor. Med hänsyn till den utredning rörande

grunderna för finansieringen och redovisningen av vägväsendets kostnader,

som ställts i utsikt i 1947 års statsverksproposition, förklarar styrelsen sig

trots vägväsendets avsevärda medelsbehov — böra begränsa sina anslagsäskanden

för budgetåret 1948/49 i sådan omfattning, att de kunna rymmas

inom ramen för de enligt nu gällande grunder beräknade automobilskattemedlen.

En sadan begränsning är enligt styrelsens mening även motiverad

med hänsyn till storleken av de — på grund av bristen på såväl material som

framför allt arbetskraft uppkomna reservationerna å tidigare anvisade anslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. y

Såsom utvecklingen varit under de senaste åren, har, förklarar styrelsen,

varken ökningen i trafikens omfattning eller medelsanvisningarnas storlek

blivit avgörande för den takt, i vilken åtgärder för höjande av vagnatets

standard kunnat vidtagas. I stället har läget på material- och maskinmarknaden

och framför allt på arbetsmarknaden blivit den dirigerande faktorn i

fråga om omfattningen av vägförbättringsarbetena. Att behov föreligga,

vilka före vägväsendet böra tillgodoses med arbetskraft, säger sig styrelsen

vara väl medveten om. Styrelsen hävdar dock, att vägväsendets behov av

arbetskraft underskattats och framhåller härvid, att det under nu rådande

förhållanden torde vara särskilt angeläget, att transportarbetet effektiviseras

för underlättande av eu produktionsökning.

På grund av läget på arbetsmarknaden har under de senaste åren en högst

avsevärd nedgång i vägväsendets arbetarstyrka inträtt. Även om viss arbetskraft

har kunnat ersättas genom rationaliseringar och ökad användning av

maskiner, är det enligt styrelsens mening icke tillnärmelsevis möjligt att

med nuvarande arbetsstyrka ombesörja den allmänna väghållningen på ett

med hänsyn till trafikens omfattning tillfredsställande sätt. En ökad användning

av maskiner vid framförallt vägbyggnader skulle i någon män kunna

kompensera bristen på arbetskraft. Svårigheten att erhålla erforderliga vägmaskiner

utan alltför långa leveranstider samt jämväl den vidtagna allmänna

importbegränsningen lägger emellertid för närvarande hinder i vägen föi

övergång till maskinell drift i större skala.

Enligt nu gällande bestämmelser kan vägväsendet för utförande av smäne

förbättringsarbeten, förstärkningsarbeten m. m. i regel endast använda sådan

arbetskraft, som är mera stadigvarande sysselsatt med vägunderhållsarbeten.

Denna arbetarstyrka är i många län väl knapp redan för utförande av eiforderligt

vägunderhåll, varför nödiga förbättringsarbeten för höjande av

vägarnas standard blivit eftersatta. Enligt styrelsens förmenande måste eu

uppmjukning av gällande bestämmelser ske beträffande arbetskraft till i

första hand förbättringsarbeten. Viss lättnad erhölles otvivelaktigt om till

dylika smärre arbeten finge anlitas på orten boende småbrukare eller andra

»deltidsarbetare», vilken arbetskraft vanligen icke torde vara registrerad som

arbetssökande.

Statens arbetsmarknadskommission har beträffande den i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

petita berörda frågan om ianspråktagande för vägväsendets

del av vissa arbetskraftsreserver bland annat framhållit, att ifrågavarande

reserver behövde disponeras även för andra ändamål än föi vägväsendet.

Sedan uppgifter rörande arbetskraftsbehovet för vägunderhåll in. m. inom olika

län införskaffats, hade emellertid kommissionen för avsikt att vid överläggningar

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen iastställa, under vilka förutsättningar

och i vilken omfattning av styrelsen åsyftad arbetskraft finge tagas

i anspråk för vägväsendets räkning.

Jämväl överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet ha i sin berättelse

för budgetåret 1946/47 understrukit angelägenheten av att den dolda

arbetskraftsreserven utnyttjas för smärre vägbyggnadsföretag. Enligt över
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6.

revisorernas mening borde vidare vägförvaltningarna få generellt tillstånd att

med den av arbetsmarknadsmyndigheterna maximalt bestämda underhållspersonalen

utföra vägbyggnadsföretag.

Departementschefen har i förevarande sammanhang anfört i huvudsak följande.

Vid anmälan i 1947 års statsverksproposition av frågan om medelsbehovet

för vägväsendet uttalade jag bland annat, att med hänsyn till det rådande

läget. P:} arbetsmarknaden möjligheterna att på allvar återupptaga arbetet

på vägnätets, fortsatta utbyggnad och förbättring åtminstone för den närmaste

framtiden finge anses såsom ringa.. Någon nämnvärd lättnad på

arbetsmarknaden har sedan detta uttalande gjordes ännu icke inträtt; i stället

har situationen inom vägväsendet såtillvida ytterligare försämrats, som man

pa detta område nu också måste räkna med verkningarna av de inträdda

valutasvårigheterna, vilka torde komma att minska möjligheterna att i önskvärd.

utsträckning importera arbetskraftbesparande maskiner, asfalt, klorkalcium

m. m. för vägväsendets behov.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina petita för innevarande budgetår

angivit det normala medelsbehovet å de bj^ggnadsanslag, vilka helt eller i

första hand äro avsedda för det statliga vägväsendet, till omkring 140 miljoner

kronor per år. För detta ändamål funnos under budgetåret 1946/47

anslagsmedel disponibla om sammanlagt cirka 115,5 miljoner kronor, därav

55,4 miljoner kronor i reservationer och 60, i miljoner kronor i nya anslagsmedel.

Av dessa belopp förbrukades emellertid under budgetåret icke mer

än cirka 17,8 miljoner kronor. Återstoden, 97,7 miljoner kronor, står i form

av anslagsreservationer till förfogande under innevarande budgetår. Då de

nya anslagen för detta budgetår uppgå till sammanlagt 85,8 miljoner kronor,

utgöra de disponibla medlen under budgetåret 1947/48 alltså tillhopa 183,5 miljoner

kronor. Även om det skulle bliva möjligt att tillföra vägväsendet viss

ytterligare arbetskraft genom ianspråktagaiide av vissa arbetskraftsreserver,

torde medelsförbrukningen å här ifrågavarande anslag, under i övrigt

oförändrade förhållanden på arbetsmarknaden, knappast komma att överstiga

25 miljoner kronor under innevarande budgetår. Till nästa budgetår skulle

härvid komma att överföras reservationer om sammanlagt cirka 160 miljoner

kronor, alltså 20 miljoner kronor mer än det belopp, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

angivit som det årliga medelsbehovet vid normala förhållanden.

Med hänsyn härtill skulle några nya anslagsmedel i stort sett

icke behöva anvisas för nästa budgetår. Beträffande bidragsanslagen till

byggande av vägar och gator, i städer och samhällen, som äro väghållare,

samt till den enskilda väghållningen gäller i huvudsak detsamma. De disponibla^

medlen å dessa anslag uppgå under innevarande budgetår till sammanlagt

38,2 miljoner kronor, under det att medelsförbrukningen å anslagen

under det sistförflutna budgetåret endast utgjorde omkring 7 miljoner kronor.

A id anslagsberäkningen för innevarande budgetår förelåg i princip samma

situation som den här berörda; reservationerna å flertalet av byggnadsanslagen

uppgingo sålunda redan då till så avsevärda belopp, att någon ny medelsanvisning

i och för sig icke var påkallad. Jag föreslog emellertid, att, det

oaktat, de för budgetåret beräknade automobilshattemedelsinkomsterna skulle

till den del, de icke disponerades för andra särskilda anslagsändamål, fördelas

på. de olika byggnadsanslagen för vägväsendet. Såsom skäl härför

anförde jag bland annat, att automobilskattemedlens användning vore begränsad

till ändamål, som direkt eller indirekt tjänade trafiken, samt att

med hänsyn till de mycket stora behov av angelägna investeringar och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

11

underhållsåtgärder, som förelåge på vägväsendets område, automobilskattemedelsinkomsterna

tills vidare icke borde tagas i anspråk för att nedbringa

det under krigsåren uppkomna, å budgetutjämningsfonden balanserade underskottet

för automobilskattemedlens specialbudget utan i stället reserveras

för trafikens behov. De av mig sålunda förordade riktlinjerna för beräkningen

av väganslagen för budgetåret 1947/48 föranledde icke nagon erinran

från riksdagens sida.

Med hänsyn till de skärpta krav som i nuvarande ekonomiska lage maste

uppställas på att riksstaten skall giva en i möjligaste mån riktig bild av

den avsedda omfattningen av statsverkets inkomster och utgifter, inställer

sig nu den frågan huruvida medelstillgången å väganslagen i samband med

budgetberäkningen för budgetåret 1948/49 bör anpassas till den beräknade

medelsförbrukningen för budgetåret. Vid anmälan senare i dag av kommunikationsdepartementets

anslagsfrågor berörande kapitalbudgeten kommer

jag att förorda, att hithörande anslag i allmänhet avvägas så, att de även

på detta område uppkomna stora anslagsreservationerna i möjligaste mån

nedbringas. För vägväsendets vidkommande gäller emellertid, att medelsförbrukningen

å byggnadsanslagen för närvarande är så jämförelsevis

ringa, att det — även om några nya anslagsmedel överhuvudtaget icke anvisas

— med nuvarande omfattning av byggnadsverksamheten skulle dröja

flera år innan de redan disponibla medlen förbrukats. Man skulle också

kunna tänka sig, att beslut meddelades om eu fullständig indragning av

alla reservationerna och att i stället nya anslagsmedel anvisades uill den

del, reservationerna motsvarades av aktuella medelsbehov. Mot en sådan

lösning talar emellertid det förhållandet, att reservationerna till mycket stor

del äro bundna vid fierårsplaner och andra dispositionsplaner eller aro

disponerade genom statsbidragsbeslut. Fn ändring av dessa dispositioner

synes medföra så stora administrativa olägenheter, att det kan ifrågasättas

om de budgettekniska fördelarna av en sådan åtgärd uppväga dessa oliigen
Härtill

kommer emellertid också, att vissa arbetsmarknadspolitiska skäl

i nuvarande läge kunna anföras för att bibehålla reservationerna a väganslagen.

Enär vägarbetena kunna bedrivas jämförelsevis oberoende av de

rådande materialsvårigheterna, kan det komma att bliva vägväsendet som

vid en nedgång i sysselsättningen på den allmänna, arbetsmarknaden i

första hand får bereda arbete åt friställd arbetskraft. Aven om det kanske

ännu är för tidigt att börja räkna med en allmän konjunkturförändring,

synes det dock icke uteslutet att lokal arbetslöshet inom en näraliggande

framtid kan uppkomma på åtskilliga håll i landet inom sådana produktionsområden,

där verksamheten hindras av material- eller elkraftbrist ellei

av avsättningssvårigheter på exportmarknaden. I händelse av dylik mera

begränsad arbetslöshet torde ordinarie vägmedel, hänförliga till i fler årsplaner

och andra motsvarande dispositionsplaner upptagna företag, ^i första

hand böra komma till användning innan andra mera extraordinära åtgärder

för finansieringen vidtagas. .....

Av här anförda skäl anser jag mig böra förorda, att medelstillgangen a

väganslagen upprätthålles på eu sadan niva, att man med dessa anslag kan

finansiera även eu jämförelsevis stor ansvällning av verksamheten. Eftersom

medelsförbrukningen i allt väsentligt är beroende av byggnadstillstandsgivningen

och den reglering i övrigt av arbetskraftstilldelningen* som. vägväsendet

är underkastat, innebär förefintligheten av större, reservationer å

dessa, anslag icke någon risk för en okontrollerad expansion av statsutgifterna

på detta område. Därjämte må nämnas att beträffande flertalet av

väganslagen från och med innevarande budgetår tillämpas den principen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr ti.

att av de nya anslagsmedlen icke stallas större belopp till väg- och vattenbygguadsstyrelsens

eller länsstyrelsernas förfogande än vad som motsvarar

medelsbehovet för sådana arbeten, vilka med hänsynstagande till arbetsmarknads-

och materialförsörjningsläget kunna beräknas komma till utförande

före utgången av den arbetssäsong, för vilken anslagen äro avsedda.

Med hänsyn till den betydande utvidgning av vägbyggnadsverksamheten,

som kan genomföras redan med nu tillgängliga medel a väganslagen, synes

den i 1947 års statsverksproposition berörda frågan om en översyn av

grunderna för finansieringen och redovisningen av vägväsendets kostnader

icke för närvarande ha omedelbar aktualitet ur finansiell synpunkt. Förberedande

utredningar i denna fråga, vilken visat sig innefatta flera svårlösta

redovisningsproblem, pågå för närvarande inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Sedan dessa utredningar slutförts samt remissbehandlingen av

1944 års trafikutrednings nyligen framlagda betänkande (SOU 1947:85) avslutats,

torde frågan få ytterligare beredas inom Kungl. Maj:ts kansli.

Förslag i ämnet torde kunna framläggas tidigast till 1949 års riksdag.

Beräkningen av anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader för budgetåret

1947/48 skedde med utgångspunkt från antagandet att automobilskattemedlen

för nämnda budgetår skulle komma att uppgå till 255 miljoner

kronor. Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat,

att automobilskattemedelsinkomsterna för budgetåret 1948/49 skola komma

att nedgå till 210 miljoner kronor. Detta innebär att, om väganslagen för

nästa budgetår skola hållas inom ramen för de beräknade automobilskatternedlen

och samtidigt medelsbehovet för vägunderhåll och andra liknande

ändamål vederbörligen skall tillgodoses, kommer det belopp, som sammanlagt

kan disponeras för vägbyggnadsändamål, att bliva avsevärt mycket mindre än

motsvarande för innevarande budgetår anvisade anslagsbelopp. Såsom framgår

av vad tidigare anförts torde emellertid vid ingången av nästa budgetår komma

att föreligga sådana reservationer å nästan alla byggnadsanslagen, att det blir

möjligt att med enbart dessa medel utvidga byggnadsverksamheten under

nämnda budgetår vida utöver byggnadsvolymen under förra budgetåret. Vid

sadant förhållande synes det i varje fall icke under de förutsättningar man för

närvarande har att räkna med vara nödvändigt att låta väganslagen för nästa

budgetår, överskrida ramen för de beräknade automobilskattemedelsinkomsterna.

A andra sidan torde den del av dessa inkomster, som icke erfordras

för andra an slagsändamål, av samma skäl som anförts för bibehållande av

reservationerna, böra fördelas mellan de olika byggnadsanslagen.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle, i likhet med vad som

är fallet för innevarande budgetår, någon egentlig avsättning till automobilskattemedelsfonden

icke ske för budgetåret 1948M9 utan endast ett

formellt belopp upptagas för ändamålet. I den män de under nämnda

budgetår inflytande automobilskattemedelsinkomsterna skulle visa sig överstiga

det belopp, varmed dessa inkomster beräknats i riksstatsförslaget för

budgetåret 1948/49, bör detta överskott tills vidare i avvaktan på slutligt

ståndpunktstagande till frågan om vägväsendets finansiering balanseras å

automobilskattemedelsfonden och alltså icke användas för att nedbringa det

å budgetutjämningsfonden balanserade underskottet å automobilskattemedlens

specialbudget.

Såsom förut nämnts har chefen för finansdepartementet beräknat inkomsterna

av automobilskattemedlen för nästa budgetår till 210 000 000

kronor och föreslagit, att detta belopp upptages på riksstatens inkomstsida.

Innan eu fördelning av automobilskattemedlen å olika anslag till vägväsendet

kan ske, skall till en början hänsyn tagas till de belopp av dylika

medel, som skola disponeras under nionde och elfte huvudtitlarna. Det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

13

under förstnämnda huvudtitel upptagna anslaget Gottgörelse till fiskerinäringen

för av dess utövare erlagd bensinskatt, vilket anslag chefen för jordbruksdepartementet

kommer att föreslå skola anvisas med 06OOOO kronor,

förutsattes sålunda helt skola avräknas mot automobilskattemedlen. Därjämte

kommer chefen för inrikesdepartementet att föreslå, att av de olmi

anslagen till statspolisorganisationen ett sammanlagt belopp av 1034000

kronor avräknas mot nämnda medel.

I enlighet härmed skulle alltså återstå av automobilskattemedlen att fördela

under sjätte huvudtiteln (210 000 000-360 000-1034 000) 208 606 000

kronor. Tidigare i dag har jag föreslagit, att av avlönings- och omkostnadsanslagen

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och till vägförvaltnmgarna

samt till de lokala vägnämnderna m. m. sammanlagt 15 037 000 kronor skola

avräknas mot automobilskattemedlen. Yidare har jag för avsikt att senare

i dag föreslå, dels att till bidrag till byggande och underhåll av mindre

hamnar och farleder skall anvisas ett belopp av 100 000 kronor, att avraknas

mot automobilskattemedlen, dels ock att till statens bilinspektion, till statens

biltrafiknämnd, till statens väginstitut och till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande skola sammanlagt anvisas eller beräknas 2 -59 oOO

kronor, att likaledes avräknas mot automobilskattemedlen.

Tages hänsyn till nyssnämnda belopp under sjätte huvudtiteln, vilka förutsatts

skola avräknas mot automobilskattemedlen, skulle alltså återstå att

fördela å de olika anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader samt till

statens automobilskattemedelsfond ett belopp av (208 606 000 — 1 o 03< 000 —

100 000 — 2 259 500) 191 209 500 kronor. Jag kommer 1 det följande att

föreslå att — sedan för avsättning till statens automobilskattemedelsfond

beräknats ett anslag av 9 500 kronor — under rubriken Vägunderhåll och

vägbyggnader i övrigt anvisas anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen,

om sammanlagt 191 200 000 kronor, vilket i jämförelse med motsvarande

anslag för innevarande budgetår innebär en minskning med

47 475 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft eu inom

andra kammaren av herr Hansson i Skediga m. fl. väckt motion (Ii. dl), vau

föreslagits, att riksdagen måtte besluta hemställa hos Kungl. Maj:t om att de

medel, som anvisats eller som komme att anvisas till smärre vägföibättiingai

i de olika länen, skola utan särskilt tillstånd och särskilda formaliteter få av

vägförvaltningarna användas med anlitande av den tilldelade ordinarie arbetsstyrkan

samt att. när denna arbetsstyrkas storlek bestämmes, hänsyn skall

tagas icke endast till det ordinarie vägunderhållet utan även till behovet av

sådana förbättringar, till vilka medel anvisats och vilka endast äro att anse

som underhållsarbete i vidare mening och e j äro att hänf öra till v agb} ggnadei.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen.

riskottet får till en början erinra om att anvisningarna för ändamål, som

enligt hittills tillämpade principer ansetts böra avräknas mot automobilskattemedlen,

under de senaste budgetåren i stort sett utmätts sa att deras totala belöp],

kommit, att motsvara vad som för respektive budgetår kunde beräknas inflyta

j automobi Iskatte medel. Detta skedde ehuru man liado anledning förmoda,

att de anvisade beloppen jämte förefintliga reservationer under anslagen till

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6.

vägunderhåll och vägbyggnader icke skulle kunna under respektive budgetär

till fullo förbrukas. Detta innebar bland annat att automobilskattemedlen icke

ansågos böra till en del tagas i anspråk för att nedbringa det under krigsåren

uppkomna, å budgetutjämningsfonden balanserade underskottet på automobilskattemedlens

specialbudget — enligt ur budgetredovisningen för budgetåret

1946/47 inhämtade uppgifter per den BO juni 1947 uppgående till

333 043 002 kronor 50 öre — utan i stället reserveras för de angelägna investeringar

och underhållsåtgärder, av vilka behov förelåge icke minst till

följd av att vägväsendet under krigsåren icke kunnat utbyggas i en takt, som

svarade mot den ökade vägtrafiken och önskemålen att förse landsbygden med

vägförbindelser.

