Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående organisation och finansiering av svensk reguljär luftfart m. m.
1948-04-29 · 10 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1948:94, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående organisation och finansiering av svensk reguljär luftfart m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 94.
1
Nr 94.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
organisation och finansiering av svensk reguljär luftfart
m. m.
(4:e avd.)
I propositionen nr 176 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 5 mars
1948, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att med av departementschefen
förordade ändringar godkänna vid statsrådsprotokollet fogat
förslag till avtal mellan Aktiebolaget Aerotransport och Svensk interkontinental
lufttrafik aktiebolag om sammanförande av den svenska reguljära
luftfarten i ett företag samt att med sistnämnda bolag träffa avtal i ämnet
i enlighet med vad departementschefen förordat, att till Teckning av aktier
i Aktiebolaget Aerotransport å kapitalbudgeten under fonden för statens
aktier för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000
kronor, samt att besluta, att lån ur luftfartslånefonden må under i statsrådsprotokollet
angivna villkor beviljas för inköp av flygplan, motorer m. in.
Sammanförande av den svenska reguljära luftfarten i ett företag.
Den svenska reguljära luftfartens nuvarande organisation. Aktiebolaget
Aerotransport (ABA) bildades i juni 1924 med ändamål att bedriva lufttrafikrörelse
dels inom Sverige och dels mellan Sverige och utlandet. Bolagets
aktiekapital uppgår för närvarande till ett belopp av 25 000 000 kronor, vilket
till 99,08 % innehaves av staten och till 0,92 % av enskilda intressenter.
Sistnämnda procenttal motsvarar ett nominellt belopp av 230 000 kronor.
Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA) bildades i februari
1943 av enskilda intressenter. Aktiekapitalet utgör 24 000 000 kronor.
Den 22 februari 1943 ingicks mellan ABA och SILA ett samarbetsavta
1. Avtalet, vilket trädde i kraft den 1 april 1943 med giltighet till och
med den 31 mars 1948, har av ABA uppsagts våren 1947 till upphörande
den 31 mars 1948. överenskommelse har emellertid träffats om viss provisorisk
förlängning av samarbetsavtalet.
Enligt avtalet skall ABA i princip driva europeisk flygtrafik, medan SILA
skall driva interkontinental trafik. ABA skall dock för SlLA:s räkning bl. a.
omhänderhava den interkontinentala trafik SILA önskar bedriva. Beträffande
det närmare innehållet i avtalet får utskottet hänvisa till propositionen
s. 3 och 4.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 samt. Nr 94—95.
opaginerad Kontrollera mot PDF
•2
Statsutskottets utlåtande m 94.
1947 års luftfartsutrednings förslag. Redan på ett tidigt stadium framfördes
kritik mot formerna för organisation och finansiering av den svenska
reguljära luftfarten bl. a. från luftfartsstyrelsens sida. Styrelsen uttalade
sig därför till förmån för en sammanslagning av AB A och SILA. 1946 års
riksdag ifrågasatte ändamålsenligheten av rådande uppdelning och fann för
sin del angeläget att frågan om en sammanslagning ägnades fortsatt uppmärksamhet.
I anledning av dessa uttalanden och sedermera ytterligare vunna erfarenheter
tillsattes särskilda sakkunniga för att biträda med utredning rörande
sättet för organisation och finansiering av den svenska reguljära luftfarten.
De sakkunniga, som antogo namnet 1947 års luftfartsutredning, ha i sitt
den 28 november 1947 avgivna betänkande funnit ett frivilligt samgående
mellan ABA och SILA medföra den bästa lösningen av det svenska trafikflygets
organisations- och finansieringsproblem.
