Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1948-03-09 · 145 sidor, varav 113 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 113 av 145 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1948/49 under åttonde

huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag

(punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1948), vilket innebär en anslagshöjning med

33 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1948/49:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 statssekreterare............................ Cr 17

1 expeditionschef ............................ Cr 14

1 byråchef ................................. Cr 10

4 kansliråd ..........................•...... Ca 33

6 förste kanslisekreterare ..................... Ca 29

6 andre kanslisekreterare ..................... Ca 24

1 registrator ................................ Ca 19

1 kansliskrivare ............•................ Ca 15

3 kanslibiträden ............................ Ca 11

1 förste expeditionsvakt...................... Ca 11

3 expeditionsvakter .......................... Ca 9

8 kontorsbiträden ........................... Ca 8

1 — Bihav g till riksdagens protokoll 191+8. 6 sand. Nr 8.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce

1 föredragande hos regeringsrätten.............. Ce 32

1 förste kanslisekreterare ..................... Ce 29;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen .... kronor 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ » 352 400

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .... » 1 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 195 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 66 000

Summa kronor 642 000;

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 642 000 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

68 200 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 4—8) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1948/49, vidtaga den ändring i personalförteckningen

för riksarkivet, som föranledes av vad departementschefen

anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för

riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49,

dels ock till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett

förslagsanslag av 500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Holmbäck

och Petersson (I: 56) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad

m. fl. (II: 99), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bevilja en ökning av

riksarkivets anslag till avlöningar till ordinarie tjänstemän med 876 kro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3

nor, avsedd för expeditionsvakten Bror Söderströms uppflyttning i lönegrad

Ca 15 med tjänsteställningen arkivassistent och med skyldighet för

honom att även bestrida expeditionsvaktsgöromål.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor,

huvudsakligen föranledd av en uppräkning av anslagsposten till rörligt tillJhgg.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat, att riksarkivet i skrivelse

den 14 juni 1947 framlagt en omfattande utredning angående organisation

och personalförhållanden vid riksarkivet samt lands- och länsarkiven. I

denna utredning har framhållits, att det svenska arkivväsendet just nu

genomginge en allvarlig kris, föranledd av den ansvällning av arkivmaterialet,

som vore en följd av den oavlåtligt växande centraliseringen och

den lika oavlåtligt ökade utvidgningen av statens verksamhet. Med hänsyn

härtill ville riksarkivet i anslutning till utredningen i första hand hemställa

om den förstärkning av arkivinstitutionernas personal, som vore

nödvändig för att det arbete, som redan ålåge dessa institutioner, skulle

kunna genomföras, och därefter i andra hand föreslå anställande av personal

i tillräcklig utsträckning för att kunna genomföra en effektiv konsulterande

verksamhet, avsedd att avhjälpa de brister, som för närvarande

vidlådde arkivvård och arkivbildning inom förvaltningen. Sedermera har

riksarkivet den 30 augusti 1947 i sina anslagsäskanden för budgetåret

1948/49 med hänsyn till det skärpta ekonomiska läget som alternativ till

det fullständiga organisationsförslaget för riksarkivets del föreslagit vissa

begränsade förändringar i fråga om personalen.

Departementscliejen har för sin del uttalat, att de allmänna synpunkter,

som riksarkivet utvecklat i fråga om det svenska arkivväsendets läge och

de olika arkivinstitutionernas organisation och personalförhållanden, vore

värda allt beaktande. Likaså syntes de aktuella önskemål, som riksarkivet

för egen del framfört, i och för sig motivera vissa förstärkningar av arkivets

personal eller ändringar i övrigt i dess personalorganisation. För närvarande

ansåge sig emellertid departementschefen icke kunna annat än

i mycket begränsad omfattning understödja desamma.

Bland framställningar från riksarkivet, som departementschefen icke

ansett sig kunna förorda, märkes förslag om inrättande av en befattning som

arkivassistent i lönegraden Ca 15.

I motionerna I: 56 och II: 99 anföres bland annat följande.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1948/49 har riksarkivet bland

annat föreslagit inrättande av en befattning därstädes som arkivassistent

(Ca 15). Till innehavare av den nya tjänsten borde utan ansökan överföras

expeditionsvakten i riksarkivet Bror Söderström. Ett bifall till äskandet

skulle öka anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän med 6 G00

kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Riksarkivets framställning grundade sig på en promemoria av sektionsföreståndaren

för riksarkivets östermalmsavdelning, där Söderström

tjänstgjort sedan år 1925. I denna promemoria framhölls, att expeditionsvakten

Söderström »med åren i stigande omfattning kommit att bestrida

även sådana expeditionella göroinål, som i vanliga fall utföras av vetenskapligt

utbildade tjänstemän». Däri underströks vidare, att Söderström

ägde icke blott en yttre kännedom om arkivaliebestånden utan även en

ingående inre sådan, förvärvad såväl genom arkivaliska ordningsarbeten

som genom egna forskningar i arkiven. Till promemorian voro fogade ett

antal intyg av kända vetenskapsmän och forskare, vari dessa vitsordade

icke endast den värdefulla hjälp, Söderström givit dem i sitt tjänstearbete,

utan även det goda omdöme och den skicklighet, han visat vid utförande

av de forskningsuppdrag utanför tjänsten, som de anförtrott honom.

I sina ovannämnda anslagsäskanden framhöll riksarkivet, att Söderström

ägde »en fallenhet för forskning och en förmåga att förvärva kännedom

om arkivaliebeståndet även ur innehållets synpunkt, som gjort det

möjligt att på honom överflytta grupper av uppgifter, vilka eljest bruka

ombesörjas av arkivutbildad personal». Man hade här enligt riksarkivets

uppfattning »att göra med ett fall, då assistentbefordran bör ifrågakomma»,

vilken också skulle innebära »en välförtjänt uppmuntran».

I årets statsverksproposition har departementschefen icke ansett sig

kunna biträda förslaget. Även vi anse oss icke kunna ifrågasätta ett bifall

till riksarkivets krav sådant det framlagts. Vi känna oss emellertid övertygade

om de ovanligt goda kvalifikationer för en arkivassistentbefattning,

som expeditionsvakten Söderström äger och som han förvärvat genom träget

arbete i tjänsten, och vi tillåta oss därför föreslå en annan lösning. Vi

hemställa att Söderström uppflyttas från nuvarande placering i lönegrad

Ca 9 (löneklass 12) till lönegrad Ca 15 (löneklass 15) och erhåller arkivassistents

tjänsteställning men att han, intill dess en ny expeditionsvaktstjänst

kan komma att inrättas vid riksarkivet, skall förrätta även en

sådans göromål vid riksarkivets östermalmsavdelning. Vid bifall till denna

framställning kommer avlöningsstaten för riksarkivets ordinarie tjänstemän

att ökas med 876 kronor om året.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl.Maj:ts ifrågavarande förslag.

I likhet med departementschefen finner utskottet de allmänna synpunkter

beaktansvärda, vilka riksarkivet anfört i fråga om det svenska arkivväsendets

läge och de olika arkivinstitutionernas organisation och personalförhållanden.

Även om de av riksarkivet framförda aktuella önskemålen

i och för sig synas motivera vissa förbättringar i arkivets personalorganisation,

finner dock utskottet det nuvarande läget påkalla återhållsamhet

vid bedömandet av de olika förslagen.

Vad beträffar det i motionerna I: 56 och II: 99 framställda yrkandet angående

uppflyttning av den för närvarande i lönegraden Ca 9 placerade

expeditionsvakten B. Söderström till lönegraden Ca 15 med tjänsteställning

som arkivassistent vill utskottet framhålla, att Söderström synes besitta

sådana kvalifikationer, att en högre tjänsteställning för honom i och för sig

kunde anses motiverad. Utskottet vill emellertid erinra om att för när
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

5

varande icke finnes någon befattning som arkivassistent vid riksarkivet.

Enligt vad utskottet har sig bekant torde frågan om inrättande av sådana

befattningar samt löneställningen för desamma komma att upptagas i samband

med pågående utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena

för den högre biträdespersonalen inom civilförvaltningen. Utskottet anser

sig därför icke böra tillstyrka bifall till det i motionerna gjorda yrkandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 56 och II: 99,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1948/49, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för riksarkivet, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 260 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 188 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . .......... » 51 300

Summa kronor 500 000;

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1948/49

anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, s. 8), vilket innebär en anslagshöjning med 5 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 86 000 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 8 och 9), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1948/49 anvisa ett

reservationsanslag av 8 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

6:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro

av vikt för fäderneslandets historia. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 6, s. 9), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande av

sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets

historia, för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 8 000 kronor.

7:o) Lands- och länsarkiven: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7,

s. 9-—11) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för lands- och länsarkiven, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1948/49, dels ock till Lands- och länsarkiven:

Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 399 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Näsström m. fl. väckt motion (I: 57), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att i landsarkivets i Härnösand personalförteckning

upptages en ordinarie arkivarietjänst och att anslaget för landsoch

länsarkivens avlöningar i härför behövlig grad höjes.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 17 600 kronor,

föranledd huvudsakligen av i de olika anslagsposterna vidtagna förändringar

av automatisk natur.

Bland de framställningar från riksarkivet, som departementschefen icke

ansett sig kunna förorda, märkes förslag om inrättande av en ordinarie

arkivarietjänst i lönegraden Ca 26 vid landsarkivet i Härnösand.

I motionen I: 57 anföres bland annat följande.

Personalen vid landsarkivet i Härnösand är mindre än vid de andra

landsarkiven utan att mellan de olika distrikten sådan skillnad kan uppvisas

att en sämre personalorganisation för det norrländska landsarkivet

kan motiveras. Detta arkiv saknar den ordinarie arkivarietjänst, som finns

vid de andra arkiven. Dess stat upptar endast två akademiskt utbildade

tjänstemän, medan de andra arkiven ha tre eller flera sådana.

Arkivet i Härnösand inrättades år 1935 och har således verkat endast

ett tiotal år, medan de övriga landsarkiven funnits mellan 40 och 50 år.

Det är därför helt naturligt, att de i härnösandsarkivet samlade arkivalierna

ej ha kunnat ordnas och förtecknas i samma utsträckning som i de

äldre arkiven. Härvid bör också uppmärksammas, att norrlandsarkivet

tillkommit efter de betydande ökningar av landsarkivens arbetsuppgifter,

som genom ändringar i instruktioner och genom nya författningar skett.

Härnösandsarkivets personal har därför under den betydelsefulla tid, då

arkivalierna samlats i landsarkivet, ej — såsom fallet varit vid de äldre

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 7

arkiven — kunnat inrikta sina krafter på uppordnandet av de väldiga

arkivmassorna, dessas förtecknande och nedkrympande genom gallringar

utan har omedelbart måst lösa omfattande administrativa uppgifter inom

det väldiga distriktet och hjälpa norrlandsforskarna till rätta bland de

ännu endast delvis uppsorterade arkiven.

Det alltmer ökade intresse för norrländska frågor, ekonomiska, sociala,

administrativa och allmänt kulturella, som är ett sa glädjande faktum,

ställer allt större krav på den institution, som vårdar det viktigaste källmaterialet

till Norrlands historia och utveckling. Dessa krav måste anses

i hög grad berättigade.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Även om vissa skäl torde tala för den i motionen I: 57 föreslagna förstärkningen

av personalen vid landsarkivet i Härnösand, har dock utskottet

icke ansett sig böra tillstyrka förslaget härom.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen I: 57,

a) godkänna följande avlöningsstat för lands- och läns
-

arkiven, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 180 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 177 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 41 800

Summa kronor 399 000;

b) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 399 000 kronor.

8:o) Lands- och länsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 8, s. 12), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

62 300 kronor.

9:o) Lands- och länsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 12), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Inköp av

arkivalier och tryckta arbeten för budgetåret 1948/49 anvisa

ett reservationsanslag av 3 800 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 8.

10:o) Lands- och länsarkiven: Bokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 12 och 13), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Bokbindning

och konservering av arkivalier för budgetåret 1948/49

anvisa ett reservationsanslag av 10 200 kronor.

ll:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 13 och 14), vilket innebär en anslagshöjning med

30 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 233 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 220 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 54 000

Summa kronor 508 000;

b) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 508 000 kronor.

12:o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 12, s. 14 och 15), vilket innebär en anslagshöjning med 9 700

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 88 000

kronor.

13:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. Kungl. biblioteket:

Anskaffande av viss utländsk litteratur. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 13, s. 15), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning ett

reservationsanslag av 110 000 kronor;

b) till Kungl. biblioteket: Anskaffande av viss utländsk

litteratur ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

9

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 14, s. 15 och 16), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .......................... kronor 38 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 37 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 9 000

Summa kronor 84 600;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 84 600 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. Stifts- och landsbiblioteken:

Bokinköp och bokbindning m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 15, s. 16), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader ett förslagsanslag

av 2 500 kronor;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning

m. m. ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

16:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. Kungl. Maj:t har (punkt 16,

s. 16 och 17) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 32 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av fröken Andersson väckt motion (1:87), vari hemställts, att

arvodet för bibliotekarien vid pedagogiska biblioteket måtte ökas från 6 000

kronor till 8 000 kronor och anslaget för bokinköp minskas med 2 000 kronor

till 19 000 kronor.

Kungl. Maj:t:s förslag går ut på anvisande av oförändrat belopp, 32 700

kronor, varav 21 000 kronor till inköp och bindning av litteratur.

I motionen 1:87 anföres bland annat följande.

Det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget står i överensstämmelse med ett

av styrelsen för biblioteket uppgjort och av kungl. skolöverstyrelsen till
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 8.

styrkt förslag till stat för biblioteket. Emellertid har styrelsen för biblioteket

den 4 november 1947 till Kungl. Maj:t gjort en framställning, vari

hemställes att sådan ändring göres i den av styrelsen uppgjorda staten för

nästa budgetår att bibliotekariens arvode höjes från 6 000 kronor till 8 000

kronor. Som motivering härför anför styrelsen i denna framställning följande:

»Efter de erfarenheter, som vunnits under den tid biblioteket dels

haft ökad utlåningstid, dels haft att verkställa inköp, bindning och bibliotekstekniskt

ordnande av litteratur för det väsentligt ökade belopp, som

numera ställts till bibliotekets förfogande, har till fullo konstaterats, att

tillfredsställande förhållanden härvidlag icke kunna ernås inom ramen av

de arbetstider — 27 veckotimmar för bibliotekarien och 21 veckotimmar

för assistenten — som av styrelsen tidigare förutsatts. Enligt styrelsens

mening bör för nästkommande budgetår bibliotekariens arvode ökas från

6 000 kronor till 8 000 kronor, så att arbetstiden för henne kan sättas till

36 veckotimmar.»

Jämväl denna senare framställning har tillstyrkts av skolöverstyrelsen.

Det är förklarligt, att man icke velat höja det till biblioteket utgående

totalbeloppet. Emellertid måste det anses betänkligt om arvodesbeloppen

äro så avvägda, att detta kan komma att inverka på bokinköpen på så

sätt, att dessa icke bli nog övervägda, och att bokbeståndets skötsel och

bibliotekstekniska ordnande blir mindre tillfredsställande. Det är att märka,

att det här gäller inköp av utländsk litteratur, som oftast måste bedömas

med ledning av omdömen i respektive länders fackpress. Detta är ett synnerligen

tidskrävande arbete och åvilar i stor utsträckning bibliotekarien.

Den bibliotekstekniska behandlingen av inkommen litteratur är så betydelsefull

att det måste anses lyckligare att bokinköpen något minskas än

att härvidlag något eftersättes.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår uppföres med 32 700 kronor.

Med anledning av det i motionen I: 87 framställda yrkandet vill utskottet

framhålla, att utskottet för sin del icke funnit något att erinra emot

att anslaget disponeras på sätt i motionen förordats.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen I: 87, såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 32 700

kronor.

17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 17, s. 17 och 18), vilket innebär en anslagshöjning med

31 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 11

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 210 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............ » 5 980

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 206 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 48 120

Summa kronor 470 500;

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 470 500 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 18, s. 18 och 19), vilket innebär en anslagsminskning med

14 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 75 900

kronor.

19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 19 och 20), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1948/49 anvisa ett

reservationsanslag av 90 600 kronor.

20:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 20, s. 20), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 kronor.

21:o) Nationalmuseet: Inköp av konst för deposition. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 21), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Inköp av konst för

deposition för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 8.

22:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 22, s. 21), vilket innebär en anslagshöjning med 5 900 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 58 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 46 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 12 500

Summa kronor 117 500;

b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 117 500 kronor.

23:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 23, s. 22), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 15 100

kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 24, s. 22—24), vilket innebär en anslagshöjning med

1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 337 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ............ » 15 524

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal .......................... » 234 476

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 67 000

Summa kronor 654 000;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Stalsutskoitcts utlåtande nr 8.

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 654 000 kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 25, s. 24), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

85 000 kronor.

26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 24 och 25), vilket innebär en anslagsminskning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel

m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 148 500 kronor.

27:o) Naturhistoriska riksmuseet: Inredning och utrustning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 25 och 26), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Inredning

och utrustning för budgetåret 1948/49 anvisa ett

reservationsanslag av 95 700 kronor.

28:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 26 och 27), vilket innebär en anslagshöjning

med 6 000 kronor, hemställer utskottet, att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ kronor 38 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 43 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 8 90°

Summa kronor 91 000;

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 91 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

29:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 28), vilket innebär en anslagshöjning

med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 36 200 kronor.

30:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 28),.

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

31 :o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 31, s. 29), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för

budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 275 000 kronor.

32:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 32, s. 29), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet

i Lund för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av

42 000 kronor.

33:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 33, s. 29), vilket innebär en anslagshöjning med 400 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för

budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 19 700 kronor.

34:o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, s. 29), vilket innebär en

anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av

Cypernexpeditionens fyndmaterial för budgetåret 1948/49

anvisa ett anslag av 23 500 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

'' Statsutskottets utlåtande nr 8. 15

35:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 35, s. 30), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 13 500

kronor.

36:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 36, s. 30), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Drottningholms teatermuseum

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av

8 800 kronor.

37:o) Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 37, s. 30), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 10 000

kronor.

38:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 38, s. 30), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska skolmuseet

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.

Kyrkliga ändamål.

39:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 31—37), vilket innebär en anslagshöjning

med 18 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1948/49, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för domkapitlen, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande ändringar i avlöningsstaten för

domkapitlen och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1948/49:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Domkapitlet i Stockholm.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal ............................. kronor 20 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 4 500

Summa kronor 42 500.

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt

stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 520 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal ............................. kronor 241 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 92 000

Summa kronor 887 900.

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal ............................. kronor 13 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 30 000

Summa kronor 324 900.

IV. Sammanfattning.

I. Domkapitlet i Stockholm........ kronor 42 500

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel

samt stiftsnämnderna m. m. . . » 887 900

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m...................... » 324 900

Summa kronor 1 255 300.

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden . ........... kronor 751 900

Nettoutgift kronor 503 400;

c) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 503 400

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr 8.

40:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 37—40), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna.

Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 90 500 kronor.

41 :o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41,

s. 40), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1948/49

anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

42:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 42, s. 40), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 5 050 800

kronor.

43:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, s. 41—43), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 17 300 kronor.

44:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 44, s. 43), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av

2 900 kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, ett anslag av 3 600 kronor.

45:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

45, s. 43), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

2 — Bihang till riksdagens ''protokoll 10^8. 6 samt. Nr 8.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 8.

46:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 46, s. 44), vilket innebär en anslagsminskning med 75 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.

47:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade

med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 47, s. 44), vilket innebär anvisande av samma, anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter

å kyrklig jord, för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 kronor.

Akademier m. m.

48:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Ivungl. Maj:ts

förslag (punkt 48, s. 45), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelöpp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien för

budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

49:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för

experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s.

45—47), vilket innebär en anslagshöjning med 14 800 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att för filosofie doktorn Sören Hilding Eugen

Slätis skall vid vetenskapsakademien från och med den

1 juli 1948 inrättas en personlig ordinarie befattning som

laborator i lönegraden Ca 30;

b) till Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet

för experimentell fysik för budgetåret 1948/49 anvisa

ett förslagsanslag av 277 000 kronor.

50:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet i

övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 47), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelöpp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till

vetenskaplig verksamhet i övrigt för budgetåret 1948/49

anvisa ett anslag av 22 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande nr S.

51 :o) Vitterhets-, liistorie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. in.: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 51, s. 48—50) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1948/49, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet och

statens historiska museum m. m., vilka föranledas av vad departementschefen

anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för

de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1948/49, dels ock till Vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m.: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 796 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av fröken Andersson väckt motion (I: 71),

vari hemtällts att riksdagen matte besluta om inrättandet av en textilkonserveringsateljé

i anslutning till riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum med en personal av en sekreterare och biträdande arbetsledare (halvtidstjänst,

Ce 15) och 5 konserveringsbiträden (Ce 8), ävensom att riksdagen

måtte med anledning härav — utöver det i propositionen föreslagna

förslagsanslaget av 160 600 kronor till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.:

Omkostnader — anvisa för omkostnader 3 500 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Sefve väckt motion (II: 88),

vari hemställts att riksdagen måtte för sin del besluta vid Vitterhets-, historie

och antikvitetsakademien upprätta en amanuensbefattning i Ce 19 med

uppgift att bearbeta statens historiska museums osteologiska samlingar.

Beträffande motiveringen till de i motionen I: 71 framförda yrkandena

torde få hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 42 300 kronor, vilken

i huvudsak är av automatisk natur.

Bland de framställningar från akademien, som departementschefen icke

ansett sig kunna biträda, märkes förslag om inrättande av en amanuensbefattning

för bearbetning av statens historiska museums osteologiska samlingar.

I motionen 11:88 anföres i huvudsak följande.

Vid 1947 års riksdag väcktes en motion (11:30), som utmynnade i en

hemställan, att riksdagen måtte för sin del besluta vid kungl. historie- och

antikvitetsakademien inrätta en amanuensbefattning med uppgift att bearbeta

statens historiska museums osteologiska samlingar. Beträffande motiveringen

härför hänvisas till omnämnda motion.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Statsutskottet, som fann det önskvärt, att en verklig vetenskaplig bearbetning

av det osteologiska materialet kom till stånd, förutsatte, att sådana

åtgärder kunde vidtagas, att fortgången av det vid samlingarna bedrivna,

dittills av fondmedel bekostade arbetet säkerställdes. Riksdagen godkände

för sin del detta utskottets uttalande. I statsverkspropositionen till innevarande

riksdag har emellertid ej något förslag härtill framlagts.

Under nu löpande budgetår har bearbetningen av museets benmaterial

fortsatts av den forskare, Nils-Gustaf Gejvall, som specialiserat sig på detta

enligt intyg från olika institutioner och vetenskapsmän så betydelsefulla

område. Han har för detta arbete åtnjutit understöd ur humanistiska fonden

efter en lön av först 550 kronor per månad och, sedan han avlagt licentiatexamen,

750 kronor per månad. Då man emellertid ej vågar räkna med

att fondmedel allt fortfarande skola stå till förfogande för detta ändamål

och det dessutom, även om sådana för nästa budgetår finnas tillgängliga,

måste särskilt för en familjefader vara svårt att under så osäkra förhållanden

fullgöra sin forskargärning, får jag härmed hemställa, att riksdagen

måtte besluta inrätta en amanuensbefattning för bearbetning av nämnda

samlingar.

Utskottet anser sig icke böra tillstyrka det i motionen I: 71 framförda

förslaget om inrättande av en textilkonserveringsateljé i anslutning till riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum. Utskottet anser nämligen,

att det i första hand bör ankomma på vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

att upptaga denna fråga till övervägande och hos Kungl.

Maj:t göra den framställning i ämnet, som må befinnas lämplig.

Det i motionen II: 88 framförda yrkandet om inrättande av en amanuensbefattning

vid statens historiska museum i och för bearbetning av museets

osteologiska material anser sig utskottet böra biträda. Utskottet förordar

därför, att en sådan befattning inrättas, samt förutsätter, att å densamma

bli tillämpliga de genom kungörelsen 1947: 436 meddelade bestämmelser

angående reglerad befordringsgång för viss icke-ordinarie personal i statens

tjänst ävensom att till innehavare av befattningen utses filosofie licentiaten

N.-G. Gejvall, därest han skulle önska ifrågakomma därtill. Då utskottet

i övrigt icke funnit anledning till erinran beträffande Kungl. Maj:ts förslag,

torde endast de förändringar i den föreslagna avlöningsstaten böra vidtagas,

att anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal uppräknas

med i runt tal 9 200 kronor till (313 120 + 9 200 =) 322 320 kronor och

anslagsposten till rörligt tillägg med i runt tal 1 100 kronor till (84 700 +

-j- 1 100 =) 85 800 kronor. Hela anslaget bör alltså uppföras med

(796 000 + 9 200 + 1 100 =) 806 300 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen II: 88 samt med avslag å motionen I: 71, i

vad den avser förevarande anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1948/49, vidtaga de änd
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

21

ringar i personalförteckningen för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., vilka föranledas

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 397 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............ » 480

3. Avlöningar till övrig ieke-ordinarie personal

............................. » 322 320

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 85 800

Summa kronor 806 300;

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 806 300 kronor.

52:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. Kungl.

Maj:t har (punkt 52, s. 50) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 160600 kronor.

Utskottet tillstyrker, under hänvisning till den ståndpunkt utskottet vid

behandlingen av nästföregående punkt intagit till motionen I: 71, att förevarande

anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med 160 600

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen I: 71, i vad den avser förevarande

anslag, till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.:

Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 160 600 kronor.

53:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 50—54), vilket

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande nr 8.

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. to.: Inredning och utrustning för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

54:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöning

åt landsantikvarier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

54, s. 54 och 55), vilket innebär en anslagshöjning med 18 400 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Bidrag till avlöning åt landsantikvarier för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 86 400 kronor.

55:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska

museum m. in.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, s. 55 och 56), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum to. to.: Underhåll

och ökande av samlingarna för budgetåret 1948/49 anvisa

ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

56:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 56), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av

fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

57:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 57, s. 57), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieäm betet: Fornminnesinventering

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av

155 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

23

58:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 58, s. 57 och 58), vilket innebär en anslagshöjning med 3 700

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ostasiatiska arkeologiska

samlingarna, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1948/49:

Av löningsstat.

1. Avlöning till tjänsteman

å indragningsstat:

a. Lön................kronor 12 000

b. Ålderstillägg ........ » 1 000

Summa kronor 13 000

Avgår: tjänste- och

familj epensionsavdrag »_906 Kronor 12 094

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 18 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 2 106

Summa kronor 32 500;

b) till Vitterhets, historie- och antikvitetsakademien''.

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 32 500 kronor.

59:o) Vitterhets-, historie-, och antivitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 59, s. 58), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

5 900 kronor.

60:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 58 och 59),

vilket innebär en anslagshöjning med 13 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de

fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1948/49:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Av löningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

för slag svis ........................ kronor 160 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 45 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................ » 22 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ........ » 21 100

Summa kronor 250 000;

b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 250 000 kronor.

61 :o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 59 och 60),

vilket innebär en anslagshöjning med 6 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1948/49

anvisa ett förslagsanslag av 56 800 kronor.

62:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62,

s. 60), vilket innebär en anslagshöjning med 4 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 32 300 kronor.

63:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 60 och 61),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1948/49

anvisa ett reservationsanslag av 14 500 kronor.

64:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 61—65), vilket innebär en

anslagshöjning med 52 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1948/49:

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis...................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . .........

kronor 216 400

» 3 900

» 204 500

» 45 200

Summa kronor 470 000;

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 470 000 kronor.

65:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 65), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett

förslagsanslag av 31 900 kronor.

66:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och bindning

av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp av instrument

m. m. I enlighet med Kungl. Muj:ts förslag (punkt 66, s. 66), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp

och bindning av böcker och musikalier samt underhåll

och vård av instrument ett reservationsanslag av 11 100

kronor;

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Inköp av instrument m. m. ett reservationsanslag av 46 000

kronor.

67:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 67, s. 66) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Osvald (I: 167) och den andra inom andra kammaren av herr von

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Friesen (11:267), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att förevarande

anslag i enlighet med akademiens framställning skall utgå med

35 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Sundström och Werner väckt

motion (II: 55), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret

1948/49 anslå 35 000 kronor på det under musikaliska akademiens stat

uppförda reservationsanslaget för stipendier m. m. åt svenska tonsättare.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas till motionerna I: 167

och II: 55.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag, som för innevarande budgetår

höjts med 5 000 kronor till 20 000 kronor, i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp. Utskottet har

alltså icke ansett sig böra förorda den ytterligare höjning av anslaget, som

påyrkas i motionerna I: 167 och II: 267 samt II: 55.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 167 och II: 267 samt

II: 55, till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Stipendier m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag

av 20 000 kronor.

68:o) Statens konstråd. I en inom andra kammaren av herr Wiberg

väckt motion (II: 354) har hemställts, att riksdagen måtte under åttonde

huvudtiteln till Statens konstråd: Omkostnader, i överensstämmelse med

statens konstråds framställning den 7 juli 1947, bevilja ett förslagsanslag å

9 500 kronor.

Till stöd härför har anförts i huvudsak följande.

