Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens affärsverks fonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1948/£9 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk jämte i ämnet väckta motioner.

1948-02-27 · 34 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens affärsverks fonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1948/£9 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

1

Är 9.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under statens affärsverks fonder gjorda framställningar

om anslag för budgetåret 1948/£9 i avseende å

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens

vattenfallsverk jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

l:o) Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj :t beträffande kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder

(bilaga 27, punkt 1, s. 1—10 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1948) lämnat en översikt

över kommunikationsverkens investeringar, avseende postverkets, telegrafverkets,

statens järnvägars och statens vattenfallsverks fonder, luftfartsfonden

samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Departementschefen har beträffande dessa fonder lämnat en redogörelse

för medelsanvisningen under budgetåret 1946/47, medelsförbrukningen under

samma budgetår, medelsanvisningen under budgetåret 1947/48, verkens

beräknade investeringsverksamhet under budgetåren 1947/48 och 1948/49

samt verkens medelsäskanden för budgetåret 1948/49. Med utgångspunkt

härifrån har departementschefen framlagt riktlinjer för investeringsverksamheten

under budgetåren 1947/48 och 1948/49 och sammanfattningsvis

angivit de belopp, som enligt hans mening böra anvisas under de olika fonderna

för nästa budgetår (s. 1—10). Uppgifterna ha av utskottet sammanställts

i följande tablåer.

Tablå I.

Budgetår

Reservation

den 30 juni

1947

Anvisat

belopp

Verkställda

eller av myn- digheterna pla- nerade inve- steringar

Av departe- mentschefen

förordade in- vesteringar

Av myndig- heterna äs- kade belopp

Av Kungl.

Maj:t fram- lagda för- slag

194(5/47

292-2

406-7

346-G

1947/48

407-5

480-6

4450

1948/49

—

545-6

478-0

412-9

311-7

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 samt Nr 9.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Tablå II.

Delfond

Reserva- tioner

den 30

Anvisat

för

1947/48

Kungl.

Maj:ts

förslag för

1948/49

Tillgäng- ligt per

den 1 juli

Av dep.chefen

förordad in- vestering

Beräknade

reservatio- ner den

30 juni

1949

juni 1947

1949

1947/48

1948/49

Postverket..............

94

5-6

6-5

21-5

8-0

10-0

3-5

Telegrafverket ..........

71-6

152-3

104-9

328 8

150-0

155-0

23-8

Statens järnvägar ......

125-8

102-8

78-6

307-2

130 0

1550

22-2

Statens vattenfallsverk ..

38-5

113-8

104-3

256-6

120-0

115-0

21-6

Luftfartsverket..........

24-9

18-1

6''7

49-7

15-0

25-0

9-7

Väg- och vattenbyggnads- verket ................

22-0

14-9

10-7

47-6

22-0

18-0

7-6

Summa

292-2

407-5

3117

10114

4450

478-0

88-4

Av tablå I inhämtas att verkens faktiska investeringar under budgetåret

1946/47 understego de anvisade anslagen med i runt tal 60 miljoner kronor.

För budgetåren 1947/48 och 1948/49 räkna verken med att kunna

höja sina investeringsutgifter med 134 miljoner kronor respektive 199 miljoner

kronor i förhållande till budgetåret 1946/47. Detta skulle innebära

att — därest av verken för budgetåret 1948/49 äskade belopp anvisades —

reservationerna skulle komma att nedbringas från 292,2 miljoner kronor

den 30 juni 1947 till omkring 88 miljoner kronor den 30 juni 1949. Departementschefen

har med hänsyn till valutasituationen och läget på kapitalmarknaden

och då en allmän begränsning av investeringsverksamheten borde

eftersträvas funnit den av verken föreslagna utvecklingen mindre lämplig.

I anslutning härtill har departementschefen anfört, bland annat, följande.

På grund härav har jag funnit mig böra föreslå ytterligare begränsningar

i de av verken framlagda förslagen. De avvägningar som härvid måst göras

ha varit mycket svåra med hänsyn till den ekonomiska angelägenheten av

de arbeten och anskaffningar, varom är fråga, samt mot bakgrunden av den

restriktiva investeringspolitik som de olika verken under en lång följd av år

nödgats föra. Det slutliga resultatet har dock blivit en nedsättning av verkens

anslagsäskanden för nästa budgetår med 98,8 miljoner kronor till 311,7

miljoner kronor. Härutöver torde det vara lämpligt att genom beslut av

Kungl. Maj :t söka begränsa medelsförbrukningen i dess helhet för verken

under nästa budgetår, varvid de av mig i det följande angivna riktlinjerna

torde kunna tjäna till ledning. Redan för innevarande budgetår ha beslut

meddelats av innebörd att verksstyrelserna icke må utan Kungl. Maj :ts

medgivande höja sin förbrukning av investeringsmedel under budgetåret

1947/48 över en viss nivå.

Av tablå II framgår, att departementschefen förordat investeringar för

budgetåren 1947/48 och 1948/49 om tillhopa (445,o -f- 478,o =) 923,o miljoner

kronor mot de av verken till (480,6 -j- 545,6 =) 1 026,2 miljoner kronor

planerade. För medelsbehovets tillgodoseende äskas för budgetåret 1948/

49 311,7 miljoner kronor. Då anvisningarna för budgetåret 1947/48 (inklu
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

3

sive tilläggsstat) beräknas uppgå till 407,5 miljoner kronor, beräknas reservationerna

komma att tas i anspråk intill ett belopp av (923,o — 407,5 —

311,7 —) 203,8 miljoner kronor, och reservationerna sålunda att nedbringas

till (292,2 — 203,8 =) 88,4 miljoner kronor.

Departementschefen har emellertid framhållit, att denna plan bygger på

de antaganden som nu kunna göras rörande industriens leveransförmåga,

import- och exportmöjligheterna samt tillgången på arbetskraft och materiel.

I anslutning härtill anför departementschefen följande.

I ett skärpt läge kunna ytterligare leveransförseningar uppkomma och

utförandet av byggnader och anläggningar än mera fördröjas. Det kan vidare

med hänsyn till valutaläget visa sig nödvändigt att minska kommunikationsverkens

andel i industriens produktionskapacitet till förmån för export.

Möjligt är, att i en sådan situation investeringsutgifterna för kommunikationsverken

kunna komma att ytterligare nedgå. Storleken av denna

minskning är givetvis mycket svår att uppskatta och är beroende av vilka

exportmöjligheter som kunna framkomma vid närmare undersökningar.

.lag anser mig dock ej böra räkna med att minskningen av investeringsutgifterna

skall kunna bli större än omkring 50 miljoner kronor. Under dessa

antaganden skulle investeringsutgifterna under nästa budgetår stanna vid

omkring 428 miljoner kronor.

Beträffande den närmare innebörden av departementschefens förslag i

fråga om verkens investeringsverksamhet och anvisningarnas begränsning

för budgetåret 1948/49 i förhållande till verkens äskanden torde få hänvisas

till propositionen (s. 3—9).

Beträffande telegrafverket må emellertid här framhållas följande.

Telegrafstyrelsen har hemställt om anvisande av 150,6 miljoner kronor.

Investeringsutgifter under budgetåren 1947/48 och 1948/49 ha planerats

till 157,9 resp. 177,9 miljoner kronor mot 106,4 för budgetåret 1946/47.

Departementschefen har erinrat om att utvecklingen av telegrafverkets

rörelse nu lett till en situation, vilken nödvändiggjort en höjning av inträdesavgifterna.

Möjligheterna att i fortsättningen begränsa telegrafverkets

investeringar anses böra ses mot bakgrunden därav. Vid bedömandet av investeringsplanerna

för innevarande och nästa budgetår borde även beaktas

att investeringarna under tidigare år kunnat hållas på en lägre nivå endast

därigenom att då förefintliga reserver i stationer och nät kunnat utnyttjas.

Dessa reserver — motsvarande en investeringsvolym av 70 miljoner under

ett vart av tre år — vore nu praktiskt taget helt tagna i anspråk. Vidare

har framhållits, att de av styrelsen redovisade utgifterna till huvudsaklig

del äro bundna genom utlagda beställningar och att materielen delvis är

under tillverkning. På grund därav har departementschefen funnit någon

mer betydande minskning av investeringsverksamheten icke vara möjlig

annat än genom förskjutning av nya beställningar framåt i liden.

Departementschefen har för telegrafverkets del förordat att investeringsutgifterna

för budgetåren 1947/48 och 1948/49 begränsas till högst 150

resp. 155 miljoner kronor samt medelsanvisningen för sistnämnda budgetår

till 104,9 miljoner kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet vill till en början framhålla, att den nu framlagda investeringsplanen

för kommunikationsverken syftar till väsentliga begränsningar i investeringsverksamheten

i förhållande till verkens egna planer. Departementschefen

har sålunda förordat, att investeringsutgifterna för budgetåret

1947/48 skola hållas inom en ram av 445 miljoner kronor mot av verken

planerade 480,6 miljoner kronor samt att utgifterna för 1948/49 begränsas

till 478 miljoner kronor mot av verken föreslagna 545,6 miljoner kronor.

Skillnaden utgör alltså omkring 100 miljoner kronor.

Det är uppenbart att en begränsning av investeringsvolymen på kommunikationsväsendets

område måste inge betänkligheter. Goda kommunikationer

äro en förutsättning för att samhällslivet skall kunna fungera tillfredsställande.

Önskemålet att kommunikationsnätet moderniseras och utbygges

är sålunda framträdande. Å andra sidan måste givetvis även kommunikationsverken

vidkännas sin andel i den begränsning av investeringsverksamheten

som är ofrånkomlig på grund av rådande materielsvårigheter,

bristen på arbetskraft och läget på kapitalmarknaden. Den av departementschefen

förordade begränsningen under innevarande och nästa budgetår —

omkring tio procent av den samlade investeringsvolymen sådan denna planlagts

av verken själva — måste betraktas såsom relativt måttlig och innebär

för övrigt en ökning av investeringarna i förhållande till budgetåret

1946/47 med ej mindre än för budgetåret 1947/48 omkring 100 miljoner

kronor och för budgetåret 1948/49 omkring 130 miljoner kronor. Utskottet,

som haft tillfälle att från representanter för en del av de berörda verken

inhämta ytterligare informationer rörande hithörande spörsmål, har för sin

del icke funnit erinringar böra riktas mot den framlagda planen för investeringsbegränsningen.

Enligt departementschefens mening är det emellertid icke uteslutet, att en

ytterligare begränsning av kommunikationsverkens andel i industriens produktionskapacitet

kan bliva nödvändig i syfte att öka landets exportmöjligheter.

Av denna anledning och på grund av möjligen inträffande leveransförseningar

utöver dem som väntas har departementschefen funnit möjligt,

att investeringsutgifterna för kommunikationsverken kunna komma att ytterligare

nedgå, dock icke med mer än 50 miljoner kronor. Utskottet vill i

detta sammanhang ånyo betona kommunikationsväsendets stora betydelse

icke minst för möjliggörande av ett ändamålsenligt utnyttjande och utbyggande

av produktionsapparaten. Enligt utskottets mening är det angeläget

att söka ernå en sådan lösning av berörda avvägning, att kommunikationsverkens

investeringsbehov blir i möjligaste mån tillgodosett.

Mot bakgrunden av den framlagda investeringsplanen har departementschefen

beräknat de anslag för nästa budgetår, som för olika ändamål erfordras

för att bestrida vid planens genomförande förekommande utgifter.