Utredningen har efter förhandlingar med de båda bolagen uppgjort förslag
till avtal mellan bolagen samt mellan svenska staten och SILA
ävensom förslag till bolagsordning för ett genom samgående
bildat aktiebolag för drivande av reguljär luftfart. Förslagen ha jämte tillhörande
särskild motivering underställts ABA och SILA. Vid förhandlingar
mellan utredningen samt representanter för bolagen ha de sistnämnda
förklarat sig kunna med förbehåll om vissa mindre jämkningar godtaga de
framlagda förslagen. I förslagen jämte motivering ha vidtagits de ändringar
och tillägg, som föranletts av de framställda önskemålen och om vilka
enighet kunnat vinnas under de förda förhandlingarna.
Förslagen, vilka såsom bilagor fogats vid propositionen, innehålla i huvudsak
följande.
Den av ABA och SILA bedrivna rörelsen skall sammanföras till ett företag.
Det nya företaget, som skall övertaga ABA:s firma, föreslås få formen
av ett aktiebolag med ett aktiekapital av 60 miljoner kronor, varav staten
och enskilda intressenter skola äga hälften vardera. Eventuellt ytterligare
erforderligt kapital, enligt utredningen begränsat till 40 miljoner kronor,
föreslås anskaffat genom lån mot förlagsbevis. Aktierna skola utgivas i två
lika stora serier, serie A och serie B. Aktier av serie A skola innehavas
av staten och aktier av serie B av enskilda. Vid bildandet av det nya företaget
skola ABA och SILA efter opartisk värdering tillskjuta samtliga sina
tillgångar mot likvid i aktier. Sedan ABA respektive SILA som likvid för
tillskott av sina tillgångar erhållit däremot svarande antal aktier i det nya
företaget, skall staten till pari teckna det ytterligare antal aktier av serie
A, som erfordras för uppnående av ett sammanlagt nominellt belopp inom
serien av 30 miljoner kronor. SILA har samma förpiktelse beträffande aktier
av serie B, dock har staten beretts möjlighet att få det nuvarande enskilda
aktieinnehavet i ABA utbytt mot B-aktier i det nya företaget. Det
nya bolaget skall övertaga ansvaret för ABA:s och SILA:s samtliga förpliktelser,
varjämte ABA och SILA förbinda sig att medverka till att bolagens
koncessioner och rättigheter överföras på det nya bolaget. Om det ur
Statsutskottets utlåtande nr 94.
3
bolagsteknisk synpunkt befinnes fördelaktigare, skall sammanslagningen
ske i den form, att AB A övertager SILA:s tillgångar mot likvid av nyemitterade
aktier i ABA.
Upplösning av den ekonomiska gemenskapen skall kunna påkallas såväl
från statens som de enskilda intressenternas sida samt ske genom statens
inlösen av de enskildas aktier. Inlösen må icke från någondera sidan
påfordras förrän efter tre års förlopp.
Såvitt gäller utövandet av beslutanderätten å bolagsstämman för statens
aktieinnehav i det nya bolaget föreslår utredningen, att densamma fördelas
å tjugo enskilda personer, utsedda av Kungl. Maj :t. Av dessa böra tio anses
företräda riksdagens intresse av att kunna följa verksamheten. Då utseende
direkt genom riksdagen av dessa representanter icke torde låta sig
göra, förordar utredningen att åt lämpligt riksdagens organ uppdrages att
avgiva förslag å lämpliga personer. Förslagsvis kunna härvid fem aktieinnehavare
utses på förslag av riksgäldsfullmäktige och fem på förslag av
riksbanksfullmäktige.
Antalet revisorer och revisorssuppleanter i bolaget har angivits till vardera
fyra, utsedda till halva antalet från vardera aktieägarsidan. Såvitt gäller
de revisorer och suppleanter, vilka skola utses av A-aktieägarna, förutsätter
utredningen härvid, att en revisor jämte suppleant kommer att utses
enligt de aktieägares önskan, som föreslagits av riksgälds- och riksbanksfullmäktige.
Därvid anses krav på auktorisation icke böra uppställas.