I proposition den 19 februari 1937, nr 157, föreslogs inrättandet av ett

statligt organ, statens konstråd. Framställningen bifölls av riksdagen, som

i skrivelse den 27 maj 1937, nr 312, anmälde, att riksdagen till konstrådet

lör budgetåret 1937/38 under åttonde huvudtiteln hade anvisat ett anslag

av 9 000 kronor.

. -för ett vart av påföljande budgetår beviljade riksdagen å åttonde huvudtiteln

för täckande av kostnaderna för konstrådets verksamhet 11 000 kronor

och för budgetåret 1940/41 7 500 kronor.

För därpå följande budgetår har emellertid Kungl. Maj:t icke gjort framställning

om anslag under åttonde huvudtiteln. Kostnaderna för konstrådets

verksamhet hava täckts därigenom, att Kungl. Maj:t av för kommittéändamål

till förfogande stående medel anvisat erforderligt belopp.

I sin petitaframställning den 4 juni 1946 hemställde konstrådet dels att

Kungl. Maj:t måtte hos 1947 års riksdag utverka anslag i principiell likhet

med vad som skett till och med budgetåret 1940/41 och dels att anslag

måtte utgå med något ändrat belopp och efter i vissa avseenden annorlunda

grunder än som gällde för budgetåret 1946/47.

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Statmtskottets utlåtande nr 8.

Som motivering för sin hemställan i förstnämnda avseende underströk statens

konstråd, att konstrådet vore en av riksdagen beslutad fast statlig institution

och att dess verksamhet principiellt hade annan karaktar an det

arbete, som utfördes av en utav Kungl. Maj:t tillsatt kommitté.

Då 1947 års statsverksproposition icke innehöll någon sådan framställning,

som av konstrådet åsyftades, hemställde i motion till 1947 ars riksdag

herrar Håstad och Larsson i Stockholm om anvisande till statens konstråd

av ett förslagsanslag av 9 000 kronor för budgetåret 1947/48.

Statsutskottet (utlåtande nr 8, punkt 65) framhöll i sitt utlåtande over

motionen, att det enligt utskottets mening syntes principiellt riktigare,

att anslag för ändamålet uppfördes på riksstaten. Utskottet sade sig därför

utgå från att Kungl. Maj:t till förnyat övervägande upptoge iragan om

en återgång till den tidigare tillämpade anordningen beträffande finansieringen

av konstrådets verksamhet. Utskottet hemställde, att riksdagen matte

i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet salunda anfört.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan (riksdagens skrivelse

*1 sin petitaframställning den 7 juli 1947 hemställde konstrådet dels att

Kungl. Mai:t måtte hos 1948 års riksdag utverka anslag i principiell likhet

med vad som skett till och med budgetåret 1940/41 och dels att anslag

måtte utgå med något ändrat belopp och efter i vissa avseenden annorlunda

grunder än som gällde för budgetåret 1947/48. , , „ ,

Trots riksdagens uttalande innehåller emellertid ej heller arets statsverksproposition

någon sådan framställning, som av konstrådet asyftas.

Det torde böra understrykas, att frågan icke har någon egentlig ekonomisk

räckvidd. Det belopp, som statens konstråd behöver, torde under alla förhållanden

komma att erhållas antingen genom att anslag upptages a åttonde

huvudtiteln eller också genom anlitande av vederbörligt kommitteanslag.

Ur riksdagens synpunkt torde det emellertid icke kunna anses likgiltigt, vilket

alternativ som väljes. Det måste nämligen vara riktigare, att riksdagen

direkt förbehåller sig rätten pröva vederbörande anslag, vilket kan ske

genom att medel beviljas å åttonde huvudtiteln. Principiellt kan det ej heller

anses vara tillfredsställande att den provisoriska anordning, som ratt de

senaste åren, får fortbesta.

Utskottet. Såsom i motionen II: 354 erinrats täckas för närvarande kostnaderna

för konstrådets verksamhet, vilka intill budgetåret 1941/42 bestridits

ur ett särskilt på riksstaten uppfört anslag, med medel, som ställas till

rådets förfogande från åttonde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga. Utskottet får erinra, att utskottet i fjol i anledning

av en då föreliggande motion (II: 207) som sin uppfattning uttalade, att

det syntes principiellt riktigare att anslag för ändamålet uppfördes på riksstaten.

Utskottet ansåg sig dock icke utan förslag i ämnet från Kungl.

Maj ds sida böra föreslå, att redan för innevarande budgetår skulle uppföras

ett anslag under åttonde huvudtiteln för konstrådet. Utskottet utgick emellertid

från att Kungl. Maj:t till förnyat övervägande skulle upptaga frågan

om en återgång till den tidigare tillämpade anordningen beträffande finansieringen

av konstrådets verksamhet. Riksdagen anslöt sig till vad utskottet

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets utlåtande nr 8.

anfört. Något förslag i angiven riktning har emellertid icke av Kungl. Maj:t

förelagts riksdagen.

Under hänvisning till vad riksdagen i fjol uttalade och då utskottet funnit

övervägande skäl tala för att ett särskilt anslag för konstrådet åter uppföres

å riksätaten, har utskottet ansett sig böra i så måtto tillstyrka det i

motionen framställda yrkandet, att utskottet förordar att ett obetecknat anslag

å 9 500 kronor anvisas under rubriken Statens konstråd. Såsom en konsekvens

härav bör enligt utskottets mening en viss minskning ske av anslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Utskottet återkommer

härtill i det följande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

erforderliga bestämmelser rörande det nya anslagets disposition.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av motionen II: 354, till

Statens konstråd för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag

av 9 500 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

69:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 68, s. 67 och 68), vilket innebär en anslagshöjning med

24 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Arvode till universitetskanslern........ kronor 18 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .......................... » 30 300

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 37 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 7 100

Summa kronor 93 000;

b) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 93 000 kronor.

70:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 69, s. 68), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

29

att riksdagen må till Universitetskansler sämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 3 600 kronor.

71 :o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.Maj:ts

förslag (punkt 71, s. 68 och 69), vilket innebär en anslagshöjning med

51 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 477 000

kronor.

72:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 72, s. 69 och 70), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter beträffande

vissa anslagsbehållningar i enlighet med vad departementschefen

angivit;

b) till Uppsala universitet: Materiel m. m. för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 1 235 000

kronor.

73:o) Uppsala universitet: Utrustning för kemiska och biokemiska

institutionerna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 72

och 73) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för

kemiska och biokemiska institutionerna m. m. för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

74:o) Uppsala universitet: Engångsanslag för vissa vetenskapliga

institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 73) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Engångsanslag

för vissa vetenskapliga institutioner för budgetåret 1948/49

anvisa ett reservationslag av 78 000 kronor.

75:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 77, s. 74), vilket innebär en anslagsminskning med 18 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 270 000

kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 8.

76:o) Lunds universitet: Materiel m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 78, s. 74 och 75), vilket innebär en anslagshöjning med

25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter beträffande

vissa anslagsbehållningar i enlighet med .vad departementschefen

angivit;

b) till Lunds universitet: Materiel m. rrv. för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

77:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 76—88), vilket innebär en

anslagshöjning med 66 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska

institutet skall, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1948/49, i nedan angivna delar

erhålla följande lydelse:

A vlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön-och tjänstgöringspenningar

. . kronor 501 100

Avgå pensionsav
drag

kronor 37 600 kronor 463 500

Avlöning sstat.

b. Ålderstillägg, förslagsvis

........kronor 18 000

c. Ersättningar till

vikarierande akademiskalärare,

förslagsvis

........ » 10 000 kronor 491 500

2. Arvode till professor i rättspsykiatri » 3 500

Anm. Professorn i rättspsykiatri är tillika överläkare

vid centralfängelsets å Långholmen sinnessjukavdelning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

31

3. Avlöning till tjänstemän på indragningsstat:
Caspersson,

T. O., professor

i medicinsk cellforskning

och genetik,

personligen:

-------kronor 13 000

Granit, R. A., professor

i neurofysiologi,

personligen:

------- » 13 000

Holmgren, A. H., professor

i experimentell

histologi, personligen:

Lön . . . kronor 8 000

Ålders
tillägg

» 1000

Tjänst
görings
penning
ar

. . . . ._» 4 000 » 13 000

Jorpes, J. E., professor

i speciell medicinsk

kemi, personligen:
—

— —- —--— » 4 000

Crafoord, C., professor

i thoraxkirurgi,

personligen:

-------- » 13 000

kronor 56 000

Avgå pensionsavdrag _»__4 000 kronor

Anm. Innehavare av personlig professur äger

att efter 5 års tjänstgöring uppbära ålderstillägg

å lönen med 1 000 kronor.

4. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis »

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis...... »_

Summa kronor

52 000

572 200

80 000

199 200.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 8.

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 207 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t....... » 10 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 506 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 84 400

Summa kronor 807 800

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1 199 200

II. Vissa tjänstemän vid institutet och

dess institutioner m. m. . ........ »_807 800

Summa kronor 2 007 000;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

den till avdelning I av nämnda avlöningsstat hörande särskilda

avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl., som

föranledas av vad departementschefen anfört;

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 2 007 000

kronor.

78:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. Kungl.

Maj:t har (punkt 81, s. 88—90) föreslagit riksdagen att till Karolinska mediko-kirurgiska

institutet: Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett

förslagsanslag av 202 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 63 000 kronor, huvudsakligen

beroende på det ökade antal institutionsbyggnader, som komma

att vara i bruk nästa budgetår. Av höjningen hänför sig ett belopp av 27 000

kronor till anslagsposten till städning och rengöring samt ett belopp av

6 000 kronor till anslagsposten till abonnemangsavgifter vid den automatiska

telefonväxeln.

Departementschefen har icke ansett sig kunna godtaga, att, såsom kanslern

föreslagit, telefonabonnemangsavgifterna vid medicinska Nobelinstitutets

tre avdelningar samt städningskostnaderna vid två av dessa avdelningar,

nämligen cellforsknings- och neurofysiologiska avdelningen, skulle bestridas

av statsmedel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

33

Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran beträffande Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag än att utskottet funnit övervägande skäl tala

för att i enlighet med vad kanslern förordat telefonabonnemangsavgifterna

vid det medicinska Nobelinstitutets tre avdelningar samt städningskostnaderna

vid institutets cellforsknings- och neurofysiologiska avdelningar bestridas

av statsmedel och utgå från förevarande anslag. Då det under nuvarande

förhållanden torde vara osäkert, om karolinska institutets fortsatta

inflyttning i nya byggnader å Norrbacka-området kan komma att ske vid

beräknad tidpunkt och därigenom belastningen å anslaget kan väntas bli

mindre än som förutsatts, synes någon höjning av anslaget i anledning av

vad utskottet nyss förordat ej behöva vidtagas. Utskottet tillstyrker därför,

att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår

uppföres med 202 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 202 000 kronor.

79:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel in. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 90 och 91), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter beträffande

vissa anslagsbehållningar i enlighet med vad departementschefen

angivit;

b) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 711 000 kronor.

80:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83,

s. 91), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

81 :o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag för

vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 91

och 92) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Engångsanslag för vissa institutioner för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 52 000 kronor.

3 — Biliang till riksdagens protokoll lObS. 6 sand. Nr 8.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 8.

82:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s.

94 och 95), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret

1948/49 anvisa ett anslag av 12 600 kronor.

83:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 95), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa

ett anslag av 7 500 kronor.

84:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter

vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90,

s. 95), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 kronor.

85:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande

vid universiteten och vissa högskolor. I enlighet med Kungl. Majrts

förslag (punkt 91, s. 95), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa

högskolor för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 310 000 kronor.

86:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar. Gemensamma universitetsändamål: Stipendier

för främjande av högre vetenskapliga studier. Gemensamma universitetsändamål:

Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala

och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet. Gemensamma

universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl.

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirur
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

35

giska institutet. Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 95—97), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

I. medgiva, att vid utgången av budgetåret 1947/48

odisponerade belopp av delanslagen till Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier för främjande av högre vetenskapliga

studier, Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier

åt ordinarie lärare m. fl. vid universiteten i Uppsala

och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet

ävensom Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar

må tillföras motsvarande reservationsanslag för budgetåret

1948/49;

II. för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till

tryckning av doktorsavhandlingar ett förslagsanslag av

230 000 kronor,

b) till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för

främjande av högre vetenskapliga studier ett reservationsanslag

av 1 340 000 kronor,

c) till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier

för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt

karolinska mediko-kirurgiska institutet ett anslag av 114 800

kronor,

d) till Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier

åt ordinarie lärare m. fl. vid universiteten i Uppsala och

Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett

reservationsanslag av 70 000 kronor,

e) till Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar

ett reservationsanslag av 62 500 kronor.

87:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

rättsvetenskapliga arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

93, s. 97), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 15 000

kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 8.

88:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande av

medicinsk forskning vid universiteten in. fl. läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, s. 97), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten

m. fl. läroanstalter för budgetåret 1948/49 anvisa ett

reservationsanslag av 500 000 kronor.

89:o) Stockholms högskola: Bidrag till matematisk-naturvetenskapliga

avdelningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s.

97—99), vilket innebär en anslagsminskning med 40 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stockholms högskola: Bidrag till matematisk-naturvetenskapliga

avdelningen för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 310 000 kronor.

90:o) Stockholms högskola: Bidrag till personlig professur i meteorologi

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 99 och

100), vilket innebär en anslagshöjning med 4 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stockholms högskola: Bidrag till

■personlig -professur i meteorologi m. m. för budgetåret

1948/49 anvisa ett anslag av 26 000 kronor.

91 :o) Stockholms högskola: Bidrag till professur i internationell rätt.

Stockholms högskola: Bidrag till vissa docentstipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 97, s. 100 och 101), vilket beträffande det

förstnämnda anslaget innebär oförändrad medelsanvisning och beträffande

det sistnämnda anslaget innebär en anslagshöjning med 43 200 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Stockholms högskola: Bidrag till professur i internationell

rätt ett anslag av 6 500 kronor;

b) till Stockholms högskola: Bidrag till vissa docentstipendier

ett anslag av 79 200 kronor.

92:o) Stockholms högskola: Bidrag till psykotekniska institutet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, s. 101), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stockholms högskola: Bidrag till

psykotekniska institutet för budgetåret 1948/49 anvisa ett

anslag av 20 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

37

93:o) Stockholms högskola: Bidrag till ryska institutet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt''99, s. 101 och 102), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stockholms högskola: Bidrag till

ryska institutet för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av

11 600 kronor.

94:o) Göteborgs högskola: Bidrag till vissa docentstipendier. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, s. 102), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Göteborgs högskola: Bidrag till vissa

docentstiyendier för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag

av 21 600 kronor.

95:o) Rashiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 101, s. 102—104), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman (institutets

chef, tillika professor i rasbiologi

vid universitetet i Uppsala):

a. Lön och tjänstgörings
penningar

.......... kronor 12 000

Anm.: Av detta belopp

utgöra 8 000 kronor lön och

4 000 kronor tjänstgöringspenningar.

b. Ålderstillägg ........ » 1 000

Anm.: Ålderstillägget utgår

efter 5 års tjänstgöring.

Summa kronor 13 000

Avgår: pensionsavdrag,

förslagsvis .......... » 800 kronor 12 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 48 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 5 700

Summa kronor 66 500;

b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 66 500 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 8.

96:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 102, s. 104), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

11 200 kronor.

97:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 103, s. 105), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 34 300 kronor.

98:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 104, s. 105—107), vilket innebär en anslagshöjning

med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för farmaceutiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 53 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 18 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 83 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 15 700

Summa kronor 170 000;

b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 170 000 kronor.

99:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 105, s. 107), vilket innebär en anslagshöjning med

4 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

24 000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

39

100:o) Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 106, s. 107 och 108), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 7 500 kronor.

101 :o) Farmaceutiska institutet: Utökning av antalet elever i lärokurs

för apotekarexamen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

107, s. 108 och 109), vilket innebär en anslagshöjning med 9 300 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Utökning

av antalet elever i lärokurs för apotekarexamen för budgetåret

1948/49 anvisa ett anslag av 41 900 kronor.

102:o) Farmaceutiska institutet: Extra undervisningskurs för farmacie

kandidatexamen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108,

s. 109 och 110) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Extra undervisningskurs

för farmacie kandidatexamen för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 27 800 kronor.

103:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 109, s. 110 och 111), vilket innebär en anslagsminskning

med 4 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.............. kronor 3 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 65 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 7 600

Summa kronor 76 500;

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 76 500 kronor.

104:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt Ilo, s. 111), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostna
der

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

12 600 kronor.

105:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111,

s. 111), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling

och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

106:o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 112), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar, som

bedriva ortnamnsuncLersökningar, för budgetåret 1948/49 anvisa

ett anslag av 6 000 kronor.

107:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 113, s. 112 och 113), vilket innebär en anslagsminskning med

18 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1948/49, vidtaga av departementschefen

angiven ändring i personalförteckningen för

landsmålsarkiven;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis..............■.......... kronor 9 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 160 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 20 000

Summa kronor 190 000;

c) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1948/

49 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kronor.

108:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 114, s. 114), vilket innebär en anslagsminskning med 1 300

kronor, hemställer utskottet,

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Landsmalsarkiven: Omkostnader för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 12 500

kronor.

109:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. Kungl. Maj:t har (punkt 115, s. 114 och 115) föreslagit riksdagen

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1948/49 anvisa ett

reservationsanslag av 63 300 kronor, innebärande en höjning med 4 000 kronor

för inlösen av vissa samlingar.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Holmbäck (1:163)

och den andra inom andra kammaren av herr Ljungqvist rrv. fl. (II: 193), i

vilka hemställts, att riksdagen måtte förstärka förevarande anslag med 1 500

kronor, motsvarande de ökade kostnader, som förorsakas, därest förslaget om

höjd bil- och bensinskatt genomföres.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkande hänvisas till motionen

II: 193.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och anser sig sålunda

icke böra biträda det i motionerna 1:163 och II: 193 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 163 och II: 193, till Landsmålsarkiven:

Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 63 300 kronor.

H0:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamns- och

dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 116, s. 115 och 116), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid

institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs

högskola för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 6 700

kronor.

111») Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs

högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117, s. 116), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till institutet för folkminnesforskning

vid Göteborgs högskola för budgetåret 1948/49

anvisa ett anslag av 13 700 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 8.

H2:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 116), vilket

innebår anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid universiteten in. m. för budgetåret 1948/49

anvisa ett förslagsanslag av 28 000 kronor.

113:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning

och forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 119, s. 116—121) föreslagit

riksdagen att dels besluta, att för docenten Gunnar Edvard Heckscher skall

vid institutet för socialpolitisk och kommunal utbildning och forskning i

Stockholm från och med den 1 juli 1948 inrättas en personlig professur i

statskunskap i lönegraden Ca 33, dels ock till Bidrag till instituten för socialpolitisk

och kommunal utbildning och forskning för budgetåret 1948/49 anvisa

ett förslagsanslag av 389 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Johannesson (I: 166)

och den andra inom andra kammaren av herrar Nilsson i Göingegården och

Hjalmarson (II: 352), i vilka hemställts, att förevarande anslag måtte höjas

med 20 900 kronor, eller till 409 900 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 40 200 kronor,

huvudsakligen föranledd — förutom av en uppräkning av den del av

bidraget, som kan anses motsvara det till befattningshavare i statens tjänst

utgående rörliga tillägget — dels av nyssnämnda förslag om inrättande av

en personlig professur i statskunskap vid socialinstitutet i Stockholm för

docenten Gunnar Heckscher — varvid samtidigt förutsatts att en lärartjänst

vid institutet i stats- och kommunalkunskap skall vakanssättas — dels ock

av förslag om ökning av de för socialinstitutet i Lund avsedda anslagsmedlen.

I sistnämnda hänseende har, med hänsyn till den pågående utbyggnaden av

detta institut, föreslagits anvisande av medel bland annat till anställande av

en lärare i kommunal förvaltning och bokföring med lön enligt lönegraden

Ca 30 samt till utökning av antalet stipendier (kostnadsökning 4 000 kronor).

Bland de framställningar från styrelserna för socialinstituten i Stockholm,

Göteborg och Lund, som departementschefen icke för närvarande i vidare

män än av det nyss sagda framgår ansett sig böra förorda, märkas förslag

om ökad medelsanvisning till stipendier för möjliggörande dels av en höjning

av stipendiernas belopp, dels ock av en utökning av antalet stipendier.

De av nämnda styrelser för sadant ändamal föreslagna anslagshöjningarna

uppgå till 12 000, 27 000 respektive 14 400 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I motionerna 1:166 och II: 352 anföres bland annat följande.

Hittillsvarande anslag av statsmedel till stipendier vid socialinstituten

ha varit 18 000 kronor vid institutet i Stockholm, 9 000 kronor vid institutet

i Göteborg samt 8 100 kronor vid institutet i Lund. Härtill kommer vid det

förstnämnda institutet ett lika stort anslag från Stockholms stad samt vissa

mindre anslag av landsting; kommunala anslag av olika storlek utgå även

vid de andra instituten. Högsta stipendiebeloppet är 90 kronor per manad,

doek för hela studietiden tillhopa högst 1 900 kronor. Dessa anslag grunda

sig på av socialutbildningssakkunniga verkställda beräkningar, enligt vilka

vid stockholmsinstitutet skulle erfordras ett årligt anslag på sammanlagt

30 000 kronor till stipendier (varav hälften skulle utgå av statsmedel) under

förutsättning att högsta stipendiebeloppet vore 60 kronor per månad, l a

grundval av beslut vid 1945 års riksdag fastställdes maximibeloppet till

90 kronor; anslaget ökades emellertid icke i proportion härtill, vilket skulle

ha inneburit 45 000 kronor, utan endast till 36 000 kronor, varav hälften

utgår av statsmedel.

Erfarenheten har visat att antalet av de stipendier, som kunna utdelas

på detta sätt blir alltför lågt. Detta, beror främst därpå, att ett förhållandevis

mycket stort antal av institutens studerande befinner sig i brydsamma

ekonomiska omständigheter. Institutens styrelser ha därför under PaSa~

ende budgetår icke utdelat högsta stipendiebeloppet ens till helt medellösa

studerande annat än i undantagsfall för att i stället kunna halla antalet stipendier

uppe. Därtill kommer, att med nuvarande levnadskostnader även

ett belopp av 90 kronor i månaden måste anses alltför lågt tilltaget. Vid

folkhögskolorna är detta visserligen den normala summan (i tätorter kunna

folkhögskolestipendierna dock uppgå till 115 kronor i manaden), men det

bör beaktas, att folkhögskolorna äro internat, där de studerandes levnadskostnader

kunna hållas betydligt lägre än vid socialinstituten. Institutens

styrelser ha föreslagit att högsta stipendiebeloppet måtte få uppgå till 125

kronor i månaden. Detta synes också vara en rimlig beräkning. Beträffande

socialinstitutet i Stockholm tillkommer den omständigheten att Stockholms

stadsfullmäktige för sin del medgivit en höjning av stadens anslag till stipendier

från 18 000 till 30 000 kronor per år, dock endast under förutsättning

att motsvarande belopp beviljas även av statsmedel.

Därest stipendiefrågan icke far en tillfredsställande lösning är det att

befara, att tillströmningen av studerande till instituten kan komma att

påverkas av ekonomiska omständigheter, så att de som sakna egna resurser

finna sig ur stånd att genomgå denna utbildning. Härigenom skulle eu

lovande utveckling avbrytas.

Trots det brydsamma finansiella läget synes det därför pakallat att vidtaga

en höjning av statsbidragen till de tre socialinstituten, sa att statsanslaget

till stipendier kommer att utgöra 30 000 kronor vid socialinstitutet

i Stockholm samt 15 000 kronor vid vartdera av de båda övriga instituten,

vilkas utbildningskapacitet är ungefär hälften av stockholmsinstitutets.

Kostnadsökningen i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag skulle härvid

komma att utgöra sammanlagt ‘20 900 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande det i motionerna 1:166 och 11:352 framställda yrkandet

om höjning av det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet för att

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 8.

möjliggöra en utökning av antalet stipendier vid socialinstituten och en

höjning av stipendiernas belopp vill utskottet framhålla, att utskottet

funnit de i motionerna framförda synpunkterna i och för sig värda beaktande.

Utskottet får emellertid erinra, att denna stipendiefråga hittills bedömts

i nära anslutning till motsvarande spörsmål beträffande folkhögskolorna.

Det må vidare erinras, att Kungl. Maj:t uppdragit åt studielånenämnden

att utreda stipendieväsendet vid vissa statliga eller statsunderstödda

undervisningsanstalter, däribland folkhögskolorna, Enligt vad utskottet

inhämtat kan resultatet av nämnda utredning väntas föreligga inom

en relativt nära framtid. Då utskottet utgår från att Kungl. Maj:t i samband

med de överväganden, som kunna bli en följd av utredningens förslag,

även uppmärksammar stipendiefrågan vid socialinstituten, har utskottet

icke nu ansett sig böra tillstyrka bifall till ifrågavarande motioner.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 166 och II: 352,

a) besluta, att för docenten Gunnar Edvard Heckscher

skall vid institutet för socialpolitisk och kommunal utbildning

och forskning i Stockholm från och med den 1 juli

1948 inrättas en personlig professur i statskunskap i lönegraden

Ca 33;

b) till Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal

utbildning och forskning för budgetåret 1948/49 anvisa

ett förslagsanslag av 389 000 kronor.

114:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal

och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120,

s. 121), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av

befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

115:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 121), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser

för läkare för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 16 000 kronor.

116:o) Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 121 och 122), vilket innebär

en anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Kostnader för statlig kreditgaranti

för vissa studielån för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslags
anslag

av 50 000 kronor.

117:o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering av

ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 122), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges förenade studentkårer

för redigering av ett register över vissa licentiat- och

doktorsavhandlingar för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag

av 2 000 kronor.

118:o) Bidrag till föreningen kursverksamheten vid Stockholms högskola.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124, s. 122), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till föreningen kursverksamheten

vid Stockholms högskola för budgetåret 1948/49 anvisa

ett anslag av 16 400 kronor.

119:o) Kurser för utbildande av laboratoriebiträden. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 122 och 123), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av laboratoriebiträden

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 10 000

kronor.

Tekniska högskolor.

120:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, s. 124 och 125), vilket innebär

en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

de tekniska högskolorna, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ kronor 17 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.............. » 12 800

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal, förslagsvis .................... kronor 13 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 3 500

Summa kronor 46 300;

b) till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

46 300 kronor.

121 :o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127, s. 125), vilket innebär en

anslagsminskning med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 9 200 kronor.

122:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 128, s. 125—136) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

departementschefen angiven avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49, dels ock

till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1948/49

anvisa ett förslagsanslag av 2 649 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Wehtje väckt motion (I: 58), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att två kontorsbiträdestjänster i

8 lönegraden vid tekniska högskolan i Stockholm skola omändras till kanslibiträdestjänster

i 11 lönegraden;

dels ock en inom andra kammaren av herr Dickson väckt motion (II: 277),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att en professur i flygplanstatik

och flygplanbyggnad skall inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas till

respektive motioner.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning av 116 000 kronor, föranledd

— förutom av betydande förändringar av automatisk natur — bland

annat av förslag om inrättande av en befattning som speciallärare i träets

mekaniska teknologi och en befattning som biträdande lärare i matematik

samt uppräkning av vissa speciallärararvoden.

Bland de framställningar från lärarkollegiet, som departementschefen icke

för närvarande förordat, märkes dels förslag om uppflyttning av två kontorsbiträden

(Ca 8) till kanshbiträden (Ca 11), dels ock förslag om inrättande

av en professur i flygplanstatik och flygplanbyggnad i stället för den

nuvarande speciallärarbefattningen i flygplanbyggnad.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 47

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran beträffande vad departementschefen

i förevarande sammanhang anfört och föreslagit, tillstyrker att

avlöningsanslaget för tekniska högskolan i Stockholm i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 2 649 000

kronor.

Med anledning av motionen I: 58 vill utskottet framhålla, att särskild

utredning pågår rörande den högre biträdespersonalens placering i lönehänseende.

Med hänsyn härtill anser sig utskottet icke böra tillstyrka det i

motionen framförda förslaget om omändring av två kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 till kanslibiträdestjänster i Ca 11.

Ej heller finner sig utskottet böra tillstyrka det i motionen II: 277 gjorda

yrkandet om inrättande vid högskolan av en professur i flygplanstatik och

flygplanbyggnad. Utskottet vill erinra, att samma förslag ingår bland de av

lärarkollegiet framförda förslagen rörande lärarpersonalen vid tekniska högskolan

samt att departementschefen, även om han funnit vägande skäl tala

för vissa av förslagen, ansett sig för närvarande icke böra tillstyrka inrättande

av några nya professurer vid högskolan.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 58 samt II: 277,

a) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 1 229 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speci
allärare

och biträdande

lärare, förslagsvis

........kronor 283 248

b. Övriga arvoden

och särskilda ersättningar

...... »__71 052 » 354 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal..................... » 1 175 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_240 700

Summa kronor 2 999 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Särskilda uppbär dsmedel:

Avgifter från de studerande.........kronor 350 000

Nettoutgift kronor 2 649 000;

b) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 2 649 000

kronor.

123:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 136—140), vilket innebär en anslagshöjning

med 14 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1948/40 anvisa ett förslagsanslag

av 590 000 kronor.

124:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, s. 140—142), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. in. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 1 400 000 kronor.

125:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131,

s. 142), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 55 000

kronor.

126:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, s. 142 och 143), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Stipendier för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 22 000

kronor.

127:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning

av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133, s. 143),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

49

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor.

128:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 134, s. 143—158), vilket innebär en anslagshöjning

med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1948/49, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,

som föranledas av vad departementschefen förordat;

b) besluta, att professuren i maskinelement jämte hissoch

transportanordningar vid Chalmers tekniska högskola

skall från och med den 1 juli 1949 ändras till en professur i

läran om maskinelement;

c) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 600 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speci
allärare

och biträdande

lärare, förslagsvis

........kronor 205 564

b. Övriga arvoden

och särskilda ersättningar

.......»__38 936 , 244 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal..................... » 662 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ *_131 000

Summa kronor 1 638 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande .......... kronor 210 000

Nettoutgift kronor 1 428 000;

4 — Iiihang till riksdagens protokoll 10JfS. 6 samt. Nr 8.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stats-utskottets utlåtande nr 8.

d) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 428 000

kronor.

129:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135, s. 159—161), vilket innebär en anslagshöjning

med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 260 000 kronor.

130:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Majrts förslag (punkt 136, s. 161 och 162), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel

m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kronor.

131:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för

högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137,

s. 162 och 163), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.

132:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 138, s. 163), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 11 000

kronor.

133:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 163), vilke’:

innebär en anslagsminskning med 449 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1948/49

anvisa ett reservationsanslag av 265 000 kronor.

134:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 140, s. 164 och 165), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

51

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska

studier för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

135:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag

till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 141, s. 165 och 166), vilket innebär en anslagshöjning med 8 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

11 000 kronor.

136:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 142, s. 166), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

16 000 kronor.

137:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier

åt lärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s.

166), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Resestipendier åt lärare för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 56 000 kronor.

Skolöverstyrelsen.

138:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 144,

s. 167—175) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen

angiven personalförteckning för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1948/49, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1948/49, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 733 000 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av fröken Osvald väckt motion (I: 110), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att befattningen som konsulent i husligt arbete i skolöverstyrelsen

från och med budgetåret 1948/49 skall placeras i lönegraden

Ca 29.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkande hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 301 500 kronor, i

huvudsak föranledd av förändringar av automatisk natur. I fråga om överstyrelsens

personal har departementschefen föreslagit bland annat följande

förändringar:

1) ordinariesättning av en extra ordinarie undervisningsrådsbefattning å

folkskolavdelningen;

2) inrättande av fyra ordinarie byråsekreterarbefattningar (Ca 24) i stället

för motsvarande antal amanuenstjänster;

3) inrättande av en extra ordinarie förste byråsekreterartjänst (Ce 29).

Bland de framställningar från skolöverstyrelsen, som departementschefen

icke ansett sig kunna förorda, märkes förslag om uppflyttning av en konsulent

för husligt arbete från Ce 26 till Ce 29. Departementschefen har

härom uttalat, att en omprövning av löneställningen vid denna befattning

syntes böra anstå till den förestående allmänna översynen av överstyrelsens

personalorganisation.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att med en omprövning

av löneställningen för konsulentbefattningen för husligt arbete, nu i lönegraden

Ce 26, bör anstå i avvaktan på den av departementschefen i utsikt

ställda allmänna översynen av överstyrelsens personalorganisation. Utskottet

har därför icke ansett sig böra biträda det i motionen 1:110 gjorda yrkandet

om uppflyttning av nämnda befattning i högre lönegrad.

Även i övrigt vill utskottet ansluta sig till vad departementschefen i

förevarande sammanhang anfört och föreslagit. Avlöningsanslaget torde

alltså i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag böra uppföras med 1733 000

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen 1:110,

a) fastställa följande personalförteckning för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 53

Personalförteckni ng.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör ............................ Cp 19

1 skolöverläkare....................... Cp 10

1 arkitekt .................................. Cp 7

1 byråchef................... Ca 33

12 undervisningsråd .......................... Ca 33

1 förste bibliotekskonsulent .................. Ca 30

1 förste gymnastikkonsulent .................. Ca 30

2 förste byråsekreterare ...................... Ca 29

2 förste byråsekreterare ...................... Ca 27

1 hjälpskolekonsulent och inspektör för sinnesslö
undervisningen

............................ Ca 26

1 bibliotekskonsulent ........................ Ca 26

1 gymnastikkonsulent........................ Ca 26

1 konsulent för allmän folkbildning ............ Ca 26

13 byråsekreterare............................ Ca 24

1 kamrerare ................................ Ca 23

1 registrator ................................ Ca 18

1 kansliskrivare ............................. Ca 15

1 förste expeditionsvakt...................... Ca 11

4 kanslibiträden............................. Ca 11

2 expeditionsvakter.......................... Ca 9

8 kontorsbiträden ........................... Ca 8

Skolöverstyrelsens statistiska

avdelning.

1 förste aktuarie, tillika chef.................. Ca 29

1 aktuarie .................................. Ca 24

2 kansliskrivare ............................. Ca 15

2 kanslibiträden ............................ Ca 11

1 expeditionsvakt............................ Ca 9

3 kontorsbiträden ........................... Ca 8

Tjänsteman å övergångsstat.

1 skrivbiträde å skolöverstyrelsens statistiska avdelning

................................... Ca 6

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än Ce 2Jj.

3 undervisningsråd .......................... Ce 33

1 byråchef.................................. Ce 33

1 biträdande arkitekt ........................ Ce 29

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1 förste byråsekreterare ...................... Ce 29

1 konsulent för husligt arbete................. Ce 26

1 bibliotekskonsulent ........................ Ce 26

1 konsulent för allmän folkbildning............ Ce 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 737 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis

............................. » 36 600

3. Arvoden och särskilda ersättningar

till inspektörer och sakkunniga biträden

m. m., förslagsvis ............ » 19 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ......................... » 767 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... »_172 800

Summa kronor 1 733 000;

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 733 000 kronor.

139:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 145, s. 175 och 176), vilket innebär en anslagshöjning med

10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 298 500

kronor.

Allmänna läroverken m. m.

140:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 146,

s. 177—207) föreslagit riksdagen att

1. besluta, att en ny samrealskola, bestående av två 5-åriga och en 4-årig

linje, skall successivt från och med budgetåret 1948/49 eller den senare

tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas i Brännkyrka i Stockholm

under villkor att Stockholms stad åtager sig att ej mindre tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,

bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt

erforderlig vaktmästarpersonal än även bevilja ett engångsanslag av minst

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

55

10 000 kronor till bestridande av kostnaderna för anskaffande av undervisningsmateriel

och bibliotek vid samrealskolan;

2. fastställa av departementschefen angiven personalförteckning för de

allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/40;

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1948/49, då för realskolestadiet

avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk skall tillsättas,

besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

4. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49;

5. bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser från personalförteckningen

och de överskridanden av maximerade poster i avlöningsstaten,

som föranledas av den fortsatta ombildningen av kommunala mellanskolor

till samrealskolor;

6. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa

ett förslagsanslag av 55 882 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en av herr Arrhén m. fl. inom första kammaren väckt motion (I: 23),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta antingen att lärarna vid de

statliga pro vårsläroverken från och med budgetåret 1948/49 skola placeras

tre lönegrader högre än motsvarande befattningshavare vid andra läroverk,

samt att ersättningen till föreståndare för provårskurs, till handledare samt

för föreläsningar och övningar vid dylik kurs skall för budgetåret 1948/49

utgå i enlighet med ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag angående

anställningsförhållandena för lärarpersonalen vid provårsläroverken, eller

att skolöverstyrelsens nu nämnda förslag skall för budgetåret 1948/49 oförändrat

godtagas;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Björnsson m. fl. (I: 31) och den andra inom andra kammaren av

herr IJaqård m. fl. (II: 56), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att återupprätta den tidigare nedlagda fyraåriga reallinjen vid högre allmänna

läroverket i Borås från och med läsåret 1948—49 och i samband

därmed indraga en parallellavdelning av den treåriga reallinjen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ohlon (I: 32) och den andra inom andra kammaren av herr von

Friesen (II: 52), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta, att avlöningen

för pensionerad lärare vid läroverken och motsvarande läroanstalter,

vilken återinträder i tjänstgöring, skall sättas lika med begynnelseavlöningen

för extra lärare, därest han har heltidstjänst, och lika med eljest

utgående timläraravlöning, därest han har deltidstjänst;

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 8.

dels en inom andra kammaren av herr von Friesen väckt motion (II: 268),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att från och med budgetåret

1948/49 vid de allmänna läroverken skola anställas kontorsbiträden enligt

följande regler: vid varje läroverk med mer än 650 lärjungar anställes ett

kontorsbiträde med hel tidst jänstgöring och vid varje högre allmänt läroverk

med ett lärjungeantal mellan 375 och 650 lärjungar samt vid varje

realskola med mer än 500 lärjungar ett kontorsbiträde med deltidstjänstgöring,

varjämte vid högre allmänna läroverk med mer än 900 lärjungar

eller med mindre än 375 lärjungar och vid övriga realskolor av större storleksordning

anslås medel till rektors förfogande för kontorsgöromål;

dels en inom andra kammaren av herrar Ljungqvist och von Friesen

väckt motion (11:278), vari hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen

av vederbörande anslag till Allmänna läroverk, Kommunala läroverk

samt Folkskoleväsendet uttala sig för att Kungl. Maj:t vidtager erforderliga

åtgärder för att obligatorisk undervisning rörande den enskildes

och hemmets ekonomi, enligt 1940 års skolutrednings förslag, må komma

till stånd redan från och med läsåret 1948/49;

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt

motion (II: 281), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till'' Kungl.

Maj:t hemställa om vidtagande av omedelbara åtgärder i syfte att helt

avskaffa terminsavgifterna vid de allmänna läroverken och därmed jämförliga

skolor.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma

ej framgår av den följande redogörelsen, till motionerna I: 23, II: 56, I: 32,

II: 268, II: 278 och II: 281.

Organisationsfrågor.

Nya statliga gymnasier. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att

framställningar gjorts om inrättande av nya statliga gymnasier i Borlänge,

Karlskoga, Piteå, Åmål och Ängelholm.

Skolöverstyrelsen har i utlåtanden rörande framställningarna från Borlänge,

Karlskoga och Ängelholm framhållit, att dessa gymnasiefrågor icke borde

lösas isolerade utan upptagas i ett större sammanhang. Beträffande Karlskoga

har överstyrelsen emellertid tillstyrkt statsbidrag med 15 000 kronor

till det där befintliga kommunala gymnasiet, vid vilket studentexamen första

gången avlagts våren 1947. I framställningen från Åmål anföres såsom särskilt

skäl för upprättande av ett statligt gymnasium i staden, att det från

och med innevarande budgetår upprättade treåriga kommunala realgymnasiet

redan från början vunnit sådan anslutning, främst från andra kommuner

än Åmåls stad (endast 36 procent av eleverna från staden), att två parallellavdelningar

måst inrättas, varigenom stadens utgifter blivit avsevärt

större än beräknat. Alternativt har staden med hänsyn till anförda rekryte
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

57

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ringsförhållanden vid det kommunala gymnasiet anhallit om statsbidrag för

detsamma redan nu enligt samma principer, som tillämpades för vissa äldre

kommunala gymnasier.

Samrealskola i Brännkyrka. Skolöverstyrelsen föreslog år

1946 upprättande av ett högre allmänt läroverk i Brännkyrka. Förslaget

vann emellertid icke statsmakternas bifall, enär frågan härom ansågs böra

upptagas till prövning först i samband med den allmänna omprövning av

läroverksorganisationen i Stockholm, som borde komma till stånd i anslutning

till en kommande skolreform.

I utlåtande den 10 november 1947 över en framställning i ämnet från

Stockholms stad har skolöverstyrelsen emellertid uttalat, att befolkningstillväxten

i Brännkyrka varit snabbare än som kunnat förutses och att det

därför icke vore tillrådligt att vänta med inrättande av ett läroverk i

Brännkyrka. Överstyrelsen har med hänsyn härtill föreslagit att en samrealskola

med två 5-åriga och en 4-årig realskollinje måtte successivt från

och med det budgetår, då Stockholms stad ställt lämpliga lokaler till förfogande,

dock tidigast budgetåret 1948/49, upprättas i Brännkyrka, samt

att en rektorstjänst i Cb 9 och tva adjunktstjänster matte inrättas vid

skolan från och med det budgetår, då den började sin verksamhet.

Utbyte av en 3-årig realgymnasielinje mot en

4-årig i Borås. Förslag härom har med tillstyrkande av länsstyrelsen

i Vänersborg framlagts av Borås stad. Vid läroverket i Borås finnas

för närvarande endast en 4-årig latinlinje samt tva parallella linjer a^

3-årigt realgymnasium.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt framställningen. Skolöverstyrelsen funne

det självklart, att en linje av 3-årigt realgymnasium alltjämt skulle finnas

vid läroverket, för att elever vid läroverket skulle beredas tillfälle att efter

avlagd realexamen fortsätta sina studier vid gymnasiet. Det hade dock visat

si<_r? t^ det 3-ånga realgymnasiet till största delen rekryterades från läroverkets

egen realskola; under de tre sista läsaren hade antalet sadana elever

uppgått till i medeltal 36 per år. Överstyrelsen funne det sannolikt, att de

allra flesta av dessa elever skulle övergått till första ringen av 4-årigt realgymnasium,

om sådant funnits. Om den föreslagna organisationsändringen

komme till stånd, syntes samtidigt en avdelning av realskolans avslutningsklass

kunna indragas och en kostnadsminskning uppstå, första året med 1100

kronor och vid fullt genomförd omorganisation med 2 800 kronor för år.

Departementschefen har i anledning av de nu nämnda förslagen om organisationsförändringar

till en början beträffande upprättandet av nya

statliga gymnasier anfört i huvudsak följande.

I detta spörsmål ha statsmakterna under de båda sistförflutna åren intagit

den ståndpunkten, att en utvidgning av gymnasieorganisationen borde

undvikas för att man så litet som möjligt skulle föregripa en allmän över
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr S.

syn av denna organisation i samband med en kommande skolreform. Någon

anledning att nu frångå denna principiella ståndpunkt finnes icke, särskilt

som jag hoppas, att förhållandena snart skola göra det möjligt att frågan

om läroverksorganisationens utbyggande med nya statliga gvmnasier tages

upp till allmänt övervägande. Jag är därför icke beredd att nu tillstyrka

de framställningar om inrättande av statliga gymnasier, som inkommit till

ecklesiastikdepartementet, sedan motsvarande spörsmål förra året framlades

för riksdagen. Under erinran om att Arvika och Söderhamn sedan

flera år samt Karlshamn och Kiruna från och med innevarande budgetår

åtnjuta understöd av statsmedel till upprätthållande av de kommunala

gymnasierna å dessa orter, finner jag emellertid skäligt, att även Karlskoga

såsom en provisorisk anordning i avvaktan på en slutlig lösning av gymnasiefrågan

kommer i åtnjutande av sådant understöd. Gymnasiet i Karlskoga

har nämligen varit i verksamhet så länge, att den första studentkullen

utexaminerats. Då detta emellertid ännu icke är fallet med det kommunala

gymnasiet i Åmål, vars verksamhet påbörjats först innevarande läsår, och

jag icke heller finner de av Åmåls stad angivna särskilda omständigheterna

motivera ett avsteg från hittills tillämpade principer beträffande understöd

till kommunala gymnasier, är jag icke beredd att i detta fall förorda sådant

understöd. Till frågan om storleken av detta understöd återkommer jag

vid behandlingen av anslaget till understöd åt vissa kommunala gymnasier.

Förslaget om upprättande av en samrealskola i Brännkyrka har tillstyrkts

av departementschefen med hänsyn till den snabba befolkningstillväxten

i Stockholms södra förorter samt under erinran om det betydande

antal godkända inträdessökande i klass l5 — sammanlagt 287 barn — som

sistlidna höst måst avvisas vid de högre allmänna läroverken å Södermalm

och i Enskede.

Beträffande framställningen om utbyte av en 3-årig realgymnasielinje

mot en 4-årig i Borås bär departementschefen erinrat, att ett vid 1945

års riksdag i propositionen nr 232 framlagt förslag om enahanda organisationsändring

vid sammanlagt 14 högre allmänna läroverk — bland dem

Borås — icke vann riksdagens bifall, enär förslaget enligt riksdagens mening

skulle föregripa 1940 års skolutrednings väntade förslag till gymnasiets

omorganisation. Med hänsyn till den av riksdagen sålunda tidigare

intagna ståndpunkten till organisationsändringar av ifrågavarande slag har

departementschefen ansett sig nu icke kunna tillstyrka det framlagda förslaget

i avvaktan på de allmänna överväganden rörande gymnasieorganisationen,

vilka inom en relativt nära framtid torde komma till stånd,

sedan 1946 års skolkommission slutfört sin utredning i ämnet.

Departementschefen har slutligen anslutit sig till vissa av skolöverstyrelsen

föreslagna restriktioner i fråga om intagning av elever å vissa gymnasielinjer,

nämligen de 4-åriga latinlinjerna vid högre allmänna läroverken i

Kristinehamn och Strängnäs samt den 3-åriga latinlinjen vid högre allmänna

läroverket för gossar a Norrmalm i Stockholm, ävensom till överstyrelsens

beräkningar av det totala antalet erforderliga klassavdelningar,

nämligen 2 779, vilket innebär en ökning med 164 avdelningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59

I motionerna I: 31 och II: 56 anföres till stöd för yrkandet om återupprättande

av en 4-årig reallinje vid högre allmänna läroverket i Borås i

huvudsak följande.

Högre allmänna läroverket i Borås var ursprungligen utrustat med ett

4-årigt realgymnasium. Vid 1927 års riksdag bestämdes att läroverkets

gymnasium skulle bestå av två linjer; dels en 4-arig latinlinje (nyinrättad),

dels en 3-årig reallinje såsom ersättning för den 4-åriga, som dittills funnits.

Det är uppenbart, att det 4-åriga realgymnasiet har stora företräden

framför det 3-åriga, då det medger en lugnare arbetstakt och därigenom

— vilket icke är minst betydelsefullt — möjliggör en bättre grundläggning

av solidare kunskaper. För vissa lärjungar, icke blott de kvinnliga, är dessutom

den 4-åriga reallinjen utan tvekan att föredraga, då den icke så

lätt som den 3-åriga leder till överansträngning.

Den bygd, det här närmast gäller, städerna Borås och Ulricehamn med

den s. k. Sjuhäradsbygden, bildar som bekant en ur olika synpunkter naturlig

enhet och ett ovanligt väl avgränsat läroverksområde om drygt

160 000 invånare. I detta område ingår en rad betydande industrisamhällen.

Från och med höstterminen 1943 ha parallellavdelningar funnits i samtliga

ringar av det 3-åriga realgymnasiet.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har i åttonde huvudtiteln avstyrkt

en av stadsfullmäktige i Borås gjord framställning om utbyte av en av de

befintliga 3-åriga realgymnasielinjerna mot en 4-årig. Det torde emellertid

böra påpekas, att de av stadsfullmäktige framförda önskemålen avse ett

av rikets allra största läroverk och att det i själva verket gäller återgång

till en tidigare anordning. Ett bifall till framställningen kan enligt vårt

förmenande icke utgöra några hinder för en blivande omorganisation av

gymnasierna. Denna kommer givetvis att verkställas utan hinder av de

skolformer, som redan finnas. I förevarande fall är anordningen ur organisationssynpunkt

i och för sig av obetydlig omfattning, men dess återverkningar

för lärjungar och på undervisningsresultat äro desto mera av

betydande räckvidd. Ser man förevarande spörsmål ur dylika synpunkter,

är det svårt att förstå de invändningar, som förebragts. När därtill lägges,

att förändringen bevisligen ur ekonomisk synpunkt medför en besparing,

äro de gjorda erinringarna ännu svårare att förstå.

Anslagsberäkningar.

I fråga om antalet nya ordinarie ämneslärare innebär

Kungl. Maj:ts förslag de förändringar i förhållande till nuvarande personalorganisation,

som framgå av följande tabell._

Motivering

Rektorer

Lektorer

Adjunkter

Ämnes-

lärarinnor

I. På grund av upprättande eller omorganisa- tion av vissa läroverk, dock ej förstatligande

av kommunala mellanskolor.........

11. På grund av förstatligandet av kommunala

1

{)

;i

!l

IT

63

50

in

...

III. För ernående av bättre proportion mellan

ord. och icke-ord. lärare samt förmånligare

Icktorsrepresentation..............

Summa

10

12

lön

ir,

opaginerad Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr S.

Som av tabellen torde framgå har departementschefen räknat med att

ytterligare 9 kommunala mellanskolor skola komma under förstatligande

från och med nästa budgetår, vilket föranlett förslag om vissa nya rektorstjänster.

Det fortsatta förstatligandet av kommunala mellanskolor har vidare

föranlett förslag om 63 nya adjunktstjänster. Härtill kommer emellertid,

att rektors adjunktstjänst vid envar av de från och med innevarande

budgetår helt förstatligade kommunala mellanskolorna jämlikt beslut

av Kungl. Maj:t den 26 september 1947 må i vanlig ordning återbesättas

från och med den 1 januari 1948. Härigenom komma ytterligare 20 adjunktstjänster

att uppehållas nästa budgetår.

Slutligen har departementschefen utöver de föreslagna 12 nya lektorsbefattningarna

föreslagit återbesättande av en för närvarande vakant lektorsbefattning

vid statens normalskola.

I fråga om övningslärare har Ivungl. Maj: t föreslagit inrättande

av 7 nya teckningslärar- och 10 nya gymnastiklärartjänster samt vidare

överflyttning från kommunala mellanskolan till Burgårdens samrealskola i

Göteborg av en ordinarie tjänst i kvinnlig slöjd.

I fråga om v akt mästar personalen har skolöverstyrelsen i sina

anslags äskanden för nästa budgetår framlagt ett vittsyftande förslag till

reglering av anställningsförhållandena.

För närvarande omfattar den statliga vaktmästarorganisationen vid de allmänna

läroverken endast ordinarie och extra ordinarie tjänster. Av statsmedel

utgår även avlöning till vikarier på dessa tjänster. Övrig vaktpersonal

anställes av vederbörande lokalstyrelse och kostnaderna bestridas ur ljusoch

vedkassorna. I sina huvuddrag fastställdes denna organisation av 1939

års riksdag. 1 samband därmed bestämdes att ljus- och vedkassorna, som

ditintills bestritt alla kostnader för vaktmästarpersonal, skulle till statsverket

inleverera belopp, motsvarande kassornas utgifter under budgetåret

1938/39 för kontant avlöning åt den vaktmästarpersonal, som genom riksdagens

beslut kom i åtnjutande av lönereglering. För ändamålet har sedan

dess i avlöningsstaten för de allmänna läroverken funnits uppförd en inkomstpost

å 480 000 kronor. Eu del av dessa medel återgår emellertid till kassorna

i _ form av statsbidrag från det å riksstaten uppförda förslagsanslaget till

bidrag till ljus- och vedkassorna. Sådant bidrag utgår till kassa, om för

bestridandet av de utgifter, vilka avila kassan, skulle behöva uttagas en

högre elevavgift än 30 kronor per elev och läsår.

Överstyrelsens nu framlagda förslag innebär, att staten helt och hållet

skulle övertaga kostnaderna för vaktmästarpersonalen vid läroverken, i samband

varmed ljus- och vedkassornas nyssnämnda skyldighet att inleverera

vissa belopp skulle upphöra. Överstyrelsen har vidare i detta sammanhang

— på grundval av en omfattande undersökning av behovet av vaktmästarpersonal

vid de allmänna läroverken — föreslagit de förändringar i den ordinarie

och extra ordinarie vaktmästarorganisationen, som framgå av föliande

översikt:

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

61

1

Ca 11

Ca 10

Ca 9

Ce 11

Ce 10

Ce 9

j Nuvarande antal tjänster.......

85

64

17

1

—

34 (1/1-tid)

6 (''/»-tid)

i Ökning eller minskning enl. översty- relsens förslag ............

+ 9

+ 8

+ 9

— 1

+ 2

+ 19 (1/1-tid)

— 3 (''/»-tid)

Ett genomförande av förslaget skulle för statsverket medföra en nettoutgiftsökning

av i runt tal 270 000 kronor enligt följande specifikation:

|

Förslag

Utgiftsökning

Utgiftsminskning

(genom minskat stats- bidrag till ljus- och

vedkassorna)

Ljus- och vedkassornas skyldighet att inleverera vissa

i medel till statsverket upphör...............

480 000

390 000

1 Nya ord. vaktmästartjänster................

125 000

1

i > e. o. » ................

85 000

140 000

! Rörligt tillägg vid nya ord. och e. o. tjänster......

30 000

1

Deltidstjänstgörande och tillfällig vaktmästarpersonal . .

Summa

150 000

70 000

870 000

600 000

Nettoutgiftsökning: (870 000 — 600 000 =) 270 000 kronor.

Statskontoret har icke ansett sig för närvarande kunna tillstyrka överstyrelsens

ifrågavarande förslag. Även om i och för sig vissa skäl talade för

åtgärder i av överstyrelsen angiven riktning, syntes ifrågavarande spörsmål

böra upptagas till övervägande först i samband med prövningen av de förslag

till förbättringar av socialpedagogisk art inom skolväsendet, som föreslagits

av 1940 års skolutredning (stat. off. utr. 1947: 11).

DeparteTnentschejen har om överstyrelsens förslag angående vaktmästarpersonalen

anfört följande.

Skolöverstyrelsens förslag att staten helt skulle övertaga kostnaderna

för vaktmästarpersonalen vid de allmänna läroverken är avsett som

ett led i strävandena att nedbringa kostnaderna för elevernas skolgång.

Genom att ljus- och vedkassorna befrias från de dem i sådant hänseende

nu åvilande uppgifterna skulle nämligen elevernas avgifter till dessa kassor

kunna minskas. Överstyrelsens förslag synes i och för sig beaktansvärt och

jag skulle under normala förhållanden icke ha tvekat att förorda detsamma.

[ nuvarande läge torde emellertid förslaget, som beräknats medföra en

merkostnad för statsverket å omkring 270 000 kronor, icke lämpligen kunna

i sin helhet förverkligas. Jag är sålunda icke beredd att för närvarande

taga ställning till den av överstyrelsen väckta principiella frågan om statens

övertagande av samtliga kostnader för vaktmästarpersonalen vid de allmänna

läroverken. Jag ifrågasätter därför icke någon ändring beträffande

skyldigheten för vissa ljus- och vedkassor att till statsverket inleverera medel,

motsvarande avlöningskostnaderna för budgetåret 1938/39 av den

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr S.

vaktmästarpersonal, vilken genom beslut av 1939 års riksdag blev föremål

för lönereglering. Likaledes torde det alltjämt fa ankomma på ifrågavarande

kassor att avlöna annan vaktmästarpersonal än ordinarie och extra ordinarie.

Däremot finner jag med hänsyn till läroverksorganisationens betvdande

utvidgning sedan 1939 års lönereglering ofrånkomligt att ompröva behovet

av ordinarie och extra ordinarie vaktmästare vid läroverken. Mot överstyrelsens

förslag härutinnan har jag i och för sig icke funnit anledning till

erinran, då detsamma synes bygga på de principer, som varit vägledande

vid nämnda lönereglering. Under nuvarande förhållanden nödgas jag dock

iakttaga en viss begränsning. Av de begärda ordinarie tjänsterna hänföra

sig 13 och av de extra ordinarie tjänsterna 18 till läroverk, vilka för närvarande

icke ha nagon statsanställd vaktmästare men vilka på grund av sin

storlek och andra pa fragan inverkande omständigheter utan tvivel kunna

resa berättigade anspråk på att få tillgång till dylik vaktmästarpersonal.

De flesta av dessa läroverk äro nyupprättade efter 1939. Jag anser mig därför

böra tillstyrka inrättandet av ifrågavarande tjänster. Ett bifall härtill

torde medföra ett ökat anslagsbehov'' under ordinarieposten av i runt tal

60 000 kronor, under ieke-ordinarieposten av omkring 76 000 kronor och

under anslagsposten till rörligt tillägg av cirka 17 000 kronor eller sammanlagt

av i runt tal 153 000 kronor. Emellertid medför ett bifall härtill

minskad belastning a de berörda läroverkens ljus- och vedkassor, vilket i

sin tur kan väntas föranleda en minskning av statens bidrag till dessa kassor.

Jag räknar till följd härav med att anslagsbehovet under förslagsanslaget

till bidrag till ljus- och vedkassorna skall sjunka med i runt tal

100 000 kronor. Nettoutgiftsökningen för statsverket skulle alltså inskränka

sig till omkring 53 000 kronor.

lill stöd för det i motionen 11:281 framförda yrkandet har anförts

följande.

1947 års riksdag beslöt att från och med utgången av budgetåret 1946/47

avskaffa den del av terminsavgifterna för elever vid de allmänna läroverken

vilken erlagts till statsverket. I Ivungl. Maj ris förslag härom förklarades,

att »frågan om avskaffande av lärjungeavgifterna vid de allmänna

läroverken och därmed jämförliga läroanstalter länge varit aktuell och torde

böra lösas så snart lämpligen kan ske». Det ansågs emellertid »med

hansyn till anslagsfrågornas ur teknisk synpunkt komplicerade beskaffenhet»

icke möjligt att samtidigt ställa förslag om samtliga avgifters avskaffande.

