Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om anvisande av medel för försök med visst system för elektrifiering av avlägsna bygder och gårdar.

1948-04-20 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:75, Utlåtande i anledning av väckt motion om anvisande av medel för försök med visst system för elektrifiering av avlägsna bygder och gårdar.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 75.

Nr 75.

Utlåtande i anledning av väckt motion om anvisande av medel

för försök med visst system för elektrifiering av

avlägsna bygder och gårdar.

(4:e avd.)

I en inom andra kammaren av herr Edberg väckt motion (II: 137) har

hemställts, att riksdagen må anvisa 15 000 kronor för försök med visst i

motionen angivet system för elektrifiering av mera avlägset belägna bygder

och gårdar.

Beträffande de skäl, motionären åberopat till stöd för sitt yrkande, får

utskottet hänvisa till motionen.

Över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

vattenfallsstyrelsen avgivit yttrande samt därvid anfört följande.

I nämnda motion hemställes om ett anslag av 15 000 kronor för att

möjliggöra utprovning av elektrifiering enligt det av ingenjören J. A. Halländer

utarbetade systemet. Vattenfallssstyrelsen yttrade sig den 13 mars

1947 till riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott om en motion

— nr 264 — åsyftande utredning om elektrifiering av avlägset belägna och

glest bebyggda trakter. I sistnämnda motion omnämndes även Halländers

elektrifieringssystem. Vad styrelsen nu har att anföra utgör i stort sett en

upprepning av de synpunkter, som angåvos i förra årets yttrande.

Den första frågan är, huruvida elektrifiering enligt Halländers system

kan beräknas få nämnvärd användning. Vattenfallsstyrelsen betvivlar detta.

Nämnda system kännetecknas av att man medelst en bränsledriven motor

alstrar elektrisk kraft, vilken efter distribution på ett lågspänningsnät

skall tillgodose konsumenternas kraft- och belysningsbehov på samma sätt

som vid normal elektrifiering medelst anslutning till ledningsnät, matade

centralt av stora eller medelstora kraftanläggningar. Det ifrågakommer

icke att använda systemet för en enda gård, ty för en sådan är det riktigare

att driva de arbetskrävande maskinerna direkt medelst en värmemotor,

under det att belysningen ordnas antingen medelst fotogenlampor eller —

om man anser fördelarna uppväga nackdelarna — medelst en mindre bensindriven

likströmsanläggning. Det Hallanderska systemet är sålunda tilllämpligt

endast när flera gårdar ligga inom ett så begränsat område, att

de kunna nås medelst lågspänning från en central kraftanläggning. Sannolikt

förekomma ytterst få sådana gårdskomplex, för vilka samtidigt gäller,

att det är omöjligt att ordna med elektrifiering på normalt sätt.

Därjämte medför elektrifiering medelst en lokal värmekraftanläggning

icke alls samma fördelar för konsumenterna som anslutning till ett stort,

centralt matat nät. I motsats till förhållandena i det sistnämnda normalfallet

får man sålunda räkna med ransonering av kraften vid användning

för kraftändamål, uteslutning av värmeanvändning, såsom kokning och

varmvattenberedning — därför att verkningsgraden för bränslet blir nedsatt

till en bråkdel av en meilankommande omvandling till elektrisk kraft

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 75.

19

— förmodligen endast intermittent tillhandahållande — därför att det,

även om drift dygnet runt från början planeras, kommer att te sig som

slöseri att köra den efter krafthehovet anpassade maskinen under lider,

då endast obetydligt belysningsbehov föreligger — och långvariga reparationsavbrott

— därför att full reserv icke kan hållas och till följd av att

sakkunnig personal icke står till förfogande. Vidare bli drift och skötsel, däri

inbegripet anskaffning av bränsle och reservdelar, ordnandet av reparationer

etc., vilka uppgifter måste omhändertagas av någon eller några inom den berörda

konsumentkretsen, mycket arbetskrävande i förhållande till produktionsresultatet.

Även om sålunda kostnaderna för konsumenterna skulle kunna

medelst statsunderstöd hållas nere vid en nivå, svarande mot normala distributionstaxor

och även om man bortser från olägenheter av värmemotorns

drift i ljud- och lukthänseende o. d., föreligger risk för alt konsumenterna

efter någon tid tröttna och icke anse vad som ernås vara värt uppoffringarna.

