Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 till täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet.

1948-04-20 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:63, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 till täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 63.

3

Nr 03.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 till täckande av vissa kostnader för Svenska

skifferoljeaktiebolagets verksamhet.

(l:a avd.)

I propositionen nr 69 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 6 februari 1948,

föreslagit riksdagen att till Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets

verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor.

Beträffande Svenska skifferoljeaktiebolagets hittillsvarande verksamhet

får utskottet hänvisa till förenämnda proposition, s. 2—6.

Med skrivelse den 20 december 1947 har styrelsen för S\V.enska skifferoljeaktiebolaget

till Kungl. Maj :t överlämnat en den 18 i samma månad dagtecknad

promemoria, vari styrelsen bl. a. anmält, att bolaget råkat i likviditetssvårigheter,

till följd varav bolaget vore i omedelbart behov av kapitaltillskott.

Av styrelsens förvaltningsberättelse för räkenskapsåret 1946/47 framgår

bl. a. att vissa anläggningar färdigställts under räkenskapsåret, däribland

skifferkoksförbränningsanläggningen och tredje kalkugnen. Den för skiffertransport

avsedda elektriska järnvägen beräknades bliva färdig att tagas

i bruk under första hälften av år 1948. På grund av rådande materialbrist

och knapphet på arbetskraft med därav föranledda förseningar av leveranstider

hade färdigställandet av nämnda anläggningar blivit fördröjt utöver

vad som urspungligen beräknats. Höjningen av den allmänna prisnivån

hade därjämte i förhållande till vad som beräknats medfört vissa icke obetydliga

merkostnader för nämnda anläggningar.

Vidare framgår av förvaltningsberättelsen att knapphet på material och

arbetskraft komme att medföra, att iordningställandet av gasolanläggningen

och ombyggnaden av ett ugnshus, vilka arbeten hade beräknats bli färdiga

den 1 januari 1948, icke kunde beräknas vara slutförda förrän tidigast under

första hälften av år 1949. Å nämnda anläggningar väntades uppkomma

betydande fördyringar.

Tidigare hade styrelsen beräknat, att driftsunderskottet för räkenskapsåret

1946/47 skulle stanna vid 2 300 000 kronor. I verkligheten hade driftsunderskottet

för samma år uppgått till i runt tal 6 700 000 kronor. T detta belopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 63.

ingingc dock vissa utgifter för tillredningsarbeten i skifferbrottet m. in.,

som egentligen borde fördelas på flera räkenskapsår. Frånräknas dessa utgifter

erhålles som driftsförlust under året i runt tal 4 800 000 kronor. Styrelsen

har i förvaltningsberättelsen förklarat, att ökningen av den beräknade

förlusten förorsakats av förseningar av förenämnda anläggningar, av minskad

tillgång på elektrisk kraft och höjning av priset på inköpt elektrisk

kraft, av höjda kollektivavtalsbundna löner samt av den stränga vinterkylan

med därav föranledda driftsavbrott och igångkörningssvårigheter vid

nyanläggningar.

Av styrelsens promemoria jämte därtill fogade bilagor framgår, att de

oförutsett höga driftsförlusterna i förening med kostnadsstegringar å vissa

nyanläggningar ställt större anspråk på bolagets likvida tillgångar än som

ursprungligen beräknats. De medel, som av 1946 års riksdag beviljats för

täckande av driftsförluster och kostnader för ersättningsanskaffningar under

räkenskapsåren 1946/47 och 1947/48, hade redan förbrukats. Av det belopp,

som enligt beslut av samma riksdag avsetts till ny- och ombyggnader, hade

den 1 juli 1947 5 182 000 kronor tagits i anspråk för ändamålet. Av återstoden,

5 518 000 kronor, hade vid samma tidpunkt 3 976 000 kronor använts

för täckande av driftsförluster och kostnader för ersättningsanskaffningar.

Därefter återstående medel hade helt tagits i anspråk för täckande av anläggningskostnader

enligt 1946 års beslut och av driftsunderskott, som uppkommit

efter den 1 juli 1947. För att tillgodose sitt behov av likvida medel

hade bolaget nödgats upptaga ett tillfälligt banklån å 3 000 000 kronor. Trots

detta skulle bolaget enligt styrelsens beräkningar komma att vid utgången

av februari månad 1948 ha ett underskott i likvida medel.