Utredningen har framhållit, att vissa anslag av statsmedel
böra anvisas i samband med en sammanslagning av ABA och SILA enligt
av utredningen förordade riktlinjer. Enligt förslaget skulle aktiekapitalet
i det sammanslagna företaget uppgå till 60 miljoner kronor, varav hälften
skulle belöpa å den statliga aktieserien A. Anslagsbehovet för nyteckning
av A-aktier kommer att bliva beroende av den förutsatta värderingen av
ABA :s rörelse. Bolagets aktiekapital utgör för närvarande 25 000 000 kronor.
Då utredningen saknar bestämda hållpunkter för bedömande av i vad
mån värderingen kommer att avvika från nämnda belopp och tillika värderingsnämndens
prövning icke hör föregripas, föreslår utredningen att för
ändamålet beräknas ett anslag av (30 000 000—25 000 000) 5 000 000 kronor
att ianspråktagas i den utsträckning så erfordras för nyteckningen. Då sammanslagningen
beräknas bliva genomförd under budgetåret 1948/49 gäller
anslagsbehovet nämnda budgetår.
I samband med sammanslagningen av ABA och SILA uppkomma kostnader
för aktiestämpel. Utredningen anför härom bl. a. följande.
Med hänsyn till att fråga är om en på statligt initiativ åvägabringad organisationsåtgärd,
som påkallas för erhållande av den ur allmän synpunkt
bästa arbetsformen för svenskt trafikflyg, anser emellertid utredningen, att
det nya bolaget icke bör belastas med ifrågavarande kostnader. För de enskilda
intressenterna i SILA, vilka redan eu gång haft att vidkännas kostnader
av förevarande slag, torde det kunna synas oskäligt att de ånyo skola
deltaga i stämpelkostnader av den anledningen att de funnit sig böra ingå
på ett samarbete med staten på luftfartens område. För den händelse stäm
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 94.
pelfrihet icke kan medgivas, föreslår utredningen, att förutnämnda för statens
nyteckning av aktier avsedda anslag får ianspråktagas jämväl för samtliga
på grund av ABA:s och SILArs sammanslagning uppkommande kostnader
för aktiestämpel.
Yttranden. Över betänkandet i dess helhet ha yttranden avgivits av fullmäktige
i riksgäldskontoret, fullmäktige i riksbanken, luftfartsstyrelsen,
statskontoret, riksräkenskapsverket, statens sakrevision, kommerskollegium,
ABA och SILA. Vidare har generalpoststyrelsen yttrat sig i förutnämnda
stämpelfråga, varjämte patent- och registreringsverket uttalat sig
rörande den föreslagna bolagsordningen för det nya företaget.
Samtliga remissmyndigheter ha tillstyrkt eller i huvudsak icke haft något
att erinra mot de av luftfartsutredningen framlagda förslagen. ABA:s
och SILA:s styrelser ha under förutsättning av vederbörande bolagsstämmas
godkännande lämnat förslagen utan erinran.
Departementschefen har för egen del tillstyrkt, att en sammanslagning av
ABA och SILA kommer till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med vad
luftfartsutredningen härutinnan förordat. På vissa punkter har departementschefen
dock ansett sig böra föreslå jämkningar i utredningens förslag,
föranledande en del ändringar i de ifrågavarande förslagen till avtal
och bolagsordning.
Beträffande formerna för den statliga representationen
i det nya bolaget har departementschefen anfört följande.
Beträffande formerna för den statliga representationen i det nya bolaget
har utredningen föreslagit, att beslutanderätten å bolagsstämma för statens
aktieinnehav skall fördelas å tjugo enskilda personer, utsedda av
Kungl. Maj :t, samt att av dessa tio personer skola företräda riksdagens
intresse av att kunna följa verksamheten. Fullmäktige i riksbanken och
i riksgäldskontoret ha förklarat sig beredda att medverka vid tillsättandet
av nämnda tio personer. Statskontoret har ansett, att statens rösträtt å
bolagsstämma utan olägenhet bör kunna utövas av ett enda av Kungl. Maj :t
därtill befullmäktigat ombud. Med hänsyn till i detta fall föreliggande särskilda
omständigheter har jag ej funnit anledning till erinran mot att den
statliga representationen å bolagsstämman utformas på sätt utredningen
föreslagit. Det må här anmärkas, att en anordning sådan som den föreslagna
icke tidigare torde ha prövats i företag, vari staten är delägare. Det
är därför tänkbart, att jämkningar i utredningens förslag kunna visa sig
påkallade. Denna organisationsfråga torde få upptagas till förnyad prövning,
om erfarenheterna skulle föranleda därtill.
