Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1948149 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1948-04-02 · 70 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 16 av 70 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1948:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1948149 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
1
Nr 6.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga
statsutgifter för budgetåret 1948149 under sjätte
huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.
(4:e avd.)
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj :t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1948)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för kommunikationsdepartementet uppföra ytterligare en befattning
såsom förste kanslisekreterare i lönegraden Ca 29, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för departementet, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1948/49, dels ock till Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 626 600
kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 600 300 kronor. Efter omräkning
av vissa i anslaget ingående poster, vilka vid budgetbehandlingen år
1947 upptogos med allenast schablonmässigt beräknade belopp i avvaktan på
slutförandet av arbetet med den allmänna löneregleringen, har avlöningsstatens
slutsumma befunnits böra utgöra 613 400 kronor.
Den av Kungl. Maj it nu föreslagna höjningen av förevarande anslag föranledes
i huvudsak av att en ny befattning såsom förste kanslisekreterare i
lönegraden Ca 29 anses böra inrättas i departementet. Innehavaren av ifrågavarande
befattning avses skola tjänstgöra å tredje byrån, å vilken i samband
med den fortgående ökningen av departementets arbetsuppgifter ett allt starkare
behov framträtt av en särskild föredragande för de talrika ärenden av
helt eller övervägande administrativ art, som vid sidan av de tekniskt-ekonomiska
ärendena ankomma på byrån och som nu till en del måste handläggas
av byråchefen personligen.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
1—säl 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr 6''.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Statsutskottets utlåtande nr 6.
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
kommunikationsdepartementet uppföra ytterligare en befattning
såsom förste kanslisekreterare i lönegraden Ca 29;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1948/49:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till departementschefen.................... 27 600
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 329 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 207 500
4. Rörligt tillägg.......................................... 62 500
Summa kronor 626 600;
c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 626 600 kronor.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), vilket i förhållande till anslaget för innevarande
budgetår innebär minskning med 200 000 kronor, beroende på att vissa i
årets riksstat beräknade kostnader av en gångs nät in- bortfalla, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 220 000
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 3, s. 5—12) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga vissa
av departementschefen förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för styrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1948/49, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 4 075 000 kronor,
därav 2 037 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 3 834 000 kronor,
därav 1 917 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen. Sedan omräkning
skett av den schablonmässiga beräkning, som legat till grund för
innevarande budgetårs avlöningsstat, har denna slutsumma befunnits böra
rätteligen utgöra 4 012 200 kronor.
Förutom av de kostnadsökningar som följa av bestämmelserna om reglerad
befordringsgång samt om uppflyttning i löneklass beror den föreslagna höj
-
Statsutskottets litlåtande nr 6.
3
ningen av anslaget för nästa budgetår på att vissa nya tjänster föreslås skola
inrättas. Sålunda förordas att vägbyrån förstärkes med en förste byråingenjör
i Ca 29, en byråingenjör i Ca 27 och en kontorist i Ce 13. Vidare föreslås att
fyra amanuenstjänster i Ce 22 och en kontorsbiträdestjänst i Ce 8 å kameralbyråns
kamrerarkontor skola indragas och ersättas med följande fyra befattningar,
nämligen en biträdande kamrerare i Ce 27, en revisor i Ca 24, en
bokhållare i Ce 21 och en kontorsskrivare i Ce 19. Å kanslibyrån föreslås en
byråsekreterartjänst i Ce 24 skola ordinariesättas. Gällande principer för den
reglerade befordringsgången för biträdespersonal påkalla slutligen en ökning
av det i styrelsens personalförteckning angivna antalet kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 med sju.
JJtskottet får erinra om den betydande utökning av antalet befattningshavare
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som ägt rum sedan vägväsendets
förstatligande år 1944. Av den i statsrådsprotokollet (s. 4) intagna
tabellen framgår sålunda att antalet befattningshavare — bortsett från mera
tillfälligt anställda — ökat från 280 den 1 januari 1944 till 405 den 1 juli 1947.
Styrelsen har emellertid i sina medelsäskanden för nästa budgetår förordat
en ytterligare utökning av personalen och därjämte framlagt förslag om beredande
av förbättrad löneställning till vissa befattningshavare. Utskottet
vill för sin del understryka departementschefens uttalande om att i nuvarande
läge återhållsamhet måste iakttagas i fråga om utgiftsökande organisationsförändringar,
som icke äro påkallade av exceptionella skäl. Departementschefens
i förevarande sammanhang förordade förändringar med avseende å
styrelsens personalorganisation — vilka i stort sett innebära en begränsad
utökning allenast i fråga om styrelsens vägbyrå, som främst på grund av det
alltmer ökade planläggningsarbetet icke med nu tillgänglig arbetskraft förmår
tillfredsställande lösa förekommande arbetsuppgifter — tillstyrkas emellertid
av utskottet.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina medelsäskanden hemställt om
anvisande av medel för nästa budgetår för anställande av en pressombudsman.
Av de handlingar som överlämnats till utskottet har inhämtats, att styrelsen
begärt Kungl. Maj:ts medgivande att redan under innevarande budgetår få
tillsätta en dylik pressombudsman. Styrelsens förslag om anvisande under
förevarande anslag av medel för här ifrågavarande ändamål har icke upptagits
av departementschefen. Jämväl utskottet finner för sin del behov av pressombudsman
för nästa budgetår icke föreligga.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av avlöningsstaten
för budgetåret 1948/49, hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
väg- ocli vattenbyggnadsstyrelsen uppföra följande ytterligare
befattningar, nämligen 1 förste byråingenjör i Ca 29, 1 byrå
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 6.
ingenjör i Ca 27, 1 byråsekreterare i Ca 24, 1 revisor i Ca 24,
7 kontorsbiträden i Ca 8 och 1 biträdande kamrerare i Ce 27;
b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1948/49:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 1 366 000
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t................ 4 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................................ 2 270 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 435 000
Summa kronor 4 075 000;
c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 4 075 000 kronor,
därav 2 037 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Utrustning av nya ämbetslokaler m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 4, s. 12—14) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
895 000 kronor, därav 447 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 679 000 kronor.
För nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskat 1 000 000
kronor, därav 250 000 kronor beräknats erfordras för utrustning av styrelsens
nya ämbetslokaler inom nybyggnaden å Mariebergsområdet för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och luftfartsstyrelsen.
Departementschefen har förordat en medelsanvisning av 895 000 kronor,
därav 175 000 beräknats för utrustning av de nya ämbetslokalerna.
Sedermera har i en till statsutskottet ställd skrivelse av den 16 februari
1946 från kommunikationsdepartementet framhållits följande. Vid anmälan
av statsverkspropositionen saknades mera preciserade uppgifter om medelsbehovet
för utrustning av styrelsens nya ämbetslokaler. Medelsanvisningen
hade därför ansetts böra hållas i underkant, och departementschefen hade
stannat för att förorda anvisande av allenast 175 000 kronor. Numera hade emellertid
styrelsen inkommit med närmare kostnadsberäkningar, av vilka framginge,
att medelsbehovet komme att överstiga det i statsverkspropositionen beräknade
med i runt tal 125 000 kronor. Från departementets sida funnes icke
något att erinra mot att utrustningen skedde i enlighet med styrelsens planer.
Då omkostnadsanslaget vore av förslagsanslags natur funnes formell
möjlighet för Kungl. Maj:t att besluta om överskridande av detsamma. Enär
överskridandet kunde komma att bliva avsevärt, syntes detta ej böra ske utan
att riksdagens statsutskott erhållit kännedom om väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ytterligare utredning i ärendet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr (i.
5
Utskottet har i och för sig icke något att erinra mot att för utrustningen av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens nya ämbetslokaler medel tagas i anspråk
i den av styrelsen planerade omfattningen. Utskottet finner emellertid mindre
lämpligt att såsom förutsatts medelsbehovet till en del skall tillgodoses
genom överskridande av ämbetsverkets omkostnadsanslag. För övrigt synes
det utskottet tveksamt huruvida utgifter av engångskaraktär och av den storleksordning,
varom här är fråga, skola bestridas från ett omkostnadsanslag av
förslagsanslags natur. Utskottet vill för sin del förorda att erforderliga medel
för utrustningen —- enligt styrelsens förslag beräknad till (175 000 +
125 000=) 300 000 kronor — anvisas under ett särskilt reservationsanslag,
benämnt Utrustning av nya ämbetslokaler m. m. Av det anvisade beloppet
torde 150 000 kronor böra avräknas mot automobilskattemedlen.
Departementschefens förslag i övrigt i fråga om styrelsens omkostnadsanslag
har icke givit utskottet anledning till erinran. Anslaget torde därför
böra uppföras med ett belopp av (895 000 — 175 000 =) 720 000 kronor, därav
360 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, för
budgetåret 1948/49 anvisa
a) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 720 000 kronor, därav 360 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen;
b) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Utrustning av nya
ämbetslokaler m. m. ett reservationsanslag av 300 000 kronor,
därav 150 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 14—23)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för vägförvaltningarna vidtaga vissa av departementschefen förordade
ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1948/49, dels
ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 10 745 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 9 969 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen. Vid omräkning av den schablonmässiga
beräkning, som legat till grund för avlöningsstatens fastställande, har befunnits
att anslaget rätteligen bort upptagas till 10 452 300 kronor.
Kungl. Maj:t föreslår, att för arbetet med handläggningen av ärenden
rörande enskild väghållning ytterligare en befattning såsom vägmästare i
Ce 17 inrättas samt medel, 15 000 kronor, beräknas för anställande av tillfällig
personal. För projekteringsverksamheten beträffande vägar och broar
föreslås inrättandet av ytterligare sex ingenjörsbefattningar i Ce 27 ävensom
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Statsutskottets utlåtande nr 6.
anvisandet av 32 000 kronor för avlöning av tillfällig personal. Vidare framlägges
förslag om överförande av sex vid vägbyggnadsverksamheten sysselsatta
extra avdelningsingenjörer på extra ordinarie stat i Ce 27, om uppflyttning
av en kontorist vid vägförvaltningen i Blekinge län till vägkassör i Ca 15
samt om uppflyttning av två vakter vid Balsterbokanalen från Ce 9 till Ce 10.
I icke-ordinarieposten anses därjämte särskilda medel till ett belopp av 112 000
kronor böra inräknas för beredande av fortsatt anställning under nästa budgetår
åt viss personal för källskattearbetet vid vägförvaltningarna. Slutligen föranledes
uppräkning av anslaget på grund av den reglerade befordringsgången för
biträdespersonalen och löneklassuppflyttningar.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att i nuvarande läge endast
oundgängligen nödvändiga personalförstärkningar inom vägförvaltningarna
kunna tillstyrkas. Utskottet finner en viss försiktighet vara tillrådlig
jämväl med hänsyn till den stora ansvällning av vägförvaltningarnas personalorganisation
som redan ägt rum efter vägväsendets förstatligande — antalet
befattningshavare, bortsett från dem som syssla med rent tillfälliga uppgifter,
har sålunda ökat från 845 den 1 januari 1944 till 1 335 den 1 juli 1947.
Vad departementschefen förordat med avseende å utökning av vägförvaltningarnas
personal eller ändrad löneställning för redan anställda befattningshavare
tillstyrkes emellertid av utskottet. Då anslagsberäkningen i övrigt icke givit
anledning till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
vägförvaltningarna uppföra följande ytterligare befattningar,
nämligen 1 vägkassör i Ca 15, 3 kontorsbiträden i Ca 8 och
12 ingenjörer i Ce 27, ävensom ur förteckningen avföra 1 kontoristbefattning
i Ca 13;
b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 4 794200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 4 799 800
3. Körligt tillägg, förslagsvis.......................... 1 151 000
Summa kronor 10 745 000;
c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 10 745 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ds
förslag (punkt 6, s. 23 och 24), som innebär en till anslagsposterna till reseersättningar
samt till underhåll och drift av tjänstebilar hänförlig ökning med
220 000 kronor, hemställer utskottet,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
7
att riksdagen må till Vågförvaltningarna: Omkostnader lör
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 682 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
7:o) De lokala vägnämnderna m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 24
och 25) föreslagit riksdagen att till De lokala vägnämnderna in. m. för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 125 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit att anslaget, med hänsyn
till belastningen under sistförflutna budgetår, möjligen borde nedsättas något.
Då emellertid statsbidrag till den nybildade sammanslutningen länsvägnämndernas
förbund förutsättes i fortsättningen skola utgå från förevarande anslag,
föreslår styrelsen att anslaget för nästa budgetår upptages till oförändrat
belopp.
Departementschefen har tillstyrkt detta förslag.
Utskottet har intet att erinra mot att från nu ifrågavarande anslag utbetalas
statsbidrag till den nya sammanslutningen länsvägnåmndernas föibuno.
I sitt utlåtande vid 1947 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
under förevarande anslag framhöll utskottet, att enligt utskottets mening vägnämndernas
och länsvägnämndernas medverkan vid behandling av förekommande
vägfrågor icke kommit att motsvara vad som föiutsatts vid 194o ais
väglagstiftning. Utskottet ansåg att vid den pågående utredningen om en
fortsatt decentralisering av vägväsendets förvaltningsärenden jämväl borde
beaktas frågan om beredande för vägnämnderna och länsvägnämnderna av
ökade möjligheter att taga aktiv del i vägfrågorna inom länen.
I sin berättelse rörande iakttagelserna under budgetåret 1946/47 ha nu överrevisorerna
för väg- och vattenbyggnadsväsendet riktat uppmärksamheten på
att man på många håll saknar kännedom om nämndernas uppgifter med a\ - seende å vägunderhållet. Det har nämligen visat sig vara en allmän uppfattning
att nämnderna icke ha att taga någon som helst befattning med vägunderhållet.
Yad sålunda förekommit ger utskottet ånyo anledning framhålla önskvärdheten
av att vägnämndsledamöterna lämnas informationer om de befogenheter
och rättigheter som tillkomma vägnämnderna. Överrevisorerna ha därvid
förordat, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen måtte genom cirkulärskrivelser
lämna samtliga ledamöter dylika informationer. 1 yttrande över revisorernas
berättelse har styrelsen — under framhållande att 1947 års utredning rörande
decentralisering inom väg- och vattenbyggnadsverket avsåge upptaga frågan
om beredande för vägnämnderna och länsvägnämnderna av ökade möjlighetei
att taga initiativ i vägfrågorna i länen samt att utredningen avsåge att i sitt
betänkande lämna en redogörelse för nämndernas befogenheter och uppgifter
— förklarat att styrelsen ansett sig böra avvakta utredningens betänkande
innan styrelsen vidtoge åtgärd i frågan. Utredningen har den 2)5
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Statsutskottets utlåtande nr 6.
februari 1948 avgivit betänkande rörande vägnämndernas och länsvägnämndernas
arbetsuppgifter m. in. (SOU 1948: 18). Utskottet är icke berett avgöra
på vad sätt vägnämndsledamöterna lämpligen böra erhålla här avsedda
informationer, men anser för sin del att åtgärder snarast böra vidtagas i det
av överrevisorerna angivna syftet.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om medelsanvisningen under förevarande
anslag för nästa budgetår har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer förty,
att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 26), som
innebär ökning för nästa budgetår av förevarande anslag med 25 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom, väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
9:°) Allmänna riktlinjer för beräkningen av väganslagen för budgetåret
1948/49. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 27—35) föreslagit riksdagen att
godkänna vissa av departementschefen förordade grunder för dispositionen av
under budgetåret 1948/49 inflytande automobilskattemedelsinkomster, innebärande
dels att för de under rubriken Vägunderhåll och vägbyggnader angivna
ändamålen anvisas anslag om sammanlagt 191 200 000 kronor, att avläknas
mot automobilskattemedlen, dels ock att, i den mån de under budget - åiet inflytande inkomsterna av nämnda medel skulle visa sig överstiga det
belopp, varmed dessa inkomster beräknats i riksstatsförslaget för samma
budgetår, överskottet skall tills vidare balanseras å statens automobilskattemedelsfond.
I skiivelse den 27 september 1947 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
fiamlagt beräkning av anslagsbehovet för vägunderhåll och vägbyggnader m. m.
under budgetåret 1948/49.
Automobilskattemedelsinkomsterna för nämnda budgetår ha av styrelsen
beräknats till 285 miljoner kronor. Med hänsyn till den utredning rörande
grunderna för finansieringen och redovisningen av vägväsendets kostnader,
som ställts i utsikt i 1947 års statsverksproposition, förklarar styrelsen sig
trots vägväsendets avsevärda medelsbehov — böra begränsa sina anslagsäskanden
för budgetåret 1948/49 i sådan omfattning, att de kunna rymmas
inom ramen för de enligt nu gällande grunder beräknade automobilskattemedlen.
En sadan begränsning är enligt styrelsens mening även motiverad
med hänsyn till storleken av de — på grund av bristen på såväl material som
framför allt arbetskraft uppkomna reservationerna å tidigare anvisade anslag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6. y
Såsom utvecklingen varit under de senaste åren, har, förklarar styrelsen,
varken ökningen i trafikens omfattning eller medelsanvisningarnas storlek
blivit avgörande för den takt, i vilken åtgärder för höjande av vagnatets
standard kunnat vidtagas. I stället har läget på material- och maskinmarknaden
och framför allt på arbetsmarknaden blivit den dirigerande faktorn i
fråga om omfattningen av vägförbättringsarbetena. Att behov föreligga,
vilka före vägväsendet böra tillgodoses med arbetskraft, säger sig styrelsen
vara väl medveten om. Styrelsen hävdar dock, att vägväsendets behov av
arbetskraft underskattats och framhåller härvid, att det under nu rådande
förhållanden torde vara särskilt angeläget, att transportarbetet effektiviseras
för underlättande av eu produktionsökning.
På grund av läget på arbetsmarknaden har under de senaste åren en högst
avsevärd nedgång i vägväsendets arbetarstyrka inträtt. Även om viss arbetskraft
har kunnat ersättas genom rationaliseringar och ökad användning av
maskiner, är det enligt styrelsens mening icke tillnärmelsevis möjligt att
med nuvarande arbetsstyrka ombesörja den allmänna väghållningen på ett
med hänsyn till trafikens omfattning tillfredsställande sätt. En ökad användning
av maskiner vid framförallt vägbyggnader skulle i någon män kunna
kompensera bristen på arbetskraft. Svårigheten att erhålla erforderliga vägmaskiner
utan alltför långa leveranstider samt jämväl den vidtagna allmänna
importbegränsningen lägger emellertid för närvarande hinder i vägen föi
övergång till maskinell drift i större skala.
Enligt nu gällande bestämmelser kan vägväsendet för utförande av smäne
förbättringsarbeten, förstärkningsarbeten m. m. i regel endast använda sådan
arbetskraft, som är mera stadigvarande sysselsatt med vägunderhållsarbeten.
Denna arbetarstyrka är i många län väl knapp redan för utförande av eiforderligt
vägunderhåll, varför nödiga förbättringsarbeten för höjande av
vägarnas standard blivit eftersatta. Enligt styrelsens förmenande måste eu
uppmjukning av gällande bestämmelser ske beträffande arbetskraft till i
första hand förbättringsarbeten. Viss lättnad erhölles otvivelaktigt om till
dylika smärre arbeten finge anlitas på orten boende småbrukare eller andra
»deltidsarbetare», vilken arbetskraft vanligen icke torde vara registrerad som
arbetssökande.
Statens arbetsmarknadskommission har beträffande den i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
petita berörda frågan om ianspråktagande för vägväsendets
del av vissa arbetskraftsreserver bland annat framhållit, att ifrågavarande
reserver behövde disponeras även för andra ändamål än föi vägväsendet.
Sedan uppgifter rörande arbetskraftsbehovet för vägunderhåll in. m. inom olika
län införskaffats, hade emellertid kommissionen för avsikt att vid överläggningar
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen iastställa, under vilka förutsättningar
och i vilken omfattning av styrelsen åsyftad arbetskraft finge tagas
i anspråk för vägväsendets räkning.
Jämväl överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet ha i sin berättelse
för budgetåret 1946/47 understrukit angelägenheten av att den dolda
arbetskraftsreserven utnyttjas för smärre vägbyggnadsföretag. Enligt över
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Statsutskottets utlåtande nr 6.
revisorernas mening borde vidare vägförvaltningarna få generellt tillstånd att
med den av arbetsmarknadsmyndigheterna maximalt bestämda underhållspersonalen
utföra vägbyggnadsföretag.
Departementschefen har i förevarande sammanhang anfört i huvudsak följande.
Vid anmälan i 1947 års statsverksproposition av frågan om medelsbehovet
för vägväsendet uttalade jag bland annat, att med hänsyn till det rådande
läget. P:} arbetsmarknaden möjligheterna att på allvar återupptaga arbetet
på vägnätets, fortsatta utbyggnad och förbättring åtminstone för den närmaste
framtiden finge anses såsom ringa.. Någon nämnvärd lättnad på
arbetsmarknaden har sedan detta uttalande gjordes ännu icke inträtt; i stället
har situationen inom vägväsendet såtillvida ytterligare försämrats, som man
pa detta område nu också måste räkna med verkningarna av de inträdda
valutasvårigheterna, vilka torde komma att minska möjligheterna att i önskvärd.
utsträckning importera arbetskraftbesparande maskiner, asfalt, klorkalcium
m. m. för vägväsendets behov.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina petita för innevarande budgetår
angivit det normala medelsbehovet å de bj^ggnadsanslag, vilka helt eller i
första hand äro avsedda för det statliga vägväsendet, till omkring 140 miljoner
kronor per år. För detta ändamål funnos under budgetåret 1946/47
anslagsmedel disponibla om sammanlagt cirka 115,5 miljoner kronor, därav
55,4 miljoner kronor i reservationer och 60, i miljoner kronor i nya anslagsmedel.