I denna situation hade styrelsen funnit det påkallat att underställa statsmakterna

frågan om fortsatt finansiering av bolagets verksamhet.

Med utgångspunkt från statsmakternas principiella beslut 1946 att bolagets

anläggningar vid Kvarntorp av beredskapsskäl borde bibehållas i driftsdugligt

skick syntes det styrelsen föreligga tre huvudalternativ, enligt vilka

bolagets fortsatta verksamhet kunde anordnas. Alternativen äro följande.

1) Pågående utbyggnad enligt 1946 års beslut avbrytes, varvid dock förutsättes

att i USA beställd, delvis betald och levererad gasolanläggning hemtages

för att undvika i USA eljest uppkommande kostnader för vård och förvaring

av anläggningen. Det förutsättes vidare, att i övrigt redan gjorda

beställningar fullföljas, vilket är nödvändigt med hänsyn till att tillverkningen

hos respektive leverantörer redan fortskridit så långt, att beställningarna

icke rimligen kunna annulleras.

2) Redan påbörjade anläggningar enligt 1946 års beslut fullföljas (gasolanläggning,

ombyggnad av ett ugnshus och tillbyggnad av ångcentral).

3) Samtliga nybyggnader enligt 1946 års beslut fullföljas. (Utöver alt. 2

ombyggnad av ytterligare två ugnshus.)

Att bedöma storleken av det kapital som skulle erfordras för de olika alternativen

är, framhåller styrelsen, under nuvarande ovissa ekonomiska förhållanden

ytterst svårt. Styrelsen framlägger emellertid i promemorian

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 63.

5

vissa ungefärliga beräkningar rörande kapitalbehovet för tiden 1 juli 1947—

30 juni 1952 enligt de olika alternativen. För täckning av återstående anläggningskostnader

samt driftsförluster och vissa andra kostnader skulle

enligt beräkningarna under nämnda tid erfordras 27 000 000 kronor vid alt.

1, 20 600 000 kronor vid alt. 2 och 25 500 000 kronor vid alt. 3. Styrelsen

har även sökt uppskatta det framtida driftsresultatet vid olika alternativ.

I detta hänseende avse beräkningarna tiden efter den 1 juli 1952, då enligt

styrelsens åsikt fortfarighetstillstånd och full avsättning för produktionen

skulle ha uppnåtts vid alla alternativen. Den fortsatta driften beräknades

under ett normalår komma att lämna vid alt. 1 ett årligt underskott av

3 200 000 kronor, vid alt. 2 och 3 däremot årliga överskott av 1 300 000 kronor

respektive 4 550 000 kronor, allt exklusive ränta och avskrivningar. Styrelsen

betonar, att siffrorna äro osäkra med hänsyn till den ovissa ekonomiska

utvecklingen.

Beträffande frågan vilket alternativ som borde väljas för bolagets fortsatta

verksamhet framhåller styrelsen, att alt. 3, vilket betydde ett fullföljande

av de år 1946 beslutade utbyggnaderna, syntes fördelaktigast ur företagsekonomisk

synpunkt. Alt. 2, som tidigare tänkts endast som en etapp på

väg mot utbyggnaden enligt alt. 3, ansåge styrelsen mindre gynnsamt. Vid

alt. 1, innebärande att den pågående utbyggnaden finge avbrytas, syntes det

styrelsen näppeligen kunna undvikas att bolaget måste tillföras årliga subventioner

för driftens upprätthållande. Styrelsen vore emellertid fullt medveten

om att på grund av det ansträngda ekonomiska läget och de ovissa

framtidsutsikterna bolagets fortsatta verksamhet icke kunde betraktas enbart

ut företagsekonomisk synpunkt. Styrelsen önskade endast framföra de

anförda alternativen, vilka enligt styrelsens mening vore de för bolagets

fortsatta verksamhet faktiskt föreliggande utvecklingslinjer, mellan vilka

man hade att välja.