Eleverna vid nämnda läroanstalter få alltså alltjämt betala en icke obetydlig

för många ganska betungande terminsavgift, som går till skolornas

biblioteks- och materialkassor, till de s. k. ljus- och vedkassorna, som även

delvis bestuda kostnaderna för vaktmästarpersonalen. Den sammanlagda

storleken av dessa avgifter uppskattades för budgetåret 1944/45 till »icke

obetydligt över 5 000 000 kronor» och torde nu uppgå till ännu mera.

Som ett led i demokratiseringen av skolväsendet är det en angelägen

uppgift att minska kostnaderna för tillträde till läroverken och jämförliga

skolor. Det införda stipendiesystemet har i viss mån underlättat för begåvade,

mindre bemedlade ungdomar att fortsätta skolgången utöver folkskolan.

Ännu äro emellertid kostnaderna härför betungande för många

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Statsutskottets utlåtande nr 8.

och ett hinder för ett rationellt urval av elever. Ännu är i stor utsträckning

tillträde till högre skolgång ett privilegium för de mera besuttnas barn.

Den planerade stora skolreformen avser att genomgripande demokratisera

skolväsendet. Dess genomförande kommer emellertid att ta mycket

lång tid. I avvaktan härpå måste det anses som en angelägen uppgift att

så långt möjligt avlägsna de ekonomiska spärrar som finnas. Ett fullständigt

avskaffande av elevavgifterna till läroverken och jämförliga skolor

skulle utan tvivel ytterligare underlätta för mindre bemedlade att fortsätta

sin skolutbildning, och den »komplicerade beskaffenheten» torde icke

vara värre, än att dessa avgifter mycket snart skulle kunna avskaffas.

Statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet har emellertid i år icke

ens ansett sig kunna biträda skolöverstyrelsens förslag, att staten helt

skulle övertaga kostnaderna för vaktmästarpersonalen, varigenom kostnaderna

för elevernas skolgång skulle kunna i någon mån nedbringas. Avslaget

motiveras med att det icke är »normala förhållanden», d. v. s. det

ingår som ett led i den allmänna besparingspolitiken.

Undertecknad kan icke dela denna motivering och anser att staten helt

bör övertaga de kostnader, som nu bestridas av terminsavgifterna vid de

allmänna läroverken.

I fråga om anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar bestämda

av Kungl.Maj:t har skolöverstyrelsen föreslagit — förutom vissa automatiska

förändringar — bland annat åtgärder syftande till en icke oväsentlig förbättring

av avlöningsförhållandena för lärarpersonalen

vid läroverk med provarskurs. En översikt av förslagen

lämnas i följande tablå:

Ersättningens storlek

Slag av ersättning

enligt nuvarande

bestämmelser

enligt överstyrelsens förslag

1. Ersättning till föreståndare för

provårskurs............

2. Ersättning till ord. och e. o. äm- neslärare vid provårsläroverk . .

1 500: —

360: -

2 000: —

Lärarna placeras en lönegrad

högre än vid övriga läroverk:

alltså lektor Ca 31, adjunkt

Ca 27, ämneslärarinna Ca 25

och e. o. adjunkt Ce 25

3. Ersättning till handledare ....

Vid samtliga provårs- läroverk:

300: — för entermins- kandidat

180: —/termin för två- terminskandidat

Vid samtliga provårsläroverk

utom i Umeå:

450: — resp.

300: —

I Umeå:

900: — resp.

600: —

4. Ersättning för föreläsningar och

övningar..............

Föreläsning: 30: —

Övning: 15: —

Föreläsning: 40: —

| Övning: 20: —

Som allmän motivering för förslagen framhåller överstyrelsen, att de förordade

förbättringarna vore nödvändiga för att säkra rekryteringen av fullgoda

lärarkrafter till pro vårsläroverken. Enär särskilda svårigheter härutin
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 8.

nan förelåge beträffande provårsläroverket i Umeå, hade överstyrelsen ansett

ersättningen till handledare böra utgå med dubbelt så stort belopp vid detta

läroverk som vid övriga provårsläroverk.

Statskontoret har ställt sig avvisande till överstyrelsens i detta sammanhang

framförda förslag.

Departementschefen har icke ansett sig nu kunna tillmötesgå överstyrelsens

önskemål om en förbättring av de nuvarande arvodena vid provårsläroverken,

ehuru han förklarat sig finna en sådan förbättring motiverad med

hänsyn till de krav, som ställas på rektor och lärare vid dessa läroverk.

I motionen 1:23 har till stöd för förslaget om löneförbättring för lärare vid

provårsläroverk anförts bland annat följande.

Frågan om arvodet till särskilt ordinarie och extra ordinarie ämneslärare

vid provårsläroverk har betydelse för alla provårsläroverk i riket men framför

allt för dem, som ligga mera perifert. Det nytillkomna provårsläroverket

i Norrland har i synnerhet haft att brottas med svårigheter beträffande

lärarrekryteringen. När provårskurs enligt riksdagens beslut från höstterminen

1943 skulle förläggas i Umeå, ansågs det angeläget, att extra

åtgärder vidtogos för att göra lärarna mera skickade för den nya uppgiften.

Dessa bestodo dels däri, att tre erfarna provårslärare från Stockholm och

Uppsala höllo orienterande föredrag för lärarna i Umeå, dels i att sex av läroverkets

egna lärare under vårterminen 1943 bereddes tillfälle att i Stockholm

och Uppsala under tre veckor följa provårsarbetet. Båda dessa åtgärder

voro givetvis av icke ringa betydelse för att giva lärarna i Umeå en bättre

insikt i de nya krav, som skulle ställas på dem. Med hänsyn till den snabba

omsättningen av lärare reducerades dock hastigt värdet av dessa anstalter.

Såsom skolöverstyrelsen i petita för budgetåret 1947/48 påpekat ha från

juli 1945 icke mindre än fem lektorer och fyra adjunkter erhållit sökt förflyttning

till annan läroanstalt. Av de sex lärare, som sändes på särskilda

studier 1943, finnas numera endast två kvar i läroverket.

Erfarenheten från de gångna åren har visat, att det är omöjligt att på ett

kvalitativt tillfredsställande sätt rekrytera lärartjänsterna vid provårsläroverket

i Norrland. Om icke resultatet skall bli, att det av riksdagen själv

beslutade provårsläroverket i Umeå av här angivna skäl måste nedläggas,

bör så snart som möjligt arvodesfrågan regleras. Överstyrelsen har härvidlag

framlagt ett förslag, som representerar ett minimum. Statsrådet har förklarat

sig ej kunna godtaga det. Följderna härav kunna icke endast för provårsläroverket

i Umeå bliva katastrofala, enär redan nu disproportionen mellan

arbete och ansvar samt ersättningen härför alstrat ett missnöje, som endast

tillbakahållits av tron på statsmakternas vilja att vidtaga förändringar så

snart detta efter krigets slut var möjligt. Att som statskontoret hänvisa till

en kommande skolreform i stort saknar i dessa sammanhang all betydelse.

Det ligger, såsom i motioner i ämnet vid 1947 års riksdag framhölls, närmast

till hands att i dagens läge jämföra lärarna vid provårsläroverk med de

folkskollärare vilka tjänstgöra vid folkskoleseminariernas övningsskolor.

Dessa äro placerade tre lönegrader högre än lärarna vid vanliga folkskolor.

Statsmakterna hava alltså i princip godtagit att placera lärare, vilka skola

handhava läraraspiranternas praktiska utbildning, i högre lönegrad än andra

för övrigt likställda lärare. Då statsmakterna i fråga om folkskolesemi
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

65

narierna placerat handledarna tre lönegrader högre än andra folkskollärare,

borde konsekvensen kräva, att även lärarna vid provårsläroverk placeras

tre lönegrader över lärare vid andra läroverk.

Kungl. .Maj:t har i fråga om den icke-ordinarie personalen räknat med

ett behov av 662 icke-ordinarie ämneslärare, varav 475 extra

ordinarie adjunkter, 51 extra ordinarie ämneslärarinnor och 1 extra ordinarie

övningsskollärare.

I detta sammanhang har i statsverkspropositionen behandlats frågan om

konfirmationsundervisning för elever vid läroverk och därmed

jämförliga skolor. Härom anlores följande.

I anledning av i ämnet väckt motion anhöll 1947 års riksdag (skrivelse

nr 205) om sådan ändring av läroverksstadgan, att den konfirmationsundervisning,

som genom skolornas försorg ordnas för elever tillhörande läroverk

och därmed jämförliga skolor, skulle vara avgiftsfri. I vederbörande utskottsutlåtanden

hade därvid bland annat framhållits, att det visserligen

kunde anföras, att prästerskapet icke lydde under läroverksstadgan och icke

kunde åläggas att utom den allmänna konfirmationsundervisningen mottaga

särskilda konfirmandgrupper, men att då erfarenheten visade, att

prästerskapet icke frånsade sig konfirmationsundervisning från andra konfirmandgrupper

från skolorna, en annan inställning från deras sida när det

gällde konfirmandgrupper från läroverken icke behövde befaras. Vid fall

åter, då behöriga läroverkslärare måste anlitas för denna undervisning och

ersättning till dessa måste utgå syntes nödiga medel böra få ställas till förfogande

från vederbörande skolas stat. I anslutning till vad sålunda förekommit

har § 145 läroverksstadgan genom Kungl. Maj:ts beslut den 30

juni 1947 erhållit följande ändrade lydelse: »För de lärjungar, som under

sin vistelse vid läroverket enligt vederbörande målsmans önskan skola beredas

till konfirmation, besörjer rektor tillfälle till lämplig undervisning, vilken

skall för lärjungarna vara avgiftsfri,---.»

Skolöverstyrelsen har nu framhållit, att då rektor vore skyldig att ombesörja

konfirmationsundervisning, om målsmännen det påyrka, och endast i fåtalet

fall prästvigda lärare stode till buds samt det icke syntes möjligt att ålägga

präst att åtaga sig uppgiften utan särskild ersättning, det syntes oundvikligt,

att möjligheten hölles öppen för rektorerna att även i de fall, då präst

anlitades och ersättning begärdes, utgiva dylik ersättning, om lämplig konfirmationslärare

eljest icke kunde erhållas. För ändamålet har överstyrelsen

begärt anvisande av 40 000 kronor. För konfirmationsundervisning, som

bestrides av läroverkslärare, har överstyrelsen förutsatt att ersättning skulle

utgå enligt timtaxan Tc21. Överstyrelsen har vidare i särskild skrivelse

begärt, att av den under avlöningsanslaget vid de allmänna läroverken för

innevarande budgetår uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal få taga i anspråk ett belopp av likaledes 40 000 kronor

för ersättning till präster och liirare, som bestrida konfirmationsundervisning.

Statskontoret har i utlåtande i ärendet bland annat framhållit, att, då

maximitjänstgöring som regel icke torde uttagas av någon läroverkslärare,

enligt statskontorets mening goda möjligheter syntes böra föreligga för

rektor att inom ramen för undervisningsskyldigheten ålägga vederbörande

5 Ilihang till riksdagens protokoll 19rtS. 0 samt. Nr tf.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 8.

kristendomslärare att utan särskild ersättning meddela konfirmationsundervisning.

Beträffande de fall, då sådan undervisning fullgjordes av präst,

kunde statskontoret för sin del icke finna den omständigheten, att avgifter

tidigare i vissa fall utgått av lärjungarna för denna undervisning, utgöra

tillräcklig anledning för att ersättning av statsmedel skulle utgå som kompensation

för de numera helt avskaffade lärjungeavgifterna. Därest präst

ej skulle vilja anordna särskild undervisning för läroverkselever, funnes

möjlighet för dessa att deltaga i de allmänna konfirmationsgrupperna.

Departementschefen har för egen del i denna fråga anfört följande.

Den allmänna konfirmationsundervisning, som bedrives av prästerskapet,

är avgiftsfri. Även den särskilda konfirmationsundervisning för läroverkselever,

som bestrides av präster, synes i allmänhet ha fullgjorts utan ersättning.

I åtskilliga fall ha dock de läroverkselever, som beretts konfirmationsundervisning

i särskilda konfirmandgrupper, hittills erlagt vissa avgifter till

vederbörande präst. Från och med innevarande läsår ha lärjungarna befriats

från dessa avgifter men frågan om ersättning i annan ordning åt konfirmationsläraren

har icke slutligt lösts. För egen del skulle jag finna

mindre tilltalande att i dessa fall bereda konfirmationsläraren ersättning av

statsmedel. Frågan om staten skall utbetala ersättning eller ej synes nämligen

knappast böra göras beroende av konfirmationslärarens egen inställning.

Ä andra sidan synes det ovisst, om prästerna kunna åläggas skyldighet

att bestrida sådan särskild konfirmationsundervisning utan varje ersättning.

Det är enligt min mening påkallat med en utredning av hithörande frågor

i syfte att om möjligt få till stånd generella regler i ämnet. Emellertid synes

en provisorisk lösning av föreliggande spörsmål kunna vinnas genom en

sådan ändring av den aktuella bestämmelsen i läroverksstadgan, att åliggande

för rektor att ombesörja konfirmationsundervisning för läroverkets

elever endast föreligger, därest detta kan ske genom att läroverkslärare

åtager sig uppgiften eller att präst gör samma åtagande och därvid icke

gör anspråk på någon ersättning. Jag förutsätter därvid, att konfirmationsundervisning

genom lärare bör i viss utsträckning kunna beredas inom

ramen för vederbörandes undervisningsskyldighet. Där så icke är möjligt,

torde ersättning böra få utgå enligt gällande taxa för timlärare. Därest

riksdagen icke framställer erinran mot vad jag sålunda anfört, torde det få

ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga därav betingad ändring i läroverksstadgan,

att gälla från och med nästa budgetår. Därest vid den särskilda

konfirmationsundervisning för läroverkselever, som pågår innevarande

budgetår, i något fall präst, som bestrider sådan undervisning, skulle betinga

sig ersättning härför, har det synts mig billigt att sådan ersättning

må utbetalas, dock endast i de fall, att vederbörande präst tidigare erhållit

ersättning. För ändamålet synes lämpligen den under anslaget till avlöningar

vid de allmänna läroverken för innevarande budgetår uppförda

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal böra få tagas

i anspråk.

Övningslärare. Av nedanstående sammanställning framgår dels omfattningen

av undervisningen i övningsämnen innevarande budgetår, dels ock

den ökning av denna undervisning, som av överstyrelsen beräknats för nästa

budgetår. Därvid ha på grund av läroverksorganisationens tillväxt rent auto
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 67

matiska ökningar och andra ökningar, innebärande viss standardförbättring,

redovisats för sig.

Övningsämne

Antal veckotimmar

1947/48

beräknad ökning 1948/49

Summa

1948/49

automatisk

annan

Teckning och välskrivning.......

5 334

396

—

5 730

Musik...................

2 869

221

100

3 190

Gymnastik med lek och idrott ....

5 800

414

246

6 460

Manlig slöjd...............

1 740

170

—

1 910

Kvinnlig slöjd..............

2 221

239

—

2 460

Hushållsgöromål.............

686

114

—

800

Motiveringen för den föreslagna ökningen, utöver den rent automatiska,

av undervisningen i musik samt gymnastik med lek och idrott ansluter sig

i allt väsentligt till vad överstyrelsen anfört i samma frågor i anslagsäskandena

för innevarande budgetår (se propositionen 1947:151 s. 55 ff.).

Departementschefen har ansett sig böra godtaga överstyrelsens beräkningar

rörande undervisningens omfattning i övningsämnen nästa läsår, så

vitt densamma bestämmes av automatiskt verkande förhållanden men däremot

icke velat tillstyrka en fortsatt avsevärd medelsanvisning för ökad

undervisning i musik samt gymnastik med lek och idrott utöver vad som

kräves av organisatoriska skäl.

I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning

med 3 161 000 kronor, fördelande sig på de olika anslagsposterna sålunda:

Föreslagen

Nuvarande

höjning ( + )

belopp

resp. minsk-

ning (—)

kronor

kronor

1.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.....

36 550 000

+ 450 000

2.

Arvoden och särskilda ersättningar bestäm-

da av Kungl. Maj:t.................

899 600

+ 9 000

3.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

12 873 000

— 373 000

4.

Rörligt tillägg......................

3 325 000

+3 075 000

53 647 600

+ 3 161 000

Avgå: särskilda uppbördsmedel........... 926 600 —

52 721 000 +3 161 000

Den föreslagna anslagshöjningen hänför sig — förutom till förändringar

av automatisk natur — till de förordade nya ordinarie och icke-ordinarie

opaginerad Kontrollera mot PDF

(»8

Statsutskottets utlåtande nr S.

tjänsterna. Minskningen av icke-ordinarieposten beror på att denna anslagspost

vid den schematiska uppräkningen på grund av den allmänna löneregleringen

för innevarande budgetår blivit för högt beräknad.

Motionerna I: 32 och II: 52 samt II: 278.

Till stöd för det i motionerna 1: 32 och ll: 52 framförda yrkandet i fråga

om ersättning åt pensionerad lärare vid vikariatstjänstgöring vid de allmänna

läroverken och motsvarande läroanstalter har anförts följande.

Lärarbristen vid de allmänna läroverken och övriga högre skolor tenderar

för närvarande att bli alltmera svårbemästrad. Särskilt gäller detta i fråga

om de naturvetenskapliga ämnesgrupperna, men även inom andra ämnesgrupper

råder för närvarande brist på kvalificerade läraraspiranter. Medan

man för några år sedan kunde räkna med ett tillräckligt antal fil. magistrar

att tillgå vid tillfälliga vikariat, har deras skara för närvarande nedgått

till ett så ringa antal, att det på flertalet orter är omöjligt att erhålla kompetenta

vikarier.

För att undervisningen inom mera avlägsna läroverksorter med få lärare

att tillgå för övertjänstgöring ej skall råka i fullkomligt lägervall vid inträffad

sjukdom bland lärarpersonalen, erfordras snabba och effektiva åtgärder.

Det torde vara överflödigt att närmare ingå på detta problem, sedan

skolöverstyrelsen nyligen erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att utreda iirendet

i alla dess aspekter. Här skall endast ett delproblem behandlas.

Fn av utvägarna att ordna lärarfrågan vid tillfälliga vikariat har varit att

anlita pensionerade lärare i viss utsträckning. Denna utväg har emellertid

tills helt nyligen i avsevärd mån spärrats därav, att de i tjänst återinträdande

pensionerade lärarnas lön för varje särskilt fall skulle fastställas av

Kungl. Maj:t. Och lönen har därvid satts så lågt, att lönen -j- pensionen

avsevärt understigit den lön som den pensionerade hade, innan han avgick

ur tjänsten. Resultatet har blivit att pensionerade lärare ofta vägrat att

emottaga förordnande.

Genom Kungl. Maj:ts kungörelse 965/1947 har en förbättring i berörda

avseende kommit till stånd. I denna kungörelse stadgas, att pensionerad

lärare vid återinträde i tjänstgöring skall erhålla två tredjedelar av den

lön, som den lägst avlönade lärarkategorien får vid sitt första inträde på

lärarbanan. Bestämmelsen innebär, att statsverket gör en ej obetydlig vinst

vid utnyttjande av pensionerad lärares tjänst.

Risk föreligger, att även med bestämmelserna i no gällande kungörelse för

pensionerad lärares avlöning det kommer att möta svårigheter att få pensionerad

lärare att åtaga sig tillfällig undervisning. I själva verket ha också

dessa farhågor besannats.

Till stöd för det i motionen 11:278 gjorda yrkandet ifråga om obligatorisk

undervisning rörande den enskildes och hemmets ekonomi har anförts

bland annat följande.

Alla partier äro ense om att en av de mest effektiva åtgärderna för att

motverka inflationsfaran ligger i åstadkommandet av ett ökat nysparande.

För att stimulera sparandet har regeringen ju också igångsatt en särskild

sparkampanj.

Uppenbart är att om en sådan frivillig återhållsamhet skall kunna åstad
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

69

kommas och leda till några större resultat, så förutsätter detta också med

nödvändighet, att de enskilda människorna i landet ha förmåga att sköta

sin ekonomi på ett förnuftigt sätt. Tyvärr lära bristerna i detta hänseende

vara mycket stora. En sådan förmåga att ekonomisera kan heller inte

propageras fram genom en hastigt improviserad och sporadiskt genomförd

upplysningsverksamhet i form av annonser, tidningsartiklar och dylikt.

Konsten att hushålla kräver långvarig, målmedveten träning, och denna bör,

för att leda till bestående resultat, börja redan i ungdomsåren. Här har

bland annat skolan en mycket viktig uppgift att fylla.

Tyvärr förhåller det sig emellertid så, att den ekonomiska fostran som

f. n. meddelas i våra skolor ingalunda kan sägas motsvara tidens krav. Inom

de flesta skolformer förekommer över huvud taget ingen systematisk ekonomiundervisning,

och på de håll där sådan undervisning meddelas är den

ofta alltför litet praktiskt inriktad.

Med tanke härpå måste man på det livligaste beklaga, att av 1940 års

skolutredning framlagda och i detalj utformade förslag till en vidgad och

fördjupad ekonomiundervisning inom alla skolstadier ännu icke genomförts.

Förslagen ha. i stället vandrat vidare till den nya skolkommissionen, och

fara synes föreligga att de bli vilande tills hela den av kommissionen planerade

nya skolorganisationen någon gång i en oviss framtid kan komma att

bli genomförd. Det skulle i så fall innebära, att skolans ekonomiundervisning

icke bleve genomförd förrän kanske någon gång på 1960-talet.

Enligt vår mening borde det emellertid inte möta några större praktiska

svårigheter eller principiella betänkligheter att redan nu från skolkommissionens

övriga förslag skilja ut åtminstone den del av ekonomiundervisningen,

som avser den enskildes och hemmets ekonomi, och omedelbart införa en

sådan undervisning på skolschemat. Detta synes vara så mycket ofarligare,

som även skolkommissionen numera lär vara av den enhälliga meningen,

att sådan undervisning är av behovet starkt påkallad.

Utskottet.

Utskottet, som delar departementschefens uppfattning, att ett frångående

av den principiella ståndpunkt, som statsmakterna de senare åren intagit

till frågan om upprättande av nya statliga gymnasier,

icke synes motiverat, vill emellertid i likhet med departementschefen

uttala den förhoppningen, att förhållandena snart skola göra det

möjligt, att frågan om läroverksorganisationens utbyggande med nya statliga

gymnasier tages upp till allmänt övervägande. Utskottet finner skäligt,

att Karlskoga stad — i likhet med vissa andra städer med kommunala gymnasier

— såsom en provisorisk anordning i avvaktan på en slutlig lösningav

gymnasiefrågan kommer i åtnjutande av statligt understöd till det där

befintliga kommunala gymnasiet, som nu varit i verksamhet så liinge, att

studentexamen för första gången avlagts där i fjol. Däremot synes, såsom

departementschefen framhållit, sådant understöd ännu icke böra ifrågakomma

för det kommunala gymnasiet i Åmål, då detsamma trätt i verksamhet

först innevarande läsår.

Av den i ärendet förebragta utredningen har utskottet blivit övertygat

om att ett mycket starkt behov föreligger av eu omedelbar förstärk
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ning av realskoleorganisationen i Stockholm. Utskottet

tillstyrker därför, att i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag från och med

instundande budgetår en realskola — omfattande två 5-åriga och en 4-årig

linje — upprättas i Brännkyrka.

Såsom av den tidigare redogörelsen framgår har överstyrelsen föreslagit

utbyte av en 3-årig realgymnasielinje i Borås mot

en 4-årig. Departementschefen har erinrat om att ett av Kungl. Maj:t

vid 1945 års riksdag framlagt förslag om enahanda organisationsändring

vid sammanlagt fjorton högre allmänna läroverk — däribland Borås —

icke vann riksdagens bifall, enär förslaget enligt riksdagens mening kunde

föregripa 1940 års skolutrednings väntade förslag till gymnasiets omorganisation.

Med hänsyn till den av riksdagen sålunda tidigare intagna ståndpunkten

i frågan har departementschefen icke ansett sig nu kunna tillstyrka

överstyrelsens förslag i avvaktan på de allmänna överväganden rörande

gymnasieorganisationen, vilka inom en relativt nära framtid torde komma

till stånd, sedan 1946 års skolkommission slutfört sin utredning i ämnet.

I motionerna I: 31 och IT: 56 har framlagts förslag av enahanda innebörd

som överstyrelsens ovannämnda hemställan.

Då utskottet icke funnit skäl att frångå den principiella inställning till

organisationsändringar av nu ifrågavarande slag, som legat till grund för

1945 års riksdags beslut i ärendet, anser sig utskottet böra biträda den av

departementschefen nu intagna ståndpunkten i frågan och anser sig alltså

icke böra tillstyrka bifall till motionerna I: 31 och II: 56.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av nya ämneslärartjänster,

nämligen sammanlagt 10 rektors-, 12 lektors-, 130

adjunkts- och 15 ämneslärarinnetjänster, av vilka flertalet tjänster betingas

av organisatoriska skäl, främst det fortsatta förstatligandet av kommunala

mellanskolor. Icke heller har utskottet funnit anledning till erinran mot

förslaget om inrättande av nya ordinarie övningslärartjänster.

Överstyrelsens förslag att staten helt och hållet skulle övertaga kostnaderna

för vaktmästar person a len skulle innebära, att den skyldighet

som nu i detta hänseende åvilar läroverkens ljus- och vedkassor

skulle upphöra, vilket i sin tur skulle möjliggöra en sänkning av de avgifter,

eleverna ha att erlägga till dessa kassor. Utskottet finner förslaget i och för

sig utgöra ett beaktansvärt led i strävandena att avskaffa samtliga elevavgifter

vid de allmänna läroverken och därmed jämförliga läroanstalter.

Det skulle även vara ägnat att åstadkomma en välbehövlig förenkling i

fråga om det för närvarande ganska invecklade ekonomiska mellanhavandet

mellan staten och ifrågavarande kassor. Man kan emellertid enligt utskottets

mening i nuvarande finansiella läge icke bortse från de förhållandevis

stora merkostnader, som ett realiserande av förslaget skulle åsamka statsverket.

Utskottet har därför i likhet med departementschefen icke ansett

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

71

sig för närvarande böra ifrågasätta någon ändring beträffande sättet för

bestridandet av kostnaderna för vaktmästarpersonalen.

Utskottet får erinra, att 1940 års skolutredning i sitt betänkande med

utredning och förslag rörande vissa socialpedagogiska anordningar inom

skolväsendet (SOU 1947: 11) förordat åtgärder i syfte att göra undervisningen

vid de högre statliga och kommunala läroanstalterna avgiftsfri.

Bland annat skulle detta enligt utredningens förslag ske genom att statsverket

helt övertoge kostnaderna för vaktmästarnas avlöning. Enligt utskottets

uppfattning tala vägande skäl för att hela frågan om att göra

undervisningen avgiftsfri upptages till behandling i ett sammanhang. Med

hänsyn till att ifrågavarande spörsmål redan är föremål för Kungl. Maj:ts

uppmärksamhet, saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen

att, såsom i motionen 11:281 ifrågasatts, hos Knngl. Maj:t göra någon

framställning i frågan. Utskottet får emellertid uttrycka den förhoppningen,

att förhållandena snart skola göra det möjligt för Kungl. Maj:t att för riksdagen

framlägga förslag i ämnet.

Med anledning av motionen II: 268 må erinras om att inom ecklesiastikdepartementet

tillkallade sakkunniga i december 1947 framlagt vissa förslag

rörande organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Enligt utskottets mening äro snara åtgärder behövliga för ett rationellare

ordnande av arbetet på rektorsexpeditionerna, så att rektorerna i största

möjliga utsträckning kunna befrias från administrativa göromål och därigenom

beredas möjlighet att ägna mer tid och arbete åt sina pedagogiska

uppgifter. Utskottet finner önskvärt, att riksdagen snart beredes tillfälle

att taga ställning till på ifrågavarande sakkunnigutredning grundat förslag.

I avvaktan härpå synas inga åtgärder böra vidtagas, som kunna anses

föregripa ett kommande ställningstagande. Utskottet anser sig därför icke

böra biträda det i motionen II: 268 framställda yrkandet. Utskottet vill

emellertid i detta sammanhang erinra om möjligheten för rektor att för

närvarande för renskrivningsgöromål anlita medel ur ljus- och vedkassan.

Vad angår motionen I: 23 får utskottet — under erinran om av fjolårets

riksdag gjort uttalande i frågan — framhålla, att starka skäl tala fölen

förbättring av avlöningsförhållandena för lärarpersonalen

vid provårsläroverken. Även departementschefen

har förklarat sig finna åtgärder i sådan riktning i och för sig motiverade

med hänsyn till de krav, som ställas på rektor och lärare vid dessa

läroverk, ehuru han icke nu ansett sig kunna tillmötesgå av överstyrelsen

framställda önskemål härutinnan. Utskottet utgår därför från att Kungl.