I syfte att nedbringa de nu mycket betydande reservationerna har departementschefen

förordat en nedsättning av verkens anslagsäskanden med belopp,

som till storleken ungefärligen motsvarar av honom föreslagen minskning

i investeringsutgifterna för budgetåren 1947/48 och 1948/49. Härav

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

5

följer, att vid utgången av sistnämnda budgetår kvarstående reservationer —

omkring 90 miljoner mot 290 miljoner den 30 juni 1947 — komma att bliva

av i huvudsak samma storleksordning som verken själva räknat med. Utskottet

finner vad sålunda förordats ändamålsenligt såsom ägnat att i

framtiden erhålla bättre överensstämmelse mellan medelsanvisningarna och

medelsförbrukningen.

Departementschefens förslag i fråga om fördelningen av investeringsvolymen

och för investeringsverksamhetens bedrivande för nästa budgetår ertorderliga

anslag mellan de olika verken har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

vad utskottet sålunda anfört.

Postverket.

2:o) Posthusbyggnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 2 s. 11—14) föreslagit

riksdagen att under rubriken Posthusbyggnader m. m. till vissa i statsrådsprotokollet

angivna posthusbyggnader för budgetåret 1948/49 anvisa

investeringsanslag å tillhopa 1 145 000 kronor.

Till posthusbyggnader ha för innevarande budgetår anvisats 3 315 000

kronor. Då vid utgången av budgetåret 1940/47 å anslagen till posthusbyggnader

m. m. förelåg en sammanlagd reservation å 7,i miljoner kronor, fanns

den 1 juli 1947 sålunda drygt 10,4 miljoner till förfogande för detta ändamål.

Eftersläpningen i postverkets husbyggnadsprogram beror av att erforderliga

byggnadstillstånd icke erhållits.

Av de för nästa budgetår begärda medlen avse 400 000 kronor fortsättningsanslag

till posthusbyggnaden i Katrineholm, 400 000 kronor tilläggsanslag

för posthusbyggnaden i Västerås samt 345 000 kronor tillbyggnad

för telegrafverkets räkning av posthuset i Uddevalla. Generalpoststyrelsens

förslag om anvisande av medel för nybyggnader i Landskrona och Arvika

har departementschefen icke ansett sig böra förorda.

Utskottet finner det i likhet med departementschefen angeläget att, på

grund av poströrelsens kraftiga stegring, postverkets lokalbehov snarast tillgodoses.

Med hänsyn till den eftersläpning som förefinnes beträffande redan

beslutade byggnadsföretag lärer emellertid, såsom departementschefen

framhållit, med beslut om ytterligare nybyggnader böra anstå. Utskottet

tillstyrker förty, att medelsanvisningen begränsas till vad som erfordras för

slutförande av posthusbyggnaden i Katrineholm, fortsättande av byggnadsföretaget

i Västerås samt tillbyggnad av posthuset i Uddevalla. Utskottet

hemställer,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9.

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa följande

investeringsanslag nämligen

a) Posthusbyggnad i Katrineholm..... 400 000 kronor,

b) Posthusbyggnad i Västerås ........ 400 000 kronor,

c) Tillbyggnad av posthuset i Uddevalla 345 000 kronor.

3:o)Fastighetsförvärv. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 14—16) föreslagit riksdagen

att till förvärv av vissa i statsrådsprotokollet angivna fastigheter för

budgetåret 1948/49 anvisa investeringsanslag å tillhopa 1 703 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 845 000

kronor.

Av de nu begärda medlen avse 903 000 kronor fastigheten Blåmannen nr

4 i Stockholm och 300 000 kronor en tomt i Ulvsunda i Stockholm, vilka

fastighetsförvärv tidigare beslutats av riksdagen. Vidare avses 500 000 kronor

för inköp av en tomt i Sundsvall, å vilken planeras uppförande av en

posthusbyggnad. Den nuvarande, för post- och telegrafverken gemensamma

byggnaden i Sundsvall har nämligen befunnits otillräcklig för verkens behov.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Inköp av fastigheten Blåmannen nr 4

i Stockholm ........................... 903 000 kronor,

b) Inköp av tomt i Ulvsunda i Stockholm

................................. 300 000 kronor,

c) Inköp av tomt i Sundsvall ........ 500 000 kronor.

4:o) Anskaffning av automobiler m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 4, s. 16), som innebär höjning av anslaget för nästa budgetår

med 250 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av automobiler m. m.

för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag av

600 000 kronor.

5:o) Postverkets diligenstrafik. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 16—19) föreslagit

riksdagen att under rubriken Postverkets diligenstrafik för budgetåret

1948/49 anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

2 400 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 1 090 000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

7

Av de för nästa budgetår äskade medlen avse 500 000 kronor ett kollektivanslag

till garagebyggnader in. in. av samma typ som statens järnvägars

motsvarande anslag. Användningen av anslaget skulle salunda ej vai a begränsad

till arbeten med viss maximikostnad. — Till anskaffning av bilmateriel

för diligensrörelsen begäras 1 600 000 kronor, 1 miljon kronor mer

än för innevarande budgetår, ökningen i medelsbehovet sammanhänger med

rådande långa leveranstider. — Återstående 300 000 kronor avse slutligen

förvärv av billinjer.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Garagebyggnader m. m........... 500 000 kronor,

b) Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen

......................... 1 600 000 kronor,

c) Förvärv av billinjer.............. 300 000 kronor.

6:o) Postverkets dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 6, s. 19), vilket avser beredande av medel till täckning av merkostnader

på grund av prisstegringar för posthusbyggnaderna i Bromma och å

Årstaområdet i Stockholm samt i Köping ävensom för motsvarande merkostnader

vid om- och tillbyggnaden av posthuset i Norrtälje, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Postverkets dispositionsanslag för

budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 700 000

kronor.

Telegrafverket.

7:o) Telefonstationsbyggnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 20 24)

föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna telefonstationsbyggnader

m. in. för budgetåret 1948/49 anvisa investeringsanslag å

tillhopa 1 410 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 9 310 000

kronor. Enär vid utgången av budgetåret 1946/47 a anslagen till telefonstationsbyggnader

in. m. förelåg en sammanlagd reservation av 13,5 miljoner

kronor, fanns den 1 juli 1947 ett belopp av drygt 22,8 miljoner till förfogande.

Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår äskat 4 395 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Departementschefen har, under hänvisning bland annat till att svårigheterna

att anskaffa byggnadsmateriel och arbetskraft vållat en högst avsevärd

eftersläpning i telegrafverkets byggnadsverksamhet, förordat en begränsning

av medelsanvisningen till sammanlagt 1 410 000 kronor. Av de

äskade medlen avse 650 000 kronor ny telefonstationsbyggnad i Hökarängen

i Stockholm, 460 000 kronor vissa merkostnader utöver förut anvisade

740 000 kronor till telefonstationsbyggnad i Nässjö samt 300 000 kronor påoch

tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Ljusdal.

Utskottet finner den eftersläpning av telegrafverkets byggnadsprogram,

som föranletts av att byggnadstillstånd icke kunnat meddelas, vara så mycket

mer beklaglig som byggnadskostnaden, enligt vad utskottet inhämtat,

utgör en mycket ringa del — omkring fyra procent —- av det totala anläggningsvärdet

av en telefonstation. För närvarande ha ett stort antal stationsutrustningar

levererats, vilka icke kunna komma till användning. Under

rådande förhållanden lärer således byggnadsverksamheten huvudsakligen

få inriktas på färdigställande av tidigare beslutade telefonstationer. Den av

departementschefen förordade begränsningen av telegrafstyrelsens medelsäskanden

synes med hänsyn härtill lämplig.

Mot de föreslagna byggnadsföretagen har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Telefonstationsbyggnad i Hökarängen

i Stockholm ........................... 650 000 kronor,

b) Telefonstationsbyggnad i Nässjö .... 460 000 kronor,

c) På- och tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden

i Ljusdal.................... 300 000 kronor.

8:o) Förrådsbyggnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 24—28) föreslagit

riksdagen att till Utvidgning av telegrafverkets verkstadskapacitet för

budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

För innevarande budgetår har anvisats ett sammanlagt belopp av 3 730 000

kronor till förrådsbyggnader m. m.

Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår äskat ett anslag av 1 100 000

kronor för om- och tillbyggnad av telegrafverkets verkstadsbyggnader i Vänersborg

för att möjliggöra ökning av produktionskapaciteten hos verkstaden.

Vid planeringen av den nya verkstadsbyggnaden i Sundsvall, för vars

uppförande 1946 och 1947 års riksdagar anvisat anslag om tillhopa 4 000 000

kronor, förutsattes att en sådan ökning av produktionen skulle kunna genomföras

vid Vänersborgsverkstaden.

Statens arbetsmarknadskommission har i yttrande ansett den planerade

utbyggnaden vara tveksam och att ur arbetskraftsynpunkt i första hand utrymme

förefinnes för utvidgning i Sundsvall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

9

Departementschefen har icke funnit sig beredd att nu taga slutlig ståndpunkt

till frågan var verkstadsutvidgningen lämpligen bör ske med hänsyn

till arbetsmarknadsförhållandena samt övriga på frågan inverkande faktorer.

Dessa spörsmål syntes böra ytterligare utredas av telegrafstyrelsen under

medverkan av arbetsmarknadskommissionen. Om det därvid skulle visa

sig, att en utvidgning borde komma till stånd i Vänersborg, borde dock -—

för att i möjlig mån begränsa nyinvesteringarna och med hänsyn till vad

som upplysts om svårigheterna att erhålla arbetskraft — utvidgningen tills

vidare begränsas till en första etapp, omfattande en ombyggnad av envåningsbyggnaden

samt en tillbyggnad för förnicklings- och lackeringsavdelningarna.

Kostnaderna för en dylik mindre utvidgning kunde uppskattas

till 400 000 kronor.

Med hänsyn till att anslagets användning ej nu borde bindas till en utvidgning

av verkstaden i Vänersborg syntes anslaget lämpligen böra benämnas

Utvidgning av telegrafverkets verkstadskapacitet, och Kungl. Maj :t

borde vara oförhindrad besluta att anslaget skulle användas för motsvarande

ändamål på annan ort.

Utskottet finner icke något vara att erinra mot att medel anvisas för den

utökning av verkstadskapaciteten, vartill telegrafstyrelsens anslagsäskande

syftar. Med hänsyn till vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört rörande tillgången

på lämplig arbetskraft i Vänersborgstrakten synes det lämpligt att

tills vidare begränsa medelsanvisningen på sätt departementschefen förordat

samt att verkställa ytterligare utredning, huruvida utvidgningen bör ske

i Vänersborg eller på annan plats. Vad departementschefen föreslagit rörande

anslagets användning tillstyrkes således av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Utvidgning av telegrafverkets verkstadskapacitet

för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag

av 400 000 kronor.

9:o) Fastighetsförvärv. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 29)

som innebär minskning av anslaget för nästa budgetår med 175 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av fastigheter för budgetåret

1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

10:o) Telefon- och telegrafanläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 29

— 39) föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna telefon-

och telegrafanläggningar för budgetåret 1948/49 anvisa investeringsanslag

å tillhopa 97 790 000 kronor.

De under förevarande rubrik äskade anslagen framgå av följande uppställning,

däri jämväl upptagits de för innevarande budgetår anvisade beloppen

:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Riks- och landskablar......................

Telefon- och telegrafstationer ..............

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blan
-

1947/48

31 660 000

44 000 000

1948/49

27 140 000

15 900 000

ka raellanortsledningar

48 000 000 54 750 000

+ 10 000 0001

133 660 000 97 790 000.

Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår begärt anslag till ifrågavarande

ändamål å respektive 37 140 000, 35 900 000 och 64 750 000 kronor. Styrelsen

har beräknat investeringsutgifterna för telefon- och telegrafanläggningar

till 131,2 respektive 149,4 miljoner kronor under budgetåren 1947/48 och

1948/49.