Bolaget har vidare inkommit med en sammanställning utvisande det medelsbehov

som vore erforderligt för tiden intill den 1 januari respektive den

1 juli 1949, därest pågående utbyggnadsarbeten nu skulle avbrytas. Medelsbehovet,

som i fråga om likvider för redan gjorda beställningar beräknats

från samma utgångspunkter som i alt. 1, är enligt sammanställningen föl
-

jande.

Återstående anläggningskostnader .......................... 1 932 000

Täckande av driftsförluster och ersättningsanskaffningar .... 3 976 000

Driftsförlust V, 1947 — 3% 1948 ............................ 3 500 000

Driftsförlust */, 1948—•”/„ 1948 ............................ 1 600 000

Markförvärv, bostadssubventioner, ränta och oförutsett........ 2 000 000

Summa kr. 13 008 000

Driftsförlust V, 1949—•”/« 1949 ............................ 1 600 000

Markförvärv, bostadssubventioner, ränta och oförutsett''/, 1949—

”/o 1949 ................................................ 300 000

Summa kr. 14 908 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 63.

Den i sammanställningen angivna posten till återstående anläggningskostnader

har beräknats på följande sätt. Därest redan gjorda beställningar

fullföljas skulle de medel som återstå att betala uppgå till 8 400 000 kronor.

Till gäldande härav räknar bolaget med att disponera dels 5 518 000

kronor som — därest bolaget beredes ersättning för redan inträffade driftsförluster

utöver beräknade — återstå av de enligt 1946 års beslut anvisade

medlen, dels ock 950 000 kronor, som 1947 års riksdag beviljat för gasoldistributionen.

Det belopp som sålunda erfordras för ändamålet utgör enligt

bolagets beräkningar (8 400 000 — 5 518 000 — 950 000=) 1 932 000

kronor.

Posten täckande av driftsförluster och ersättningsanskaffningar uppgår

egentligen till 4 439 600 kronor. Emellertid skall från nämnda belopp avräknas

dels 239 600 kronor utgörande ej utnyttjade anslagsmedel för ersättningsanskaffningar

dels ock 224 000 kronor utgörande tidigare beräknad

förlust för räkenskapsåret 1947/48. Härigenom bör posten beräknas till

3 976 000 kronor.

Ett uppskjutande av pågående utbyggnadsarbeten betyder alltså enligt

utförda beräkningar, att ett kapitaltillskott erfordras för tiden intill den 1

januari 1949 av omkring 13 000 000 kronor och för tiden intill den 1 juli

1949 av omkring 15 000 000 kronor.

Det framhålles också i sammanställningen, att ett dröjsmål med de utbyggnadsarbeten,

varom det här är fråga, komme att medföra ökade driftsförluster

utöver vad som i promemorian av den 18 december 1947 beräknats

för genomförandet av alt. 2 och 3.

Dessa utökade driftsförluster stå i proportion till den längre tid det

kommer att taga, innan färdigställning av nyanläggningarna kan ske och

böra för både alt. 2 och 3 bliva enligt nedanstående uppställning:

1. Anläggningsarbetena återupptagas ''/, 1949.

ökade driftsförluster för alt. 2 och 3 .................... 3 200 000

Oförutsett m. m...................................... 600 000

Summa kr. 3 800 000

2. Anläggningsarbetena återupptagas ''/7 1949.

Ökade driftsförluster för alt. 2 och 3 .................... 4 800 000

Oförutsett in. m...................................... 860 000

Summa kr. 5 660 000.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har skifferoljebolagets verksamhet

icke utvecklat sig efter de beräkningar, som lågo till grund för 1946

års riksdags beslut rörande bolagets finansiella rekonstruktion och framtida

verksamhet. Åtskilliga faktorer ha samverkat till att utvecklingen gått

i en för bolaget oförmånlig riktning. Detta har medfört, att driftsunderskot
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 63.

7

tet för räkenskapsåret 1946/47, vilket förutsattes bliva omkring 2 300 000

kronor, kommit att uppgå till ett betydligt större belopp. Sålunda har driftsförlusten

uppgått till cirka 4 800 000 kronor, vartill komma vissa utgifter å

cirka 1 900 000 kronor, vilka egentligen borde fördelas å flera räkenskapsår.

Det sammanlagda driftsunderskottet uppgår alltså till cirka 6 700 000 kronor.

