Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående organisation och finansiering av svensk reguljär luftfart m. m.

1948-04-29 · 10 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1948:94, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående organisation och finansiering av svensk reguljär luftfart m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 94.

1

Nr 94.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

organisation och finansiering av svensk reguljär luftfart

m. m.

(4:e avd.)

I propositionen nr 176 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 5 mars

1948, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att med av departementschefen

förordade ändringar godkänna vid statsrådsprotokollet fogat

förslag till avtal mellan Aktiebolaget Aerotransport och Svensk interkontinental

lufttrafik aktiebolag om sammanförande av den svenska reguljära

luftfarten i ett företag samt att med sistnämnda bolag träffa avtal i ämnet

i enlighet med vad departementschefen förordat, att till Teckning av aktier

i Aktiebolaget Aerotransport å kapitalbudgeten under fonden för statens

aktier för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000

kronor, samt att besluta, att lån ur luftfartslånefonden må under i statsrådsprotokollet

angivna villkor beviljas för inköp av flygplan, motorer m. in.

Sammanförande av den svenska reguljära luftfarten i ett företag.

Den svenska reguljära luftfartens nuvarande organisation. Aktiebolaget

Aerotransport (ABA) bildades i juni 1924 med ändamål att bedriva lufttrafikrörelse

dels inom Sverige och dels mellan Sverige och utlandet. Bolagets

aktiekapital uppgår för närvarande till ett belopp av 25 000 000 kronor, vilket

till 99,08 % innehaves av staten och till 0,92 % av enskilda intressenter.

Sistnämnda procenttal motsvarar ett nominellt belopp av 230 000 kronor.

Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA) bildades i februari

1943 av enskilda intressenter. Aktiekapitalet utgör 24 000 000 kronor.

Den 22 februari 1943 ingicks mellan ABA och SILA ett samarbetsavta

1. Avtalet, vilket trädde i kraft den 1 april 1943 med giltighet till och

med den 31 mars 1948, har av ABA uppsagts våren 1947 till upphörande

den 31 mars 1948. överenskommelse har emellertid träffats om viss provisorisk

förlängning av samarbetsavtalet.

Enligt avtalet skall ABA i princip driva europeisk flygtrafik, medan SILA

skall driva interkontinental trafik. ABA skall dock för SlLA:s räkning bl. a.

omhänderhava den interkontinentala trafik SILA önskar bedriva. Beträffande

det närmare innehållet i avtalet får utskottet hänvisa till propositionen

s. 3 och 4.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr 94—95.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•2

Statsutskottets utlåtande m 94.

1947 års luftfartsutrednings förslag. Redan på ett tidigt stadium framfördes

kritik mot formerna för organisation och finansiering av den svenska

reguljära luftfarten bl. a. från luftfartsstyrelsens sida. Styrelsen uttalade

sig därför till förmån för en sammanslagning av AB A och SILA. 1946 års

riksdag ifrågasatte ändamålsenligheten av rådande uppdelning och fann för

sin del angeläget att frågan om en sammanslagning ägnades fortsatt uppmärksamhet.

I anledning av dessa uttalanden och sedermera ytterligare vunna erfarenheter

tillsattes särskilda sakkunniga för att biträda med utredning rörande

sättet för organisation och finansiering av den svenska reguljära luftfarten.

De sakkunniga, som antogo namnet 1947 års luftfartsutredning, ha i sitt

den 28 november 1947 avgivna betänkande funnit ett frivilligt samgående

mellan ABA och SILA medföra den bästa lösningen av det svenska trafikflygets

organisations- och finansieringsproblem.