Då vägbyggnadsverksamheten icke kunnat fullföljas i den takt som anvisade

anslag i och för sig kunnat medgiva ha betydande reservationer uppstått.

Helt naturligt uppställer sig den frågan huruvida i nuvarande statsfinansiella

läge väganslagen vid budgetberäkningen för budgetåret 1948/49

böra anpassas till den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret. En

sådan anpassning har av Kungl. Maj:t förordats bland annat i fråga om anslagen

för tillgodoseende av kommunikationsverkens investeringsbehov. Departementschefen

har emellertid stannat för att icke förorda någon förändring

i principen om fördelning mellan olika ändamål av det totala beloppet

av de beräknade automobilskattemedlen. Utskottet — som härvid givetvis

bortser från de ökade intäkter, som erhållas genom den av årets riksdag beslutade

skärpningen i beskattningen av biltrafiken, vilka intäkter förutsatts

icke för närvarande utan först framdeles böra tagas i anspråk för vägväsendet

— finner av departementschefen anförda skäl för en fördelning av det

totala, beräknade beloppet av automobilskattemedlen bärande och vill för

sin del tillstyrka att de av departementschefen förordade grunderna för dispositionen

av de under budgetåret 1948/49 inflytande automobilskattemedlen

godkännas av riksdagen. Därest automobilskattemedelsinkomsterna skulle för

nästa budgetår visa sig överstiga det belopp, varmed dessa inkomster beräknats

i riksstatsförslaget för nästa budgetår, bör enligt utskottets mening detta

överskott — såsom ock departementschefen föreslagit — tills vidare i avvaktan

på slutligt ståndpunktstagande till frågan om vägväsendets finansiering balanseras

å automobilskattemedelsfonden.

Till frågan om den närmare fördelningen av automobilskattemedlen mellan

de olika anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader får utskottet anledning

återkomma i det följande under punkten 12:o).

Det är uppenbart att med hittills tillämpade och av utskottet jämväl för

nästa budgetår förordade principer för dispositionen av automobilskattemedlen

vägnätets fortsatta utbyggnad och förbättring icke kommer att fördröjas

av brist på anslagsmedel. Svårigheterna att erhålla arbetskraft och,

i viss utsträckning, materiel medföra däremot en stagnation av vägbyggnadsverksamheten.

Belysande är, att under de egentliga vägbyggnadsanslagen för

budgetåret 1946/47 enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet läm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

15

nade uppgifter (s. 27) funnos tillgängliga omkring 140 miljoner kronor, men

att medelsförbrukningen under budgetåret uppgick till allenast omkring 25

miljoner kronor. Departementschefen har betecknat utsikterna att på allvar

återupptaga vägarbetena åtminstone för den närmaste tiden såsom ringa. Av

uppgifter, som utskottet erhållit från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, inhämtas

vidare att medelsförbrukningen under innevarande och nästa budgetår

icke väntas komma att tillnärmelsevis svara mot medelstillgången under

samma budgetår. Styrelsen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet för

nästa budgetår framhållit, hurusom enligt styrelsens mening vägväsendets

behov av arbetskraft underskattats. Jämväl överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet

ha framhållit det betänkliga i att arbetskraft icke ansetts

kunna ställas till förfogande i sådan omfattning att det mest trängande

behovet av vägbyggnadsarbeten kunnat tillgodoses. Utskottet delar dessa ''betänkligheter.

Överrevisorerna ha för sin del bland annat framhållit att det

ute i orterna — särskilt i Norrland men även på åtskilliga håll längre söderut

— finnes en viss arbetskraft som är villig åtaga sig vägarbeten i orten men

som icke står till förfogande för arbetsmarknaden i övrigt. Eedan i utlåtande

till 1947 års riksdag fann utskottet (uti. nr 6, s. 25) i hög grad önskvärt att, när

det gällde fördelningen av tillgänglig arbetskraft, vägväsendets behov borde

i möjligaste mån beaktas. Utskottet pekade därvid särskilt på den av överrevisorerna

berörda »dolda» arbetskraften, vilken i vissa fall syntes kunna

utnyttjas för vägbyggnadsändamål utan att andra berättigade anspråk på arbetskraft

skulle behöva åsidosättas. Av arbetsmarknadsstyrelsens yttrande

framgår, att enligt styrelsens mening en dylik arbetskraftsreserv är tillfinnandes.

Utskottet vill ånyo understryka angelägenheten av att åtgärder vidtagas

i syfte att denna arbetskraft utan onödig omgång må kunna av vägförvaltningarna

få utnyttjas för sådana smärre vägarbeten, för vilkas utförande

den särskilt väl lämpar sig.

Överrevisorerna ha vidare framhållit, att för vägunderhållet avsedd arbetskraft,

som tillfälligtvis kan frigöras från underhållsarbete, efter vägförvaltningarnas

bestämmande bör utan särskilt byggnadstillstånd få tagas i anspråk

jämväl för vägbyggnadsarbeten. Liknande synpunkter ha framförts i

motionen 11:21. Enligt vad utskottet inhämtat har emellertid Kungl. Maj:t

numera meddelat generellt byggnadstillstånd beträffande sådana arbeten, för

vilka kostnaderna avses skola bestridas från anslagen till vägbeläggningar

samt till förstärkning och förbättring av vägar, i det att vid dylika arbeten

må sysselsättas hos vägförvaltningarna stadigvarande anställd personal utan

att dock i anledning härav nyanställning av arbetskraft må företagas.

I förevarande sammanhang får utskottet vidare erinra om att förhandlingar

för närvarande pågå mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen

rörande tillgodoseende av arbetskraftsbehovet för vägunderhåll

m. m. Syftemålet är att söka erhålla en arbetsstyrka, som icke endast.

är till fyllest för utförande av ordinarie underhåll utan jämväl i erforderlig

omfattning förslår till förstärknings- och förbättringsarbeten å vägar

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6.

och broar, förarbeten för vägbeläggningar samt såvitt möjligt även andra särskilt

angelägna vägbyggnads- och broföretag. Utskottet vill framhålla angelägenheten

av att det därvid skall visa sig möjligt att ernå en för vägväsendet

acceptabel lösning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må godkänna de i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 3 januari 1948 förordade grunderna

för dispositionen av under budgetåret 1948/49 inflytande

automobilskattemedelsinkomster, innebärande dels att för de i

statsrådsprotokollet under rubriken Vägunderhåll och vägbyggnader

angivna ändamål anvisas anslag om sammanlagt 191 200 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock att, i

den mån de under budgetåret inflytande inkomsterna av nämnda

medel skulle visa sig överstiga det belopp, varmed dessa inkomster

beräknats i riksstatsförslaget för samma budgetår, överskottet

skall tills vidare balanseras å statens automobilskattemedelsfond;
b)

att motionen II: 21 må anses besvarad med vad utskottet

ovan anfört.

10:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 35—39) föreslagit

riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 134 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Under tiden den 1 januari 1944—den 30 juni 1947 voro kostnaderna för

vägunderhållet på landet och i samhällen, där kronan är väghållare, upptagna

under ett reservationsanslag till barmarksunderhållet och ett förslagsanslag

till vinterväghållningen. Från och med innevarande budgetår bär den

ändringen genomförts, att medel till barmarksunderhållet och till vinterväghållningen

anvisas under ett gemensamt reservationsanslag, benämnt Vägunderhållet.

Detta är för nämnda budgetår uppfört med 124 200 000 kronor.

Till anslaget har vidare överförts den vid utgången av budgetåret 1946/47

kvarvarande behållningen å anslaget till Barmarksunderhållet om cirka

6 972 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller bland annat, att av det för

budgetåret 1947/48 anvisade anslaget till Vägunderhållet 100 200 000 kronor

äro avsedda för barmarksunderhållet, 20 000 000 kronor för vinterväghållningen

samt 4 000 000 kronor för oförutsedd förlängning av barmarkstiden,

försvårad vinterväghållning och s. k. katastrofskador. Vid beräkningen av

detta anslag utgick styrelsen från att barmarksunderhållet skulle bedrivas så,

att vägarna skulle kunna mottaga en trafik av högst samma omfattning som

år 1939, samt att vinterväghållningen skulle motsvara arbetet vid en i stort

sett normal vinter och vid oförändrad standard. Vidare grundades anslagsberäkningen

på 1946 års löne- och prisnivå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

17

Beräkningen av anslaget för budgetåret 1948/49 har utförts efter samma

principer som för innevarande budgetår, dock att 1947 års löne- och prisnivå

tillämpats. De prestanda, som av vägförvaltningarna beräknades erforderliga

inom underhållets olika arbetsområden för budgetåret 1947/48, ha i huvudsak

lagts till grund för beräkningen av anslaget jämväl för budgetåret 1948/49,

dock har ökning ansetts böra ske i fråga om vissa arbeten för att möta den

ökade trafik som kan förutses med stöd av hittills företagna trafikräkningar.

Med hänsyn till svårigheterna att under det gångna året vidmakthålla grusvägbanorna

i tillfredsställande skick har styrelsen för budgetåret 1948/49 ansett

sig böra föreslå en ökning av kvantiteterna grus och dammbindningsmedel.

Jämfört med innevarande budgetår beräknas en ökning av kostnaderna för

grusning från 26 404 000 kronor till 29 630 000 kronor och för dammbindningsmedel

från 16 051 000 kronor till 21 200 000 kronor. Övriga underhållsarbeten

bär styrelsen i stort sett ansett böra utföras i samma omfattning som förutsatts

för innevarande budgetår. Dock beräknas vissa kostnadsökningar även

beträffande dessa arbeten bliva oundvikliga på grund av att kostnaderna för

löner och övriga förmåner för arbetarna höjts genom 1947 års vägunderhållsavtal.

Kostnaderna för smärre reparationer å belagd vägbana ha inräknats i vägunderhållsanslaget,

medan däremot medel för mera genomgående underhållsytbehandlingar

med avseende på beläggningar, vilka för budgetåret 1947/48

ingå i underhållsanslaget med 4 000 000 kronor, äskas i annat sammanhang.

Kostnaderna för vinterväghållningen under eu normal vinter ha av styrelsen

beräknats till cirka 21250 000 kronor, motsvarande en kostnadsökning

av 1 250 000 kronor gentemot för innevarande budgetår anslagna medel.

Denna höjning erfordras dels för ökade löner och höjda förmåner genom 1947

års vägunderhållsavtal, dels för ökning av erforderlig sandningsmängd.

Totala anslaget för vägunderhållet har styrelsen beräknat till 134 000 000

kronor. Av dessa medel komma enligt styrelsens mening 130 000 000 kronor

att förbrukas för normalt vägunderhåll. Återstående 4 000 000 kronor anses

erforderliga för att möta oförutsedd förlängning av barmarkstiden, försvårad

vinterväghållning samt s. k. katastrofskador. Det sålunda beräknade anslaget

fördelar sig på arbetskonton enligt följande sammanställning.

Kronor.

1. Grusning ........................................................................ 29 630 000

2. Flickning ..................................................................... 7 620 000

3. Dammbindning ............................................................... 21 200 000

4. Hyvling, sladdning ......................................................... 12 350 000

5. Underhåll av cykel- och gångbanor .................................... 160 000

6. Yägkropp ..................................................................... 6 240 000

7. Diken, slänter, frisiktsområden ....................................... 11 030 000

8. Skyddsräcken, vägmärken ................................................ 5 980 000

9. Broar ..............‘............................................................. 3 000 000

10. Bryggor ........................................................................ 70 000

11. Färjor ........................................................................... 3 900 000

12. Smärre reparationer och flickningsarbeten å belagd vägbana 3 000 000

2—59i ds Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr 6.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Kronor.

13. Snöskydd ..................................................................... 3 770 000

14. Buskning ........................................................................ 870 000

15. Snöplogning .................................................................. 9 410 000

16. Snöskottning .................................................................. 790 000

17. Sändning ..................................................................... 3 300 000

18. Isröjning och snödikning ................................................ 1 800 000

19. Yissa personal- och administrationskostnader ..................... 5 880 000

20. Reserverat för försvårad vinterväghållning, katastrofskador

m. m............................................................................ 4 000 000

Summa kronor 134 000 000

Överrevisorerna för väg- och vattenby g gnadsväsendet ha i sin berättelse för

budgetåret 1946/47 lämnat en ingående redogörelse för orsakerna till det

dåliga skick, vari framför allt en stor del av huvudvägarna befinna sig. Enligt

överrevisorernas mening är det uppenbart att särskilda åtgärder måste

vidtagas för att bringa vägarna i en i förhållande till trafikens intensitet svarande

standard och att förhindra att vägarna åter komma i ett sådant skick

i vilket de varit under senaste tid.

Departementschefen framhåller bland annat, att de för vägunderhållet nu

disponibla medlen beräknas komma att helt förbrukas under innevarande

budgetår eller under den närmaste tiden efter budgetårets utgång. Beträffande

det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår beräknade

medelsbehovet av 134 000 000 kronor, innebärande en faktisk anslagsökning

med 13 800 000 kronor, har departementschefen anfört i huvudsak följande.

Av den angivna medelsökningen å 13 800 000 kronor beräknas 7 700 000

kronor erfordras för att möjliggöra en anpassning av anslagets storlek till 1947

års löne- och prisnivå, därav 6 100 000 kronor för löneökningar och 1 600 000

kronor för prisstegringen. Återstoden, 6 100 000 kronor, har avsetts för ökade

arbetskvantiteter, huvudsakligen i fråga om grusning och dammbindning. Härvid

är att märka att dessa ytterligare kvantiteter torde till större delen erfordras

för att reparera de brister i grusvägbanorna, som uppkommit under

den torra sommaren och den långa barfrosttiden under förra året.

Såsom framgår bland annat av överrevisorernas för väg- och vattenbyggnadsväsendet

redogörelse har det redan förut stora behovet av underhållsåtgärder

för vidmakthållande och förbättring av vägarnas standard

ytterligare accentuerats under det gångna året. Härtill har bidragit icke

blott den fortgående stegringen av motorfordonstrafiken utan även de exceptionellt

ogynnsamma klimatförhållandena under året, vilka i förening med

svårigheter av andra slag i väsentlig mån hindrat väg- och vattenbyggnadsverkets

ansträngningar att med de begränsade arbetskrafts- och materielresurser

som stå till buds bemästra de växande vägunderhållsuppgifterna.

Med hänsyn härtill och då såvitt nu kan bedömas förutsättningar torde föreligga

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att inom avsedd tid nyttiggöra

de av styrelsen äskade medlen, förordar jag i enlighet med styrelsens förslag,

att anslaget till Vägunderhållet för nästa budgetår anvisas med ett till

134 000 000 kronor förhöjt belopp. Jag har därvid, med biträdande även i

detta hänseende av styrelsens förslag, förutsatt, att kostnaderna för mera

omfattande renoveringsarbeten å befintliga vägbeläggningar i fortsättningen

skola få påföras det särskilda vägbeläggningsanslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

19

TJtskottet vill till en början i anledning av vad överrevisorerna för väg- och

vattenbyggnadsväsendet anfört framhålla angelägenheten av att vägunderhållet

bedrives i en mot behoven svarande omfattning. Detta har uppenbarligen icke

kunnat ske under de senaste åren. Bidragande orsaker ha varit bristen på

materiel och arbetskraft. Utskottet har under nästföregående punkt framhållit

önskvärdheten av åtgärder, ägnade att i större omfattning tillgodose

vägväsendets behov av arbetskraft. Med hänsyn till den kapitalförstöring, som

blir en följd av ett alltför långtgående eftersättande av underhållsarbetena

och mindre förbättrings- och förstärkningsarbeten, synas allvarliga ansträngningar

böra göras för att söka tillgodose vägväsendets behov i nu angivna

hänseende.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens äskanden i fråga om vägunderhållet

möjliggöra en viss mindre ökning av underhållsarbetena i förhållande till dem

som beräknas komma till utförande under innevarande budgetår. Departementschefen

har tillstyrkt styrelsens medelsäskanden. Utskottet finner anslagsökningen

— 13,8 miljoner kronor, därav emellertid 7,7 miljoner kronor

motsvara beräknade löne- och prisstegringar — väl motiverad och har förty

intet att erinra mot bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Vägunderhållet för budgetåret 1948/49

anvisa ett reservationsanslag av 134 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

11 :o) Projektering av vägar och broar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 40 och 41), vilket innebär oförändrad medelsanvisning för

nästa budgetår till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Projektering av vägar och broar för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

12:o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 41—44)

föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Beträffande de enbart för det statliga vägväsendet avsedda egentliga vägbyggnadsanslagen

har medelstillgången och medelsförbrukningen under budgetåren

1943/44—1947/48 uppgått till de belopp i miljoner kronor, som

framgå av följande sammanställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande m 6.

Anslag

Nyanlägg- ning av

bygde- vägar

Nyanlägg- ning av

ödebygds- vägar

Byggande

av huvud- vägar

Om-

byggnad

av bygde- och öde- bygds- vägar

För- stärkning

och för- bättring

av vägar

Summa

Anvisat 1943/44 ..................

2,o

0,6

3,75

1,25

7,6

» 1944/45 ..................

2,o

1,0

3,9

1,7

—

8,6

» 1945/46 ..................

4.o

1,8

5,8

3,0

—

14,6

» 1946/47 ..................

8,5

3,8

10,5

5,7

7.0

35,0

Summa

16,5

6,7

23,95

11,65

7,o

65,8

Den 1 januari 1944 från tidigare

anslag överförd reservation......

c:a 2,8

c:a 1,2

C:a 5,3

C:a 2,3

—

c:a 11,6

Totalt anvisat 1943/44 -1946/47 inkl.

reservation ....................

» 19,3

» 7,9

» 29,25

» 13,95

7,o

» 77,4

Härav förbrukat under budgetåren

1943/44-1946/47 ................

» 6,4

» 3,2

» 6,65

» 4,55

1,9

» 22,7

Icke förbrukad behållning den 30

juni 1947 ....................

» 12,9

» 4,7

» 22,6

*) 9,4

5,i

» 54,7

Anvisat 1947/48 ..............

9,5

4,5

11,0

6,8

12.2

44,0

Vid ingången av budgetåret 1947/48

disponibla medel................

c:a 22,4

c:a 9,2

c:a 33,6

c:a 16,2

17,3

c:a 98,7

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller att, även om en förbättring i

läget på arbetsmarknaden skulle inträda under budgetåret 1948/49, redan nu

tillgängliga medel torde medgiva ett relativt omfattande vägbyggnadsprogram

för detta budgetår. Med hänsyn härtill har styrelsen funnit det ändamålsenligt

att frångå de hittills tillämpade allmänna principerna för automobilskattemedlens

fördelning och temporärt föreslå en förskjutning av medel för egentliga

väg- och brobyggnader till förmån för i första hand nya vägbeläggningar. Sålunda

äskar styrelsen under anslaget till Vägbeläggningar ett belopp av 50 miljoner

kronor för budgetåret 1948/49 mot anvisade 25 miljoner kronor för innevarande

budgetår. Styrelsen säger sig härvid hava särskilt beaktat det förhållandet

att beläggningar kräva relativt liten insats av manuell arbetskraft såväl

vid beläggningarnas utförande som vid deras underhåll. Härigenom skulle

enligt styrelsens uppfattning viss arbetskraft successivt kunna frigöras från

vägunderhållet till förmån för andra angelägna arbetsuppgifter inom vägväsendet.