Maj:t alltjämt ägnar frågan uppmärksamhet och för riksdagen framlägger

förslag i ämnet, så snart förhållandena det medgiva. Utskottet anser sig

alltså böra avstyrka bifall till ifrågavarande motion.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Beträffande gymnastikundervisningen vill utskottet erinra

om att för innevarande budgetår medel anvisats för ytterligare 250 veckotimmar

utöver den rent automatiska ökningen av timantalet på grund av

högre elevantal, i syfte att genom minskning av gymnastikavdelningarnas

storlek skapa bättre betingelser för denna undervisning. För nästa budgetår

har departementschefen emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka någon

utökning av gymnastikundervisningen utöver vad som kräves av rent organisatoriska

skäl. Utskottet vill uttala önskvärdheten av att de åtgärder i

riktning mot en minskning av gymnastikavdelningamas storlek, som vidtagits

för innevarande budgetår, snart kunna ytterligare fullföljas.

Det i motionerna I: 32 och II: 52 berörda spörsmålet om ersättning

åt pensionerad lärare vid vikariatstjänstgöring

har, enligt vad utskottet under hand inhämtat, beaktats vid den utredningrörande

åtgärder för förbättrad lärarrekrytering, som verkställts inom skolöverstyrelsen

och som snart torde komma att överlämnas till Kungl. Maj:t.

Under sådana förhållanden har utskottet ansett det i första hand böra

ankomma på Kungl. Maj:t att överväga ifrågavarande spörsmål, varför

motionerna icke torde böra av riksdagen bifallas.

I motionen II: 278 har yrkats, att riksdagen måtte uttala sig för att

Kungl. Maj:t vidtager erforderliga åtgärder för att obligatorisk undervisning

rörande den enskildes och hemmets

ekonomi enligt 1940 års skolutrednings förslag må komma till stånd

redan från och med läsåret 1948/49. Utskottet delar motionärernas uppfattning

om värdet av en på lämpligt sätt anordnad ekonomiundervisning

i skolorna. Utskottet vill framhålla, att denna fråga redan uppmärksammats

av bland annat skolöverstyrelsen, som i ett till skolmyndigheterna

utsänt cirkulär betonat angelägenheten av att denna undervisning beredes

det utrymme vid skolorna, som inom ramen för gällande kursplaner är

möjligt. Att i skolfrågans nuvarande läge förorda längre gående åtgärder

i enlighet med vad i motionen ifrågasatts synes utskottet icke vara lämpligt.

Emot departementschefens anslagsberäkningar har utskottet icke funnit

anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag besluta, att en

ny samrealskola, bestående av två 5-åriga och en 4-årig

linje, skall successivt från och med budgetåret 1948/49 eller

den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas i

Brännkyrka i Stockholm under villkor att Stockholms

stad åtager sig att ej mindre tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,

bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

73

bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal än även bevilja

ett engångsanslag av minst 10 000 kronor till bestridande

av kostnaderna för anskaffande av undervisningsmateriel

och bibliotek vid samrealskolan;

b) avslå motionerna I: 31 och II: 56 om upprättande av

en 4-årig realgymnasielinje vid högre allmänna läroverket

i Borås;

B. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 23 samt II: 268,

1. fastställa följande personalförteckning för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

22 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlönings
grupp

III Cb 13

21 » » » » » »II Cb 12

24 » » » * » »I Cb 11

5 rektorer vid realskolor, avlöningsgrupp IV . Cb 10

24 » » » » III . . Cb 9

36 » » > » II . . Cb 8

75 » » » » I . . Cb 7

500 lektorer.............................Ca 30

Anm. Av dessa lektorstjänster må endast 498 uppehållas.

1 779 adjunkter...........................Ca 26

Anm. Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så

många, att antalet uppehållna adjunktstjänster å ordinarie

stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt 1 737.

318 ämneslärarinnor.......................Ca 24

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast

så många, att antalet uppehållna ämneslärarinnetjänster

ä ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger samman
-

lagt 316.

4 övningsskollärare.....................Ca 23

89 vaktmästare..........................Ca 11

70 » Ca 10

20 » Ca 9

129 lärare i teckning...................... A 20

88 » » musik........................ A 20

120 » » gymnastik med lek och idrott..... A 20

34 lärarinnor i kvinnlig slöjd A 16

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Tjänstemän å övergångsstat.

46 adjunkter............................Ca 25

Anm. Av dessa adjunktstjänster m& uppehållas endast så

många, att antalet uppehållna adjunktstjänster å ordinarie

stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt 1 737.

8 ämneslärarinnor.......................Ca 25

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast

så många, att antalet uppehållna ämneslärarinnetjänster

å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt

316.

1 lärare i teckning...................... A 21;

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda

personalförteckning — tills vidare under budgetåret

1948/49, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning

vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom

adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

3. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis..............kronor 37 000 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt kvinn
-

liga sakkunniga,

b) Arvoden åt till-

kronor

500

synslärare.....

c) Personliga till- läggsarvoden åt

>

14 000

första lärarinnor

d) Arvoden åt skol- läkare m. m., för-

600

slagsvis.......

e) Arvoden åt biblio-

»

320 000

tekarier.......

>

115 000

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

75

f) Arvoden åt sekreterare

m. m. . . . kronor 217 000

g) Särskilda arvo
den

vid provårsläroverk.

......

h) Särskilda arvo
den

vid statens

aftonskola.....

i) Arvode åt biträ
dande

föreståndarinna

.......

j) Personlig löne
fyllnad

åt vissa

rektorer.......

224 200

6100

1 200

10 000

908 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis........... * 12 500 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....... »_6 400 000

Summa kronor 56 808 600

Särskilda upjpbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms

stad.......kronor

2. Av kommuner och

lärare erlagda hyresersättningar

och

hyror........... »

3. Avkastning av do
nationer

från kronan

m. m........ »

4. Av vaktmästare erlagda

hyror samt ersättning

för bränsle

och lyse......... »

5. Bidrag ur läroverks

ljus- och vedkassor

till vaktmästarpersonalens

avlöning. . _»__

15 000

274 000

37 600

120 000

480 000 kronor 926 600

Nettoutgift kronor 55 882 000;

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser

från personalförteckningen och de överskridanden

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 8.

av maximerade poster i avlöningsstaten, som föranledas

av den fortsatta ombildningen av kommunala mellan - skolor till samrealskolor;

5. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 55 882 000 kronor;

C. att motionerna I: 32 och II: 52 icke må av riksdagen

bifallas;

D. att motionen II: 278 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

E. att motionen II: 281 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

141 :o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majrts förslag (punkt 147, s. 207 och 208), vilket innebär en anslagshöjning

med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 232 500

kronor.

142:o) Allmänna läroverken: Utrustning för skolhälsovård. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 208), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Utrustning för

skolhälsovård för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 10 500 kronor.

143:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, s. 208 och 209), vilket innebär en

anslagsminskning med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 132 000 kronor.

144:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, s. 209), vilket innebär en

anslagshöjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till Ijusoch

vedkassorna för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

77

145:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, s. 209), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för

djäknepenningar m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett

anslag av 8 500 kronor.

146:o) Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 209 och 210), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt lärarkandidater under

provårstjänstgöring för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 320 000 kronor.

147:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 210 och 211), vilket

innebär en anslagshöjning med 2 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över Stockholms

stads undervisningsverk för budgetåret 1948/49 anvisa

ett anslag av 10 000 kronor.

148:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, s. 211 213),

vilket innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt

vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret 1948/49

anvisa ett anslag av 225 000 kronor.

149:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor. Kommunala

läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Kommunala läroverk:

Bidrag till praktiska mellanskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 155, s. 213—216), innebärande anslagshöjningar med respektive

3 000 000, 730 000 och 2 423 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

1. besluta, att de för budgetåret 1947/48 gällande provisoriska

avlöningsbestämmelserna för övningslärare vid de

högre kommunala skolorna skola i huvudsak äga tillämpning

jämväl för budgetåret 1948/49;

2. medgiva, att för budgetåret 1947/48 gällande grunder

för provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyr
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ortstillägg åt vissa övningslärare vid nämnda skolor skola

äga tillämpning jämväl för budgetåret 1948/49;

3. för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala

flickskolor ett förslagsanslag av 9 000 000 kronor;

b) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor

ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor

ett förslagsanslag av 5 200 000 kronor.

150:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa högre

kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156, s.

216—218), vilket innebär en anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

151 :o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 218—221), vilket innebär

en anslagshöjning med 93 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna

må under budgetåret 1948/49 utgå tilläggsunderstöd

i enlighet med vad departementschefen förordat;

b) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

870 500 kronor.

152:o) Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 221 och 222), vilket innebär en anslagsminskning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

278 900 kronor,

därav 30 000 kronor skola användas till nedbringande av

terminsavgifter under läsåret 1948/49 vid vissa högre flickskolor

i Stockholm under villkor, att Stockholms stad för

samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt angivits i

propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag och under

punkten 158 i bilagan åttonde huvudtiteln till 1948 års statsverksproposition.

opaginerad Kontrollera mot PDF

79

Statsutskottets utlåtande nr 8.

153:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 222—224), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda

mellanskolor för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 67 300 kronor.

154:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 224), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan

i Stockholm för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag

av 40 000 kronor.

155:o) Privatläroverk: Bidrag till Franska skolan i Stockholm. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161, s. 224—227) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Franska

skolan i Stockholm för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag

av 30 000 kronor.

l56:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

162, s. 227), vilket innebär en anslagsminskning med 1 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 3 800 kronor.

157:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

163, s. 227), vilket innebär en anslagsminskning med 6 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 12 000

kronor.

158:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 227 och 228), vilket

innebär en anslagshöjning med 1 400 kronor, hemställer utskottet,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium

och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslag stås ........................ kronor 45 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t . . » 2 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................... » 51 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ......... » 10 500

Summa kronor 110 000;

b) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

110 000 kronor.

159:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 228 och 229), vilket

innebär en anslagsminskning med 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och

hushållsskola: Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa

ett förslagsanslag av 22 000 kronor.

160:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, s. 229), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet.

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:

Stipendier för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag

av 3 000 kronor.

161 :o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i

kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s. 229 och

230), vilket innebär en anslagshöjning med 4 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt vissa anstalter för utbildande

av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1948/49

anvisa ett anslag av 31 200 kronor.

162:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Kungl.

Maj:t har (punkt 168, s. 230—232) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 125 300 kronor, vilket inne
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

81

bär en anslagshöjning med 2 500 kronor, belöpande på de till tillfällig löneförbättring

beräknade anslagsmedlen.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Näsström m. fl.

(I: 60) och den andra inom andra kammaren av herr Nilsson i Göingegården

rrv. fl. (II: 90), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att dels bevilja

ett bidrag av 7 780 kronor till Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

för dubblering av lanthushållslärarinnekursen vid skolan, dels anvisa 35 000

kronor till en kurs i Norrland för utbildning av lärarinnor i hushållsgöromål.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen för nästa budgetår

hemställt om anvisande av, bland annat, 7 000 kronor för möjliggörande av

fortsatt utökning av elevantalet i fackskolans lanthushållslärarinn ekurs.

Härom har överstyrelsen anfört följande.

För att möjliggöra en utökning från 18 till 30 elever i den lärarinnekurs

i huslig ekonomi med lanthushållning vid fackskolan, som tog sin början

höstterminen 1946, tilldelade Kungl. Maj:t genom beslut den 11 oktober

1946 fackskolan ett bidrag av 7 000 kronor för budgetåret 1946/47 att utgå

från åttonde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter. I 1947 års

åttonde huvudtitel beräknades för avslutande av kursen, som är tvåårig,

enahanda belopp för budgetåret 1947/48.

Genom beslut den 8 augusti 1947 har Kungl. Maj:t från åttonde huvudtitelns

reservationsanslag till extra utgifter tilldelat fackskolan 7 000 kronor

för att möjliggöra en utökning av elevantalet i den hushållslärarinnekurs,

som höstterminen 1947 tagit sin början vid skolan.

Den beräknade höjningen med 7 000 kronor för nästa budgetår betingas

därav, att överstyrelsen beräknat medel under förevarande anslag icke blott

för avslutande av den lärarinnekurs, som påbörjats höstterminen 1947, utan

jämväl för fortsatt utökning av elevantalet i den kurs, som avses börja

höstterminen 1948.

Departementschefen har förklarat sig icke beredd att förorda, att medel

nu beräknas för fortsatt utökning av elevantalet i den lanthushållslärarinnekurs,

som skall taga sin början höstterminen 1948.

Till stöd för de i motionerna I: 60 och II: 90 framförda yrkandena har

anförts i huvudsak följande.

Under de senaste åren har en påtaglig brist på hushållslärarinnor, såväl

skolköks- som lanthushållslärarinnor, förelegat. Med anledning härav har

Fackskolan beviljats statsunderstöd för att höstterminerna 1946 och 1947

intaga dubbla avdelningar — 30 elever i stället för 18 — av den tvååriga

lanthushållslärarinnekursen. Statens skolköksseminarium har genom nedläggning

under två år av parallellavdelningen av den ettåriga kursen för

utbildande av hemföreståndarinnor höstterminen 1947 kunnat utöka elevantalet

i den tvååriga lärarinnekursen med åtta. Några ytterligare åtgärder

6 — Bihang till riksdagens protokoll 19h8. 6 sand. Nr 8.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 8.

för att utöka lärarinneutbildningen ha icke vid de nu befintliga seminarierna

kunnat vidtagas eller föreslås. Då utredning om lärarinneutbildningen

pågår, har ej heller överstyrelsen ansett motiverat att framlägga förslag,

som skulle kunna föregripa utredningen. I innevarande års petita har överstyrelsen

likväl — på grund av Ateneums skolköksseminariums nedläggande

—- framlagt förslag om ny förläggningsort för sådan lärarinneutbildning,

nämligen till Norrland. Överstyrelsen har förvissat sig om att detta förslag

ligger i linje med vad utredningen kommer att föreslå.

Särskilt under de två sista åren har bristen på lärarinnor varit påtaglig

och i ständig stegring. Särskilt stora svargheter ha förelegat att erhålla

lärarinnor till landsbygdens fortsättningsskolor, speciellt i Norrland. Såväl

skolköks- som lanthushållslärarinnor äga behörighet att undervisa i denna

skolform. Vid ett stort antal lanthushållsskolor har det även varit omöjligt

anskaffa tillräckligt antal lärarinnor. Också vid skolor för yrkesundervisning

och inom andra skolformer har bristen på lärarinnor förmärkts; att

anskaffa kompetenta vikarier har ofta varit ogörligt.

Enligt ännu ej offentliggjorda beräkningar inom förut omnämnda utredning

uppgår — med nuvarande utbredning av undervisningen i hushållsgöromål

— behovet av årligen utexaminerade lärarinnor till lägst 110

under åren 1947/50. Efter år 1950 kommer detta behov att successivt

stegras, så att det beräknas komma att uppgå till cirka 160 år 1960.

Aren 1948 och 1949 kommer på grund av förut omnämnda åtgärder

ungefär det antal lärarinnor, som motiverar dessa års behov, att utbildas.

Då en viss eftersläpning av lärarinneutbildningen föreligger, blir det likväl

under dessa år med största sannolikhet en viss brist på lärarinnor. Under

år 1950 komma, om ej större statsanslag än vad som föreslagits i propositionen

beviljas till denna lärarinneutbildning, endast cirka 80 lärarinnor att

utexamineras. Behovet för detta år är som anförts 110.

Den stora brist på lärarinnor, som år 1950 således kan förväntas, kommer

utan tvekan att främst drabba landsbygdens skolor, nämligen lanthushållsskolorna

och fortsättningsskolorna, vilka redan nu ha starkast

känning av lärarinnebristen. Mest kännbar torde bristen bli i Norrland.

Med den stora, många gånger omvittnade arbetsbörda, som landsbygdens

kvinnor ha, är det av synnerlig vikt, att de beredas tillfälle att lära sig

sköta hemarbetet på ett rationellt sätt. Det är därför ytterst beklagansvärt

med den minskning av undervisningen i liushållsgöromål på landsbygden,

som kommer att bliva en följd av inskränkningen i lärarinneutbildningen.

Vi anse därför, att medel bör av riksdagen beviljas till en hushållslärarinneutbildning

i överensstämmelse med vad som av skolöverstyrelsen

föreslagits.

För att Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala hösten 1948 — i likhet

med vad två gånger skett ■—- skall kunna utöka elevantalet i sin lanthushållslärarinnekurs

från tidigare 18 till 30 elever erfordras ett statsunderstöd

av 7 780 kronor (grundbidrag 7 000 kronor -j- 780 kronor för tillfällig

löneförbättring åt de vid kursen undervisande lärarinnorna enligt nu gällande

bestämmelser). Detta måste anses såsom ett jämförelsevis mycket

ringa belopp för ett årsunderstöd till en kurs för utbildning av lärarinnor.

Då bristen på hushållslärarinnor varit särskilt utpräglad i Norrland,

anse vi det av utomordentlig betydelse, att en utbildningskurs förlägges

dit såsom ersättning för den utbildning, som vårterminen 1948 nedlägges

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

83

vid Ateneums skolköksseminarium. Den nordligaste utbildningsanstalten

för hushållslärarinnor är Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Antalet

elever i norrlandskursen beräknas till 16. Inträdesfordringar vid undervisning

vid kursen böra i stort sett överensstämma med bestämmelserna härom

vid de nuvarande seminarierna för utbildning av hushållslärarinnor.

Kursen bör knytas till en statlig utbildningsanstalt, lämpligen till ett folkeller

småskoleseminarium, varigenom undervisningen i sådana ämnen som

pedagogik och psykologi lätt skulle kunna ordnas. Det synes föreligga goda

möjligheter att exempelvis förlägga utbildningen till folkskoleseminariet

i Umeå. Även om kursen förlägges till ett seminarium bör den dock ha

egen föreståndarinna.

Enligt skolöverstyrelsens beräkningar skulle kostnaderna för kursen

under budgetåret 1948/49 belöpa sig till 35 000 kronor, häri inberäknat

ett belopp av 3 000 kronor för stipendier till eleverna. Såsom en jämförelse

vilja vi påpeka, att 1947 års riksdag beviljade ett belopp av 34 000 kronor

till en ettårig kurs för utbildning av barnavårdslärarinnor. I denna summa

har även inräknats ett stipendiebelopp av 3 000 kronor.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har i motionerna

I: 60 och El: 90 yrkats anvisande av dels 7 780 kronor till fackskolan för

huslig ekonomi i Uppsala för fortsatt utökning av elevantalet i skolans lanthushållslärarinnekurs,

dels ock 35 000 kronor till en särskild kurs i Norrland

för utbildning av lärarinnor i hushållsgöromål. Skolöverstyrelsen har

i sina anslagsäskanden för nästa budgetår framlagt förslag av liknande innebörd.

Utskottet är ense med motionärerna om behovet av snara åtgärder för avhjälpande

av den brist på skolköks- och lanthushållslärarinnor, som för

närvarande råder och som kan väntas komma att ytterligare skärpas. Emellertid

är hela frågan om lärarinneutbildningen på det husliga området för

närvarande föremål för utredning genom en särskilt tillkallad sakkunnig,

och enligt vad utskottet under hand inhämtat, torde resultatet av utredningen

kunna väntas föreligga inom den närmaste tiden. Utskottet räknar

med att på utredningen grundat förslag kommer att så snart som möjligt

av Kungl. Maj:t föreläggas riksdagen. Då en sådan organisatorisk förändring

av lärarinneutbildningen, som anordnandet av den föreslagna särskilda

skolkökslärarinnekursen i Norrland skulle innebära, synes kunna föregripa

den pågående utredningen och de överväganden, som denna torde ge anledning

till, har utskottet icke ansett sig kunna förorda, att medel nu anvisas

till nämnda kurs.

Beträffande den föreslagna medelsanvisningen till fortsatt utökning av

elevantalet i lanthushållslärarinnekursen i Uppsala må erinras, att Kungl.

Maj:t tidigare vid ett par tillfällen anvisat medel till detta ändamål ur

åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Utskottet finner önskviirt,

att med nuvarande brist på lärarinnor en begränsning av utbildningsmöjlig
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 8.

heterna om möjligt undvikes, och förutsätter, att medel för ändamålet skola

även för nästa budgetår kunna anvisas på nyssnämnda sätt.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår uppföres med 125 300 kronor,

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 60 och II: 90, i vad desamma

avse ökad medelsanvisning till fackskolan i Uppsala,

såsom Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i

Uppsala för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 125 300

kronor;

b) att motionerna I: 60 och II: 90, i vad desamma avse

medelsanvisning till en kurs för utbildning av skolkökslärarinnor

i Norrland, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

163:o) Understöd till Göteborgs skolköksseminarium. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 232), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd till Göteborgs skolköksseminarium

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av

10 800 kronor.

164:o) Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170, s. 232 och

233), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter för budgetåret 1948/49

anvisa ett förslagsanslag av 408 000 kronor.

165:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. Kungl.

Maj:t har (punkt 172, s. 233—235) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 15 000

kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor. — Centralnämnden

hade hemställt om ett anslag av 27 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt motion (II: 280), vari hem
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

85

ställts, att riksdagen måtte besluta att upprätta en fond för internationellt

ungdomsutbyte och till denna årligen avsätta ett belopp av 200 000 kronor.

Till stöd för det i motionen framförda yrkandet har framhållits betydelsen

av att den svenska ungdomen finge ekonomisk möjlighet att bryta sin nuvarande

isolering. Genom resor till utlandet kunde ungdomen hämta kunskaper

och erfarenheter även utanför landets gränser och samtidigt där

knyta vänskapsband med ungdomen i andra länder och på så sätt bidraga

till stärkandet och fördjupandet av vänskapen mellan folken.

Utskottet vill framhålla, att det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget

icke oväsentligt understiger det av centralnämnden såsom erforderligt beräknade

beloppet. Även om enligt utskottets mening en större medelsanvisning

till förevarande ändamål i och för sig varit motiverad, har utskottet

likväl ansett sig böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet avstyrker

alltså bifall till det i motionen II: 280 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet

med utlandet för budgetåret 1948/49 anvisa ett

förslagsanslag av 15 000 kronor;

b) att. motionen II: 280 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

166:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, s. 235), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1948/49

anvisa ett förslagsanslag av 2 000 kronor.

167:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 174, s. 235 och

236), vilket innebär en anslagsminskning med 9 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för

lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1948/49

anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

168:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken in. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, s. 236), vilket inne
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

86 Statsutskottets utlåtande nr 8.

bär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1948/49 anvisa

ett reservationsanslag av 16 500 kronor.

169:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, s. 236 och 237), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre

läroanstalter för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

170:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken in. fl.

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s. 237

och 238), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1948/49

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

171 :o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar. Psykologiskpedagogiska

institutet: Omkostnader. Psykologisk-pedagogiska institutet:

Undersökningar och kurser. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 178, s. 238—240) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för psykologiskpedagogiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1948/49:

Personalförteckning.

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än Ce 24.

Befattning. Lönegrad.

1 sekreterare ................................ Ce 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för psykologiskpedagogiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1948/49:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 87

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t ..............kronor 1500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 12 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 1 500

Summa kronor 15 000;

c) till Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 15 000

kronor;

d) till Psykologisk-pedagogiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 7 100

kronor;

e) till Psykologisk-pedagogiska institutet: Undersökningar

och kurser för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 65 000 kronor.

172:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 179, s. 240—243), vilket innebär en anslagsminskning

med 27 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och realexamina

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

350 000 kronor.

173:o) Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 243 och 244), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt lärjungar vid högre

läroanstalter för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 8 000 000 kronor, varav högst 3 250 000 kronor må användas

till behovsstipendier.

174:o) Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda

realskolor med kombinerad undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 181, s. 244 och 245), vilket innebär en anslagsminskning med

150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för studier genom korrespondens

och vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 8.

175:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, s. 245),

vilket innebär en anslagsminskning med 250 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inrättande av skolhem för

lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret 1948/49 anvisa

ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

176:o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar

vid högre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 183, s. 246), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare

vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

177:o) Bidrag till August Abraliamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, s. 248), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till August Abrahamsons

stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1948/49 anvisa

ett anslag av 10 700 kronor.

178:o) Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och

småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, s. 248), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser för lärare vid

egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1948/49

anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

179:o) Fortbildningskurs för lärare vid nomadskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187, s. 248 och 249), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurs för lärare vid

nomadskolor för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 9 400 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

89

Statsutskottets utlåtande nr 8.

180:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen

hörande läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188,

s. 249), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa till

jolkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

181 :o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att

undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189,

s. 249), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

182:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 190, s. 250), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret

1948/49 anvisa ett anslag av 35 000 kronor.

Folkskolinspektionen.

183:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 191, s. 250—252), vilket innebär en anslagshöjning

med 60 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 800 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................•...... » 148 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 101 400

Summa kronor 1 050 000;

b) till Follcskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 050 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 8.

184:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 192, s. 252), vilket innebär en anslagsminskning med

10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolijispektionen: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 287 000

kronor.

Skolmåltider.

185:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har (punkt

193, s. 252—256) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 14 000 000 kronor,

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina m. fl. väckt motion (II: 157),

vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag

rörande bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret 1948/49

måtte besluta dels att höja det nuvarande bidragsunderlaget till 80 öre, dels

ock att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utarbetande av nya bidragsbestämmelser

i fråga om statsbidrag till skolmåltider, i vilka hänsyn

borde tagas inte, som nu är fallet, endast till antalet skattekronor per invånare,

utan jämväl till andra förhållanden, vilka borde beaktas, såsom

gles bebyggelse, där verksamheten blir spridd på ett stort antal mindre skolor

med lågt elevantal etc.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 4 000 000 kronor,

föranledd av den fortsatta utbyggnaden av skolmåltidsverksamheten.

I detta sammanhang har berörts frågan om bestridandet av kostnaderna

för bespisning av barn från annan kommun än skolkommunen.

Skolöverstyrelsen har härvidlag anfört i huvudsak följande.

Vid anmälan i propositionen 1946:174 av frågan om statsbidrag till anordnande

av skolmåltider anförde departementschefen, att skoldistrikt eller

kommun, som i sin skolmåltidsverksamhet mottoge lärjungar från annan

kommun, i statsbidrag borde erhålla hela kostnaden för bespisningen av

sådana barn eller hela bidragsunderlaget, nu 60 öre per måltid. Riksdagen

beslöt i enlighet härmed men framhöll (skrivelsen 1946: 215), att departementschefen

syntes ha förutsatt, att skolkommunen skulle bestrida de merkostnader,

som kunde uppstå för det fall att skolmåltiden skulle betinga

ett pris av mer än 60 öre. Riksdagen ansåg, att detta förhållande måhända

kunde komma att medföra vissa svårigheter, och förutsatte, att uppmärksamhet

skulle ägnas detta spörsmål. Bland annat med anledning härav har

överstyrelsen hos 90 skoldistrikt och skolor gjort förfrågan om kostnaderna

för skolmåltidsverksamheten (oberäknat utgiften för lokal). I 68 procent

av svaren uppges, att totalkostnaden per måltid hållit sig vid eller under

60 öre. Kostnaderna i olika delar av landet synas icke utvisa någon markant

skillnad. Ju större skolanläggningen är, desto lägre blir i vissa fall

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

91

kostnaderna per måltid. Ueräknas medelpriset med hänsyn till antalet utspisade

måltider, visar undersökningen en kostnad av 55 öre. Detta beror

doek på att några stora skoldistrikt med låga kostnader och ett stort antal

utspisade elever dominerar. De högre skolorna ha vanligen icke högre kostnader

än folkskolorna. Flera skoldistrikt meddela, att främst på grund av

höjda personallöner kostnaderna för budgetåret 1947/48 torde bliva högre.

Undersökningen ger vid handen, att några generella åtgärder nu icke äro

erforderliga för att skoldistrikt eller kommun ej skall betungas med utgifter

för annat distrikts eller annan kommuns i skolmåltiderna deltagande lärjungar.

Skulle i något fall åtgärder vara påkallade i sådant syfte, synes 4 §

i statsbidragskungörelsen kunna tillämpas. Enligt denna paragraf må Kungl.

Maj:t, då synnerliga skäl därtill äro, fastställa högre bidragsunderlag än

()0 öre.

I anslutning till denna ståndpunkt har skolöverstyrelsen med anledning

av en framställning från Karlskrona stad för skolmåltidsverksamheten i

staden tillstyrkt ett bidragsunderlag av 76 öre per barn och måltid för de

lärjungar, som icke tillhöra Karlskrona.

Departementschefen har anfört följande.

I likhet med överstyrelsen anser jag icke några generella åtgärder nu

erforderliga i syfte att förhindra, att skoldistrikt eller kommun betungas

med utgifter för barn från annan kommun. Vid bedömande av förevarande

spörsmål bör man icke förbise de fördelar i skilda hänseenden, som för

exempelvis en stad med ett högre allmänt läroverk äro förknippade med tillströmningen

av elever från andra kommuner. Man synes vidare vara berättigad

att antaga, att kostnaderna för utspisningen av skolortens egna lärjungar

bli förhållandevis mindre genom att utspisningen omfattar även ett

stort antal elever från andra kommuner. Nu angivna synpunkter i förening

med angelägenheten att skapa ett i tillämpningen så enkelt bidragssystem

som möjligt utan att därigenom mer betydande intressen åsidosättas föranleda

enligt min uppfattning, att en mycket restriktiv hållning måste intagas

till framställningar om höjt bidragsunderlag vid utspisning av »främmande»

barn. Under hänvisning till vad sålunda anförts är jag icke beredd att tillmötesgå

de av Karlskrona stad i sådant hänseende framförda önskemålen.