Beträffande det nya företagets aktiekapital och finansiering
har departementschefen anfört följande.
Luftfartsutredningen har utgått från att ABA och SILA vid sammanslagningen
skola tillskjuta sina tillgångar till det nya företaget och att detta
skall övertaga bolagens förpliktelser. Det nya företagets aktiekapital skall
enligt utredningens" förslag utgöra 60 miljoner kronor eller 11 miljoner
kronor mera än ABA:s och SILA:s sammanlagda aktiekapital. Mot storleken
av detta belopp har jag icke något att erinra. Det är emellertid tänkbart,
att aktiekapitalet till en början skall kunna sättas något lägre än 60
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 94.
5
miljoner kronor, därest ett utvidgat samarbete inom SAS kommer till ständ.
Vid samråd under hand med ledningarna för bolagen bar jag inhämtat,
att aktiekapitalet dock icke torde kunna sättas lägre än 50 miljoner kronor.
Då aktiekapitalets storlek inom angivna gränser icke för närvarande
kan angivas, torde de i avtalsförslagens första paragrafer angivna beloppen
få i det blivande avtalet slutligt bestämmas efter ytterligare överläggningar
mellan bolagen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att godkänna avtalen
i dessa delar med de ändringar varom enighet kan vinnas.
Ytterligare finansiering bör enligt utredningen ske genom upplåning mot
förlagsbevis. Upplåningen i denna form skulle tills vidare begränsas till
40 miljoner kronor. I detta belopp ha, enligt vad jag inhämtat, ej inräknats
bolagens nuvarande inteckningslån, lån ur lultfartslånefonden och
andra skulder, vilka skola övertagas av det nya företaget. Maximiramen
för bolagets upplåning skulle sålunda tills vidare utgöra beloppet av de
vid sammanslagningen övertagna skulderna ökade med 40 miljoner kronor.
Luftfartsutredningens förslag i denna del synes ägnat att giva det nya
företaget ett tillräckligt mått av handlingsfrihet under den närmaste framtiden.
Förslaget innebär, att statsmakternas direkta beslutanderätt över
finansieringen av den inrikes och europeiska reguljära lufttrafiken delegeras
till det nya företagets organ inom den förut angivna finansiella ramen.
Härvid är att märka, att inom denna ram utrymme skall finnas jämväl
för finansiering av den interkontinentala trafiken, vilken hittills legat utanför
statsmakternas direkta inflytande. Med hänsyn till de särskilda förhållanden,
som föreligga i detta fall, anser jag mig böra tillstyrka en lösning
av finansieringsfrågan i enlighet med utredningens förslag. Jag vill
därvid framhålla, att enligt bolagsordningens 9 § bolagsstämman skall utse
fyra revisorer och fyra revisorssuppleanter, av vilka två revisorer och två
suppleanter skola utses av statens representanter på bolagsstämman. Luftfartsutredningen
har förutsatt, att en revisor och en suppleant komma att
utses enligt de aktieägares önskan, som föreslagits av riksgälds- och riksbanksfullmäktige.
Vid bifall till detta förslag, vilket jag för egen del biträder,
erhålla riksdagens nämnda organ möjlighet att skapa erforderlig kontroll
över bolaget.
Statens sakrevision har i sitt utlåtande upptagit frågan, i vilken omfattning
och på vilket sätt rörlig kredit bör ställas till det nya företagets förfogande
inom det för bolagets upplåning bestämda maximibeloppet. För
närvarande torde ABA anskaffa erforderlig rörlig kredit genom växellån,
medan upplåning på något längre sikt regelmässigt sker från luftfartslånefonden
eller å inteckningslånemarknaden. Samtliga dessa låneformer samt
upplåning mot förlagsbevis böra även kunna anlitas av det nya företaget.