Av dessa belopp förbrukades emellertid under budgetåret icke mer
än cirka 17,8 miljoner kronor. Återstoden, 97,7 miljoner kronor, står i form
av anslagsreservationer till förfogande under innevarande budgetår. Då de
nya anslagen för detta budgetår uppgå till sammanlagt 85,8 miljoner kronor,
utgöra de disponibla medlen under budgetåret 1947/48 alltså tillhopa 183,5 miljoner
kronor. Även om det skulle bliva möjligt att tillföra vägväsendet viss
ytterligare arbetskraft genom ianspråktagaiide av vissa arbetskraftsreserver,
torde medelsförbrukningen å här ifrågavarande anslag, under i övrigt
oförändrade förhållanden på arbetsmarknaden, knappast komma att överstiga
25 miljoner kronor under innevarande budgetår. Till nästa budgetår skulle
härvid komma att överföras reservationer om sammanlagt cirka 160 miljoner
kronor, alltså 20 miljoner kronor mer än det belopp, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
angivit som det årliga medelsbehovet vid normala förhållanden.
Med hänsyn härtill skulle några nya anslagsmedel i stort sett
icke behöva anvisas för nästa budgetår. Beträffande bidragsanslagen till
byggande av vägar och gator, i städer och samhällen, som äro väghållare,
samt till den enskilda väghållningen gäller i huvudsak detsamma. De disponibla^
medlen å dessa anslag uppgå under innevarande budgetår till sammanlagt
38,2 miljoner kronor, under det att medelsförbrukningen å anslagen
under det sistförflutna budgetåret endast utgjorde omkring 7 miljoner kronor.
A id anslagsberäkningen för innevarande budgetår förelåg i princip samma
situation som den här berörda; reservationerna å flertalet av byggnadsanslagen
uppgingo sålunda redan då till så avsevärda belopp, att någon ny medelsanvisning
i och för sig icke var påkallad. Jag föreslog emellertid, att, det
oaktat, de för budgetåret beräknade automobilshattemedelsinkomsterna skulle
till den del, de icke disponerades för andra särskilda anslagsändamål, fördelas
på. de olika byggnadsanslagen för vägväsendet. Såsom skäl härför
anförde jag bland annat, att automobilskattemedlens användning vore begränsad
till ändamål, som direkt eller indirekt tjänade trafiken, samt att
med hänsyn till de mycket stora behov av angelägna investeringar och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
11
underhållsåtgärder, som förelåge på vägväsendets område, automobilskattemedelsinkomsterna
tills vidare icke borde tagas i anspråk för att nedbringa
det under krigsåren uppkomna, å budgetutjämningsfonden balanserade underskottet
för automobilskattemedlens specialbudget utan i stället reserveras
för trafikens behov. De av mig sålunda förordade riktlinjerna för beräkningen
av väganslagen för budgetåret 1947/48 föranledde icke nagon erinran
från riksdagens sida.
Med hänsyn till de skärpta krav som i nuvarande ekonomiska lage maste
uppställas på att riksstaten skall giva en i möjligaste mån riktig bild av
den avsedda omfattningen av statsverkets inkomster och utgifter, inställer
sig nu den frågan huruvida medelstillgången å väganslagen i samband med
budgetberäkningen för budgetåret 1948/49 bör anpassas till den beräknade
medelsförbrukningen för budgetåret. Vid anmälan senare i dag av kommunikationsdepartementets
anslagsfrågor berörande kapitalbudgeten kommer
jag att förorda, att hithörande anslag i allmänhet avvägas så, att de även
på detta område uppkomna stora anslagsreservationerna i möjligaste mån
nedbringas. För vägväsendets vidkommande gäller emellertid, att medelsförbrukningen
å byggnadsanslagen för närvarande är så jämförelsevis
ringa, att det — även om några nya anslagsmedel överhuvudtaget icke anvisas
— med nuvarande omfattning av byggnadsverksamheten skulle dröja
flera år innan de redan disponibla medlen förbrukats. Man skulle också
kunna tänka sig, att beslut meddelades om eu fullständig indragning av
alla reservationerna och att i stället nya anslagsmedel anvisades uill den
del, reservationerna motsvarades av aktuella medelsbehov. Mot en sådan
lösning talar emellertid det förhållandet, att reservationerna till mycket stor
del äro bundna vid fierårsplaner och andra dispositionsplaner eller aro
disponerade genom statsbidragsbeslut. Fn ändring av dessa dispositioner
synes medföra så stora administrativa olägenheter, att det kan ifrågasättas
om de budgettekniska fördelarna av en sådan åtgärd uppväga dessa oliigen
Härtill
kommer emellertid också, att vissa arbetsmarknadspolitiska skäl
i nuvarande läge kunna anföras för att bibehålla reservationerna a väganslagen.
Enär vägarbetena kunna bedrivas jämförelsevis oberoende av de
rådande materialsvårigheterna, kan det komma att bliva vägväsendet som
vid en nedgång i sysselsättningen på den allmänna, arbetsmarknaden i
första hand får bereda arbete åt friställd arbetskraft. Aven om det kanske
ännu är för tidigt att börja räkna med en allmän konjunkturförändring,
synes det dock icke uteslutet att lokal arbetslöshet inom en näraliggande
framtid kan uppkomma på åtskilliga håll i landet inom sådana produktionsområden,
där verksamheten hindras av material- eller elkraftbrist ellei
av avsättningssvårigheter på exportmarknaden. I händelse av dylik mera
begränsad arbetslöshet torde ordinarie vägmedel, hänförliga till i fler årsplaner
och andra motsvarande dispositionsplaner upptagna företag, ^i första
hand böra komma till användning innan andra mera extraordinära åtgärder
för finansieringen vidtagas. .....
Av här anförda skäl anser jag mig böra förorda, att medelstillgangen a
väganslagen upprätthålles på eu sadan niva, att man med dessa anslag kan
finansiera även eu jämförelsevis stor ansvällning av verksamheten. Eftersom
medelsförbrukningen i allt väsentligt är beroende av byggnadstillstandsgivningen
och den reglering i övrigt av arbetskraftstilldelningen* som. vägväsendet
är underkastat, innebär förefintligheten av större, reservationer å
dessa, anslag icke någon risk för en okontrollerad expansion av statsutgifterna
på detta område. Därjämte må nämnas att beträffande flertalet av
väganslagen från och med innevarande budgetår tillämpas den principen,
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Statsutskottets utlåtande nr ti.
att av de nya anslagsmedlen icke stallas större belopp till väg- och vattenbygguadsstyrelsens
eller länsstyrelsernas förfogande än vad som motsvarar
medelsbehovet för sådana arbeten, vilka med hänsynstagande till arbetsmarknads-
och materialförsörjningsläget kunna beräknas komma till utförande
före utgången av den arbetssäsong, för vilken anslagen äro avsedda.
Med hänsyn till den betydande utvidgning av vägbyggnadsverksamheten,
som kan genomföras redan med nu tillgängliga medel a väganslagen, synes
den i 1947 års statsverksproposition berörda frågan om en översyn av
grunderna för finansieringen och redovisningen av vägväsendets kostnader
icke för närvarande ha omedelbar aktualitet ur finansiell synpunkt. Förberedande
utredningar i denna fråga, vilken visat sig innefatta flera svårlösta
redovisningsproblem, pågå för närvarande inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Sedan dessa utredningar slutförts samt remissbehandlingen av
1944 års trafikutrednings nyligen framlagda betänkande (SOU 1947:85) avslutats,
torde frågan få ytterligare beredas inom Kungl. Maj:ts kansli.
Förslag i ämnet torde kunna framläggas tidigast till 1949 års riksdag.
Beräkningen av anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader för budgetåret
1947/48 skedde med utgångspunkt från antagandet att automobilskattemedlen
för nämnda budgetår skulle komma att uppgå till 255 miljoner
kronor. Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat,
att automobilskattemedelsinkomsterna för budgetåret 1948/49 skola komma
att nedgå till 210 miljoner kronor. Detta innebär att, om väganslagen för
nästa budgetår skola hållas inom ramen för de beräknade automobilskatternedlen
och samtidigt medelsbehovet för vägunderhåll och andra liknande
ändamål vederbörligen skall tillgodoses, kommer det belopp, som sammanlagt
kan disponeras för vägbyggnadsändamål, att bliva avsevärt mycket mindre än
motsvarande för innevarande budgetår anvisade anslagsbelopp. Såsom framgår
av vad tidigare anförts torde emellertid vid ingången av nästa budgetår komma
att föreligga sådana reservationer å nästan alla byggnadsanslagen, att det blir
möjligt att med enbart dessa medel utvidga byggnadsverksamheten under
nämnda budgetår vida utöver byggnadsvolymen under förra budgetåret. Vid
sadant förhållande synes det i varje fall icke under de förutsättningar man för
närvarande har att räkna med vara nödvändigt att låta väganslagen för nästa
budgetår, överskrida ramen för de beräknade automobilskattemedelsinkomsterna.
A andra sidan torde den del av dessa inkomster, som icke erfordras
för andra an slagsändamål, av samma skäl som anförts för bibehållande av
reservationerna, böra fördelas mellan de olika byggnadsanslagen.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle, i likhet med vad som
är fallet för innevarande budgetår, någon egentlig avsättning till automobilskattemedelsfonden
icke ske för budgetåret 1948M9 utan endast ett
formellt belopp upptagas för ändamålet. I den män de under nämnda
budgetår inflytande automobilskattemedelsinkomsterna skulle visa sig överstiga
det belopp, varmed dessa inkomster beräknats i riksstatsförslaget för
budgetåret 1948/49, bör detta överskott tills vidare i avvaktan på slutligt
ståndpunktstagande till frågan om vägväsendets finansiering balanseras å
automobilskattemedelsfonden och alltså icke användas för att nedbringa det
å budgetutjämningsfonden balanserade underskottet å automobilskattemedlens
specialbudget.
Såsom förut nämnts har chefen för finansdepartementet beräknat inkomsterna
av automobilskattemedlen för nästa budgetår till 210 000 000
kronor och föreslagit, att detta belopp upptages på riksstatens inkomstsida.
Innan eu fördelning av automobilskattemedlen å olika anslag till vägväsendet
kan ske, skall till en början hänsyn tagas till de belopp av dylika
medel, som skola disponeras under nionde och elfte huvudtitlarna. Det
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
13
under förstnämnda huvudtitel upptagna anslaget Gottgörelse till fiskerinäringen
för av dess utövare erlagd bensinskatt, vilket anslag chefen för jordbruksdepartementet
kommer att föreslå skola anvisas med 06OOOO kronor,
förutsattes sålunda helt skola avräknas mot automobilskattemedlen. Därjämte
kommer chefen för inrikesdepartementet att föreslå, att av de olmi
anslagen till statspolisorganisationen ett sammanlagt belopp av 1034000
kronor avräknas mot nämnda medel.
I enlighet härmed skulle alltså återstå av automobilskattemedlen att fördela
under sjätte huvudtiteln (210 000 000-360 000-1034 000) 208 606 000
kronor. Tidigare i dag har jag föreslagit, att av avlönings- och omkostnadsanslagen
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och till vägförvaltnmgarna
samt till de lokala vägnämnderna m. m. sammanlagt 15 037 000 kronor skola
avräknas mot automobilskattemedlen. Yidare har jag för avsikt att senare
i dag föreslå, dels att till bidrag till byggande och underhåll av mindre
hamnar och farleder skall anvisas ett belopp av 100 000 kronor, att avraknas
mot automobilskattemedlen, dels ock att till statens bilinspektion, till statens
biltrafiknämnd, till statens väginstitut och till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande skola sammanlagt anvisas eller beräknas 2 -59 oOO
kronor, att likaledes avräknas mot automobilskattemedlen.
Tages hänsyn till nyssnämnda belopp under sjätte huvudtiteln, vilka förutsatts
skola avräknas mot automobilskattemedlen, skulle alltså återstå att
fördela å de olika anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader samt till
statens automobilskattemedelsfond ett belopp av (208 606 000 — 1 o 03< 000 —
100 000 — 2 259 500) 191 209 500 kronor. Jag kommer 1 det följande att
föreslå att — sedan för avsättning till statens automobilskattemedelsfond
beräknats ett anslag av 9 500 kronor — under rubriken Vägunderhåll och
vägbyggnader i övrigt anvisas anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen,
om sammanlagt 191 200 000 kronor, vilket i jämförelse med motsvarande
anslag för innevarande budgetår innebär en minskning med
47 475 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft eu inom
andra kammaren av herr Hansson i Skediga m. fl. väckt motion (Ii. dl), vau
föreslagits, att riksdagen måtte besluta hemställa hos Kungl. Maj:t om att de
medel, som anvisats eller som komme att anvisas till smärre vägföibättiingai
i de olika länen, skola utan särskilt tillstånd och särskilda formaliteter få av
vägförvaltningarna användas med anlitande av den tilldelade ordinarie arbetsstyrkan
samt att. när denna arbetsstyrkas storlek bestämmes, hänsyn skall
tagas icke endast till det ordinarie vägunderhållet utan även till behovet av
sådana förbättringar, till vilka medel anvisats och vilka endast äro att anse
som underhållsarbete i vidare mening och e j äro att hänf öra till v agb} ggnadei.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen.
riskottet får till en början erinra om att anvisningarna för ändamål, som
enligt hittills tillämpade principer ansetts böra avräknas mot automobilskattemedlen,
under de senaste budgetåren i stort sett utmätts sa att deras totala belöp],
kommit, att motsvara vad som för respektive budgetår kunde beräknas inflyta
j automobi Iskatte medel. Detta skedde ehuru man liado anledning förmoda,
att de anvisade beloppen jämte förefintliga reservationer under anslagen till
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Statsutskottets utlåtande nr 6.
vägunderhåll och vägbyggnader icke skulle kunna under respektive budgetär
till fullo förbrukas. Detta innebar bland annat att automobilskattemedlen icke
ansågos böra till en del tagas i anspråk för att nedbringa det under krigsåren
uppkomna, å budgetutjämningsfonden balanserade underskottet på automobilskattemedlens
specialbudget — enligt ur budgetredovisningen för budgetåret
1946/47 inhämtade uppgifter per den BO juni 1947 uppgående till
333 043 002 kronor 50 öre — utan i stället reserveras för de angelägna investeringar
och underhållsåtgärder, av vilka behov förelåge icke minst till
följd av att vägväsendet under krigsåren icke kunnat utbyggas i en takt, som
svarade mot den ökade vägtrafiken och önskemålen att förse landsbygden med
vägförbindelser.
Då vägbyggnadsverksamheten icke kunnat fullföljas i den takt som anvisade
anslag i och för sig kunnat medgiva ha betydande reservationer uppstått.
Helt naturligt uppställer sig den frågan huruvida i nuvarande statsfinansiella
läge väganslagen vid budgetberäkningen för budgetåret 1948/49
böra anpassas till den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret. En
sådan anpassning har av Kungl. Maj:t förordats bland annat i fråga om anslagen
för tillgodoseende av kommunikationsverkens investeringsbehov. Departementschefen
har emellertid stannat för att icke förorda någon förändring
i principen om fördelning mellan olika ändamål av det totala beloppet
av de beräknade automobilskattemedlen. Utskottet — som härvid givetvis
bortser från de ökade intäkter, som erhållas genom den av årets riksdag beslutade
skärpningen i beskattningen av biltrafiken, vilka intäkter förutsatts
icke för närvarande utan först framdeles böra tagas i anspråk för vägväsendet
— finner av departementschefen anförda skäl för en fördelning av det
totala, beräknade beloppet av automobilskattemedlen bärande och vill för
sin del tillstyrka att de av departementschefen förordade grunderna för dispositionen
av de under budgetåret 1948/49 inflytande automobilskattemedlen
godkännas av riksdagen. Därest automobilskattemedelsinkomsterna skulle för
nästa budgetår visa sig överstiga det belopp, varmed dessa inkomster beräknats
i riksstatsförslaget för nästa budgetår, bör enligt utskottets mening detta
överskott — såsom ock departementschefen föreslagit — tills vidare i avvaktan
på slutligt ståndpunktstagande till frågan om vägväsendets finansiering balanseras
å automobilskattemedelsfonden.
Till frågan om den närmare fördelningen av automobilskattemedlen mellan
de olika anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader får utskottet anledning
återkomma i det följande under punkten 12:o).
Det är uppenbart att med hittills tillämpade och av utskottet jämväl för
nästa budgetår förordade principer för dispositionen av automobilskattemedlen
vägnätets fortsatta utbyggnad och förbättring icke kommer att fördröjas
av brist på anslagsmedel. Svårigheterna att erhålla arbetskraft och,
i viss utsträckning, materiel medföra däremot en stagnation av vägbyggnadsverksamheten.
Belysande är, att under de egentliga vägbyggnadsanslagen för
budgetåret 1946/47 enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet läm
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
15
nade uppgifter (s. 27) funnos tillgängliga omkring 140 miljoner kronor, men
att medelsförbrukningen under budgetåret uppgick till allenast omkring 25
miljoner kronor. Departementschefen har betecknat utsikterna att på allvar
återupptaga vägarbetena åtminstone för den närmaste tiden såsom ringa. Av
uppgifter, som utskottet erhållit från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, inhämtas
vidare att medelsförbrukningen under innevarande och nästa budgetår
icke väntas komma att tillnärmelsevis svara mot medelstillgången under
samma budgetår. Styrelsen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet för
nästa budgetår framhållit, hurusom enligt styrelsens mening vägväsendets
behov av arbetskraft underskattats. Jämväl överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet
ha framhållit det betänkliga i att arbetskraft icke ansetts
kunna ställas till förfogande i sådan omfattning att det mest trängande
behovet av vägbyggnadsarbeten kunnat tillgodoses. Utskottet delar dessa ''betänkligheter.
Överrevisorerna ha för sin del bland annat framhållit att det
ute i orterna — särskilt i Norrland men även på åtskilliga håll längre söderut
— finnes en viss arbetskraft som är villig åtaga sig vägarbeten i orten men
som icke står till förfogande för arbetsmarknaden i övrigt. Eedan i utlåtande
till 1947 års riksdag fann utskottet (uti. nr 6, s. 25) i hög grad önskvärt att, när
det gällde fördelningen av tillgänglig arbetskraft, vägväsendets behov borde
i möjligaste mån beaktas. Utskottet pekade därvid särskilt på den av överrevisorerna
berörda »dolda» arbetskraften, vilken i vissa fall syntes kunna
utnyttjas för vägbyggnadsändamål utan att andra berättigade anspråk på arbetskraft
skulle behöva åsidosättas. Av arbetsmarknadsstyrelsens yttrande
framgår, att enligt styrelsens mening en dylik arbetskraftsreserv är tillfinnandes.
Utskottet vill ånyo understryka angelägenheten av att åtgärder vidtagas
i syfte att denna arbetskraft utan onödig omgång må kunna av vägförvaltningarna
få utnyttjas för sådana smärre vägarbeten, för vilkas utförande
den särskilt väl lämpar sig.
Överrevisorerna ha vidare framhållit, att för vägunderhållet avsedd arbetskraft,
som tillfälligtvis kan frigöras från underhållsarbete, efter vägförvaltningarnas
bestämmande bör utan särskilt byggnadstillstånd få tagas i anspråk
jämväl för vägbyggnadsarbeten. Liknande synpunkter ha framförts i
motionen 11:21. Enligt vad utskottet inhämtat har emellertid Kungl. Maj:t
numera meddelat generellt byggnadstillstånd beträffande sådana arbeten, för
vilka kostnaderna avses skola bestridas från anslagen till vägbeläggningar
samt till förstärkning och förbättring av vägar, i det att vid dylika arbeten
må sysselsättas hos vägförvaltningarna stadigvarande anställd personal utan
att dock i anledning härav nyanställning av arbetskraft må företagas.
I förevarande sammanhang får utskottet vidare erinra om att förhandlingar
för närvarande pågå mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen
rörande tillgodoseende av arbetskraftsbehovet för vägunderhåll
m. m. Syftemålet är att söka erhålla en arbetsstyrka, som icke endast.
är till fyllest för utförande av ordinarie underhåll utan jämväl i erforderlig
omfattning förslår till förstärknings- och förbättringsarbeten å vägar
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Statsutskottets utlåtande nr 6.
och broar, förarbeten för vägbeläggningar samt såvitt möjligt även andra särskilt
angelägna vägbyggnads- och broföretag. Utskottet vill framhålla angelägenheten
av att det därvid skall visa sig möjligt att ernå en för vägväsendet
acceptabel lösning.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
a) att riksdagen må godkänna de i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för den 3 januari 1948 förordade grunderna
för dispositionen av under budgetåret 1948/49 inflytande
automobilskattemedelsinkomster, innebärande dels att för de i
statsrådsprotokollet under rubriken Vägunderhåll och vägbyggnader
angivna ändamål anvisas anslag om sammanlagt 191 200 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock att, i
den mån de under budgetåret inflytande inkomsterna av nämnda
medel skulle visa sig överstiga det belopp, varmed dessa inkomster
beräknats i riksstatsförslaget för samma budgetår, överskottet
skall tills vidare balanseras å statens automobilskattemedelsfond;
b)
att motionen II: 21 må anses besvarad med vad utskottet
ovan anfört.
10:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 35—39) föreslagit
riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 134 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Under tiden den 1 januari 1944—den 30 juni 1947 voro kostnaderna för
vägunderhållet på landet och i samhällen, där kronan är väghållare, upptagna
under ett reservationsanslag till barmarksunderhållet och ett förslagsanslag
till vinterväghållningen. Från och med innevarande budgetår bär den
ändringen genomförts, att medel till barmarksunderhållet och till vinterväghållningen
anvisas under ett gemensamt reservationsanslag, benämnt Vägunderhållet.
Detta är för nämnda budgetår uppfört med 124 200 000 kronor.