Statens arbetsmarknadskommission och statens industrikommission ha

avgivit utlåtanden över telegrafstyrelsens framställning.

Departementschefen har till en början redogjort för telefonväsendets utveckling

under den senaste 10-årsperioden. Av redogörelsen framgår att det

beräknade antalet telefonapparater vid utgången av år 1947 utgjorde omkring

1 434 000, innebärande en fördubbling på 10 år. Antalet taxerade rikssamtal

ha ökat från 56,i miljoner 1937 till omkring 100 miljoner 1947 och

antalet taxerade telegram från 5,4 miljoner 1937 till 8,4 miljoner 1947.

I anslutning härtill anför departementschefen bland annat följande.

Trots att telegrafverket, såsom framgår av styrelsens petita, tagit i anspråk

all tillgänglig leveransförmåga hos såväl egna som enskilda verkstäder

inom landet och dessutom sökt få till stånd import i den utsträckning

detta varit möjligt, ha telegrafverkets nyinvesteringar ej kunnat hålla takt

med abonnenttillströmningen och trafikökningen. Under de senaste tre åren

lia sålunda telegrafverkets reserver i stationer och nät, vilka tidigare uppgingo

till omkring 30 % av den totala kapaciteten, praktiskt taget helt tagits

i anspråk. Den häremot svarande kapitalinvesteringen kan uppskattas till

omkring 200 miljoner kronor. Telegrafverket har därutöver måst göra avsevärda

nyinvesteringar i telefon- och telegrafanläggningar. Under budgetåren

1945/46 och 1946/47 uppgingo sålunda verkets investeringsutgifter för

angivna ändamål till 69,6 respektive 98,4 miljoner kronor. Sedan reserverna

numera förbrukats, måste man räkna med en ytterligare ökning av nyinvesteringarna.

Telegrafstyrelsen har hösten 1947 uppskattat investeringsutgifterna

för budgetåren 1947/48 och 1948/49 för telefon- och telegrafanläggningar

till 131,2 respektive 149,4 miljoner kronor, en investeringsvolym som

dock icke skulle göra det möjligt att mottaga alla nya abonnenter utan

dröjsmål och fullt tillfredsställande avveckla den stegrade trafiken.

I nuvarande läge tala flera skäl för att telegrafverkets investeringar böra,

i den mån detta är möjligt, begränsas. Detta är först och främst motiverat

med hänsyn till det allmänna ekonomiska läget och önskvärdheten av att

framflytta investeringsverksamheten till en med hänsyn till valutaläget och

tillgången på arbetskraft och materiel gynnsammare tid. Såsom arbetsmarknadskommissionen

framhållit har behovet av arbetskraft inom de industrigrupper

som närmast beröras av telegrafverkets arbeten icke kunnat tillgodoses.

Detta förhållande har även telegrafstyrelsen påtalat i sina petita.

1 Äskat å tilläggsstat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

11

Den fortgående ökningen av efterfrågan på telefonmateriel har vidare medfört

en utbyggnad även av telefonindustrien och ytterligare utvidgningar planeras.

Arbetsmarknadskommissionen har ur sina synpunkter framhållit, att

det får anses vara i viss mån olyckligt, att statlig verksamhet fordrar nyinvesteringar

vid en tidpunkt, då‘ i övrigt en ytterst livlig investeringsverksamhet

pågår. Av industrikommissionens yttrande framgår vidare, att kommissionen

haft svårigheter att tillgodose telegrafverkets materielbehov och

att detta delvis kommit att konkurrera med vattenfallsstyrelsens materielbehov.

Ett genomförande av telegrafverkets investeringsplaner kommer vidare

att kräva en icke obetydlig import, vilken åtminstone delvis — direkt

eller indirekt — kommer att erfordra utbetalning av valutor, varpå för närvarande

råder knapphet. I den importplan som upprättats för år 1948 har

också förutsatts, att telegrafverkets kabelbehov skall tillgodoses först efter

starkströmsindustriens behov. Såsom framgår av industrikommissionens

yttrande kommer plats icke att finnas inom importplanens ram för anskaffning

av bly till utländska kabelfabriker. Slutligen må anmärkas, att den

svenska telefonindustrien delvis är inriktad på export och att det i nuvarande

läge icke är önskvärt, att industrikapaciteten, till den del den kan utnyttjas

för export, ytterligare bindes för telegrafverkets räkning.

Den starka ökningen av abonnenttillströmningen, vilken ytterst är orsaken

till telegrafverkets nuvarande stora investeringsbehov, har även medfört

andra olägenheter. Om icke abonnenttillströmningen begränsas genom

avgiftshöjning eller en allmän telefonransonering, skulle följden nämligen

bli, att under längre tider nya abonnenter över huvud taget icke skulle kunna

mottagas på ett starkt växande antal orter och att på andra orter långa väntetider

skulle uppstå för nya abonnenter. Under är 1947 har en sådan utveckling

kunnat iakttagas. Antalet abonnenter, som måste vänta på telefoninstallation

minst tre månader, uppgick den 1 april 1947 till ca 9 000 mot

ca 5 000 den 1 oktober 1946, och den 1 oktober 1947 hade antalet stigit till

ca 17 000. En fortsatt försämring kunde förutses. Antalet orter med totalt

abonnentstopp har hittills varit relativt ringa, men skulle under de närmaste

åren komma att stiga avsevärt.

I detta läge har jag ansett nödvändigt att genom en höjning av inträdesavgifterna

för nya telefonabonnemang begränsa abonnenttillströmningen.

Alternativet att införa en allmän telefonransonering har jag ej ansett mig

böra förorda. På min föredragning har Kung!. Maj :t den 5 december 1947

beslutat att fr. o. in. den 8 december 1947 höja inträdesavgifterna för vanliga

telefonabonnemang från 100 till 200 kronor. Vidare höjdes även abonnemangsavgifterna

med omkring 25 % med verkan fr. o. m. den 1 april 1948.

Dessa åtgärder i förening med de föreliggande svårigheterna att anskaffa

arbetskraft och materiel för genomförande av styrelsens arbetsprogram torde

komma att medföra en minskning av abonnenttillströmningen. Storleken

av denna minskning är svår att bedöma. .lag har emellertid i det följande

räknat med att ökningen av antalet telefonapparater skall komma

att stanna vid högst 90 000 under 1948 och 1949.

Med utgångspunkt härifrån har departementschefen förordat anvisande

av allenast tillhopa 97 790 000 kronor för budgetåret 1948/49 till telefonoeh

telegrafanläggningar.

Utskottet får till eu början erinra om att rådande svårigheter med avseende

å materiel och arbetskraft ha medfört, alt för nyinvesteringar avsedda

medel icke kunnat förbrukas. Under de sista tre åren ha däremot telegrafverkets

reserver i stationer och nät, vilka tidigare uppgått till omkring 30

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9.

procent av den totala kapaciteten, praktiskt taget helt tagits i anspråk för

att tillgodose den ständigt växande abonnenttillströmningens behov. Det är

förklarligt, att telegrafstyrelsen i den uppkomna situationen ansett en vidgad

investeringsverksamhet under innevarande och nästa budgetår böra eftersträvas.

Utskottet delar emellertid departementschefens uppfattning om att

en begränsning av investeringsutgifterna även på förevarande område bör

eftersträvas. Departementschefen har ansett sig böra bland annat mot bakgrunden

av beslutad höjning av inträdes- och abonnemangsavgifterna förorda

en begränsning i förhållande till telegrafstyrelsens äskanden av anslagen

till riks- och landskablar, telefon- och telegrafstationer samt nya abonnentanläggningar

in. in. med 10, 20 respektive 10 miljoner kronor. Därvid

synes departementschefen ha räknat med att samtliga under de förstnämnda

två anslagen förefintliga reservationer -— 7 respektive 6 miljoner kronor

— skola under budgetåret 1948/49 förbrukas. Såsom av det följande framgår

finner utskottet en förbrukning av reservationerna i den förutsedda takten

kunna för telegrafstyrelsen medföra vissa olägenheter. Utskottet har likväl,

med hänsyn till rådande förhållanden, icke velat motsätta sig Kungl.

Maj :ts förslag.

Såsom departementschefen framhållit är telegrafverkets verksamhet av

sådan natur, att en planläggning på längre sikt måste ske beträffande utbyggnaden

av olika anläggningar. Såsom exempel härpå får utskottet framhålla,

att leveranstiderna uppgå till för telefonapparater omkring två år samt

för likriktare och ledningsstolpar två till tre år. I och med den i det föregående

förutsedda förbrukningen av reservationerna under vissa anslag

torde telegrafstyrelsens möjligheter att utlägga beställningar väsentligen

beskäras. Utskottet förutsätter emellertid att, såsom ock departementschefen

synes ha räknat med, möjligheter till en fortsatt planläggning på längre

sikt skall kunna beredas styrelsen.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Riks- och landskablar m. m..... 27 140 000 kronor,

b) Telefon- och telegrafstationer .... 15 900 000 kronor,

c) Nya abonnentanläggningar, nätarbeten

och blanka mellanor t sledning ar . . 54 750 000 kronor.

11 :o) Radioanläggningar för telegrafverket. Kungl. Maj:t har (punkt 11,

s. 39 och 40) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1948/49 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen till Ny rundradiostation i Sundsvall 500 000

kronor och till Fartygsradiostationer m. m. 800 000 kronor.

Till radioanläggningar (med undantag av markradiostationer för luftfarten)

ha för innevarande budgetår anvisats 4 200 000 kronor. Då vid utgången

av budgetåret 1946/47 å ifrågavarande anslag förelåg en sammanlagd

reservation av mer än 10,8 miljoner kronor, fanns den 1 juli 1947 ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

belopp av drygt 15 miljoner kronor till förfogande för pågående och nya

anläggningar.

Det till ny rundradiostation i Sundsvall äskade anslaget avser slutförande

av arbetena å nämnda radiostation. Av medlen till fartygsradiostationer

m. in. avse 700 000 kronor fartygsradiostationer och 100 000 kronor komplettering

av radioutrustningen a de fasta radiostationerna.

Utskottet får, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag, hemställa

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Ny rundradiostation i Sundsvall .... 500 000 kronor,

b) Fartygsradiostationer m. in......... 800 000 kronor.

12 :o) Markradiostationer för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 12, s. 40—42), som innebär sänkning av anslaget för nästa budgetår

med 145 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Markradiostationer för luftfarten för

budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 340 000

kronor.

13 :o) Telegrafverkets dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 13, s. 42—44), som innebär oförändrad medelsanvisning för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Telegrafverkets dispositionsanslag

för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag av

3 000 000 kronor.

14:o) Telegrafverkets rörelsekredit. Kungl. Maj:t har (punkt 14, s. 44 46)

föreslagit riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för

beredande av ytterligare rörelsekapital åt telegrafverket tillhandahålla en

från 25 000 000 till 35 000 000 kronor ökad rörlig kredit.

Den omläggning av kapitalbudgeten, varom beslut fattades vid 1944 års

riksdag, innebar bland annat, att disponibla likvida medel å respektive

affärsverksfonder i första band skola tagas i anspråk för finansiering av

beslutade investeringar och att för anläggningsarbetena behövliga kapitalmedel

icke få lyftas i riksgäldskontoret till större belopp än som därutöver

erfordras för täckande av de redovisade kostnaderna för arbetena. För att

under sådana förhållanden säkerställa affärsverkens behov av rörelsemedel

har för dem öppnats en rörlig kredit hos riksgäldskontoret. För telegrafverket

har därvid maximibeloppet av den rörliga krediten varit fixerat till

25 miljoner kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Den nu föreliggande framställningen föranledes därav att telegrafverkets

kapitalbehov kraftigt ökats under senare år på grund av den väsentliga tillväxten

av verksamheten. Det förutsättes att en noggrann avvägning sker

av verkets intressen gentemot de allmänna intressena och att krediten

kommer att tagas i anspråk endast då så är oundgängligen nödvändigt.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må bemyndiga fullmäktige i riksgäldslcontoret

att för beredande av ytterligare rörelsekapital åt telegrafverket

tillhandahålla en från 25 000 000 till 35 000 000

kronor ökad rörlig kredit.