Bolaget har även råkat i likviditetssvårigheter och är i omedelbart behov

av medelstillskott.

Det sålunda inträdda läget gör det nödvändigt att förutsättningslöst ompröva

bolagets ställning. Denna prövning bör i första hand verkställas av

särskilt tillkallade utredningsmän. Jag avser att senare hemställa om Kungl.

Maj :ts bemyndigande att tillkalla dylika utredningsmän.

I avbidan på utredningens resultat bör verkets fortsatta utbyggnad enligt

1946 års riksdagsbeslut tillsvidare anstå. Driften vid bolagets anläggningar

bör dock fortsätta och erforderliga medel härför ställas till förfogande.

Dessutom böra medel avses för betalning av redan gjorda beställningar.

Frågan om medelstillskott till bolaget måste emellertid med hänsyn till

likviditetssvårigheterna upptagas till behandling redan nu och sålunda utan

att avvakta det resultat, vartill utredningen kan komma. Då det icke med

säkerhet kan bedömas vid vilken tidpunkt slutligt förslag i ämnet kan föreläggas

riksdagen torde medelstillskottet böra avse tiden till och med den 30

juni 1949. Enligt bolagets sammanställning bör därför medelsbehovet för

nämnda tid, om utbyggnaden fullföljes i den omfattning jag nyss angivit,

beräknas på följande sätt.

Till täckande av merkostnader å anläggningarna erfordras 1 932 000

kronor. Enligt 1946 års beslut avsågos för driftsförluster under tiden

1 juli 1946—30 juni 1948 samt för sådana på samma tid belöpande

ersättningsanskaffningar, som normalt borde täckas med driftsöverskott,

ett belopp av 5 300 000 kronor. Detta belopp har emellertid i sin helhet

förbrukats under tiden 1 juli 1946—30 juni 1947. Därutöver har för täckande

av driftsförluster under sagda tid av medel som tidigare avsetts till

utbyggnad av anläggningarna tagits i anspråk 3 976 000 kronor. Sistnämnda

belopp måste tillföras bolaget. Driftsunderskottet under tiden 1 juli 1947_

30 juni 1949 beräknar bolaget nu till 6 700 000 kronor däri inräknat kostnader

för ersättningsanskaffningar. Av detta belopp belöpa 3 500 000 kronor

på räkenskapsåret 1947/48 och 3 200 000 kronor på räkenskapsåret

1948/49. Härutöver erfordras för tiden 1 juli 1947—30 juni 1949 till markförvärv,

bostadssubventioner, räntor och oförutsedda utgifter ett sammanlagt

belopp av 2 300 000 kronor.

De medel som salunda skulle bliva behövliga för bolaget för tiden 1 juli

1947—30 juni 1949 uppgå alltså till (1 932 000 -f 3 976 000 -f 6 700 000 -f
2

300 000 =) 14 908 000 kronor eller avrundat 15 000 000 kronor.

Mot beräkningen av medelsbehovet har jag icke funnit anledning till

erinran. Med hänsyn till bolagets likviditetssvårigheter torde medlen böra

äskas å lilläggsstat. Anvisningen bör ske i form av ett reservationsanslag.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 63.