Till anslaget har vidare överförts den vid utgången av budgetåret 1946/47
kvarvarande behållningen å anslaget till Barmarksunderhållet om cirka
6 972 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller bland annat, att av det för
budgetåret 1947/48 anvisade anslaget till Vägunderhållet 100 200 000 kronor
äro avsedda för barmarksunderhållet, 20 000 000 kronor för vinterväghållningen
samt 4 000 000 kronor för oförutsedd förlängning av barmarkstiden,
försvårad vinterväghållning och s. k. katastrofskador. Vid beräkningen av
detta anslag utgick styrelsen från att barmarksunderhållet skulle bedrivas så,
att vägarna skulle kunna mottaga en trafik av högst samma omfattning som
år 1939, samt att vinterväghållningen skulle motsvara arbetet vid en i stort
sett normal vinter och vid oförändrad standard. Vidare grundades anslagsberäkningen
på 1946 års löne- och prisnivå.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
17
Beräkningen av anslaget för budgetåret 1948/49 har utförts efter samma
principer som för innevarande budgetår, dock att 1947 års löne- och prisnivå
tillämpats. De prestanda, som av vägförvaltningarna beräknades erforderliga
inom underhållets olika arbetsområden för budgetåret 1947/48, ha i huvudsak
lagts till grund för beräkningen av anslaget jämväl för budgetåret 1948/49,
dock har ökning ansetts böra ske i fråga om vissa arbeten för att möta den
ökade trafik som kan förutses med stöd av hittills företagna trafikräkningar.
Med hänsyn till svårigheterna att under det gångna året vidmakthålla grusvägbanorna
i tillfredsställande skick har styrelsen för budgetåret 1948/49 ansett
sig böra föreslå en ökning av kvantiteterna grus och dammbindningsmedel.
Jämfört med innevarande budgetår beräknas en ökning av kostnaderna för
grusning från 26 404 000 kronor till 29 630 000 kronor och för dammbindningsmedel
från 16 051 000 kronor till 21 200 000 kronor. Övriga underhållsarbeten
bär styrelsen i stort sett ansett böra utföras i samma omfattning som förutsatts
för innevarande budgetår. Dock beräknas vissa kostnadsökningar även
beträffande dessa arbeten bliva oundvikliga på grund av att kostnaderna för
löner och övriga förmåner för arbetarna höjts genom 1947 års vägunderhållsavtal.
Kostnaderna för smärre reparationer å belagd vägbana ha inräknats i vägunderhållsanslaget,
medan däremot medel för mera genomgående underhållsytbehandlingar
med avseende på beläggningar, vilka för budgetåret 1947/48
ingå i underhållsanslaget med 4 000 000 kronor, äskas i annat sammanhang.
Kostnaderna för vinterväghållningen under eu normal vinter ha av styrelsen
beräknats till cirka 21250 000 kronor, motsvarande en kostnadsökning
av 1 250 000 kronor gentemot för innevarande budgetår anslagna medel.
Denna höjning erfordras dels för ökade löner och höjda förmåner genom 1947
års vägunderhållsavtal, dels för ökning av erforderlig sandningsmängd.
Totala anslaget för vägunderhållet har styrelsen beräknat till 134 000 000
kronor. Av dessa medel komma enligt styrelsens mening 130 000 000 kronor
att förbrukas för normalt vägunderhåll. Återstående 4 000 000 kronor anses
erforderliga för att möta oförutsedd förlängning av barmarkstiden, försvårad
vinterväghållning samt s. k. katastrofskador. Det sålunda beräknade anslaget
fördelar sig på arbetskonton enligt följande sammanställning.
Kronor.
1. Grusning ........................................................................ 29 630 000
2. Flickning ..................................................................... 7 620 000
3. Dammbindning ............................................................... 21 200 000
4. Hyvling, sladdning ......................................................... 12 350 000
5. Underhåll av cykel- och gångbanor .................................... 160 000
6. Yägkropp ..................................................................... 6 240 000
7. Diken, slänter, frisiktsområden ....................................... 11 030 000
8. Skyddsräcken, vägmärken ................................................ 5 980 000
9. Broar ..............‘............................................................. 3 000 000
10. Bryggor ........................................................................ 70 000
11. Färjor ........................................................................... 3 900 000
12. Smärre reparationer och flickningsarbeten å belagd vägbana 3 000 000
2—59i ds Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr 6.
18
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Kronor.
13. Snöskydd ..................................................................... 3 770 000
14. Buskning ........................................................................ 870 000
15. Snöplogning .................................................................. 9 410 000
16. Snöskottning .................................................................. 790 000
17. Sändning ..................................................................... 3 300 000
18. Isröjning och snödikning ................................................ 1 800 000
19. Yissa personal- och administrationskostnader ..................... 5 880 000
20. Reserverat för försvårad vinterväghållning, katastrofskador
m. m............................................................................ 4 000 000
Summa kronor 134 000 000
Överrevisorerna för väg- och vattenby g gnadsväsendet ha i sin berättelse för
budgetåret 1946/47 lämnat en ingående redogörelse för orsakerna till det
dåliga skick, vari framför allt en stor del av huvudvägarna befinna sig. Enligt
överrevisorernas mening är det uppenbart att särskilda åtgärder måste
vidtagas för att bringa vägarna i en i förhållande till trafikens intensitet svarande
standard och att förhindra att vägarna åter komma i ett sådant skick
i vilket de varit under senaste tid.
Departementschefen framhåller bland annat, att de för vägunderhållet nu
disponibla medlen beräknas komma att helt förbrukas under innevarande
budgetår eller under den närmaste tiden efter budgetårets utgång. Beträffande
det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår beräknade
medelsbehovet av 134 000 000 kronor, innebärande en faktisk anslagsökning
med 13 800 000 kronor, har departementschefen anfört i huvudsak följande.
Av den angivna medelsökningen å 13 800 000 kronor beräknas 7 700 000
kronor erfordras för att möjliggöra en anpassning av anslagets storlek till 1947
års löne- och prisnivå, därav 6 100 000 kronor för löneökningar och 1 600 000
kronor för prisstegringen. Återstoden, 6 100 000 kronor, har avsetts för ökade
arbetskvantiteter, huvudsakligen i fråga om grusning och dammbindning. Härvid
är att märka att dessa ytterligare kvantiteter torde till större delen erfordras
för att reparera de brister i grusvägbanorna, som uppkommit under
den torra sommaren och den långa barfrosttiden under förra året.
Såsom framgår bland annat av överrevisorernas för väg- och vattenbyggnadsväsendet
redogörelse har det redan förut stora behovet av underhållsåtgärder
för vidmakthållande och förbättring av vägarnas standard
ytterligare accentuerats under det gångna året. Härtill har bidragit icke
blott den fortgående stegringen av motorfordonstrafiken utan även de exceptionellt
ogynnsamma klimatförhållandena under året, vilka i förening med
svårigheter av andra slag i väsentlig mån hindrat väg- och vattenbyggnadsverkets
ansträngningar att med de begränsade arbetskrafts- och materielresurser
som stå till buds bemästra de växande vägunderhållsuppgifterna.
Med hänsyn härtill och då såvitt nu kan bedömas förutsättningar torde föreligga
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att inom avsedd tid nyttiggöra
de av styrelsen äskade medlen, förordar jag i enlighet med styrelsens förslag,
att anslaget till Vägunderhållet för nästa budgetår anvisas med ett till
134 000 000 kronor förhöjt belopp. Jag har därvid, med biträdande även i
detta hänseende av styrelsens förslag, förutsatt, att kostnaderna för mera
omfattande renoveringsarbeten å befintliga vägbeläggningar i fortsättningen
skola få påföras det särskilda vägbeläggningsanslaget.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
19
TJtskottet vill till en början i anledning av vad överrevisorerna för väg- och
vattenbyggnadsväsendet anfört framhålla angelägenheten av att vägunderhållet
bedrives i en mot behoven svarande omfattning. Detta har uppenbarligen icke
kunnat ske under de senaste åren. Bidragande orsaker ha varit bristen på
materiel och arbetskraft. Utskottet har under nästföregående punkt framhållit
önskvärdheten av åtgärder, ägnade att i större omfattning tillgodose
vägväsendets behov av arbetskraft. Med hänsyn till den kapitalförstöring, som
blir en följd av ett alltför långtgående eftersättande av underhållsarbetena
och mindre förbättrings- och förstärkningsarbeten, synas allvarliga ansträngningar
böra göras för att söka tillgodose vägväsendets behov i nu angivna
hänseende.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens äskanden i fråga om vägunderhållet
möjliggöra en viss mindre ökning av underhållsarbetena i förhållande till dem
som beräknas komma till utförande under innevarande budgetår. Departementschefen
har tillstyrkt styrelsens medelsäskanden. Utskottet finner anslagsökningen
— 13,8 miljoner kronor, därav emellertid 7,7 miljoner kronor
motsvara beräknade löne- och prisstegringar — väl motiverad och har förty
intet att erinra mot bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Vägunderhållet för budgetåret 1948/49
anvisa ett reservationsanslag av 134 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
11 :o) Projektering av vägar och broar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 40 och 41), vilket innebär oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår till förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Projektering av vägar och broar för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
12:o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 41—44)
föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Beträffande de enbart för det statliga vägväsendet avsedda egentliga vägbyggnadsanslagen
har medelstillgången och medelsförbrukningen under budgetåren
1943/44—1947/48 uppgått till de belopp i miljoner kronor, som
framgå av följande sammanställning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
20 Statsutskottets utlåtande m 6.
Anslag
Nyanlägg- ning av
bygde- vägar
Nyanlägg- ning av
ödebygds- vägar
Byggande
av huvud- vägar
Om-
byggnad
av bygde- och öde- bygds- vägar
För- stärkning
och för- bättring
av vägar
Summa
Anvisat 1943/44 ..................
2,o
0,6
3,75
1,25
7,6
» 1944/45 ..................
2,o
1,0
3,9
1,7
—
8,6
» 1945/46 ..................
4.o
1,8
5,8
3,0
—
14,6
» 1946/47 ..................
8,5
3,8
10,5
5,7
7.0
35,0
Summa
16,5
6,7
23,95
11,65
7,o
65,8
Den 1 januari 1944 från tidigare
anslag överförd reservation......
c:a 2,8
c:a 1,2
C:a 5,3
C:a 2,3
—
c:a 11,6
Totalt anvisat 1943/44 -1946/47 inkl.
reservation ....................
» 19,3
» 7,9
» 29,25
» 13,95
7,o
» 77,4
Härav förbrukat under budgetåren
1943/44-1946/47 ................
» 6,4
» 3,2
» 6,65
» 4,55
1,9
» 22,7
Icke förbrukad behållning den 30
juni 1947 ....................
» 12,9
» 4,7
» 22,6
*) 9,4
5,i
» 54,7
Anvisat 1947/48 ..............
9,5
4,5
11,0
6,8
12.2
44,0
Vid ingången av budgetåret 1947/48
disponibla medel................
c:a 22,4
c:a 9,2
c:a 33,6
c:a 16,2
17,3
c:a 98,7
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller att, även om en förbättring i
läget på arbetsmarknaden skulle inträda under budgetåret 1948/49, redan nu
tillgängliga medel torde medgiva ett relativt omfattande vägbyggnadsprogram
för detta budgetår. Med hänsyn härtill har styrelsen funnit det ändamålsenligt
att frångå de hittills tillämpade allmänna principerna för automobilskattemedlens
fördelning och temporärt föreslå en förskjutning av medel för egentliga
väg- och brobyggnader till förmån för i första hand nya vägbeläggningar. Sålunda
äskar styrelsen under anslaget till Vägbeläggningar ett belopp av 50 miljoner
kronor för budgetåret 1948/49 mot anvisade 25 miljoner kronor för innevarande
budgetår. Styrelsen säger sig härvid hava särskilt beaktat det förhållandet
att beläggningar kräva relativt liten insats av manuell arbetskraft såväl
vid beläggningarnas utförande som vid deras underhåll. Härigenom skulle
enligt styrelsens uppfattning viss arbetskraft successivt kunna frigöras från
vägunderhållet till förmån för andra angelägna arbetsuppgifter inom vägväsendet.
Vid äskandet av medel för nyanläggningar och ombyggnader av vägar har
styrelsen utgått från, att de den 30 juni 1947 förefintliga reservationerna å
anslagen komma att vara bundna vid vissa i de fastställda flerårsplanerna ingående
företag. För att de fastställda planerna icke skola rubbas i vad avser
åren 1948 och 1949 böra därför, anser styrelsen, medel för budgetåret 1948/49
anvisas i sådan omfattning, att dessa belopp jämte redan anvisade medel för
budgetåret 1947/48 svara mot de belopp, varå flerårsplanerna för åren 1948
och 1949 äro baserade.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
21
Härutöver böra enligt styrelsens mening medel i vad avser anslagen till
Byggande av huvudvägar och Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar
anvisas i sådan omfattning, att anslagen lämna tillgång för utförande av erforderliga
tillfarter till sådana broar, till vilka byggnadsmedel redan anvisats
eller beräknas bliva anvisade för nästkommande budgetår. Av i propositionen
närmare angivna skäl har styrelsen i förevarande sammanhang också gjort
framställning om uppskov till ingången av år 1949 med den nu förestående
revideringen av gällande fyraårsplaner för nyanläggning, omläggning och förbättring
av bygdevägar och ödebygdsvägar.
Yad beträffar anslaget till Nyanläggning av bygdevägar för nästa budgetår
gör styrelsen hemställan om anvisande av 5,5 miljoner kronor för detta
ändamål.
Departementschefen har i förevarande sammanhang anfört följande.
Under punkten 9 har jag föreslagit, att av de till 210 miljoner kronor beräknade
automobilskattemedelsinkomsterna för budgetåret 1948/49 skulle sammanlagt
191 200 000 kronor disponeras för medelsanvisningar till de å riksstaten
under rubriken Vägunderhåll och vägbyggnader angivna anslagsändamålen.
Vid bifall härtill och under förutsättning att, såsom föreslagits under
punkterna 10 och 11, till Vägunderhållet och till Projektering av vägar och
broar anvisas 134 000 000 kronor respektive 800 000 kronor samt att — i enlighet
med i det följande framlagda förslag — under anslagsrubrikerna Bidrag
till städer och samhällen för tillhandahållande av mark m. m., Bidrag
till underhåll av vägar och gator, Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar
samt Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
anvisas sammanlagt 13 000 000 kronor, skulle härvid återstå ett belopp av
43 400 000 kronor att fördelas mellan övriga här ifrågavarande anslag, nämligen
de egentliga vägbyggnadsanslagen, anslaget till förstärkning och förbättring
av vägar, bidragsanslaget till byggande av vägar och gator, bidragsanslagen
till enskild väghållning samt vägbeläggnings-, stensättnings- och brobyggnadsanslagen.
Medelsanvisningen för innevarande budgetår å dessa anslag
uppgick till sammanlagt 104 800 000 kronor, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
nu föreliggande anslagsäskanden för samma ändamål avse totalt ett
belopp av 117 000 000 kronor.
Den nyss angivna anslagsramen av 43 400 000 kronor medger uppenbarligen
icke en medelstilldelning av tillnärmelsevis den omfattning, som väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen räknat med. Den förnyade avvägning mellan olika
anslagsändamål som således nu är nödvändig bör enligt min mening ske med
utgångspunkt från förhållandet mellan redan disponibla medel och den beräknade
medelsförbrukningen under nästa budgetår på de olika anslagen.
Vid en sådan jämförelse har jag funnit mig böra föreslå, att de anslag, å vilka
de under innevarande budgetår disponibla medlen — även vid en viss utvidgning
av verksamheten — kunna beräknas täcka medelsförbrukningen icke
blott under detta utan även under nästa budgetår, upptagas allenast med
formella belopp, förslagsvis av 100 000 kronor. Att för närvarande hopa ytterligare
medel på dessa anslag, där de ändock icke skulle komma till praktisk
användning inom avsedd tid, synes icke befogat — i varje fall icke
därest större utsikt finnes att omedelbart nyttiggöra medlen för andra i och
för sig angelägna anslagsändamål. Jag åsyftar härvid i främsta rummet vägbeläggningsarbetena.
Dessa arbeten, vilka kräva jämförelsevis små insatser
av arbetskraft och kunna utföras relativt snabbt, beräknas i många fall kunna
opaginerad Kontrollera mot PDF
99
Statsutskottets utlåtande nr 6.
giva betydande vinster icke blott för vägtrafiken i form av minskad bensinförbrukning
och minskat slitage m. m. utan även för den statliga väghållningen
genom minskning i vägunderhållskostnadema och i behovet av arbetskraft
för underhållet. Av denna anledning har nyligen byggnadstillstånd meddelats
för hela det arbetsprogram på 25 miljoner kronor, som inrymmes i det
för innevarande budgetår anvisade vägbeläggningsanslaget. Därjämte har
byggnadstillstånd också lämnats för de arbeten, till vilka medel beräknats
för innevarande budgetår under anslaget till Förstärkning och förbättring av
vägar och vilka delvis avse förarbeten för beläggningar. Såvitt nu kan bedömas
torde åtminstone vägbeläggningsanslaget komma att förbrukas under
loppet av år 1948. Även för vägförstärkningsanslagets del synas förutsättningar
föreligga för en ökad medelsförbrukning. Med hänsyn härtill böra
dessa båda anslag ställas i främsta rummet för tilldelning av ytterligare
medel.
De anslag, vilka med här angivna utgångspunkter böra för nästa budgetår
upptagas med formella belopp, äro enligt departementschefens mening i första
hand anslagen till Nyanläggning av bygdevägar, Nyanläggning av ödebygdsvägar,
Byggande av huvudvägar, Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar,
Stensättning av vägar samt Byggande av broar. Beträffande medelsförbrukningen
under budgetåret 1946/47 och de under innevarande budgetår
disponibla medlen å dessa anslag hänvisar departementschefen till en under
punkten 9 återgiven sammanställning, av vilken bland annat framgår att de vid
utgången av budgetåret 1946/47 å anslagen kvarvarande reservationerna uppgå
till respektive 12,9, 4,7, 22,6, 9,4, 5,i och 19,8 miljoner kronor, medan för samma
ändamål under innevarande budgetår äro anvisade ytterligare respektive 9,5,
4,5, ll,o, 6,8, 1,3 och 15,0 miljoner kronor. Departementschefen framhåller
vidare, att de för innevarande budgetår anvisade medlen å ifrågavarande anslag
till stor del icke fördelats mellan länen, varför möjlighet finnes för Kungl.
Maj:t att av denna reserv fördela ytterligare medel, i den män de tillgängliga
medlen i något län visa sig kunna förbrukas.
I anslutning härtill anför departementschefen följande.
Även beträffande bidragsanslagen till byggande av vägar och gator samt
till underhåll och byggande av enskilda vägar är, såsom framgår av den nyssnämnda
sammanställningen, medelstillgången mycket riklig i förhållande till
medelsförbrukningen under det sistförflutna budgetåret. Några särskilda
skäl att antaga att utgifterna å dessa anslag komma att bliva avsevärt större
under den närmaste framtiden synas icke för närvarande föreligga. Då de nu
tillgängliga medlen å anslagen till större delen äro disponerade genom olika
bidragsbeslut och ändringar av dessa dispositioner icke lämpligen kunna ske,
torde emellertid i förevarande fall ytterligare medel böra i viss utsträckning
anvisas.
Vad angår väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om uppskov med revideringen
av gällande fyraårsplaner till" ingången av år 1949, föreslår jag att
—- därest riksdagen icke uttalar erinran häremot — på Kungl. Maj:t får ankomma
att meddela föreskrifter om sådant uppskov.
I enlighet med vad jag i det föregående anfört föreslår jag, att anslaget
till Nyanläggning av bygdevägar för nästa budgetår uppföres med 100 000
kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6. ^
Bergh (I: 108) och den andra inom andra kammaren av herr Sveningsson rn. fl.
(II: 189), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bestämma preciserade belopp
för de till vägunderhåll och vägbyggnader i sjätte huvudtiteln under punkterna
12, 13, 14, 15, 23 och 24 föreslagna reservationsanslagen och att denna princip
även i framtiden skall tillämpas. ...
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen 1:108.
Utskottet har under punkten 9:o) förordat att det totala beloppet av för
budgetåret 1948/49 beräknade automobilskattemedel — bortsett från den extra
beskattning av biltrafikväsendet som årets riksdag beslutat — skall fordelas
å de anslag som enligt gällande grunder avräknas mot automobilskattemedlen.
Dessa medel beräknas för budgetåret 1948/49 komma att uppgå till 210 miljoner
kronor mot 245 miljoner kronor för innevarande budgetar, bedan
från automobilskattemedlen avräknats de belopp som enligt gällande regler
skola tillgodoföras anslag under nionde och elfte huvudtitlarna, tillhopa
1 394 000 kronor, återstå till fördelning å anslag under sjätte huvudtiteln
208 606 000 kronor. Enligt av utskottet i det föregående förordade förslag
erfordras för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vägförvaltningarna, de lokala
valnämnderna m. m., till vägunderhållet och till projektering av vägar och
broar sammanlagt 149 899 500 kronor. I det följande avser utskottet att tillstyrka
förslag med avseende å anslagen till bidrag till byggande och underhåll
av mindre hamnar och farleder, till statens bilmspektion, till statens väginstitut
och till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, som innebära
ianspråktagande av automobilskattemedel intill ett belopp av 2113 000
kronor. Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen till statens biltrafiknämnd
i avbidan på särskild proposition beräkna tillhopa 246 500 kronor.
Till fördelning å de egentliga väganslagen — bortsett från anslagen till vägunderhåll
och projekteringsverksamhet — skulle sålunda återstå (210 000 000
_1 394 000 — 149 899 500 — 2 113 000 — 246 500 =) 56 347 000 kronor. Departementschefen
har under dessa anslag förordat anvisande av 56 400 000
kronor.