Statens järnvägar.

15:o) Byggnader och anläggningar. Kungl. Maj :t har (punkt 15, s. 47—62)

föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna byggnader

och anläggningar för budgetåret 1948/49 anvisa investeringsanslag å tillhopa

25 670 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt

belopp av 49 835 000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1946/47

förelåg en sammanlagd reservation av 70,6 miljoner kronor å anslag under

denna huvudgrupp.

I fråga om anslagsrubriceringen har departementschefen anfört

följande:

Vid anmälan av 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, s.

85 ff) berörde min företrädare i ämbetet vissa anslagstekniska frågor

samt förordade därvid att anslagen under rubriken Byggnader och anläggningar

skulle uppdelas på ett antal huvudgrupper samt att inom vissa av

dessa de särskilda anslagsändamålen skulle specificeras och bestämda anslag

anvisas för varje ändamål. Förslaget föranledde icke någon erinran

från riksdagens sida. Denna anslagsteknik har sedermera tillämpats jämväl

i 1946 och 1947 års statsverkspropositioner. De hittillsvarande erfarenheterna

ha emellertid givit vid handen, att den år 1945 genomförda anslagsspecificeringen

i vissa fall kommit att gå alltför långt \ detalj. Härigenom

har medelsanvändningen kommit att bindas till vissa särskilda ändamål

på ett sätt som ej medgivit en tillräckligt smidig anpassning till förändrade

förhållanden och detta har i sin tur medfört en tendens till ökning av medelsanvisningarna

utöver vad som varit erforderligt med hänsyn till investeringsverksamhetens

beräknade omfattning.

På grund härav anser jag mig böra förorda, att medelsanvisningarna under

rubriken Byggnader och anläggningar i fortsättningen i högre grad än

för närvarande är fallet sker i form av kollektivanslag, under vilka ensartade

byggnader och anläggningar sammanföras. Detta bör i första hand

ske beträffande anslag tillhörande grupperna Bangårdar, Dubbelspårsbygg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

15

nader och linjeomläggningar, Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden,

Husbyggnader, ''Lokstations- och driftverkstadsanläggningar, Anläggningar

vid'' huvudverkstäder samt Färjlägen. Järnvägsstyrelsen bör även i

fortsättningen i sina petita lämna de uppgifter som erfordras för att statsmakterna

skola kunna bedöma behovet av åtminstone större byggnads- och

anläggningsarbeten och dessas angelägenhet ur ekonomisk synpunkt samt

behovet av anslagsmedel för genomförande av planerade investeringar under

det budgetår petita avse. Jag kommer i det följande att föreslå anvisande

av kollektivanslag till vissa av de förut angivna anslagsändamålen. Därvid

kommer jag vid avvägningen av anslagens storlek att taga hänsyn till

föreliggande reservationer å äldre anslag. Jag förutsätter, att det skall få

ankomma på Kungl. Maj :t att efter framställning av järnvägsstyrelsen meddela

beslut om överflyttning i lämplig utsträckning av reservationerna till

de nya anslagen samt att i erforderlig omfattning fastställa plan för anslagsmedlens

användning.

Till bangårdsarbeten äskas ett anslag å 500 000 kronor, bland annat

avsett en andra, till 450 000 kronor kostnadsberäknad etapp av utvidgningen

av spårsystemet vid Hagalunds övre. I övrigt har, på grund av reservationer

å tidigare anvisade anslag, utrymme ansetts föreligga för en ökning

av investeringarna under nästa budgetår. I den mån behov skulle uppkomma

att utvidga arbetena med bangårdsanordningar samt förlängning av mötesspår

och anordnande av tredje tågväg å vissa stationer utöver vad tidigare

förutsatts anses detta kunna ske genom motsvarande begränsningar av

investeringarna för andra ändamål inom samma grupp. På Kungl. Maj .t har

ansetts böra ankomma att i samband med anslagsregleringen efter förslag

av styrelsen meddela erforderliga beslut härom.

För dubbelspår sbyggnader och linjeomläggningar

begäres ett anslag av 8 000 000 kronor. Härom har departementschefen an
O
fört

följande:

För innevarande och nästa budgetår stå för här avsedda ändamål sammanlagt

9 miljoner kronor till järnvägsstyrelsens förfogande.

För anläggning av dubbelspår och rälsutbyten åtgå stora kvantiteter jarn

i form av räls. På grund av bristande leveransförmåga hos industrien har

det på senare tid ej'' varit möjligt att tillgodose behovet av räls till dubbelspårsbyggnaderna

och fram till den 1 december 1947 hade 70 kilometer bana

färdigställts för utläggande av spår utan att räls kunnat disponeras för ändamålet.

Då någon förbättring av rälstillgången sannolikt icke kan motses

före utgången av nästa budgetår torde de fortsatta arbetena med anläggning

av dubbelspår komma att begränsas till i huvudsak förberedande arbelen,

vilka kunna göra det möjligt att framdeles, då räls kan ställas till förfogande,

på relativt kort tid färdigställa större bansträckor för dubbelspårsdrift.

De fördelar, som härigenom kunna vinnas, måste emellertid vägas

mot nackdelarna av att i nuvarande läge disponera arbetskraft och materiel

för arbeten, vilka under en onormalt lång tid icke kunna nyttiggöras

för trafiken och följaktligen tills vidare ej heller kunna lämna bidrag till

förräntningen av nedlagt kapital. Från här angivna utgångspunkter framstår

eu begränsning av'' dubbelspårsarbetena i nuvarande läge såsom motiverad

och eu viss sådan begränsning har också redan vidtagits. Medan utgifterna

för fortsatt anläggning av dubbelspår under budgetåret 1946/47 upp''«in«0

till ca 9,7 miljoner kronor, torde de under innevarande budgetår kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9.

ma att stanna vid omkring 8 miljoner kronor. Dubbelspårsarbetena ha emellertid

även en sysselsättningspolitik motivering. Dessa arbeten tjäna nämligen

på sätt närmare framgår av arbetsmarknadskommissionens yttrande

i viss utsträckning såsom säsongutjämningsarbeten för vissa kategorier arbetare

vid statens järnvägar, varjämte ett antal äldre arbetare ha mera stadigvarande

sysselsättning vid dubbelspårsarbetena. Med hänsvn härtill torde

medel böra anvisas för arbetenas fortsättande under nästa budgetår. Mot

järnvägsstyrelsens av arbetsmarknadskommissionen godtagna beräkning av

anslagsbehovet har jag ej funnit anledning till erinran. Jag tillstyrker alltså,

att för nästa budgetår 8 miljoner kronor anvisas till Dubbelspår sbyggnader

och linjeomläggningar och avses för fortsatt anläggning av dubbelspår. Jag

förutsätter emellertid att, såvida icke läget undergår någon avsevärd förändring,

arbetena skola bedrivas endast i den utsträckning detta är motiverat

av sysselsättningspolitiska eller allmänt arbetsmarknadspolitiska skäl.

Om förhållandena på arbetsmarknaden skulle undergå sådan förändrin» att

det kan bli erforderligt genom utvidgning av dubbelspårsarbeten i ökad°omfattning

bereda sysselsättning åt friställd arbetskraft torde medel för ändamålet

få ställas till förfogande antingen å tilläggsstat eller från det på allmän

beredskapsstat för ändamålet uppförda anslaget.

För fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden

har departementschefen förordat en anvisning av 3 000 000 kronor. Härigenom

blir det möjligt att fortsätta arbetena i ungefär samma takt som hittills,

varjämte en utvidgning av arbeten med rälsutbyten beräknas kunna

ske.

till broar in. in. äskas ett anslag av 500 000 kronor eller samma belopp

som järnvägsstyrelsen föreslagit.

På grund av tillgängliga reservationer, vilka medgiva en betydande utvidgning

av verksamheten, anses ett formellt anslag av 100 000 kronor till

husbyggnader tillfyllest. Det förutsättes emellertid att Kungl. Maj :t

skall vara oförhindrad att inom ramen för tidigare anvisade medel vidtaga

de omdispositioner av anslagsmedlen, som vid en förnyad angelägenhetsprövning

av de olika anslagsändamålen kunna visa sig påkallade med hänsyn

till förhållandena.

För växel- och signalsä k er hetsanläggningar föreslås likaså

med hänsyn till förefintliga reservationer anvisande av allenast ett

formellt belopp av 100 000 kronor.

Till telefonanläggningar in. in. begäres 400 000 kronor.

Till anläggningar för elektrisk tågdrift äskas ett anslag

av 100 000 kronor.

Till elektrifiering av linjen Var berg — Borås — Herrljung

a —Uddevalla — Strömstad med Smedberg — Lysekil

föreslås ett fortsättningsanslag av 9 000 000 kronor i enlighet med järnvägsstyrelsens

beräkningar. För ändamålet har hittills anvisats ett sammanlagt

belopp av 20 130 000 kronor. Återstående medelsbehov uppgår till 13 710 000

kronor, varav 9 000 000 kronor beräknas falla på budgetåret 1948/49 och

resten på budgetåret 1949/50.

Till fortsatt elektrifiering av statsbanenätet föreslås ett

anslag av 3 000 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

17

Härom anför departementschefen följande.

Vad angår förutsättningarna för den fortsatta elektrifieringen av statsbanenätet

efter det att nu pågående arbeten avslutats får jag erinra därom,

afl 1947 års riksdag medgivit att överskott på sammanlagt 3 miljoner kronor,

som kunde bedömas komma att uppstå å anslag, anvisade för vissa

äldre elektrifieringsarbeten finge av Kungl. Maj :t disponeras för beställning

av materiel och för andra förberedande åtgärder sammanhängande med en

fortsatt elektrifiering av statsbanenätet. Genom beslut den 30 juni 1947 bär

Kungl. Maj:t — sedan järnvägsstyrelsen hemställt om bemyndigande att

taga överskottsmedlen i anspråk för elektrifiering av järnvägslinjen Gävle—- Kilafors — förklarat framställningen ej föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Såsom motiv härför har i beslutet åberopats vikten av att i dåvarande

ekonomiska läge iakttaga återhållsamhet i fråga om utläggande av industribeställningar.

Järnvägsstyrelsen har i sina nu föreliggande petita meddelat,

att en så snabb omsvängning i industriens leveransförmåga icke är att förvänta

inom de närmaste två åren, att under dem eventuellt företagna beställningar

hinna föranleda leveranser av elektrifieringsmateriel vid den

tidpunkt, då materielen skulle erfordrats för elektrifieringsarbetenas fortsättande

utan avbrott. Med hänsyn till de dispositioner styrelsen vidtagit

för bevarande av elektrifieringsorganisationens kärna torde styrelsen dock

komma att vara i tillfälle att, trots det avbrott som synes ofrånkomligt,

ställa erforderliga personalresurser till förfogande för återupptagande av

arbetena så snart detta med hänsyn till materialläget blir möjligt. Enligt

Kungl. Maj :ts förenämnda beslut är järnvägsstyrelsen också oförhindrad

att framdeles, därest förhållandena därtill giva anledning, inkomma med

förnyad framställning om ianspråktagande av överskottsmedlen. Av budgettekniska

skäl synes dock ett särskilt anslag å 3 miljoner kronor, benämnt

Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet, böra upptagas i riksstaten

för nästa budgetår, varvid det bör ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om

indragning av de förutnämnda överskottsmedlen. Anslaget bör stå till Kungl.