Vid äskandet av medel för nyanläggningar och ombyggnader av vägar har

styrelsen utgått från, att de den 30 juni 1947 förefintliga reservationerna å

anslagen komma att vara bundna vid vissa i de fastställda flerårsplanerna ingående

företag. För att de fastställda planerna icke skola rubbas i vad avser

åren 1948 och 1949 böra därför, anser styrelsen, medel för budgetåret 1948/49

anvisas i sådan omfattning, att dessa belopp jämte redan anvisade medel för

budgetåret 1947/48 svara mot de belopp, varå flerårsplanerna för åren 1948

och 1949 äro baserade.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

21

Härutöver böra enligt styrelsens mening medel i vad avser anslagen till

Byggande av huvudvägar och Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar

anvisas i sådan omfattning, att anslagen lämna tillgång för utförande av erforderliga

tillfarter till sådana broar, till vilka byggnadsmedel redan anvisats

eller beräknas bliva anvisade för nästkommande budgetår. Av i propositionen

närmare angivna skäl har styrelsen i förevarande sammanhang också gjort

framställning om uppskov till ingången av år 1949 med den nu förestående

revideringen av gällande fyraårsplaner för nyanläggning, omläggning och förbättring

av bygdevägar och ödebygdsvägar.

Yad beträffar anslaget till Nyanläggning av bygdevägar för nästa budgetår

gör styrelsen hemställan om anvisande av 5,5 miljoner kronor för detta

ändamål.

Departementschefen har i förevarande sammanhang anfört följande.

Under punkten 9 har jag föreslagit, att av de till 210 miljoner kronor beräknade

automobilskattemedelsinkomsterna för budgetåret 1948/49 skulle sammanlagt

191 200 000 kronor disponeras för medelsanvisningar till de å riksstaten

under rubriken Vägunderhåll och vägbyggnader angivna anslagsändamålen.

Vid bifall härtill och under förutsättning att, såsom föreslagits under

punkterna 10 och 11, till Vägunderhållet och till Projektering av vägar och

broar anvisas 134 000 000 kronor respektive 800 000 kronor samt att — i enlighet

med i det följande framlagda förslag — under anslagsrubrikerna Bidrag

till städer och samhällen för tillhandahållande av mark m. m., Bidrag

till underhåll av vägar och gator, Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar

samt Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

anvisas sammanlagt 13 000 000 kronor, skulle härvid återstå ett belopp av

43 400 000 kronor att fördelas mellan övriga här ifrågavarande anslag, nämligen

de egentliga vägbyggnadsanslagen, anslaget till förstärkning och förbättring

av vägar, bidragsanslaget till byggande av vägar och gator, bidragsanslagen

till enskild väghållning samt vägbeläggnings-, stensättnings- och brobyggnadsanslagen.

Medelsanvisningen för innevarande budgetår å dessa anslag

uppgick till sammanlagt 104 800 000 kronor, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

nu föreliggande anslagsäskanden för samma ändamål avse totalt ett

belopp av 117 000 000 kronor.

Den nyss angivna anslagsramen av 43 400 000 kronor medger uppenbarligen

icke en medelstilldelning av tillnärmelsevis den omfattning, som väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen räknat med. Den förnyade avvägning mellan olika

anslagsändamål som således nu är nödvändig bör enligt min mening ske med

utgångspunkt från förhållandet mellan redan disponibla medel och den beräknade

medelsförbrukningen under nästa budgetår på de olika anslagen.

Vid en sådan jämförelse har jag funnit mig böra föreslå, att de anslag, å vilka

de under innevarande budgetår disponibla medlen — även vid en viss utvidgning

av verksamheten — kunna beräknas täcka medelsförbrukningen icke

blott under detta utan även under nästa budgetår, upptagas allenast med

formella belopp, förslagsvis av 100 000 kronor. Att för närvarande hopa ytterligare

medel på dessa anslag, där de ändock icke skulle komma till praktisk

användning inom avsedd tid, synes icke befogat — i varje fall icke

därest större utsikt finnes att omedelbart nyttiggöra medlen för andra i och

för sig angelägna anslagsändamål. Jag åsyftar härvid i främsta rummet vägbeläggningsarbetena.

Dessa arbeten, vilka kräva jämförelsevis små insatser

av arbetskraft och kunna utföras relativt snabbt, beräknas i många fall kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

99

Statsutskottets utlåtande nr 6.

giva betydande vinster icke blott för vägtrafiken i form av minskad bensinförbrukning

och minskat slitage m. m. utan även för den statliga väghållningen

genom minskning i vägunderhållskostnadema och i behovet av arbetskraft

för underhållet. Av denna anledning har nyligen byggnadstillstånd meddelats

för hela det arbetsprogram på 25 miljoner kronor, som inrymmes i det

för innevarande budgetår anvisade vägbeläggningsanslaget. Därjämte har

byggnadstillstånd också lämnats för de arbeten, till vilka medel beräknats

för innevarande budgetår under anslaget till Förstärkning och förbättring av

vägar och vilka delvis avse förarbeten för beläggningar. Såvitt nu kan bedömas

torde åtminstone vägbeläggningsanslaget komma att förbrukas under

loppet av år 1948. Även för vägförstärkningsanslagets del synas förutsättningar

föreligga för en ökad medelsförbrukning. Med hänsyn härtill böra

dessa båda anslag ställas i främsta rummet för tilldelning av ytterligare

medel.

De anslag, vilka med här angivna utgångspunkter böra för nästa budgetår

upptagas med formella belopp, äro enligt departementschefens mening i första

hand anslagen till Nyanläggning av bygdevägar, Nyanläggning av ödebygdsvägar,

Byggande av huvudvägar, Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar,

Stensättning av vägar samt Byggande av broar. Beträffande medelsförbrukningen

under budgetåret 1946/47 och de under innevarande budgetår

disponibla medlen å dessa anslag hänvisar departementschefen till en under

punkten 9 återgiven sammanställning, av vilken bland annat framgår att de vid

utgången av budgetåret 1946/47 å anslagen kvarvarande reservationerna uppgå

till respektive 12,9, 4,7, 22,6, 9,4, 5,i och 19,8 miljoner kronor, medan för samma

ändamål under innevarande budgetår äro anvisade ytterligare respektive 9,5,

4,5, ll,o, 6,8, 1,3 och 15,0 miljoner kronor. Departementschefen framhåller

vidare, att de för innevarande budgetår anvisade medlen å ifrågavarande anslag

till stor del icke fördelats mellan länen, varför möjlighet finnes för Kungl.

Maj:t att av denna reserv fördela ytterligare medel, i den män de tillgängliga

medlen i något län visa sig kunna förbrukas.

I anslutning härtill anför departementschefen följande.

Även beträffande bidragsanslagen till byggande av vägar och gator samt

till underhåll och byggande av enskilda vägar är, såsom framgår av den nyssnämnda

sammanställningen, medelstillgången mycket riklig i förhållande till

medelsförbrukningen under det sistförflutna budgetåret. Några särskilda

skäl att antaga att utgifterna å dessa anslag komma att bliva avsevärt större

under den närmaste framtiden synas icke för närvarande föreligga. Då de nu

tillgängliga medlen å anslagen till större delen äro disponerade genom olika

bidragsbeslut och ändringar av dessa dispositioner icke lämpligen kunna ske,

torde emellertid i förevarande fall ytterligare medel böra i viss utsträckning

anvisas.

Vad angår väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om uppskov med revideringen

av gällande fyraårsplaner till" ingången av år 1949, föreslår jag att

—- därest riksdagen icke uttalar erinran häremot — på Kungl. Maj:t får ankomma

att meddela föreskrifter om sådant uppskov.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört föreslår jag, att anslaget

till Nyanläggning av bygdevägar för nästa budgetår uppföres med 100 000

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. ^

Bergh (I: 108) och den andra inom andra kammaren av herr Sveningsson rn. fl.

(II: 189), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bestämma preciserade belopp

för de till vägunderhåll och vägbyggnader i sjätte huvudtiteln under punkterna

12, 13, 14, 15, 23 och 24 föreslagna reservationsanslagen och att denna princip

även i framtiden skall tillämpas. ...

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen 1:108.

Utskottet har under punkten 9:o) förordat att det totala beloppet av för

budgetåret 1948/49 beräknade automobilskattemedel — bortsett från den extra

beskattning av biltrafikväsendet som årets riksdag beslutat — skall fordelas

å de anslag som enligt gällande grunder avräknas mot automobilskattemedlen.

Dessa medel beräknas för budgetåret 1948/49 komma att uppgå till 210 miljoner

kronor mot 245 miljoner kronor för innevarande budgetar, bedan

från automobilskattemedlen avräknats de belopp som enligt gällande regler

skola tillgodoföras anslag under nionde och elfte huvudtitlarna, tillhopa

1 394 000 kronor, återstå till fördelning å anslag under sjätte huvudtiteln

208 606 000 kronor. Enligt av utskottet i det föregående förordade förslag

erfordras för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vägförvaltningarna, de lokala

valnämnderna m. m., till vägunderhållet och till projektering av vägar och

broar sammanlagt 149 899 500 kronor. I det följande avser utskottet att tillstyrka

förslag med avseende å anslagen till bidrag till byggande och underhåll

av mindre hamnar och farleder, till statens bilmspektion, till statens väginstitut

och till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, som innebära

ianspråktagande av automobilskattemedel intill ett belopp av 2113 000

kronor. Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen till statens biltrafiknämnd

i avbidan på särskild proposition beräkna tillhopa 246 500 kronor.

Till fördelning å de egentliga väganslagen — bortsett från anslagen till vägunderhåll

och projekteringsverksamhet — skulle sålunda återstå (210 000 000

_1 394 000 — 149 899 500 — 2 113 000 — 246 500 =) 56 347 000 kronor. Departementschefen

har under dessa anslag förordat anvisande av 56 400 000

kronor.

Av den nu lämnade redogörelsen framgår att, vid bifall till departementschefens

förslag i fråga om anslagen till vägväsendet, samtliga för budgetåret

1948/49 beräknade automobilskattemedel i själva verket fördelats å lfragakommande

anslag under sjätte huvudtiteln. Utskottet kan darfor icke dela

den i motionerna I: 108 och II: 189 uttalade uppfattningen att Kungl. Maj:ts

förslag med avseende å fördelningen av automobilskattemedlen beträffande

vissa i motionerna angivna anslag skulle innebära en fullmakt för Kungl.

Maj:t att efter eget skön få företaga en förnyad avvägning av automobilskattemedlens

användning. Det är riktigt, att departementschefen beträffande vissa

anslag med hänsyn till storleken av under anslagen förefintliga reservationer

förordat anvisande av allenast mindre såsom »formella» betecknade belopp

av 100 000 kronor. Enligt utskottets mening kommer, vid bifall till Kungl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Maj.ts förslag, till Kungl. Maj:ts eller underlydande myndighets förfogande

under här avsedda anslag att stå allenast summan av vid ingången av budgetåret

1948/49 under anslagen förefintliga reservationer och de för samma

budgetår anvisade beloppen, de senare för ett vart av anslagen uppgående till

100 000 kronor.

Den i motionerna I: 108 och II: 189 förordade omprövningen av fördelningen

av de för budgetåret 1948/49 beräknade automobilskattemedlen

skulle enligt utskottets uppfattning i sak innebära att i motionerna avsedda

anslag anslagen till nyanläggning av bygdevägar, nyanläggning av

ödebygdsvägar, byggande av huvudvägar, ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar,

stensättning av vägar och byggande av broar — skulle inom ramen

för automobilskattemedlen uppräknas på bekostnad av övriga anslag''.

Härutinnan får utskottet framhålla följande.

Departementschefen har -— under hänvisning till att automobilskattemedlen

för nästa budgetar beräknats komma att minska med omkring 45 miljoner

kronor — ansett att avvägningen mellan olika anslagsäskanden bör ske under

hänsynstagande till storleken av de under de olika anslagen förefintliga reservationerna

och den beräknade medelsförbrukningen under nästa budgetår. Utskottet

finner för sin del denna inställning under nu rådande förhållanden

med avseende å materiel och arbetskraft vara i princip riktig. Departementschefen

har med utgångspunkt från angivna princip föreslagit, att förenämnda

anslag, å vilka de under innevarande budgetår disponibla medlen — även vid

en viss utvidgning av verksamheten — kunna beräknas täcka medelsförbrukningen

icke blott under detta utan jämväl under nästa budgetår, skola upptagas

med allenast 100 000 kronor. Då i statsverkspropositionen redovisade uppgifter

icke omfatta storleken av de medel, som under budgetåren 1947/48 och

1948/49 beräknas kunna förbrukas under nu ifrågavarande anslag, har utskottet

från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen införskaffat uppgift härom. Med ledning

av dessa uppgifter har följande sammanställning utarbetats.

Anslag

Beräknad

medelsförbruk- ning budget- året 1947/48

Milj. kr.

Beräknad

reservation

8% 1948

Milj. kr.

Beräknad

medels förbruk- ning budget- året 1948/49

Milj. kr.

Beräknad

reservation

8% 1949

Milj. kr.

Nyanläggning av bygdevägar ......

6,5

15.9

6,5

9,4

Nyanläggning av ödebygdsvägar ...

3,3

5,9

3,3

2.6

Byggande av huvudvägar ..........

Ombyggnad av bygdevägar och öde-

7,4

26,2

7,4

18,8 1

bygdsvägar .................

4,7

11,5

4,7

6,8

3,7

Stensättning av vägar . .

1,8

5,0

1,3

Byggande av broar ...............

10,1

24,7

10,1

14,6 j

Av sammanställningen framgår, att mycket betydande reservationer — beträffande

samtliga de anslag, som nu förordas skola anvisas med allenast

100 000 kronor, väsentligt överstigande för innevarande budgetår anvisade

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

25

belopp — beräknas föreligga den 30 juni 1948. Vid sådant förhållande och

då, såsom departementschefen framhållit, större utsikt finnes att omedelbart

nyttiggöra automobilskattemedlen för andra, i och för sig mer angelägna anslagsändamål

— särskilt vägbeläggningsarbeten, som kräva relativt små insatser

av arbetskraft, som kunna utföras relativt snabbt och som för framtiden

äro ägnade minska behovet av arbetskraft för vägunderhållsarbeten —

finner sig utskottet sakna anledning förorda annan fördelning av automobilskattemedlen

å anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader än den Ivungl.

Maj:t föreslagit.

Departementschefen har framhållit, att de för innevarande budgetår under

nu förevarande anslag anvisade medlen till stor del .icke fördelats mellan länen,

varför möjlighet förefunnes för Kungl. Maj:t att ur förefintlig reserv fördela

ytterligare belopp, i den mån tillgängliga medel i något län skulle visa sig vara

otillräckliga. Utskottet vill i anslutning härtill framhålla, att därest till grund

för anslagsfördelningen mellan länen kommer att läggas huvudsakligast tillgången

på arbetskraft, vissa län kunna komma att i det långa loppet intaga

en gynnad ställning. Utskottet finner i likhet med departementschefen förklarligt

att i nuvarande läge tillgängliga anslagsmedel utnyttjas där förutsättningar

för deras förbrukande föreligga. Utskottet vill emellertid giva uttryck

åt den uppfattningen att, sedan mera normala förhållanden inträtt, ett tillrättaläggande

av sålunda av exceptionella förhållanden betingade temporära

förskjutningar i den normalt på behovsprövning beroende fördelningen av

tillgängliga anslagsmedel bör åvägabringas.

Vad departementschefen anfört i fråga om uppskov med revidering av gällande

fyraårsplaner har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet under

förevarande punkt hemställa,

a) att riksdagen må till Nyanläggning av bygdevägar för

budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen,

b) att motionerna I: 108 och II: 198 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

13:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Under hänvisning till vad utskottet

tidigare under punkt 12:o) anfört får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 13, s. 45), hemställa,

att riksdagen må till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

14:o) Byggande av huvudvägar. Under hänvisning till vad utskottet

tidigare under punkt 12:o) anfört får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 14, s. 45 och 46), hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6.

att riksdagen må till Byggande av huvudvägar för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

15:o) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Under hänvisning

till vad utskottet tidigare under punkt 12:o) anfört får utskottet, med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 46), hemställa,

att riksdagen må till Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av

100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:°) Förstärkning och förbättring av vägar. Kungl. Maj:t har (punkt

16, s. 46 och 47) föreslagit riksdagen att till Förstärkning och förbättring av

vägar för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 12 200 000 kronor.

Beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden för ifrågavarande

ändamål bär departementschefen anfört följande.

Be arbeten, för vilka förevarande anslag är avsett, utföras i regel i vägoch

vattenbyggnadsverkets egen regi och äro ofta i arbetsorganisatoriskt hänseende

sammankopplade med vägunderhållsarbetet. Såsom jag meddelat under

punkten 12, har byggnadstillstånd nyligen lämnats för utförande av förstärknings-

och förbättringsarbeten å vägarna till en sammanlagd kostnad av 12,2

miljoner kronor. Betta tillstånd är icke — såsom i tidigare fall skett -— begränsat

enbart till vid vägväsendet stadigvarande anställda underhållsarbetare

utan gäller ä,ven den arbetskraft i övrigt som arbetsmarknadskommissionen

kan ställa till förfogande. Jag räknar därför med att det skall bliva

möjligt att disponera ytterligare arbetskraft för hithörande ändamål.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat medelsbehovet för nästa

budgetår till 15 000 000 kronor, därav 8 000 000 kronor till förarbeten

för beläggningar och 7 000 000 kronor till diverse standardförbättringsarbeten.

Med hänsyn dels till den å anslaget föreliggande reservationen, som vid ingången

av budgetåret uppgick till cirka 5,1 miljoner kronor, dels till den begränsning

av det av styrelsen äskade anslaget till vägbeläggningar, som jag i

det följande kommer att föreslå, anser jag emellertid en medelsanvisning av

5 000 000 kronor i nuvarande läge böra kunna vara till fyllest.

Utskottet får, under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkterna

9:o), 10:o) och 12:o) anfört, hemställa,

att riksdagen må till Förstärkning och förbättring av vägar för

budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

17:o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 47 och 48) föreslagit riksdagen att till Bidrag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

27

till städer och samhällen för tillhandahållande av mark m. m. för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

För detta ändamål ha anvisats för budgetåret 1943/44 50 000 kronor samt

för vart och ett av budgetåren 1944/45—1946/47 100 000 kronor. Vid innevarande

budgetårs ingång kvarstod å anslaget en behållning av cirka 285 000

kronor. Beträffande anslagets ändamål och reglerna för dess disposition har

en redogörelse lämnats i 1944 års statsverksproposition.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelar, att anledningen till att endast

en ringa del av anslaget hitintills förbrukats varit dels den ringa vägbyggnadsverksamheten

under senare år, dels att framställningar om bidrag i regel

inkomma först sedan företagen påbörjats eller slutförts. Enligt styrelsens

beräkningar komma emellertid å anslaget kvarstående medel att så gott som

helt tagas i anspråk för bidrag till redan utförda eller för närvarande pågående

företag. Med ledning av från vägförvaltningarna infordrade uppgifter

beräknar styrelsen, att för budgetåret 1948/49 skulle behöva anvisas 600 000

kronor för här ifrågavarande ändamål.

Departementschefen har, under hänvisning till av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

lämnade ytterligare upplysningar rörande anslagsbehovet, uttalat

sig för att anslaget borde begränsas till 400 000 kronor.