Utskottet. Till teckning av aktier i Svenska skifferoljeaktiebolaget har

riksdagen anvisat 45 000 000 kronor. Av detta belopp ha 43 499 400 kronor

tagits i anspråk för aktieteckning i bolaget. Enligt beslut av 1943 års riksdag

har bolaget vidare erhållit ett statslån å 25 600 000 kronor. Lånet har

efterskänkts jämlikt beslut av 1944 års riksdag. Sammanlagda beloppet av

de av staten för bolagets finansiering tillskjutna penningmedlen uppgår sålunda

till 69 099 400 kronor. 1943 års riksdag beslöt, att flottans skifferoljeverk

vid Kinne-Kleva skulle överföras till bolaget. Verkets tillgångsvärde

var vid överförandet, som skedde den 1 juli 1943, i statsräkenskaperna upptaget

till ett belopp av 3 239 059 kronor 95 öre. Bolaget har sålunda av staten

tillförts penningmedel och andra tillgångar med ett värde av sammanlagt

72 338 459 kronor 95 öre. Med stöd av beslut av 1944 års riksdag ha av

sistnämnda belopp avskrivits dels ovannämnda lån å 25 600 000 kronor och

dels å statens innehav av aktier i bolaget 29 238 359 kronor 95 öre. Sammanlagt

har alltså i statsräkenskaperna avskrivits ett belopp av 54 838 359

kronor 95 öre. Genom särskilt, av 1947 års riksdag beviljat anslag har bolaget

erhållit ersättning med 1 377 279 kronor 28 öre för under tiden efter den

7 december 1945 uppkomna driftsförluster och avvecklingskostnader vid

skifferoljeverket vid Kinne-Kleva. Till finansiering av bolagets verksamhet

ha slutligen även använts vinstmedel, som uppkommit vid försäljning under

krigsåren, huvudsakligen till försvarsmakten, av bolagets produkter.

Utskottet vill vidare erinra, att vid 1946 års riksdag framlades vissa förslag

avseende dels rationalisering av produktionen vid oljeverket och ökad

utvinning av biprodukter samt dels en finansiell rekonstruktion av bolaget.

Med hänsyn till de förbättringar av driftsresultatet, vilka på grundval av

bolagsstyrelsens kalkyler kunde förväntas, ansåg riksdagen sig böra bifalla

förslagen i fråga. I överensstämmelse härmed anvisade riksdagen för

ändamålet ett investeringsanslag av 16 000 000 kronor, vilka medel inberäknats

i förenämnda belopp å 45 000 000 kronor. Genom ett kapitalbelopp av

nämnda storleksordning skulle, enligt vad bolagsstyrelsen då framhöll, bolaget

få anses vara tillfredsställande finansierat på längre sikt.

Såsom den i propositionen nu lämnade redogörelsen ger vid handen, ha

de faktiska förhållandena icke bekräftat tillförlitligheten av de beräkningar,

som lågo till grund för 1946 års förberörda riksdagsbeslut. Sålunda har

driftsunderskottet uppgått till betydligt högre belopp än som beräknats, vartill

kommer, att bolaget även råkat i likviditetssvårigheter och fördenskull

är i omedelbart behov av kapitaltillskott. Det är uppenbart, att bolagsstyrelsen

beträffande de ekonomiska förutsättningarna för bolagets

framtida verksamhet tidigare räknat alltför optimistiskt liksom att tillräcklig

hänsyn icke tagits till den mångfald obestämbara faktorer, som påverka

kostnadsberäkningarna.

I anslutning till vad i propositionen anförts har enligt vad utskottet under

hand inhämtat departementschefen den 17 mars 1948 med stöd av

Kungl. Maj :ts bemyndigande tillsatt en kommitté för utredning av frågan

om skifferoljeaktiebolagets fortsatta verksamhet. Utskottet förutsätter gi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 63.

9

vetvis, att därvid särskild uppmärksamhet ägnas frågan huruvida och i vilken

grad fortsatt drift vid Kvarntorp kan anses motiverad av hänsyn till

anläggningens värde som beredskapsreserv ävensom ur tekniska eller företagsekonomiska

synpunkter med särskilt beaktande av oljeimporten och

världsmarknadspriserna på oljeprodukter.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att, i avbidan på utredningens

resultat, verkets fortsatta utbyggnad enligt 1946 års riksdagsbeslut

bör tills vidare anstå.

De medel, som beräknats behövliga för bolaget för tiden den 1 juli 1947

—den 30 juni 1949, uppgå till 15 000 000 kronor. Med erinran att en avsevärd

del av detta belopp redan förbrukats, finner utskottet sig böra tillstyrka

medelsanvisningen i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Täckande av vissa kostnader för

Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1947/48 under tionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor.

Stockholm den 20 april 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström,

Gränebo, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Iwar Anderson,

Gillström, Sundelin och Lundgren; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Andersson i

Malmö, Mårtensson, Lindholm, Pettersson i Dahl, fru Alvén, herrar Boman

i Kieryd, Åkerström, Holmström, Persson i Vinberg, Johansson i Mysinge

och Birke.

Reservation

av herr Karl Andersson.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19h8. 6 samt. Nr Öl—63.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:154 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1948 a1 i texten