Maj :ts förfogande för ändamål som avses i riksdagens förutnämnda beslut.

Slutligen äskas under förevarande anslagsgrupp ett anslag av 500 000 kronor

till lok stations- och driftverkstadsanläggningar samt

ett anslag av 470 000 kronor till anläggningar vid huvudverkstäder,

innebärande anslagsminskningar med respektive 950 000 kronor

och 205 000 kronor.

Beträffande investeringsutgifterna i fråga om byggnader och anläggningar

under nästa budgetår har departementschefen härefter gjort följande allmänna

uttalande.

Den angivna ramen för investeringsverksamheten i fråga om byggnader

och anläggningar medger viss ökning av investeringsutgifterna under innevarande

och nästa budgetår jämfört med budgetåret 1946/47. På grund av

kostnadsstegringen inträder dock icke någon motsvarande ökning av de

verkliga investeringarna. Man kan snarare räkna med att en faktisk begränsning

av investeringsverksamheten kommer att äga rum åtminstone

inom vissa områden. I den mån investeringarna äro beroende av byggnadstillståndsgivningen

har redan nu eu sådan begränsning skett i det att under

är 1947 investeringskvoten för statliga och enskilda järnvägar, vilken ursprungligen

bestämdes till 30 miljoner kronor och senare nedsatts till 20

miljoner kronor, faktiskt blivit utnyttjad endast till omkring 9,2 miljoner.

Det kan vidare antagas att bristen på material, framför allt räls, kommer

‘2 Itihani/ till riksdagens protokoll (i sam!. Nr t).

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9.

att försena vissa andra arbeten och leveranser jämfört med de ursprungliga

planerna. Med hänsyn härtill och då återhållsamhet måste iakttagas

beträffande investeringsverksamheten under nästa budgetår anser jag den

föreslagna ramen lämpligt avvägd. Om det framdeles skulle visa sig önskvärt

att utvidga statens järnvägars investeringar för något särskilt ändamål utöver

vad jag här förutsatt, torde efter beslut av Kungl. Maj :t medel i viss

utsträckning kunna ställas till förfogande från dispositionsanslaget eller i

förekommande fall genom anvisande av ytterligare anslag å tilläggsstat.

För den händelse läget på arbetsmarknaden skulle undergå sådan förändring

att behov uppkommer att sysselsätta friställd arbetskraft, torde medel

för en ytterligare utvidgning av investeringsverksamheten kunna ställas

till förfogande från den allmänna beredskapsstaten.

Utskottet har icke något att erinra mot den ändrade anslagsteknik för tillgodoseendet

av statens järnvägars investeringsbehov som departementschefen

förordat för att möjliggöra ett smidigare utnyttjande av för olika ändamål

anvisade medel och för att åstadkomma en bättre anpassning av medelsanvisningarna

i förhållande till investeringsverksamhetens beräknade

omfattning.

Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning för budgetåret 1948/49 under

statens järnvägars fond innebära en avsevärd nedskärning av järnvägsstyrelsens

äskanden, eller från 98,4 till 78,5 miljoner kronor. Huvuddelen av

nedskärningen, omkring 12,6 miljoner kronor, belöper å investeringar under

förevarande samlingsrubrik. Utskottet får, under åberopande jämväl

av vad utskottet under punkten l:o) anfört, tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag.

Vad departementschefen förordat rörande sådan omdisponering inom

ramen för tillgängliga medel, som vid förnyad angelägenhetsprövning av

förekommande investeringsobjekt kan visa sig påkallad, har icke givit utskottet

anledning till erinran.

I anslutning till Kungl. Maj :ts förslag med avseende å elektrifieringsarbetena

får utskottet framhålla följande.

Genom beslut av 1947 års riksdag medgavs Kungl. Maj :t rätt disponera

överskott på sammanlagt omkring 3 miljoner kronor å tidigare för elektrifiering

anvisade anslag för beställning av materiel och för andra förberedande

åtgärder, sammanhängande med en fortsatt elektrifiering av statsbanenätet.

Kungl. Maj :t har den 30 juni 1947 funnit av järnvägsstyrelsen

gjord framställning om bemyndigande att taga överskottsmedlen i anspråk

icke föranleda någon åtgärd med hänsyn till vikten av att i dåvarande

läge iakttaga återhållsamhet i fråga om utläggande av industribeställningar.

Departementschefen har nu förordat, att av budgettekniska skäl överskottsmedlen

indragas och att ett anslag å 3 miljoner kronor upptages i riksstaten

för budgetåret 1948/49. Häremot har utskottet icke något att erinra.

Utskottet får emellertid i detta sammanhang framhålla betydelsen av att

föreliggande möjligheter beaktas att så snart som möjligt utnyttja anslaget

för sådana förberedelser, som äro ägnade underlätta ett återupptagande

av elektrifieringsverksamheten.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

19

Vad departementschefen i övrigt anfört i förevarande sammanhang har

icke föranlett till erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Bangårdar ..................... 500 000 kronor,

b) Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar

........................... 8 000 000 kronor,

c) Fortlöpande förstärkning av spär
överbyggnaden.

....................... 3 000 000 kronor,

d) Broar m. m..................... 500 000 kronor,

e) Husbyggnader ................... 100 000 kronor,

f) Växel- och signalsäkerhet sanläggningar

.............................. 100 000 kronor,

g) Telefonanläggningar m. m....... 400 000 kronor,

h) Anläggningar för elektrisk tågdrift 100 000 kronor,

i) Elektrifiering av linjen Varberg—

Borås—Herrljunga—Uddevalla—Strömstad

med Smedberg—Lysekil ......... 9 000 000 kronor,

j) Fortsatt elektrifiering av statsbane
nätet.

............................... 3 000 000 kronor,

k) Lokstations- och driftverkstadsan
läggningar

........................... 500 000 kronor,

l) Anläggningar vid huvudverkstäder 470 000 kronor.

16 :o) Försvarsberedskap. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16,

s. 62 och 63), vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en anslagsminskning

å sammanlagt 2 830 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Skydd för inmatningsstationer..... 120 000 kronor,

b) Omändring av slutna godsvagnar för

manskapstransport .................... 160 000 kronor.

17 :o) Rullande materiel. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 63—77) föreslagit

riksdagen att till viss i statsrådsprotokollet angiven rullande materiel för

budgetåret 1948/49 anvisa investeringsanslag å tillhopa 33 300 000 kronor. I

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz

och Bergh (I: 174) och den andra inom andra kammaren av herrar Birke

och Sveningsson (II: 265), i vilka hemställts, att riksdagen i fråga om nyanskaffning

av elektromotorvagnar samt person- och resgodsvagnar ville

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9.

anvisa följande investeringsanslag, nämligen till Nyanskaffning av elektromotorvagnar

4 300 000 kronor och till Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar

13 970 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionen I: 174.

Till rullande materiel har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt

belopp av 36 800 000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1946/47 förelåg

en sammanlagd reservation av omkring 35,6 miljoner kronor. Anledningen

till att så stora reservationer uppkommit har angivits i första hand

vara den eftersläpning i leveranserna av tidigare beställd materiel, som uppkommit

på grund av verkstadskonflikten 1945, samt produktionssvårigheter

på grund av bristande tillgång på arbetskraft och materiel. Järnvägsstyrelsen

räknar emellertid med att den beställda materielen i mycket stor omfattning

skall levereras under nästa budgetår, då medelsförbrukningen väntas

stiga till 66,2 miljoner kronor från beräknade 39,9 miljoner kronor under

innevarande budgetår.

Till ombyggnad av ånglok begäres ett anslag av 150 000 kronor,

vilket i förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår innebär

en minskning å 60 000 kronor.

För nyanskaffning av motorlok förordas viss omdisponering

av tidigare anvisade medel. Härigenom möjliggöres förskottslikvider å omkring

en miljon kronor av den totala anskaffningskostnaden, 3 miljoner

kronor, för tio motorlok.

Till nyanskaffning av elektrolok äskas 4 425 000 kronor eller

540 000 kronor mindre än för innevarande budgetår. Anslaget avses bland

annat för förskottslikvid för tjugo nya elektrolok.

Till ombyggnad av elektrolok föreslås ett anslag av 565 000

kronor, eller 335 000 kronor mindre än för innevarande budgetår.

Till nyanskaffning av elektro motorvagnar har järnvägsstyrelsen

för nästa budgetår hemställt om ett belopp av 4 860 000 kronor,

därav 560 000 kronor avse förskottslikvid för två snabbmotortåg, 2 800 000

kronor förskottslikvid för åtta elektromotortåg för förortstrafik, 1 200 000

kronor slutlikvid för sex elektromotorvagnar samt 300 000 kronor förskottslikvid

för ytterligare tre elektromotorvagnar.

Departementschefen har för sin del endast kunnat tillstyrka anslag för de

två sistnämnda ändamålen med tillsammans 1 500 000 kronor. Anvisandet

av det av järnvägsstyrelsen begärda beloppet till förskottslikvid av två

snabbmotortåg har departementschefen icke ansett sig böra tillstyrka med

hänsyn till den förskjutning som inträtt i leveranserna av tidigare beställda

snabbmotortåg. Departementschefen framhåller sålunda, att styrelsen redan

år 1945 beställde sex sådana tåg, vilka beräknades bliva levererade under

tiden mars—april i år, och att medel för erläggande av förskottslikvid för

ytterligare tre snabbmotortåg finnas anvisade. Beställning å dessa hade

emellertid ännu ej utlagts, enär man först önskade avvakta prov med de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

21

under tillverkning varande tågen om möjligt även under vinterförhållanden.

Beträffande frågan om anskaffning av åtta elektromotortåg har departementschefen

anfört följande.

Järnvägsstyrelsen har i sina petita vidare upptagit förslag om anskaffande

av åtta elektromotortåg, bestående av fem kortkopplade vagnar, vilka avses

för förortstrafiken i Stockholm och Göteborg. Förarbetena i fråga om

vagnarnas konstruktion ha, enligt vad järnvägsstyrelsen upplyst, påbörjats

och nått så långt, att underlag för en upphandling skulle kunna föreligga

färdigt hösten 1948. Leverans skulle sedermera kunna ske åren 1951—52.

Då det i nuvarande läge får anses angeläget att, där så utan större olägenhet

kan ske, förskjuta föreliggande investeringsplaner till en ur ekonomisk

synpunkt lämpligare tid, anser jag mig icke böra tillstyrka att förslag i

ämnet förelägges årets riksdag. Om järnvägsstyrelsen ånyo upptager förslaget

i sina petita hösten 1948, torde, om så skulle befinnas vara lämpligt,

beställningar kunna utläggas endast omkring ett halvt år senare än eljest

skulle varit fallet. Jag förutsätter därvid, att järnvägsstyrelsen under mellantiden

fullföljer konstruktionsarbetena så att hinder mot utläggande av

beställning icke kommer att föreligga på konstruktionssidan, därest vid en

slutlig prövning av den föreliggande frågan anskaffning skulle anses böra

verkställas.

Till nyanskaffning av rälsbussar äskas ett belopp av

4 000 000 kronor eller 1 000 000 kronor mer än för innevarande budgetår.

Anslaget erfordras för dellikvider för redan beställda rälsbussar samt till

förskottslikvider för avsedda nybeställningar av rälsbussar och släpvagnar.

Till nyanskaffning av lokomotorer begäres ett anslag å

100 000 kronor mot 850 000 kronor för innevarande budgetår.

Till nyanskaffning av person- och resgodsvagnar

har begärts ett anslag av 13 640 000 kronor, vilket innebär ökning i förhållande

till innevarande budgetår med 6 640 000 kronor.

Den av järnvägsstyrelsen för innevarande och nästa budgetår planerade

anskaffningen av person- och resgodsvagnar framgår av följande sifferuppgifter.

