Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av Sveriges anslutning till en överenskommelse angående interenropeiska betalningar och kompensationer m. m.

1948-11-23 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

UU 1948:21, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av Sveriges anslutning till en överenskommelse angående interenropeiska betalningar och kompensationer m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 21.

1

Nr 21.

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

angående godkännande av Sveriges anslutning

till en överenskommelse angående interenropeiska

betalningar och kompensationer m. m.

Genom en den 5 november 1948 dagtecknad, till utrikesutskottet hänvisad

proposition, nr 314, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 5 november

1948 samt med överlämnande av en den 16 oktober 1948 undertecknad

överenskommelse angående intereuropeiska betalningar och kompensationer

jämte därvid fogade bihang och tilläggsprotokoll, ävensom av

svenska regeringens den 21 oktober 1948 till Organisationen för europeiskt

ekonomiskt samarbete avgivna svar rörande ett ekonomiskt program för

tiden till och med år 1952, föreslagit riksdagen att godkänna Sveriges anslutning

till berörda överenskommelse ävensom alt lämna Sveriges riksbank

bemyndigande att i form av överdragningsrätter ställa vissa medel till förfogande.

Till utskottet har jämväl hänvisats en av herr Hagberg i Luleå m. fl. inom

andra kammaren väckt motion, nr 628, i anledning av Kungl. Maj :ts nyssnämnda

proposition. I motionen hemställes, att riksdagen, i anslutning till

Kungl. Maj :ts proposition, nr 314, måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa, att Sverige i enlighet med Artikel IX, moment 2, uppsäger

överenskommelsen av den 30 juni 1948 angående ekonomiskt samarbete

mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater samt i enlighet med Artikel 27

i konventionen angående europeiskt ekonomiskt samarbete av den 8 maj

1948 uppsäger konventionens tillämpning på Sverige.

Utskottet har till behandling i ett sammanhang upptagit ovan berörda

proposition ävensom motionen. Under ärendets behandling ha ytterligare

upplysningar rörande innebörden av den föreliggande överenskommelsen

lämnats utskottet från vederbörande departements sida ävensom från av

utskottet särskilt tillkallade sakkunniga.

Chefen för finansdepartementet har i ärendet anfört följande.

Med skrivelse den 30 juni 1948 (nr 342) har riksdagen godkänt Kungl.

Maj :ts proposition nr 257/1948 angående Sveriges anslutning till den i

Paris den 16 april 1948 undertecknade konventionen angående europeiskt

ekonomiskt samarbete och till den genom konventionen upprättade organisationen.

Vidare har riksdagen med skrivelse den 20 juli 1948 (nr 449)

godkänt Kungl. Maj:ts proposition nr 297/1948 angående en överenskommelse

om ekonomiskt samarbete mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater,

som den 3 juli 1948 undertecknats i Stockholm. Den senare överens
1

Bihang till riksdagens protokoll 19t8. 5 sand. 1 avd. Nr 21.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utrikesutskottets utlåtande nr 21.

kommelsen reglerar förhållandet mellan Sverige och Förenta Staterna i

sådana hänseenden som, i vad avser det europeiska samarbetet, regleras

genom konventionen.

Enligt konventionen, artikel 4, skola medlemsstaterna fortsätta de redan

inledda strävandena att snarast möjligt genomföra ett multilateralt betalningssystem

samt samarbeta för att ömsesidigt minska hindren för handeln

och betalningarna. De skola vidare, enligt artikel 1, såsom en omedelbar

uppgift utarbeta ett gemensamt återuppbyggnadsprogram. Det finnes

anledning att med sistnämnda artikel i konventionen sammanställa artikel

1 i avtalet med Förenta Staterna, där Sverige erhåller utfästelse om bistånd

i återuppbyggnadsarbetet inom Parisorganisationens ram i enlighet med

bestämmelserna i den amerikanska lagstiftningen i ämnet.