Utskottet får, med tillstyrkande av Ivungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande

av mark m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett

reservationsanslag av 400 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

18:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. Kungl. Maj :t har (punkt

18, s. 48 och 49) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av vägar och

gator för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 12 200 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 7 450 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknar för budgetåret 1948/49, d. v. s.

arbetsåret 1948, med en betydande ökning av underhållsanslaget. Denna

ökning beror i första hand på det förhållandet, att anslaget sedan år

1944 icke omräknats med hänsyn till de förändringar, som inträtt dels beträffande

trafikens omfattning, dels beträffande löne- och prisnivån. När därför

en omräkning av underhållskostnaderna skall ske i samband med att styrelsen

fastställer ny underhållsberäkning för respektive städer och samhällen

beträffande fyraårsperioden 1948—1951, kommer den successiva ökning av

trafiken och av arbetslöner m. m., som pågått under åren 1944—1947, att på

en gång påverka underhållsanslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Med ledning av motorfordonsbeståndets och trafikens utveckling beräknar

styrelsen trafiken under år 1948 till cirka 150 % av 1936 års trafik, vilket skulle

motsvara cirka 300 % av 1944 års trafik. Med hänsyn till att underhållsberäkningen

fastlåses för en period, som sträcker sig ytterligare tre år framåt i

tiden, anser styrelsen, att man vid anslagsberäkningen bör räkna med ett

något högre genomsnittsvärde för trafiken än som antagits för år 1948. Löneoch

prisnivån för här ifrågavarande arbeten under år 1947 uppvisar en ökning

jämfört med 1944 års nivå av cirka 30 %. Med hänsyn till svårigheten att

ställa någon prognos för den fortsatta utvecklingen har anslagsberäkningen

grundats på 1947 års löne- och prisnivå. En viss ökning av anslaget har även

förutsetts för trafikräkningar samt en vidgad användning av ljustrafiksignaler.

Under nu angivna förutsättningar och med ledning av erfarenheter från

underhållet i städerna och samhällena under perioden 1944—1947 beräknar

styrelsen anslaget för budgetåret 1948/49 till 12,2 miljoner kronor. Av den

ökning detta anslagsbelopp utvisar, jämfört med anslaget för budgetåret

1944/45, utgöra cirka 1,i miljon kronor kostnad för nytillkomna vägar

och gator, cirka 2,2 miljoner kronor merkostnader på grund av trafikökning

och cirka 2,2 miljoner kronor merkostnader på grund av den ändrade

löne- och prisnivån.

Departementschefen har ''utan erinran godtagit väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

anslagsberäkning.

Utskottet får, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 12 200 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

19:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt

19, s. 49—51) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

För ändamalet ha för budgetåren 1944/45—1947/48 anvisats reservationsanslag

av respektive 2, 2,5, 8 och 10 miljoner kronor. Enligt nu gällande

bestämmelser utgår för byggande av allmän väg och iordningställande av för

biltrafiken viktig gata, i mån av tillgång å därtill anslagna medel, statsbidrag

med 95 % till städer och samhällen, som äro väghållare. Bidragen utgå enligt

en fördelningsplan, som efter länsstyrelsernas hörande upprättas och

fastställes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för tvåårsperioder.

Med hänsyn till rådande läge på arbetsmarknaden och till följd därav

uppkomna reservationer anser sig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, trots det

stora behovet av medel för här ifrågavarande slag av arbeten, böra begränsa

sitt anslagsäskande till för innevarande budgetår anvisat belopp eller 10 miljoner

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

29

Departementschefen har anfört följande.

Anslaget till bidrag till byggande av vägar och gator är för innevarande

budgetår anvisat med 10 000 000 kronor. Därjämte kvarstår från föregående

budgetår en behållning av cirka 10 600 000 kronor. Nettoutgiften å anslaget

uppgick under budgetåret 1946/47 till ungefär 2 481 000 kronor.

Av de i 1946—1947 års fördelningsplan upptagna företagen, motsvarande

eu statsbidragskostnad av 13 000 000 kronor, beräknas vid utgången av år

1947 ha utförts arbeten endast för en statsbidragstilldelning av cirka 6 400 000

kronor. Dessutom ha under samma period utförts arbeten i förskott å

kommande program, motsvarande i statsbidrag cirka 1 600 000 kronor. De

under perioden utförda arbetena skulle alltså totalt motsvara en statsbidragstilldelning

av cirka 8 000 000 kronor.

För budgetåret 1948/49 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen askat ett

belopp av 10 000 000 kronor. Med hänsyn till storleken av förefintliga reservationsmedel

å anslaget och då detta anslag i likhet med de övriga väganslagen

bör hållas inom ramen för de beräknade automobilskattemedelsinkomsterna,

har jag funnit mig böra föreslå, att anslaget för nästa budgetår

begränsas till 5 000 000 kronor. Jag vill i detta sammanhang förutskicka,

att jag i det följande kommer att föreslå, att anslaget till Aägbeläggningar

får tagas i anspråk även för bidrag till beläggningsarbeten i städer och samhällen

som äro väghållare.

Utskottet får, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och gator

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

20:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 20, s. 51—53) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av

enskilda vägar m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av

4 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål ha för budgetåren 1943/44—1947/48 anvisats

reservationsanslag av respektive 1 100 000, 2 180 000, 2 900 000, 3 215 000 och

4 000 000 kronor. Enligt budgetredovisningen uppgår reservationen å anslaget

per den 30 juni 1947 till ungefär 2 425 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har, med utgångspunkt från av länsstyrelserna

lämnade uppgifter, beräknat anslagsbehovet för nästkommande budgetår

till 4 200 000 kronor. Om anvisande av detta belopp gör styrelsen hemställan.

Departementschefen har anfört följande.

Enligt budgetredovisningen för budgetåret 1946/47 uppgick behållningen

per den 30 juni 1947 å anslaget till Bidrag till underhåll av enskilda vägar

m. m. till cirka 2 425 000 kronor. Härav utgjorde cirka 232 000 kronor ofördelad

behållning hos Kungl. Maj:t. Hos länsstyrelserna skulle alltså finnas

reservationer å sammanlagt (2 425 000—232 000) 2193 000 kronor. I vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens petita meddelas emellertid, att dessa reservationer

enligt av länsstyrelserna lämnade uppgifter skulle uppgå endast till

cirka 1 900 000 kronor. En ytterligare undersökning har därför gjorts i denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6.

fråga, varvid framkommit att reservationerna hos länsstyrelserna enligt numera

föreliggande uppgifter skulle uppgå till sammanlagt 2 015 000 kronor,

därav 545 000 kronor som icke disponerats för bidragstilldelning. Om dessa

siffror äro riktiga, torde skillnaden mellan den på budgetredovisningen

grundade siffran av 2 193 000 kronor och nyssnämnda siffra av 2 015 000 kronor

bero på att vissa utgifter för underhållsbidrag i länsstyrelsernas kassabokföring

felaktigt påförts annat anslag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa

budgetår kan sammanfattas på följande sätt.

Kronor

Egentligt underhållsbidrag för år 1948 till de vägar, vilka redan

,, ingå i bidragssystemet ......................................................... 3 480 000

Egentligt underhållsbidrag för år 1948 till vägar, vilka skola intagas

i bidragssystemet från och med detta år .............................. 675 000

Iståndsättningsbidrag till sistnämnda vägar .............................. 795 000

Avgår:

Beräknade besparingar å nyssnämnda belopp

Befintlig ofördelad behållning å anslaget ...........

Säger 4 950 000

250 000

500 000

750 000

Anslagsbehov kronor 4 200 000

Det beräknade nytillskottet av bidragsberättigade vägar uppgår enligt

styrelsens kalkyl till 3 630 km eller 140 km mer än tillskottet av nya vägar

för år 1947.

Styrelsens beräkning har icke givit mig anledning till annan erinran än

att jag — med hänsyn till den odisponerade behållning av 545 000 kronor,

som enligt numera föreliggande uppgifter fanns hos länsstyrelserna vid ingången

av budgetåret 1947/48 — anser att anslagets storlek utan någon väsentlig

rubbning av styrelsens bidragsplan bör kunna begränsas till det för innevarande

budgetår anvisade beloppet av 4 000 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Gustav Emil

Andersson (I: 72) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson i Vä

to. fl. (II: 131), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla om skyndsam utredning angående införande av statsbidrag till

anskaffande av vägmaskiner, som inköpas av kommun eller ekonomisk förening

för att användas till underhåll av enskilda vägar.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionen II: 131.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag med avseende å storleken av det

anslag som till förevarande ändamål äskas för nästa budgetår.

Yad härefter angår det i motionerna I: 72 och II: 131 framställda förslaget

att utredning måtte verkställas angående införande av statsbidrag till

anskaffande av vägmaskiner får utskottet erinra att statsutskottet vid

1946 års riksdag i anledning av motioner i liknande syfte framhöll, att då

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

31

enskilda väghållare hos vägförvaltningarna kunde till självkostnadspris förhyra

vägmaskiner det icke syntes tillrådligt att införa en ny bidragsform,

innan praktisk erfarenhet vunnits rörande den ifrågasatta verksamheten.

Riksdagen beslöt att motionerna icke skulle till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Erfarenheterna synas emellertid giva vid handen att den av utskottet antydda

vägen icke är praktiskt framkomlig med hänsyn såväl till att vägförvaltningarna

icke kunna i erforderlig omfattning och på lämplig tid utlåna

sina maskiner som till att dessa mindre väl lämpa sig för vägarbeten, varom

bär är fråga.

Ett ökat utnyttjande av maskinell utrustning för vägarbetena är uppenbarligen

att förorda såväl med hänsyn till angelägenheten att i möjligaste

mån begränsa anspråken på arbetskraft som i syfte att förbilliga och

rationalisera vägarbetena. Det är emellertid uppenbart att anskaffningen

av erforderliga maskiner ekonomiskt kommer att ställa stora anspråk på de

enskilda väghållarna. Det är möjligt att en dylik anskaffning icke kan påräknas

i någon större utsträckning med mindre statsbidrag kan erhållas till

täckande av någon del av anskaffningskostnaden. Det synes därför utskottet

motiverat att den av motionärerna förordade utredningen kommer till stånd.

En dylik utredning bör givetvis bedrivas helt förutsättningslöst. Vid utredningen

synas böra beaktas jämväl frågor av mer organisatorisk art, t. ex. avseende

vilka organisationer som skola kunna erhålla bidrag, om särskilda

föreskrifter böra meddelas om central anskaffning av maskinerna genom vägförvaltningarna,

om kontrollåtgärder kunna befinnas erforderliga i fråga om

maskinparkens användning m. m.

Utskottet får under åberopande av det anförda hemställa,

att riksdagen må

a) till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. in. för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) i anledning av motionerna I: 72 och II: 131 i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande införande av statsbidrag

till anskaffande av vägmaskiner för underhåll av enskilda

vägar.

21 :o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt

21, s. 53—56) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 3 800 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Sveningsson m fl. väckt motion

(II: 253), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att anvisa ett till

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6.

5 000 000 kronor förhöjt anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen, till

bidrag till byggande av enskilda vägar ävensom att ändra vederbörande författningsbestämmelse

så, att enskilt vägbyggnadsföretag i avbidan på anslag

må kunna igångsättas omedelbart sedan bidragsansökningen konstaterats äga

alla förutsättningar för dess beviljande, varom förhandsbesked skall lämnas

sökanden av vederbörande myndighet,

dels en inom andra kammaren av herr Sveningsson väckt motion (II: 254),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att höja den statliga bidragsprocenten

vid byggande, iståndsättande och underhåll av enskild väg till 80 %

av den beräknade kostnaden.

Till ifrågavarande ändamål ha för de senaste fem budgetåren anvisats reservationsanslag

av respektive 600 000, 1 200 000, 2 500 000, 3 200 000 och

5 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller bland annat, att anslaget på

grund av redan fattade bidragsbeslut kommer att för budgetåret 1948/49 vara

bundet med ett belopp av cirka 2 700 000 kronor. Därest nya företag i fortsättningen

skola kunna påbörjas i samma utsträckning som innevarande budgetår,

beräknar styrelsen för budgetåret 1948/49 ett anslagsbehov av 5 800 000 kronor.

Med hänsyn dels till behovet av medel å övriga anslag som skola avräknas

mot automobilskattemedlen och dels till förefintliga reservationer anser

sig emellertid styrelsen böra inskränka sitt anslagsäskande att motsvara ett

njbyggnadsprogram av ungefär samma omfattning som under budgetåret

1946/47 eller för cirka 1 700 000 kronor. Anslaget skulle därvid komma att

uppgå till (2 700 000 + 1 700 000) 4 400 000 kronor.

Efter att ha erinrat om att på uppdrag av Kungl. Maj:t och delvis i anslutning

till vissa vid 1947 års riksdag motionsvis väckta frågor en utredning

igångsatts rörande behovet av och formerna för en ändring i grunderna för

statsbidrag till enskild väghållning, har departementschefen ytterligare anfört

följande.

Till bidrag till byggande av enskilda vägar stå för innevarande budgetår

till förfogande ett belopp av sammanlagt cirka 11 150 000 kronor, varav cirka

6 150 000 kronor utgöra kvarstående medel från förra budgetåret. Nettoutgiften

å anslaget uppgick under sistnämnda budgetår till cirka 1 760 000

kronor. Såsom framgår av dessa siffror råder även på förevarande område

en avsevärd disproportion mellan medelstillgången och den verkliga investeringsvolymen.

Enligt min mening föreligga skäl för att nu åtminstone i

någon mån söka anpassa anslagets storlek till det faktiska medelsbehovet.

Jag vill därför förorda, att länsstyrelserna vid beviljande av statsbidrag i fortsättningen

också undersöka och beakta vid vilken tidpunkt de ifrågasatta

byggnadsföretagen kunna beräknas komma till utförande. Eftersom hithörande

arbeten åtminstone i vissa fall utföras av intressenterna själva, bölden

här rekommenderade principen även kunna få den effekten att stimulera

vederbörande till att påskynda igångsättandet av arbetet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit att anslaget för nästa

budgetår anvisas med 4 400 000 kronor. Härav beräknas 2 700 000 kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

33

erfordras för fortsättnings- och slutbidrag till företag, vilka delvis redan erhållit

bidrag. Återstoden, 1 700 000 kronor, är avsedd för bidrag till nya företag.

Detta belopp överensstämmer till sin storlek med motsvarande medelsanvisning

för budgetåret 1946/47.

Därest de nyss anförda synpunkterna på bidragsbeviljandet beaktas,

synes en nedsättning av det av styrelsen äskade beloppet utan olägenhet

kunna ske. Den övergång till en mera exakt anslagsberäkning, som jag sålunda

här velat ifrågasätta, torde emellertid i avbidan på ytterligare erfarenhet

böra ske successivt. Jag har härvid stannat vid att föreslå, att anslaget

för nästa budgetår bestämmes till 3 800 000 kronor.

TJtskottet delar departementschefens uppfattning att skäl föreligga att söka

anpassa storleken av förevarande anslag till det faktiska medelsbehovet.

Under erinran att under anslaget för innevarande budgetår stå till förfogande

omkring 11 150 000 kronor, ävensom att nettoutgifterna å anslaget under budgetåret

1946/47 uppgingo till omkring 1 760 000 kronor finner utskottet anledning

saknas tillstyrka bifall till motionen II: 253, i vad densamma avser

yrkande om höjt anslag. Utskottet får således i fråga om medelsanvisningens

storlek tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

I motionen II: 253 har vidare hemställts, att riksdagen måtte besluta

ändra gällande statsbidragsbestämmelser därhän att enskilt vägbyggnadsföretag

i avbidan på anslag skall kunna igångsättas omedelbart sedan bidragsansökningen

konstaterats äga alla förutsättningar för dess beviljande.

Enligt gällande bestämmelser må ej byggnadsbidrag utgå till arbete, som

påbörjats innan statsbidrag beviljats, där ej särskilt tillstånd till brådskande

arbetes utförande meddelats av länsstyrelse. Möjlighet föreligger sålunda

redan nu att meddela förhandstillstånd i vissa fall. En vidgad rätt att påbörja

vägbyggnadsföretag innan statsbidrag beviljats kan befaras medföra

svårigheter för länsstyrelserna att fördela statsbidragsmedlen efter angelägenhetsgrad

vid det tillfälle då bidragsmedlen bliva tillgängliga. Statsutskottet

vid 1947 års riksdag har i anledning av motioner i enahanda syfte

uttalat, att utskottet i dåvarande situation icke ansett sig böra tillstyrka bifall

till vidtagande av här avsedda ändring av statsbidragsgrunderna. Utskottet

finner icke skäl nu vara förebragta som tala för ett frångående av

denna uppfattning. Utskottet kan sålunda icke heller tillstyrka bifall till

motionen i denna del.

I motionen II: 254 har förslag framlagts om höjning av den statliga

bidragsprocenten vid byggande, iståndsättande och underhåll av enskild väg

till 80 % av den beräknade kostnaden. Jämväl vid 1947 års riksdag väcktes

motioner om höjning av bidragsprocenten. Statsutskottet framhöll i anledning

av motionerna, att frågan om vidgat stöd åt den enskilda väghållningen var

under utredning, varför utskottet icke ansåg sig kunna förorda bifall till

motionerna. Utskottet fann emellertid önskvärt att berörda utredning bedreves

med sådan skyndsamhet, att förslag i ämnet skulle kunna föreläggas

1948 års riksdag. Departementschefen har nu meddelat, att utredningen utvidgats

att omfatta avsedda spörsmål, men att utredningsarbetet av olika

3—59i 48 Bihan g till riksdagens protokoll 1948. (i samt. Nr 6''.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 6.

anledningar icke fortskridit så långt att förslag i ämnet kan föreläggas årets

riksdag. Utskottet vill framhålla angelägenheten av att utredningen bedrives

med största möjliga skyndsamhet. Under hänvisning till vad sålunda förekommit

får utskottet föreslå att berörda motion II: 254 ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 253, i vad den avser anslagsberäkningen,

till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 3 800 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) att motionen II: 253, i vad den icke berör anslagsberäkningen,

icke må av riksdagen bifallas;

c) att motionen II: 254 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

22:o) Vägbeläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 22, s. 56—59) föreslagit

riksdagen att till Vägbeläggningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Efter vägväsendets förstatligande ha till vägbeläggningar anvisats anslag

för budgetåren 1945/46—1947/48 å respektive 3, 4,8 och 25 miljoner kronor.

I samband med äskandet av medel till vägbeläggningar för nästa budgetår

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, att användningsområdet för

ifrågavarande anslag utsträckes i vissa hänseenden.

Styrelsen påpekar till en början att anslaget enligt gällande föreskrifter

icke är avsett för beläggningar i städer och samhällen som själva

äro väghållare. För närvarande ha dessa städer och samhällen möjlighet

att med statsbidrag finansiera beläggningar antingen genom företagets intagande

i fördelningsplan eller genom bidrag ur underhållsanslaget till den

årliga annuiteten. Härutöver kunna i mindre utsträckning bidrag erhållas

ur anslaget till Stensättning av vägar. Av vissa skäl ha dock ifrågavarande

finansieringsmöjligheter icke utnyttjats i någon stö itc omfattning.

Vid upprättande av program för beläggningsarbeten på landsbygden med

innevarande års anslag har styrelsen i flera fall ansett sig i programmet böra

upptaga företag intill stadsgränserna. På delen mellan stadskärnan och

stadsgränsen kommer i ett flertal fall vägen att kvarligga som grusväg,

då styrelsen icke haft möjlighet att in jämka denna del i fördelningsplanen

eller i övrigt vidtaga åtgärder för företagets beläggning. Det är för

övrigt, framhåller styrelsen, i många fall av praktiska skäl lämpligt att utföra

beläggningar, som sträcka sig över stadsgränsen. Styrelsen har härigenom

kommit till den uppfattningen, att anslaget till Vägbeläggningar bör på motsvarande

sätt som gäller beträffande anslagen till Stensättning av vägar och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 35

Byggande av broar disponeras för utförande av beläggningar jämväl av statsbidragsberättigade

vägar och gator inom städer och samhällen som äro väghållare.

