Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till läroboksnämnden.

1948-04-27 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:89, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till läroboksnämnden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 89.

1

Nr 89.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående

anslag för budgetåret 1948/49 till läroboksnämnden.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkt

171, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Läroboksnämnden för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av

51 500 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 97 (under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 13

februari 1948) föreslagit riksdagen att till förenämnda ändamål anvisa ett

förslagsanslag av 32 000 kronor. I jämförelse med innevarande budgetår

innebär detta en anslagshöjning med 20 600 kronor. Därjämte har i propositionen

föreslagits, att läroboksgranskningen jämväl i fortsättningen skall

anförtros åt en fristående granskningsnämnd, att denna nämnd, läroboksnämnden,

skall erhålla ändrad sammansättning samt att granskningens omfattning

skall bli i huvudsak oförändrad. Beträffande propositionens innehåll

i övrigt hänvisas, i den mån detsamma ej framgår av den följande

redogörelsen, till propositionen.

Propositionen.

Kungl. Maj:ts förslag grundar sig på ett av särskilt tillkallade sakkunniga

— 1945 års lärobokskommitté — den 17 juni 1947 avgivet betänkande om

granskning och antagning av läroböcker (SOU 1947:51).

D en nuvarande l äro b o ksnämndens

organisation m. rrv.

Nämnden består av sju ledamöter och sju suppleanter, förordnade av

Kungl. Maj:t tills vidare för en tid av tre år. Av ledamöterna representera

tre de allmänna intressena och fyra ledamöter särskilda utbildningsområden,

nämligen en företrädesvis gymnasiet och lyceet, två företrädesvis folk- och

småskolan, fortsättningsskolan samt nomadskolan och en företrädesvis hithörande

läroanstalter i övrigt. Nämndens uppgift är huvudsakligen att efter

granskning av läroböcker upprätta en förteckning över sådana böcker, som

må användas vid undervisningen i allmänna läroverk, kommunala gymnasier,

flickskolor och mellanskolor, praktiska mellanskolor, högre folkskolor, folkoch

småskolor, nomadskolor, fortsättningsskolor samt under skolöverstyrel
1

— Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 6 saml. Nr 89.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 89.

sens inseende stående privatläroverk. De beslut, nämnden fattar i fråga om

uppförande av lärobok å läroboksförteekningen samt om uteslutande av

lärobok ur densamma, skola underställas skolöverstyrelsen för prövning. Finner

överstyrelsen sig icke kunna godkänna nämndens beslut, skall överstyrelsen,

om nämnden sådant påkallar, hänskjuta ärendet till Kungl. Maj:ts

avgörande.

Behovet av läroboksgranskning.

Departementschefen har i likhet med kommittén och skolöverstyrelsen

funnit ett klart framträdande behov alltjämt föreligga av en statlig granskning

av läroböcker. Det vore nämligen otvivelaktigt, framhåller departementschefen,

att granskningen haft en ej ringa betydelse såväl ur ekonomisk

som — ej minst — ur pedagogisk synpunkt.

Granskningsorganets ställning och

sammansättning.

Kommittén har övervägt möjligheten att förlägga granskningen av läroböcker

till skolöverstyrelsen men av såväl psykologiska som organisatoriska

skäl funnit en fristående nämnd vara att föredraga. Ordförandeskapet i

denna borde liksom i den nuvarande nämnden anförtros åt en person, som

representerade de allmänna intressena och lekmännen och som vore obunden

av fackmännens speciella synpunkter. I övrigt borde i nämnden ingå

ytterligare tre lekmän, två representanter för skolöverstyrelsen, en representant

för överstyrelsen för yrkesutbildning samt fyra lärare, av vilka en skulle

tjänstgöra som psykologisk sakkunnig. Antalet ledamöter skulle sålunda

vara 11. Vid fattande av beslut i granskningsfrågor skulle deltaga sju av

nämndens ledamöter, nämligen de fyra lekmännen, den psykologiskt sakkunnige,

en representant för vederbörande överstyrelse samt den lärare, som

närmast företrädde den skolform, för vilken ifrågavarande böcker vore avsedda.