Detta bör erhålla frihet att självt bestämma, i vilka former upplåningen
skall ske. Det är därvid av vikt att företaget har möjlighet att välja mellan
upplåning genom statliga och statskontrollerade institutioner eller upplåning
genom privata kreditinstitut. Emellertid är det givetvis angeläget att
omfattningen olika låneformer emellan lämpligt avväges.
I fråga om grun d e r n a f ö r en eventuell u p p 1 ö s n i n g a v
den e k o n o in i s k a ge in enskapen mellan stal e n o c h de
enskilda intressenter n a i det n y a bolaget har departementschefen
gjort följande uttalande.
Riksbanksfullmäktige ha påtalat, att olika värderingsgrunder föreslagits,
då ABArs och SILA:s tillgångar skola övertagas av det nya bolaget och då
inlösen av B-aktier i det nya bolaget skall äga rum på begäran av staten.
Fullmäktige befara, alt bestämmelserna angående värderingen av B-aktier
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 94.
na kunna medföra att staten i händelse av inlösen nödgas erlägga ett alltför
högt pris för aktierna. Statskontoret har för sin del påpekat, att svårigheter
kunna uppkomma att nå enighet mellan A- och B-aktieägargrupperna
i fråga om fastställelse av balansräkningen för det nya bolaget samt den
därmed intimt sammanhängande avskrivningspolitiken.
Härtill må framhållas, att balansräkningen uppenbarligen är en mycket
otillfredsställande grund för fastställande av aktiernas verkliga värde. Vid
förändringar i penningvärdet kunna balansvärdena bli för höga eller för
låga beroende på om penningvärdet förbättras eller försämras efter värderingstillfället.
Balansvärdena kunna också påverkas av bolagsledningen allteftersom
denna driver en mer eller mindre utpräglad konsolideringspolitik.
Under sådana omständigheter skulle frågan om balansräkningens fastställande
kunna föranleda irritation i förhållandet mellan intressenterna. Jag
anser det därför ur saklig synpunkt riktigast, att en eventuell inlösen av
B-aktierna i det nya företaget baseras enbart på en opartisk värdering.
Detta är även önskvärt för att samarbetet mellan intressenterna i det
nya företaget icke skall behöva störas av verksamheten ovidkommande
hänsyn. Vid överläggningar med representanter för SILA har jag erfarit,
att förutsättningar för en jämkning av utredningens förslag i enlighet härmed
föreligga. Vid dessa överläggningar har även frågan om en förlängning
av den tid inom vilken inlösen av aktierna icke må påfordras varit under
övervägande. Det har därvid framgått, att tidsfristen med fördel bör kunna
förlängas till fem år. Jag tillstyrker därför en sådan förlängning.
Beträffande frågan om upprätthållande av trafik å icke
bärkraftiga linjer har departementschefen anfört följande.
I direktiven för luftfartsutredningen har framhållits, att det ur allmänna
synpunkter kan vara önskvärt att upprätthålla trafik även å linjer, vilka
tagna för sig icke äro ekonomiskt motiverade, samt att en statlig ledning
torde ha lättare att skänka beaktande åt sådana önskemål än en enskild.
Genom det inflytande det allmänna erhåller i det nya företaget, får staten
möjlighet att i framtiden — liksom hittills — göra sådana synpunkter gällande
beträffande den inrikes lufttrafiken. Det är emellertid tydligt, att ett
trafikföretag med bibehållande av en affärsmässig uppläggning av sin verksamhet
icke annat än i begränsad omfattning kan under längre tid driva
sådan trafik. Luftfartsutredningen har för sin del uttalat, att statsmakterna
böra äga möjlighet att påfordra upprättandet av inrikes flygförbindelser som
icke äro ekonomiskt bärkraftiga men att det också bör vara det allmännas
sak att svara för underskott som uppkomma å sådana linjer. Storleken av
de subventioner, som i framtiden kunna bli erforderliga för sådana ändamål,
är beroende av den civila markorganisationens utbyggnad och de anspråk
som komma att ställas på trafikens omfattning.