1947/48 1948/49

Sittvagnar, närtrafik ................................ 25 3

Sittvagnar, fjärrtrafik .............................. 61 56

Sovvagnar .......................................... 15 17

Restaurangvagnar .................................... 3 3

Resgodsvagnar ...................................... 22 23

Kostnaderna för denna nyanskaffning beräknas av styrelsen till 16 860 000

kronor, varav för budgetåret 1948/49 skulle erfordras i runt tal 5 620 000

kronor. Av den återstående kostnaden, 11 680 000 kronor, för den förra

året framlagda och av statsmakterna godkända till sammanlagt 18 680 000

kronor beräknade årsplanen beräknar styrelsen ett belopp av 8 350 000 kronor

bliva erforderligt för utbetalning under nästa budgetår. Sammanlagda

medelsbehovet under budgetåret 1948/49 har sålunda beräknats utgöra

(5 620 000 + 8 350 000) 13 970 000 kronor, om vilket belopp styrelsen hemställt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9.

I järnvägsstyrelsens program för anskaffning av tredje klass fjärrtrafiksittvagnar

ingå tio stycken vagnar av amerikansk coachtyp. Dessa vagnar avses

skola utrustas med ställbara fåtöljer, luftkonditionering och vissa andra

särskilda bekvämligheter. Antalet sittplatser i vagnarna skall enligt tillgängliga

ritningar uppgå till endast 60 mot normalt 86 i tredjeldassvagnarna

av typ C 08 d och 78 i vagnarna av typ C 08 f. För tillträde till vagnarna

skulle upptagas särskild platsavgift.

Departementschefen, som icke funnit anledning till erinran mot järnvägsstyrelsens

förslag i fråga om antalet vagnar, har anfört följande beträffande

införande av coachvagnar.

Jag finner det riktigt, att järnvägsstyrelsen i samband med uppläggandet

av sitt anskaffningsprogram för personvagnar även upptagit frågan om införande

av en ny vagntyp. Vid bedömandet av anskaffningsplanerna måste

nämligen hänsyn tagas till att vagnarna skola komma att gå i trafik under

kanske 30—40 år framåt och att de därför måste byggas med en hög standard,

som kan motsvara anspråken på komfort under lång tid framåt. Det

är emellertid givet, att ett sådant förslag måste föregås av en noggrann

ekonomisk kalkyl rörande de trafiktekniska och ekonomiska förutsättningarna

för införande av en sådan vagntyp. Jag har med anledning härav från

järnvägsstyrelsen införskaffat närmare uppgifter härom.

Av dessa framgår, att de nya vagnarna icke utan vidare kunna ersätta de

nuvarande i hela tågsätt. Ett allmänt utbyte i dagsnälltågen av de nuvarande

snälltågsvagnarna mot coachvagnar skulle nämligen medföra, att flera

vagnar måste insättas för att samma resandeutrymme skulle kunna erhållas.

Detta är emellertid av flera skäl, bl. a. lokens dragkraft, spårutrymmena

på stationerna in. m., icke möjligt. Följden skulle således bli, att man för

att tillgodose trafikens behov måste insätta ytterligare snälltåg, och detta

kan åtminstone sommartid bli fallet på praktiskt taget alla huvudlinjer.

Förutom svårigheten eller omöjligheten av att få plats i tidtabellen för dessa

tåg skulle även kostnaderna härför bliva betungande. Det kan med hänsyn

härtill ifrågasättas, huruvida coachvagnar inom överskådlig tid skola

kunna införas såsom standardvagn i vårt land.

Om man i stället tänker sig att på längre sikt genomföra en mera begränsad

anskaffning av coachvagnar samt att låta dessa vagnar framgå i

tågen jämte vanliga andra- och tredjeklassvagnar, synes detta leda till en

ytterligare differentiering av vagnklasserna. En sådan utveckling synes mig

i och för sig icke vara motiverad med hänsyn till den nuvarande skillnaden

i standard mellan andra- och tredjeklassvagnarna. Ännu föreligger icke heller

tillräckligt material för ett säkert bedömande, vilka ekonomiska verkningar

införande av en dylik vagntyp kan få på statens järnvägars driftsresultat.

Detta är beroende av bl. a. huru stora tilläggsavgifter, som komma

att uttagas för begagnande av de nya vagnarna, huru stor beläggningen

kommer att bli och i vad mån andra- eller tredjeklasspassagerare komma

att övergå till de nya vagnarna samt huvuvida statens järnvägar genom

införande av sådana vagnar kunna öka sitt trafikunderlag. Innan en noggrannare

undersökning av dessa frågor verkställts, anser jag det vara för

tidigt att nu göra en första anskaffning av den nya vagntypen.

Enligt min mening bör vid den ytterligare utredning rörande förutsättningarna

för införande av coachvagnar, vilken för närvarande pågår inom

järnvägsstyrelsen, jämväl undersökas om och i vad mån man i stället på

längre sikt kan ekonomiskt genomföra en allmän höjning av personvagnsstandarden

framför allt i fråga om sittplatsernas bekvämlighet och vagnarnas

ventilation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

23

Departementschefen har sålunda ansett det av styrelsen beråknade anslagsbehovet

till anskaffning av person- och resgodsvagnar kunna minskas

med 330 000 kronor, motsvarande en tredjedel av merkostnaden för anskaffning

av tio coachvagnar.

Till ombyggnad av person- och resgods v agnar äskas

ett anslag av 1 320 000 kronor eller 225 000 kronor mindre än för innevarande

budgetår.

Slutligen föreslås ett anslag av 7 600 000 kronor till nyanskaffning

av godsvagnar, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär

en minskning å 1 450 000 kronor. Anslaget avser anskaffande av 550 normalspåriga,

tvåaxliga godsvagnar och 25 normalspåriga matvaruvagnar.

Den totala anskaffningskostnaden för dessa vagnar har beräknats tilf

9 700 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

i vad avser anvisande av medel för ombyggnad av ånglok, ombyggnad

av elektrolok samt ombyggnad av person- och resgodsvagnar. Utskottet tillstyrker

vidare medelsanvisning i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag till nyanskaffning

av elektrolok, nyanskaffning av rälsbussar och nyanskaffning

av lokomotorer. Beträffande samtliga nu nämnda ändamål ha järnvägsstyrelsens

äskanden i full utsträckning blivit tillgodosedda.

Vad åter angår nyanskaffning av elektromotorvagnar har departementschefen

förordat en avsevärd begränsning av det av järnvägsstyrelsen förordade

programmet, i det att med avgörandet av frågan om anskaffning av

två snabbmotortåg och åtta för förortstrafiken i Stockholm och Göteborg

avsedda elektromotortåg ansetts böra tills vidare anstå. Utskottet delar departementschefens

uppfattning att beställning av de två motortågen icke

nu bör ske. I fråga om anskaffningen av de åtta elektromotortågen har i de

likalydande motionerna I: 174 och 11:265 framhållits att beskärningen av

nybyggnadsprogrammet ter sig så mycket olyckligare som tillgången på personvagnsmateriel

på grund av resandetrafikens oavbrutna kraftiga ökning

icke på långt när räcker till för att någorlunda nöjaktigt tillgodose denna

trafik under långa tider av året och att den försening av leveranserna, som

blir en följd av ett uppskjutande av beställningarna, kommer att gå ut över

den resande allmänheten. Motionärerna, som finna det angeläget att leveranserna

icke onödigt fördröjas, föreslå att erforderliga medel, 2 800 000

kronor av den till sammanlagt 8 000 000 kronor uppgående anskaffningskostnaden,

anvisas av årets riksdag i syfte att möjliggöra beställning redan

hösten 1948. Utskottet delar motionärernas åsikt om önskvärdheten av att

så snart som möjligt genomföra för persontrafikens tillgodoseende erforderliga

anskaffningsprogram. För innevarande och nästa budgetår beräknas

emellertid investeringsutgifterna för nyanskaffning av rullande materiel

bland annat på grund av eftersläpningen av tidigare beslutade anskaffningar

att uppgå till avsevärda belopp, tillhopa omkring 100 miljoner kronor mot

omkring 35 miljoner kronor för budgetåret 1946/47. Då såsom departementschefen

framhållit ett uppskjutande av ställningstagandet beträffande

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9.

nu ifrågavarande anskaffning behöver förskjuta tidpunkten för utläggande

av beställning endast omkring ett halvt år, finner utskottet sig med hänsyn

till önskvärdheten att i rådande läge såvitt möjligt begränsa investeringsutgifterna

icke kunna tillstyrka bifall till motionärernas förslag i denna del.

Kungl. Maj :ts förslag om anvisande av medel för nyanskaffning av person-

och resgods- in. fl. vagnar överensstämma med järnvägsstyrelsens förslag

i fråga om antalet vagnar, som ansetts böra beställas. Departementschefen

har emellertid icke ansett sig kunna biträda av järnvägsstyrelsen

framlagt förslag om anskaffning av tio tredjeklass fjärrtrafiksittvagnar av

amerikansk coachtyp, utan har förordat anskaffning av motsvarande antal

vagnar av nu gängse typ. Härigenom minskar behovet av medel för

nästa budgetår från av järnvägsstyrelsen äskade 13 970 000 kronor med

330 000 kronor till 13 640 000 kronor.

I förenämnda motioner 1:174 och 11:265 har hemställts, att riksdagen

måtte anvisa medel jämväl för att möjliggöra anskaffning av berörda coachvagnar.

Utskottet finner järnvägsstyrelsens strävanden att söka åstadkomma

en hög standard på vagnparken vara beaktansvärda. Utskottet delar emellertid

departementschefens betänkligheter i fråga om lämpligheten att nu

gå in för anskaffning av vagnar av denna typ. Utskottet har därvid fäst

särskilt avseende vid det förhållandet, att en mer allmän övergång till den

nya vagntypen skulle medföra att flera vagnar måste insättas för att samma

resandeutrymme skall erhållas, men att detta av olika skäl för närvarande

bedömts icke vara möjligt. En mer begränsad anskaffning av coachvagnar

åter kommer att innebära en ytterligare differentiering av vagnklasserna;

lämpligheten av en dylik differentiering synes emellertid kunna

ifrågasättas. Härtill kommer att man i nuvarande läge knappast synes utan

tvingande skäl böra förorda ett anskaffningsprogram, som ökar investeringsutgifterna

utöver vad som är oundgängligen nödvändigt. Utskottet finner

sig därför icke berett att tillstyrka motionärernas förslag om höjning av

medelsanvisningen för här avsedda ändamål.

Av det sagda framgår att utskottet icke har något att erinra mot det av

departementschefen förordade anskaffningsprogrammet för person- och resgodsvagnar.

Utskottet tillstyrker jämväl av departementschefen förordad

nyanskaffning av godsvagnar.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. jned bifall till Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret

1948/49 anvisa följande investeringsanslag, nämligen

a) Ombyggnad av ånglok........... 150 000 kronor,

b) Nyanskaffning av elektrolok ...... 4 425 000 kronor,

c) Ombyggnad av elektrolok ........ 565 000 kronor,

d) Nyanskaffning av rälsbussar...... 4 000 000 kronor,

e) Nyanskaffning av lokomotorer .... 100 000 kronor,

f) Ombyggnad av person- och resgodsvagnar

.......................... 1 320 000 kronor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

25

g) Nyanskaffning av godsvagnar .... 7 600 000 kronor;

II. med bifall till Kungl. Maj.ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 174 och II: 265, såvitt de avse förevarande

anslag, till Nyanskaffning av clektromotorvagnar för budgetåret

1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor;
III.

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 174 och II: 265, såvitt de avse förevarande

anslag, till Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar

för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag av

13 640 000 kronor.