De fem förstnämnda skulle deltaga i alla granskningsbeslut och utgöra

den permanenta delen av nämnden, medan de två sistnämnda endast

skulle deltaga i beslut rörande böckerna för de skolformer, de närmast representerade.

Kommittén har vid utformandet av detta förslag förutsatt, att läroboksgranskningen

skulle omfatta jämväl sådana läroböcker, som användas vid

läroanstalter under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Skolöverstyrelsen har i fråga om granskningens förläggning uttalat, att det

ingalunda framstode såsom klart utrett, att en fristående nämnd vore den

bästa lösningen av denna fråga i dess helhet. Överstyrelsen hade därför ansett

sig sakna anledning att gå in på frågan om granskningsorganets sammansättning

men dock som sin mening velat framhålla, att lekmännen, även

om granskningen förlädes till skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkes
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 89.

3

utbildning, kunde befrämja granskningsarbetet i viktiga avseenden och därför

även i fortsättningen borde medverka vid läroboksgranskningen.

Statskontoret, som icke haft något i princip att erinra mot kommitténs

förslag, har dock ansett önskvärt att antalet ledamöter i den föreslagna

granskningsnämnden nedbringades. Detta skulle kunna ske genom att den

psykologiskt sakkunnige läraren icke inginge bland ledamöterna utan endast

anlitades såsom expert. Under sådana förhållanden skulle antalet lekmän i

nämnden kunna begränsas till tre.

Statens läroboksnämnd, som ansett det nuvarande antalet lärarrepresentanter

böra bibehållas i nämnden, har däremot icke funnit tillräckliga skäl

föreligga för att en ledamot skulle särskilt företräda den psykologiskt pedagogiska

sakkunskapen. Samtliga representanter för skolöverstyrelsen och

lärarkåren finge förutsättas företräda denna sakkunskap. För bedömningen

av läroböckerna ur psykologisk-pedagogisk synpunkt borde nämnden, där

den så funne önskvärt och lämpligt, kunna tillkalla såsom rådgivare någon

i skolornas arbetsförhållanden speciellt bevandrad psykolog-pedagog.

Departementschefen har funnit övervägande skäl tala för att granskningen

alltjämt handhaves av en fristående nämnd samt har härom anfört följande.

Det är uppenbart, att med tanke på den synnerligen viktiga roll, läroböckerna

spela vid skolundervisningen, de spörsmål, som avse dessa, böcker,

måste vara av det största intresse för det ämbetsverk, som har ledningen av

skolväsendet till sin uppgift, och det synes mig likaledes uppenbart, att åt

skolöverstyrelsen bör i tillräcklig utsträckning givas tillfälle, att göra sitt

inflytande gällande i fråga om läroböckers tillkomst, användning m. in. Att

uppfylla de krav, som överstyrelsen i detta hänseende måste ställa, på det

sätt överstyrelsen nu synes tänka sig, eller genom att överflytta läroboksgranskningen

till överstyrelsen, är givetvis möjligt och kan motiveras ur

vissa synpunkter. Men skäl till tveksamhet finnas också. En dylik överflyttning

skulle medföra en ej oväsentlig utökning av ett ämbetsverk, som

redan nu måste betecknas som mycket stort. Och därtill kommer, att den

statliga granskningsnämnden under ett antal år fungerat och enligt vittnesbörd

från olika håll på ett förtjänstfullt sätt fyllt sin uppgift. Att nu bryta

kontinuiteten i granskningsarbetet skulle av flera skäl knappast kunna lända

saken till nytta, och jag kan därför ej tillstyrka, att granskningen förlägges

till skolöverstyrelsen. Å andra sidan är det självklart, att överstyrelsenJcke

kan skjutas åt sidan vid lösningen av dessa frågor, och det återstår alltså att

överväga, vilken form överstyrelsens medverkan härutinnan bör givas.

Hittills har överstyrelsen haft att pröva nämndens beslut om uppförande

eller uteslutande av lärobok. Skolöverstyrelsen har således ej deltagit i den

förberedande granskningen inom läroboksnämnden utan medverkat vid^ frågornas

avgörande först sedan nämnden fattat sin ståndpunkt, men då —

bortsett från eventuella besvär — med slutgiltig myndighet. Lärobokskommittén

har uttalat sig för en sådan ändring härutinnan, att nämndens underställningsskyldighet

skulle upphöra. T stället har kommittén tänkt sig att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 89.