Styrelsen, som förutsatt att viss del av förevarande anslag skulle få disponeras

för utförande på landsbygden av erforderliga ytbehandlingar och slitlager

på äldre beläggningar, anser sig liksom föregående år böra framhålla de

betydande fördelar som utförandet av vägbeläggningar innebär för trafiken och

för vägunderhållet. Beträffande behovet av beläggning på allmänna vägar och

för biltrafiken viktiga gator inom städer och samhällen som äro väghållare

utvisar en inom styrelsen verkställd preliminär beräkning ett aktuellt behov av

beläggning på sammanlagt 1 000 km vägar och gator, varav 540 km på huvudvägar

eller huvudgator och 460 km på övriga statsbidragsberättigade vägar och

gator. Kostnaderna för detta program beräknas exklusive förarbeten till cirka

40 miljoner kronor. I sina år 1946 avgivna petita har styrelsen beräknat att det

då aktuella behovet av beläggningar på landsbygden motsvarade en kostnad

av omkring 500 miljoner kronor. Ehuru detta behov borde tillgodoses snarast

möjligt, har styrelsen — med hänsyn dels till läget på material- och arbetsmarknaden,

dels till automobilskattemedlens beräknade storlek och avvägningen av

dessa medels användning för olika ändamål — ansett sig böra för budgetåret

1948/49 stanna vid att äska ett belopp av 50 miljoner kronor till utförande av

beläggningar.

Jämväl överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet ha i sin berättelse

understrukit angelägenheten av att permanentbeläggning av de mera

trafikerade vägarna sker med all den skyndsamhet som tillgång på material och

arbetskraft gör möjligt.

Departementschefen har anfört följande.

För att något belysa den ekonomiska betydelsen av de för den närmaste

framtiden aktuella vägbeläggningsarbetena har jag ansett mig böra i förevarande

sammanhang sammanfattningsvis redogöra för resultatet av en inom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställd trafikekonomisk beräkning beträffande

de beläggningsarbeten, vilka äro avsedda att utföras med anlitande av

det för innevarande budgetår anvisade vägbeläggningsanslaget å 25 000 000

kronor. Kalkylen, som delvis grundar sig på amerikanska undersökningsresultat

och erfarenhetssiffror, kan givetvis icke göra anspråk på att till alla delar

vara fullt exakt men torde i varje fall ge en ungefärlig uppfattning om storleksordningen

av de vinster man här kan räkna med. Enligt ifrågavarande

kalkyl skulle det angivna beläggningsprogrammet komma att medföra en

årlig besparing för vägtrafiken och vägunderhållet med sammanlagt 6 230 000

kronor, fördelat med 1 000 000 kronor på bensinförbrukning, 150 000 kronor

på oljeförbrukning, 250 000 kronor på ringslitage, 2 670 000 kronor på bilreparationer,

1 000 000 kronor på avskrivningskostnader för motorfordon

samt 1 160 000 kronor på vägunderhållskostnader. Ben beräknade besparingen

per år motsvarar cirka 24,5 % av anläggningskapitalet, 25 000 000 kronor. Om

detta kapital förutsättes skola förräntas efter 3 % och beläggningarna avskrivas

på 15 år, blir nettobesparingen cirka 14 %. Vid vissa amerikanska

undersökningar har påvisats att bilarnas reparationskostnader bliva genomsnittligt

20 % högre på grusvägar än på belagda vägar. Med utgångspunkt

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6.

bland annat från detta relationstal bär i det nu förevarande fallet framräknats

en besparing i arbetskraft per år av 200 årsverkstadsarbetare. För vägunderhållets

del beräknas den årliga besparingen i arbetskraft uppgå till 90 årsarbetare.

I sina petita för budgetåret 1947/48 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uppgivit, att det skulle vara förenat med god ekonomi att utföra vägbeläggningsarbeten

i sådan omfattning, att av landets vägnät cirka 25 000 km bliva

försedda med enkla beläggningar och cirka 1 500 km med högklassiga beläggningar.

Den totala kostnaden för ett sådant program har av styrelsen beräknats

till 500 miljoner kronor.

För årets beläggningsprogram, vilket omfattar cirka 800 km vägar, föreligger,

såsom tidigare nämnts under punkten 12, numera byggnadstillstånd.

Beträffande detta tillstånd gäller samma villkor som i fråga om byggnadstillståndet

för förstärknings- och förbättringsarbetena. Enligt vad jag inhämtat

från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen väntas det bliva möjligt att anskaffa

erforderliga kvantiteter asfalt eller andra bindemedel för nu ifrågavarande

beläggningsarbeten.

Såvitt för närvarande kan bedömas torde det med hänsyn framför allt till

de växande materialsvårigheterna finnas ringa utsikt att, på sätt styrelsen förutsatt

i sina nu föreliggande petita, utvidga beläggningsverksamheten under

nästa år till det dubbla. Å andra sidan anser jag icke befogat att för nästa

hudgetår sänka anslagets storlek under nuvarande nivå. Med hänsyn till vad

sålunda anförts och för att anslaget skall kunna hållas inom ramen för automobilskattemedelsinkomsterna

föreslår jag, att detsamma för budgetåret

1948/49 anvisas med oförändrat belopp av 25 000 000 kronor.

Yad angår styrelsens förslag att anslaget, i överensstämmelse med vad som

gäller beträffande stensättnings- och brobyggnadsanslagen, skulle få användas

även för bidrag till beläggningsarbeten på allmänna vägar och för biltrafiken

viktiga gator i städer och samhällen som äro väghållare, synas mig praktiska

skäl tala för en dylik utvidgning av anslagets ändamål. Därest riksdagen icke

framställer erinran mot förslaget, torde det få ankomma på Ivungl. Maj:t att

meddela föreskrift om en sådan ändring. Till förslaget om överflyttning av

vissa underhållskostnader för beläggningar från vägunderhållsanslaget till

här ifrågavarande anslag har jag redan förut under punkten 10 givit min anslutning.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Karl Andersson

m. fl. (I: 109) och den andra inom andra kammaren av herr Mårtensson

m. fl. (II: 180), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

ville framhålla angelägenheten av att arbetstillstånd för statliga stensättningsarbeten

framdeles måtte beviljas i större utsträckning än vad som skett under

de senare åren och att berörda tillstånd beviljas i den utsträckning, som med

hänsyn till trafik och underhållskostnader kunna befinnas vara nödvändiga.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet

hänvisa till motionen I: 109.

JJtskottet vill till en början erinra om överrevisorernas för väg- och vattenbyggnadsväsendet

uttalande att biltrafiken på de flesta huvudvägar med

grusbanor är så stor, att banorna endast med största svårighet och med onödigt

stora kostnader kunna hållas i ett för trafiken tillfredsställande skick.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

37

överrevisorerna ha därför förordat att av olika skäl — minskning av behovet

av arbetskraft för underhållsarbeten och besparing för folkhushållet genom

väsentligt minskat slitage och minskad förbrukning av bränsle m. m. — permanenttbeläggning

av mera trafikerade vägar sker med all den skyndsamhet

som är möjlig med hänsyn till tillgången på materiel och arbetskraft.

Den av departementschefen lämnade redogörelsen rörande den trafikekonomiska

beräkningen beträffande under budgetåret 1947/48 ifrågakommande

beläggningsarbeten ger vid handen att en ökad beläggningsverksamhet

är väl försvarad såväl rent ekonomiskt som ur synpunkten att spara arbetskraft.

Utskottet delar den uppfattningen att inom ramen för automobilskattemedlen

ett relativt stort belopp bör avses för vägbeläggningar. Utskottet tillstyrker

därför att för nästa budgetår anslaget till vägbeläggningar uppföres

å riksstaten med samma belopp som för innevarande budgetår eller med

25 miljoner kronor. Yad departementschefen anfört i fråga om anslagets användning

jämväl för bidrag till beläggningsarbeten på allmänna vägar och

på för biltrafiken viktiga gator i städer och samhällen, som äro väghållare,

har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Den av departementschefen framlagda kalkylen avser, enligt vad utskottet

erfarit, asfaltbeläggning; den torde emellertid icke avse beläggning med asfalt

av den mest högklassiga kvaliteten, då rådande importsvårigheter lägga hinder

i vägen för användning av denna metod.

I de likalydande motionerna I: 109 och II: 180 har påpekats den starka

begränsning av stensättningsarbeten, som under senare tid ansetts motiverad

av bristen på arbetskraft. I motionerna har framhållits angelägenheten av att

arbetstillstånd för statliga stensättningsarbeten beviljas i större utsträckning

än vad som skett under de senaste åren.

Enligt utskottets mening skulle det varit av värde att i statsverkspropositionen

framlagts en jämförande ekonomisk kalkyl jämväl i fråga om beläggningar

med gatsten. Utskottet vill emellertid framhålla att, enligt gängse

uppfattning, underhållskostnaderna vid stenbeläggning i vart fall torde väsentligt

understiga dem som erfordras vid en asfaltbeläggning enligt nu tillämpad

metod, varjämte bör beaktas den större livslängden hos vägbanan å en stensatt

väg. De skäl, som åberopats för ökad permanentbeläggning med asfalt,

synas därför i minst lika hög grad gälla beläggning med gatsten.

Av för utskottet tillgängliga uppgifter framgår emellertid, att av de beläggningsarbeten

som kommit till utförande under förra året allenast fyra

kilometer av omkring 275 utförts med stenbeläggning. Enligt av motionärerna

till utskottet under hand, med utnyttjande av numera tillgänglig statistik,

lämnade uppgifter har statens stenlager trots avlastning av sten, avsedd för

samhällen, endast obetydligt nedgått i omfattning.

Utskottet vill icke minst ur de synpunkter departementschefen anfört till

stöd för lämpligheten att utföra beläggningsarbeten ifrågasätta, huruvida icke

en ökad användning av smågatsten är att förorda vid genomförande av det

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 6.

aktuella permanentbeläggningsprogrammet. Detta gäller särskilt sådana i

motionerna berörda permanentarbeten, där vägbanan iordningställts och stenen

ligger framkörd. Vad motionärerna anfört om vikten att bereda förefintlig

stensättarkår sysselsättning inom yrket är enligt utskottets mening jämväl

förtjänt av beaktande. Utskottet vill i anslutning härtill framhålla att, enligt

vad utskottet erfarit, här icke kan bliva fråga om några större anspråk på

utnyttjandet av tillgänglig arbetskraft. Utskottet vill därför, under hänvisning

till vad sålunda anförts, framhålla önskvärdheten av att vid planläggningen

av utnyttjandet av anslaget till vägbeläggningar och vid prövning av

ansökning om byggnadstillstånd för ifrågakommande vägbvggnadsarbeten

vederbörlig hänsyn tages till de fördelar, som ur olika synpunkter stå att vinna

vid permanentbeläggning genom stensättning.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) till Vägbeläggningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett

reservationsanslag av 25 000 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen;

b) i anledning av motionerna I: 109 och II: 180 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.

23:o) Stensättning av vägar. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s. 59 och 60)

föreslagit riksdagen att till Stensättning av vägar för budgetåret 1948/49 anvisa

ett reservationsanslag av 100000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Under budgetåret 1947/48 disponibla medel å förevarande anslag uppgå

till cirka 6,3 miljoner kronor, varav cirka 5 miljoner kronor utgöra kvarstående

behållning från föregående budgetår. Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden

räknar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med att en avsevärd

reservation kommer att föreligga å anslaget även vid utgången av innevarande

budgetår. Styrelsen har därför ansett sig böra begränsa sitt anslagsäskande

för budgetåret 1948/49 till 400 000 kronor.

Under hänvisning till vad tidigare anförts under punkten 12 i statsverkspropositionen

föreslår departementschefen, att här ifrågavarande anslag för

nästa budgetår uppföres med ett formellt belopp av 100 000 kronor.

TJtskottet, som bemärkt att under innevarande budgetår 6,3 miljoner kronor

stå till förfogande för ifrågavarande ändamål, varav omkring 5 miljoner kronor

utgöra reservationer från tidigare budgetår, har icke funnit något vara att

erinra mot Kungl. Maj :ts förslag att anslaget för nästa budgetår uppföres

å riksstaten med ett belopp av allenast 100 000 kronor.

Under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten 22:o) anfört i

anledning av motionerna I: 109 och II: 180 får utskottet hemställa,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

39

att riksdagen må till Stensättning av vägar för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

24:o) Byggande av broar. Kungl. Maj:t har (punkt 24, s. 00—04) föreslagit

riksdagen att till Byggande av broar för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Mattsson

m. fl. (I: 21) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson i Torp

m. fl. (II: 40), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att för påbörjande

av broförbindelse från öarna Orust och Tjörn till fastlandet för nästkommande

budgetår anvisa ett anslag av 100 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får

utskottet hänvisa till motionen II: 40.

Anslaget har för budgetåren 1943/44—1947/48 anvisats med respektive 3,

3,5, 4, 12 och 15 miljoner kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller, att en inom styrelsen verkställd

utredning rörande praktiskt taget samtliga vägbroar med fri spännvidd

större än 3 meter visar, att omkring 33 % av de undersökta broarna

måste förstärkas eller ombyggas för att desamma skola kunna upplåtas för

det enligt vägtrafikstadgan tillåtna hjultrycket, 2,5 ton. Då ett flertal av

dessa broar — särskilt de som äro utförda i trä — därjämte äro i mindre gott

skick, framstår deras omedelbara ombyggnad som en tvingande nödvändighet.

Utredningen har vidare utvisat, att 43 % av de undersökta broarna måste

förstärkas eller ombyggas för att det tillåtna hjultrycket skall kunna höjas

till 3 ton och 61 % för att en höjning skall kunna ske till 4 ton. Utredningen

har sålunda påvisat att bärförmågan hos landets broar måste anses vara synnerligen

otillfredsställande. Till de civila kraven på ökning av broarnas bärförmåga

komma därjämte militära önskemål att på vissa vägar kunna framföra

stridsvagnar och kanoner.

Kostnadsberäkningar av de broombyggnader och broförstärkningar, som

anses böra ske omedelbart, ha verkställts beträffande 17 län och utvisa en

total kostnadssumma av cirka 150 miljoner kronor.

Enligt styrelsens uppfattning måste en ombyggnad av landets vägbroar

utföras i möjligast snabba takt, enär eljest allvarlig fara föreligger för trafiksäkerheten.

Betydande trafikinskränkningar till men för transportväsendet

torde även bliva en följd av ett försenat ombyggnadsprogram.

För budgetåret 1947/48 ha anvisats 15 miljoner kronor till byggande av

broar. Inberäknat den vid budgetårets ingång förefintliga reservationen av

cirka 19,8 miljoner kronor stå alltså för detta budgetår till förfogande ett

belopp av cirka 34,r miljoner kronor. Med ledning av från vägförvalt
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 6.

ningarna infordrade uppgifter beräknar styrelsen medelsförbrukningen för

innevarande budgetår till cirka 10 miljoner kronor. Behållningen å anslaget

skulle vid ingången av budgetåret 1948/49 härvid komma att uppgå till närmare

25 miljoner kronor. Denna behållning jämte de medel som komma att

anvisas för budgetåret 1948/49 är avsedd för bestridande av kostnader för

företag, som utföras dels under sista halvåret 1948 och dels under hela

arbetsåret 1949. Styrelsen räknar med att planläggningsarbetena vid denna

tidpunkt skola ha fortskridit så långt att utöver den vid ingången av budgetåret

1948/49 beräknade behållningen ytterligare avsevärda medel kunna

förbrukas under ifrågavarande period om ett och ett halvt år, doek under

förutsättning av erforderlig tillgång på arbetskraft och material.

Styrelsen anser emellertid att — oaktat det föreliggande enorma behovet

av brobyggnadsarbeten — anslaget för nästa budgetår kan bestämmas till

10 miljoner kronor.

Till anordnande av broförbindelse m. m. från öarna Orust och Tjörn till

fastlandet har styrelsen för nästa budgetår äskat ett särskilt anslag av

500 000 kronor. 1 samband härmed har styrelsen lämnat en närmare redogörelse

för nuvarande trafikförbindelser mellan öarna och fastlandet ävensom

för de alternativa förslag till broförbindelse som föreligga. Enligt styrelsens

mening är frågan om anordnande av fast förbindelse från öarna Orust

och Tjörn till fastlandet av sådan angelägenhetsgrad, att arbetena böra igångsättas

snarast möjligt.

Departementschefen har bland annat framhållit, att den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förordade allmänna höjningen av broarnas standard utgör

den för närvarande kanske mest angelägna uppgiften inom vägväsendet.

I nuvarande materiel- och arbetsmarknadsläge måste emellertid möjligheterna

att åstadkomma några större resultat på detta område betecknas som jämförelsevis

små. Med hänsyn härtill och då de för löpande budgetår disponibla

medlen å broanslaget, uppgående till cirka 34,8 miljoner kronor, anses

tillräckliga för att finansiera även den brobyggnadsverksamhet, som kan förutses

för nästa budgetår, föreslår departementschefen i anslutning till vad

tidigare anförts under punkten 12 i statsverkspropositionen, att anslaget för

nästa budgetår uppföres allenast med ett formellt belopp av 100 000 kronor.

Departementschefen har i förevarande sammanhang även anfört följande.

Yad angår den ifrågasatta broförbindelsen från öarna Orust och Tjörn

till fastlandet anser jag i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att

denna förbindelse bör anordnas så snart förhållandena det medgiva. Frågan

om broläget är emellertid fortfarande föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

Med hänsyn härtill och då ritningsarbetet torde kräva en tid av minst ett år,

lärer byggnadsarbetet knappast hinna påbörjas under nästa budgetår, även

om materiel- och arbetskraftstillgången mot förmodan skulle förändras i

sådan riktning att hinder i detta hänseende icke förelåge att igångsätta

arbetet. Jag anser mig därför ej ha anledning föreslå att särskilda medel

för ändamålet anvisas för nästa budgetår.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

41

Utskottet lår, under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten

12:o) anfört, tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag att anslaget till byggande av

broar för nästa budgetår uppföres å riksstaten med 100 000 kronor.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att den ifrågasatta broförbindelsen

från öarna Orust och Tjörn till fastlandet är i högsta grad angelägen

och att förbindelsen bör anordnas så snart förhållandena det medgiva.

I motionerna I: 21 och II: 40 har hemställts att ett särskilt begynnelseanslag

skall anvisas för broarbetets påbörjande. Vid det förhållandet att

delade meningar föreligga beträffande frågan om broförbindelsens sträckning

och då detta är en fråga som i första hand ankommer på Kungl. Maj:ts avgörande,

anser sig utskottet — som jämväl vill erinra om att erforderliga ritningsarbeten

beräknas draga så lång tid att byggnadsarbetet knappast kan

hinna påbörjas under nästa budgetår — icke böra tillstyrka att för broförbindelsens

realiserande medel anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

Utskottet hemställer därför,

a) att riksdagen må till Byggande av broar för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen;

b) att motionerna I: 21 och II: 40 icke må av riksdagen bifallas.

25:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 25, s. 64 och 65) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar för budgetåret 1948/49 anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I en inom första kammaren av herr Forslund väckt motion (1:156) har

hemställts, att riksdagen måtte för ifrågavarande ändamål anvisa 1 000 000

kronor.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt förslag far utskottet

hänvisa till motionen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med ett belopp av 100 000 kronor.