Utredningen har efter förhandlingar med de båda bolagen uppgjort förslag

till avtal mellan bolagen samt mellan svenska staten och SILA

ävensom förslag till bolagsordning för ett genom samgående

bildat aktiebolag för drivande av reguljär luftfart. Förslagen ha jämte tillhörande

särskild motivering underställts ABA och SILA. Vid förhandlingar

mellan utredningen samt representanter för bolagen ha de sistnämnda

förklarat sig kunna med förbehåll om vissa mindre jämkningar godtaga de

framlagda förslagen. I förslagen jämte motivering ha vidtagits de ändringar

och tillägg, som föranletts av de framställda önskemålen och om vilka

enighet kunnat vinnas under de förda förhandlingarna.

Förslagen, vilka såsom bilagor fogats vid propositionen, innehålla i huvudsak

följande.

Den av ABA och SILA bedrivna rörelsen skall sammanföras till ett företag.

Det nya företaget, som skall övertaga ABA:s firma, föreslås få formen

av ett aktiebolag med ett aktiekapital av 60 miljoner kronor, varav staten

och enskilda intressenter skola äga hälften vardera. Eventuellt ytterligare

erforderligt kapital, enligt utredningen begränsat till 40 miljoner kronor,

föreslås anskaffat genom lån mot förlagsbevis. Aktierna skola utgivas i två

lika stora serier, serie A och serie B. Aktier av serie A skola innehavas

av staten och aktier av serie B av enskilda. Vid bildandet av det nya företaget

skola ABA och SILA efter opartisk värdering tillskjuta samtliga sina

tillgångar mot likvid i aktier. Sedan ABA respektive SILA som likvid för

tillskott av sina tillgångar erhållit däremot svarande antal aktier i det nya

företaget, skall staten till pari teckna det ytterligare antal aktier av serie

A, som erfordras för uppnående av ett sammanlagt nominellt belopp inom

serien av 30 miljoner kronor. SILA har samma förpiktelse beträffande aktier

av serie B, dock har staten beretts möjlighet att få det nuvarande enskilda

aktieinnehavet i ABA utbytt mot B-aktier i det nya företaget. Det

nya bolaget skall övertaga ansvaret för ABA:s och SILA:s samtliga förpliktelser,

varjämte ABA och SILA förbinda sig att medverka till att bolagens

koncessioner och rättigheter överföras på det nya bolaget. Om det ur

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 94.

3

bolagsteknisk synpunkt befinnes fördelaktigare, skall sammanslagningen

ske i den form, att AB A övertager SILA:s tillgångar mot likvid av nyemitterade

aktier i ABA.

Upplösning av den ekonomiska gemenskapen skall kunna påkallas såväl

från statens som de enskilda intressenternas sida samt ske genom statens

inlösen av de enskildas aktier. Inlösen må icke från någondera sidan

påfordras förrän efter tre års förlopp.

Såvitt gäller utövandet av beslutanderätten å bolagsstämman för statens

aktieinnehav i det nya bolaget föreslår utredningen, att densamma fördelas

å tjugo enskilda personer, utsedda av Kungl. Maj :t. Av dessa böra tio anses

företräda riksdagens intresse av att kunna följa verksamheten. Då utseende

direkt genom riksdagen av dessa representanter icke torde låta sig

göra, förordar utredningen att åt lämpligt riksdagens organ uppdrages att

avgiva förslag å lämpliga personer. Förslagsvis kunna härvid fem aktieinnehavare

utses på förslag av riksgäldsfullmäktige och fem på förslag av

riksbanksfullmäktige.

Antalet revisorer och revisorssuppleanter i bolaget har angivits till vardera

fyra, utsedda till halva antalet från vardera aktieägarsidan. Såvitt gäller

de revisorer och suppleanter, vilka skola utses av A-aktieägarna, förutsätter

utredningen härvid, att en revisor jämte suppleant kommer att utses

enligt de aktieägares önskan, som föreslagits av riksgälds- och riksbanksfullmäktige.

Därvid anses krav på auktorisation icke böra uppställas.