Av den nu lämnade redogörelsen framgår att, vid bifall till departementschefens
förslag i fråga om anslagen till vägväsendet, samtliga för budgetåret
1948/49 beräknade automobilskattemedel i själva verket fördelats å lfragakommande
anslag under sjätte huvudtiteln. Utskottet kan darfor icke dela
den i motionerna I: 108 och II: 189 uttalade uppfattningen att Kungl. Maj:ts
förslag med avseende å fördelningen av automobilskattemedlen beträffande
vissa i motionerna angivna anslag skulle innebära en fullmakt för Kungl.
Maj:t att efter eget skön få företaga en förnyad avvägning av automobilskattemedlens
användning. Det är riktigt, att departementschefen beträffande vissa
anslag med hänsyn till storleken av under anslagen förefintliga reservationer
förordat anvisande av allenast mindre såsom »formella» betecknade belopp
av 100 000 kronor. Enligt utskottets mening kommer, vid bifall till Kungl.
opaginerad Kontrollera mot PDF
24
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Maj.ts förslag, till Kungl. Maj:ts eller underlydande myndighets förfogande
under här avsedda anslag att stå allenast summan av vid ingången av budgetåret
1948/49 under anslagen förefintliga reservationer och de för samma
budgetår anvisade beloppen, de senare för ett vart av anslagen uppgående till
100 000 kronor.
Den i motionerna I: 108 och II: 189 förordade omprövningen av fördelningen
av de för budgetåret 1948/49 beräknade automobilskattemedlen
skulle enligt utskottets uppfattning i sak innebära att i motionerna avsedda
anslag anslagen till nyanläggning av bygdevägar, nyanläggning av
ödebygdsvägar, byggande av huvudvägar, ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar,
stensättning av vägar och byggande av broar — skulle inom ramen
för automobilskattemedlen uppräknas på bekostnad av övriga anslag''.
Härutinnan får utskottet framhålla följande.
Departementschefen har -— under hänvisning till att automobilskattemedlen
för nästa budgetar beräknats komma att minska med omkring 45 miljoner
kronor — ansett att avvägningen mellan olika anslagsäskanden bör ske under
hänsynstagande till storleken av de under de olika anslagen förefintliga reservationerna
och den beräknade medelsförbrukningen under nästa budgetår. Utskottet
finner för sin del denna inställning under nu rådande förhållanden
med avseende å materiel och arbetskraft vara i princip riktig. Departementschefen
har med utgångspunkt från angivna princip föreslagit, att förenämnda
anslag, å vilka de under innevarande budgetår disponibla medlen — även vid
en viss utvidgning av verksamheten — kunna beräknas täcka medelsförbrukningen
icke blott under detta utan jämväl under nästa budgetår, skola upptagas
med allenast 100 000 kronor. Då i statsverkspropositionen redovisade uppgifter
icke omfatta storleken av de medel, som under budgetåren 1947/48 och
1948/49 beräknas kunna förbrukas under nu ifrågavarande anslag, har utskottet
från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen införskaffat uppgift härom. Med ledning
av dessa uppgifter har följande sammanställning utarbetats.
Anslag
Beräknad
medelsförbruk- ning budget- året 1947/48
Milj. kr.
Beräknad
reservation
8% 1948
Milj. kr.
Beräknad
medels förbruk- ning budget- året 1948/49
Milj. kr.
Beräknad
reservation
8% 1949
Milj. kr.
Nyanläggning av bygdevägar ......
6,5
15.9
6,5
9,4
Nyanläggning av ödebygdsvägar ...
3,3
5,9
3,3
2.6
Byggande av huvudvägar ..........
Ombyggnad av bygdevägar och öde-
7,4
26,2
7,4
18,8 1
bygdsvägar .................
4,7
11,5
4,7
6,8
3,7
Stensättning av vägar . .
1,8
5,0
1,3
Byggande av broar ...............
10,1
24,7
10,1
14,6 j
Av sammanställningen framgår, att mycket betydande reservationer — beträffande
samtliga de anslag, som nu förordas skola anvisas med allenast
100 000 kronor, väsentligt överstigande för innevarande budgetår anvisade
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
25
belopp — beräknas föreligga den 30 juni 1948. Vid sådant förhållande och
då, såsom departementschefen framhållit, större utsikt finnes att omedelbart
nyttiggöra automobilskattemedlen för andra, i och för sig mer angelägna anslagsändamål
— särskilt vägbeläggningsarbeten, som kräva relativt små insatser
av arbetskraft, som kunna utföras relativt snabbt och som för framtiden
äro ägnade minska behovet av arbetskraft för vägunderhållsarbeten —
finner sig utskottet sakna anledning förorda annan fördelning av automobilskattemedlen
å anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader än den Ivungl.
Maj:t föreslagit.
Departementschefen har framhållit, att de för innevarande budgetår under
nu förevarande anslag anvisade medlen till stor del .icke fördelats mellan länen,
varför möjlighet förefunnes för Kungl. Maj:t att ur förefintlig reserv fördela
ytterligare belopp, i den mån tillgängliga medel i något län skulle visa sig vara
otillräckliga. Utskottet vill i anslutning härtill framhålla, att därest till grund
för anslagsfördelningen mellan länen kommer att läggas huvudsakligast tillgången
på arbetskraft, vissa län kunna komma att i det långa loppet intaga
en gynnad ställning. Utskottet finner i likhet med departementschefen förklarligt
att i nuvarande läge tillgängliga anslagsmedel utnyttjas där förutsättningar
för deras förbrukande föreligga. Utskottet vill emellertid giva uttryck
åt den uppfattningen att, sedan mera normala förhållanden inträtt, ett tillrättaläggande
av sålunda av exceptionella förhållanden betingade temporära
förskjutningar i den normalt på behovsprövning beroende fördelningen av
tillgängliga anslagsmedel bör åvägabringas.
Vad departementschefen anfört i fråga om uppskov med revidering av gällande
fyraårsplaner har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet under
förevarande punkt hemställa,
a) att riksdagen må till Nyanläggning av bygdevägar för
budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen,
b) att motionerna I: 108 och II: 198 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
13:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Under hänvisning till vad utskottet
tidigare under punkt 12:o) anfört får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 13, s. 45), hemställa,
att riksdagen må till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
14:o) Byggande av huvudvägar. Under hänvisning till vad utskottet
tidigare under punkt 12:o) anfört får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 14, s. 45 och 46), hemställa,
opaginerad Kontrollera mot PDF
26
Statsutskottets utlåtande nr 6.
att riksdagen må till Byggande av huvudvägar för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
15:o) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Under hänvisning
till vad utskottet tidigare under punkt 12:o) anfört får utskottet, med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 46), hemställa,
att riksdagen må till Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
16:°) Förstärkning och förbättring av vägar. Kungl. Maj:t har (punkt
16, s. 46 och 47) föreslagit riksdagen att till Förstärkning och förbättring av
vägar för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 12 200 000 kronor.
Beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden för ifrågavarande
ändamål bär departementschefen anfört följande.
Be arbeten, för vilka förevarande anslag är avsett, utföras i regel i vägoch
vattenbyggnadsverkets egen regi och äro ofta i arbetsorganisatoriskt hänseende
sammankopplade med vägunderhållsarbetet. Såsom jag meddelat under
punkten 12, har byggnadstillstånd nyligen lämnats för utförande av förstärknings-
och förbättringsarbeten å vägarna till en sammanlagd kostnad av 12,2
miljoner kronor. Betta tillstånd är icke — såsom i tidigare fall skett -— begränsat
enbart till vid vägväsendet stadigvarande anställda underhållsarbetare
utan gäller ä,ven den arbetskraft i övrigt som arbetsmarknadskommissionen
kan ställa till förfogande. Jag räknar därför med att det skall bliva
möjligt att disponera ytterligare arbetskraft för hithörande ändamål.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat medelsbehovet för nästa
budgetår till 15 000 000 kronor, därav 8 000 000 kronor till förarbeten
för beläggningar och 7 000 000 kronor till diverse standardförbättringsarbeten.
Med hänsyn dels till den å anslaget föreliggande reservationen, som vid ingången
av budgetåret uppgick till cirka 5,1 miljoner kronor, dels till den begränsning
av det av styrelsen äskade anslaget till vägbeläggningar, som jag i
det följande kommer att föreslå, anser jag emellertid en medelsanvisning av
5 000 000 kronor i nuvarande läge böra kunna vara till fyllest.
Utskottet får, under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkterna
9:o), 10:o) och 12:o) anfört, hemställa,
att riksdagen må till Förstärkning och förbättring av vägar för
budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
17:o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark m. m.
Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 47 och 48) föreslagit riksdagen att till Bidrag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
27
till städer och samhällen för tillhandahållande av mark m. m. för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
För detta ändamål ha anvisats för budgetåret 1943/44 50 000 kronor samt
för vart och ett av budgetåren 1944/45—1946/47 100 000 kronor. Vid innevarande
budgetårs ingång kvarstod å anslaget en behållning av cirka 285 000
kronor. Beträffande anslagets ändamål och reglerna för dess disposition har
en redogörelse lämnats i 1944 års statsverksproposition.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelar, att anledningen till att endast
en ringa del av anslaget hitintills förbrukats varit dels den ringa vägbyggnadsverksamheten
under senare år, dels att framställningar om bidrag i regel
inkomma först sedan företagen påbörjats eller slutförts. Enligt styrelsens
beräkningar komma emellertid å anslaget kvarstående medel att så gott som
helt tagas i anspråk för bidrag till redan utförda eller för närvarande pågående
företag. Med ledning av från vägförvaltningarna infordrade uppgifter
beräknar styrelsen, att för budgetåret 1948/49 skulle behöva anvisas 600 000
kronor för här ifrågavarande ändamål.
Departementschefen har, under hänvisning till av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
lämnade ytterligare upplysningar rörande anslagsbehovet, uttalat
sig för att anslaget borde begränsas till 400 000 kronor.
Utskottet får, med tillstyrkande av Ivungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande
av mark m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett
reservationsanslag av 400 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
18:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. Kungl. Maj :t har (punkt
18, s. 48 och 49) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av vägar och
gator för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 12 200 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 7 450 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknar för budgetåret 1948/49, d. v. s.
arbetsåret 1948, med en betydande ökning av underhållsanslaget. Denna
ökning beror i första hand på det förhållandet, att anslaget sedan år
1944 icke omräknats med hänsyn till de förändringar, som inträtt dels beträffande
trafikens omfattning, dels beträffande löne- och prisnivån. När därför
en omräkning av underhållskostnaderna skall ske i samband med att styrelsen
fastställer ny underhållsberäkning för respektive städer och samhällen
beträffande fyraårsperioden 1948—1951, kommer den successiva ökning av
trafiken och av arbetslöner m. m., som pågått under åren 1944—1947, att på
en gång påverka underhållsanslaget.
opaginerad Kontrollera mot PDF
28
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Med ledning av motorfordonsbeståndets och trafikens utveckling beräknar
styrelsen trafiken under år 1948 till cirka 150 % av 1936 års trafik, vilket skulle
motsvara cirka 300 % av 1944 års trafik. Med hänsyn till att underhållsberäkningen
fastlåses för en period, som sträcker sig ytterligare tre år framåt i
tiden, anser styrelsen, att man vid anslagsberäkningen bör räkna med ett
något högre genomsnittsvärde för trafiken än som antagits för år 1948. Löneoch
prisnivån för här ifrågavarande arbeten under år 1947 uppvisar en ökning
jämfört med 1944 års nivå av cirka 30 %. Med hänsyn till svårigheten att
ställa någon prognos för den fortsatta utvecklingen har anslagsberäkningen
grundats på 1947 års löne- och prisnivå. En viss ökning av anslaget har även
förutsetts för trafikräkningar samt en vidgad användning av ljustrafiksignaler.
Under nu angivna förutsättningar och med ledning av erfarenheter från
underhållet i städerna och samhällena under perioden 1944—1947 beräknar
styrelsen anslaget för budgetåret 1948/49 till 12,2 miljoner kronor. Av den
ökning detta anslagsbelopp utvisar, jämfört med anslaget för budgetåret
1944/45, utgöra cirka 1,i miljon kronor kostnad för nytillkomna vägar
och gator, cirka 2,2 miljoner kronor merkostnader på grund av trafikökning
och cirka 2,2 miljoner kronor merkostnader på grund av den ändrade
löne- och prisnivån.
Departementschefen har ''utan erinran godtagit väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
anslagsberäkning.
Utskottet får, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 12 200 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
19:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt
19, s. 49—51) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar och
gator för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
För ändamalet ha för budgetåren 1944/45—1947/48 anvisats reservationsanslag
av respektive 2, 2,5, 8 och 10 miljoner kronor. Enligt nu gällande
bestämmelser utgår för byggande av allmän väg och iordningställande av för
biltrafiken viktig gata, i mån av tillgång å därtill anslagna medel, statsbidrag
med 95 % till städer och samhällen, som äro väghållare. Bidragen utgå enligt
en fördelningsplan, som efter länsstyrelsernas hörande upprättas och
fastställes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för tvåårsperioder.
Med hänsyn till rådande läge på arbetsmarknaden och till följd därav
uppkomna reservationer anser sig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, trots det
stora behovet av medel för här ifrågavarande slag av arbeten, böra begränsa
sitt anslagsäskande till för innevarande budgetår anvisat belopp eller 10 miljoner
kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
29
Departementschefen har anfört följande.
Anslaget till bidrag till byggande av vägar och gator är för innevarande
budgetår anvisat med 10 000 000 kronor. Därjämte kvarstår från föregående
budgetår en behållning av cirka 10 600 000 kronor. Nettoutgiften å anslaget
uppgick under budgetåret 1946/47 till ungefär 2 481 000 kronor.
Av de i 1946—1947 års fördelningsplan upptagna företagen, motsvarande
eu statsbidragskostnad av 13 000 000 kronor, beräknas vid utgången av år
1947 ha utförts arbeten endast för en statsbidragstilldelning av cirka 6 400 000
kronor. Dessutom ha under samma period utförts arbeten i förskott å
kommande program, motsvarande i statsbidrag cirka 1 600 000 kronor. De
under perioden utförda arbetena skulle alltså totalt motsvara en statsbidragstilldelning
av cirka 8 000 000 kronor.
För budgetåret 1948/49 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen askat ett
belopp av 10 000 000 kronor. Med hänsyn till storleken av förefintliga reservationsmedel
å anslaget och då detta anslag i likhet med de övriga väganslagen
bör hållas inom ramen för de beräknade automobilskattemedelsinkomsterna,
har jag funnit mig böra föreslå, att anslaget för nästa budgetår
begränsas till 5 000 000 kronor. Jag vill i detta sammanhang förutskicka,
att jag i det följande kommer att föreslå, att anslaget till Aägbeläggningar
får tagas i anspråk även för bidrag till beläggningsarbeten i städer och samhällen
som äro väghållare.
Utskottet får, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och gator
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
20:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 20, s. 51—53) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av
enskilda vägar m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av
4 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Till förevarande ändamål ha för budgetåren 1943/44—1947/48 anvisats
reservationsanslag av respektive 1 100 000, 2 180 000, 2 900 000, 3 215 000 och
4 000 000 kronor. Enligt budgetredovisningen uppgår reservationen å anslaget
per den 30 juni 1947 till ungefär 2 425 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har, med utgångspunkt från av länsstyrelserna
lämnade uppgifter, beräknat anslagsbehovet för nästkommande budgetår
till 4 200 000 kronor. Om anvisande av detta belopp gör styrelsen hemställan.
Departementschefen har anfört följande.
Enligt budgetredovisningen för budgetåret 1946/47 uppgick behållningen
per den 30 juni 1947 å anslaget till Bidrag till underhåll av enskilda vägar
m. m. till cirka 2 425 000 kronor. Härav utgjorde cirka 232 000 kronor ofördelad
behållning hos Kungl. Maj:t. Hos länsstyrelserna skulle alltså finnas
reservationer å sammanlagt (2 425 000—232 000) 2193 000 kronor. I vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens petita meddelas emellertid, att dessa reservationer
enligt av länsstyrelserna lämnade uppgifter skulle uppgå endast till
cirka 1 900 000 kronor. En ytterligare undersökning har därför gjorts i denna
opaginerad Kontrollera mot PDF
30
Statsutskottets utlåtande nr 6.
fråga, varvid framkommit att reservationerna hos länsstyrelserna enligt numera
föreliggande uppgifter skulle uppgå till sammanlagt 2 015 000 kronor,
därav 545 000 kronor som icke disponerats för bidragstilldelning. Om dessa
siffror äro riktiga, torde skillnaden mellan den på budgetredovisningen
grundade siffran av 2 193 000 kronor och nyssnämnda siffra av 2 015 000 kronor
bero på att vissa utgifter för underhållsbidrag i länsstyrelsernas kassabokföring
felaktigt påförts annat anslag.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa
budgetår kan sammanfattas på följande sätt.
Kronor
Egentligt underhållsbidrag för år 1948 till de vägar, vilka redan
,, ingå i bidragssystemet ......................................................... 3 480 000
Egentligt underhållsbidrag för år 1948 till vägar, vilka skola intagas
i bidragssystemet från och med detta år .............................. 675 000
Iståndsättningsbidrag till sistnämnda vägar .............................. 795 000
Avgår:
Beräknade besparingar å nyssnämnda belopp
Befintlig ofördelad behållning å anslaget ...........
Säger 4 950 000
250 000
500 000
750 000
Anslagsbehov kronor 4 200 000
Det beräknade nytillskottet av bidragsberättigade vägar uppgår enligt
styrelsens kalkyl till 3 630 km eller 140 km mer än tillskottet av nya vägar
för år 1947.
Styrelsens beräkning har icke givit mig anledning till annan erinran än
att jag — med hänsyn till den odisponerade behållning av 545 000 kronor,
som enligt numera föreliggande uppgifter fanns hos länsstyrelserna vid ingången
av budgetåret 1947/48 — anser att anslagets storlek utan någon väsentlig
rubbning av styrelsens bidragsplan bör kunna begränsas till det för innevarande
budgetår anvisade beloppet av 4 000 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Gustav Emil
Andersson (I: 72) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson i Vä
to. fl. (II: 131), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om skyndsam utredning angående införande av statsbidrag till
anskaffande av vägmaskiner, som inköpas av kommun eller ekonomisk förening
för att användas till underhåll av enskilda vägar.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionen II: 131.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag med avseende å storleken av det
anslag som till förevarande ändamål äskas för nästa budgetår.
Yad härefter angår det i motionerna I: 72 och II: 131 framställda förslaget
att utredning måtte verkställas angående införande av statsbidrag till
anskaffande av vägmaskiner får utskottet erinra att statsutskottet vid
1946 års riksdag i anledning av motioner i liknande syfte framhöll, att då
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
31
enskilda väghållare hos vägförvaltningarna kunde till självkostnadspris förhyra
vägmaskiner det icke syntes tillrådligt att införa en ny bidragsform,
innan praktisk erfarenhet vunnits rörande den ifrågasatta verksamheten.
Riksdagen beslöt att motionerna icke skulle till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Erfarenheterna synas emellertid giva vid handen att den av utskottet antydda
vägen icke är praktiskt framkomlig med hänsyn såväl till att vägförvaltningarna
icke kunna i erforderlig omfattning och på lämplig tid utlåna
sina maskiner som till att dessa mindre väl lämpa sig för vägarbeten, varom
bär är fråga.
Ett ökat utnyttjande av maskinell utrustning för vägarbetena är uppenbarligen
att förorda såväl med hänsyn till angelägenheten att i möjligaste
mån begränsa anspråken på arbetskraft som i syfte att förbilliga och
rationalisera vägarbetena. Det är emellertid uppenbart att anskaffningen
av erforderliga maskiner ekonomiskt kommer att ställa stora anspråk på de
enskilda väghållarna. Det är möjligt att en dylik anskaffning icke kan påräknas
i någon större utsträckning med mindre statsbidrag kan erhållas till
täckande av någon del av anskaffningskostnaden. Det synes därför utskottet
motiverat att den av motionärerna förordade utredningen kommer till stånd.
En dylik utredning bör givetvis bedrivas helt förutsättningslöst. Vid utredningen
synas böra beaktas jämväl frågor av mer organisatorisk art, t. ex. avseende
vilka organisationer som skola kunna erhålla bidrag, om särskilda
föreskrifter böra meddelas om central anskaffning av maskinerna genom vägförvaltningarna,
om kontrollåtgärder kunna befinnas erforderliga i fråga om
maskinparkens användning m. m.
Utskottet får under åberopande av det anförda hemställa,
att riksdagen må
a) till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. in. för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen;
b) i anledning av motionerna I: 72 och II: 131 i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande införande av statsbidrag
till anskaffande av vägmaskiner för underhåll av enskilda
vägar.
21 :o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt
21, s. 53—56) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda
vägar för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 3 800 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr Sveningsson m fl. väckt motion
(II: 253), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att anvisa ett till
opaginerad Kontrollera mot PDF
32
Statsutskottets utlåtande nr 6.
5 000 000 kronor förhöjt anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen, till
bidrag till byggande av enskilda vägar ävensom att ändra vederbörande författningsbestämmelse
så, att enskilt vägbyggnadsföretag i avbidan på anslag
må kunna igångsättas omedelbart sedan bidragsansökningen konstaterats äga
alla förutsättningar för dess beviljande, varom förhandsbesked skall lämnas
sökanden av vederbörande myndighet,
dels en inom andra kammaren av herr Sveningsson väckt motion (II: 254),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att höja den statliga bidragsprocenten
vid byggande, iståndsättande och underhåll av enskild väg till 80 %
av den beräknade kostnaden.
Till ifrågavarande ändamål ha för de senaste fem budgetåren anvisats reservationsanslag
av respektive 600 000, 1 200 000, 2 500 000, 3 200 000 och
5 000 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller bland annat, att anslaget på
grund av redan fattade bidragsbeslut kommer att för budgetåret 1948/49 vara
bundet med ett belopp av cirka 2 700 000 kronor. Därest nya företag i fortsättningen
skola kunna påbörjas i samma utsträckning som innevarande budgetår,
beräknar styrelsen för budgetåret 1948/49 ett anslagsbehov av 5 800 000 kronor.