18:o) Biltrafik. Kungl. Maj:t har (punkt 18, s. 77—79) föreslagit riksdagen

att till biltrafik för budgetåret 1948/49 anvisa vissa i statsrådsprotokollet angivna

investeringsanslag å tillhopa 9 500 000 kronor.

Under förevarande rubrik för budgetåret 1947/48 anvisade och för budgetåret

1948/49 äskade investeringsanslag fördela sig på följande sätt.

1947/48 1948/49

Nyanskaffning av bilmateriel .......... 5 725 000 4 500 000

Förvärv av billinjer........................... 2 000 000 3 000 000

Lån till svenska lastbilaktiebolaget in. m......... 1 000 000 2 000 000

Summa kronor 8 725 000 9 500 000.

Nyanskaffning av bilmateriel. För avhjälpande av den stora

bristen på vägbussar genom nyanskaffning ävensom ersättning av föråldrade

vagnar erfordras ett belopp av 8 200 000 kronor. För täckande av en del

av sagda belopp begäres för nästa budgetår 4 500 000 kronor.

Förvärv av billinjer. Behovet av att ur rationaliseringssynpunkt

förvärva enskilda bilföretag väntas ytterligare växa genom att statsbanorna

vid förstatligandet av enskilda järnvägar tillförts ett stort antal busslinjer.

Lån till Svenska lastbilaktiebolaget in. in. Bolaget överfördes

i statens järnvägars ägo i samband med statsförvärvet av Stockholm

—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolags järnvägar in. in. Bolaget

hade tidigare omhänderhaft järnvägsbolagets lastbilstrafik. Det nu begärda

anslaget är avsett för en fortsatt utveckling av bolagets verksamhet i enlighet

med hittills följda och som ändamålsenliga befunna riktlinjer.

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Nyanskaffning av bilmateriel..... 4 500 000 kronor,

b) Lån till svenska lastbilaktiebolaget

n,. ................................. 2 000 000 kronor;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till Förvärv av

billinjer anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

19:o) Statens järnvägars dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 19, s. 79) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Statens järnvägars dispositionsanslag

för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag

av 9 800 000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

-0 :o) Kraftbalansens utveckling. I statsrådsprotokollet har (punkt 20, s. 80

—94) lämnats en redogörelse för kraftbalansens utveckling.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 30 september 1947 framlagt sina

anslagsäskanden å tilläggsstat för innevarande budgetår och å riksstaten

för nästa budgetår, grundade på ett av styrelsen uppgjort investeringsprogram

av följande innehåll.

Styrelsen har funnit självklart i förevarande läge, att utbyggnaderna av

Forsmoforsen och Hölleforsen skola fullbordas så snart som möjligt liksom

även utvidgningarna i Västerås. Även igångsatta och planerade regleringsarbeten

böra bedrivas i den takt, som domstolsbehandlingen medgiver. Beträffande

Harsprångsutbyggnaden har styrelsen ingående övervägt ett uppskov

om 10 å 12 månader för samtliga maskinaggregat. Därmed skulle behovet

av investeringsmedel för innevarande och nästa budgetår nedgå med

ungefär 8 miljoner kronor för själva kraftstationen och 6 miljoner kronor

för kraftöverföringen söderut. Men resultatet av övervägandena har blivit,

att styrelsen funnit det nödvändigt att fasthålla vid sin tidigare arbetsplan,

enligt vilken det första aggregatet och överföringsledningen skola färdigställas

under hösten 1950. Det framstår nämligen som ytterst angeläget, att

den nuvarande bristsituationen häves. Uppskjutes Harsprånget, blir det enligt

styrelsen förmodligen nödvändigt att medelst förbud och restriktioner

begränsa kraftförbrukningen ej endast under vintrarna 1948/49 och 1949/50

utan även under vintern 1950/51.

För Kilforsen, som förutsatts bli utbyggd närmast efter Harsprånget, har,

framhåller styrelsen vidare, anslag hittills beviljats endast för vissa förberedelsearbeten.

Kilforsens första maskinaggregat bör emellertid med hänsyn

till vad styrelsen anfört färdigställas till hösten 1953 samt byggnadsarbetena

igångsättas i stor skala och maskinbeställningar göras redan under

budgetåret 1948/49. Visserligen har kanske icke hela den med Harsprånget

erhållna krafttillgången absorberats till hösten 1953, men även i

så fall kommer Kilforsen blott att giva ett måttligt marginaltillskott, fullt

analogt med det, som upprätthölls under tiden före det senaste världskriget.

Styrelsen meddelar, att de tidigare beräknade kostnaderna komma att

överskridas vid de pågående utbyggnaderna på grund av de stegringar i lönenivån,

som inträtt under de senaste åren. I vissa fall ha därjämte opåräknade

svårigheter uppkommit vid byggnadsarbetena.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

27

En sammanställning av de för budgetåren 1945/46—1947/48 anvisade

samt å tilläggsstat till riksstaten för sistnämnda budgetår och å riksstaten

för budgetåret 1948/49 av styrelsen äskade anslagen under statens vattenfallsverk

visar följande siffror.

1945/46

1946/47 1947/48

tusental kronor

1948/49

Kraftstationer in. m.............

27 800

54 710

35 300

+ 9 9001

37 600

Regleringsföretag ...............

3 700

7 000

3 500

7 150

Distributionsanläggningar in. in. . .

20 500

37 500

45 700

+ 15 0001

57 000

Diverse anslag..................

3 500

7 500

2 250

+ 2 2001

7 500

Summa kronor

55 500

106 710

113 850

109 250.

Statens arbetsmarknadskommission och statens industrikommission ha

avgivit utlåtanden över vattenfallsstyrelsens framställning.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot det av vattenfallsstyrelsen

framlagda investeringsprogrammet och styrelsens anslagsäskanden.

Uskottet har av den lämnade redogörelsen inhämtat att, såvitt nu kan bedömas,

vattenkrafttillgången icke beräknas kunna bringas i nivå med belastningen

förrän efter budgetåret 1949/50 i och med att Harsprångets första

aggregat kan tas i bruk. Vid sådant förhållande är det uppenbarligen av största

betydelse att nu pågående utbyggnader fullföljas i så snabb takt som förhållandena

medgiva. Kungl. Maj :ts förslag i fråga om anslag till pågående

kraftstationsbyggen m. m., regleringsföretag och distributionsanläggningar

har uppgjorts från denna utgångspunkt och innebär att vattenfallsstyrelsens

äskanden i full utsträckning tillgodosetts. Utskottet tillstyrker att de äskade

anslagen anvisas.

Kungl. Maj :t har vidare äskat medel för igångsättande i större skala under

nästa budgetår av arbetena med Kilforsens kraftstation. Arbetena ha planerats

så att stationens första aggregat skall kunna tagas i bruk hösten 1953.

Då efter avslutandet av nu pågående kraftverksbyggen en torrårsreserv vid

angivna tidpunkt beräknas föreligga på 1 000—3 000 MkWh/år kan måhända

ifrågasättas om det nya kraftverket kan anses vara behövligt redan under

år 1953. Utskottet delar emellertid departementschefens uppfattning om

lämpligheten att redan på ett tidigt stadium inordna för kraftstationen erforderliga

materielleveranser i industriens leveransprogram och att planlägga

tunnelsprängningen så att kraftverket kan färdigställas nämnda år. Därest

så sker föreligger, såsom departementschefen framhållit, möjligheter att

variera utbyggnadstakten med hänsyn till utvecklingen av kraftbalans och

arbetsmarknadsläge. Utskottet tillstyrker alltså att för Kilforsens kraftstation

äskat anslag, 8,s miljoner kronor, anvisas.

1 Äskat å tilläggsstat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 9.

I statsverkspropositionen har anmälts, att Kilforsens kraftstation avsetts

skola utbyggas för en vattenmängd av 225 kubikmeter per sekund och att

stationen skall förses med tre aggregat. Sedermera har departementschefen

under hand meddelat, att stationen numera befunnits lämpligen böra planeras

för en utbyggnadsvattenmängd av 300 kubikmeter per sekund men till en

början endast förses med två aggregat för vardera 100 kubikmeter per sekund.

Utskottet har icke något att erinra mot det sålunda reviderade programmet.

Utskottet vill i förevarande sammanhang erinra om att Kungl. Maj :t i

propositionen nr 43 föreslagit riksdagen att till utbyggnad av Västerås ångkraftstation

för nästa budgetår anvisa 2 500 000 kronor. Anslaget avses för

påbörjande av ytterligare ett maskinaggregat, det sjunde, och en ångpanna,

den fjortonde. Utskottet kommer att i särskilt utlåtande denna dag tillstyrka

medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

vad utskottet sålunda anfört.

21 ro) Kraftstationer m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 21, s. 94—99) föreslagit

riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna Kraftstationer m. m.

för budgetåret 1948/49 anvisa investeringsanslag å tillhopa 37 600 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsens investeringsprogram för kraftstationer m. m. upptar

för budgetåret 1948/49 följande företag.

Beräknad Tidigare Äskat anslag

kostnad anvisat 1948/49

tusental kronor

Kraftstation

vid Jösseforsen..........

2 700

1500

800

Ny ångpanna i Västerås ångkraftstation

5 850

3 500

500

Kraftstation

vid Forsm oforsen........

34 700

28 400

5 800

» Hölleforsen..........

48 000

30 500

3 000

>

» Harsprånget.........

79 500

29 800

+ 6 500

19 000

>

» Kilforsen............

82 000

1000

8 500

Summa kronor 37 600

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag om anvisande

av anslag för budgetåret 1948/49 till kraftstationer in. m.

Utskottet får, under hänvisning till vad utskottet under punkten 20 :o) anfört,

med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1948/49 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Kraftstation vid Jösseforsen ____ 800 000 kronor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande nr 9.

b) Ny ångpanna i Västerås ångkraft
-

station .............................. 500 000 kronor,

c) Kraftstation vid Forsmoforsen---- 5 800 000 kronor,

d) Kraftstation vid Hälleforsen...... 3 000 000 kronor,

e) Kraftstation vid Harsprånget ---- 19 000 000 kronor,

f) Kraftstation vid Kilforsen........ 8 500 000 kronor.

22:o) Regleringsföretag. Kungl. Maj:t har (punkt 22, s. 99—103) föreslagit

riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna regleringsföretag för

budgetåret 1948/49 anvisa investeringsanslag å tillhopa 7 150 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsens anslagsberäkningar för nästa budgetår till regleringsföretag

avse följande företag.

Kronor

Årsreglering av Vättern .......................

Reglering av sjöar inom Dalälvens flodområde . ..

Regleringsåtgärder i Indalsälvens flodområde.....

Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde

300 000

200 000

650 000

6 000 000

Summa kronor 7 150 000.

Reträffande frågan om reglering av sjöar inom Dalälvens flodområde framhåller

vattenfallsstyrelsen bland annat följande.

Dalälvens regleringsföretag planerar en ytterligare reglering av Siljan,

innebärande tidvis större avsänkning än för närvarande. Kraftvinsten för

styrelsens del beräknas till cirka 12 MkWh/år och kostnaden, som dock

är beroende av vattendomstolens ställningstagande, till 970 000 kronor. Kostnaden

är måttlig i förhållande till den vunna kraftmängden. I den för

Älvkarleby kraftstation beräknade kapitalinsatsen 800 000 kronor skall Stora

Kopparbergs bergslags aktiebolag deltaga med cirka 14 procent. För tiden

intill den 1 juli 1949 kan förutses, att ungefär 200 000 kronor behöva utbetalas.

För budgetåret 1948/49 erfordras sålunda enligt styrelsen ett anslag av

200 000 kronor, varjämte erfordras riksdagens medgivande för styrelsen att

deltaga i Siljans utvidgade reglering.