överstyrelsen skulle genom två av sina ledamöter bliva permanent representerad

i nämnden. Kommitténs förslag, åt vilket jag ger min anslutning,

ger skolöverstyrelsen möjlighet att på ett direkt och ingående sätt följa

granskningen av en lärobok allt ifrån början och jämväl att under arbetets

gång göra sitt inflytande gällande. Överstyrelsens prövningsrätt skulle visserligen

därigenom upphöra, men det förefaller mig, som om överstyrelsens inflytande

knappast skulle i realiteten minskas, om än dess befogenhet formellt

skulle begränsas. Härtill kommer enligt kommitténs förslag reservationsrätt

för nämndens ledamöter med ty åtföljande möjlighet till hänvändelse

till vederbörande överstyrelse — för överstyrelsen jämväl till Kungl.

Maj:t.

I fråga om nämndens sammansättning i övrigt har departementschefen,

som icke velat förorda en utsträckning av granskningen till att omfatta jämväl

läroböcker vid läroanstalter under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning,

föreslagit den ändringen i förhållande till kommitténs förslag, att

i nämnden icke skall ingå någon representant vare sig för nämnda överstyrelse

eller för skolor under dess inseende. Nämnden skulle härigenom komma

att bestå av fyra lekmän, av vilka en skulle vara nämndens ordförande, två

representanter för skolöverstyrelsen (en för dess läroverksavdelning och en

för dess folkskolavdelning), en psykologisk-pedagogisk fackman, en lärare,

representerande de högre skolorna, och en lärare, representerande de lägre

skolorna, eller tillhopa nio ledamöter. Suppleanter för dessa ledamöter skulle

utses som nu.

Departementschefen har vidare uttalat sin anslutning till ett av kommittén

framlagt förslag att giva suppleanterna för lärarledamöterna en mer aktiv

uPPgift genom att de skulle få ständigt deltaga i ärendenas behandling utan

att dock ha rösträtt. Departementschefen har funnit, att detta förslag, som

tydligen vid sitt realiserande medför vissa kostnader, vore värt beaktande

och att det borde kunna bidraga till att göra nämndens arbete mer effektivt.

Granskningens uppgifter.

Kommittén har angivit åtskilliga uppgifter av positiv art, som enligt

kommitténs mening i fortsättningen borde åligga läroboksnämnden.

Kommittén nämner kontakt med den vetenskapliga forskningen, med utvecklingen

på de olika ämnesområdena och med den utländska utvecklingen,

utgivandet av en periodisk publikation för läroboksfrågan, rådgivande funktion

för nämnden, initiativ till författandet av läroböcker genom att uppmana

lämpliga personer att författa eller omarbeta läroböcker och genom

att anordna pristävlingar samt åtgärder för praktisk prövning av läroböcker,

innan nämnden tagit definitiv ställning till deras godkännande.

Departementschefen har ifråga om dessa positiva uppgifter uttalat, att

det vore möjligt, att flera bland dem, om de utfördes, skulle kunna verksamt

bidraga till ett gott resultat av nämndens arbete. Anskaffande av utländsk

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 89.

5

lärobokslitteratur borde dock ske genom pedagogiska biblioteket. Vidare

syntes en särskild lärobokstidskrift knappast böra komma ifråga. Behovet

härav syntes i allt väsentligt kunna tillgodoses genom den publikationsserie,

som skolöverstyrelsen hemställt om att få utgiva och i vilken läroboksnämnden

avsåges få disponera erforderligt utrymme för meddelanden om förändringar

i läroboksförteckningen. Beträffande kostnaderna för nämnda publikationsserie

har överstyrelsen meddelat, att en byråsekreterare inom överstyrelsen

komme att sköta det löpande arbetet samt att särskilda medel därför

endast erfordrades för bestridande av trycknings- och distributionskostnaderna.

Dessa beräknade överstyrelsen till omkring 22 000 kronor per år.