Med hänsyn dels till behovet av medel å övriga anslag som skola avräknas
mot automobilskattemedlen och dels till förefintliga reservationer anser
sig emellertid styrelsen böra inskränka sitt anslagsäskande att motsvara ett
njbyggnadsprogram av ungefär samma omfattning som under budgetåret
1946/47 eller för cirka 1 700 000 kronor. Anslaget skulle därvid komma att
uppgå till (2 700 000 + 1 700 000) 4 400 000 kronor.
Efter att ha erinrat om att på uppdrag av Kungl. Maj:t och delvis i anslutning
till vissa vid 1947 års riksdag motionsvis väckta frågor en utredning
igångsatts rörande behovet av och formerna för en ändring i grunderna för
statsbidrag till enskild väghållning, har departementschefen ytterligare anfört
följande.
Till bidrag till byggande av enskilda vägar stå för innevarande budgetår
till förfogande ett belopp av sammanlagt cirka 11 150 000 kronor, varav cirka
6 150 000 kronor utgöra kvarstående medel från förra budgetåret. Nettoutgiften
å anslaget uppgick under sistnämnda budgetår till cirka 1 760 000
kronor. Såsom framgår av dessa siffror råder även på förevarande område
en avsevärd disproportion mellan medelstillgången och den verkliga investeringsvolymen.
Enligt min mening föreligga skäl för att nu åtminstone i
någon mån söka anpassa anslagets storlek till det faktiska medelsbehovet.
Jag vill därför förorda, att länsstyrelserna vid beviljande av statsbidrag i fortsättningen
också undersöka och beakta vid vilken tidpunkt de ifrågasatta
byggnadsföretagen kunna beräknas komma till utförande. Eftersom hithörande
arbeten åtminstone i vissa fall utföras av intressenterna själva, bölden
här rekommenderade principen även kunna få den effekten att stimulera
vederbörande till att påskynda igångsättandet av arbetet.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit att anslaget för nästa
budgetår anvisas med 4 400 000 kronor. Härav beräknas 2 700 000 kronor
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
33
erfordras för fortsättnings- och slutbidrag till företag, vilka delvis redan erhållit
bidrag. Återstoden, 1 700 000 kronor, är avsedd för bidrag till nya företag.
Detta belopp överensstämmer till sin storlek med motsvarande medelsanvisning
för budgetåret 1946/47.
Därest de nyss anförda synpunkterna på bidragsbeviljandet beaktas,
synes en nedsättning av det av styrelsen äskade beloppet utan olägenhet
kunna ske. Den övergång till en mera exakt anslagsberäkning, som jag sålunda
här velat ifrågasätta, torde emellertid i avbidan på ytterligare erfarenhet
böra ske successivt. Jag har härvid stannat vid att föreslå, att anslaget
för nästa budgetår bestämmes till 3 800 000 kronor.
TJtskottet delar departementschefens uppfattning att skäl föreligga att söka
anpassa storleken av förevarande anslag till det faktiska medelsbehovet.
Under erinran att under anslaget för innevarande budgetår stå till förfogande
omkring 11 150 000 kronor, ävensom att nettoutgifterna å anslaget under budgetåret
1946/47 uppgingo till omkring 1 760 000 kronor finner utskottet anledning
saknas tillstyrka bifall till motionen II: 253, i vad densamma avser
yrkande om höjt anslag. Utskottet får således i fråga om medelsanvisningens
storlek tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
I motionen II: 253 har vidare hemställts, att riksdagen måtte besluta
ändra gällande statsbidragsbestämmelser därhän att enskilt vägbyggnadsföretag
i avbidan på anslag skall kunna igångsättas omedelbart sedan bidragsansökningen
konstaterats äga alla förutsättningar för dess beviljande.
Enligt gällande bestämmelser må ej byggnadsbidrag utgå till arbete, som
påbörjats innan statsbidrag beviljats, där ej särskilt tillstånd till brådskande
arbetes utförande meddelats av länsstyrelse. Möjlighet föreligger sålunda
redan nu att meddela förhandstillstånd i vissa fall. En vidgad rätt att påbörja
vägbyggnadsföretag innan statsbidrag beviljats kan befaras medföra
svårigheter för länsstyrelserna att fördela statsbidragsmedlen efter angelägenhetsgrad
vid det tillfälle då bidragsmedlen bliva tillgängliga. Statsutskottet
vid 1947 års riksdag har i anledning av motioner i enahanda syfte
uttalat, att utskottet i dåvarande situation icke ansett sig böra tillstyrka bifall
till vidtagande av här avsedda ändring av statsbidragsgrunderna. Utskottet
finner icke skäl nu vara förebragta som tala för ett frångående av
denna uppfattning. Utskottet kan sålunda icke heller tillstyrka bifall till
motionen i denna del.
I motionen II: 254 har förslag framlagts om höjning av den statliga
bidragsprocenten vid byggande, iståndsättande och underhåll av enskild väg
till 80 % av den beräknade kostnaden. Jämväl vid 1947 års riksdag väcktes
motioner om höjning av bidragsprocenten. Statsutskottet framhöll i anledning
av motionerna, att frågan om vidgat stöd åt den enskilda väghållningen var
under utredning, varför utskottet icke ansåg sig kunna förorda bifall till
motionerna. Utskottet fann emellertid önskvärt att berörda utredning bedreves
med sådan skyndsamhet, att förslag i ämnet skulle kunna föreläggas
1948 års riksdag. Departementschefen har nu meddelat, att utredningen utvidgats
att omfatta avsedda spörsmål, men att utredningsarbetet av olika
3—59i 48 Bihan g till riksdagens protokoll 1948. (i samt. Nr 6''.
opaginerad Kontrollera mot PDF
34
Statsutskottets utlåtande nr 6.
anledningar icke fortskridit så långt att förslag i ämnet kan föreläggas årets
riksdag. Utskottet vill framhålla angelägenheten av att utredningen bedrives
med största möjliga skyndsamhet. Under hänvisning till vad sålunda förekommit
får utskottet föreslå att berörda motion II: 254 ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 253, i vad den avser anslagsberäkningen,
till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 3 800 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen;
b) att motionen II: 253, i vad den icke berör anslagsberäkningen,
icke må av riksdagen bifallas;
c) att motionen II: 254 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
22:o) Vägbeläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 22, s. 56—59) föreslagit
riksdagen att till Vägbeläggningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Efter vägväsendets förstatligande ha till vägbeläggningar anvisats anslag
för budgetåren 1945/46—1947/48 å respektive 3, 4,8 och 25 miljoner kronor.
I samband med äskandet av medel till vägbeläggningar för nästa budgetår
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, att användningsområdet för
ifrågavarande anslag utsträckes i vissa hänseenden.
Styrelsen påpekar till en början att anslaget enligt gällande föreskrifter
icke är avsett för beläggningar i städer och samhällen som själva
äro väghållare. För närvarande ha dessa städer och samhällen möjlighet
att med statsbidrag finansiera beläggningar antingen genom företagets intagande
i fördelningsplan eller genom bidrag ur underhållsanslaget till den
årliga annuiteten. Härutöver kunna i mindre utsträckning bidrag erhållas
ur anslaget till Stensättning av vägar. Av vissa skäl ha dock ifrågavarande
finansieringsmöjligheter icke utnyttjats i någon stö itc omfattning.
Vid upprättande av program för beläggningsarbeten på landsbygden med
innevarande års anslag har styrelsen i flera fall ansett sig i programmet böra
upptaga företag intill stadsgränserna. På delen mellan stadskärnan och
stadsgränsen kommer i ett flertal fall vägen att kvarligga som grusväg,
då styrelsen icke haft möjlighet att in jämka denna del i fördelningsplanen
eller i övrigt vidtaga åtgärder för företagets beläggning. Det är för
övrigt, framhåller styrelsen, i många fall av praktiska skäl lämpligt att utföra
beläggningar, som sträcka sig över stadsgränsen. Styrelsen har härigenom
kommit till den uppfattningen, att anslaget till Vägbeläggningar bör på motsvarande
sätt som gäller beträffande anslagen till Stensättning av vägar och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6. 35
Byggande av broar disponeras för utförande av beläggningar jämväl av statsbidragsberättigade
vägar och gator inom städer och samhällen som äro väghållare.
Styrelsen, som förutsatt att viss del av förevarande anslag skulle få disponeras
för utförande på landsbygden av erforderliga ytbehandlingar och slitlager
på äldre beläggningar, anser sig liksom föregående år böra framhålla de
betydande fördelar som utförandet av vägbeläggningar innebär för trafiken och
för vägunderhållet. Beträffande behovet av beläggning på allmänna vägar och
för biltrafiken viktiga gator inom städer och samhällen som äro väghållare
utvisar en inom styrelsen verkställd preliminär beräkning ett aktuellt behov av
beläggning på sammanlagt 1 000 km vägar och gator, varav 540 km på huvudvägar
eller huvudgator och 460 km på övriga statsbidragsberättigade vägar och
gator. Kostnaderna för detta program beräknas exklusive förarbeten till cirka
40 miljoner kronor. I sina år 1946 avgivna petita har styrelsen beräknat att det
då aktuella behovet av beläggningar på landsbygden motsvarade en kostnad
av omkring 500 miljoner kronor. Ehuru detta behov borde tillgodoses snarast
möjligt, har styrelsen — med hänsyn dels till läget på material- och arbetsmarknaden,
dels till automobilskattemedlens beräknade storlek och avvägningen av
dessa medels användning för olika ändamål — ansett sig böra för budgetåret
1948/49 stanna vid att äska ett belopp av 50 miljoner kronor till utförande av
beläggningar.
Jämväl överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet ha i sin berättelse
understrukit angelägenheten av att permanentbeläggning av de mera
trafikerade vägarna sker med all den skyndsamhet som tillgång på material och
arbetskraft gör möjligt.
Departementschefen har anfört följande.
För att något belysa den ekonomiska betydelsen av de för den närmaste
framtiden aktuella vägbeläggningsarbetena har jag ansett mig böra i förevarande
sammanhang sammanfattningsvis redogöra för resultatet av en inom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställd trafikekonomisk beräkning beträffande
de beläggningsarbeten, vilka äro avsedda att utföras med anlitande av
det för innevarande budgetår anvisade vägbeläggningsanslaget å 25 000 000
kronor. Kalkylen, som delvis grundar sig på amerikanska undersökningsresultat
och erfarenhetssiffror, kan givetvis icke göra anspråk på att till alla delar
vara fullt exakt men torde i varje fall ge en ungefärlig uppfattning om storleksordningen
av de vinster man här kan räkna med. Enligt ifrågavarande
kalkyl skulle det angivna beläggningsprogrammet komma att medföra en
årlig besparing för vägtrafiken och vägunderhållet med sammanlagt 6 230 000
kronor, fördelat med 1 000 000 kronor på bensinförbrukning, 150 000 kronor
på oljeförbrukning, 250 000 kronor på ringslitage, 2 670 000 kronor på bilreparationer,
1 000 000 kronor på avskrivningskostnader för motorfordon
samt 1 160 000 kronor på vägunderhållskostnader. Ben beräknade besparingen
per år motsvarar cirka 24,5 % av anläggningskapitalet, 25 000 000 kronor. Om
detta kapital förutsättes skola förräntas efter 3 % och beläggningarna avskrivas
på 15 år, blir nettobesparingen cirka 14 %. Vid vissa amerikanska
undersökningar har påvisats att bilarnas reparationskostnader bliva genomsnittligt
20 % högre på grusvägar än på belagda vägar. Med utgångspunkt
opaginerad Kontrollera mot PDF
36
Statsutskottets utlåtande nr 6.
bland annat från detta relationstal bär i det nu förevarande fallet framräknats
en besparing i arbetskraft per år av 200 årsverkstadsarbetare. För vägunderhållets
del beräknas den årliga besparingen i arbetskraft uppgå till 90 årsarbetare.
I sina petita för budgetåret 1947/48 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uppgivit, att det skulle vara förenat med god ekonomi att utföra vägbeläggningsarbeten
i sådan omfattning, att av landets vägnät cirka 25 000 km bliva
försedda med enkla beläggningar och cirka 1 500 km med högklassiga beläggningar.
Den totala kostnaden för ett sådant program har av styrelsen beräknats
till 500 miljoner kronor.
För årets beläggningsprogram, vilket omfattar cirka 800 km vägar, föreligger,
såsom tidigare nämnts under punkten 12, numera byggnadstillstånd.
Beträffande detta tillstånd gäller samma villkor som i fråga om byggnadstillståndet
för förstärknings- och förbättringsarbetena. Enligt vad jag inhämtat
från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen väntas det bliva möjligt att anskaffa
erforderliga kvantiteter asfalt eller andra bindemedel för nu ifrågavarande
beläggningsarbeten.
Såvitt för närvarande kan bedömas torde det med hänsyn framför allt till
de växande materialsvårigheterna finnas ringa utsikt att, på sätt styrelsen förutsatt
i sina nu föreliggande petita, utvidga beläggningsverksamheten under
nästa år till det dubbla. Å andra sidan anser jag icke befogat att för nästa
hudgetår sänka anslagets storlek under nuvarande nivå. Med hänsyn till vad
sålunda anförts och för att anslaget skall kunna hållas inom ramen för automobilskattemedelsinkomsterna
föreslår jag, att detsamma för budgetåret
1948/49 anvisas med oförändrat belopp av 25 000 000 kronor.
Yad angår styrelsens förslag att anslaget, i överensstämmelse med vad som
gäller beträffande stensättnings- och brobyggnadsanslagen, skulle få användas
även för bidrag till beläggningsarbeten på allmänna vägar och för biltrafiken
viktiga gator i städer och samhällen som äro väghållare, synas mig praktiska
skäl tala för en dylik utvidgning av anslagets ändamål. Därest riksdagen icke
framställer erinran mot förslaget, torde det få ankomma på Ivungl. Maj:t att
meddela föreskrift om en sådan ändring. Till förslaget om överflyttning av
vissa underhållskostnader för beläggningar från vägunderhållsanslaget till
här ifrågavarande anslag har jag redan förut under punkten 10 givit min anslutning.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Karl Andersson
m. fl. (I: 109) och den andra inom andra kammaren av herr Mårtensson
m. fl. (II: 180), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
ville framhålla angelägenheten av att arbetstillstånd för statliga stensättningsarbeten
framdeles måtte beviljas i större utsträckning än vad som skett under
de senare åren och att berörda tillstånd beviljas i den utsträckning, som med
hänsyn till trafik och underhållskostnader kunna befinnas vara nödvändiga.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet
hänvisa till motionen I: 109.
JJtskottet vill till en början erinra om överrevisorernas för väg- och vattenbyggnadsväsendet
uttalande att biltrafiken på de flesta huvudvägar med
grusbanor är så stor, att banorna endast med största svårighet och med onödigt
stora kostnader kunna hållas i ett för trafiken tillfredsställande skick.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
37
överrevisorerna ha därför förordat att av olika skäl — minskning av behovet
av arbetskraft för underhållsarbeten och besparing för folkhushållet genom
väsentligt minskat slitage och minskad förbrukning av bränsle m. m. — permanenttbeläggning
av mera trafikerade vägar sker med all den skyndsamhet
som är möjlig med hänsyn till tillgången på materiel och arbetskraft.
Den av departementschefen lämnade redogörelsen rörande den trafikekonomiska
beräkningen beträffande under budgetåret 1947/48 ifrågakommande
beläggningsarbeten ger vid handen att en ökad beläggningsverksamhet
är väl försvarad såväl rent ekonomiskt som ur synpunkten att spara arbetskraft.
Utskottet delar den uppfattningen att inom ramen för automobilskattemedlen
ett relativt stort belopp bör avses för vägbeläggningar. Utskottet tillstyrker
därför att för nästa budgetår anslaget till vägbeläggningar uppföres
å riksstaten med samma belopp som för innevarande budgetår eller med
25 miljoner kronor. Yad departementschefen anfört i fråga om anslagets användning
jämväl för bidrag till beläggningsarbeten på allmänna vägar och
på för biltrafiken viktiga gator i städer och samhällen, som äro väghållare,
har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.
Den av departementschefen framlagda kalkylen avser, enligt vad utskottet
erfarit, asfaltbeläggning; den torde emellertid icke avse beläggning med asfalt
av den mest högklassiga kvaliteten, då rådande importsvårigheter lägga hinder
i vägen för användning av denna metod.
I de likalydande motionerna I: 109 och II: 180 har påpekats den starka
begränsning av stensättningsarbeten, som under senare tid ansetts motiverad
av bristen på arbetskraft. I motionerna har framhållits angelägenheten av att
arbetstillstånd för statliga stensättningsarbeten beviljas i större utsträckning
än vad som skett under de senaste åren.
Enligt utskottets mening skulle det varit av värde att i statsverkspropositionen
framlagts en jämförande ekonomisk kalkyl jämväl i fråga om beläggningar
med gatsten. Utskottet vill emellertid framhålla att, enligt gängse
uppfattning, underhållskostnaderna vid stenbeläggning i vart fall torde väsentligt
understiga dem som erfordras vid en asfaltbeläggning enligt nu tillämpad
metod, varjämte bör beaktas den större livslängden hos vägbanan å en stensatt
väg. De skäl, som åberopats för ökad permanentbeläggning med asfalt,
synas därför i minst lika hög grad gälla beläggning med gatsten.
Av för utskottet tillgängliga uppgifter framgår emellertid, att av de beläggningsarbeten
som kommit till utförande under förra året allenast fyra
kilometer av omkring 275 utförts med stenbeläggning. Enligt av motionärerna
till utskottet under hand, med utnyttjande av numera tillgänglig statistik,
lämnade uppgifter har statens stenlager trots avlastning av sten, avsedd för
samhällen, endast obetydligt nedgått i omfattning.
Utskottet vill icke minst ur de synpunkter departementschefen anfört till
stöd för lämpligheten att utföra beläggningsarbeten ifrågasätta, huruvida icke
en ökad användning av smågatsten är att förorda vid genomförande av det
38
Statsutskottets utlåtande nr 6.
aktuella permanentbeläggningsprogrammet. Detta gäller särskilt sådana i
motionerna berörda permanentarbeten, där vägbanan iordningställts och stenen
ligger framkörd. Vad motionärerna anfört om vikten att bereda förefintlig
stensättarkår sysselsättning inom yrket är enligt utskottets mening jämväl
förtjänt av beaktande. Utskottet vill i anslutning härtill framhålla att, enligt
vad utskottet erfarit, här icke kan bliva fråga om några större anspråk på
utnyttjandet av tillgänglig arbetskraft. Utskottet vill därför, under hänvisning
till vad sålunda anförts, framhålla önskvärdheten av att vid planläggningen
av utnyttjandet av anslaget till vägbeläggningar och vid prövning av
ansökning om byggnadstillstånd för ifrågakommande vägbvggnadsarbeten
vederbörlig hänsyn tages till de fördelar, som ur olika synpunkter stå att vinna
vid permanentbeläggning genom stensättning.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) till Vägbeläggningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett
reservationsanslag av 25 000 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen;
b) i anledning av motionerna I: 109 och II: 180 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.
23:o) Stensättning av vägar. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s. 59 och 60)
föreslagit riksdagen att till Stensättning av vägar för budgetåret 1948/49 anvisa
ett reservationsanslag av 100000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Under budgetåret 1947/48 disponibla medel å förevarande anslag uppgå
till cirka 6,3 miljoner kronor, varav cirka 5 miljoner kronor utgöra kvarstående
behållning från föregående budgetår. Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden
räknar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med att en avsevärd
reservation kommer att föreligga å anslaget även vid utgången av innevarande
budgetår. Styrelsen har därför ansett sig böra begränsa sitt anslagsäskande
för budgetåret 1948/49 till 400 000 kronor.
Under hänvisning till vad tidigare anförts under punkten 12 i statsverkspropositionen
föreslår departementschefen, att här ifrågavarande anslag för
nästa budgetår uppföres med ett formellt belopp av 100 000 kronor.
TJtskottet, som bemärkt att under innevarande budgetår 6,3 miljoner kronor
stå till förfogande för ifrågavarande ändamål, varav omkring 5 miljoner kronor
utgöra reservationer från tidigare budgetår, har icke funnit något vara att
erinra mot Kungl. Maj :ts förslag att anslaget för nästa budgetår uppföres
å riksstaten med ett belopp av allenast 100 000 kronor.
Under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten 22:o) anfört i
anledning av motionerna I: 109 och II: 180 får utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 6.
39
att riksdagen må till Stensättning av vägar för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
24:o) Byggande av broar. Kungl. Maj:t har (punkt 24, s. 00—04) föreslagit
riksdagen att till Byggande av broar för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Mattsson
m. fl. (I: 21) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson i Torp
m. fl. (II: 40), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att för påbörjande
av broförbindelse från öarna Orust och Tjörn till fastlandet för nästkommande
budgetår anvisa ett anslag av 100 000 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får
utskottet hänvisa till motionen II: 40.
Anslaget har för budgetåren 1943/44—1947/48 anvisats med respektive 3,
3,5, 4, 12 och 15 miljoner kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller, att en inom styrelsen verkställd
utredning rörande praktiskt taget samtliga vägbroar med fri spännvidd
större än 3 meter visar, att omkring 33 % av de undersökta broarna
måste förstärkas eller ombyggas för att desamma skola kunna upplåtas för
det enligt vägtrafikstadgan tillåtna hjultrycket, 2,5 ton. Då ett flertal av
dessa broar — särskilt de som äro utförda i trä — därjämte äro i mindre gott
skick, framstår deras omedelbara ombyggnad som en tvingande nödvändighet.