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet får, under hänvisning till vad utskottet under punkten 20:o)

anfört, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

I) för budgetåret 1948/49 anvisa följande investeringsan
-

slag, nämligen

a) Årsreglering av Vättern .......... 300 000 kronor,

b) Reglering av sjöar inom Dalälvens

flodområde .......................... 200 000 kronor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

c) Regleringsåtgärder i Indalsälvens

flodområde .......................... 650 000 kronor,

d) Regleringsåtgärder i Ångermanälvens

flodområde ...................... 6 000 000 kronor;

II) medgiva vattenfallsstyrelsen att deltaga i Siljans utvidgade

reglering och korttidsregleringarna i Indalsälven.

23 :o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid

statens kraftverk. Kungl. Maj :t har (punkt 23, s. 103—105) föreslagit riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag

av 57 000 000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har å gällande riksstat uppförts ett anslag av

45 700 000 kronor, varjämte innevarande års riksdag å tilläggsstat anvisat

ett anslag av 15 000 000 kronor.

För budgetåret 1948/49 beräknar vattenfallsstyrelsen ett anslagsbehov av

°7 000 0°0 kronor. Beloppet är högt jämfört med motsvarande anslag för

budgetåret 1946/47 men understiger något summan av det för budgetåret

1947/48 anvisade anslaget och det på tilläggsstat till riksstaten för samma

budgetår begärda beloppet. Väsentligaste delen av det nya anslagsbehovet,

nämligen cirka 27 000 000 kronor, avser 380 kV överföringen från Harsprånget

söderut jämte därtill hörande transformatorstationer. För de

200 kV stamlinjer, vilka styrelsen skall bygga för andra företags räkning,

ingår denna gång icke mer än 3 400 000 kronor, varvid dock är att beakta,

att för transitering av kraft för kommunala och enskilda företag jämväl

380 kV överföringen mellan Midskog och Hallsberg kommer att tagas i anspråk.

För järnvägselektrifiering förutses nu inga nya anläggningar, men

anordningarna för matning av omformarstationen i Forsmotrakten bli av

större omfattning än som förutsatts hösten 1945, därför att stationen icke

som ursprungligen avsågs blir placerad intill kraftstationen utan på något

avstånd från denna. I övrigt vållas det stora anslagsbehovet av nödvändigheten

att förstärka stamlinje- och primärsystemen, särskilt mellan Porjus

och Norrbottens kustland, i Uppland och för krafttillförsel norrifrån till

Trollhätte kraftverks nät, samt av betydande förstärknings- och utvidgningsbehov

även inom bygde- och ortsnäten.

Styrelsen framhåller härefter att endast sådana åtgärder medtagits, som

äro ofrånkomliga, därest styrelsen skall bli i stånd att fylla uppgiften att

inom styrelsens intresseområde tillgodose alla uppkommande legitima kraftbehov.

De begärda anslagsbeloppen innebära betydande nedskärningar i

jämförelse med de först från kraftverken framkomna förslagen.

Till anslagsbehovets uppgång bidrager de förlängda leveranstiderna för

transformatorer och apparater, vilka medföra, att beställningarna och därmed

även de första dellikviderna måste komma tidigare än under mera

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

31

normala förhållanden. Samma omständighet föranleder, att planeringen av

utvidgningar och förstärkningar måste ske flera år i förväg.

Departementschefen har biträtt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag och under hänvisning

jämväl till vad under punkten 20:o) anförts hemställa,

att riksdagen må till Distributionsanlåggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret

1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 57 000 000

kronor.

24:o) Diverse anslag. Kungl. Maj:t har (punkt 24, s. 105—109) föreslagit

riksdagen att dels för budgetåret 1948/49 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen till Inköp av vattenfall och fastigheter 500 000 kronor och såsom

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag 2 000 000 kronor, dels ock

bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande av ytterligare

rörelsekapital åt statens vattenfallsverk tillhandahålla en från 10 000 000 till

25 000 0000 kronor ökad rörlig kredit.

Inköp av vattenfall och fastigheter. Det för nästa budgetår

begärda anslaget innebär höjning med 250 000 kronor. Vattenfallsstyrelsen

har framhållit att ytterligare inköp av relativt betydande omfattning är att

förutse för de närmaste åren.

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag. För innevarande

budgetår har anslaget uppförts med 1 000 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har meddelat, att den vid avgivande av styrelsens

petita odisponerade delen av anslaget uppgick till 6 081 500 kronor. Styrelsen

anser ett anslagstillskott av 2 000 000 kronor för budgetåret 1948/49

önskvärt.

Rörelsekredit. Genom beslut den 22 juni 1944 har Kungl. Maj :t bemyndigat

vattenfallsstyrelsen att för beredande av rörelsekapital åt statens

vattenfallsverk mot gäldande av ränta begagna en rörlig kredit i riksgäldskontoret

av 10 000 000 kronor. Krediten är avsedd bl. a. för finansiering av

tillfälliga ökningar av inventarie- och materialvärdena i den mån icke andra

rörelsemedel finnas tillgängliga.

I samband med kapitalbudgetens omläggning den 1 juli 1944 fick vattenfallsstyrelsen

behålla likvida förnyelsefondsmedel till ett belopp av drygt

26 miljoner kronor.

Den 31 augusti 1947 uppgick inventarie- och materialvärdet till omkring

38,7 miljoner. För finansiering härav har vattenfallsstyrelsen måst taga i

anspråk, förutom likvida medel, hela rörelsekrediten samt innehållna överskottsmedel.

Vattenfallsstyrelsen, som förutser ytterligare ökningar av inventarie- och

materialposterna, har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår funnit

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 9.

lämpligast att rörelsekrediten hos riksgäldskontoret ökas till 25 000 000

kronor.

Fullmäktige i riksgäldskontoret och riksräkenskapsverket hava avgivit utlåtanden

över vattenfallsstyrelsens framställningar angående utvidgad rörelsekredit.

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens under denna

punkt omförmälda förslag. Departementschefen har dock förutsatt att krediten

skall komma att tagas i anspråk endast då så är oundgängligen nödvändigt.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

I) för budgetåret 1948/49 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

a) Inköp av vattenfall och fastigheter .. 500 000 kronor,

b) Statens vattenfallsverks dispositions
anslag

.............................. 2 000 000 kronor;

II) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande

av ytterligare rörelsekapital åt statens vattenfallsverk

tillhandahålla en från 10 000 000 till 25 000 000 kronor

ökad rörlig kredit.

Stockholm den 27 februari 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström,

Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Heiding,

von Heland, Sundelin, Johan Eric Ericson, Hesselbom och Lundgren; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Ward, Malmborg i Skövde, Bergström, Falla, Andersson i Malmö, Rubbestad,

Mårtensson, Wallentheim, Staxäng och Åkerström.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

33

Reservationer:

vid punkten 17:o) (Rullande materiel)

1) av herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Mannerskantz, Hesselbom,

Lundgren, Eriksson i Stockholm, Ward och Staxäng, vilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1: 174 och II: 265 i vad

dessa avse höjning av anslaget till nyanskaffning av person- och resgodsvagnar

med 330 000 kronor för anskaffning av coachvagnar och att därför

dels den del i utskottets yttrande å s. 24, som börjar med »I förenämnda»

och slutar med »av godsvagnar», bort hava följande lydelse:

»I förenämnda motioner I: 174 och II: 265 har hemställts att riksdagen

måtte anvisa medel jämväl för möjliggörande av anskaffning av berörda

coachvagnar.

Den av järnvägsstyrelsen anförda motiveringen för anskaffning av coachvagnar

— att den tilltagande konkurrensen från andra trafikmedel och det

alltmer stigande antalet utländska turister gör det angeläget att kunna bjuda

de resande i våra förnämsta dagsnälltåg en verkligt påtaglig ökning av

komforten — kan enligt utskottets mening icke rimligen tolkas så att här

skulle vara fråga om att eftersträva ett allmänt utbyte av de nuvarande

snälltågsvagnarna mot coachvagnar. Enligt vad utskottet erfarit från representanter

för järnvägsstyrelsen torde den nya vagntypen över huvud taget

ej vara lämplig som enhetstyp med hänsyn såväl till att de förmå avlasta

endast en mindre del av trafiken som till att de bereda mer begränsade möjligheter

att anordna slutna kupéer, barnkupéer osv. Vad det här gäller är

i själva verket att införa en vagntyp, varav ett mer begränsat behov bedömts

föreligga. Såvitt utskottet kan finna måste järnvägsstyrelsens förslag

om anskaffning av ett mindre antal av här avsedda vagntyp betraktas såsom

ett lovvärt försök att hålla vagnmaterielen i nivå med den tekniska utvecklingen,

sådan denna framträtt utom landet, och att hävda de statliga

järnvägarna i konkurrensen med andra trafikmedel. Utskottet delar motionärernas

uppfattning att det måste vara principiellt oriktigt att järnvägsstyrelsen,

ledningen för landets största affärsföretag, förhindras vidtaga sådana

moderniseringar som styrelsen funnit ändamålsenliga och ur trafikanternas

synpunkt önskvärda. Järnvägsstyrelsens bedömanden av här avsedd

art böra enligt utskottets mening uppenbarligen vinna beaktande.

Utskottet vill icke bortse från angelägenheten att i nuvarande läge i möjligaste

mån begränsa investeringsutgifterna. Den av järnvägsstyrelsen föreslagna

anskaffningen kommer emellertid att öka investeringsutgifterna för

rullande materiel för nästa budgetår med ett i förhållande till dessas totala

omfattning — omkring 60 miljoner kronor — relativt obetydligt belopp,

eller med 330 000 kronor (omkring 0,5 procent) motsvarande en tredjedel

av merkostnaden för anskaffning av 10 coachvagnar.

3 Bilianq till riksdagens protokoll 1948. G samt. Nr 9.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet får sålunda för sin del föreslå, att i anslaget till nyanskaffning

av person- och resgodsvagnar inräknas medel för möjliggörande av anskaffning

av coachvagnar och att anslaget med hänsyn härtill uppföres å

riksstaten med ett till 13 970 000 kronor förhöjt belopp.

Kungl. Maj :ts förslag i fråga om anskaffning av godsvagnar har icke föranlett

till erinran från utskottets sida.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort hava följande lydelse:

»III. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag, samt med bifall

till motionerna I: 174 och II: 265, såvitt de avse förevarande

anslag, till Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar

för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag

av 13 970 000 kronor.»

2) av herr von Heland;

vid punkten 18:o) (Biltrafik)

1) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, Lundgren, Svensson

i Grönvik, Falla och Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort föreslå en

minskning av anslaget till förvärv av billinjer med 1 000 000 kronor och

att därför

dels utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Utskottet har bemärkt, att den 30 juni 1947 förefintliga reservationer

under anslaget till förvärv av billinjer uppgingo till 700 000 kronor. Till

förfogande under budgetåret 1947/48 stå således 2 675 000 kronor. Enligt

utskottet synes en begränsning av anslaget för budgetåret 1948/49 med

1 000 000 kronor till samma belopp som för innevarande budgetår, eller

2 000 000 kronor, kunna förordas. Utskottet får därför föreslå, att anslaget

för sistnämnda budgetår anvisas med allenast 2 000 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag i vad avser anslagen till nyanskaffning av bilmateriel

och till lån till svenska lastbilaktiebolaget m. m. har icke givit utskottet

anledning till erinran.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort hava följande lydelse:

»II. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till Förvärv av

billinjer anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.»

2) av herr von Heland.

487268. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:104 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens affärsverksfonder, statens järnvägar, gjorda framställning angående a1 i texten
  2. Rskr. 1948:68 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens affärsverksf onder gjorda framställningar om anslag för budgetåret a1 i texten