Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående upptagande å riksstaten för budgetåret 1948/49 av ett underskott för luftfartsfonden.

1948-04-20 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:69, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående upptagande å riksstaten för budgetåret 1948/49 av ett underskott för luftfartsfonden.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 69.

Nr 69.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående upptagande å riksstaten

för budgetåret 1948/49 av ett underskott för

luftfartsfonden.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t beträffande luftfartsfonden, under

åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1948 (bilaga 18:o), föreslagit riksdagen att för

Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret 1948/49 upptaga ett underskott

av 5 000 000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj :ts i propositionen 1947: 194 framlagda förslag

har riksdagen, såvitt nu är i fråga, godkänt i propositionen förordade

grunder för ändrad redovisning av luftfartsfonden ävensom för luftfartsfonden

för budgetåret 1947/48 upptagit ett underskott av 100 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebar icke någon saklig ändring i luftfartsfondens

konstruktion, men däremot ändrades redovisningen å fonden, i syfte

att möjliggöra en mera rättvisande överblick över luftfartens verkliga kostnader.

Luftfartsstyrelsen, som redan tidigare intagit en ställning analog

med styrelsens för ett affärsdrivande verk, erhöll i samband härmed vissa

lättnader i den dittillsvarande bundenheten. Sålunda förutsattes bl. a. att

fastställande av stat för luftfartsfonden från och med budgetåret 1947/48

skulle ske genom beslut av Kungl. Maj :t i samma ordning som gäller för

övriga affärsdrivande verk samt att frågor rörande antalet ordinarie befattningar

i högst Ca 23 ävensom rörande antalet icke-ordinarie befattningshavare

och löneställningen för dessa icke skulle behöva underställas riksdagen.

Genom beslut den 30 juni 1947 har Kungl. Maj :t fastställt följande stat

för luftfartsverkets driftkostnader för budgetåret 1947/48:

Kronor.

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar .......................... 1 131 000

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader ........................ 240 000

3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar .................... 1 828 000

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader .................. 159 000

5. Underhåll och drift av luftfartsleder .................... 870 000

6. Hyres- och arrendeavgifter m. m....................... 110 000

7. Förbindelsetjänst ........................................ 2 230 000

8. Utgifter för väderlekstjänst ............................ 1 220 000

9. Tjänstepost ............................................ 10 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 69.

3

Kronor.

10. Sveriges bidrag till internationella civila luftfartsorganisatio
-

nen ..........................

11. Pensionskostnader ...............

12. Avsättning till värdeminskningskonto

300 000

1 000

1 000

Summa kronor 8 100 000.

I anslutning härtill har vidare fastställts personalförteckning för tjänstemän

å ordinarie stat samt för extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än Ce 23. Härjämte ha meddelats regleringsbestämmelser beträffande avlönings-

och omkostnadsposterna av i huvudsak samma omfattning som gäller

för statsförvaltningen i allmänhet.

Med skrivelse den 31 oktober 1947 bär luftfartsstyrelsen framlagt förslag

angående anslag till luftfartsväsendet för driftkostnader för budgetåret

1948/49 in. in.

Luftfartsstyrelsen har därvid till en början erinrat att styrelsen i sina

petita för innevarande budgetår framhållit, att målsättningen borde

vara, att luftfarten i princip borde bära sina egna kostnader, däri inbegripet

förräntning och amortering av en viss del av det i flygplatserna från och

med budgetåret 1947/48 nedlagda kapitalet.

Styrelsen framhåller vidare att å luftfartsfonden äro redovisade vissa

kostnader, såsom utgifter för radiotjänst och väderlekstjänst, vilka äro

undandragna styrelsens direkta kontroll. Å andra sidan tillföras fonden

icke längre de inkomster, som härröra från statens aktieinnehav i AB Aerotransport.

Av vissa skäl har den civila flygtrafiken icke heller kommit att

inbringa så stora belopp som man tidigare ansett sig ha anledning räkna

med. Enligt styrelsens mening måste jämväl den fastställda avskrivningsprincipen

i fråga om investeringar i flygfält bliva betungande för luftfartsfondens

balans och inverka fördröjande på den tidpunkt, då full kostnadstäckning

kunde komma att ernås.