I motionen II: 157 har till stöd för förslaget om ändrade grunder för statsbidrag

till anordnande av skolmåltider anförts i huvudsak följande.

Statsbidraget till skolbarnsbespisningen utgår efter ett system, som syftar

till att vara skatteutjämnande, men som i praktiken mest tillvaratager statens

intressen. Det är faktiskt så konstruerat, att kommunernas andel ökas

i dubbel måtto, medan statens minskas. Kostnaderna för skolmåltiderna

komma att stiga väsentligt på grund av stegrade matvarupriser m. m. Redan

nu bär utvecklingen medfört sä kraftiga förändringar i de redan från

början tänkta proportionerna mellan statens och kommunernas andel, att

en höjning av det nuvarande bidragsunderlaget och en ändring av statsbidragsbestämmelserna

synas vara ofrånkomliga.

Då erfarenheterna från Västerbottens län givit vid handen att kostnaden

för skolbarnsbespisningen synnerligen hårt drabbar skoldistrikt med gles befolkning,

där verksamheten är spridd på ett stort antal mindre skolor, är

det uppenbart att vid fastställandet av statsbidragsproeenten borde jämväl

opaginerad Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 8.

hänsyn tagas till skolbarnsfrekvensen, skolornas* belägenhet och andra på

den ekonomiska bärkraften inverkande faktorer.

En tänkbar lösning vore att den bidragssökande kommunen lämnades

möjlighet att, med hänsyn till särskilda åberopade omständigheter av tidigare

angiven art, varvid livsmedelsprisen, som i Norrland ställa sig betydligt.

högre än i andra delar av landet, böra beaktas, få den statsbidragsprocent,

efter vilken normalbidraget i varje särskilt fall skall utgå, höjd

med ytterligare högst 10 procent. Den möjlighet som nu förefinnes att dispensvägen

erhålla högre procentsats än gällande bestämmelser föreskriva

är icke tillfyllest. Det är alldeles uppenbart, att ett skoldistrikt, där de flesta

skolorna bestå av en undervisningsavdelning med en lärare och ett barnantal

mellan 10—20 elever, kommer i ett synnerligen ofördelaktigt läge jämfört

med ett skoldistrikt med ett fåtal skolor med ett stort barnantal vid

de flesta av dessa.

Den eller de, som bli anställda i ett skoldistrikt av den först nämnda

typen för handhavande av skolbamsbespisningen, avseende matens tillagning,

dukning, diskning etc., betinga sig ett dagarvode av, lågt räknat, 5—0

kronor. Överstiger icke barnantalet 12 elever, räcker icke hela det utgående

statsbidraget ens till kostnaderna för skolmåltidens iordningställande. Följaktligen

får ett sådant skoldistrikt, förutom andra svårigheter av administrativ''

art, ensamt betala hela kostnaden för själva måltiden utan att något

sparsamhetsbefrämjande moment blivit eftersatt.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår uppföres med 14 000 000 kronor.

Beträffande motionen II: 157 vill utskottet framhålla, att den av överstyrelsen

verkställda undersökningen rörande kostnaderna för skolmåltidsverksamheten

icke synes ge vid handen, att en generell höjning av bidragsunderlaget

för närvarande skulle vara påkallad. Man torde emellertid icke

böra förbise, att en fortsatt prisstegring måhända kan komma det nuvarande

bidragsunderlaget att framstå såsom väl lågt. Utskottet utgår ifrån,

att Kungl. Maj:t har uppmärksamheten riktad på nämnda förhållande. I

anledning av vad i motionen anförts får utskottet framhålla, att utskottet

är medvetet om att i vissa särskilda fall ett högre bidragsunderlag kunde

vara motiverat än det nu gällande. Det må emellertid erinras, att för dylika

fall redan nu en möjlighet finnes att efter framställning hos Kungl. Maj:t

få högre bidragsunderlag fastställt än 60 öre.

Med hänsyn till den korta tid, varunder de nuvarande statsbidragsbestämmelserna

tillämpats, och då utskottet icke blivit övertygat om lämpligheten

av att utbygga det nuvarande förhållandevis enkla och överskådliga

bidragssystemet med bestämmelser i av motionärerna angiven riktning,

har utskottet icke funnit skäl föreligga att hos Kungl. Maj:t göra framställning

om utarbetande av nya bestämmelser i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts finner utskottet motionen

II: 157 icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Beträffande spörsmålet om bestridandet av kostnaden för bespisning avbarn

från annan kommun än skolkommunen har utskottet ansett sig böra

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

93

biträda den av departementschefen intagna ståndpunkten såväl till denna

fråga i allmänhet som till den föreliggande framställningen från Karlskrona

stad. I enlighet med vad utskottet tidigare anfört förutsätter emellertid

utskottet, att fortsatt uppmärksamhet ägnas även detta spörsmål.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att statsbidrag enligt

vanliga grunder icke bör utgå till s. k. skolköksmåltider.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till Bidrag till anordnande av skolmåltider

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 14 000 000 kronor;

b) att motionen II: 157 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

186:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, s. 256), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier

för skolmåltider för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 500 000 kronor.

187:o) Kurser för utbildande av personal för skolmåltider. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, s. 256 och 257), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av -personal

för skolmåltider för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 85 000 kronor.

Folkskoleväsendet.

188:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Kungl. Maj:t har (punkt 196, s. 257—265) föreslagit riksdagen att till förevarande

ändamål för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

225 600 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en höjning med 87 000 000 kronor, huvudsakligen

föranledd av den allmänna löneregleringen. Därjämte har Kungl.

Maj :t föreslagit meddelande av särskilda bestämmelser för innevarande budgetår

angående förskott å statsbidrag till avlönande av lärare vid folk- och

småskolor.

Enligt gällande statsbidragsbestämmelser skall länsstyrelsen (statskontoret)

utan särskild rekvisition till skoldistrikt utbetala förskott å statsbidraget

för löpande redovisningsår i följande ordning. I början av juli, oktober

och januari utbetalas förskott varje gång med belopp, motsvarande fjärde
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 8.

delen av de förskott distriktet sammanlagt uppburit det senast förflutna

redo\ isningsaret. I början av april utbetalas förskott med belopp, motsvarande

skillnaden mellan 90 procent av statsbidraget för det senast förflutna

redovisningsåret och summan av de förskott, som tidigare utbetalats för

löpande redovisningsår. Såsom statsbidrag skall härvid anses det belopp, som

beräknats för distriktet efter frånräknande av pensionsavdrag, pensionsavgifter,

hyresavdrag samt belopp motsvarande viss sjukpenning. Slutreglering

av statsbidraget sker först under budgetåret näst efter det redovisningsår,

varunder avlöningarna utbetalats.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att de från och med innevarande budgetår

beslutade ändringarna av löne- och statsbidragsgrunderna komme att

medföra en stark ökning av medelsbehovet under denna anslagspost under

nästa budgetår. Med hänsyn till att för skoldistrikt på grund av förskottsbestämmelserna

kunde uppkomma svårigheter att gälda lärarlönerna under

innevarande budgetår har överstyrelsen föreslagit, att särskilda bestämmelser

av närmare angiven innebörd skulle meddelas om utbetalande av förskott

under budgetåret 1947/48.

Riksräkenskapsverket och statskontoret ha biträtt tanken om särskilda

bestämmelser i förevarande hänseende för innevarande budgetår men var

för sig föreslagit avvikande utformning av dessa bestämmelser.

Departementschefen har i förevarande avseende anfört i huvudsak följande.

Jag är ense med myndigheterna om lämpligheten av att särskilda bestämmelser

om förskott å statsbidrag till avlönande av lärare vid folkoch

småskolor meddelas för innevarande budgetår. Beträffande dessa bestämmelsers

innehåll ansluter jag mig till statskontorets förslag, som innebär

att statskontoret och länsstyrelserna skola utan särskilt rekvisitionsförfarande

i förskott till skoldistrikten under budgetåret 1947/48 utbetala sammanlagt

högst 90 procent av statens bidrag till lärarlönerna för budgetåret

1946/47, kostnaderna för kristillägg och provisoriskt lönetillägg däri

inbegripna.

Vad jag sålunda förordat torde i enlighet med statskontorets beräkningar

komma att medföra en merbelastning av det å riksstaten för innevarande

budgetår uppförda förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor med

närmare 37 miljoner kronor. Med hänsyn till merbelastningens storleksordning

torde nyssnämnda anslag böra förstärkas genom att ett tilläggsanslag

å nyssnämnda belopp anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår. Härom gör jag hemställan senare denna dag.

Därest förskott å statsbidrag under innevarande budgetår utgår i enlighet

med vad jag föreslagit torde anslagsposten till bidrag till avlöning åt lärare

vid folk- och småskolor för nästa budgetår i nära anslutning till statskontorets

förslag böra beräknas till 225 miljoner kronor, innebärande en höjning

med 87 miljoner kronor. Jag erinrar om att denna anslagshöjning föranledes

av den allmänna lönereglering, som trädde i kraft den 1 juli 1947, samt att

höjningen delvis motväges av en minskning av anslagen till kristillägg och

till provisorisk löneförbättring.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95

Departementschefen har vidare berört frågan om inrättande av nya

ordinarie lärartjänster inom folkskolan och föreslagit att beslutanderätten

i dessa frågor skulle anförtros åt skolöverstyrelsen. Departementschefen

har härom anfört följande.

För närvarande gäller, att ny ordinarie lärartjänst icke må inrättas utan

Kungl. Maj:ts medgivande. I samband med de pågående undersökningarna

rörande möjligheterna att ernå ett snabbare och enklare förvaltningsförfarande

har ifrågasatts att överflytta beslutanderätten i berörda avseende

till skolöverstyrelsen. Jag vill för egen del förorda en dylik åtgärd. Jag förutsätter

härvid, att överstyrelsen vid prövning och avgörande av frågor om

inrättande av nya ordinarie tjänster kommer att följa de riktlinjer, som i

propositionen 1946: 242 (s. 51) angivits för inrättande av dylika tjänster.

Därest riksdagen icke finner anledning till erinran mot vad jag sålunda

förordat, torde Kungl. Maj:t framdeles vilja meddela beslut i ämnet av

nyss angiven innebörd.

Utskottet finner i likhet med departementschefen och vederbörande

myndigheter särskilda bestämmelser angående förskott å statsbidrag till

avlönande av lärare vid folkskoleväsendet erforderliga för innevarande

budgetår. Utskottet kan ansluta sig till vad departementschefen i sådant

avseende förordat och tillstyrker även att förevarande anslag för nästa bud,- getår i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med 225 600 000

kronor.

Emellertid har utskottet — med beaktande av de lättnader som redan

genom Kungl. Maj:ts förslag skulle beredas skoldistrikten att gälda lärarlönerna

— ansett det därutöver kunna ifrågasättas om icke exempelvis

genom en höjning av förskottsprocenten vissa ytterligare fördelar skulle

kunna vinnas för skoldistrikten. Utskottet anser sig icke utan närmare utredning

kunna förorda en åtgärd i sådan riktning men utgår från att Kungl.

Maj:t ägnar frågan uppmärksamhet. Utskottet har vidare uppmärksammat

den omgång, som ofta är förenad med den slutliga regleringen av

statsbidraget för ett budgetår och som gör, att det kan dröja avsevärd

tid efter bidragsrekvisitionens ingivande till länsstyrelsen innan utbetalningen

av bidraget sker. Det är givetvis ur skoldistriktens synpunkt önskvärt,

att denna väntetid kan nedbringas så mycket som möjligt.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot att beslutanderätten i

fråga om inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid folkskoleväsendet anförtros

åt skolöverstyrelsen och förutsätter därvid liksom departementschefen,

att överstyrelsen vid prövning och avgörande av hithörande frågor

kommer att följa de riktlinjer, som angivits i propositionen 1946: 242

(s. 51) och som icke föranlett erinran från riksdagen sida. Enligt vad utskottet

bär sig bekant kunna i vissa skoldistrikt, särskilt på landsbygden,

olägenheter uppstå genom att ordinarie folkskollärare i sådana distrikt med

tjänstledighet från sina befattningar därstädes, uppehålla icke-ordinarie

lärartjänster på annat håll, oftast i städer eller större samhällen. Utskottet

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

får i anslutning härtill endast framhålla, att det icke föreligger någön

skyldighet för skoldistrikt att bevilja ordinarie lärare tjänstledighet för

uppehållande av icke-ordinarie lärarbefattning å annan ort och att enligt

utskottets uppfattning en viss återhållsamhet vid beviljande av dylik

tjänstledighet torde vara motiverad.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Folkskolor m.m.: Bidrag till avlöning

åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1948/49 anvisa

ett förslagsanslag av 225 600 000 kronor.

189:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 265 och 266),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m. Bidrag till hälsovården

vid folk- och småskolor för budgetåret 1948/49 anvisa

ett förslagsanslag av 720 000 kronor.

190:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid

folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s.

266), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar

åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor.

191:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, s. 266 och 267), vilket innebär en anslagshöjning

med 225 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller

särskilda slöjdskolor för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 4 250 000 kronor.

192:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 200, s. 267), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärarinnor i hushålls g öromål vid egentliga folkskolor

m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

425 000 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

97

193:o) Folkskolor in. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 267 och

268), vilket innebär en anslagshöjning med 150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Bidrag till avlöning

åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och

vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 440 000 kronor.

194:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

202, s. 268), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolcrr m. m.: Folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 300 000

kronor.

195:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 203, s. 268—271), vilket innebär en anslagsminskning med 13 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Bidrag till vissa

kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens

barn för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

20 000 kronor.

196:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204, s. 271—273), vilket innebär en anslagshöjning

med 200000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret 1948/49 anvisa

ett förslagsanslag av 625 000 kronor.

197:o) Folkskolor m. in.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund

av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 273), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Understöd åt vissa

lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning, för budgetåret 1948/49 anvisa

ett förslagsanslag av 8 100 kronor.

7 — Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr S.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 8.

198:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 206, s. 273 och 274), vilket innebär en anslagshöjning med 200 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering

av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda

hem för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

2 250 000 kronor.

199:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, s. 274

och 275), vilket innebär en anslagshöjning med 1 700 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 6 500 000 kronor.

200:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande

av fria läroböcker m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

208, s. 275 och 276), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna

för tillhandahållande av fria läroböcker m. m. för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 5 500 000

kronor.

201 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Folkskolor

m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten. Kungl.

Maj:t har (punkt 209, s. 276—282) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1948/49 anvisa dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten

ett förslagsanslag av 16 000 000 kronor, dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag

till vissa fullbordade byggnadsarbeten ett förslagsanslag av 2 000 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Jones Erik Andersson

m. fl. (I: 111) och den andra inom andra kammaren av herr Onsjö m.fl.

(II: 182)'', i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag till

provisoriska skolbyggnader skall utgå efter samma grunder, som gälla för

bidrag till vanliga skolbyggnader.

Beträffande motiveringen för det sålunda framställda yrkandet hänvisas

till motionen I: 111.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

99

ICungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om anslaget till Bidrag till vissa

byggnadsarbeten en höjning med 4 000 000 kronor och i fråga om anslaget till

Bidrag till vissa fnllbordade byggnadsarbeten oförändrad medelsanvisning.

I detta sammanhang har departementschefen tagit upp ett av 1946 års

skolkommission den 18 mars 1947 avgivet förslag om statsbidrag till

provisoriska byggnader för folkskolan. Förslaget grundar

sig på en av kommissionens delegation för skolbyggnadsfrågor utarbetad

promemoria i ämnet. Delegationen har däri framlagt en utredning rörande

behovet och lämpligheten av att möjligheter skapas för skoldistrikten att för

folkskolans räkning uppföra provisoriska, mindre materialkrävande lokaler

för att avhjälpa den brist på undervisningslokaler, som uppstått på grund av

knappheten på byggnadsmaterial och den starka ökningen av barnantalet

i folkskolans årsklasser till följd av de senaste årens nativitetsstegring. På

grundval'' av den verkställda utredningen har delegationen framlagt förslag

till en enkel, mindre materialkrävande skolbyggnad, avsedd att kunna stå till

tjänst under den tid, angivna förhållanden kunde väntas kvarstå. Delegationen

uttalar emellertid starka principiella betänkligheter mot att lokaler av

provisorisk natur användas för skolundervisningen. Med hänsyn till landsbygdens

särskilda förhållanden borde dylika byggnader endast i undantagsfall

förekomma annat än i städer och större samhällen.

Den föreslagna byggnadstypen är en envåningsbyggnad av trä, innehållande

4 klassrum, kapprum, lärarrum, materialrum, städskrubb och eventuellt

pannrum. Klassrummens planmått är 6,5 X 9 meter för 35 elever och 6,5 X 8

för 30 elever. Rumshöjden är 3,25 meter. Enheter av denna byggnadstyp

kunna adderas till varandra, så att klassrumsbyggnader erhållas i storlekar,

som bli multiplar av 4 klassrum. Uppvärmningen av byggnaden har ansetts

böra ske antingen med kamin eller med ett system med varmluft enligt följande

principer:

Luften värmes i ett varmluftsaggregat med fläkt i samband med en varmvattenpanna,

placerad i pannrummet. Från aggregatet i pannrummets tak

ledes luften ned till en trumma under golv i byggnadens längdriktning. Från

denna trumma fördelas luften i mellanrummet mellan golvbrädema och undervarande

fyllning, som täckes med masonit, fram till fönstervägg, där den

blåses upp under fönster. Den förbrukade luften återtages genom en trumma

i tak till varmluftsaggregatet, där friskluft kan tillföras för utspädning av

den förbrukade luften.

Då ifrågavarande varmluftssystem, som ännu ej i större utsträckning blivit

prövat, ansåges materialbesparande, ställde sig billigt att anordna och

vore lättskött, har delegationen ansett det vara värdefullt att på ett aktuellt

fall företaga prov med ett på angivet sätt luftuppvärmt provisoriskt

hus, innan systemet rekommenderades för användning i större skala.

Delegationen har räknat med att provisoriska byggnader av den föreslagna

typen skola kunna begagnas såsom skollokaler under en tid av högst 15 år.

I fråga om storleken av statsbidraget till de provisoriska byggnaderna har

skolkommissionen föreslagit, att detta skall graderas efter skoldistriktens ekonomiska

bärkraft på i princip samma sätt som gäller betriiffande bidrag till

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr S.

vanliga skolbyggnader. Med hänsyn till de särskilda förhållandena har emellertid

en höjning av procentsatserna ansetts böra ske. Minsta bidraget föreslås

till 65 procent och högsta bidraget till 90 procent av bidragsunderlaget,

20 000 kronor per klassrum.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Vidkommande det av 1946 års skolkommission framlagda förslaget om

statsbidrag till provisoriska folkskolebyggnader vill jag till en början framhålla,

att jag till fullo delar de betänkligheter, som kommissionen själv och

flertalet remissinstanser uttalat mot att lokaler av provisorisk natur användas

vid skolundervisningen. Otvivelaktigt kunna därav uppstå sådana

olägenheter ur såväl pedagogiska som hygieniska synpunkter, att endast

mycket trängande skäl böra föranleda, att en dylik utväg tillgripes. De nuvarande

besvärliga förhållandena på arbetsmarknaden i förening med det till

följd av nativitetsstegringen kraftigt svällande elevantalet i folkskolan göra

emellertid, att man enligt min uppfattning icke utan vidare kan ställa sig

avvisande till den av kommissionen framförda tanken. Jag förutsätter emellertid,

att förläggandet av undervisning till provisoriska byggnader bör

ifrågakomma endast i undantagsfall som en sista utväg att lösa förefintliga

lokalsvårigheter. Jag är även av den uppfattningen, att denna byggnadstyp

praktiskt taget endast bör komma till användning vid sådana skolor, där

lokalsvårigheterna främst avse brist på klassrum men i övrigt lokaler för specialsalar,

toaletter m. m. finnas. Härigenom torde den praktiska användningen

av provisoriska lokaler i huvudsak komma att begränsa sig till städer

och större samhällen.

Mot det av kommissionen framlagda typförslaget till provisorisk skolbyggnad

har jag i huvudsak icke funnit anledning till erinran. Även de gjorda

kostnadsberäkningarna anser jag mig kunna godtaga. Beträffande frågan om

statsbidrag till dessa byggnader är jag benägen att ansluta mig till en av

undervisningsrådet D. Andersson inom skolkommissionen förordad linje med

en enhetlig, läst procentsats, varigenom bland annat skulle vinnas en förenklad

handläggning. Bidraget torde böra få fastställas till högst 75 procent

av bidragsunderlaget, beräknat på sätt kommissionen föreslagit. Därest riksdagen

icke framställer erinran mot vad jag sålunda anfört, torde det få ankomma

på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Departementschefen har slutligen tillstyrkt statsbidrag till två provisoriska

folkskolebyggnader, den ena i Norrköping och den andra (Rönneholmsskolan)

i Malmö. Den förstnämnda skolan är uppförd helt i enlighet med

skolkommissionens typförslag och uppvärmningen sker medelst varmluftssystemet.

Rönneholmsskolan åter, vilken färdigställts år 1945, är av något

gedignare utförande än de provisoriska byggnader, varom nu eljest är fråga.

Utskottet tillstyrker, att förevarande båda anslag i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföras med 16 000 000 respektive

2 000 000 kronor.

Med hänsyn till de hygieniska och pedagogiska olägenheter, vilka otvivelaktigt

kunna vara förknippade med användningen av provisoriska skolbyggnader

av den typ, departementschefen förordat, delar utskottet de

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

av 1940 års skolkommission och departementschefen uttalade betänkligheterna

mot användningen av dylika lokaler vid skolundervisningen. Utskottet

har emellertid funnit, att det nuvarande bekymmersamma läget i

fråga om möjligheterna att eljest tillgodose det stora lokalbehovet för folkskolan

motiverar, att man som en nödfallsutväg under en övergångstid tillgriper

en sådan anordning.

Med hänsyn härtill har utskottet icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts

förslag. Utskottet får emellertid uttryckligen framhålla, att förläggandet

av undervisning till provisoriska byggnader bör ifrågakomina endast i undantagsfall

som en sista utväg att lösa förefintliga lokalsvårigheter. Utskottet

delar även departementschefens uppfattning, att denna byggnadstyp

praktiskt taget endast bör komma till användning vid sådana skolor,

där lokalsvårigheterna främst avse brist på klassrum men i övrigt gemensamma

lokaler, såsom specialsalar, toaletter m. m. finnas. Utskottet anser

sig vidare böra framhålla, att dylika lokaler icke lämpligen synas böra komma

till användning i sådana delar av landet, där de klimatiska förhållandena

ställa särskilt stora krav på uppvärmningen.

I fråga om grunderna för ifrågavarande statsbidrags utgående har departementschefen

förordat, att bidrag till provisoriska skolbyggnader skall

utgå enligt en enhetlig, fast procentsats, vilken borde fastställas till högst

75 procent av bidragsunderlaget. I motionerna I: 111 och II: 182 har yrkats,

att beträffande detta statsbidrag skulle tillämpas samma grunder som för

vanliga skolbyggnader, innebärande gradering av bidragen efter kommunernas

ekonomiska bärkraft in. m. Vid sin prövning av denna fråga har

utskottet funnit övervägande skäl tala för den av departementschefen intagna

ståndpunkten. Även om detta innebär ett frångående av det eljest

tillämpade bidragssystemet beträffande skolbyggnader, torde några vägande

invändningar knappast kunna riktas häremot, då det här endast är fråga

om en provisorisk anordning. Utskottet anser sig därför icke böra tillstyrka

ifrågavarande motioner.

Vad departementschefen anfört och förordat beträffande statsbidrag till

vissa redan uppförda folkskolebyggnader av provisorisk natur i Malmö och

Norrköping har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) till Folkskolor m. rnBidrag till vissa byggnadsarbeten

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

16 000 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa jullbordade

byggnadsarbeten för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 000 kronor;

II. att motionerna I: 111 och II: 182 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 8.

202 :o) Folkskolor in. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210, s. 282), vilket

innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. rrv.: Byggnadsbidrag

för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1948/49

anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

203 :o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler m. in.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211, s. 282), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Hyresbidrag för

undervisningslokaler in. m. för budgetåret 1948/49 anvisa

ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

204:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 212, s. 282 och 283), vilket innebär en

anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 2 700 000 kronor.

205 :o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder. Folkskolor

m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder. Kungl. Maj:t har

(punkt 213, s. 283 och 284) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att

Kungl. Maj:t må under budgetåret 1948/49 bevilja byggnadsbidrag till

tjänstebostäder för folkskolans lärare med tillhopa 4 000 000 kronor, dels

till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor, dels ock till Folkskolor

in. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder för budgetåret 1948/49

anvisa ett förslagsanslag av 475 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar Johansson i Mysinge och Nilson i Spånstad väckt

motion (II: 360), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de fasta

belopp på respektive 12 000 och 8 000 kronor, som kunna utgå till skoldistrikt

för anskaffande av tjänstebostäder till lärare, skola höjas, så att de

komma att motsvara ungefär 40 procent av distriktens anskaffningskostnader.

Från och med budgetåret 1947/48 tillämpas nya bestämmelser angående

statsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans lärare. Statsbidraget utgöres

dels av byggnadsbidrag, vilket utgår till skoldistrikt vid nybyggnad av

tjänstebostad eller vid inköp av hus, avsett att användas som tjänstebostad,

ävensom, under vissa förutsättningar, vid om- eller tillbyggnad eller mera

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

103

omfattande ändringsarbeten å redan befintlig tjänstebostad, dels av övergångsbidrag,

vilket utgår till skoldistrikt, som under de sistförflutna 20 åren

verkställt nybyggnad av tjänstebostad eller nedlagt mera avsevärda kostnader

på om- eller tillbyggnad av tjänstebostad.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om anslaget till byggnadsbidrag

en höjning med 900 000 kronor, varjämte förutsatts, att Kungl. Maj:t skall

iiga under nästa budgetår bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder med

tillhopa 4 000 000 kronor. Anslaget till övergångsbidrag är nytt för innevarande

budgetår och har föreslagits uppfört med 475 000 kronor. Samtidigt

bortfaller det hittillsvarande anslaget till tjänstebostadsbidrag, som

nu utgår med 3 300 000 kronor. Sammanlagt innebär därför Kungl. Maj:ts

förslag en anslagsminskning med 1 925 000 kronor.

Till stöd för det i motionen II: 360 framförda yrkandet har anförts i

huvudsak följande.

Från och med budgetåret 1947/48 tillämpas det nya statsbidragssystem

beträffande tjänstebostäder för folkskolans lärare, som beslöts vid 1946 års

riksdag. Enligt detta kan ett skoldistrikt erhålla ett fast belopp av 12 000

kronor som byggnadsbidrag för nybyggnad av en tjänstebostad eller inköp

av hus, avsett att användas som tjänstebostad, med omkring 90 m2 golvyta

och 8 000 kronor för en bostad med omkring 55 in2 golvyta. I intet fall må

dock byggnadsbidraget överstiga 40 procent av skoldistriktets kostnader.

Då 1946 års riksdag fattade sitt beslut utgick man från den förutsättningen,

att de fasta beloppen på respektive 12 000 och 8 000 kronor skulle

motsvara ungefär 40 procent av skoldistriktets kostnader för anskaffande

av en tjänstebostad. Sedan dess ha emellertid byggnadskostnaderna stigit

ganska avsevärt.

Under sådana förhållanden motsvara de fasta beloppen i statsbidrag icke

så stor del av skoldistriktens kostnader, som 1946 års riksdag förutsatte.

Med hänsyn till de ändrade förhållandena borde det vara riktigt att nu

anpassa statsbidragen efter de höjda kostnaderna. Om man håller fast vid

den principen, att staten bör lämna 40 procent av kostnaderna för anskaffande

av tjänstebostäder, böra de fasta bidragen höjas, så att de komma att

motsvara denna procentsats. Med hur stort belopp dessa fasta bidrag böra

höjas anse vi oss icke kunna med säkerhet avgöra, men med ledning av de

ansökningar om bidrag, som inkommit till skolöverstyrelsen, torde det vara

möjligt att räkna fram ett medeltal av anskaffningskostnaderna för en

tjänstebostad. Huruvida en sådan höjning i sin tur kräver en höjning av

det till 1 miljon kronor upptagna anslaget till byggnadsbidrag till tjänstebostäder

under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1947/48 torde det få

ankomma på vederbörande utskott att pröva.

Utskottet vill i anledning av motionen IT: 360 erinra, att de nuvarande

bestämmelserna angående byggnadsbidrag till tjänstebostäder trätt i kraft

först den 1 juli 1947, varför man ännu blott har ringa erfarenhet av deras

tillämpning i praktiken. Även om på sina håll statsbidraget av olika skäl

skulle täcka endast en mindre del av byggnadskostnaderna än som vid

bidragsgrundernas fastställande förutsatts, synes det dock knappast motiverat

att för närvarande vidtaga någon generell höjning av bidragsbelop
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 8.

pen. Det bör emellertid icke förbises, att en fortsatt allmän stegring av

byggnadskostnaderna kan komma de nuvarande bidragsbeloppen att framstå

såsom mindre väl avvägda. Utskottet utgår ifrån, att skolöverstyrelsen

har sin uppmärksamhet riktad på detta förhållande och hos Kungl.Maj:t

gör den framställning i ämnet, som kan befinnas påkallad. Av vad utskottet

sålunda anfört torde framgå, att utskottet icke ansett sig böra biträda det

i motionen II: 360 gjorda yrkandet.