Utredningen har framhållit, att vissa anslag av statsmedel

böra anvisas i samband med en sammanslagning av ABA och SILA enligt

av utredningen förordade riktlinjer. Enligt förslaget skulle aktiekapitalet

i det sammanslagna företaget uppgå till 60 miljoner kronor, varav hälften

skulle belöpa å den statliga aktieserien A. Anslagsbehovet för nyteckning

av A-aktier kommer att bliva beroende av den förutsatta värderingen av

ABA :s rörelse. Bolagets aktiekapital utgör för närvarande 25 000 000 kronor.

Då utredningen saknar bestämda hållpunkter för bedömande av i vad

mån värderingen kommer att avvika från nämnda belopp och tillika värderingsnämndens

prövning icke hör föregripas, föreslår utredningen att för

ändamålet beräknas ett anslag av (30 000 000—25 000 000) 5 000 000 kronor

att ianspråktagas i den utsträckning så erfordras för nyteckningen. Då sammanslagningen

beräknas bliva genomförd under budgetåret 1948/49 gäller

anslagsbehovet nämnda budgetår.

I samband med sammanslagningen av ABA och SILA uppkomma kostnader

för aktiestämpel. Utredningen anför härom bl. a. följande.

Med hänsyn till att fråga är om en på statligt initiativ åvägabringad organisationsåtgärd,

som påkallas för erhållande av den ur allmän synpunkt

bästa arbetsformen för svenskt trafikflyg, anser emellertid utredningen, att

det nya bolaget icke bör belastas med ifrågavarande kostnader. För de enskilda

intressenterna i SILA, vilka redan eu gång haft att vidkännas kostnader

av förevarande slag, torde det kunna synas oskäligt att de ånyo skola

deltaga i stämpelkostnader av den anledningen att de funnit sig böra ingå

på ett samarbete med staten på luftfartens område. För den händelse stäm
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 94.

pelfrihet icke kan medgivas, föreslår utredningen, att förutnämnda för statens

nyteckning av aktier avsedda anslag får ianspråktagas jämväl för samtliga

på grund av ABA:s och SILArs sammanslagning uppkommande kostnader

för aktiestämpel.

Yttranden. Över betänkandet i dess helhet ha yttranden avgivits av fullmäktige

i riksgäldskontoret, fullmäktige i riksbanken, luftfartsstyrelsen,

statskontoret, riksräkenskapsverket, statens sakrevision, kommerskollegium,

ABA och SILA. Vidare har generalpoststyrelsen yttrat sig i förutnämnda

stämpelfråga, varjämte patent- och registreringsverket uttalat sig

rörande den föreslagna bolagsordningen för det nya företaget.

Samtliga remissmyndigheter ha tillstyrkt eller i huvudsak icke haft något

att erinra mot de av luftfartsutredningen framlagda förslagen. ABA:s

och SILA:s styrelser ha under förutsättning av vederbörande bolagsstämmas

godkännande lämnat förslagen utan erinran.

Departementschefen har för egen del tillstyrkt, att en sammanslagning av

ABA och SILA kommer till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med vad

luftfartsutredningen härutinnan förordat. På vissa punkter har departementschefen

dock ansett sig böra föreslå jämkningar i utredningens förslag,

föranledande en del ändringar i de ifrågavarande förslagen till avtal

och bolagsordning.

Beträffande formerna för den statliga representationen

i det nya bolaget har departementschefen anfört följande.

Beträffande formerna för den statliga representationen i det nya bolaget

har utredningen föreslagit, att beslutanderätten å bolagsstämma för statens

aktieinnehav skall fördelas å tjugo enskilda personer, utsedda av

Kungl. Maj :t, samt att av dessa tio personer skola företräda riksdagens

intresse av att kunna följa verksamheten. Fullmäktige i riksbanken och

i riksgäldskontoret ha förklarat sig beredda att medverka vid tillsättandet

av nämnda tio personer. Statskontoret har ansett, att statens rösträtt å

bolagsstämma utan olägenhet bör kunna utövas av ett enda av Kungl. Maj :t

därtill befullmäktigat ombud. Med hänsyn till i detta fall föreliggande särskilda

omständigheter har jag ej funnit anledning till erinran mot att den

statliga representationen å bolagsstämman utformas på sätt utredningen

föreslagit. Det må här anmärkas, att en anordning sådan som den föreslagna

icke tidigare torde ha prövats i företag, vari staten är delägare. Det

är därför tänkbart, att jämkningar i utredningens förslag kunna visa sig

påkallade. Denna organisationsfråga torde få upptagas till förnyad prövning,

om erfarenheterna skulle föranleda därtill.