Vid bedömandet av frågor om subventionering av inrikeslinjer måste givetvis
beaktas, att nya flyglinjer regelmässigt bruka vara förlustbringande
under en första uppbyggnadsperiod och att det likväl kan på något längre
sikt vara affärsmässigt motiverat att upptaga sådan trafik. Det kan vidare
bli föremål för tvekan huru underskottet å en flyglinje skall beräknas. I
viss mån måste nämligen kostnaderna för inrikestrafiken delvis betraktas
som förberedelsekostnad för utlandstrafiken. Jag utgår emellertid ifrån att
dessa spörsmål skola komma att lösas i samförstånd inom styrelsen för det
nya företaget. Frågan om koncessionsvillkorens närmare utformning torde
framdeles, sedan ledningen för det nya bolaget tagit ståndpunkt till berörda
spörsmål, få anmälas för Kungl. Maj:t. För nästa budgetår erfordras enligt
utredningen icke något särskilt anslag för subventionering av inrikeslinjer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 94.
7
Departementschefen har förordat, att för nyteckning av aktier i det nya
företaget anvisas ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor. Departementschefen
förordar att med hänsyn till omständigheterna i förevarande fall medel
till täckande av kostnaderna för aktiestämpel inräknas i anslaget till
aktieteckningen.
Nya bestämmelser angående lån ur luftfartslånefonden.
Luftfartslånefonden tillkom genom beslut av 1925 års riksdag. Fonden
förvaltas av statskontoret. Villkoren för erhållande av lån ur denna fond
finnas återgivna i kungörelsen den 16 december 1927 (nr 490) angående
allmänna villkor och bestämmelser för lån ur luftfartslånefonden (ändr.
607/1937).
Luftfartsstyrelsens förslag. På Kungl. Maj :ts uppdrag har luftfartsstyrelsen,
efter samråd med statskontoret, riksräkenskapsverket, kommerskollegium,
ABA och SILA, framlagt förslag till nya bestämmelser i ämnet. Förslaget
innebär i huvudsak följande.
Enligt nyssnämnda kungörelse må lån ur luftsfartslånefonden beviljas
dels för inköp av flygplan och motorer, vilka emellertid — därest Kungl.
Maj:t ej annorlunda förordnar — endast få användas för trafik å av Kungl.
Maj :t fastställda linjer för regelbunden luftfart, och dels för anordnande
av flygplats eller anskaffande av för sådan plats nödig utrustning; i sistnämnda
fall må lån beviljas intill 2/3 av den beräknade anläggningskostnaden.
Luftfartsstyrelsen föreslår, att bestämmelserna ändras så, att lån kunna
beviljas för inköp av flygplan i yrkesmässig luftfart i allmänhet samt
av tillbehör och andra reservdelar. Därjämte har styrelsen ansett, att lån må
kunna beviljas till anordnande av flygplats, varvid styrelsen närmast avsett
lån till uppförande av byggnader och hangarer, och anskaffande av utrustning
med belopp, som överstiger 2/= av anläggningskostnaden. Styrelsen har
förutsatt, att Kungl. Maj :t skall kunna bestämma lånebeloppets storlek med
hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet.
Departementschefen har tillstyrkt luftfartsstyrelsens förslag samt förordat,
att Kungl. Maj :ts beslutanderätt skall kunna i den utsträckning
Kungl. Maj :t må finna lämpligt delegeras till underordnad myndighet. De
nya bestämmelserna böra enligt departementschefen träda i kraft den 1 juli
1948, dock att beträffande före nämnda dag beviljade lån bestämmelserna i
nu gällande kungörelse skola gälla.
Utskottet.