Vid utgången av budgetåret 1946/47 förelåg å anslaget en reservation av cirka

50 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har med hänsyn till det genom fordonstrafikens

ökning väsentligt stegrade behovet av nya säkerhetsanordningar vid

järnvägskorsningar föreslagit att för nästa budgetår anslaget skulle höjas till

200 000 kronor.

Departementschefen har biträtt styrelsens förslag.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet får framhålla, att enligt gällande bestämmelser statsbidrag utgår

i män av tillgång på därtill anslagna medel till bestridande av engångskostnader

för säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar, som vidtagits på

grund av bestämmelserna i 1933 års kungörelse angående vamingsmärken och

säkerhetsanordningar m. m. vid korsningar mellan järnväg och väg. För

dylika bidrag fanns vid tidpunkten för avlåtandet av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

anslagsäskanden tillgängligt ett belopp av 40 000 kronor. Beloppet

kan tas i anspråk för bidrag till anordningar, som färdigställts under

1947. Styrelsen har meddelat att under 1947 arbetsplaner godkänts beträffande

arbeten till en kostnad av omkring 200 000 kronor. Bidrag till dessa

beräknas komma att utbetalas tidigast ett år efter det planen fastställts. Med

hänsyn till föreliggande reservation beräknar styrelsen för nästa budgetår

komma att erfordras 200 000 kronor.

I motionen 1:156 har hemställts att berörda anslag skall anvisas med ett

till 1000 000 kronor förhöjt belopp. Enligt utskottets mening är det av

motionären angivna målet, en snabb förbättring av trafiksäkerheten vid järnvägskorsningarna,

eftersträvansvärt. Utskottet vill emellertid i anslutning

till vad i motionen uttalats rörande möjligheterna att omedelbart, utan ytterligare

utredningsarbete, vidtaga dylika åtgärder framhålla att möjligheterna

härutinnan torde vara i viss mån begränsade, icke minst på grund av nu rådande

materielsvårigheter. Vidare må framhållas, att skyldigheten för järnvägarna

att uppsätta säkerhetsanordningar är reglerad i särskild kungörelse;

en utvidgad skyldighet härutinnan tarvar sålunda en omarbetning av gällande

bestämmelser. Det må framhållas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen redan

1941 i avgivet utlåtande i anledning av den av motionären omnämnda

1940 års utredning uttalat sig för en omarbetning av denna kungörelse. Än

vidare må framhållas, att det arbetsmaterial, som 1940 års utredning sammanbragt

och som ställts till styrelsens förfogande, icke bedömts tillräckligt

för att därav skulle kunna dragas några bestämda slutsatser rörande behovet

av säkerhetsanordningar vid de olika enskilda, icke allmänneligen befarna

vägar, varom här främst torde vara fråga.

Enligt utskottets mening är den inventering, som enligt motionärens uppfattning

bör kunna efter direktiv av Kungl. Maj:t omedelbart verkställas av

järnvägsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, utan gensägelse en

nödvändig förutsättning för utbyggande av säkerhetssystemet vid plankorsningar.

En sådan inventering kan emellertid icke i och för sig innebära något

åläggande för järnvägarna att uppsätta säkerhetsanordningar vid plankorsningar,

där den nu gällande säkerhetskungörelsen icke kräver några skyddsanordningar.

För detta ändamal erfordras en utvidgning av kungörelsens

tillämpningsområde och följaktligen en ändring av kungörelsen. Det synes

uppenbart att vid en sådan ändring jämväl böra upptagas till prövning de

övriga spörsmål, som erfarenheten visat icke vara tillfredsställande lösta enligt

gällande bestämmelser och som i många fall hava ett avgörande inflytande

på trafiksäkerheten. Icke minst gäller detta den av motionären be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

43

rörda frågan om ljussignalernas beskaffenhet. Det synes utskottet vara en

angelägenhet av största betydelse att här avsedda spörsmål ägnas vederbörlig

uppmärksamhet.

Av det sagda torde framgå, att en höjning av det till bidrag till säkerhetsanordningar

för nästa budgetår avsedda anslaget utöver Kungl. Maj:ts förslag

icke lärer få någon praktisk betydelse. Utskottet finner sig därför icke

böra tillstyrka det motionsvis förordade förslaget om dylik höjning utan anser

att Kungl. Maj:ts förslag, vilket för övrigt i förhållande till innevarande

budgetår innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor, bör bifallas.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen 1:156, till Bidrag till säkerhetsanordningar

vid järnvägskorsningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett

reservationsanslag av 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
b)

i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet i

anledning av förenämnda motion anfört.

| J 26:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 65 och 66) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

27:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 28, s. 67) och under erinran, att för innevarande budgetår

anvisats samma belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hamn- och farledsundersökningar

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av

8 000 kronor.

28:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl. Maj.ts

förslag (punkt 29, s. 67—69) och under erinran, att för innevarande budgetår

för ändamålet anvisats samma belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor.

29:o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har (punkt 30, s. 69—73)

föreslagit riksdagen att till Byggande av fiskehamnar för budgetåret 1948/49

anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr k.

Till byggande, utvidgning och förbättring av fiskehamnar lia medel tidigare

anvisats under två särskilda reservationsanslag, nämligen Utvidgning och förbättring

av statens fiskehamnar och farleder samt Bidrag till byggande och

underhåll av statsunderstödda fiskehamnar. Under vartdera av anslagen ha

under den senaste femårsperioden anvisats sammanlagt 2,5 miljoner kronor,

varav för innevarande budgetår 500 000 kronor respektive 1 000 000 kronor.

Behållningen den 1 juli 1947 å det förra anslaget utgjorde 705 000 kronor och

å det senare 340 300 kronor.

1944 års fiskehamnsutredning har i sitt den 1 november 1947 avgivna betänkande

(SOU 1947:63) upprättat ett förslag till femårsplan för byggande

av fiskehamnar, i vilken de olika av utredningen förordade fiskehamnsföretagen

upptagits länsvis och ordnade efter angelägenhet. Den beräknade kostnaden

uppgår till 28 155 000 kronor, varav i statsbidrag skulle anvisas

25 749 300 kronor fördelade under en period av fem år.

Enär i femårsplanen ingå både statliga och statsunderstödda fiskehamnar

utan någon särskild uppdelning mellan dessa kategorier förutsättes det för

planens genomförande, att anslagen till Utvidgning och förbättring av statens

fiskehamnar och farleder samt till Bidrag till byggande och underhåll av

statsunderstödda fiskehamnar ersättas av ett enda reservationsanslag, förslagsvis

benämnt Byggande av fiskehamnar. Detta anslag skulle således

användas såväl för statens som för statsunderstödda fiskehamnar.

I anslutning till den sålunda upprättade femårsplanen föreslår utredningen,

att till byggande av fiskehamnar anvisas 3 900 000 kronor för budgetåret

1948/49 samt 5 400 000 kronor för ettvart av de fyra därpå följande budgetåren.

Utredningen har därvid förutsatt, att de båda motsvarande för

innevarande budgetår anvisade anslagen å sammanlagt 1 500 000 kronor skola

helt disponeras för i femårsplanen upptagna arbeten samt att det nya anslaget

icke skall användas för utvidgning eller förbättring av statens farleder.

För sistnämnda ändamål böra enligt utredningens mening medel anvisas i

annan ordning.

I sina petita beträffande här ifrågavarande anslag har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

— som rörande anslagsbehovet erhållit uppgifter av fiskehamnsutredningen

— förklarat sig, under beaktande av nödvändigheten av

stark återhållsamhet vid anslagsberäkningen, böra begränsa sitt äskande av

medel till 1 500 000 kronor, varav 500 000 kronor till statens och 1 000 000

kronor till statsunderstödda fiskehamnar.

Departementschefen framhåller bland annat, att det av fiskehamnsutredningen

framlagda betänkandet ännu är föremål för remissbehandling, men

att förslag rörande vässa i betänkandet behandlade frågor angående statsbidrag

till byggande av fiskehamnar m. in. senare i år torde komma att underställas

riksdagen i en särproposition. I anslutning härtill anför departementschefen

vidare.

Utan att för närvarande vilja taga ställning till utredningens förslag i

övrigt anser jag mig böra tillstyrka utredningens förslag om sammanslagning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

45

från och med nästa budgetår av de båda fiskehamnsanslagen till ett anslag,

benämnt Byggande av fiskehamnar. Det torde härvid böra få ankomma på

Kungl. Maj:t att meddela beslut om eventuell överföring till det nya anslaget

av de reservationer, som vid utgången av innevarande budgetar kunna komma

att föreligga å de nuvarande båda anslagen.

Anslaget till Byggande av fiskehamnar bör, såsom utredningen föreslagit,

få användas även för bidrag till smärre arbeten, såsom reparationer vid

stormskador m. m. I likhet med utredningen förutsätter jag, att därest

medel erfordras för utvidgning och förbättring av statens farleder särskilt

anslag anvisas för sådant ändamål.

De reservationer om sammanlagt cirka 1 miljon kronor, som vid ingången

av innevarande budgetår förelågo å de båda nuvarande byggnadsanslagen för

fiskehamnar, utgjordes till större delen av medel till företag, för vilka byggnadstillstånd

redan meddelats. I vilken utsträckning de nya anslagsmedlen,

vilka sammanlagt uppgå till 1,5 miljoner kronor, kunna komma att förbrukas

under budgetåret, kan icke för närvarande med säkerhet bedömas. Da medelsförbrukningen

under budgetåret 1946/47 uppgick till något mer än 1

miljon kronor och då en viss marginal för utvidgning av verksamheten bör

finnas, anser jag mig icke böra ifrågasätta någon nedskärning av medelstilldelningen

för nästa budgetår. Å andra sidan synes i nuvarande läge icke

föreligga anledning att öka anslagsvolymen. Anslaget till Byggande av fiskehamnar

torde därför, i överensstämmelse med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag, för nästa budgetår böra anvisas med 1 500 000 kronor.

I förevarande sammanhang liar utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Petersson

och Osvald (I: 102) och den andra inom andra kammaren av herr Utbult m. fl.

(II: 158), i vilka hemställts, att riksdagen såsom bidrag till byggande och

underhåll av statens och statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1948/49

måtte anvisa ett reservationsanslag av 3 900 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen II: 158.

Utskottet vill framhålla att av departementschefens uttalande framgår, att

den av 1944 års fiskehamnsutredning framlagda femårsplanen för byggande

av fiskehamnar är så konstruerad, att den är användbar även om vederbörande

anslag anvisas med högre eller lägre belopp än som erfordras för planens

genomförande på fem år. Vidare må framhållas, att utredningens förslag

vid statsverkspropositionens avlåtande var föremål för remissbehandling.

Med hänsyn jämväl till förefintliga reservationer under anslag, avsedda

för byggande av fiskehamnar, och till nödvändigheten av att i nuvarande läge

av olika anledningar begränsa den statliga investeringsverksamheten finner

utskottet i likhet med departementschefen en medelsanvisning för nästa budgetår

utöver vad för innevarande budgetår anvisats icke böra förordas. Utskottet,

som sålunda icke kan tillstyrka bifall till de i ämnet väckta motionerna,

får hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna 1:102 och 11:158, till Byggande av fiske
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6.

hamnar för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av

1 500 000 kronor.

30:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 73), vilket med hänsyn till bland

annat vissa kostnadsstegringar för underhållet av Falsterbo- och Sotenkanalema

innebär ökning av anslaget med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 150 000 kronor.

31:°) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Kungl. Maj:t har (punkt 32, s. 73 och 74) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

1 äg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår

uppföres med ett i jämförelse med gällande riksstat oförändrat belopp av

500 000 kronor.

Med hänsyn till storleken av å anslaget förefintlig behållning och då

hamn- och farledsarbeten av det slag varom här är fråga i nuvarande läge

icke torde kunna komma att utföras i någon större utsträckning, anser depai

tementschefen det vara tillräckligt att för nästa budgetår ett belopp av

100 000 kronor anvisas för ändamålet.

I en inom första kammaren av herr Hällgren väckt motion (I: 222) har hemställts,

att riksdagen måtte besluta att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen.

Utskottet har bemärkt, att medelsförbrukningen under förevarande anslag

under budgetåret 1946/47 uppgått till allenast 24 500 kronor ävensom att den

1 juli 1947 under anslaget förefanns en reservation av omkring 450 000 kronor.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att under nuvarande

förhållanden en medelsanvisning för nästa budgetår av 100 000 kronor synes

tillräcklig. Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen ma, med bifall till Kungl. Maj:ts föxslag och med

avslag å motionen I: 222, till Bidrag till byggande och underhåll

av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1948/49 anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

47

32:o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.

Maj:t har (punkt 33, s. 74—82) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1948/49 anvisa ett

reservationsanslag av 5 000 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Näsström m. fl. (I: 22) och den andra inom andra kammaren av herr

Nilsson i Yaruträsk m. fl. (II: 51),

dels en inom andra kammaren av herr Nordström i Kramfors m. fl. väckt

motion (II: 39),

dels en inom andra kammaren av herr Sandberg in. fl. väckt motion

(II: 190),

dels ock en inom andra kammaren av fru Boman och herr Sveningsson

väckt motion (II: 287),

i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1948/49 till

Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp anvisa respektive

10 000 000 kronor (motionerna 1:22, 11:51 och 11:190), 15 000 000 kronor

(motionen 11:287) och 25 000 000 kronor (motionen 11:39).

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna I: 22, II: 39, II: 190 och II: 287.

Till förevarande ändamål ha reservationsanslag anvisats med för budgetåret

1946/47 4 000 000 kronor och för budgetåret 1947/48 5 000 000 kronor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts av riksdagen bifallna förslag i propositionen 1946:286

har Kungl. Maj:t den 11 oktober 1946 förordnat, att av det för budgetåret

1946/47 anvisade anslaget icke må tagas i anspråk ett belopp av 500 000

kronor, motsvarande väg- och vattenbyggnadsverkets personalkostnader för

bidragsverksamheten. Genom beslut den 25 juli 194 < har Kungl. Maj:t

med ändring av beslutet deu 11 oktober 1946 medgivit, att av sistnämnda

anslag må av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen disponeras ytterligare högst

325 000 kronor för täckande av de personalkostnader, vilka påförts anslaget

under budgetåret 1946/47.

De å anslaget bokförda nettoutgifterna uppgingo under budgetåret 1946/47

till cirka 619 000 kronor. Behållningen å anslaget utgjorde vid utgången av

nämnda budgetår cirka 4 792 000 kronor.

De grunder, enligt vilka statsbidrag utgå, regleras genom en av Kungl.

Maj:t den 17 november 1944 utfärdad kungörelse (nr 733) angående statsbidrag

till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungörelsen, som

ändrats genom kungörelse den 21 juni 1946 (nr 287), har förlängts att gälla

till ock med den 30 juni 1948.

Genom beslut den 1 november 1946 har chefen för kommunikationsdepartementet

jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat sakkunniga för

utredning rörande det fortsatta bedrivandet av anläggnings- och bidragsverksamheten

i fråga om vattenförsörjning och avlopp. Utredningsarbetet beräknas

icke hinna bliva slutfört i sådan tid, att proposition i ämnet kan

framläggas till årets riksdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 13 september 1947

hemställt, att ett reservationsanslag av 95 000000 kronor måtte anvisas för

budgetåret 1948/49 till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp.

Efter att ha berört omfattningen av nu föreliggande och inom den

närmaste framtiden förväntade bidragsansökningar framhåller styrelsen

bland annat, att beräkningen av erforderliga bidragsmedel för budgetåret

1948/49 i första hand torde böra ske med utgångspunkt från den investeringskvot,

som för budgetåret kan komma i fråga för vatten- och avloppsanläggningar.

För kalenderåret 1947 beräknades i den allmänna investeringsbudgeten

en kvot av 40 miljoner kronor. Denna torde ha fastställts huvudsakligen

på grundval av under de tre närmast föregående kalenderåren beviljade

byggnadstillstånd för samma ändamål, vilka avsett arbeten för sammanlagt

20,7, 21,3 respektive 45,o miljoner kronor. Dessa belopp anser

styrelsen emellertid missvisande, då de enligt vad som från arbetsmarknadskommissionen

numera inhämtats som regel icke innefatta sådana vattenocli

avloppsarbeten, som utförts i samband med gatubyggnader. I dylika

fall har nämligen kostnaden för vatten- och avloppsledningarna inräknats i

kostnaden för gatuarbetet. Under år 1946 infördes en differentiering i statistiken

beträffande byggnadstillståndsgivningen i syfte att noggrannare kunna

redovisa omfattningen av egentliga gatu- och vägarbeten samt av vattenoch

avloppsarbeten. Enligt från kommissionen erhållen uppgift kan omfattningen

av inalles beviljade byggnadstillstånd för vatten- och avloppsarbeten

under kalenderåren 1944—1946 uppskattningsvis beräknas till 40,

45 respektive 65 miljoner kronor. Den enligt förenämnda missvisande premisser

fastställda kvoten för kalenderåmt 1947, 40 miljoner kronor, har

sedermera även visat sig otillräcklig. Kedan före utgången av första halvåret

hade byggnadstillstånd beviljats för i det närmaste hela detta belopp.

Under framhållande av att ett stort ackumulerat behov föreligger av anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp, uttalar styrelsen, att storleken av

den kvot, som lämpligen bör fastställas för de närmaste åren för anläggningar

av detta slag, i första hand bör sättas i relation till motsvarande

kvot för bostadsbyggande. Därest investeringskvoten för bostäder för budgetåret

1948/49 antages komma att innefatta 50 000 lägenheter, kan enligt

styrelsens uppfattning häremot svarande anläggningsbehov i fråga om vattenoch

avloppsanläggningar uppskattas till 80 ä 100 miljoner kronor, vartill

kommer det ackumulerade behovet av anläggningar för redan befintlig bebyggelse.

Hur stor del av det ackumulerade behovet, som rimligen bör tillgodoses

per år under nuvarande förhållanden, är enligt styrelsens mening

svårt att beräkna. Styrelsen anser emellertid, att detta behov i varje fall

ger stöd för påståendet, att investeringskvoten för vatten och avloppsanläggningar

vid ett bostadsbyggande av cirka 50 000 lägenheter bör uppgå till

100 k 125 miljoner kronor. Härvid har hänsyn tagits till att icke alla

nytillkommande lägenheter äro i behov av vatten- och avloppsanordningar,

för vilka byggnadstillstånd erfordras.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

49

Hur stor del av eu årlig investeringskvot om 100 a 125 miljoner kronor,

som kan komma att belöpa på anläggningar, vilka falla inom den hittills

tillämpade ramen för gällande bidragssystem, förklarar sig styrelsen icke

kunna med någon större noggrannhet beräkna men uppskattar densamma

till cirka 75 miljoner kronor. Häremot svarande bidragsbehov skulle enligt

hittillsvarande erfarenhet böra beräknas till cirka 50 procent av nämnda

belopp eller 35 ä 40 miljoner kronor. I betraktande av kommunernas under

senare år i allmänhet successivt förbättrade ekonomi, anser styrelsen emellertid,

att bidragsanslaget kan jämkas nedåt till 25 miljoner kronor.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits

av statens arbetsmarknadskommission (s. 77 och 78), statens byggnadslånebyrå

(s. 78—80) och statens industrikommission (s. 80 och 81).