Med hänsyn till nu nämnda omständigheter anser luftfartsstyrelsen förutsättningar

saknas att för närvarande och för den närmaste framtiden

ernå balans mellan luftfartsfondens inkomster och utgifter. Styrelsen anser

därför, att målsättningen i första hand bör vara, att utgifterna för luftfartsstyrelsens

och flygplatsorganisationens avlöningar och omkostnader

skola täckas av å luftfartsfonden redovisade inkomster. I den mån förhållandena

å luftfartens område stabiliseras och den nuvarande uppbyggnadsperioden

avlöses av ett mera normalt utvecklingsskede torde en utgiftstäckning,

avseende jämväl återstående under luftfartsstyrelsens direkta

kontroll stående ulgiftsposter inklusive avsättning till värdeminskningskonto,

kunna förutses, medan däremot den tidpunkt, då täckning jämväl

av utgifterna för förbindelsetjänst och väderlekstjänst kan uppnås, ännu

måste betraktas såsom relativt avlägsen.

Efter att bland annat ha framhållit att det i nationalekonomiskt intresse

synes angeläget, att flygbolagens rationaliseringssträvanden understöd
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 69.

jas av statsmakterna genom en fortsatt utbyggnad av den för luftfarten erforderliga

mark- och flygsäkerhetsorganisationen, övergår styrelsen till sin

beräkning av luftfartsverkets inkomster och utgifter

under nästa budgetår. Beräkningarna sluta på en sammanlagd

inkomstsumma av 4 283 000 kronor och en utgiftssumma av 9 534 000 kronor.

På verksamheten skulle sålunda uppkomma ett underskott av 5 251 000

kronor.

Styrelsen har i anslutning härtill lämnat följande specifikation över inkomst-

och utgiftsposterna, varvid såsom jämförelse jämväl upptagits mot
-

svarande belopp för innevarande budgetår.

Inkomster. 1947/48 1"48 49

1. Hyror och arrenden .................... 850 000 1 285 000

2. Trafikinkomster ........................ 2 025 000 2 750 000

3. Besiktningsavgifter .................... 165 000 200 000

4. Ersättning för väderleksobservationer .... 8 000 8 000

5. Diverse inkomster ...................... 40 000 40 000

Summa kronor 3 088 000 4 283 000

Utgifter.

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar .......... 1 131 000 1 444 000

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader ........ 240 000 327 000

3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar ...... 1 828 000 2 075 000

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader .... 159 000 215 000

5. Underhåll och drift av luftfartsleder ...... 870 000 1 035 000

6. Hyror och arrendeavgifter m. m......... 110 000 110 000

7. Förbindelsetjänst ...................... 2 230 000 2 703 000

8. Utgifter för väderlekstjänst .............. 1 220 000 1 308 000

9. Tjänstepost ............................ 10 000 10 000

10. Sveriges bidrag till ICAO ................ 300 000 300 000

11. Pensionskostnader ...................... 1 000 3 000

12. Diverse utgifter ........................ —- 3 000

13. Avsättning till värdeminskningskonto .... 1 000 1 000

Summa kronor 8 100 000 9 534 000

Beräknat underskott .................... 5 012 000 5 251 000.

Luftfartsstyrelsens framställning utmynnar i en hemställan, att, såvitt

nu är i fråga, Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för luftfartsfonden å

riksstaten för budgetåret 1948/49 upptaga ett underskott av 100 kronor.

Över luftfartsstyrelsens skrivelse har utlåtande avgivits av riksråkenskapsverket,

som bland annat framhållit följande. Då luftfartsverket från

och med den 1 juli 1947 organiserades som ett affärsdrivande verk, räknade

man med att inkomsterna mycket snart skulle nå en sådan nivå, att täckning

för utgifterna skulle kunna erhållas. Numera syntes man emellertid för

luftfartsfondens del tills vidare få räkna med stora årliga underskott. För

täckning av sådana underskott erfordrades skattemedel, vilka grundlagsen
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 69.

5

ligt torde böra äskas av riksdagen och beräknas på riksstaten. Det kunde

härvid enligt ämbetsverkets mening synas tveksamt, om staten för fonden

åter borde fastställas av riksdagen eller om endast medel för täckning av

underskottet borde äskas av riksdagen. Efter att ha närmare berört de förhållanden

som samverka till att balans mellan luftfartsfondens inkomster

och utgifter icke kan åstadkommas förordar riksräkenskapsverket, att kostnader

för aerologiska stationer samt väderleksstationen i Nordatlanten icke

vidare påföras luftfartsfonden, att taxorna för begagnande av flygfälten

omprövas samt att medel för täckning av luftfartsfondens underskott äskas

hos riksdagen å tilläggsstat för innevarande budgetår och å riksstaten för

budgetåret 1948/49.

Departementschefen har anfört följande.