Denna kostnad motvägdes emellertid av besparingar därigenom att exempelvis

utgifter för tryckning av vissa sammanställningar av föreskrifter och för

stenciler m. m. komme att nedbringas genom publikationens utgivande.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot förslaget att utgiva en särskild

publikationsserie med av överstyrelsen angivet innehåll men har ansett

riksdagens medverkan vara erforderlig för ett bifall till framställningen.

Då utgivandet av en dylik publikation enligt departementschefens mening

bland annat skulle främja strävandena att förenkla och effektivisera förvaltningsförfarandet,

har han för sin del förordat förslaget. Departementschefen

har slutligen framhållit, att därest riksdagen icke framställde erinran häremot,

torde Kungl. Maj:t framdeles vilja lämna skolöverstyrelsen medgivande

att utgiva nämnda publikationsserie.

Granskningens omfattning.

Som i det föregående omnämnts föreslår kommittén, att den granskning,

som sker genom statens läroboksnämnd, skulle utvidgas också till läroböcker,

som användas vid läroanstalter under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Beträffande folkhögskolornas böcker påyrkar kommittén icke

någon central statlig granskning, ej heller i fråga om folk- och småskoleseminariernas

för lärarutbildning avsedda läroböcker. Kommittén föreslår

slutligen, att försvarets läroverk och de olika vapenslagens underbefälsskolor

(stamskolor) i avseende på icke militära böcker upptagas bland de läroanstalter,

vilkas läroböcker skola underkastas granskning.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har avstyrkt förslaget om att även läroböcker

för yrkesutbildande skolor skulle granskas av läroboksnämnden bland

annat med hänsyn till behovet av snabb anpassning av läroböcker (kompendier)

och annan undervisningsmateriel.

Departementschefen har avböjt förslaget om granskning av yrkesutbildande

skolors läroböcker. Vidare har departementschefen i likhet med kommittén

ansett granskning icke böra ifrågakomma av de vid folkhögskolor

samt folk- och småskoleseminarier använda läroböckerna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 89.

Anslagsberäkning.

Kostnaderna för en läroboksnämnd av den i propositionen föreslagna omfattningen

ha av departementschefen beräknats till 32 040 kronor, eller i

avrundat tal 32 000 kronor, enligt följande sammanställning.

Sekreterare

ersättning för mistade avlöningsförmåner.............. kronor 6 400

300 dagarvoden ä 8 kronor.......................... » 2 400

Skrivhjälp .................. » 3 000

Ordförande, årsarvode ................................ » 1 608

Ledamöter, årsarvoden å 804 kronor .................... » 6 432

Kostnader för 25 sammanträden (dagarvoden, ersättning för

mistade avlöningsförmåner samt resekostnads- och trakta
mentsersättningar)

................................. » 4 300

Arvoden till granskningsexperter ....................... » 5 500

Expenser ................................... » 2 400

Summa kronor 32 040.

Utskottet.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om att en granskning

av läroböckerna vid våra högre och lägre läroanstalter väsentligen av

den art, som för närvarande förekommer, allt fortfarande bör äga rum.

Utskottet har även funnit de skäl, departementschefen anfört för bibehållandet

av ett fristående granskningsorgan bärande och tillstyrker därför en

dylik anordning.

Beträffande nämndens sammansättning har departementschefen förordat

vissa avvikelser från nuvarande förhållanden. För närvarande består nämnden

av sju ledamöter och lika många suppleanter. Av ledamöterna representera

tre de allmänna intressena och de fyra återstående särskilda utbildningsområden,

nämligen en företrädesvis gymnasiet och lyceet, två företrädesvis

folk- och småskolan, fortsättningsskolan samt nomadskolan och en företrädesvis

de läroanstalter i övrigt, vilkas läroböcker äro föremål för granskning

av nämnden. Enligt departementschefens förslag skulle nämnden bestå av

nio ledamöter, nämligen fyra lekmän, av vilka en skulle vara nämndens

ordförande, två representanter för skolöverstyrelsen (en för dess läroverksavdelning

och en för dess folkskolavdelning), en psykologisk-pedagogisk

fackman samt två lärare, varav den ene representerande de högre och den

andra de lägre skolorna. För dessa ledamöter skulle utses suppleanter.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande spörsmål visserligen erkänt

betydelsen av den psykologisk-pedagogiska sakkunskapens medverkan, men

icke funnit tillräckliga skäl föreligga för att denna sakkunskap skulle företrädas

genom en särskild ledamot i nämnden. Statens läroboksnämnd har

i sitt remissyttrande intagit samma ståndpunkt och framhållit, att samtliga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 89.