Departementschefen har anfört följande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vid beräkningen av förevarande

anslag framhållit, att investeringskvoten för vatten- och avloppsanläggningar

bör sättas i relation till motsvarande kvot för bostadsbyggande, samt har

härvid, under antagande att bostadsproduktionen under nästa budgetår kommer

att uppgå till cirka 50 000 lägenheter, kommit till det resultatet, att investeringskvoten

för vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar bör uppgå

till 100 ä 125 miljoner kronor. Mot denna beräkning ha några principiella

invändningar icke framförts i remissyttrandena från statens arbetsmarknadskommission

och statens byggnadslånebyrå. Sistnämnda myndighet har emellertid

för sin del uppskattat investeringsbehovet för budgetåret 1948/49 i

fråga om gemensamhetsanläggningar till cirka 100 miljoner kronor, därvid

bostadsproduktionen i tätorterna beräknats till 45 000 lägenheter per år.

Byggnadslånebyrån meddelar tillika, att en av Allmänna ingenjörsbyrån i

Stockholm verkställd utredning givit till resultat, att varje år cirka 20 000

separata vatten- och avloppsanläggningar till en sammanlagd kostnad av

cirka 80 miljoner kronor utföras i landet.

Av det angivna årliga investeringsbehovet av 100 a 125 miljoner kronor

skulle enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning omkring 75 miljoner

kronor falla inom ramen för gällande statsbidragssystem. Med utgångspunkt

härifrån har styrelsen beräknat bidragsanslaget för nästa budgetår

till 25 000 000 kronor. Styrelsen har därvid utgått ifrån, att bidragen — med

hänsyn till kommunernas under senare år i allmänhet förbättrade ekonomi

— genomsnittligt skulle kunna sättas lägre än enligt hittills tillämpad

praxis.

Med anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sålunda framlagda

anslagsberäkning har arbetsmarknadskommissionen ifrågasatt, huruvida icke

den del av den av styrelsen beräknade investeringsvolymen, som styrelsen

ansett falla inom ramen för statsbidragssystemet, är för högt beräknad. Enligt

en av kommissionen verkställd utredning avseende under tiden 1 januari

1946—15 mars 1947 meddelade byggnadstillstånd för vattenförsörjnings- och

avloppsanläggningar har endast omkring en fjärdedel av kostnaderna för

dessa anläggningar varit sådana, för vilka bidrag sökts eller uppgivits skola

sökas. Om man utgår från detta relationstal och från den av byggnadslånebyrån

angivna investeringsvolymen av 100 miljoner kronor, skulle statsbidragsunderlaget

endast utgöra omkring 25 miljoner kronor. Tillämpas därjämte,

såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen synes ha gjort, eu genomsnittlig

bidragsprocent av cirka 33 %, skulle medelsbehovet uppgå till

ungefär 8 miljoner kronor.

4—5iu 4» liikmg till riksdagens protokoll lots. ti sand. Kr <>.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Mot denna beräkning kan emellertid anmärkas bland annat, att den förenämnda,

av arbetsmarknadskommissionen verkställda statistiska utredningen

knappast ger anledning att draga några bestämda slutsatser för framtiden

om fördelningen mellan statsbidragsberättigade och icke statsbidragsberättigade

företag. Det är sålunda tänkbart, att andelen av statsbidragsberättigade

anläggningar vid en ökning av investeringsvolymen till den av

byggnadslånebyrån angivna storleken kommer att uppgå till mer än en

fjärdedel. Detta kan bliva fallet även vid oförändrad omfattning av investeringskvoten.

A andra sidan må i anslutning till industrikommissionens

utlåtande framhållas, att de tilltagande materielsvårigheterna torde komma

att i icke ringa mån hämma anläggningsverksamheten på förevarande område.

Av vad här anförts torde framgå att avsevärda svårigheter föreligga att

finna några säkra utgångspunkter för beräkningen av förevarande anslag, om

man även i detta fall vill upprätthålla det allmänna kravet på överensstämmelse

mellan medelstillgång och medelsförbrukning under budgetåret. Jag

betraktar det emellertid icke såsom osannolikt att — även under nyssnämnda

förutsättning — en ökning av medelstilldelningen för nästa budgetår skulle

kunna visa sig befogad. Med hänsyn till det statsfinansiella läget anser jag

mig dock böra föreslå, att anslaget anvisas med oförändrat belopp, 5 000 000

kronor.

Utskottet. Behovet att utföra anläggningar för vattenförsörjning och avlopp

är mycket betydande. Belysande för situationen är väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

uppgift att vid ingången av innevarande budgetår nära 300

bidragsansökningar förelågo, avseende anläggningar för en sammanlagd kostnad

av i runt tal 100 miljoner kronor, och att å dessa belöpande bidragsbelopp

beräknats till omkring 50 miljoner kronor. Under innevarande budgetår väntas

ytterligare ansökningar till ungefär enahanda belopp.

De medelsanvisningar som under de senaste budgetåren beviljats för bidragsverksamheten

inom förevarande område ha uppenbarligen icke kunnat

beräknas med utgångspunkt från att kunna motsvara efterfrågan; de ha i

stället måst utmätas under hänsynstagande till situationen på materiel- och

arbetsmarknaden och till önskvärdheten att i rådande läge i möjligaste mån

begränsa investeringsverksamheten.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om en

avsevärt ökad medelsanvisning under förevarande anslag eller från cirka 5

till 25 miljoner kronor. Styrelsen har därvid — under framhållande att investeringsverksamheten

för vatten- och avloppsanläggningar bör sättas i relation

till motsvarande kvot för bostadsbyggandet — utgått från antagandet att

bostadsproduktionen skall under budgetåret 1948/49 uppgå till omkring 50 000

lägenheter i tätorterna, att häremot svarande anläggningsbehov i fråga om

vatten och avlopp skulle uppgå till omkring 80—100 miljoner, att, därest det

ackumulerade behovet av anläggningar för redan befintlig bebyggelse medräknas,

investeringsvolymen beräknas stiga till 100—125 miljoner kronor, att

härav omkring 75 miljoner kronor avse bidragsberättigade anläggningar och

att häremot svarande bidragsbehov skulle utgöra omkring 25 miljoner kronor.

Departementschefen har — under hänvisning till att statens arbetsmarknadskommission

ifrågasatt om icke den del av investeringsvolymen, som

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

51

beräknats falla inom ramen för bidragssystemet, är för högt beräknad samt

under åberopande av att statens byggnadslånebyrå räknat med en bostadsproduktion

av 45 000 lägenheter i tätorterna — för sin del ansett att vid en

investeringsvolym av 100 miljoner kronor statsbidragsunderlaget kan beräknas

utgöra allenast 25 miljoner kronor, varför, med tillämpning av den av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen antagna bidragsprocenten — omkring 33 % — medelsbehovet

under nästa år skulle stanna vid omkring 8 miljoner kronor.

Departementschefen har emellertid med hänsyn till det statsfinansiella läget

förordat en medelsanvisning av allenast 5 miljoner kronor.

Det är, såsom ock departementschefen framhållit, uppenbarligen förenat

med stora svårigheter att finna någon säker grundval för beräkningen av

medelsbehovet under förevarande anslag enbart med utgångspunkt från relationen

till investeringskvoten för bostadsbyggandet. Enligt utskottets mening

kan det ifrågasättas huruvida föreliggande uttalanden kunna tagas till intäkt

för en så avsevärd nedskärning av anslagsäskandet som departementschefen

förordat. Rörande det alltmer ökade behovet av vatten- och avloppsanläggningar

lärer emellertid någon tvekan icke föreligga. Det är därför tydligt, att

det nu framlagda förslaget måste betecknas såsom ett absolut minimiförslag

och att, därest de gjorda beräkningarna visa sig icke hållbara, situationen kommer

att bliva mycket brydsam. Utskottet får i detta sammanhang erinra om

uttalandet i 1947 års bostadsproposition att anslutning till gemensamhetsanordningar

för vattenförsörjning och avlopp i princip skall utgöra villkor för

lån till egnahem i tättbebyggda samhällen. En alltför snäv medelsanvisning

kan därför komma att leda till att vissa samhällen, i vilka vatten- och avloppsfrågoma

alltjämt vänta på sin lösning, kunna vid fördelning av bostadsproduktionen

få stå tillbaka för andra, i angivna hänseende bättre tillgodosedda.

Utskottet finner det vara helt naturligt att motionsvis framställts yrkanden

om höjning av förevarande anslag. När utskottet likväl anser sig böra förorda

bifall till Kungl. Maj:ts förslag, sker detta främst med hänsyn till att rådande

materielsvårigheter icke torde komma att medgiva några mer avsevärda anläggningsarbeten

på ifrågavarande område och till att i nuvarande statsfinansiella

läge långt gående begränsningar i investeringsverksamheten äro ofrånkomliga.

Utskottet vill emellertid samtidigt giva uttryck åt sin uppfattning

att, så snart förhållandena det medgiva, en rikligare medelsanvisning till

bidragsverksamheten i fråga om anläggningar för vattenförsörjning och avlopp

bör tagas under allvarligt övervägande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 22 och II: 51 samt II: 39, II: 190 och

II: 287, till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av

5 000 000 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 6.

V ägtraflkväsendet.

33:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 34, s. 83 och 84), vilket innebär att de i avlöningsstaten för

innevarande budgetår uppförda beloppen, som avse kostnaderna för ett halvt

år, efter vederbörlig korrigering av den tidigare schablonmässiga beräkningen

ungefärligen fördubblats, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 580000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 420 000

3. Körligt tillägg, förslagsvis .......................... 120 000

Summa kronor 1 120 000;

b) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret 1948/49

anvisa ett förslagsanslag av 1 120 000 kronor, att avräknas mot

au tomobilskattem edlen.

34:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 35,

s. 84 och 85) föreslagit riksdagen att till Statens bilinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 262 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är för innevarande budgetår anvisat med 207 300 kronor, vilket

belopp dock är avsett endast för senare hälften av budgetåret.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår förutsätter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ingen annan förändring av anslaget än att de belopp, som i

omkostnadsstaten för innevarande budgetår upptagits för löpande utgifter,

fördubblas.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens anslagsberäkning. Med biträdande av ett av styrelsen

framlagt förslag i ämnet föreslår departementschefen vidare, att besiktningsman,

som är ägare till i vederbörande automobilregister införd automobil,

må — under förutsättning att han förbinder sig att använda bilen för

resor i tjänsten — äga att såsom bidrag till täckande av kostnaderna för bilen

uppbära ett belopp av 1 200 kronor för år räknat, därest bilens tjänstevikt

uppgår till minst 1100 kilogram, eller 900 kronor för år, om bilens tjänstevikt

är lägre. Därjämte bör enligt förslaget ersättning utgå för varje vägkilometer

enligt grunder, som närmare torde böra bestämmas av Kungl. Maj:t.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 53

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 262 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

35:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 36, s. 85) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

36:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 37, s. 85 och 86), vilket innebär ökning av förevarande

anslag med 35 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 185 000

kronor.

37:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 86 och 87), vilket innebär

sänkning av förevarande anslag med 100 000 kronor för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag

av 150 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

38:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 41, s. Ö9—93) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49, dels

ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i

allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

1 530 000 kronor.

Institutets avlöningsanslag är för innevarande budgetår anvisat med

1 417 000 kronor. Verkställd omräkning av den schablonmässiga beräkning,

som legat till grund för de olika avlöningsposternas bestämmande, har visat

sig påkalla endast den ändringen, att posten rörligt tillägg rätteligen bör ökas

med 80 000 kronor och statens slutsumma således ökas till 1 497 200 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 6.

I sina anslagsäskanden ger institutet uttryck åt den uppfattningen, att åtskilliga

personalökningar och tjänsteförändringar vid institutets centrala organisation

äro erforderliga för nästa budgetår. Beträffande den allmänna avdelningen

föreslår sålunda institutet, att kamrerarbefattningen uppflyttas från

Ce 25 till Ca 27 samt att två skrivbiträdesbefattningar i Cf 4 och en befattning

såsom instrumentmekaniker i Ce 11 inrättas. Institutets övriga förslag

om ökning av den centrala organisationen hänföra sig till meteorologiska

byrån, som anses böra förstärkas med, förutom viss biträdespersonal, 2 statsmeteorologer,

6 meteorologer och 2 meteorologassistenter. Institutet hemställer

vidare om införande av viss reglerad befordringsgång för meteorologoch

hydrologpersonal med akademisk utbildning.

Enligt institutets beräkningar skulle institutets avlöningsanslag för nästa

budgetår böra anvisas med 1 641 100 kronor.

Departementschefen erinrar inledningsvis om att institutets centrala personalorganisation

från och med innevarande budgetår ökats med ett sextiotal

befattningshavare. Enligt departementschefens mening äro de av institutet

nu anmälda personalbehoven i allmänhet icke av sådan särskild angelägenhetsgrad,

att de trots det rådande ekonomiska läget måste tillgodoses. Departementschefen

anser därför, att personalorganisationen tills vidare bör bibehållas

i huvudsak vid sin nuvarande omfattning. Med hänsyn till vad institutet anfört

om behovet av personal å flygväderleksavdelningen vill departementschefen

dock icke motsätta sig, att ytterligare en meteorologbefattning inrättas

vid institutet. Departementschefen har heller icke något att invända

mot att medel beräknas under avlöningsanslaget för en befattning såsom instrumentmekaniker

i Ce 11 mot det att anslaget till Underhåll av stationer

m. in. minskas med årslönen för ett från detta anslag avlönat verkstadsbiträde.

Yad angår institutets förslag om införande av viss reglerad befordringsgång

för meteorolog- och hydrologpersonal med akademisk utbildning anser sig

departementschefen — i avbidan på det slutliga ställningstagandet till 1944 års

personalutrednings förslag i ämnet — böra förorda en provisorisk ändring av

gällande grunder för bestämmandet av begynnelselönen för personal av nu

angivet slag. För meteorologer och hydrologer med akademisk eller motsvarande

utbildning, vilka för närvarande efter viss provtjänstgöring placeras

i lönegrad Cf 17, föreslår sålunda departementschefen att i fortsättningen tills

vidare får tillämpas lönegraden Cf 19 såsom begynnelselönegrad. Vidare synes

enligt departementschefens mening institutets assistentpersonal, för vilken

nu är fastställd en befordringsgång som börjar med lönegraden Cf 11, böra

vid nyanställning placeras i lönegraden Cf 14 såsom begynnelselönegrad.

Departementschefen förordar att anslaget anvisas med 1 530 000 kronor.

Utskottet är i likhet med departementschefen av den uppfattningen, att

i nuvarande läge stark återhållsamhet bör iakttagas vid bedömandet av institutets

personalbehov, detta icke minst med hänsyn till den förstärkning av den

centrala organisationen som skett från och med innevarande budgetår. De

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

55

av institutet framförda förslagen, enligt vilka ett flertal nya befattningar skulle

inrättas samtidigt som vissa tjänstemän skulle beredas förbättrad löneställning,

torde därför lämpligen böra begränsas till de av departementschefen

förordade åtgärderna, vilka icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för institutet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 449 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 918 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... 163 000

Summa kronor 1 530 000;

b) till! Sveriges meteorologiska och hy dr ologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa

ett förslagsanslag av 1 530 000 kronor.

39:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

42, s. 93) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma

belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Undervisning för budgetåret

1948/49 anvisa ett anslag av 7 900 kronor.

40:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska byrån. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, s. 93), vilket för nästa budgetår innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska

hyrån för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

164 900 kronor.

41 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet]: Observatörer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

44, s. 93 och 94), vilket innebär ökning av anslaget med 10 000 kronor för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Observatörer för budgetåret

1948/49 anvisa ett anslag av 362 600 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 6

42:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Telegramkostnader m. m. I enlighet med Kungl. Majrts förslag

(punkt 45, s. 94 och 95), vilket innebär en av kostnaderna för vissa nya

fjärrskriftsförbindelser föranledd ökning av förevarande anslag för nästa budgetår

med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader m. m. för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 308 500 kronor.

43:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Underhåll av stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 46, s. 95), vilket innebär nedsättning av förevarande anslag

med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer m. m.

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 36 500

kronor.

44:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Övriga omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

47, s. 95 och 96), vilket innebär höjning för nästa budgetår av förevarande

anslag med 5 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Övriga omkostnader för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 118 000 kronor.

45:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar^

Geofysiska undersökningar i Riksgränsen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 96) och under erinran, att samma belopp

anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Geofysiska undersökningar i

Riksgränsen för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 5 000

kronor.

46:o) Sverigesimeteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Väderlekstjänst) för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 49, s.

96—100) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 683 000 kronor.

Anslaget, som är avsett för avlönande av personalen vid de lokala flygväderlekstjänsterna,

är för innevarande budgetår anvisat med 629 000 kro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

57

jior. Verkställd omräkning av den schablonmässiga beräkning, som legat till

grund för avlöningsstatens bestämmande, bär visat sig påkalla endast den

ändringen, att posten rörligt tillägg bör ökas med 35 600 kronor och statens

slutsumma således upptagas till 664 600 kronor.

Beträffande flygväderlekstjänsten vid Bromma flygplats föreslår institutet

i sina anslagsäskanden bland annat att två meteorologbefattningar i Ce 22 utbytas

mot eu förste statsmeteorologbefattning i Ce 27 och en statsmeteorologbefattning

i Ce 26.

Därjämte hemställer institutet om inrättande av följande ytterligare befattningar

vid Bromma flygplats, nämligen 1 befattning såsom förste meteorologassistent

och 2 befattningar såsom meteorologassistenter.

Vid de övriga flygväderlekstjänsterna föreslår institutet utökningar av antalet

meteorologer, meteorologassistenter och kontor sbi träden.

Vidare har institutet beträffande de lokala flygväderlekstjänsterna framfört

samma förslag om reglerad befordringsgång för meteorologpersonal

med akademisk utbildning samt om särskilda skifttillägg till biträdespersonal,

som framlagts för den centrala organisationens vidkommande. Kostnaderna

härför beräknas för nästa budgetår till sammanlagt (3 000 + 14 000) 17 000

kronor. För löneklassuppflyttningar erfordras 1 000 kronor.

Slutligen hemställer institutet om ytterligare medel med 25 000 kronor

till tillfällig arbetshjälp samt vikariats- och övertidsersättningar.

Med utgångspunkt från de här redovisade förslagen beräknar institutet,

att anslaget till väderlekstjänst för luftfarten skulle för nästa budgetår behöva

ökas till 829 000 kronor.

Departementschef en har — under hänvisning till bland annat den ovisshet

som måste anses råda rörande den fortsatta utvecklingen av den civila lufttrafiken

i landet — endast velat tillstyrka anställandet av ytterligare två

meteorologassistenter vid flygväderlekstjänsten i Visby samt inrättandet av

en för väderlekstjänsten på Bromma flygplats avsedd statsmeteorologbefattning

i Ce 26 mot det att samtidigt en meteorologbefattning i Ce 22 indrages.

Departementschefen har icke funnit det av institutet äskade tilläggsbeloppet

av 25 000 kronor för vikariats- och övertidsersättningar m. m. vara erforderligt.

Inberäknat medel för författningsenliga löneklassuppflyttningar beräknas

under anslaget komma att erfordras 683 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 683 000 kronor.

47:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Aerologiska stationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 50, s. 100 och 101), vilket huvudsakligen på grund av minskade årskostnader

för radiosonder och radiovindsändare innebär nedsättning av förevarande

anslag för nästa budgetår med 25 600 kronor, hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 6.

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Aerologiska stationer för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

48ro) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till

seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 51, s. 101) och under erinran, att samma belopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i

Abisko för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

49:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till

väderleksstation i Nordatlanten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

52, s. 101 och 102) och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Bidrag till väderleksstation i Nordatlanten för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.

Byggnadsväsendet.

50:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 53, s. 103

—111) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för byggnadsstyrelsen vidtaga vissa av departementschefen förordade

ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 511 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår anvisat med 1 385 800 kronor. Efter

omräkning av den schablonmässiga beräkning som legat till grund för avlöningsstatens

fastställande och med tillämpande av ett rörligt tillägg efter

12 % skulle avlöningsstatens slutsumma komma att uppgå till 1 461 000 kronor.

I skrivelse den 18 november 1947 har byggnadsstyrelsen framlagt petita för

budgetåret 1948/49 i vad avser anslag till styrelsens organisation.

Styrelsen erinrar inledningsvis om de omfattande byggnadsuppgifter, som

styrelsen enligt föreliggande byggnadsprogram har att fullgöra under de närmaste

åren, samt om den ökning av dess arbetsuppgifter, som föranledes av

den nya byggnadslagstiftningen. Med hänsyn till den sålunda väntade arbetsökningen

och då de förslag, som kunna komma att framläggas av två med sty
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

59

relsens organisationsproblem sysselsatta kommittéer, icke beräknas resultera

i några ändringar i styrelsens organisation förrän från och med ingången

av budgetåret 1949/50, har styrelsen ansett sig böra — oaktat de skäl som i

nuvarande situation kunna tala däremot — framlägga vissa förslag om en

förstärkning av styrelsens arbetskrafter samt om en ändrad löneställning för

några av styrelsens befattningshavare.

Den av styrelsen förordade personalförstärkningen avser framför allt stadsplanebyrån,

som anses böra utbyggas i betydande omfattning. Härutinnan

får utskottet hänvisa till uppgifter, sammanställda i en tablå å s. 107 i statsrådsprotokollet.

Över byggnadsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av statens

lönenämnd samt de båda kommittéer som för närvarande utreda frågan om

styrelsens och länsarkitektsorganisationens framtida arbetsuppgifter och organisation,

nämligen kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation och

1947 års byggnadsstyrelseutredning.

Departementschefen har anfört följande.

Den nya byggnadslagstiftning, som trätt i kraft den 1 januari 1948, medför

nya ‘betydelsefulla arbetsuppgifter för det statliga stadsplaneyäsendet; ett

omfattande nydaningsarbete förestår på detta område och avsikten är att

statens medverkan vid bebyggelseplaneringen i fortsättningen skall bliva

mera aktiv. Behovet av ökad planmässighet beträffande näringslivets lokalisering

har numera blivit alltmera uppenbart, och ett av de viktigaste instrumenten

för lokaliseringspolitiken utgöres av den statliga stadsplaneorganisationen.

De nya uppgifter inom stadsplaneväsendet, som här antytts, ställa

krav på en mera funktionsduglig organisation för ändamålet än den nuvarande.

Frågan om det statliga stadsplaneväsendets arbetsuppgifter och organisation

är för närvarande föremål för utredning genom särskilda sakkunniga.

Även de utredningsuppgifter, som ankomma på den år 1947 tillsatta utredningen

angående näringslivets lokalisering, beröra denna organisationsfråga.

I avbidan på resultatet av kommittéernas överväganden, vilket icke väntas

komma att föreligga i tid för att förslag i ämnet skall kunna föreläggas årets

riksdag, torde det vara nödvändigt att giva byggnadsstyrelsen ett sådant personaltillskott,

att styrelsens verksamhet på stadsplaneväsendets område

kan upprätthållas åtminstone någorlunda tillfredsställande. För att icke på

förhand binda den nya organisationens utformning och personalrekrytering

bör den förstärkning, varom här är fråga, dock ske med stor försiktighet.

Byggnadsstyrelsen har begärt eu ökning av stadsplanebyråns arkitekt- och

juristpersonal motsvarande i stort sett en fördubbling av den nuvarande personaluppsättningen.

De nya uppgifter, för vilka personal nu måste beräknas, äro framför allt

upprättandet av de olika anvisningar, föreskrifter och normalförslag, som erfordras

med anledning av den nya lagstiftningen. Hänsyn måste också tagas

därtill, att stadsplanebyrån kommer att i stor utsträckning få bistå länsarkitektkontoren

med muntliga och skriftliga råd och anvisningar i olika detaljspörsmål,

som uppkomma vid tillämpningen av den nya lagstiftningen. För

att sammanhålla och leda detta arbete synes styrelsen behöva förstärkning

med en ny kvalificerad arbetskraft, helst med ingående erfarenhet från verksamheten

vid länsarkitektkontoren. Då de biträdande länsarkitekterna äro

opaginerad Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 6.

placerade i Ce 29, bör den nye befattningshavaren få tjänsteställning som byrådirektör

i Ce Bl.

En del av det tidigare omnämnda arbetet med upprättande av anvisningar

och normalförslag har redan påbörjats. För att bereda byggnadsstyrelsen tillfälle

till ett mera ingående samråd med utomstående expertis har Kungl.

Maj:t i ett par fäll ställt särskilda sakkunniga till styrelsens förfogande att

biträda med ifrågavarande uppgifter, därvid kostnaderna bestridas från sjätte

huvudtitelns kommittéanslag. Det synes lämpligt att denna metod även i

fortsättningen tills vidare tillämpas. Kostnaderna för vederbörande experter

böra emellertid härvid bestridas av byggnadsstyrelsens anslag. För detta ändamål

samt för att giva styrelsen möjlighet att också i någon mån anställa

yngre arkitekter såsom rekryteringspersonal bör styrelsens icke-ordinariepost

uppräknas med 30 000 kronor.

Vad angår styrelsens övriga organisationsförslag är jag icke beredd att

i nuvarande läge tillstyrka något av dessa. Jag anser mig dock såtillvida böra

biträda styrelsens framställning om inrättande av en byråarkitektbefattning

på kulturhistoriska byrån — varmed avsetts att täcka den personalbrist som

uppkommit genom att vikarie å en till byrån hörande assistentbefattning i

Ca 24 icke stått att uppbringa — att jag förordar, att i icke-ordinarieposten

inräknas ett belopp av 10 200 kronor såsom tillskott för avlönande av en tillfälligt

anställd arkitekt. Jag förutsätter härvid att beloppet tages i anspråk

endast så länge innehavaren av nyssnämnda assistentbefattning ej utövar densamma

samt vikarie icke är förordnad på befattningen. Vid denna ökning

av icke-ordinarieposten bör en motsvarande minskning av ordinarieposten ske.

På grund av gällande principer för den reglerade befordringsgången för

biträdespersonal torde i enlighet med styrelsens förslag det i personalförteckningen

för styrelsen angivna antalet kontorsbiträdestjänster i Ca 8 böra

ökas med fyra.

Med utgångspunkt från den efter omräkning av den schablonmässiga beräkningen

reviderade avlöningsstaten för innevarande budgetår samt de av mig

tillstyrkta organisationsförändringarna ävensom med inberäknande av medel

för de av styrelsen äskade beloppen för löneklassuppflyttningar skulle styrelsens

avlöningsanslag komma att uppgå till 1 511 000 kronor. Detta belopp

överstiger det å riksstaten för innevarande budgetår anvisade anslaget med

125 200 kronor. I förhållande till den reviderade avlöningsstaten för samma

budgetår inskränker sig ökningen till 50 000 kronor.

Utskottet finner uppenbart att den nya byggnadslagstiftning, som beslutats

vid 1947 års riksdag, kommer att tillföra byggnadsstyrelsen nya arbetsuppgifter

av kvalificerad natur. I avvaktan på resultatet av pågående utredningar

rörande det statliga stadsplaneväsendets arbetsuppgifter och organisation och

rörande omorganisation av byggnadsstyrelsen finner utskottet i likhet med

departementschefen det vara ofrånkomligt att i möjligaste mån tills vidare

undvika personalförstärkningar och organisationsförändringar, som kunna föregripa

ett ställningstagande till kommittéförslagen. Departementschefens förslag

om inrättande å stadsplanebyrån av en byrådirektörsbefattning, lönegrad

Ce 31, samt om inräknande i avlöningsstaten av medel för anlitande av experter

och anställande av rekryteringspersonal föranleder emellertid icke någon

erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker jämväl departementschefens

förslag med avseende å kulturhistoriska byrån och i fråga om utökning av

antalet kontorsbiträdestjänster.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

61

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen under rubriken Byggnadsstyrelsens verksamhet

i allmänhet uppföra ytterligare 4 kontorsbiträdesbefattningar

i Ca 8 samt 1 byrådirektörsbefattning i Ce 31;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 697 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ........................ 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 453100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 137 700

Säger kronor 1 289 000

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 114 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 13 700

Säger kronor 127 700

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 36 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 47 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 10 100

Säger kronor 94 300

Summa kronor 1 511 000

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1948/49

anvisa ett förslagsanslag av 1 511 000 kronor.

51 :o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 54, s. 111 och 112), vilket innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 134 100 kronor.

52:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

55, s. 112—115) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i

personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen vidtaga vissa av departementschefen

förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills vidare

opaginerad Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 6.

från och med budgetåret 1948/49, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 2 167 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1 826 200 kronor. Efter vederbörlig

omräkning har avlöningsstatens slutsumma befunnits böra uppgå till

1 819 700 kronor.

Efter att ha erinrat om den vid länsarkitektkontoren föreliggande

arbetsbalansen framhåller byggnadsstyrelsen i sina an s 1 a gs ä.s k an den, att

med den nya byggnadslagens ikraftträdande den 1 januari 1948 åtskilliga

nya arbetsuppgifter komma att påläggas länsarkitektkontoren, vilkas personal

med hänsyn härtill måste väsentligt förstärkas. Styrelsen anser emellertid

att den övervägande delen av den nya personalen i avvaktan på stadsplaneväsendets

omorganisation lämpligen bör avlönas från anslagsposten till Avlöningar

till tillfälliga biträden och endast en mindre utökning av den extra

ordinarie personalen nu ifrågakomma. I sådant syfte föreslår styrelsen att

nämnda anslagspost för nästa budgetår uppräknas med 342 000 kronor även-,

som att biträdande länsarkitekttjänster inrättas vid kontoren i Karlskrona och

Västerås. Under hänsynstagande till jämväl för löneklassuppflyttningar och

för befordringar inom den reglerade befordringsgången erforderliga medel

beräknar styrelsen, att avlöningsanslaget för länsarkitektsorganisationen skulle

för nästa budgetår behöva ökas till 2 234 400 kronor.

Departementschefen har i princip tillstyrkt byggnadsstyrelsens förslag. Enligt

departementschefens mening bör dock anslagsposten Avlöningar till tillfälliga

biträden uppräknas med allenast 300 000 kronor. Departementschefen

anser vidare, att de för närvarande vakanta assistentbefattningama vid länsarkitektkontoren

i Karlskrona och Västerås böra indragas i samband med att

biträdande länsarkitekttjänster inrättas vid nämnda kontor. Med utgångspunkt

från de föreslagna förändringarna beräknar departementschefen medelsbehovet

under förevarande anslag till 2 167 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

länsarkitektsorganisationen uppföra ytterligare 2 befattningar

såsom biträdande länsarkitekt i Ce 29 samt att ur densamma

avföra 2 assistentbefattningar i Ce 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 470100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 877 500

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis...... 658 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... 161400

Summa kronor 2 167 000;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

63

c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 2 167 000 kronor.

53:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 56, s. 116), vilket innebär höjning av förevarande anslag

för nästa budgetår med 70 000 kronor, varav 30 000 kronor till reseersättningar,

5 000 kronor till bränsle, lyse och vatten samt 35 000 kronor till övriga expenser,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkost
nader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 247 000

kronor.

54:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Kungl.

Maj:t har (punkt 58, s. 117 och 118) föreslagit riksdagen att till Utredningar

rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har senast å riksstaten för budgetåret 1946/47

varit uppfört ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 11 september 1947 beräknat medelsbehovet

för nästa budgetår till enahanda belopp.

Departementschefen har anfört följande.

Förevarande anslag är enligt de år 1923 framlagda grunderna för anslagets

användning avsett för täckande av kostnader för sådana genom byggnadsstyrelsens

försorg verkställda utredningar eller andra förberedande åtgärder

— såsom upprättande av ritningsförslag till byggnadsföretag för statens

räkning och uppgörande av förslag till stadsplaner å kronan tillhörig, mark

— vilka icke skola bekostas av styrelsens avlöningsanslag eller särskilt anvisade

medel.

Enligt hittills gällande grunder har det ankommit på Kungl. Maj:t att i

varje särskilt fall meddela beslut om anslagets ianspråktagande. Därest riksdagen

icke finner anledning till erinran däremot, torde Kungl. Maj;t böra

äga att — för åstadkommande av ett förenklat förfaringssätt beträffande

dispositionen av anslaget — till byggnadsstyrelsen delegera rätten att besluta

om anslagets ianspråktagande för olika utredningsuppdrag.

Mot byggnadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår

har jag icke funnit anledning till erinran.

Utskottet finner icke något vara att erinra mot förslaget att till byggnadsstyrelsen

delegeras rätten att besluta om förevarande anslags ianspråktagande

för olika utredningsuppdrag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl

i övrigt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Tekniska institut.

55:o) Statens väginstitut. Rungl. Maj:t har (punkt 59, s. 119—121) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad stat för

statens väginstitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49,

dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 431 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 399 000 kronor. Verkställd

omräkning av den schablonmässiga beräkning, som legat till grund för

de olika avlöningsposternas bestämmande, har visat sig medföra en höjning

av statens slutsumma till 415 100 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att i icke-ordinarieposten inräknas medel fölen

befattning såsom expeditionsvakt i lönegraden Ce 9, att nämnda post därjämte

ökas med 2 000 kronor för bestridande av kostnader för löneklassuppflyttningar

m. m. samt att sjukvårdsposten höjes med 200 kronor. Av de båda

inkomstposterna anses Ersättningar för materialkontroll in. m. böra nedsättas

med 12 100 kronor och Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m. uppräknas

med 5 300 kronor.

Utskottet får, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Stat.

Avlöningar. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... 129 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 170 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 35 700

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ......... 25 000

Säger kronor 360 000

Omkostnader.

1. Sjukvård m. in., förslagsvis.................................... 700

2. Reseersättningar, förslagsvis ................................. 8 500

3. Expenser, förslagsvis .......................................... 34 800

4. Publikationstryck ................................................ 6 000

5. Övriga utgifter, förslagsvis ................................. 55 500

Säger kronor 105 500

Summa kronor 465 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 65

Särskilda uppbördsmedel.

1. Ersättningar för materialkontroll in. m................ 4 000

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m............. 30 500

Säger kronor 34 500

Nettoutgift kronor 431 000;

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1948/49 anvisa ett

förslagsanslag av 431 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

56:o) Laboratorieutrustning för statens väginstitut. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 60, s. 122), vilket avser att möjliggöra en effektivisering

av väginstitutets forskningsverksamhet beträffande vägbeläggningsmaterial och

vägbyggnadsmetoder, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Laboratorieutrustning för statens väginstitut

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av

50 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

57:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

61, s. 122—126) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i

personalförteckningen för statens geotekniska institut vidtaga vissa av departementschefen

förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för institutet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1948/49, dels ock till Statens geotekniska institut: Avlöningar för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 436 000 kronor.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 388 600 kronor.

Efter vederbörlig omräkning skulle avlöningsstatens slutsumma uppgå till

387 700 kronor.

Kungl. Maj:t föreslår att chefen för institutets maskintekniska avdelning,

vilken för närvarande med benämningen statsgeotekniker är placerad i Ce 29,

skall uppflyttas till Ce 32 och därvid benämnas avdelningschef. Samma

tjänstetitel anses böra tillkomma innehavarna av institutets båda förste statsgeoteknikerbefattningar.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

statens geotekniska institut dels ändra tjänstebenämningen för

två i förteckningen uppförda befattningar såsom förste statsgeotekniker

i Ca 32 till avdelningschef, dels ock i förteckningen uppföra

en befattning såsom avdelningschef i Ce 32 och ur densamma

avföra en befattning såsom statsgeotekniker i Ce 29;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska in

stitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 sand. Nr 6.

5-591 48

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

66

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 50 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 187 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 28 100

4. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ......... 170 000

Summa kronor 436 000;

c) till Statens geotékniska institut: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 436 000 kronor.

58:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 62, s. 126 och 127), vilket innebär anslagshöjning för

nästa budgetår med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 126 000

kronor.

59:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 63, s. 127), vilket avser medelsanvisning för inköp av

apparatur för forskning rörande elektrokemisk markförstärkning, jonutbytesreaktioner

och lerors vattengenomsläpplighet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kronor.

Statens elektriska inspektion m. m.

60:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 64, s. 128 och 129), vilket innebär överflyttning av en

arvodesbefattning såsom assistent till extra ordinarie stat i lönegraden Ce 24,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska inspektion,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 123 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 36 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 19 000

Summa kronor 179 000;

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 179 000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

67

61:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 65, s. 129), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår

med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 19 300

kronor.

62:o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 130) och under erinran, att samma belopp

anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till »Statens prisregleringsnämnd för elektrisk

ström för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 2 000

kronor.

Dj urgår dsnämnden.

63:o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 67, s. 131 och 132), vilket allenast innebär vederbörlig uppräkning av

anslagsposten Rörligt tillägg, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat. Kronor

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ..................... 18 000

2. Avlöningar till övrig i cke-ordinarie personal ......... 68 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 2 600

Summa kronor 89 300;

b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret 1948/49

anvisa ett förslagsanslag av 89 300 kronor.

64:o)| Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet- med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 68, s. 132) och under erinran, att samma belopp anvisats för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för bud

getåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 11 500 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Diverse.

65:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 69 och

70, s. 133) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom förslagsanslag för budgetåret 1948/49

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond 303 000 kronor,

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond 931 000 kronor.

66:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj it medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 71, s. 133) och under erinran, att samma belopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för av

Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för

vissa resor för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

5 000 kronor.

67:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 133 och 134), vilket innebär

en nedsättning av anslaget med 200 000 kronor för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 20 800 000 kronor.

68:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser

i ransoneringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s.

134), som innebär höjning av anslagsbeloppet med 200 000 kronor för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.

69:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 74, s. 134 och 135) och under erinran, att till förevarande

ändamål för innevarande budgetår anvisats 50 000 kronor, hemställer

utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

69

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 120 000

kronor.

70:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 135), vilket — med hänsyn till att

Sveriges bidrag till internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) numera

utgår från särskild post i luftfartsverkets driftkostnadsstat — innebär

en anslagsminskning med 200 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

71:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Majrts förslag (punkt 76, s. 135) och under erinran, att samma belopp

anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av

250 000 kronor.

72:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 77, s. 135) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

73:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78,

s. 136) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1948/49 anvisa

ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

74:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 136), vilket innebär en anslagsminskning

för nästa budgetår med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

8 200 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Uppskjutna frågor.

75:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande nedannämnda

av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag, nämligen

punkten 27: Avsättning till statens automobilskattemedelsfond;

punkten 38: Statens biltrafiknämnd: Avlöningar;

punkten 39: Statens biltrafiknämnd: Omkostnader;

punkten 57: Bidrag till vissa plankostnader m. m.; vilket utskottet härmed

får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 2 april 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Heiding, fröken

Andersson, herrar Rosenberg, Gustav Emil Andersson, Hesselbom och Ohlon;

samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Malmborg i Skövde,

Bergström, Ealla, Andersson i Malmö, Rubbestad, Mårtensson, Staxängj

Lindholm, Åkerström, Petterson i Degerfors och Johansson i Mysinge.

Reservationer:

1) vid punkten 22:o) (Vägbeläggningar) av herr Falla;

2) vid punkten 29:o) (Byggande av fiskehamnar) av herr Staxäng.

Stockholm 1048. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1948/49 und a1 i texten