Beträffande det nya företagets aktiekapital och finansiering

har departementschefen anfört följande.

Luftfartsutredningen har utgått från att ABA och SILA vid sammanslagningen

skola tillskjuta sina tillgångar till det nya företaget och att detta

skall övertaga bolagens förpliktelser. Det nya företagets aktiekapital skall

enligt utredningens" förslag utgöra 60 miljoner kronor eller 11 miljoner

kronor mera än ABA:s och SILA:s sammanlagda aktiekapital. Mot storleken

av detta belopp har jag icke något att erinra. Det är emellertid tänkbart,

att aktiekapitalet till en början skall kunna sättas något lägre än 60

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 94.

5

miljoner kronor, därest ett utvidgat samarbete inom SAS kommer till ständ.

Vid samråd under hand med ledningarna för bolagen bar jag inhämtat,

att aktiekapitalet dock icke torde kunna sättas lägre än 50 miljoner kronor.

Då aktiekapitalets storlek inom angivna gränser icke för närvarande

kan angivas, torde de i avtalsförslagens första paragrafer angivna beloppen

få i det blivande avtalet slutligt bestämmas efter ytterligare överläggningar

mellan bolagen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att godkänna avtalen

i dessa delar med de ändringar varom enighet kan vinnas.

Ytterligare finansiering bör enligt utredningen ske genom upplåning mot

förlagsbevis. Upplåningen i denna form skulle tills vidare begränsas till

40 miljoner kronor. I detta belopp ha, enligt vad jag inhämtat, ej inräknats

bolagens nuvarande inteckningslån, lån ur lultfartslånefonden och

andra skulder, vilka skola övertagas av det nya företaget. Maximiramen

för bolagets upplåning skulle sålunda tills vidare utgöra beloppet av de

vid sammanslagningen övertagna skulderna ökade med 40 miljoner kronor.

Luftfartsutredningens förslag i denna del synes ägnat att giva det nya

företaget ett tillräckligt mått av handlingsfrihet under den närmaste framtiden.

Förslaget innebär, att statsmakternas direkta beslutanderätt över

finansieringen av den inrikes och europeiska reguljära lufttrafiken delegeras

till det nya företagets organ inom den förut angivna finansiella ramen.

Härvid är att märka, att inom denna ram utrymme skall finnas jämväl

för finansiering av den interkontinentala trafiken, vilken hittills legat utanför

statsmakternas direkta inflytande. Med hänsyn till de särskilda förhållanden,

som föreligga i detta fall, anser jag mig böra tillstyrka en lösning

av finansieringsfrågan i enlighet med utredningens förslag. Jag vill

därvid framhålla, att enligt bolagsordningens 9 § bolagsstämman skall utse

fyra revisorer och fyra revisorssuppleanter, av vilka två revisorer och två

suppleanter skola utses av statens representanter på bolagsstämman. Luftfartsutredningen

har förutsatt, att en revisor och en suppleant komma att

utses enligt de aktieägares önskan, som föreslagits av riksgälds- och riksbanksfullmäktige.

Vid bifall till detta förslag, vilket jag för egen del biträder,

erhålla riksdagens nämnda organ möjlighet att skapa erforderlig kontroll

över bolaget.

Statens sakrevision har i sitt utlåtande upptagit frågan, i vilken omfattning

och på vilket sätt rörlig kredit bör ställas till det nya företagets förfogande

inom det för bolagets upplåning bestämda maximibeloppet. För

närvarande torde ABA anskaffa erforderlig rörlig kredit genom växellån,

medan upplåning på något längre sikt regelmässigt sker från luftfartslånefonden

eller å inteckningslånemarknaden. Samtliga dessa låneformer samt

upplåning mot förlagsbevis böra även kunna anlitas av det nya företaget.