Utskottet tillstyrker, att i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag förevarande

båda anslag för nästa budgetår uppföras med 1 000 000 respektive 475 000

kronor ävensom att Kungl. Maj:t bemyndigas att under nämnda budgetår

bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder med tillhopa 4 000000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret

1948/49 bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder för

folkskolans lärare med tillhopa 4 000 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 000 kronor;

c) till Folkskolor m. mÖver gångsbidrag till tjänstebostäder

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

475 000 kronor;

II. att motionen IT: 360 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

206:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214, s. 284 och 285), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Bidrag till Skytteanska

skolan i Tärna för budgetåret 1948/49 anvisa ett

förslagsanslag av 21 900 kronor.

207:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondensoeh

radioundervisning. Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad

korrespondens- och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 215, s. 285), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad

korrespondens- och radioundervisning ett reservationsanslag

av 77 000 kronor;

b) till Folkskolor in. m.: Handledning vid kombinerad

korrespondens- och radioundervisning ett förslagsanslag av

40 000 kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

105

208:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kung], Maj:ts förslag

(punkt 210, s. 285—287), vilket innebiir en anslagshöjning med 74 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1948/49, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för nomadskolorna, som föranledas

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 263 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 24 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................... » 78 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 32 500

Summa kronor 398 000;

c) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1948/49

anvisa ett förslagsanslag av 398 000 kronor.

209:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 217, s. 288), vilket innebär en anslagshöjning med 7 900 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 242 100 kronor.

210:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218, s. 288 och 289), vilket

innebär en anslagshöjning med 5 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning

för nomadbarn för budgetåret 1948/49 anvisa

ett förslagsanslag av 26 100 kronor.

211:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 289), vilket innebär en anslagsminskning

med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning

åt lärare för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 3 200 000 kronor.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 8.

212:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220, s.

289—291), vilket innebär en anslagshöjning med 120 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändringar

i gällande grunder för statsbidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet;
b)

till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av

fartsättningsskolväsendet för budgetåret 1948/49 anvisa ett

förslagsanslag av 650 000 kronor.

213:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 221, s. 291 och 292), vilket innebär en

anslagsminskning med 1 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildning skurser

för lärare för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 13 900 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

214:o) Högre folkskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 222, s. 292), vilket innebär en anslagshöjning med 715 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Understöd för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 000

kronor.

215:o) Högre folkskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, s. 292 och 293), vilket innebär

en anslagshöjning med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett

förslagsanslag av 6 200 kronor.

216:o) Folkhögskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 224, s. 294), vilket innebär en anslagshöjning med 235 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000

kronor.

217:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 294), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

218:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226, s. 294 och 295), vilket

innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga

kurser för budgetåret 1948/49 anvisa ett

reservationsanslag av 39 000 kronor.

219:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 227, s. 295 och 296), vilket innebär en anslagshöjning

med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

2 000 000 kronor.

220:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. Kungl.

Majrt har (punkt 228, s. 296) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 4 000 kronor, innebärande

en anslagsminskning med 5 800 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Svensson i Ljungskile m. fl. väckt motion (II: 185),

vari hemställts, att riksdagen måtte anvisa ett anslag av 9 000 kronor för

anordnande enligt skolöverstyrelsens förslag av en kurs för yngre folkhögskollärare

rörande den svenska folkhögskolans tradition och undervisningsmetoder.

Beträffande motiveringen för det sålunda framförda yrkandet hänvisas

till motionen.

Departementschef en har icke ansett sig kunna nu förorda, att medel beräknas

för den i motionen åsyftade av skolöverstyrelsen föreslagna kursen för

yngre folkhögskollärare.

Utskottet vill i anledning av motionen II: 185 framhålla, att det hade varit

önskvärt, om den ifrågavarande kursen, vilken i viss mån skulle kunna tillgodose

folkhögskollärarnas pedagogiska utbildning, kunnat komma till stånd.

Utskottet har emellertid ansett sig under nuvarande förhållanden böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker alltså bifall till motionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen 11:185, till Folkhögskolor:

Understöd för utbildning av lärare för budgetåret 1948/49

anvisa ett anslag av 4 000 kronor.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Abnormundervisningen.

221 :o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

22.9, s. 297—299) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för läroanstalterna för blinda, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1948/49, dels ock till Läroanstalter

för blinda: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

610 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 40 000 kronor. Anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar har därvid föreslagits

uppförd med oförändrat belopp, 12 600 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl. Maj:ts

ifrågavarande förslag än att anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, vilken för innevarande budgetår uppförts

med 12 600 kronor men som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni

1947 må för budgetåret överskridas med 100 kronor, bör för nästa budgetår

uppföras med (12 600 -j- 100 =) 12 700 kronor. Hela anslaget bör därför

uppföras med (610 000 + 100 =) 610 100 kronor.

Utskottet, hemställer,

att riksdagen må i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag

a) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 331 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ............ » 12 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 202 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 64 200

Summa kronor 610 100;

b) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 610 100 kronor.

222:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 230, s. 299—301), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

204 000 kronor.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S. 109

223:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, s. 301 och 302),

vilket innebär en anslagshöjning med 45 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t..........

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ..........................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...........

kronor 118 700

» 8 500

» 241 000

» 41 800

Summa kronor 410 000;

b) till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 410 000 kronor.

224:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, s. 302), vilket

innebär en anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa

ett förslagsanslag av 115 000 kronor.

225:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233, s. 303), vilket innebär eu anslagsminskning

med 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindslcolelever

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 10 600 kronor.

226:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234, s. 303), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 20 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo Statsutskottets utlåtande nr 8.

227.o) Understöd åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 235, s. 303 och 304), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Understöd åt blivande blindlärare

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 1 800 kronor.

228:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts försåg

(punkt 236, s. 304), vilket innebär en anslagsminskning med 5 300

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 10 000

kronor.

229 :o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande

vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238, s. 304 och

305), vilket innebär en anslagsminskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kronor.

230:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, s. 305), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt

vissa fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1948/

49 anvisa ett anslag av 5 000 kronor.

231 :o) Dövstumskolorna: Understöd åt blivande dövstumlärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 240, s. 305 och 306), vilket innebär

en anslagshöjning med 11 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Understöd åt blivande

dövstumlärare för budgetåret 1948/49 anvisa ett

anslag av 21 000 kronor.

232:o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 241, s. 306), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem

för dövstumma barn för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 46 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

in

233:o) Bidrag till kursverksamhet m. m. för dövstumma. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242, s. 306), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till kursverksamhet m. m.

för dövstumma för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av

12 000 kronor.

234:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243, s. 306 och 307), vilket innebär

en anslagshöjning med 3 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstast för dövstumprästerna

och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 122 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ......................... » 1 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.....1J_._» 14 400

Summa kronor 137 400

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden . ............. kronor 71 500

Nettoutgift kronor 65 900;

b) till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

65 900 kronor.

235:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, s. 307), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Omkostnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 21 300 kronor.

236:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 245, s. 307), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 1 000

kronor.

237:o) Anordnande av en kurs för utbildning av lärare för hörselsvaga.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246, s. 308), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av en kurs för utbildning

av lärare för hörselsvaga för budgetåret 1948/49 anvisa

ett anslag av 4 000 kronor.

Yrkesundervisningen.

238:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

248, s. 309—316) föreslagit riksdagen att dels besluta att personalförteckningen

för de högre tekniska läroverken skall, tills vidare från och med

budgetåret 1948/49, erhålla av departementschefen angiven ändrad lydelse,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de högre

tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49, dels ock till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 3 394 000 kronor.

Ivungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 14 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har bland annat föreslagit inrättande

av 4 extra ordinarie kanslibiträdestjänster vid de läroverk, där arbetstiden

för skrivbiträden uppgår till i genomsnitt 2 000 timmar per år eller därutöver,

nämligen läroverken i Göteborg, Malmö, Norrköping och Örebro.

Departementschefen har icke ansett sig kunna biträda överstyrelsens

förslag härutinnan, enär resultatet av den pågående utredningen rörande

organisationen av arbetet å rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter borde avvaktas, innan frågan om inrättande av

kanslibiträdestjänster vid de tekniska läroverken toges upp till övervägande.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. I anledning

av överstyrelsens för yrkesutbildning av departementschefen icke

biträdda hemställan om inrättande av extra ordinarie kanslibiträdestjänster

vid vissa läroverk vill utskottet erinra om vad utskottet under

punkten 140:o) anfört rörande önskvärdheten av att förslag snart förelägges

riksdagen i anslutning till det av särskilda sakkunniga avgivna betänkandet

rörande organisationen av arbetet å rektorsexpeditionerna vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

113

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att personalförteckningen för de högre tekniska

läroverken skall, tills vidare från och med budgetåret

1948/49, erhålla ändrad lydelse på sätt härefter angives.

Personalförteckning.

Befattning. .Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

106 lektorer .................................. Ca 30

b) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 1 820 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skol
läkare

m. m., förslagsvis

........kronor 20 950

b. Arvoden åt bibliotekarier

........ » 7 970

c. Arvoden åt bokfö
rings-

och skrivbiträden

åt rektorer » 25 000

d. Arvode åt biträdande

rektor .... » 1 500 » 55 420

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............ » 1 313 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... » 280 000

Summa kronor 3 468 420

Särskilda uppbärdsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m. . . . kronor 74 420

Nettoutgift kronor 3 394 000;

c) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 3 394 000 kronor.

8 — Bihang till riksdagens ''protokoll 19^8. G samt. Nr 8.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 8.

239:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 249, s. 316 och 317), vilket innebär en anslagshöjning

med 18 060 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

334 000 kronor.

240:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker in. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s. 317—319), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 342 600 kronor.

241 :o) Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning m. m. för

högre tekniska läroverket i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj-.ts förslag

(punkt 251, s. 319), vilket innebär en anslagshöjning med 60 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning

to. to. för högre tekniska läroverket i Stockholm

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av

100 000 kronor.

242:o) Högre tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 252, s. 319), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Stipendier

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

243:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253, s. 320), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar

och fortbildningskurser för budgetåret 1948/49 anvisa

ett reservationsanslag av 18 400 kronor.

244:o) Understöd åt liandelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 255, s. 320—322), vilket innebär en anslagshöjning med 83 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier för

budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 588 000 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 115

245:o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar från

enskild undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256,

s. 322), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen

för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

246:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, s. 323 och 324), vilket innebär en

anslagshöjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter

för yrkesundervisning för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 4 500 000 kronor.

247:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258, s. 324), vilket innebär en anslagshöjning

med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för

yrkesundervisning för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 930 000 kronor.

248:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 259, s. 325 och 326), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala

verkstadsskolor m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 000 kronor.

249:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 260, s. 326—328), vilket innebär en anslagshöjning

med 475 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 2 775 000 kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 8.

250:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s. 328—330), vilket innebär en anslagsminskning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för viss

arbetslös ungdom för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 90 000 kronor.

251 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262, s. 330), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kronor.

252:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263, s. 330), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av flygmekanikerskolan

i Mölndal för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 225 000 kronor.

253:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av sjömansskolor. Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av sjömansskolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264, s. 331), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av sjömansskolor ett förslagsanslag

av 150 000 kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av sjömansskolor ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

254:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, s. 331 och 332),

vilket innebär en anslagshöjning med 6 800 kronor, hemställer utskottet,

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser för

utbildning av elektriska installatörer för budgetåret 1948/49

anvisa ett förslagsanslag av 46 400 kronor.

255:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266, s.

332), vilket innebär en anslagshöjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Stipendier åt elever för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 4 300 000 kronor.

256:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 333),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till grafiska institutet för budgetåret 1948/49

anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

257:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan

i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268,

s. 333—335), vilket innebär en anslagshöjning med 5 700 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m . för budgetåret

1948/49 anvisa ett anslag av 44 700 kronor.

258:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet

i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269, s.

335—341), vilket innebär en anslagsminskning med 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 58 500 kronor.

259:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings

textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 270, s. 341), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 33 000

kronor.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 8.

260:o) Yrkesutbildningskurser för arbetslösa m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 341 och 342), vilket innebär en anslagsminskning

med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Yrkesutbildningskurser för arbetslösa

m.vi. för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 1 150 000 kronor.

261 :o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 272, s. 342—344),

vilket innebär en anslagshöjning med 63 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning

hos hantverksmästare för budgetåret 1948/49 anvisa

ett förslagsanslag av 223 000 kronor.

262:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273, s. 344 och 345), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning

av utförda gesällprov för budgetåret 1948/49 anvisa ett

reservationsanslag av 100 kronor.

263:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 274, s. 345 och 346), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av

40 000 kronor.

264:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. Kungl. Maj:t

har (punkt 275, s. 346) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för

budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 kronor, innebärande

oförändrad medelsanvisning.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har den 20 juni 1947 avgivit utredning

med förslag angående utbildning av lärare för industri och hantverk

vid anstalter för yrkesundervisning m. in. (stat. off. utr. 1947:55). Däri

har överstyrelsen hemställt, att under här ifrågavarande anslag måtte för

budgetåret 1948/49 beräknas 172 000 kronor för utbildning av lärare i

industri och hantverk samt handel. Beloppet avser två pedagogiska kurser

för blivande lärare i yrkesarbete, yrkespedagogiska kurser för timlärare,

praktisk lärarutbildning för 15 assistentlärare, korrespondensstudier för

ett 25-tal yrkeslärare samt en kurs för utbildning av vissa lärare vid högre

tekniska läroverk, en kurs för utbildning av blivande heltidsanställda handelslärare

och yrkespedagogiska kurser för timlärare vid handelsskolor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

119

Departementschefen har förklarat sig icke vara beredd att lägga det av

överstyrelsen avgivna utredningsförslaget till grund för framställning till

1948 års riksdag. Vid sådant förhållande borde anslaget uppföras med oförändrat

belopp, 110 000 kronor, och disponeras för i huvudsak samma slag

av kurser som innevarande budgetår, dock att inom ramen av tillgängliga

medel ändringar i anslagsdispositionen borde få vidtagas i anslutning till

överstyrelsens förutnämnda förslag eller på grund av eljest föreliggande särskilda

omständigheter.

Utskottet tillstyrker, att anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

uppföres med 110 000 kronor.

I detta sammanhang vill utskottet understryka önskvärdheten av att

överstyrelsens för yrkesutbildning ovannämnda utredningsförslag så snart

som möjligt lägges till grund för framställning till riksdagen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 110 000 kronor.

265:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 276, s. 346 och 347), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

266:o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277, s. 347), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cement- och

betongteknik för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 13 700 kronor.

267:o) Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig

och social tjänst. Kungl. Maj:t har (punkt 278, s. 347 och 348) föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till ifrågavarande stipendier för budgetåret

1948/49 anvisa ett anslag av 10 000 kronor. Anslag till ändamålet har icke

tidigare anvisats av statsmedel.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar Nordström i Kramfors och Kcmpe väckt motion

(II: 84), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att avslå förslaget

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Statsutskottets utlåtande nr 8.

om bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig och social

tjänst.

I fråga om motiveringen till det i motionen framställda yrkandet hänvisas

till densamma.

Svenska diakonsällskapet har i skrivelse den 4 september 1947 hemställt

om anvisande av ett anslag av 10 000 kronor till stipendier för elever vid

Svenska diakonanstalten. Sällskapet har därvid framhållit, att det för närvarande

funnes ett avsevärt behov av diakoner, skickade att träda ut i den

allmänna socialtjänsten och i kyrklig församlingstjänst. Detta behov syntes

stiga, vilket framginge av den ständigt ökade efterfrågan hos anstaltens

ledning på utbildade diakoner. Då Svenska diakonsällskapet genom ifrågavarande

verksamhet uppenbarligen fyllde ett viktigt samhällsbehov, syntes

det sällskapet väl motiverat, att de elever, som genomginge diakonutbildningen,

erhölle en viss studiehjälp av allmänna medel i form av stipendier.

Socialstyrelsen har i yttrande över diakonsällskapets framställning i den

del densamma avser stipendier åt elever vid diakonanstaltens sociala linje

förklarat sig icke ha något att erinra mot bifall till ansökningen. Styrelsen

har dock framhållit önskvärdheten av en sådan omläggning av undervisningen

vid nämnda linje, att undervisningen i de sociala ämnena komme

att bliva i huvudsak likvärdig med undervisningen å socialinstitutens motsvarande

linjer.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

För närvarande föreligger i socialarbetet och inom församlingstjänsten

ett betydande behov av arbetskraft med särskild utbildning för allmän

socialvård och kyrklig församlingsvård. Den verksamhet för utbildning av

diakoner, som sedan länge bedrivits av Svenska diakonsällskapet, synes

mig därför vara förtjänt av det allmännas stöd. Med hänsyn till att eleverna

vid diakonanstalten i stor utsträckning torde vara obemedlade eller

mindre bemedlade synes detta stöd lämpligen böra utgå i form av bidrag

till elevstipendier. Jag förordar, att för detta ändamål anvisas det av diakonsällskapet

föreslagna beloppet, 10 000 kronor, vilket belopp torde böra

uppföras å riksstaten som ett särskilt obetecknat anslag. I anledning av

vad socialstyrelsen uttalat angående undervisningen å den sociala linjen

vill jag framhålla, att jag förutsätter, att diakonsällskapet, som förklarat

sig stå i begrepp att göra utbildningen vid diakonanstalten effektivare och

aktuellare, därvid beaktar socialstyrelsens nu nämnda uttalande.

Utskottet tillstyrker, att för nu ifrågavarande ändamål för nästa budgetår

anvisas ett anslag av 10 000 kronor. Utskottet har alltså icke ansett

sig böra biträda det i motionen II: 84 framställda yrkandet om avslag å

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 84, såsom Bidrag till stipendier

för utbildande av diakoner för kyrklig och social tjänst för

budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 121

268:o) Kurs för utbildning av sömnadskonsulenter. I en inom första

kammaren av fröken Osvald väckt motion (I: 88) har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till en kurs för utbildning av sömnadskonsulenter

under budgetåret 1948/49 anslå 46 OOO kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet anser sig under nuvarande förhållanden icke kunna biträda

ifrågavarande förslag utan avstyrker bifall till motionen I: 88.

Utskottet hemställer,

att motionen I: 88 icke må av riksdagen bifallas.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

269:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 279, s. 349—353), vilket innebär en anslagshöjning

med 191 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 3 010 000

kronor.

270:o) Anskaffande av fasta fartygsbibliotek. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 280, s. 353)'', vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffande av fasta fartygsbibliotek

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av

10 000 kronor.

271 :o) Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 281, s. 353), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet bland

sjömän för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 5 000

kronor.

272:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

282, s. 354 och 355), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understad åt anstalter och föreningar,

som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret

1948/49 anvisa ett anslag av 440 000 kronor.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 8.

273:o) Understöd för anordnande av folkbildningskurser m. m. Resekostnadsersättning

åt föreläsare. Understöd åt studiecirkelverksamhet.

Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I enlighet med

Kungi. Maj:ts förslag (punkt 283, s. 355 och 356), vilket beträffande samtliga

anslag innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa:

a) till Understöd för anordnande av folkbildningskurser

m. in. ett anslag av 155 000 kronor;

b) till Resekostnadsersättning åt föreläsare ett förslagsanslag

av 110 000 kronor;

c) till Understöd åt studiecirkelverksamhet ett förslagsanslag

av 1 200 000 kronor;

d) till Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar

ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

274:o) Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 356), vilket innebär en

anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet

in. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett

reservationsanslag av 61 000 kronor.

275 :o) Bidrag till inköp av film- och radioapparater för föreläsnings-

och studielokaler. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 285,

s. 356), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inköp av film- och radioapparater

för föreläsnings- och studielokaler för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

276:o) Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 357

359), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till studieförbund för organisations-

och administrationskostnader för budgetåret

1948/49 anvisa ett anslag av 500 000 kronor.

277:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag till verksamheten

vid studiehem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 287,

s. 359), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

123

Statsutskottets utlåtande nr S.

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) såsom Bidrag till verksamheten vid hemgårdar ett anslag

av 30 000 kronor;

b) såsom Bidrag till verksamheten vid studiehem ett anslag

av 30 000 kronor.

278 :o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet in. m.

för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 288, s. 360 363)

föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1948/49

anvisa ett oförändrat anslag av 455 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Hage och Hugo Sundberg (1:164) och den andra inom andra kammaren

av herr Gavehn m» fl. (II: 252), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att för budgetåret 1948/49 utöver det av Kungl. Maj:t

föreslagna beloppet 455 500 kronor anvisa ytterligare 15 000 kronor såsom

bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens

främjande samt att dessa 15 000 kronor måtte fördelas på i motionen

närmare angivet sätt;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sundelin m. fl. (1:165) och den andra inom andra kammaren av fru

Alvén m. fl. (11:286), i vilka hemställts, att riksdagen ville under förevarande

anslag, utöver vad departementschefen förordat, bevilja 12 600 kronor

till instruktörer för nykterhetsupplysning, 9 000 kronor till främjande

av centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet, 13 000 kronor

till utgivande av handledning för lärare vid nykterhetsundervisning och

10 000 kronor till Sveriges storloge av IOGT för nykterhetsveéksamhet

bland sjömän eller tillhopa 44 600 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Lindberg väckt motion (II: 260),

vari hemställts, att till kommittén för samarbete mellan nykterhetsrörelsen

och fackföreningsrörelsen måtte anvisas ett belopp på 15 000 kronor att användas

för dess verksamhet enligt i motionen angivna riktlinjer.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas till motionerna II: 252,

I: 165 och II: 260.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en höjning av anslaget

med 369 100 kronor. Under hänvisning till bland annat att det allmänna

nykterhetstillståndet, särskilt bland ungdomen, under och efter kriget lämnat

mycket övrigt att önska har överstyrelsen förklarat sig vilja icke blott

tillstyrka, att de av 1947 års riksdag anvisade bidragen till nykterhetsorganisationcrna

bibehållas, utan även föreslå i vissa fall betydande höjningar för

budgetåret 1948/49. Överstyrelsen har därvid framhållit, att överstyrelsen

föranletts till detta ståndpunktstagande av det skälet, att framställningarna

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Statsutskottets utlåtande nr 8.

om bidrag i flera fall vore motiverade med avsikten att intensifiera den

utåtriktade verksamheten. Understundom riktades mot nykterhetsorganisationernas

arbete den invändningen, att det alltför mycket riktade sig inåt,

till de egna medlemmarna, att föredrag och annan upplysningsverksamhet

huvudsakligen nådde personer, som redan vore vunna för den helnyktra

ståndpunkten. Ehuru det icke vore överstyrelsens uppfattning, att denna

invändning i det väsentliga vore riktig, vore det tydligt, att den utåtriktade

verksamheten hade den största samhälleliga betydelsen och på allt sätt borde

främjas både av det allmänna och av organisationerna själva. Det vore överstyrelsens

avsikt att, vid bifall till överstyrelsens förslag, söka stimulera

nykterhetsorganisationerna att använda de ökade statsbidragen för utåtriktad

verksamhet.

Departementschefen har under hänvisning till att den reella anslagshöjningen

för innevarande budgetår uppgått till inemot 115 000 kronor förklarat

sig icke under nu rådande bekymmersamma ekonomiska förhållanden

kunna tillstyrka någon ytterligare höjning.

Utskottet har i likhet med departementschefen icke ansett sig i nuvarande

läge böra förorda någon höjning av förevarande anslag, vilket för innevarande

budgetår avsevärt förstärkts. Utskottet avstyrker därför bifall till

de i detta sammanhang väckta motionerna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen ma, med bifall till Kungl. IMajits förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 164 och II: 252, I: 165

och II: 286 samt II: 260, såsom Bidrag till under visningsoch

upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 455 500

kronor.

279:o) Utbildningskurser i esperanto för lärare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 289, s. 363 och 364), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Utbildningskurser i esperanto för

lärare för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 5 000

kronor.

280:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. Kungl. Maj:t har

(punkt 290, s. 364) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1948/49 anvisa ett oförändrat anslag av 15 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Holmbäck m. fl.

(I: 59) och den andra inom andra kammaren av herr Werner m. fl. (II: 83),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att bevilja Folkliga musik
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

125

skolan i Arvika ett med 20 000 kronor förhöjt driftanslag för verksamhetsåret

1948/49.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den män detsamma

ej framgår av redogörelsen i det följande, till motionen II: 83.

Styrelsen för skolan har hemställt om höjning av anslaget med 20 000 kronor.

Styrelsen har framhållit, att skolan arbetade under synnerligen svåra

ekonomiska förhållanden. I avbidan på det förslag rörande den folkliga

musikbildningen, som 1944 års folkbildningsutredning kunde väntas komina

att framlägga, gällde det för skolan att söka vidmakthålla sin undervisning

vid nuvarande omfattning. Särskilt angeläget vore det för skolan att få behålla

sina lärare. Härför krävdes emellertid, att de hittills mycket låga lönerna

höjdes. Styrelsen hade hos skolans stödförening begärt förhöjt anslag,

men utöver detta måste 20 000 kronor anskaffas för att lärarna skulle kunna

erhålla skälig lönestandard.

Skolöverstyrelsen och 1944 års jolkbildningsutredniny ha biträtt framställningen.

Deyartementschejen har visserligen funnit vägande skäl föreligga för en

höjning av anslaget men dock ansett sig böra förorda, att detsamma för

nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp.

Till stöd för det i motionerna 1: 59 och 11:83 framförda yrkandet har

anförts bland annat följande.

Ett betydande antal f. d. elever från Folkliga musikskolan, vilken grundats

år 1923, verka nu som konsulenter, instruktörer och ledare för musikcirkelförbund

och musikcirklar landet runt. Skolan är sålunda till verksamhetens

omfattning inte en provinsskola. Den har visserligen djupa rötter i

den bygd där den vuxit upp, men den vänder sig till musikbegåvad ungdom

över hela landet, och dess flesta elever komma från andra landskap än

Värmland.

Folkliga musikskolans inre liv och dess pedagogiska utveckling ha inneburit

fortskridande framgång av rik betydelse för bildningsverksamheten

över hela vårt land. Ur ekonomisk synpunkt har däremot dess tjugofemåriga

tillvaro inneburit en oavbruten kamp för skolans bestånd, där den

lämnats att med otillräckliga medel balansera sig fram på nödens ytterkant.

Totalinkomsten för verksamhetsåren 1946/47 uppgick sålunda till den blygsamma

summan av ca 33 000 kronor, varav statsunderstöd 15 000 kronor,

ordinarie årligt anslag från Värmlands läns landsting 5 000 kronor, elevavgifter

omkring 4 000 kronor och bidrag från skolans stödförening 8 300

kronor.

Dessa inkomster ha visserligen möjliggjort verksamhetens bedrivande,

men ur dessa knappa materiella tillgångar ha rektor och 4 lärare haft att

uppbära sina löner och skolans övriga utgifter att bestridas. Men härigenom

har också den ekonomiska grunden lagts för årlig undervisning åt

30—45 elever. (Skolan har inte något år kunnat ta emot hela antalet anmälda

ungdomar.)

I det betänkande rörande folkbildningsarbetet inom bland annat musikens

område, som 1944 års folkbildningsutredning kommer att framlägga i början

av innevarande år, torde förslag komma att inrymmas, som avse att ge

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Folkliga musikskolan den plats bland rikets ungdomsskolor och i det folkliga

bildningslivet, som rätteligen tillkommer den, och sådant ekonomiskt

underlag att verksamheten kan bedrivas utan allt för tryckande bekymmer.

Det är dock ofrånkomligt, att skolans bestånd måste tryggas i det nuvarande

övergångsskedet mellan en kvartsekellång pionjärstid och en näraliggande

framtid av mera konsoliderad tillvaro. Men inför det svåra löneläge

skolans för sin duglighet väl vitsordade lärare befunnit sig uti löper

nu skolan risk att de lämna sina anställningar och söka sig ut som instruktörer

inom musikcirkelrörelsen, vilket för dem vore mera ekonomiskt

lönande. Skolans styrelse har därför nödgats höja lönerna till skälig nivå,

motsvarande vad som f. n. gäller för folkhögskolornas lärare. För att möjliggöra

denna löneförhöjning har Kungl. Maj:t på framställning från skolans

styrelse tilldelat skolan ett engångsanslag för verksamhetsåret 1947/48 å

7 500 kronor, varjämte landstinget för samma tid beviljat ett tillfälligt anslag

å 20 380 kronor utöver det här förut omnämnda ordinarie anslaget

å 5 000 kronor. Landstinget har härvid med eftertryck framhållit att detta

nya anslag är att betrakta som ett engångsanslag.