ledamöter, som skulle representera skolöverstyrelsen och lärarkåren, torde

företräda nämnda sakkunskap, varför det syntes tillräckligt, att nämnden

för bedömning av läroböckerna ur psykologisk-pedagogisk synpunkt erhölle

möjlighet att vid behov såsom expert anlita person, som besutte speciell dylik

sakkunskap. Jämväl utskottet finner det tillfyllest, att ifrågavarande ändamål

tillgodoses på nyss angivet sätt. Såsom en konsekvens av den sålunda

förordade minskningen av antalet lärarrepresentanter i nämnden bör enligt

utskottets mening även antalet lekmannarepresentanter nedbringas med en

eller alltså från fyra till tre. Då den av departementschefen föreslagna

sammansättningen av nämnden icke i övrigt givit utskottet anledning

till erinran kommer således nämnden vid bifall till vad utskottet föreslagit

att bestå av sju ledamöter, varav tre lekmän, av vilka en skulle vara nämndens

ordförande, två representanter för skolöverstyrelsen samt två lärarrepresentanter.

Den minskning av ledamöternas antal, som utskottet förordat,

synes utskottet vara ägnad att på ett gynnsamt sätt påverka nämndens

verksamhet.

Utskottet får i detta sammanhang framhålla, att det pågående utredningsarbetet

på skolväsendets område och den förestående omprövningen av skolöverstyrelsens

organisation måhända kan komma att framdeles föranleda ett

förnyat övervägande av frågan om läroboksgranskningens lämpliga anordnande.

Departementschefen har i anslutning till förslag av 1945 års lärobokskommitté

förutsatt, att suppleanterna för lärarledamöterna skulle erhålla en

mer aktiv uppgift därigenom att de skulle äga att närvara vid nämndens

sammanträden och deltaga i ärendenas behandling, men ej i besluten. Utskottet

har funnit denna anordning ändamålsenlig.

Vad departementschefen anfört i fråga om de uppgifter av positiv art,

som i fortsättningen skulle åligga läroboksnämnden, och omfattningen av det

nämnden åvilande granskningsarbetet har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet delar således departementschefens uppfattning därom, att

granskning icke lämpligen bör ifrågakomma av läroböcker, som användas vid

läroanstalter under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning, vid folkhögskolor

eller folk- och småskoleseminarier.

Departementschefens beräkning av medelsbehovet för läroboksnämnden

för nästa budgetår har icke i och för sig föranlett erinran från utskottets sida.

Utskottets ställningstagande i det föregående till frågan om nämndens sammansättning

medför emellertid en minskning av anslagsbehovet, vilken torde

kunna beräknas till i runt tal 1 000 kronor. Anslaget bör således uppföras

med 31 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

erforderliga föreskrifter rörande anslagets disposition.

Utskottet vill slutligen framhålla, att utskottet icke funnit något att

erinra mot att Kungl. Maj:t lämnar skolöverstyrelsen medgivande att utgiva

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 89.

den ovan omförmälda publikationsserien, vari läroboksnämnden bör få disponera

erforderligt utrymme.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

till Läroboksnämnden för budgetåret 1948/49 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 31 000 kronor.

Stockholm den 27 april 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar

Olsson, Gränebo, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Andrén, Mannerskantz,

Gillström, Berling, Gustav Emil Andersson och Ohlon; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Skoglund i Doverstorp,

Svensson i Grönvik, Bergström, Falla, Rubbestad, Wallentheim, Lindholm,

Åkerström, Hoppe, Petterson i Degerfors och Persson i Svensköp.

Stockholm 1948 Ivar Heggströms Boktryckeri A. B.

481235

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:138 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till läroboksnämnden. a1 i texten