Detta bör erhålla frihet att självt bestämma, i vilka former upplåningen

skall ske. Det är därvid av vikt att företaget har möjlighet att välja mellan

upplåning genom statliga och statskontrollerade institutioner eller upplåning

genom privata kreditinstitut. Emellertid är det givetvis angeläget att

omfattningen olika låneformer emellan lämpligt avväges.

I fråga om grun d e r n a f ö r en eventuell u p p 1 ö s n i n g a v

den e k o n o in i s k a ge in enskapen mellan stal e n o c h de

enskilda intressenter n a i det n y a bolaget har departementschefen

gjort följande uttalande.

Riksbanksfullmäktige ha påtalat, att olika värderingsgrunder föreslagits,

då ABArs och SILA:s tillgångar skola övertagas av det nya bolaget och då

inlösen av B-aktier i det nya bolaget skall äga rum på begäran av staten.

Fullmäktige befara, alt bestämmelserna angående värderingen av B-aktier
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 94.

na kunna medföra att staten i händelse av inlösen nödgas erlägga ett alltför

högt pris för aktierna. Statskontoret har för sin del påpekat, att svårigheter

kunna uppkomma att nå enighet mellan A- och B-aktieägargrupperna

i fråga om fastställelse av balansräkningen för det nya bolaget samt den

därmed intimt sammanhängande avskrivningspolitiken.

Härtill må framhållas, att balansräkningen uppenbarligen är en mycket

otillfredsställande grund för fastställande av aktiernas verkliga värde. Vid

förändringar i penningvärdet kunna balansvärdena bli för höga eller för

låga beroende på om penningvärdet förbättras eller försämras efter värderingstillfället.

Balansvärdena kunna också påverkas av bolagsledningen allteftersom

denna driver en mer eller mindre utpräglad konsolideringspolitik.

Under sådana omständigheter skulle frågan om balansräkningens fastställande

kunna föranleda irritation i förhållandet mellan intressenterna. Jag

anser det därför ur saklig synpunkt riktigast, att en eventuell inlösen av

B-aktierna i det nya företaget baseras enbart på en opartisk värdering.

Detta är även önskvärt för att samarbetet mellan intressenterna i det

nya företaget icke skall behöva störas av verksamheten ovidkommande

hänsyn. Vid överläggningar med representanter för SILA har jag erfarit,

att förutsättningar för en jämkning av utredningens förslag i enlighet härmed

föreligga. Vid dessa överläggningar har även frågan om en förlängning

av den tid inom vilken inlösen av aktierna icke må påfordras varit under

övervägande. Det har därvid framgått, att tidsfristen med fördel bör kunna

förlängas till fem år. Jag tillstyrker därför en sådan förlängning.

Beträffande frågan om upprätthållande av trafik å icke

bärkraftiga linjer har departementschefen anfört följande.

I direktiven för luftfartsutredningen har framhållits, att det ur allmänna

synpunkter kan vara önskvärt att upprätthålla trafik även å linjer, vilka

tagna för sig icke äro ekonomiskt motiverade, samt att en statlig ledning

torde ha lättare att skänka beaktande åt sådana önskemål än en enskild.

Genom det inflytande det allmänna erhåller i det nya företaget, får staten

möjlighet att i framtiden — liksom hittills — göra sådana synpunkter gällande

beträffande den inrikes lufttrafiken. Det är emellertid tydligt, att ett

trafikföretag med bibehållande av en affärsmässig uppläggning av sin verksamhet

icke annat än i begränsad omfattning kan under längre tid driva

sådan trafik. Luftfartsutredningen har för sin del uttalat, att statsmakterna

böra äga möjlighet att påfordra upprättandet av inrikes flygförbindelser som

icke äro ekonomiskt bärkraftiga men att det också bör vara det allmännas

sak att svara för underskott som uppkomma å sådana linjer. Storleken av

de subventioner, som i framtiden kunna bli erforderliga för sådana ändamål,

är beroende av den civila markorganisationens utbyggnad och de anspråk

som komma att ställas på trafikens omfattning.