Åtskilliga erfarenheter i den riktningen föreligga. Vattenfallsstyrelsen

håller före, att även vid sådana i slutet av föregående stycke angivna

förhållanden, när en utbyggnad av lågspänningsnät och lokal kraftalstring

medelst bränsledriven motor kunde ifrågakomma, kraft- och belysningsfrågorna

bäst ordnas för varje gård för sig medelst direktdrivande

värmemotorer respektive — eventuellt — likströmsanläggningar.

Ytterligare må något beröras de speciella egenskaperna hos Halländers

system. Detta är baserat på ett par i teoretiskt hänseende goda idéer, avseende

automatisering av driften och undanröjande av de svårigheter, som

det kontinuerliga tillhandahållandet av kraft innebär, när kraftbehovet

tidvis är obetydligt och kraftmaskinens tomgångsförbrukning hög. Men

de för lokal värmekraftalstring i liten skala grundläggande olägenheterna

kvarstå och de förbättringar, som Halländers uppslag kunna medföra,

kräva användning av dels ett ackumulatorbatteri, dels ett känsligt reläsystem.

Likströmsackumulatorer utgöra apparater, som giva förutsatt ekonomiskt

utbyte endast vid mycket god omvårdnad, och reläsystemet torde

tämligen ofrånkomligt bli en störningskälla vid här ifrågavarande driftförhållanden.

I den PM av Hallander, vilken överlämnats till statsutskottet i samband

med motionen, har vattenfallsstyrelsens nya subtraktionstaxa tillämpats

alldeles felaktigt. För en kraftuttagning av 100 kW och 160 000 kWh per

år blir sålunda enligt nämnda taxa den årliga avgiften exkl. dyrtidstillägg

7 200 kronor i stället för av Hallander angivna 11 200 kronor. Halländers

jämförelsesiffra för inköpt råkraft är sålunda ca 35 procent för hög. I

övrigt ingår vattenfallsstyrelsen icke på de i nämnda PM anförda uppgifterna

och synpunkterna. Framhållas må blott, att kraftkostnaderna vid

användning av Halländers system torde ha avsevärt underskattats.

Under åberopande av vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen framhållit,

att den ifrågasatta utprovningen av elektrifiering enligt det Hallanderska

systemet icke kan befrämja det i och för sig viktiga och behjärtansvärda

syftet att låta även inbyggare i avlägsna och glest bebyggda trakter

komma i åtnjutande av de fördelar, som tillgång till elektrisk kraft medför.

Styrelsen har därför avstyrkt, att anslag till ifrågavarande undersökning

beviljas.

Utskottet får erinra all i motionen 11:204 (ill 1947 års riksdag hemställdes

om eu skyndsam utredning om förutsättningarna all på andra vägar

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 75.

än de hittills gängse elektrifiera de bygder av landet, där elektrifiering enligt

hittills tillämpade principer icke är ekonomiskt genomförbar. I berörda

motion åberopades såsom en framkomlig'' väg användningen av det av

ingenjören J. A. Hallander skisserade systemet, vilket överlämnats till elektrifieringsberedningen.

Efter att ha inhämtat yttrande från vattenfallsstyrelsen, elkraftutredningen,

elektrifieringsberedningen och norrlandsutredningen fann vederbörligt

utskott vid 1947 års riksdag (andra tillf, utsk.; uti. nr 4) sig sakna

anledning alt ingå på frågan om för- eller nackdelar av mindre lokala

kraftverk av ena eller andra slaget, i all synnerhet som den i motionen

berörda frågan komme att behandlas av elkraftutredningen. Utskottet ansåg

det överflödigt att i frågan begära ytterligare särskild utredning och

hemställde, att motionen icke skulle till någon åtgärd föranleda. Riksdagen

beslöt i enlighet härmed.

I nu förevarande motion II: 137 har hemställts, att medel måtte anvisas

för att möjliggöra en praktisk utprovning av det Hallander ska systemet i

något av de fyra norra länen. Under hänvisning till vattenfallsstyrelsens i

anledning av denna motion avgivna yttrande — därav bland annat framgår

att berörda system enligt styrelsens mening knappast kan väntas få någon

nämnvärd användning och att den ifrågasatta utprovningen av elektrifieringen

enligt det Hallanderska systemet icke torde kunna befrämja det i

och för sig viktiga och behjärtansvärda syftet att låta även inbyggare i avlägsna

och glest befolkade trakter komma i åtnjutande av de fördelar, som

tillgäng till elektrisk kraft medför — anser sig utskottet icke kunna tillstyrka

bifall till motionen.

Utskottet hemställer,

att motionen II: 137 icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 20 april 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: so under utlåtandet nr 68.

Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

481389

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.