Frågan om en samordning av de inom den reguljära svenska luftfarten
verksamma företagen uppmärksammades redan i samband med förslag till
1945 års riksdag angående ökning av ABA:s aktiekapital. Riksdagen uttalade
i detta sammanhang, att det vore angeläget att frågan ägnades fortsatt
uppmärksamhet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Statsutskottets utlåtande nr 94.
Det är uppenbart att, därest man i princip erkänner flygets existensberättigande
såsom kommunikationsmedel, det framstår såsom en angelägenhet
av största vikt att söka komma fram till en organisation av den svenska
reguljära luftfarten, som från föreliggande utgångspunkter ur svensk synpunkt
ter sig ändamålsenlig och bedömes internationellt sett vara konkurrenskraftig
och lämpligt avvägd.
För närvarande handhaves den svenska reguljära luftfarten av två företag,
av vilka det ena, ABA, domineras av statliga intressen under det att
det andra, SILA, har uteslutande privata intressenter. Ett samarbete mellan
dessa båda företag har enligt ingånget samarbetsavtal etablerats i fråga
om lösandet av förekommande trafikuppgifter in. in.
1947 års luftfartsutredning har, efter samråd med de båda bolagen, kommit
till den uppfattningen, att det nuvarande samarbetsavtalet icke är tillfredsställande,
och att en omarbetning av avtalet kräves, därest den reguljära
lufttrafiken även framdeles skall omhänderhavas av skilda företag. Utredningen
har emellertid funnit övervägande skäl tala för att en samordning
genom sammanslagning mellan de båda företagen bör komma till stånd. Utskottet
delar utredningens uppfattning härutinnan. En samordning inom eu
enhetlig organisation synes ägnad befrämja såväl strävandena att nedbringa
den svenska reguljära luftfartens kostnader för personal, material och
markorganisation som möjligheterna att på det luftfartspolitiska området på
bästa sätt tillvarataga de svenska intressena.
Utskottet hälsar därför med tillfredsställelse, att luftfartsutredningen efter
förhandlingar med de båda företagsintressenterna kunnat framlägga av
bolagen tillstyrkta förslag beträffande formerna för ett frivilligt samgående
för lösande av de med ett enhetliggörande av det svenska reguljära trafikflyget
förenade problemen.
De av luftfartsutredningen i berörda hänseende framlagda förslagen bygga
i princip på att den samverkan mellan staten, representerad av ABA,
och näringslivet, representerat av SILA, bör uppbyggas på likställighetens
grund. Utskottet delar av luftfartsutredningen anförda skäl att denna grundprincip
är under för handen varande omständigheter riktig, helst som reglerna
för samgåendet kunnat utformas så, att funktionsdugligheten hos det
blivande företaget icke kan anses äventyrad. Utredningens förslag om de
närmare formerna för en sammanslagning av ABA och SILA har i huvudsak
tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga remissmyndigheter
och av bolagens styrelser. I likhet med departementschefen vill utskottet
tillstyrka, att en sammanslagning kommer till stånd i huvudsaklig överensstämmelse
med luftfartsutredningens förslag.
Utredningens förslag har emellertid av departementschefen ansetts böra
i vissa hänseenden jämkas. Vad departementschefen härutinnan förordat
i fråga om storleken av det nya bolagets aktiekapital, bestämmandet av
den tid, inom vilken inlösen av B-aktierna — de enskilda intressenternas
aktier — icke må påfordras samt om grunderna för värdering av B-aktierna i
händelse av statsinlösen har icke föranlett till erinran från utskottets sida.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 94.
9
Det företag, som i enlighet med det föreliggande förslaget kommer att
omhänderhava den svenska reguljära luftfarten, avses i princip skola driva
sin rörelse efter affärsmässiga grunder. Såsom i direktiven för luftfartsutredningen
framhållits kan emellertid ur allmänna synpunkter vara önskvärt
att trafik upprätthålles även å linjer, vilka, tagna för sig, icke äro
ekonomiskt motiverade. Luftfartsutredningen har ansett att, därest statsmakterna
påfordra upprättandet av dylik inrikes trafiklinje, det bör vara det
allmännas sak att svara för uppkommande underskott. Departementschefen
har förutsatt att en dylik subventionering skall kunna förekomma.