Vid bedömandet av frågor om subventionering av inrikeslinjer måste givetvis

beaktas, att nya flyglinjer regelmässigt bruka vara förlustbringande

under en första uppbyggnadsperiod och att det likväl kan på något längre

sikt vara affärsmässigt motiverat att upptaga sådan trafik. Det kan vidare

bli föremål för tvekan huru underskottet å en flyglinje skall beräknas. I

viss mån måste nämligen kostnaderna för inrikestrafiken delvis betraktas

som förberedelsekostnad för utlandstrafiken. Jag utgår emellertid ifrån att

dessa spörsmål skola komma att lösas i samförstånd inom styrelsen för det

nya företaget. Frågan om koncessionsvillkorens närmare utformning torde

framdeles, sedan ledningen för det nya bolaget tagit ståndpunkt till berörda

spörsmål, få anmälas för Kungl. Maj:t. För nästa budgetår erfordras enligt

utredningen icke något särskilt anslag för subventionering av inrikeslinjer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 94.

7

Departementschefen har förordat, att för nyteckning av aktier i det nya

företaget anvisas ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor. Departementschefen

förordar att med hänsyn till omständigheterna i förevarande fall medel

till täckande av kostnaderna för aktiestämpel inräknas i anslaget till

aktieteckningen.

Nya bestämmelser angående lån ur luftfartslånefonden.

Luftfartslånefonden tillkom genom beslut av 1925 års riksdag. Fonden

förvaltas av statskontoret. Villkoren för erhållande av lån ur denna fond

finnas återgivna i kungörelsen den 16 december 1927 (nr 490) angående

allmänna villkor och bestämmelser för lån ur luftfartslånefonden (ändr.

607/1937).

Luftfartsstyrelsens förslag. På Kungl. Maj :ts uppdrag har luftfartsstyrelsen,

efter samråd med statskontoret, riksräkenskapsverket, kommerskollegium,

ABA och SILA, framlagt förslag till nya bestämmelser i ämnet. Förslaget

innebär i huvudsak följande.

Enligt nyssnämnda kungörelse må lån ur luftsfartslånefonden beviljas

dels för inköp av flygplan och motorer, vilka emellertid — därest Kungl.

Maj:t ej annorlunda förordnar — endast få användas för trafik å av Kungl.

Maj :t fastställda linjer för regelbunden luftfart, och dels för anordnande

av flygplats eller anskaffande av för sådan plats nödig utrustning; i sistnämnda

fall må lån beviljas intill 2/3 av den beräknade anläggningskostnaden.

Luftfartsstyrelsen föreslår, att bestämmelserna ändras så, att lån kunna

beviljas för inköp av flygplan i yrkesmässig luftfart i allmänhet samt

av tillbehör och andra reservdelar. Därjämte har styrelsen ansett, att lån må

kunna beviljas till anordnande av flygplats, varvid styrelsen närmast avsett

lån till uppförande av byggnader och hangarer, och anskaffande av utrustning

med belopp, som överstiger 2/= av anläggningskostnaden. Styrelsen har

förutsatt, att Kungl. Maj :t skall kunna bestämma lånebeloppets storlek med

hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet.

Departementschefen har tillstyrkt luftfartsstyrelsens förslag samt förordat,

att Kungl. Maj :ts beslutanderätt skall kunna i den utsträckning

Kungl. Maj :t må finna lämpligt delegeras till underordnad myndighet. De

nya bestämmelserna böra enligt departementschefen träda i kraft den 1 juli

1948, dock att beträffande före nämnda dag beviljade lån bestämmelserna i

nu gällande kungörelse skola gälla.