Utredningen har vidare utvisat, att 43 % av de undersökta broarna måste
förstärkas eller ombyggas för att det tillåtna hjultrycket skall kunna höjas
till 3 ton och 61 % för att en höjning skall kunna ske till 4 ton. Utredningen
har sålunda påvisat att bärförmågan hos landets broar måste anses vara synnerligen
otillfredsställande. Till de civila kraven på ökning av broarnas bärförmåga
komma därjämte militära önskemål att på vissa vägar kunna framföra
stridsvagnar och kanoner.
Kostnadsberäkningar av de broombyggnader och broförstärkningar, som
anses böra ske omedelbart, ha verkställts beträffande 17 län och utvisa en
total kostnadssumma av cirka 150 miljoner kronor.
Enligt styrelsens uppfattning måste en ombyggnad av landets vägbroar
utföras i möjligast snabba takt, enär eljest allvarlig fara föreligger för trafiksäkerheten.
Betydande trafikinskränkningar till men för transportväsendet
torde även bliva en följd av ett försenat ombyggnadsprogram.
För budgetåret 1947/48 ha anvisats 15 miljoner kronor till byggande av
broar. Inberäknat den vid budgetårets ingång förefintliga reservationen av
cirka 19,8 miljoner kronor stå alltså för detta budgetår till förfogande ett
belopp av cirka 34,r miljoner kronor. Med ledning av från vägförvalt
-
40
Statsutskottets utlåtande nr 6.
ningarna infordrade uppgifter beräknar styrelsen medelsförbrukningen för
innevarande budgetår till cirka 10 miljoner kronor. Behållningen å anslaget
skulle vid ingången av budgetåret 1948/49 härvid komma att uppgå till närmare
25 miljoner kronor. Denna behållning jämte de medel som komma att
anvisas för budgetåret 1948/49 är avsedd för bestridande av kostnader för
företag, som utföras dels under sista halvåret 1948 och dels under hela
arbetsåret 1949. Styrelsen räknar med att planläggningsarbetena vid denna
tidpunkt skola ha fortskridit så långt att utöver den vid ingången av budgetåret
1948/49 beräknade behållningen ytterligare avsevärda medel kunna
förbrukas under ifrågavarande period om ett och ett halvt år, doek under
förutsättning av erforderlig tillgång på arbetskraft och material.
Styrelsen anser emellertid att — oaktat det föreliggande enorma behovet
av brobyggnadsarbeten — anslaget för nästa budgetår kan bestämmas till
10 miljoner kronor.
Till anordnande av broförbindelse m. m. från öarna Orust och Tjörn till
fastlandet har styrelsen för nästa budgetår äskat ett särskilt anslag av
500 000 kronor. 1 samband härmed har styrelsen lämnat en närmare redogörelse
för nuvarande trafikförbindelser mellan öarna och fastlandet ävensom
för de alternativa förslag till broförbindelse som föreligga. Enligt styrelsens
mening är frågan om anordnande av fast förbindelse från öarna Orust
och Tjörn till fastlandet av sådan angelägenhetsgrad, att arbetena böra igångsättas
snarast möjligt.
Departementschefen har bland annat framhållit, att den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
förordade allmänna höjningen av broarnas standard utgör
den för närvarande kanske mest angelägna uppgiften inom vägväsendet.
I nuvarande materiel- och arbetsmarknadsläge måste emellertid möjligheterna
att åstadkomma några större resultat på detta område betecknas som jämförelsevis
små. Med hänsyn härtill och då de för löpande budgetår disponibla
medlen å broanslaget, uppgående till cirka 34,8 miljoner kronor, anses
tillräckliga för att finansiera även den brobyggnadsverksamhet, som kan förutses
för nästa budgetår, föreslår departementschefen i anslutning till vad
tidigare anförts under punkten 12 i statsverkspropositionen, att anslaget för
nästa budgetår uppföres allenast med ett formellt belopp av 100 000 kronor.
Departementschefen har i förevarande sammanhang även anfört följande.
Yad angår den ifrågasatta broförbindelsen från öarna Orust och Tjörn
till fastlandet anser jag i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att
denna förbindelse bör anordnas så snart förhållandena det medgiva. Frågan
om broläget är emellertid fortfarande föremål för Kungl. Maj:ts prövning.
Med hänsyn härtill och då ritningsarbetet torde kräva en tid av minst ett år,
lärer byggnadsarbetet knappast hinna påbörjas under nästa budgetår, även
om materiel- och arbetskraftstillgången mot förmodan skulle förändras i
sådan riktning att hinder i detta hänseende icke förelåge att igångsätta
arbetet. Jag anser mig därför ej ha anledning föreslå att särskilda medel
för ändamålet anvisas för nästa budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
41
Utskottet lår, under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten
12:o) anfört, tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag att anslaget till byggande av
broar för nästa budgetår uppföres å riksstaten med 100 000 kronor.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att den ifrågasatta broförbindelsen
från öarna Orust och Tjörn till fastlandet är i högsta grad angelägen
och att förbindelsen bör anordnas så snart förhållandena det medgiva.
I motionerna I: 21 och II: 40 har hemställts att ett särskilt begynnelseanslag
skall anvisas för broarbetets påbörjande. Vid det förhållandet att
delade meningar föreligga beträffande frågan om broförbindelsens sträckning
och då detta är en fråga som i första hand ankommer på Kungl. Maj:ts avgörande,
anser sig utskottet — som jämväl vill erinra om att erforderliga ritningsarbeten
beräknas draga så lång tid att byggnadsarbetet knappast kan
hinna påbörjas under nästa budgetår — icke böra tillstyrka att för broförbindelsens
realiserande medel anvisas å riksstaten för nästa budgetår.
Utskottet hemställer därför,
a) att riksdagen må till Byggande av broar för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen;
b) att motionerna I: 21 och II: 40 icke må av riksdagen bifallas.
25:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 25, s. 64 och 65) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar för budgetåret 1948/49 anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I en inom första kammaren av herr Forslund väckt motion (1:156) har
hemställts, att riksdagen måtte för ifrågavarande ändamål anvisa 1 000 000
kronor.
Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt förslag far utskottet
hänvisa till motionen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med ett belopp av 100 000 kronor.
Vid utgången av budgetåret 1946/47 förelåg å anslaget en reservation av cirka
50 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har med hänsyn till det genom fordonstrafikens
ökning väsentligt stegrade behovet av nya säkerhetsanordningar vid
järnvägskorsningar föreslagit att för nästa budgetår anslaget skulle höjas till
200 000 kronor.
Departementschefen har biträtt styrelsens förslag.
42
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet får framhålla, att enligt gällande bestämmelser statsbidrag utgår
i män av tillgång på därtill anslagna medel till bestridande av engångskostnader
för säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar, som vidtagits på
grund av bestämmelserna i 1933 års kungörelse angående vamingsmärken och
säkerhetsanordningar m. m. vid korsningar mellan järnväg och väg. För
dylika bidrag fanns vid tidpunkten för avlåtandet av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
anslagsäskanden tillgängligt ett belopp av 40 000 kronor. Beloppet
kan tas i anspråk för bidrag till anordningar, som färdigställts under
1947. Styrelsen har meddelat att under 1947 arbetsplaner godkänts beträffande
arbeten till en kostnad av omkring 200 000 kronor. Bidrag till dessa
beräknas komma att utbetalas tidigast ett år efter det planen fastställts. Med
hänsyn till föreliggande reservation beräknar styrelsen för nästa budgetår
komma att erfordras 200 000 kronor.
I motionen 1:156 har hemställts att berörda anslag skall anvisas med ett
till 1000 000 kronor förhöjt belopp. Enligt utskottets mening är det av
motionären angivna målet, en snabb förbättring av trafiksäkerheten vid järnvägskorsningarna,
eftersträvansvärt. Utskottet vill emellertid i anslutning
till vad i motionen uttalats rörande möjligheterna att omedelbart, utan ytterligare
utredningsarbete, vidtaga dylika åtgärder framhålla att möjligheterna
härutinnan torde vara i viss mån begränsade, icke minst på grund av nu rådande
materielsvårigheter. Vidare må framhållas, att skyldigheten för järnvägarna
att uppsätta säkerhetsanordningar är reglerad i särskild kungörelse;
en utvidgad skyldighet härutinnan tarvar sålunda en omarbetning av gällande
bestämmelser. Det må framhållas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen redan
1941 i avgivet utlåtande i anledning av den av motionären omnämnda
1940 års utredning uttalat sig för en omarbetning av denna kungörelse. Än
vidare må framhållas, att det arbetsmaterial, som 1940 års utredning sammanbragt
och som ställts till styrelsens förfogande, icke bedömts tillräckligt
för att därav skulle kunna dragas några bestämda slutsatser rörande behovet
av säkerhetsanordningar vid de olika enskilda, icke allmänneligen befarna
vägar, varom här främst torde vara fråga.
Enligt utskottets mening är den inventering, som enligt motionärens uppfattning
bör kunna efter direktiv av Kungl. Maj:t omedelbart verkställas av
järnvägsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, utan gensägelse en
nödvändig förutsättning för utbyggande av säkerhetssystemet vid plankorsningar.
En sådan inventering kan emellertid icke i och för sig innebära något
åläggande för järnvägarna att uppsätta säkerhetsanordningar vid plankorsningar,
där den nu gällande säkerhetskungörelsen icke kräver några skyddsanordningar.
För detta ändamal erfordras en utvidgning av kungörelsens
tillämpningsområde och följaktligen en ändring av kungörelsen. Det synes
uppenbart att vid en sådan ändring jämväl böra upptagas till prövning de
övriga spörsmål, som erfarenheten visat icke vara tillfredsställande lösta enligt
gällande bestämmelser och som i många fall hava ett avgörande inflytande
på trafiksäkerheten. Icke minst gäller detta den av motionären be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
43
rörda frågan om ljussignalernas beskaffenhet. Det synes utskottet vara en
angelägenhet av största betydelse att här avsedda spörsmål ägnas vederbörlig
uppmärksamhet.
Av det sagda torde framgå, att en höjning av det till bidrag till säkerhetsanordningar
för nästa budgetår avsedda anslaget utöver Kungl. Maj:ts förslag
icke lärer få någon praktisk betydelse. Utskottet finner sig därför icke
böra tillstyrka det motionsvis förordade förslaget om dylik höjning utan anser
att Kungl. Maj:ts förslag, vilket för övrigt i förhållande till innevarande
budgetår innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor, bör bifallas.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen 1:156, till Bidrag till säkerhetsanordningar
vid järnvägskorsningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
b)
i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet i
anledning av förenämnda motion anfört.
| J 26:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 65 och 66) får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
27:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 28, s. 67) och under erinran, att för innevarande budgetår
anvisats samma belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till hamn- och farledsundersökningar
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av
8 000 kronor.
28:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl. Maj.ts
förslag (punkt 29, s. 67—69) och under erinran, att för innevarande budgetår
för ändamålet anvisats samma belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kronor.
29:o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har (punkt 30, s. 69—73)
föreslagit riksdagen att till Byggande av fiskehamnar för budgetåret 1948/49
anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.
44
Statsutskottets utlåtande nr k.
Till byggande, utvidgning och förbättring av fiskehamnar lia medel tidigare
anvisats under två särskilda reservationsanslag, nämligen Utvidgning och förbättring
av statens fiskehamnar och farleder samt Bidrag till byggande och
underhåll av statsunderstödda fiskehamnar. Under vartdera av anslagen ha
under den senaste femårsperioden anvisats sammanlagt 2,5 miljoner kronor,
varav för innevarande budgetår 500 000 kronor respektive 1 000 000 kronor.
Behållningen den 1 juli 1947 å det förra anslaget utgjorde 705 000 kronor och
å det senare 340 300 kronor.
1944 års fiskehamnsutredning har i sitt den 1 november 1947 avgivna betänkande
(SOU 1947:63) upprättat ett förslag till femårsplan för byggande
av fiskehamnar, i vilken de olika av utredningen förordade fiskehamnsföretagen
upptagits länsvis och ordnade efter angelägenhet. Den beräknade kostnaden
uppgår till 28 155 000 kronor, varav i statsbidrag skulle anvisas
25 749 300 kronor fördelade under en period av fem år.
Enär i femårsplanen ingå både statliga och statsunderstödda fiskehamnar
utan någon särskild uppdelning mellan dessa kategorier förutsättes det för
planens genomförande, att anslagen till Utvidgning och förbättring av statens
fiskehamnar och farleder samt till Bidrag till byggande och underhåll av
statsunderstödda fiskehamnar ersättas av ett enda reservationsanslag, förslagsvis
benämnt Byggande av fiskehamnar. Detta anslag skulle således
användas såväl för statens som för statsunderstödda fiskehamnar.
I anslutning till den sålunda upprättade femårsplanen föreslår utredningen,
att till byggande av fiskehamnar anvisas 3 900 000 kronor för budgetåret
1948/49 samt 5 400 000 kronor för ettvart av de fyra därpå följande budgetåren.
Utredningen har därvid förutsatt, att de båda motsvarande för
innevarande budgetår anvisade anslagen å sammanlagt 1 500 000 kronor skola
helt disponeras för i femårsplanen upptagna arbeten samt att det nya anslaget
icke skall användas för utvidgning eller förbättring av statens farleder.
För sistnämnda ändamål böra enligt utredningens mening medel anvisas i
annan ordning.
I sina petita beträffande här ifrågavarande anslag har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
— som rörande anslagsbehovet erhållit uppgifter av fiskehamnsutredningen
— förklarat sig, under beaktande av nödvändigheten av
stark återhållsamhet vid anslagsberäkningen, böra begränsa sitt äskande av
medel till 1 500 000 kronor, varav 500 000 kronor till statens och 1 000 000
kronor till statsunderstödda fiskehamnar.
Departementschefen framhåller bland annat, att det av fiskehamnsutredningen
framlagda betänkandet ännu är föremål för remissbehandling, men
att förslag rörande vässa i betänkandet behandlade frågor angående statsbidrag
till byggande av fiskehamnar m. in. senare i år torde komma att underställas
riksdagen i en särproposition. I anslutning härtill anför departementschefen
vidare.
Utan att för närvarande vilja taga ställning till utredningens förslag i
övrigt anser jag mig böra tillstyrka utredningens förslag om sammanslagning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
45
från och med nästa budgetår av de båda fiskehamnsanslagen till ett anslag,
benämnt Byggande av fiskehamnar. Det torde härvid böra få ankomma på
Kungl. Maj:t att meddela beslut om eventuell överföring till det nya anslaget
av de reservationer, som vid utgången av innevarande budgetar kunna komma
att föreligga å de nuvarande båda anslagen.
Anslaget till Byggande av fiskehamnar bör, såsom utredningen föreslagit,
få användas även för bidrag till smärre arbeten, såsom reparationer vid
stormskador m. m. I likhet med utredningen förutsätter jag, att därest
medel erfordras för utvidgning och förbättring av statens farleder särskilt
anslag anvisas för sådant ändamål.
De reservationer om sammanlagt cirka 1 miljon kronor, som vid ingången
av innevarande budgetår förelågo å de båda nuvarande byggnadsanslagen för
fiskehamnar, utgjordes till större delen av medel till företag, för vilka byggnadstillstånd
redan meddelats. I vilken utsträckning de nya anslagsmedlen,
vilka sammanlagt uppgå till 1,5 miljoner kronor, kunna komma att förbrukas
under budgetåret, kan icke för närvarande med säkerhet bedömas. Da medelsförbrukningen
under budgetåret 1946/47 uppgick till något mer än 1
miljon kronor och då en viss marginal för utvidgning av verksamheten bör
finnas, anser jag mig icke böra ifrågasätta någon nedskärning av medelstilldelningen
för nästa budgetår. Å andra sidan synes i nuvarande läge icke
föreligga anledning att öka anslagsvolymen. Anslaget till Byggande av fiskehamnar
torde därför, i överensstämmelse med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag, för nästa budgetår böra anvisas med 1 500 000 kronor.
I förevarande sammanhang liar utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Petersson
och Osvald (I: 102) och den andra inom andra kammaren av herr Utbult m. fl.
(II: 158), i vilka hemställts, att riksdagen såsom bidrag till byggande och
underhåll av statens och statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1948/49
måtte anvisa ett reservationsanslag av 3 900 000 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen II: 158.
Utskottet vill framhålla att av departementschefens uttalande framgår, att
den av 1944 års fiskehamnsutredning framlagda femårsplanen för byggande
av fiskehamnar är så konstruerad, att den är användbar även om vederbörande
anslag anvisas med högre eller lägre belopp än som erfordras för planens
genomförande på fem år. Vidare må framhållas, att utredningens förslag
vid statsverkspropositionens avlåtande var föremål för remissbehandling.
Med hänsyn jämväl till förefintliga reservationer under anslag, avsedda
för byggande av fiskehamnar, och till nödvändigheten av att i nuvarande läge
av olika anledningar begränsa den statliga investeringsverksamheten finner
utskottet i likhet med departementschefen en medelsanvisning för nästa budgetår
utöver vad för innevarande budgetår anvisats icke böra förordas. Utskottet,
som sålunda icke kan tillstyrka bifall till de i ämnet väckta motionerna,
får hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna 1:102 och 11:158, till Byggande av fiske
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
46
Statsutskottets utlåtande nr 6.
hamnar för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av
1 500 000 kronor.
30:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 73), vilket med hänsyn till bland
annat vissa kostnadsstegringar för underhållet av Falsterbo- och Sotenkanalema
innebär ökning av anslaget med 60 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kronor.
31:°) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Kungl. Maj:t har (punkt 32, s. 73 och 74) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
1 äg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår
uppföres med ett i jämförelse med gällande riksstat oförändrat belopp av
500 000 kronor.
Med hänsyn till storleken av å anslaget förefintlig behållning och då
hamn- och farledsarbeten av det slag varom här är fråga i nuvarande läge
icke torde kunna komma att utföras i någon större utsträckning, anser depai
tementschefen det vara tillräckligt att för nästa budgetår ett belopp av
100 000 kronor anvisas för ändamålet.
I en inom första kammaren av herr Hällgren väckt motion (I: 222) har hemställts,
att riksdagen måtte besluta att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen.
Utskottet har bemärkt, att medelsförbrukningen under förevarande anslag
under budgetåret 1946/47 uppgått till allenast 24 500 kronor ävensom att den
1 juli 1947 under anslaget förefanns en reservation av omkring 450 000 kronor.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att under nuvarande
förhållanden en medelsanvisning för nästa budgetår av 100 000 kronor synes
tillräcklig. Utskottet får därför hemställa,
att riksdagen ma, med bifall till Kungl. Maj:ts föxslag och med
avslag å motionen I: 222, till Bidrag till byggande och underhåll
av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1948/49 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
47
32:o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.
Maj:t har (punkt 33, s. 74—82) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1948/49 anvisa ett
reservationsanslag av 5 000 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Näsström m. fl. (I: 22) och den andra inom andra kammaren av herr
Nilsson i Yaruträsk m. fl. (II: 51),
dels en inom andra kammaren av herr Nordström i Kramfors m. fl. väckt
motion (II: 39),
dels en inom andra kammaren av herr Sandberg in. fl. väckt motion
(II: 190),
dels ock en inom andra kammaren av fru Boman och herr Sveningsson
väckt motion (II: 287),
i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1948/49 till
Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp anvisa respektive
10 000 000 kronor (motionerna 1:22, 11:51 och 11:190), 15 000 000 kronor
(motionen 11:287) och 25 000 000 kronor (motionen 11:39).
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna I: 22, II: 39, II: 190 och II: 287.
Till förevarande ändamål ha reservationsanslag anvisats med för budgetåret
1946/47 4 000 000 kronor och för budgetåret 1947/48 5 000 000 kronor.
Jämlikt Kungl. Maj:ts av riksdagen bifallna förslag i propositionen 1946:286
har Kungl. Maj:t den 11 oktober 1946 förordnat, att av det för budgetåret
1946/47 anvisade anslaget icke må tagas i anspråk ett belopp av 500 000
kronor, motsvarande väg- och vattenbyggnadsverkets personalkostnader för
bidragsverksamheten. Genom beslut den 25 juli 194 < har Kungl. Maj:t
med ändring av beslutet deu 11 oktober 1946 medgivit, att av sistnämnda
anslag må av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen disponeras ytterligare högst
325 000 kronor för täckande av de personalkostnader, vilka påförts anslaget
under budgetåret 1946/47.
De å anslaget bokförda nettoutgifterna uppgingo under budgetåret 1946/47
till cirka 619 000 kronor. Behållningen å anslaget utgjorde vid utgången av
nämnda budgetår cirka 4 792 000 kronor.
De grunder, enligt vilka statsbidrag utgå, regleras genom en av Kungl.
Maj:t den 17 november 1944 utfärdad kungörelse (nr 733) angående statsbidrag
till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungörelsen, som
ändrats genom kungörelse den 21 juni 1946 (nr 287), har förlängts att gälla
till ock med den 30 juni 1948.
Genom beslut den 1 november 1946 har chefen för kommunikationsdepartementet
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat sakkunniga för
utredning rörande det fortsatta bedrivandet av anläggnings- och bidragsverksamheten
i fråga om vattenförsörjning och avlopp. Utredningsarbetet beräknas
icke hinna bliva slutfört i sådan tid, att proposition i ämnet kan
framläggas till årets riksdag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
48
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 13 september 1947
hemställt, att ett reservationsanslag av 95 000000 kronor måtte anvisas för
budgetåret 1948/49 till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp.
Efter att ha berört omfattningen av nu föreliggande och inom den
närmaste framtiden förväntade bidragsansökningar framhåller styrelsen
bland annat, att beräkningen av erforderliga bidragsmedel för budgetåret
1948/49 i första hand torde böra ske med utgångspunkt från den investeringskvot,
som för budgetåret kan komma i fråga för vatten- och avloppsanläggningar.