För budgetåret 1946/47 uppgick underskottet å luftfartsfonden till i

runt tal 3 053 000 kronor. Efter omläggningen av redovisningen å luftfartsfonden

har denna jämväl belastats med utgifter för väderlekstjänst, tjänstepost,

Sveriges bidrag till ICAO in. in. Dessa kostnader ha i driftkostnadsstaten

för budgetåret 1947/48 upptagits till 1 532 000 kronor. Samtidigt

överflyttades statens inkomster av aktieinnehavet i aktiebolaget Aerotransport

till fonden för statens aktier. Utdelningen å dessa aktier uppgick 1947

till i runt tal 434 000 kronor. Genom denna omläggning har belastningen på

luftfartsfonden bokföringsmässigt ökat med i runt tal 1 966 000 kronor.

Vid i övrigt oförändrade förhållanden skulle underskottet å luftfartsfonden

sålunda för budgetåret 1947/48 genom omläggningen ha ökat till omkring

5 000 000 kronor.

I sina petita för budgetåret 1947/48 ansåg sig luftfartsstyrelsen dock böra

räkna med en avsevärd ökning av inkomsterna genom införande av ny

taxa med högre avgifter än den äldre samt genom en ökad trafik. Riksräkenskapsverket

föreslog — med utgångspunkt från att utdelningen å statens

aktieinnehav i aktiebolaget Aerotransport alltjämt skulle redovisas å

luftfartsfonden samt att kostnaderna för väderlekstjänst skulle begränsas

till utgifterna å sjätte huvudtitelns anslag till väderlekstjänst åt luftfarten

— att underskottstiteln skulle i riksstatsförslaget upptagas allenast med ett

formellt belopp av 100 kronor.

För egen del ansåg jag mig — med hänsyn till ovissheten rörande utvecklingen

av inkomster och utgifter å fonden — böra förorda att allenast

ett formellt belopp av 100 kronor upptogs å underskottstiteln. Luftfartsstyrelsen

räknar numera med att underskottet kommer att uppgå till omkring

5 000 000 kronor för budgetåret 1947/48 och 5 250 000 kronor för

budgetåret 1948/49. Anledningen härtill är i främsta rummet att inkomsterna

å luftfartsfonden icke komma att inflyta i beräknad omfattning. Den

omständigheten att taxorna för begagnande av markorganisationens tjänster

icke kunnat fastställas i enlighet med luftfartsstyrelsens ursprungliga

förslag, vilket låg till grund för inkomstberäkningarna för budgetåret 1947/

48, har medfört en inkomstminskning med omkring 2 000 000 kronor. Härtill

kommer, att lufttrafiken blivit av mindre omfattning än man tidigare

haft anledning att hoppas.

Luftfartsstyrelsen anser, att förutsättningar saknas att för närvarande

och för den närmaste framtiden åstadkomma balans mellan luftfartsfondens

inkomster och utgifter. I delta läge har riksräkenskapsverket uttalat,

att täckning av underskotten bör äskas av riksdagen och beräknas å riksstaten.

.lag ansluter mig till denna uppfattning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 69.

Riksräkenskapsverket har vidare ansett tveksamt, om staten för fonden

åter bör fastställas av riksdagen eller om endast medel för täckning av underskottet

böra äskas av riksdagen. Då det, med hänsyn till arten av luftfartsverkets

rörelse, är förenat med stora svårigheter att redan i statsverkspropositionen

taga ståndpunkt till driftkostnadsstaten för luftfartsverket,

hör staten enligt min mening även i fortsättningen fastställas i samma ordning

som gäller för övriga affärsverk. Därest riksdagen ej finner anledning

till erinran däremot torde sålunda allenast medel för täckning av det beräknade

underskottet böra äskas av riksdagen.

Även en beräkning av underskottet å luftfartsfonden är i nuvarande läge

förenad med betydande svårigheter. För innevarande budgetår har man

att räkna med ett underskott av minst 5 000 000 kronor. Det är dock ej

osannolikt att underskottet kan bliva större med hänsyn till den minskade

trafik som sannolikt blir en följd av arbetskonflikten hos aktiebolaget

Aerotransport. För nästa budgetår måste man räkna med sträng återhållsamhet

beträffande luftfartsverkets utgifter. Huruvida det genom besparingar

på utgiftssidan kan bliva möjligt att nedbringa det beräknade underskottet

av ö 250 000 kronor mera avsevärt är dock tveksamt. Man måste

vidare räkna med att eventuella kostnadsbesparingar kunna komma att

uppvägas av minskade inkomster. Då någon mera exakt beräkning av underskottets

storlek sålunda icke torde vara möjlig, anser jag mig böra i anslutning

till de preliminära beräkningarna förorda, att underskottet i riksstatsförslaget

för nästa budgetår upptages med ett till 5 000 000 kronor avrundat

belopp.