Utskottet finner i likhet med departementschefen det vara tydligt, att ett
trafikföretag med bibehållande av en affärsmässig uppläggning av sin verksamhet
endast i begränsad omfattning kan under längre tid driva sådan av
statsmakterna påfordrad trafik. Frågan huruvida och på vilka villkor subvention
av inrikeslinjer i de särskilda fallen bör utgå får enligt utskottets
mening framdeles bliva föremål för ett definitivt ställningstagande från
riksdagens sida i samband med eventuella förslag om anvisande av medel
för subventionering av dylika linjer. Utskottet vill emellertid redan i förevarande
sammanhang understryka departementschefens uttalanden om
angelägenheten av att vid bedömandet av frågor om subventionering beaktas,
att nya flyglinjer regelmässigt bruka vara förlustbringande under
en första uppbyggnadsperiod, men att det likväl kan på längre sikt vara
affärsmässigt motiverat att upptaga trafiken, ävensom att kostnaderna för
inrikestrafiken delvis måste betraktas som en förberedelsekostnad för utlandstrafiken.
Medelsbehovet för den aktieteckning i det nya bolaget, som staten har att
fullgöra, kan definitivt beräknas först sedan ABA:s tillgångar värderats. I
enlighet med förslag av luftfartsutredningen har departementschefen förordat,
att för ändamålet å riksstaten för nästa budgetår uppföres ett investeringsanslag
av 5 000 000 kronor. Utskottet tillstyrker att anslaget anvisas.
Det nya bolagets upplåning bar förutsatts skola tills vidare begränsas till
—- utöver ABA:s och SILA:s nuvarande inteckningslån, lån ur luftfartslånefonden
och andra skulder, vilka skola övertagas av det nya företaget
— 40 miljoner kronor. Vidare har förutsatts, att denna rörliga kredit skall
få uppbringas genom växellån och inteckningslån samt genom upplåning
mot förlagsbevis eller från luftfartslånefonden. Beträffande sistnämnda låneform
har förslag nu framlagts om utvidgade lånemöjligheter med avseende
å såväl låneobjekten som lånebeloppen. Vidare har föreslagits att beslutanderätten
i fråga om lånen skall kunna delegeras från Kungl. Maj :t till
underlydande myndighet. Ehuru utskottet hyser en viss tveksamhet rörande
lämpligheten att i nu förordad omfattning vidga möjligheterna att bevilja
lån ur luftfartslånefonden har utskottet likväl icke velat motsätta sig
förslaget. Utskottet förutsätter emellertid, att låneverksamheten inom de
uppdragna gränserna bedrives med tillbörlig försiktighet.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke föranlett
till erinran från utskottets sida.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Statsutskottets utlåtande nr 94.
Utskottet vill till slut framhålla, att, enligt vad utskottet erfarit, ABA:s
och SILA:s bolagsstämmor numera godkänt de träffade överenskommelserna
med de modifikationer, som av departementschefen förordats.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att med av departementschefen
i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för
den 5 mars 1948 förordade ändringar godkänna vid statsrådsprotokollet
fogat förslag till avtal mellan Aktiebolaget
Aerotransport och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag
om sammanförande av den svenska reguljära luftfarten
i ett företag samt att med sistnämnda bolag träffa avtal
i ämnet i enlighet med vad departementschefen förordat;
b) till Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport
för budgetåret 1948/49 under fonden för statens aktier anvisa
ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor;
c) besluta, att lån ur luftfartslånefonden må under i statsrådsprotokollet
angivna villkor beviljas för inköp av flygplan,
motorer m. m.
Stockholm den 29 april 1948.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 95.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:188 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till driften av centraldepån för blindas arbeten. a1 i texten