Utskottet.

Frågan om en samordning av de inom den reguljära svenska luftfarten

verksamma företagen uppmärksammades redan i samband med förslag till

1945 års riksdag angående ökning av ABA:s aktiekapital. Riksdagen uttalade

i detta sammanhang, att det vore angeläget att frågan ägnades fortsatt

uppmärksamhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 94.

Det är uppenbart att, därest man i princip erkänner flygets existensberättigande

såsom kommunikationsmedel, det framstår såsom en angelägenhet

av största vikt att söka komma fram till en organisation av den svenska

reguljära luftfarten, som från föreliggande utgångspunkter ur svensk synpunkt

ter sig ändamålsenlig och bedömes internationellt sett vara konkurrenskraftig

och lämpligt avvägd.

För närvarande handhaves den svenska reguljära luftfarten av två företag,

av vilka det ena, ABA, domineras av statliga intressen under det att

det andra, SILA, har uteslutande privata intressenter. Ett samarbete mellan

dessa båda företag har enligt ingånget samarbetsavtal etablerats i fråga

om lösandet av förekommande trafikuppgifter in. in.

1947 års luftfartsutredning har, efter samråd med de båda bolagen, kommit

till den uppfattningen, att det nuvarande samarbetsavtalet icke är tillfredsställande,

och att en omarbetning av avtalet kräves, därest den reguljära

lufttrafiken även framdeles skall omhänderhavas av skilda företag. Utredningen

har emellertid funnit övervägande skäl tala för att en samordning

genom sammanslagning mellan de båda företagen bör komma till stånd. Utskottet

delar utredningens uppfattning härutinnan. En samordning inom eu

enhetlig organisation synes ägnad befrämja såväl strävandena att nedbringa

den svenska reguljära luftfartens kostnader för personal, material och

markorganisation som möjligheterna att på det luftfartspolitiska området på

bästa sätt tillvarataga de svenska intressena.

Utskottet hälsar därför med tillfredsställelse, att luftfartsutredningen efter

förhandlingar med de båda företagsintressenterna kunnat framlägga av

bolagen tillstyrkta förslag beträffande formerna för ett frivilligt samgående

för lösande av de med ett enhetliggörande av det svenska reguljära trafikflyget

förenade problemen.

De av luftfartsutredningen i berörda hänseende framlagda förslagen bygga

i princip på att den samverkan mellan staten, representerad av ABA,

och näringslivet, representerat av SILA, bör uppbyggas på likställighetens

grund. Utskottet delar av luftfartsutredningen anförda skäl att denna grundprincip

är under för handen varande omständigheter riktig, helst som reglerna

för samgåendet kunnat utformas så, att funktionsdugligheten hos det

blivande företaget icke kan anses äventyrad. Utredningens förslag om de

närmare formerna för en sammanslagning av ABA och SILA har i huvudsak

tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga remissmyndigheter

och av bolagens styrelser. I likhet med departementschefen vill utskottet

tillstyrka, att en sammanslagning kommer till stånd i huvudsaklig överensstämmelse

med luftfartsutredningens förslag.

Utredningens förslag har emellertid av departementschefen ansetts böra

i vissa hänseenden jämkas. Vad departementschefen härutinnan förordat

i fråga om storleken av det nya bolagets aktiekapital, bestämmandet av

den tid, inom vilken inlösen av B-aktierna — de enskilda intressenternas

aktier — icke må påfordras samt om grunderna för värdering av B-aktierna i

händelse av statsinlösen har icke föranlett till erinran från utskottets sida.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 94.

9

Det företag, som i enlighet med det föreliggande förslaget kommer att

omhänderhava den svenska reguljära luftfarten, avses i princip skola driva

sin rörelse efter affärsmässiga grunder. Såsom i direktiven för luftfartsutredningen

framhållits kan emellertid ur allmänna synpunkter vara önskvärt

att trafik upprätthålles även å linjer, vilka, tagna för sig, icke äro

ekonomiskt motiverade. Luftfartsutredningen har ansett att, därest statsmakterna

påfordra upprättandet av dylik inrikes trafiklinje, det bör vara det

allmännas sak att svara för uppkommande underskott. Departementschefen

har förutsatt att en dylik subventionering skall kunna förekomma.