För kalenderåret 1947 beräknades i den allmänna investeringsbudgeten
en kvot av 40 miljoner kronor. Denna torde ha fastställts huvudsakligen
på grundval av under de tre närmast föregående kalenderåren beviljade
byggnadstillstånd för samma ändamål, vilka avsett arbeten för sammanlagt
20,7, 21,3 respektive 45,o miljoner kronor. Dessa belopp anser
styrelsen emellertid missvisande, då de enligt vad som från arbetsmarknadskommissionen
numera inhämtats som regel icke innefatta sådana vattenocli
avloppsarbeten, som utförts i samband med gatubyggnader. I dylika
fall har nämligen kostnaden för vatten- och avloppsledningarna inräknats i
kostnaden för gatuarbetet. Under år 1946 infördes en differentiering i statistiken
beträffande byggnadstillståndsgivningen i syfte att noggrannare kunna
redovisa omfattningen av egentliga gatu- och vägarbeten samt av vattenoch
avloppsarbeten. Enligt från kommissionen erhållen uppgift kan omfattningen
av inalles beviljade byggnadstillstånd för vatten- och avloppsarbeten
under kalenderåren 1944—1946 uppskattningsvis beräknas till 40,
45 respektive 65 miljoner kronor. Den enligt förenämnda missvisande premisser
fastställda kvoten för kalenderåmt 1947, 40 miljoner kronor, har
sedermera även visat sig otillräcklig. Kedan före utgången av första halvåret
hade byggnadstillstånd beviljats för i det närmaste hela detta belopp.
Under framhållande av att ett stort ackumulerat behov föreligger av anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp, uttalar styrelsen, att storleken av
den kvot, som lämpligen bör fastställas för de närmaste åren för anläggningar
av detta slag, i första hand bör sättas i relation till motsvarande
kvot för bostadsbyggande. Därest investeringskvoten för bostäder för budgetåret
1948/49 antages komma att innefatta 50 000 lägenheter, kan enligt
styrelsens uppfattning häremot svarande anläggningsbehov i fråga om vattenoch
avloppsanläggningar uppskattas till 80 ä 100 miljoner kronor, vartill
kommer det ackumulerade behovet av anläggningar för redan befintlig bebyggelse.
Hur stor del av det ackumulerade behovet, som rimligen bör tillgodoses
per år under nuvarande förhållanden, är enligt styrelsens mening
svårt att beräkna. Styrelsen anser emellertid, att detta behov i varje fall
ger stöd för påståendet, att investeringskvoten för vatten och avloppsanläggningar
vid ett bostadsbyggande av cirka 50 000 lägenheter bör uppgå till
100 k 125 miljoner kronor. Härvid har hänsyn tagits till att icke alla
nytillkommande lägenheter äro i behov av vatten- och avloppsanordningar,
för vilka byggnadstillstånd erfordras.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
49
Hur stor del av eu årlig investeringskvot om 100 a 125 miljoner kronor,
som kan komma att belöpa på anläggningar, vilka falla inom den hittills
tillämpade ramen för gällande bidragssystem, förklarar sig styrelsen icke
kunna med någon större noggrannhet beräkna men uppskattar densamma
till cirka 75 miljoner kronor. Häremot svarande bidragsbehov skulle enligt
hittillsvarande erfarenhet böra beräknas till cirka 50 procent av nämnda
belopp eller 35 ä 40 miljoner kronor. I betraktande av kommunernas under
senare år i allmänhet successivt förbättrade ekonomi, anser styrelsen emellertid,
att bidragsanslaget kan jämkas nedåt till 25 miljoner kronor.
Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits
av statens arbetsmarknadskommission (s. 77 och 78), statens byggnadslånebyrå
(s. 78—80) och statens industrikommission (s. 80 och 81).
Departementschefen har anfört följande.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vid beräkningen av förevarande
anslag framhållit, att investeringskvoten för vatten- och avloppsanläggningar
bör sättas i relation till motsvarande kvot för bostadsbyggande, samt har
härvid, under antagande att bostadsproduktionen under nästa budgetår kommer
att uppgå till cirka 50 000 lägenheter, kommit till det resultatet, att investeringskvoten
för vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar bör uppgå
till 100 ä 125 miljoner kronor. Mot denna beräkning ha några principiella
invändningar icke framförts i remissyttrandena från statens arbetsmarknadskommission
och statens byggnadslånebyrå. Sistnämnda myndighet har emellertid
för sin del uppskattat investeringsbehovet för budgetåret 1948/49 i
fråga om gemensamhetsanläggningar till cirka 100 miljoner kronor, därvid
bostadsproduktionen i tätorterna beräknats till 45 000 lägenheter per år.
Byggnadslånebyrån meddelar tillika, att en av Allmänna ingenjörsbyrån i
Stockholm verkställd utredning givit till resultat, att varje år cirka 20 000
separata vatten- och avloppsanläggningar till en sammanlagd kostnad av
cirka 80 miljoner kronor utföras i landet.
Av det angivna årliga investeringsbehovet av 100 a 125 miljoner kronor
skulle enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning omkring 75 miljoner
kronor falla inom ramen för gällande statsbidragssystem. Med utgångspunkt
härifrån har styrelsen beräknat bidragsanslaget för nästa budgetår
till 25 000 000 kronor. Styrelsen har därvid utgått ifrån, att bidragen — med
hänsyn till kommunernas under senare år i allmänhet förbättrade ekonomi
— genomsnittligt skulle kunna sättas lägre än enligt hittills tillämpad
praxis.
Med anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sålunda framlagda
anslagsberäkning har arbetsmarknadskommissionen ifrågasatt, huruvida icke
den del av den av styrelsen beräknade investeringsvolymen, som styrelsen
ansett falla inom ramen för statsbidragssystemet, är för högt beräknad. Enligt
en av kommissionen verkställd utredning avseende under tiden 1 januari
1946—15 mars 1947 meddelade byggnadstillstånd för vattenförsörjnings- och
avloppsanläggningar har endast omkring en fjärdedel av kostnaderna för
dessa anläggningar varit sådana, för vilka bidrag sökts eller uppgivits skola
sökas. Om man utgår från detta relationstal och från den av byggnadslånebyrån
angivna investeringsvolymen av 100 miljoner kronor, skulle statsbidragsunderlaget
endast utgöra omkring 25 miljoner kronor. Tillämpas därjämte,
såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen synes ha gjort, eu genomsnittlig
bidragsprocent av cirka 33 %, skulle medelsbehovet uppgå till
ungefär 8 miljoner kronor.
4—5iu 4» liikmg till riksdagens protokoll lots. ti sand. Kr <>.
opaginerad Kontrollera mot PDF
50
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Mot denna beräkning kan emellertid anmärkas bland annat, att den förenämnda,
av arbetsmarknadskommissionen verkställda statistiska utredningen
knappast ger anledning att draga några bestämda slutsatser för framtiden
om fördelningen mellan statsbidragsberättigade och icke statsbidragsberättigade
företag. Det är sålunda tänkbart, att andelen av statsbidragsberättigade
anläggningar vid en ökning av investeringsvolymen till den av
byggnadslånebyrån angivna storleken kommer att uppgå till mer än en
fjärdedel. Detta kan bliva fallet även vid oförändrad omfattning av investeringskvoten.
A andra sidan må i anslutning till industrikommissionens
utlåtande framhållas, att de tilltagande materielsvårigheterna torde komma
att i icke ringa mån hämma anläggningsverksamheten på förevarande område.
Av vad här anförts torde framgå att avsevärda svårigheter föreligga att
finna några säkra utgångspunkter för beräkningen av förevarande anslag, om
man även i detta fall vill upprätthålla det allmänna kravet på överensstämmelse
mellan medelstillgång och medelsförbrukning under budgetåret. Jag
betraktar det emellertid icke såsom osannolikt att — även under nyssnämnda
förutsättning — en ökning av medelstilldelningen för nästa budgetår skulle
kunna visa sig befogad. Med hänsyn till det statsfinansiella läget anser jag
mig dock böra föreslå, att anslaget anvisas med oförändrat belopp, 5 000 000
kronor.
Utskottet. Behovet att utföra anläggningar för vattenförsörjning och avlopp
är mycket betydande. Belysande för situationen är väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
uppgift att vid ingången av innevarande budgetår nära 300
bidragsansökningar förelågo, avseende anläggningar för en sammanlagd kostnad
av i runt tal 100 miljoner kronor, och att å dessa belöpande bidragsbelopp
beräknats till omkring 50 miljoner kronor. Under innevarande budgetår väntas
ytterligare ansökningar till ungefär enahanda belopp.
De medelsanvisningar som under de senaste budgetåren beviljats för bidragsverksamheten
inom förevarande område ha uppenbarligen icke kunnat
beräknas med utgångspunkt från att kunna motsvara efterfrågan; de ha i
stället måst utmätas under hänsynstagande till situationen på materiel- och
arbetsmarknaden och till önskvärdheten att i rådande läge i möjligaste mån
begränsa investeringsverksamheten.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om en
avsevärt ökad medelsanvisning under förevarande anslag eller från cirka 5
till 25 miljoner kronor. Styrelsen har därvid — under framhållande att investeringsverksamheten
för vatten- och avloppsanläggningar bör sättas i relation
till motsvarande kvot för bostadsbyggandet — utgått från antagandet att
bostadsproduktionen skall under budgetåret 1948/49 uppgå till omkring 50 000
lägenheter i tätorterna, att häremot svarande anläggningsbehov i fråga om
vatten och avlopp skulle uppgå till omkring 80—100 miljoner, att, därest det
ackumulerade behovet av anläggningar för redan befintlig bebyggelse medräknas,
investeringsvolymen beräknas stiga till 100—125 miljoner kronor, att
härav omkring 75 miljoner kronor avse bidragsberättigade anläggningar och
att häremot svarande bidragsbehov skulle utgöra omkring 25 miljoner kronor.
Departementschefen har — under hänvisning till att statens arbetsmarknadskommission
ifrågasatt om icke den del av investeringsvolymen, som
Statsutskottets utlåtande nr 6.
51
beräknats falla inom ramen för bidragssystemet, är för högt beräknad samt
under åberopande av att statens byggnadslånebyrå räknat med en bostadsproduktion
av 45 000 lägenheter i tätorterna — för sin del ansett att vid en
investeringsvolym av 100 miljoner kronor statsbidragsunderlaget kan beräknas
utgöra allenast 25 miljoner kronor, varför, med tillämpning av den av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen antagna bidragsprocenten — omkring 33 % — medelsbehovet
under nästa år skulle stanna vid omkring 8 miljoner kronor.
Departementschefen har emellertid med hänsyn till det statsfinansiella läget
förordat en medelsanvisning av allenast 5 miljoner kronor.
Det är, såsom ock departementschefen framhållit, uppenbarligen förenat
med stora svårigheter att finna någon säker grundval för beräkningen av
medelsbehovet under förevarande anslag enbart med utgångspunkt från relationen
till investeringskvoten för bostadsbyggandet. Enligt utskottets mening
kan det ifrågasättas huruvida föreliggande uttalanden kunna tagas till intäkt
för en så avsevärd nedskärning av anslagsäskandet som departementschefen
förordat. Rörande det alltmer ökade behovet av vatten- och avloppsanläggningar
lärer emellertid någon tvekan icke föreligga. Det är därför tydligt, att
det nu framlagda förslaget måste betecknas såsom ett absolut minimiförslag
och att, därest de gjorda beräkningarna visa sig icke hållbara, situationen kommer
att bliva mycket brydsam. Utskottet får i detta sammanhang erinra om
uttalandet i 1947 års bostadsproposition att anslutning till gemensamhetsanordningar
för vattenförsörjning och avlopp i princip skall utgöra villkor för
lån till egnahem i tättbebyggda samhällen. En alltför snäv medelsanvisning
kan därför komma att leda till att vissa samhällen, i vilka vatten- och avloppsfrågoma
alltjämt vänta på sin lösning, kunna vid fördelning av bostadsproduktionen
få stå tillbaka för andra, i angivna hänseende bättre tillgodosedda.
Utskottet finner det vara helt naturligt att motionsvis framställts yrkanden
om höjning av förevarande anslag. När utskottet likväl anser sig böra förorda
bifall till Kungl. Maj:ts förslag, sker detta främst med hänsyn till att rådande
materielsvårigheter icke torde komma att medgiva några mer avsevärda anläggningsarbeten
på ifrågavarande område och till att i nuvarande statsfinansiella
läge långt gående begränsningar i investeringsverksamheten äro ofrånkomliga.
Utskottet vill emellertid samtidigt giva uttryck åt sin uppfattning
att, så snart förhållandena det medgiva, en rikligare medelsanvisning till
bidragsverksamheten i fråga om anläggningar för vattenförsörjning och avlopp
bör tagas under allvarligt övervägande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 22 och II: 51 samt II: 39, II: 190 och
II: 287, till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av
5 000 000 kronor.
52
Statsutskottets utlåtande nr 6.
V ägtraflkväsendet.
33:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 34, s. 83 och 84), vilket innebär att de i avlöningsstaten för
innevarande budgetår uppförda beloppen, som avse kostnaderna för ett halvt
år, efter vederbörlig korrigering av den tidigare schablonmässiga beräkningen
ungefärligen fördubblats, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 580000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 420 000
3. Körligt tillägg, förslagsvis .......................... 120 000
Summa kronor 1 120 000;
b) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 1 120 000 kronor, att avräknas mot
au tomobilskattem edlen.
34:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 35,
s. 84 och 85) föreslagit riksdagen att till Statens bilinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 262 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Anslaget är för innevarande budgetår anvisat med 207 300 kronor, vilket
belopp dock är avsett endast för senare hälften av budgetåret.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår förutsätter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ingen annan förändring av anslaget än att de belopp, som i
omkostnadsstaten för innevarande budgetår upptagits för löpande utgifter,
fördubblas.
Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens anslagsberäkning. Med biträdande av ett av styrelsen
framlagt förslag i ämnet föreslår departementschefen vidare, att besiktningsman,
som är ägare till i vederbörande automobilregister införd automobil,
må — under förutsättning att han förbinder sig att använda bilen för
resor i tjänsten — äga att såsom bidrag till täckande av kostnaderna för bilen
uppbära ett belopp av 1 200 kronor för år räknat, därest bilens tjänstevikt
uppgår till minst 1100 kilogram, eller 900 kronor för år, om bilens tjänstevikt
är lägre. Därjämte bör enligt förslaget ersättning utgå för varje vägkilometer
enligt grunder, som närmare torde böra bestämmas av Kungl. Maj:t.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6. 53
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 262 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
35:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 36, s. 85) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.
36:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 37, s. 85 och 86), vilket innebär ökning av förevarande
anslag med 35 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 185 000
kronor.
37:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 86 och 87), vilket innebär
sänkning av förevarande anslag med 100 000 kronor för nästa budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag
av 150 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
38:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 41, s. Ö9—93) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49, dels
ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i
allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
1 530 000 kronor.
Institutets avlöningsanslag är för innevarande budgetår anvisat med
1 417 000 kronor. Verkställd omräkning av den schablonmässiga beräkning,
som legat till grund för de olika avlöningsposternas bestämmande, har visat
sig påkalla endast den ändringen, att posten rörligt tillägg rätteligen bör ökas
med 80 000 kronor och statens slutsumma således ökas till 1 497 200 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
54
Statsutskottets utlåtande nr 6.
I sina anslagsäskanden ger institutet uttryck åt den uppfattningen, att åtskilliga
personalökningar och tjänsteförändringar vid institutets centrala organisation
äro erforderliga för nästa budgetår. Beträffande den allmänna avdelningen
föreslår sålunda institutet, att kamrerarbefattningen uppflyttas från
Ce 25 till Ca 27 samt att två skrivbiträdesbefattningar i Cf 4 och en befattning
såsom instrumentmekaniker i Ce 11 inrättas. Institutets övriga förslag
om ökning av den centrala organisationen hänföra sig till meteorologiska
byrån, som anses böra förstärkas med, förutom viss biträdespersonal, 2 statsmeteorologer,
6 meteorologer och 2 meteorologassistenter. Institutet hemställer
vidare om införande av viss reglerad befordringsgång för meteorologoch
hydrologpersonal med akademisk utbildning.
Enligt institutets beräkningar skulle institutets avlöningsanslag för nästa
budgetår böra anvisas med 1 641 100 kronor.
Departementschefen erinrar inledningsvis om att institutets centrala personalorganisation
från och med innevarande budgetår ökats med ett sextiotal
befattningshavare. Enligt departementschefens mening äro de av institutet
nu anmälda personalbehoven i allmänhet icke av sådan särskild angelägenhetsgrad,
att de trots det rådande ekonomiska läget måste tillgodoses. Departementschefen
anser därför, att personalorganisationen tills vidare bör bibehållas
i huvudsak vid sin nuvarande omfattning. Med hänsyn till vad institutet anfört
om behovet av personal å flygväderleksavdelningen vill departementschefen
dock icke motsätta sig, att ytterligare en meteorologbefattning inrättas
vid institutet. Departementschefen har heller icke något att invända
mot att medel beräknas under avlöningsanslaget för en befattning såsom instrumentmekaniker
i Ce 11 mot det att anslaget till Underhåll av stationer
m. in. minskas med årslönen för ett från detta anslag avlönat verkstadsbiträde.
Yad angår institutets förslag om införande av viss reglerad befordringsgång
för meteorolog- och hydrologpersonal med akademisk utbildning anser sig
departementschefen — i avbidan på det slutliga ställningstagandet till 1944 års
personalutrednings förslag i ämnet — böra förorda en provisorisk ändring av
gällande grunder för bestämmandet av begynnelselönen för personal av nu
angivet slag. För meteorologer och hydrologer med akademisk eller motsvarande
utbildning, vilka för närvarande efter viss provtjänstgöring placeras
i lönegrad Cf 17, föreslår sålunda departementschefen att i fortsättningen tills
vidare får tillämpas lönegraden Cf 19 såsom begynnelselönegrad. Vidare synes
enligt departementschefens mening institutets assistentpersonal, för vilken
nu är fastställd en befordringsgång som börjar med lönegraden Cf 11, böra
vid nyanställning placeras i lönegraden Cf 14 såsom begynnelselönegrad.
Departementschefen förordar att anslaget anvisas med 1 530 000 kronor.
Utskottet är i likhet med departementschefen av den uppfattningen, att
i nuvarande läge stark återhållsamhet bör iakttagas vid bedömandet av institutets
personalbehov, detta icke minst med hänsyn till den förstärkning av den
centrala organisationen som skett från och med innevarande budgetår. De
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
55
av institutet framförda förslagen, enligt vilka ett flertal nya befattningar skulle
inrättas samtidigt som vissa tjänstemän skulle beredas förbättrad löneställning,
torde därför lämpligen böra begränsas till de av departementschefen
förordade åtgärderna, vilka icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för institutet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 449 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 918 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... 163 000
Summa kronor 1 530 000;
b) till! Sveriges meteorologiska och hy dr ologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa
ett förslagsanslag av 1 530 000 kronor.
39:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
42, s. 93) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma
belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Undervisning för budgetåret
1948/49 anvisa ett anslag av 7 900 kronor.
40:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska byrån. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, s. 93), vilket för nästa budgetår innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska
hyrån för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
164 900 kronor.
41 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet]: Observatörer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
44, s. 93 och 94), vilket innebär ökning av anslaget med 10 000 kronor för
nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Observatörer för budgetåret
1948/49 anvisa ett anslag av 362 600 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
56
Statsutskottets utlåtande nr 6
42:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Telegramkostnader m. m. I enlighet med Kungl. Majrts förslag
(punkt 45, s. 94 och 95), vilket innebär en av kostnaderna för vissa nya
fjärrskriftsförbindelser föranledd ökning av förevarande anslag för nästa budgetår
med 12 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader m. m. för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 308 500 kronor.
43:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Underhåll av stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 46, s. 95), vilket innebär nedsättning av förevarande anslag
med 6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer m. m.
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 36 500
kronor.
44:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Övriga omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
47, s. 95 och 96), vilket innebär höjning för nästa budgetår av förevarande
anslag med 5 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Övriga omkostnader för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 118 000 kronor.
45:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar^
Geofysiska undersökningar i Riksgränsen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 96) och under erinran, att samma belopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Geofysiska undersökningar i
Riksgränsen för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 5 000
kronor.
46:o) Sverigesimeteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Väderlekstjänst) för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 49, s.
96—100) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 683 000 kronor.
Anslaget, som är avsett för avlönande av personalen vid de lokala flygväderlekstjänsterna,
är för innevarande budgetår anvisat med 629 000 kro
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
57
jior. Verkställd omräkning av den schablonmässiga beräkning, som legat till
grund för avlöningsstatens bestämmande, bär visat sig påkalla endast den
ändringen, att posten rörligt tillägg bör ökas med 35 600 kronor och statens
slutsumma således upptagas till 664 600 kronor.
Beträffande flygväderlekstjänsten vid Bromma flygplats föreslår institutet
i sina anslagsäskanden bland annat att två meteorologbefattningar i Ce 22 utbytas
mot eu förste statsmeteorologbefattning i Ce 27 och en statsmeteorologbefattning
i Ce 26.
Därjämte hemställer institutet om inrättande av följande ytterligare befattningar
vid Bromma flygplats, nämligen 1 befattning såsom förste meteorologassistent
och 2 befattningar såsom meteorologassistenter.
Vid de övriga flygväderlekstjänsterna föreslår institutet utökningar av antalet
meteorologer, meteorologassistenter och kontor sbi träden.
Vidare har institutet beträffande de lokala flygväderlekstjänsterna framfört
samma förslag om reglerad befordringsgång för meteorologpersonal
med akademisk utbildning samt om särskilda skifttillägg till biträdespersonal,
som framlagts för den centrala organisationens vidkommande. Kostnaderna
härför beräknas för nästa budgetår till sammanlagt (3 000 + 14 000) 17 000
kronor. För löneklassuppflyttningar erfordras 1 000 kronor.