För verksamhetsåret 1948/49 torde skolans styrelse ej kunna räkna med

vare sig anslag av lotterimedel eller nytt tillfälligt landstingsanslag. Skolans

stödförening, Föreningen för det folkliga musiklivets befrämjande, har

redan ställt alla sina tillgångar till skolans förfogande. Det härigenom uppkomna

ekonomiska läget torde bliva skolans styrelse och dess stödförening

övermäktigt och måhända medföra ett sammanbrott för skolans verksamhet.

Utskottet vill erinra, att 1944 års folkbildningsutredning för närvarande

har frågan om det folkliga musiklivets främjande under utredning, varvid

även frågan om musikskolans framtida ställning är föremål för överväganden.

I avvaktan på ett ställningstagande till de förslag, utredningen kan

komma att framlägga, synes det dock ofrånkomligt, att skolan provisoriskt

beredes ökat understöd från det allmännas sida, därest den skall vara i

stånd att fullfölja sin verksamhet. Utskottet är emellertid icke berett att

förorda en större höjning av det av statsmedel utgående bidraget än med

10 000 kronor. Utskottet finner det nämligen icke omotiverat, att landstinget

— liksom för innevarande budgetår — understödjer skolans verksamhet

med ett väsentligt högre belopp än tidigare, intill dess frågan om

det framtida huvudmannaskapet för skolan kan komma att lösas.

I enlighet med vad utskottet sålunda förordat torde anslaget för nästa

budgetår böra uppföras med 25 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 59 och II: 83, till Folkliga musikskolan

i Arvika: Understöd för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag

av 25 000 kronor.

281 :o) Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 291, s. 364), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

127

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 3 600

kronor.

282:o) Statens studielån: Studielånenämnden. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 292, s. 364 och 365), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Studielånenämnden

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

75 000 kronor.

283:o) Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr

med statens studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 293,

s. 365), vilket innebär en anslagshöjning med 1 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Ersättning till

postverket för dess bestyr med statens studielån för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 10000 kronor.

284:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 294, s. 365 och 366), vilket innebär en anslagshöjning med

4 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ kronor 55 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ............ » 24 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 6 600

Summa kronor 86 800;

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 86 800 kronor.

285:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 295, s. 366), vilket innebär en anslagshöjning med

11 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 17 000

kronor.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande nr 8.

286 :o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 296, s. 367 och 368), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Samfundet för hembygdsvård

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av

25 000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

287:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 297, s. 369 och 370), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 98100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 92 850

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 46 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 17 350

Summa kronor 255 000;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 255 000 kronor.

288:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 298, s. 370), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 48 700 kronor.

289:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 299, s. 370), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 12 000 kronor.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

129

290:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 300, s. 370), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 3 000

kronor.

291 ro) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott

och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 301,

s. 370 och 371), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild

undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret

1948/49 anvisa ett anslag av 7 500 kronor.

292:o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 302, s. 371), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Stockholms studenters

idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret 1948/49

anvisa ett anslag av 5 500 kronor.

293:o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm och

Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 303, s. 371), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter

i Stockholm och Göteborg för budgetåret 1948/49

anvisa ett reservationsanslag av 21 400 kronor.

294:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 304, s. 371 och 372), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 10 000

kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

295:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 305, s. 373), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

9 — Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt Nr 8.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må

a) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1947/48

odisponerade medel å förslagsanslaget till Understöd för utgivande

av tidskrifter, lärda verk och läroböcker må tillföras

motsvarande anslag för budgetåret 1948/49;

b) till Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk

och läroböcker för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

296 :o) Bidrag till främjande av humanistisk forskning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 306, s. 373 och 374), vilket innebär en

anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av humanistisk

forskning för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av

650 000 kronor.

297:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.

Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk forskning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 307, s. 374 och 375), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader

ett förslagsanslag av 50 000 kronor;

b) till Statens medicinska forskningsråd: Främjande av

medicinsk forskning ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor.

298:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av naturvetenskaplig

forskning. Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt

308, s. 375 och 376) föreslagit riksdagen att dels medgiva att vid utgången

av budgetåret 1947/48 odisponerade belopp av de för samma budgetår

under förslagsanslaget till Statliga forskningsråd m. m. uppförda delanslagen

till Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet, Främjande av samhällsvetenskaplig

forskning, Atomenergiforskning och Bidrag till medicinska Nobelinstitutets

avdelning för biokemi må tillföras motsvarande reservationsanslag

för budgetåret 1948/49, dels ock för budgetåret 1948/49 till Statens

naturvetenskapliga forskningsråd anvisa till Förvaltningskostnader ett förslagsanslag

av 55 000 kronor, till Främjande av naturvetenskaplig forskning

ett reservationsanslag av 1 060 000 kronor samt till Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet

ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

131

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Branting väckt motion (I: 1G1), vari hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning

och förslag beträffande en rationell och effektiv organisation av den naturvetenskapliga

forskningen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om anslaget till förvaltningskostnader

en höjning med 15 000 kronor samt i fråga om de övriga båda anslagen

oförändrad medelsanvisning.

Till stöd för det i motionen 1:161 framförda yrkandet har till en början

anförts i huvudsak följande.

Den naturvetenskapliga forskningen i Sverige bedrives nu som bekant

till väsentlig del med stöd av ganska betydande statliga anslag eller bidrag,

varjämte emellertid också är att räkna med vissa fonder tillkomna genom

privata donationer eller i vissa fall fortlöpande årliga bidrag från vissa

»forskningsintressenter». Rent organisatoriskt har nu utvecklingen avlägsnat

sig långt ifrån den 1700-talstanke, att en enda vetenskapsakademi

skulle utgöra det centrala, hela det naturvetenskapliga forskningsfältet

överblickande, sammanhållande och stimulerande organet. I stället har vi

i synnerhet under senare år fått en ganska stor mängd mer eller mindre

specialinriktade institutioner — akademier, forskningsråd, forskningskommittéer

m. m. — vilka var på sitt håll men också under ett visst samarbete

ha fått uppdraget att främja den naturvetenskapliga forskningen.

Denna organisatoriska splittring sammanhänger givetvis med den moderna

naturvetenskapens oerhörda utveckling och forskningens ofrånkomliga

benägenhet att breda ut sig över allt vidare fält. En sammanfattande

överblick över det naturvetenskapliga kunskapsområdet och forskningsfältet

blir allt svårare och kan blott tänkas förekomma hos en mycket

mångsidigt sammansatt institution. Men följden har också blivit att det

nu saknas ett vetenskapligt organ för allmän översikt av forskningen och

en planmässig ledning och koordination av det vetenskapliga arbetet, ett

organ som från sina utsiktspunkter kan taga initiativ till nya forskningar

och äger resurser att effektivt förverkliga dylika initiativ.

Man kommer vid berörandet av detta förhållande in på ett par vanskliga

spörsmål, dels ett praktiskt organisatoriskt, dels ett mera principiellt. Det

förstnämnda gäller frågan om lämpligheten av en enda vetenskaplig överorganisation

eller flera. Härmed sammanhänger i viss mån den principiella

frågan, om den naturvetenskapliga forskningen skall bedrivas alldeles

»fritt» eller på ett mer eller mindre dirigerat eller »ovanifrån organiserat

sätt». Gentemot den enhetliga och sammanfattande överorganisationen för

den naturvetenskapliga forskningen hänvisas givetvis just till den storartade

utvecklingen av naturvetenskaperna under de senaste decennierna, vilken

emellertid gjort hela området i viss mån ohanterligt. Man möter förvisso

svårigheter när man vill under en hatt, eller i varje fall i en organisation

samla all vetenskaplig sakkunskap på detta enorma område. Man kommer

emellertid icke ifrån behovet av en sådan vetenskaplig (iverorganisation.

Nyttan ur såväl vetenskapens som praktikens synpunkter av

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande nr S.

en planmässig koordination och inriktning av olika naturvetenskapliga

instituts eller enskilda forskares undersökningar mot ett givet teoretiskt

eller praktiskt problem, bestyrkes av många moderna erfarenheter. Det kan

ej heller bestridas, att man genom en ledande översikt kan undvika det

meningslösa, osystematiska och kostsamma dubbelarbete, som understundom

förekommer, när olika forskare eller institutioner varandra ovetande

kommit in på samma specialområde. I fråga om den ledande roll,

som en högsta vetenskaplig instans kan utöva på forskningens inriktning

i allmänhet, kan man ju också väl tänka sig en nyttig avvägning av angelägenhetsgraden.

Det gäller ju dock ur allmänna synpunkter att få till

stånd en rationell disposition icke bara av betydande anslagna medel utan

också av befintliga, men begränsade forskarkapaciteter. Det synes också

klart att ett medvetet inriktande av den vetenskapliga forskningens resurser

på ett naturvetenskapligt problem, vars lösning är av största betydelse

för samhället och landet, svårligen eller icke alls kan komma till stånd annat

än genom ett initiativ från ett auktoritativt vetenskapligt centrum, som

kan överblicka hela forskningsfältet och disponera över alla befintliga

resurser.

Man torde väl också kunna antaga, att hänsynen till det ytterst viktiga

internationella vetenskapliga samarbetet talar för, att det i respektive land

finnes ett vetenskapligt centrum, som fullödigt företräder den naturvetenskapliga

forskningen. Med hänsyn till de numera högst betydande statliga

anslagen till främjande av den naturvetenskapliga forskningen kan också

med ökad styrka samhällsekonomiska synpunkter läggas på den berörda

frågan. Det ''allmänna har knappast någon anledning att i blindo understödja

all slags naturvetenskaplig forskning, av vad slag och beskaffenhet

den vara må.

Vad beträffar den förut berörda rent principiella frågan om »fri» eller

»dirigerad» vetenskaplig forskning bestrides naturligtvis icke från något

håll betydelsen av att forskarna inom sina områden äga största möjliga

rörelsefrihet och alltså kunna inrikta sina mödor på vilka fält och i vilka

riktningar som helst, där de för sin del förvänta sig kunna vidga de mänskliga

naturkunskapernas sfär. Denna frihet har utgjort och utgör alltjämt

en väldig hävstång för civilisationens utveckling. Den berörda principiella

frågan har ju emellertid för länge sedan på så sätt avgjorts i praktiken, att,

båda forskningsmetoderna, både den alldeles fria och den i viss man dirigerade,

kommit till användning. Samhället likaväl som enskilda institutioner

börja i allt större utsträckning taga den naturvetenskapliga forskningens

tjänster i anspråk för uppnående av mer eller mindre fixerade mål

och samtidigt upprätthålles och understödes även den rent teoretiska forskningen

med större medvetenhet än någonsin.

I motionen har vidare översiktligt redogjorts för vissa i vårt land verksamma

akademier, forskningsråd m.m., varefter anförts i huvudsak följande.

Det må betonas, att den lämnade översikten av i vårt land för närvarande

befintliga organisationer och institutioner för främjande av naturvetenskaplig

forskning ingalunda gör anspråk på att vara fullständig. Men den ger

dock en viss bild av den organisatoriska mångfalden och brokigheten. Man

kan icke gärna taga del av de centrala institutionernas stadgeenliga uppgifter

i fråga om ledningen av det naturvetenskapliga forskningsarbetet

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

133

utan att märka, hur deras verksamhetsfält delvis täcka varandra. Man

kan icke undgå att observera oenhetligheten i principerna för forskningsarbetets

bedrivande och organisation. Gamla och nya organisationer, gamla

och nya idéer verka på samma områden. Mycket diskutabla kombinationer

och sammanföringar av olikartade discipliner inom samma institution förekomma.

Även om här ett visst företräde har förlänats tanken på den så att säga

hierarkiska organisationsformen, med en auktoritativ vetenskapsakademi

såsom ledande, aktivt centrum för hela den naturvetenskapliga forskningen,

skall till sist icke pläderas för någon viss uniformerad ordning. Olika organisationsformer

kunna väl tänkas — men nog tycker man ändå att detta

är uppenbart: den naturvetenskapliga forskningen i vårt land saknar rationell,

effektiv organisation.

Går man på linjen att en akademi lämpligen bör tilldelas uppgiften att

fungera icke blott som den högsta officiella representationen för den naturvetenskapliga

forskningen utan därjämte som en på detta område verkligen

ledande korporation, med ansvar för att vår naturvetenskapliga forskning

presterar sitt yttersta för den vetenskapliga och materiella odlingens

utveckling i detta land — då måste, synes det, kungl. vetenskapsakademien

helt omorganiseras och förvandlas till en rent naturvetenskaplig akademi.

Därifrån skulle alltså bortopereras befattningen med andra än naturvetenskapliga

discipliner, matematiken undantagen. Den nya naturvetenskapsakademien

skulle få sina uppgifter och befogenheter fixerade i enlighet med

moderna, förut antydda riktlinjer. Förbindelse skulle organiseras mellan

akademien och samtliga naturvetenskapliga forskningsinstitut i landet.

Medicinen skulle få sin egen akademi och kontakten med de närstående

naturvetenskapliga disciplinerna skulle särskilt organiseras.

Men detta av en lekman skisserade projekt vill icke framträda såsom ett

bestämt förslag, även om det har motionärens sympati. Den härmed väckta

frågan om en rationell och effektiv organisation av den naturvetenskapliga

forskningen måste givetvis noga och sakkunnigt övervägas från olika synpunkter

— om också icke under alltför lång tid. Dess lyckliga och snara

lösning skulle tvivelsutan betyda en stor vinst för landet både ur nationalekonomiska

och kulturella synpunkter. Riksdagen i sin egenskap av anslagsbe

viljan de myndighet, ansvarig också för den svenska kulturutvecklingen,

har all anledning att taga ståndpunkt och initiativ i det härmed framlagda,

betydelsefulla och brådskande spörsmålet.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföras med respektive 55 000, 1000000

och 300000 kronor.

Såsom i motionen I: 161 erinrats har den moderna naturvetenskapens

oerhörda utveckling medfört tillkomsten, särskilt under senare år, av ett

flertal skilda forskningsinstitutioner — forskningsråd m.m. — med uppgift

att samordna och planlägga arbetet inom olika naturvetenskapliga forskningsområden.

Utskottet vill i anledning av vad motionären anfört framhålla

angelägenheten av att ett samarbete mellan olika forskningsinstitutioner

äger rum i sä stor utsträckning som möjligt, särskilt i de fall, då

dessas verksamhetsfält av naturliga skäl icke kunna vara alldeles klart

avgränsade från varandra. Fnligt vad utskottet har sig bekant har också

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sedan hösten 1947 ett fast organiserat samarbete etablerats mellan vissa

institutioner, nämligen de tekniska, jordbrukstekniska, medicinska och

naturvetenskapliga forskningsråden samt atomkommittén. Därmed har

enligt utskottets mening tagits ett steg i rätt riktning. Det synes lämpligt

att avvakta närmare erfarenheter av detta samarbete, innan frågan om

en annan organisation av den naturvetenskapliga forskningen upptages till

allmänt övervägande. Utskottet har därför icke nu ansett sig böra förorda,

att riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Ma.j:t anhålla om en skyndsam

utredning i av motionären antydd riktning. Det torde få förutsättas, att

Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer utvecklingen på detta område.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må

a) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1947/48

odisponerade belopp av delanslagen till Naturvetenskaplig

publiceringsverksamhet, Främjande av samhällsvetenskaplig

forskning, Atomenergiforskning och Bidrag till medicinska

Nobelinstitutets avdelning för biokemi må tillföras

motsvarande reservationsanslag för budgetåret 1948/49;

b) för budgetåret 1948/49 anvisa

1) till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader

ett förslagsanslag av 55 000 kronor;

2) till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande

av naturvetenskaplig forskning ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor;

3) till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig

publiceringsverksamhet ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

II. att motionen I: 161 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

299:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader

m. m. Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Främjande

av samhällsvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 309, s. 377), vilket beträffande båda anslagen innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader

m.m. ett förslagsanslag av 15 000 kronor;
b)

till Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd:

Främjande av samhällsvetenskaplig forskning ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 135

300:o) Flygmedicinsk forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 310, s. 377—379), vilket innebär en anslagshöjning med 38 400 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygmedicinsk forskning för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 220 000 kronor.

301 :o) Atomenergiforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 311, s. 379—381), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Atomenergiforskning för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 1 900 000 kronor.

302:o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 312, s. 381—383), vilket innebär en anslagshöjning

med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf V:s

forskningsinstitut för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag

av 105 000 kronor.

303:o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 313, s. 383 och 384), vilket

innebär en anslagsminskning med 289 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets

avdelning för biokemi för budgetåret 1948/49 anvisa

ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

304:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 314, s. 384—388), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 43 500 kronor.

305:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 315, s. 388 och

389), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära

författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1948/49

anvisa ett anslag av 75 000 kronor.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande nr 8.

306 :o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 316, s. 389), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.

Thörnberg för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av

3 000 kronor.

307:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 317, s. 389), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för

budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 4 000 kronor.

308 :o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318, s. 389 och 390), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av statliga

byggnader för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kronor.

309:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 319, s. 390), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till samfundet De nio

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

Diverse.

310:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 320, s. 391), vilket beträffande det förstnämnda anslaget

innebär oförändrad medelsanvisning och beträffande de övriga anslagen

en anslagshöjning med respektive 128 000 kronor, 98 000 kronor, 73 000 kronor

och 181 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000

kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

137

b) till Ersättning till statens allmänna jastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 6 297 OOO

kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna jastighetsfond:

Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 1 008 000

kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna jastighetsfond:

Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 511 000

kronor; och

e) till Ersättning till statens allmänna jastighetsfond:

Karolinska sjukhusets delfond ett förslagsanslag av

1 104 000 kronor.

311:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 321, s. 391 och 392), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners

fond för upplåten mark för budgetåret 1948/49 anvisa ett

förslagsanslag av 12 000 kronor.

312:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 322, s. 392), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Planering av> allmänna arheten för

budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100

kronor.

313:o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323, s. 392), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska

kommissionen för budgetåret 1948/49 anvisa ett

förslagsanslag av 2 100 kronor.

314:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 324, s.

392 och 393), vilket innebär en anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 9 500 kronor.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande nr 8.

315:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 325, s. 393 och 394), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i

Rom m.m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av

50 800 kronor.

316:o) Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 326, s. 394), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska

stationen i Neapel för budgetåret 1948/49 anvisa ett

anslag av 1 800 kronor.

317:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te

Geneviévebiblioteket i Paris. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt

327, s. 394), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris för

budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag av 11 100 kronor.

318:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet

i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s. 394), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare

för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1948/49

anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

319:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 329, s. 394 och 395), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Främjande av intemationeUt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 225 000 kronor.

320:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 330, s. 395—397), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 237 600 kronor.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

139

321 :o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella

kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 331,

8. 397—103) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till bestridande av kostnader

för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 74 000

kronor.

322:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj:t

bär (punkt 332, s. 403) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr von Friesen m. fl. väckt motion (II: 92), vari hemställts,

att riksdagen måtte till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

inom ecklesiastikdepartementet för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

I fråga om motiveringen till det sålunda framställda yrkandet hänvisas

till motionen.

Till förevarande ändamål har för budgetåret 1947/48 anvisats sammanlagt

950 000 kronor, varav 150 000 kronor å tilliiggsstat II. Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår innebär sålunda anvisande av samma belopp,

som ursprungligen anvisats för innevarande budgetår.

Departementschefen har, under erinran om att medelsåtgången under

budgetåret 1946/47 utgjort i runt tal 1 170 000 kronor, förklarat sig icke

kunna förorda, att anslaget beräknas till lägre belopp än 800 000 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet i det föregående under

punkten 68 :o) anfört, torde förevarande anslag böra minskas med 9 500 kronor

eller i avrundat tal 10 000 kronor. Utskottet, som icke funnit anledning

till erinran beträffande departementschefens anslagsberäkningar i och för

sig, förordar, att anslaget för nästa budgetår uppföres med (800 000 —

— 10 000 =) 790 000 kronor. Utskottet har alltså icke ansett sig böra biträda

det i motionen II: 92 framställda yrkandet. Utskottet avstyrker därför

bifall till nämnda motion.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen IT: 92, till Kommittéer och

utredningar genom sakkunniga för budgetåret 1948/49 anvisa

ett reservationsanslag av 790 000 kronor.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande nr 8.

323:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 333,

s. 403), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1948/49

anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

324 :o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334, s. 403

och 404), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må enligt

hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret

1948/49 till innehavare av sådan ordinarie befattning vid

universiteten i Uppsala och Lund eller vid Karolinska

mediko-kirurgiska institutet, på vilken statens allmänna

avlöningsreglemente icke äger tillämpning;

b) till Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1948/49 anvisa

ett förslagsanslag av 27 000 kronor.

325 ro) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 335, s. 404), vilket innebär en anslagshöjning

med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 900 000 kronor.

326 :o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 336,

s. 404), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa

statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor,

327:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 337, s. 404), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1948/49 anvisa ett

förslagsanslag av 130 000 kronor.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 141

328:o) Barntillägg åt vissa lärare vid högre kommunala skolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 338, s. 404 och 405), hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid högre

kommunala skolor för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av 20 000 kronor.

329:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 340, s. 405), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

Uppskjutna frågor.

330:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de punkter,

som angivas i vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får för

riksdagen

anmäla.

Stockholm den 9 mars 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit.

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Pauli, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Heiding,

Eric Ericson, fröken Osvald, herrar Ivar Persson och Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Falla, Mårtensson, Wallentheim, fru Alvén, herrar Hoppe, Pettersson i Degerfors,

Sefve, Persson i Svensköp, Johansson i Mysinge och Jansson i Kalix;

dock att

vid behandlingen av punkterna 201 :o)—330:o) deltagit herr Näsström i

stället för herr Gustaf Karlsson samt vid behandlingen av punkterna 205:o)

—330:o) herr Hesselbom i stället för herr Pauli.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Reservationer:

1) vid punkten 1^0:o) (Allmänna läroverken: Avlöningar) av herrar

Pauli, Mannerskantz, fröken Osvald, herrar Bergh, Falla, Hoppe, Sefve och

Persson i Svensköp, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka det i motionerna

I: 31 och II: 56 framförda yrkandet om utbyte från och med läsåret 1948/43

av en 3-årig realgymnasielinje i Borås mot en 4-årig och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande å s. 70, som börjar med orden »Då

utskottet» och slutar med orden »och II: 56», bort hava följande lydelse:

»Utskottet har vid sin prövning av föreliggande fråga funnit, att icke

oväsentliga praktiska och pedagogiska fördelar skulle vinnas genom den i

motionerna I: 31 och II: 56 ifrågasatta anordningen. Med hänsyn härtill

och da enligt utskottets mening den ifrågasatta organisationsändringen, som

är av begränsad omfattning, icke torde föregripa de förslag till gymnasiets

blivande organisation, som skolkommissionen väntas komma att framlägga,

vill utskottet tillstyrka bifall till det i ifrågavarande motioner framförda

förslaget, vilket kan väntas medföra en kostnadsminskning av 1 100 kronor

första året och 2 800 kronor per år vid genomförd omorganisation. Med

anledning härav kan anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal minskas med ett till 1 000 kronor avrundat belopp.»

dels det stycke i utskottets yttrande å s. 72, som börjar med orden »Emot

departementschefens» och slutar med orden »till erinran», bort hava följande

lydelse:

»Emot departementschefens anslagsberäkningar har utskottet icke funnit

anledning till annan erinran än att anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal bör till följd av utskottets ståndpunkt till frågan om

upprättande av en 4-årig realgymnasielinje i Borås minskas med 1 000 kronor

och alltså uppföras med (12 500 000 —1 000 =) 12 499 000 kronor.

Hela anslaget bör med hänsyn härtill uppföras med (55 882 000 — 1 000 =)

55 881 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande

från förslaget å sid. 72—76 avvikande lydelse:

»A. att riksdagen må

a) med bifall---vid samrealskolan;

b) med bifall till motionerna I: 31 och II: 56 besluta, att

vid högre allmänna läroverket i Borås skall successivt från

och med budgetåret 1948/49 upprättas en 4-årig realgymnasielinje

i stället för en av de befintliga 3-åriga realgymnasielinjerna;

skolande såsom villkor för ifrågavarande

organisationsförändring gälla, att Borås stad åtager sig att

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Statsutskottets utlåtande nr 8.

tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning samt bostäder åt för läroverket

erforderlig vaktmästarpersonal;

B. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 31 och II: 56 samt med avslag å motionerna

I: 23 och II: 268;

3. godkänna följande---budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

3. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal, förslagsvis kronor 12 499 000

Summa kronor 56 807 600.

Särskilda uppbördsmedel:

Nettoutgift kronor 55 881 000;

5. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 55 881 000 kronor;»

2) vid punkten 201 :o) (Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten)

av fröken O svald samt herrar Svensson i Grönvik och Johansson i

Mysinge, vilka ansett, att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj:ts förslag om

statsbidrag till provisoriska byggnader vid folkskoleväsendet och att därför

den del av utskottets yttrande å s. 100 och 101, som börjar med orden »Med

hänsyn» och slutar med orden »till erinran», bort hava följande lydelse:

»Den av departementschefen förordade anordningen med provisoriska

folkskolebyggnader, till vilkas uppförande statsbidrag skulle utgå, har ingivit

utskottet starka betänkligheter. De brister och olägenheter — bland

annat beträffande uppvärmningen — som enligt utskottets mening vidlåda

de ifrågasatta byggnaderna, synas vara av mycket allvarlig art.

Departementschefen har uttalat, att denna byggnadstyp praktiskt taget

endast bör komma till användning vid sådana skolor, där lokalsvårigheterna

främst avse brist på klassrum men i övrigt lokaler för specialsalar, toaletter

m. m. finnas, och att härigenom den praktiska användningen av provisoriska

lokaler i huvudsak komme att begränsa sig till städer och större samhällen.

Utskottet är ense med departementschefen om att så helst bör ske

men finner sig icke kunna bortse från den möjligheten, att provisoriska

byggnader kunna komma att uppföras icke blott som komplement till

redan befintliga skolbyggnader utan även för att fylla en skolas hela lokal
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande nr 8.

behov. Konsekvenserna härav skulle vara mycket betänkliga, särskilt för

landsbygdens vidkommande. Risken för en sådan utsträckt användning

av provisoriska byggnader ökas givetvis i den mån de nuvarande svårigheterna

på byggnadsmarknaden komma att bli bestående under en

längre tid. Med hänsyn till de förhållandevis stora kostnader, som skulle

vara förknippade med uppförande även av dessa provisoriska byggnader,

synes det även kunna befaras, att skoldistrikt, som låtit uppföra dylika

byggnader, komma att utnyttja dessa under längre tid än som av skolkommissionen

beräknats, nämligen högst 15 år.

Då faran för en sådan utveckling, som här av utskottet antytts, måste

vara ägnad att ingiva de starkaste betänkligheter, har utskottet icke ansett

sig böra biträda förslaget om statsbidrag till provisoriska skolbyggnader.

Med hänsyn till de föreliggande särskilda omständigheterna har utskottet

emellertid icke velat motsätta sig, att, på sätt departementschefen förordat,

bidrag av statsmedel må utgå till vissa redan uppförda skolbyggnader av

provisorisk natur i Malmö och Norrköping.

Av det anförda följer, att utskottet icke finner motionerna I: 111 och

II: 182 böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.»

3) vid punkten 205:o) (Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder)

av herr Johansson i Mysinge;

4) vid punkten 267:o) (Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner

för kyrklig och social tjänst) av herrar Karl Andersson, Hesselbom, Mårtensson,

Wallentheim, Petterson i Degerfors och Jansson i Kalix;

5) vid punkten 268:o) (Kurs för utbildning av sömnadskonsulenter) av

fröken Osvald;

6) vid punkten 278:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande) av fru Alvén.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

145

Bilaga.

Uppskjutna frågor.

Punkt i

8:e huvud- titeln

Anslagets rubrik

70.

Uppsala universitet:

Avlöningar.

73.

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

76.

Lunds universitet:

Avlöningar.

79.

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

84.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning av in- stitutets nybyggnader.

86.

Tandläkarinstitutet i Stockholm:

Avlöningar.

Omkostnader.

Nyanskaffning och underhåll av utrustning.

Tandläkarinstitutet i Malmö:

Avlöningar.

Omkostnader.

Tandläkarinstituten:

Bidrag till elever för anskaffande av instrument.

Utrustning av ett tandläkarinstitut i Malmö.

Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.

Stipendier åt elever vid tandtekniker- och tandsköterskeskolor.

87.

Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset :

Avlöningar.

Omkostnader.

Utrustning.

Serafimerlasarettet:

Avlöningar.

Omkostnader.

Vissa byggnadsarbeten.

Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala.

Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm.

Bidrag till uppförande av en kvinnoklinik vid Sabbatsbergs sjukhus.

Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik i Stockholm.

171.

Läroboksnämnden.

184.

Folkskoleseminarierna;

Avlöningar.

Omkostnader.

Materiel, böcker m. in.

Utrustning.

Småskoleseminarierna:

Avlöningar.

Omkostnader.

Materiel, böcker in. in.

Utrustning.

237.

Dövstumskolorna:

Avlöningar.

Omkostnader.

247.

;

Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Avlöningar.

Omkostnader.

■254.

Konstfackskolan:

Avlöningar.

Omkostnader.

Undervisningsmateriel in. in.

339.

Kristillägg.

Provisoriskt lönetillägg.

10 — Bi han g till riksdagens protokoll 19%N. 6* sand. Nr X.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1948/49 und s. 1 i texten