Luftfartsstyrelsens uttalanden beträffande målsättningen för balanseringen

av inkomster och utgifter föranleder ej annat uttalande från min sida

än att driftkostnadsstaten även i framtiden bör betraktas som en enhet

och att återhållsamhet måste iakttagas beträffande samtliga utgiftsposter

i den mån luftfartsstyrelsen äger möjlighet att påverka desamma. Detta

gäller även utgifterna för förbindelsetjänst och väderlekstjänst, vilka äro

beroende av i vilken omfattning luftfartsstyrelsen tar i anspråk telegrafverkets

och meteorologiska institutets tjänster.

Vad angår den av riksräkenskapsverket berörda frågan angående eu omprövning

av taxorna för begagnande av flygfälten torde jag här kunna inskränka

mig till att erinra om att Kungl. Maj:t den 20 juni 1947 i samband

med fastställande av nuvarande taxa, vilken gäller tills vidare till utgången

av juni 1948, anbefallt luftfartsstyrelsen att efter inhämtande av

yttranden från aktiebolaget Aerotransport och Svensk interkontinental lufttrafik

aktiebolag i god tid inkomma med förslag till taxa för tiden från och

med den 1 juli 1948.

Riksräkenskapsverket har slutligen ifrågasatt, att kostnaderna för aerologiska

stationer och väderleksstationen i Nordatlanten icke vidare skola

till någon del påföras luftfartsfonden. Anledningen till att dessa kostnader

i viss utsträckning upptagits till redovisning å luftfartsfonden, har varit att

möjliggöra en mera rättvisande överblick över luftfartens verkliga kostnader.

Den omständigheten att luftfartsfonden numera kan beräknas komma

att visa ett driftunderskott är i och för sig icke tillräcklig anledning att

avföra dessa kostnader från driftkostnadsstaten. Då icke heller i övrigt

något avgörande skäl för en ändring av det förra året införda redovisningssättet

synes föreligga, anser jag mig icke böra biträda detta förslag.

Utskottet. För innevarande budgetår har för luftfartsfonden å riksstaten

upptagits en underskottstitel å allenast ett formellt belopp av 100 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 69.

7

Såsom riksräkenskapsverket framhållit torde man därvid ha räknat med

att luftfartsverkets inkomster mycket snart skulle nå en sådan nivå, att

täckning för utgifterna — däri inräknat förräntning och amortering av viss

del av det i flygplatserna från och med budgetåret 1947/48 nedlagda kapitalet

— skulle kunna erhållas. Av den nu förebragta utredningen framgår

emellertid, att för närvarande och för den närmaste framtiden förutsättningar

saknas att åstadkomma balans mellan luftfartsfondens inkomster och

utgifter. Utskottet delar departementschefens uppfattning att i nuvarande

läge medel för underskottens täckande böra beräknas å riksstaten. Med

hänsyn till vad departementschefen anfört rörande svårigheterna att redan

i statsverkspropositionen taga ståndpunkt till driftkostnadsstaten för luftfartsverket

har utskottet icke något att erinra mot att staten, i varje fall

för budgetåret 1948/49, fastställes i samma ordning som gäller för övriga

affärsverk.

Vad angår frågan om beräkningen av underskottet för nästa budgetår

får utskottet, under åberopande av departementschefens uppfattning att

någon mer exakt beräkning än den av luftfartsstyrelsen framlagda icke bedömts

vara möjlig, tillstyrka att underskottet i riksstatsförslaget uppföres

med ett belopp av 5 000 000 kronor. Utskottet vill emellertid understryka

departementschefens uttalande om att sträng återhållsamhet bör iakttagas

beträffande driftkostnadsstatens samtliga utgiftsposter i den mån luftfartsstyrelsen

äger möjlighet påverka desamma.

Vad departementschefen i övrigt anfört föranleder icke utskottet till annat

yttrande än att utskottet förutsätter, att vid den kommande omprövningen

av taxorna för begagnande av flygfälten tidigare målsättning för balanseringen

av luftfartsverkets inkomster och utgifter i princip eftersträvas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må för Luftfartsfonden å riksstaten för

budgetåret 1948/49 upptaga ett underskott av 5 000 000

kronor.

Stockholm den 20 april 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 68.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:160 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av vissa fordringar, redovisade såsom, proprie bo lanser i medicinalstyrel a1 i texten