Utskottet finner i likhet med departementschefen det vara tydligt, att ett

trafikföretag med bibehållande av en affärsmässig uppläggning av sin verksamhet

endast i begränsad omfattning kan under längre tid driva sådan av

statsmakterna påfordrad trafik. Frågan huruvida och på vilka villkor subvention

av inrikeslinjer i de särskilda fallen bör utgå får enligt utskottets

mening framdeles bliva föremål för ett definitivt ställningstagande från

riksdagens sida i samband med eventuella förslag om anvisande av medel

för subventionering av dylika linjer. Utskottet vill emellertid redan i förevarande

sammanhang understryka departementschefens uttalanden om

angelägenheten av att vid bedömandet av frågor om subventionering beaktas,

att nya flyglinjer regelmässigt bruka vara förlustbringande under

en första uppbyggnadsperiod, men att det likväl kan på längre sikt vara

affärsmässigt motiverat att upptaga trafiken, ävensom att kostnaderna för

inrikestrafiken delvis måste betraktas som en förberedelsekostnad för utlandstrafiken.

Medelsbehovet för den aktieteckning i det nya bolaget, som staten har att

fullgöra, kan definitivt beräknas först sedan ABA:s tillgångar värderats. I

enlighet med förslag av luftfartsutredningen har departementschefen förordat,

att för ändamålet å riksstaten för nästa budgetår uppföres ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor. Utskottet tillstyrker att anslaget anvisas.

Det nya bolagets upplåning bar förutsatts skola tills vidare begränsas till

—- utöver ABA:s och SILA:s nuvarande inteckningslån, lån ur luftfartslånefonden

och andra skulder, vilka skola övertagas av det nya företaget

— 40 miljoner kronor. Vidare har förutsatts, att denna rörliga kredit skall

få uppbringas genom växellån och inteckningslån samt genom upplåning

mot förlagsbevis eller från luftfartslånefonden. Beträffande sistnämnda låneform

har förslag nu framlagts om utvidgade lånemöjligheter med avseende

å såväl låneobjekten som lånebeloppen. Vidare har föreslagits att beslutanderätten

i fråga om lånen skall kunna delegeras från Kungl. Maj :t till

underlydande myndighet. Ehuru utskottet hyser en viss tveksamhet rörande

lämpligheten att i nu förordad omfattning vidga möjligheterna att bevilja

lån ur luftfartslånefonden har utskottet likväl icke velat motsätta sig

förslaget. Utskottet förutsätter emellertid, att låneverksamheten inom de

uppdragna gränserna bedrives med tillbörlig försiktighet.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke föranlett

till erinran från utskottets sida.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 94.

Utskottet vill till slut framhålla, att, enligt vad utskottet erfarit, ABA:s

och SILA:s bolagsstämmor numera godkänt de träffade överenskommelserna

med de modifikationer, som av departementschefen förordats.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att med av departementschefen

i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

den 5 mars 1948 förordade ändringar godkänna vid statsrådsprotokollet

fogat förslag till avtal mellan Aktiebolaget

Aerotransport och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag

om sammanförande av den svenska reguljära luftfarten

i ett företag samt att med sistnämnda bolag träffa avtal

i ämnet i enlighet med vad departementschefen förordat;

b) till Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport

för budgetåret 1948/49 under fonden för statens aktier anvisa

ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor;

c) besluta, att lån ur luftfartslånefonden må under i statsrådsprotokollet

angivna villkor beviljas för inköp av flygplan,

motorer m. m.

Stockholm den 29 april 1948.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 95.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:188 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till driften av centraldepån för blindas arbeten. a1 i texten