Slutligen hemställer institutet om ytterligare medel med 25 000 kronor
till tillfällig arbetshjälp samt vikariats- och övertidsersättningar.
Med utgångspunkt från de här redovisade förslagen beräknar institutet,
att anslaget till väderlekstjänst för luftfarten skulle för nästa budgetår behöva
ökas till 829 000 kronor.
Departementschef en har — under hänvisning till bland annat den ovisshet
som måste anses råda rörande den fortsatta utvecklingen av den civila lufttrafiken
i landet — endast velat tillstyrka anställandet av ytterligare två
meteorologassistenter vid flygväderlekstjänsten i Visby samt inrättandet av
en för väderlekstjänsten på Bromma flygplats avsedd statsmeteorologbefattning
i Ce 26 mot det att samtidigt en meteorologbefattning i Ce 22 indrages.
Departementschefen har icke funnit det av institutet äskade tilläggsbeloppet
av 25 000 kronor för vikariats- och övertidsersättningar m. m. vara erforderligt.
Inberäknat medel för författningsenliga löneklassuppflyttningar beräknas
under anslaget komma att erfordras 683 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 683 000 kronor.
47:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Aerologiska stationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 50, s. 100 och 101), vilket huvudsakligen på grund av minskade årskostnader
för radiosonder och radiovindsändare innebär nedsättning av förevarande
anslag för nästa budgetår med 25 600 kronor, hemställer utskottet,
opaginerad Kontrollera mot PDF
58
Statsutskottets utlåtande nr 6.
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Aerologiska stationer för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
48ro) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till
seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 51, s. 101) och under erinran, att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i
Abisko för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 8 000 kronor.
49:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till
väderleksstation i Nordatlanten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
52, s. 101 och 102) och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Bidrag till väderleksstation i Nordatlanten för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.
Byggnadsväsendet.
50:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 53, s. 103
—111) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för byggnadsstyrelsen vidtaga vissa av departementschefen förordade
ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 511 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår anvisat med 1 385 800 kronor. Efter
omräkning av den schablonmässiga beräkning som legat till grund för avlöningsstatens
fastställande och med tillämpande av ett rörligt tillägg efter
12 % skulle avlöningsstatens slutsumma komma att uppgå till 1 461 000 kronor.
I skrivelse den 18 november 1947 har byggnadsstyrelsen framlagt petita för
budgetåret 1948/49 i vad avser anslag till styrelsens organisation.
Styrelsen erinrar inledningsvis om de omfattande byggnadsuppgifter, som
styrelsen enligt föreliggande byggnadsprogram har att fullgöra under de närmaste
åren, samt om den ökning av dess arbetsuppgifter, som föranledes av
den nya byggnadslagstiftningen. Med hänsyn till den sålunda väntade arbetsökningen
och då de förslag, som kunna komma att framläggas av två med sty
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
59
relsens organisationsproblem sysselsatta kommittéer, icke beräknas resultera
i några ändringar i styrelsens organisation förrän från och med ingången
av budgetåret 1949/50, har styrelsen ansett sig böra — oaktat de skäl som i
nuvarande situation kunna tala däremot — framlägga vissa förslag om en
förstärkning av styrelsens arbetskrafter samt om en ändrad löneställning för
några av styrelsens befattningshavare.
Den av styrelsen förordade personalförstärkningen avser framför allt stadsplanebyrån,
som anses böra utbyggas i betydande omfattning. Härutinnan
får utskottet hänvisa till uppgifter, sammanställda i en tablå å s. 107 i statsrådsprotokollet.
Över byggnadsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av statens
lönenämnd samt de båda kommittéer som för närvarande utreda frågan om
styrelsens och länsarkitektsorganisationens framtida arbetsuppgifter och organisation,
nämligen kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation och
1947 års byggnadsstyrelseutredning.
Departementschefen har anfört följande.
Den nya byggnadslagstiftning, som trätt i kraft den 1 januari 1948, medför
nya ‘betydelsefulla arbetsuppgifter för det statliga stadsplaneyäsendet; ett
omfattande nydaningsarbete förestår på detta område och avsikten är att
statens medverkan vid bebyggelseplaneringen i fortsättningen skall bliva
mera aktiv. Behovet av ökad planmässighet beträffande näringslivets lokalisering
har numera blivit alltmera uppenbart, och ett av de viktigaste instrumenten
för lokaliseringspolitiken utgöres av den statliga stadsplaneorganisationen.
De nya uppgifter inom stadsplaneväsendet, som här antytts, ställa
krav på en mera funktionsduglig organisation för ändamålet än den nuvarande.
Frågan om det statliga stadsplaneväsendets arbetsuppgifter och organisation
är för närvarande föremål för utredning genom särskilda sakkunniga.
Även de utredningsuppgifter, som ankomma på den år 1947 tillsatta utredningen
angående näringslivets lokalisering, beröra denna organisationsfråga.
I avbidan på resultatet av kommittéernas överväganden, vilket icke väntas
komma att föreligga i tid för att förslag i ämnet skall kunna föreläggas årets
riksdag, torde det vara nödvändigt att giva byggnadsstyrelsen ett sådant personaltillskott,
att styrelsens verksamhet på stadsplaneväsendets område
kan upprätthållas åtminstone någorlunda tillfredsställande. För att icke på
förhand binda den nya organisationens utformning och personalrekrytering
bör den förstärkning, varom här är fråga, dock ske med stor försiktighet.
Byggnadsstyrelsen har begärt eu ökning av stadsplanebyråns arkitekt- och
juristpersonal motsvarande i stort sett en fördubbling av den nuvarande personaluppsättningen.
De nya uppgifter, för vilka personal nu måste beräknas, äro framför allt
upprättandet av de olika anvisningar, föreskrifter och normalförslag, som erfordras
med anledning av den nya lagstiftningen. Hänsyn måste också tagas
därtill, att stadsplanebyrån kommer att i stor utsträckning få bistå länsarkitektkontoren
med muntliga och skriftliga råd och anvisningar i olika detaljspörsmål,
som uppkomma vid tillämpningen av den nya lagstiftningen. För
att sammanhålla och leda detta arbete synes styrelsen behöva förstärkning
med en ny kvalificerad arbetskraft, helst med ingående erfarenhet från verksamheten
vid länsarkitektkontoren. Då de biträdande länsarkitekterna äro
opaginerad Kontrollera mot PDF
60
Statsutskottets utlåtande nr 6.
placerade i Ce 29, bör den nye befattningshavaren få tjänsteställning som byrådirektör
i Ce Bl.
En del av det tidigare omnämnda arbetet med upprättande av anvisningar
och normalförslag har redan påbörjats. För att bereda byggnadsstyrelsen tillfälle
till ett mera ingående samråd med utomstående expertis har Kungl.
Maj:t i ett par fäll ställt särskilda sakkunniga till styrelsens förfogande att
biträda med ifrågavarande uppgifter, därvid kostnaderna bestridas från sjätte
huvudtitelns kommittéanslag. Det synes lämpligt att denna metod även i
fortsättningen tills vidare tillämpas. Kostnaderna för vederbörande experter
böra emellertid härvid bestridas av byggnadsstyrelsens anslag. För detta ändamål
samt för att giva styrelsen möjlighet att också i någon mån anställa
yngre arkitekter såsom rekryteringspersonal bör styrelsens icke-ordinariepost
uppräknas med 30 000 kronor.
Vad angår styrelsens övriga organisationsförslag är jag icke beredd att
i nuvarande läge tillstyrka något av dessa. Jag anser mig dock såtillvida böra
biträda styrelsens framställning om inrättande av en byråarkitektbefattning
på kulturhistoriska byrån — varmed avsetts att täcka den personalbrist som
uppkommit genom att vikarie å en till byrån hörande assistentbefattning i
Ca 24 icke stått att uppbringa — att jag förordar, att i icke-ordinarieposten
inräknas ett belopp av 10 200 kronor såsom tillskott för avlönande av en tillfälligt
anställd arkitekt. Jag förutsätter härvid att beloppet tages i anspråk
endast så länge innehavaren av nyssnämnda assistentbefattning ej utövar densamma
samt vikarie icke är förordnad på befattningen. Vid denna ökning
av icke-ordinarieposten bör en motsvarande minskning av ordinarieposten ske.
På grund av gällande principer för den reglerade befordringsgången för
biträdespersonal torde i enlighet med styrelsens förslag det i personalförteckningen
för styrelsen angivna antalet kontorsbiträdestjänster i Ca 8 böra
ökas med fyra.
Med utgångspunkt från den efter omräkning av den schablonmässiga beräkningen
reviderade avlöningsstaten för innevarande budgetår samt de av mig
tillstyrkta organisationsförändringarna ävensom med inberäknande av medel
för de av styrelsen äskade beloppen för löneklassuppflyttningar skulle styrelsens
avlöningsanslag komma att uppgå till 1 511 000 kronor. Detta belopp
överstiger det å riksstaten för innevarande budgetår anvisade anslaget med
125 200 kronor. I förhållande till den reviderade avlöningsstaten för samma
budgetår inskränker sig ökningen till 50 000 kronor.
Utskottet finner uppenbart att den nya byggnadslagstiftning, som beslutats
vid 1947 års riksdag, kommer att tillföra byggnadsstyrelsen nya arbetsuppgifter
av kvalificerad natur. I avvaktan på resultatet av pågående utredningar
rörande det statliga stadsplaneväsendets arbetsuppgifter och organisation och
rörande omorganisation av byggnadsstyrelsen finner utskottet i likhet med
departementschefen det vara ofrånkomligt att i möjligaste mån tills vidare
undvika personalförstärkningar och organisationsförändringar, som kunna föregripa
ett ställningstagande till kommittéförslagen. Departementschefens förslag
om inrättande å stadsplanebyrån av en byrådirektörsbefattning, lönegrad
Ce 31, samt om inräknande i avlöningsstaten av medel för anlitande av experter
och anställande av rekryteringspersonal föranleder emellertid icke någon
erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker jämväl departementschefens
förslag med avseende å kulturhistoriska byrån och i fråga om utökning av
antalet kontorsbiträdestjänster.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
61
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
byggnadsstyrelsen under rubriken Byggnadsstyrelsens verksamhet
i allmänhet uppföra ytterligare 4 kontorsbiträdesbefattningar
i Ca 8 samt 1 byrådirektörsbefattning i Ce 31;
b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 697 000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ........................ 1 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 453100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 137 700
Säger kronor 1 289 000
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 114 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 13 700
Säger kronor 127 700
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 36 900
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 47 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 10 100
Säger kronor 94 300
Summa kronor 1 511 000
c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 1 511 000 kronor.
51 :o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 54, s. 111 och 112), vilket innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 134 100 kronor.
52:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
55, s. 112—115) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i
personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen vidtaga vissa av departementschefen
förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills vidare
opaginerad Kontrollera mot PDF
62
Statsutskottets utlåtande nr 6.
från och med budgetåret 1948/49, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:
Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 2 167 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1 826 200 kronor. Efter vederbörlig
omräkning har avlöningsstatens slutsumma befunnits böra uppgå till
1 819 700 kronor.
Efter att ha erinrat om den vid länsarkitektkontoren föreliggande
arbetsbalansen framhåller byggnadsstyrelsen i sina an s 1 a gs ä.s k an den, att
med den nya byggnadslagens ikraftträdande den 1 januari 1948 åtskilliga
nya arbetsuppgifter komma att påläggas länsarkitektkontoren, vilkas personal
med hänsyn härtill måste väsentligt förstärkas. Styrelsen anser emellertid
att den övervägande delen av den nya personalen i avvaktan på stadsplaneväsendets
omorganisation lämpligen bör avlönas från anslagsposten till Avlöningar
till tillfälliga biträden och endast en mindre utökning av den extra
ordinarie personalen nu ifrågakomma. I sådant syfte föreslår styrelsen att
nämnda anslagspost för nästa budgetår uppräknas med 342 000 kronor även-,
som att biträdande länsarkitekttjänster inrättas vid kontoren i Karlskrona och
Västerås. Under hänsynstagande till jämväl för löneklassuppflyttningar och
för befordringar inom den reglerade befordringsgången erforderliga medel
beräknar styrelsen, att avlöningsanslaget för länsarkitektsorganisationen skulle
för nästa budgetår behöva ökas till 2 234 400 kronor.
Departementschefen har i princip tillstyrkt byggnadsstyrelsens förslag. Enligt
departementschefens mening bör dock anslagsposten Avlöningar till tillfälliga
biträden uppräknas med allenast 300 000 kronor. Departementschefen
anser vidare, att de för närvarande vakanta assistentbefattningama vid länsarkitektkontoren
i Karlskrona och Västerås böra indragas i samband med att
biträdande länsarkitekttjänster inrättas vid nämnda kontor. Med utgångspunkt
från de föreslagna förändringarna beräknar departementschefen medelsbehovet
under förevarande anslag till 2 167 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
länsarkitektsorganisationen uppföra ytterligare 2 befattningar
såsom biträdande länsarkitekt i Ce 29 samt att ur densamma
avföra 2 assistentbefattningar i Ce 27;
b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 470100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 877 500
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis...... 658 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... 161400
Summa kronor 2 167 000;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
63
c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 2 167 000 kronor.
53:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 56, s. 116), vilket innebär höjning av förevarande anslag
för nästa budgetår med 70 000 kronor, varav 30 000 kronor till reseersättningar,
5 000 kronor till bränsle, lyse och vatten samt 35 000 kronor till övriga expenser,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkost
nader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 247 000
kronor.
54:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 58, s. 117 och 118) föreslagit riksdagen att till Utredningar
rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kronor.
För ifrågavarande ändamål har senast å riksstaten för budgetåret 1946/47
varit uppfört ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 11 september 1947 beräknat medelsbehovet
för nästa budgetår till enahanda belopp.
Departementschefen har anfört följande.
Förevarande anslag är enligt de år 1923 framlagda grunderna för anslagets
användning avsett för täckande av kostnader för sådana genom byggnadsstyrelsens
försorg verkställda utredningar eller andra förberedande åtgärder
— såsom upprättande av ritningsförslag till byggnadsföretag för statens
räkning och uppgörande av förslag till stadsplaner å kronan tillhörig, mark
— vilka icke skola bekostas av styrelsens avlöningsanslag eller särskilt anvisade
medel.
Enligt hittills gällande grunder har det ankommit på Kungl. Maj:t att i
varje särskilt fall meddela beslut om anslagets ianspråktagande. Därest riksdagen
icke finner anledning till erinran däremot, torde Kungl. Maj;t böra
äga att — för åstadkommande av ett förenklat förfaringssätt beträffande
dispositionen av anslaget — till byggnadsstyrelsen delegera rätten att besluta
om anslagets ianspråktagande för olika utredningsuppdrag.
Mot byggnadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår
har jag icke funnit anledning till erinran.
Utskottet finner icke något vara att erinra mot förslaget att till byggnadsstyrelsen
delegeras rätten att besluta om förevarande anslags ianspråktagande
för olika utredningsuppdrag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl
i övrigt hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
64
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Tekniska institut.
55:o) Statens väginstitut. Rungl. Maj:t har (punkt 59, s. 119—121) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad stat för
statens väginstitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49,
dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 431 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 399 000 kronor. Verkställd
omräkning av den schablonmässiga beräkning, som legat till grund för
de olika avlöningsposternas bestämmande, har visat sig medföra en höjning
av statens slutsumma till 415 100 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att i icke-ordinarieposten inräknas medel fölen
befattning såsom expeditionsvakt i lönegraden Ce 9, att nämnda post därjämte
ökas med 2 000 kronor för bestridande av kostnader för löneklassuppflyttningar
m. m. samt att sjukvårdsposten höjes med 200 kronor. Av de båda
inkomstposterna anses Ersättningar för materialkontroll in. m. böra nedsättas
med 12 100 kronor och Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m. uppräknas
med 5 300 kronor.
Utskottet får, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1948/49:
Stat.
Avlöningar. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... 129 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 170 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 35 700
4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ......... 25 000
Säger kronor 360 000
Omkostnader.
1. Sjukvård m. in., förslagsvis.................................... 700
2. Reseersättningar, förslagsvis ................................. 8 500
3. Expenser, förslagsvis .......................................... 34 800
4. Publikationstryck ................................................ 6 000
5. Övriga utgifter, förslagsvis ................................. 55 500
Säger kronor 105 500
Summa kronor 465 500
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6. 65
Särskilda uppbördsmedel.
1. Ersättningar för materialkontroll in. m................ 4 000
2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m............. 30 500
Säger kronor 34 500
Nettoutgift kronor 431 000;
b) till Statens väginstitut för budgetåret 1948/49 anvisa ett
förslagsanslag av 431 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
56:o) Laboratorieutrustning för statens väginstitut. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 60, s. 122), vilket avser att möjliggöra en effektivisering
av väginstitutets forskningsverksamhet beträffande vägbeläggningsmaterial och
vägbyggnadsmetoder, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Laboratorieutrustning för statens väginstitut
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av
50 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
57:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
61, s. 122—126) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i
personalförteckningen för statens geotekniska institut vidtaga vissa av departementschefen
förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för institutet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1948/49, dels ock till Statens geotekniska institut: Avlöningar för
budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 436 000 kronor.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 388 600 kronor.
Efter vederbörlig omräkning skulle avlöningsstatens slutsumma uppgå till
387 700 kronor.
Kungl. Maj:t föreslår att chefen för institutets maskintekniska avdelning,
vilken för närvarande med benämningen statsgeotekniker är placerad i Ce 29,
skall uppflyttas till Ce 32 och därvid benämnas avdelningschef. Samma
tjänstetitel anses böra tillkomma innehavarna av institutets båda förste statsgeoteknikerbefattningar.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
statens geotekniska institut dels ändra tjänstebenämningen för
två i förteckningen uppförda befattningar såsom förste statsgeotekniker
i Ca 32 till avdelningschef, dels ock i förteckningen uppföra
en befattning såsom avdelningschef i Ce 32 och ur densamma
avföra en befattning såsom statsgeotekniker i Ce 29;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska in
stitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:
Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 sand. Nr 6.
5-591 48
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
66
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 50 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 187 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 28 100
4. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ......... 170 000
Summa kronor 436 000;
c) till Statens geotékniska institut: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 436 000 kronor.
58:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 62, s. 126 och 127), vilket innebär anslagshöjning för
nästa budgetår med 7 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 126 000
kronor.
59:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 63, s. 127), vilket avser medelsanvisning för inköp av
apparatur för forskning rörande elektrokemisk markförstärkning, jonutbytesreaktioner
och lerors vattengenomsläpplighet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.
Statens elektriska inspektion m. m.
60:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 64, s. 128 och 129), vilket innebär överflyttning av en
arvodesbefattning såsom assistent till extra ordinarie stat i lönegraden Ce 24,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska inspektion,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1948/49:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 123 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 36 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 19 000
Summa kronor 179 000;
b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 179 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
67
61:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 65, s. 129), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår
med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 19 300
kronor.
62:o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 130) och under erinran, att samma belopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till »Statens prisregleringsnämnd för elektrisk
ström för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 2 000
kronor.
Dj urgår dsnämnden.
63:o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 67, s. 131 och 132), vilket allenast innebär vederbörlig uppräkning av
anslagsposten Rörligt tillägg, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat. Kronor
1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ..................... 18 000
2. Avlöningar till övrig i cke-ordinarie personal ......... 68 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 2 600
Summa kronor 89 300;
b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret 1948/49
anvisa ett förslagsanslag av 89 300 kronor.
64:o)| Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet- med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 68, s. 132) och under erinran, att samma belopp anvisats för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för bud
getåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 11 500 kronor.
68
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Diverse.
65:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 69 och
70, s. 133) hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom förslagsanslag för budgetåret 1948/49
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond 303 000 kronor,
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond 931 000 kronor.
66:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj it medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 71, s. 133) och under erinran, att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för av
Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för
vissa resor för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
5 000 kronor.
67:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 133 och 134), vilket innebär
en nedsättning av anslaget med 200 000 kronor för nästa budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 20 800 000 kronor.
68:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser
i ransoneringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s.
134), som innebär höjning av anslagsbeloppet med 200 000 kronor för nästa
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret
1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.
69:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 74, s. 134 och 135) och under erinran, att till förevarande
ändamål för innevarande budgetår anvisats 50 000 kronor, hemställer
utskottet,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
69
att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 120 000
kronor.
70:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 135), vilket — med hänsyn till att
Sveriges bidrag till internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) numera
utgår från särskild post i luftfartsverkets driftkostnadsstat — innebär
en anslagsminskning med 200 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
71:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag (punkt 76, s. 135) och under erinran, att samma belopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av
250 000 kronor.
72:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 77, s. 135) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
73:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78,
s. 136) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1948/49 anvisa
ett reservationsanslag av 40 000 kronor.
74:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 136), vilket innebär en anslagsminskning
för nästa budgetår med 1 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
8 200 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
70
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Uppskjutna frågor.
75:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande nedannämnda
av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag, nämligen
punkten 27: Avsättning till statens automobilskattemedelsfond;
punkten 38: Statens biltrafiknämnd: Avlöningar;
punkten 39: Statens biltrafiknämnd: Omkostnader;
punkten 57: Bidrag till vissa plankostnader m. m.; vilket utskottet härmed
får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 2 april 1948.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Heiding, fröken
Andersson, herrar Rosenberg, Gustav Emil Andersson, Hesselbom och Ohlon;
samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Malmborg i Skövde,
Bergström, Ealla, Andersson i Malmö, Rubbestad, Mårtensson, Staxängj
Lindholm, Åkerström, Petterson i Degerfors och Johansson i Mysinge.
Reservationer:
1) vid punkten 22:o) (Vägbeläggningar) av herr Falla;
2) vid punkten 29:o) (Byggande av fiskehamnar) av herr Staxäng.
Stockholm 1048. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1948/49 und a1 i texten