De första större arbetsuppgifterna inom Parisorganisationen ha varit

att utforma dels ett program för det europeiska återuppbyggnadsarbetet under

tiden 1 juli 1948—30 juni 1949, jämte ett förslag till fördelning av den

amerikanska finanshjälpen under samma tid, dels ett multilateralt betalningssystem

för underlättande av den inter-europeiska handeln, dels slutligen

ett program för rekonstruktionsarbetet fram till och med år 1952. De

båda första uppgifterna äro numera slutförda, sedan organisationens råd

den 16 oktober 1948 godkänt dels ett program för tiden fram till den 1 juli

1949, dels ock en överenskommelse om inter-europeiska betalningar och

kompensationer. Programmet för tiden till och med år 1952 är nu under

arbete med ledning av de olika nationella program för samma tid, som av

deltagarländerna utarbetats såsom svar på de frågeformulär organisationen

utsänt. Texten till betalningsöverenskonnnelsen jämte tilläggsprotokoll

ävensom svenska regeringens svar i fråga om programmet för tiden till och

med år 1952 torde såsom bilagor (litt. A och B) få fogas till statsrådsprotokollet

i detta ärende.

De förslag som utarbetats av Parisorganisationen innebära i huvudsak

följande.

Betalningssystemet och hjälpfördelningen.

Från amerikansk sida hade meddelats, att det belopp, som för det första

året stode till förfogande för finansiell hjälp, utgjorde 4 875 miljoner dollar.

Detta belopp har av Parisorganisationen föreslagits fördelat mellan

medlemsstaterna på basis av dessa länders beräknade underskott i betalningarna

i förhållande till dollarområdet. Samtidigt ha emellertid medlemsstaterna

överskott eller underskott i förhållande till varandra. Om icke

hänsyn toges även till detta förhållande, skulle länderna komma att erhålla

finansiell hjälp till belopp som antingen över- eller understege deras betalningsunderskott

i förhållande till dollarområdet och övriga medlemsstater

sammantagna. En dollartilldelning, verkställd på angivna grunder, skulle

med andra ord visserligen temporärt lösa huvuddelen av betalningssvårigheterna

gentemot dollarområdet men däremot icke motsvarande svårig
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 21.

3

heter de olika medlemsstaterna emellan. Detta har föranlett, att man funnit

det nödvändigt att komplettera rekommendationerna rörande fördelningen

av den amerikanska finanshjälpen med ett särskilt inter-europeiskt

betalnings- och kompensationssystem, avsett att med stöd i den finansiella

hjälpen övervinna de betalningshinder som stå i vägen för en vidare utveckling

av den inter-europeiska handeln.

Detta system, som utformats i överenskommelsen av den 16 oktober 1948,

innebär i huvudsak följande. Varje land åtager sig att ställa till övriga länders

förfogande en överdragningsrätt motsvarande dess beräknade bruttoöverskott

i betalningarna gentemot övriga länder. Eftersom de olika länderna

regelmässigt ha överskott i förhållande till vissa andra länder och

underskott i förhållande till andra, kommer varje land att dels lämna ett bidrag

till övriga länder, motsvarande den överdragningsrätt, som det ställer till

förfogande, och dels erhålla en överdragningsrätt på andra länder. Dess nettobidrag

till, eller nettohjälp från, de övriga länderna blir tydligen lika med den

överdragningsrätt, som det lämnar dessa länder, minskad med den överdragningsrätt,

som det erhåller från dem. Om ett land redovisar ett underskott

i förhållande till övriga länder, erhåller det alltså, utöver den amerikanska

finanshjälpen, en hjälp från dessa länder, som underlättar ett fullföljande

av den ömsesidiga handeln utan betalningar i guld eller dollar.

Om åter ett land redovisar ett sammanlagt överskott i förhållande till övriga

länder, lämnar det motsvarande nettohjälp till dessa; den finanshjälp,

det själv erhåller, blir lika med den direkta dollartilldelningen reducerad

med landets bidrag i egen valuta till övriga länder. Till den del den mottagna

dollartilldelningen på detta sätt kommer att motsvaras av nettobidrag

i egen valuta till de andra länderna, kommer vederbörande land att stå

blott såsom förmedlare av viss finanshjälp. I motsvarande mån betecknas

finanshjälpen såsom »villkorlig» och saknar i princip gåvo- eller lånekaraktär.

Utgår den amerikanska finanshjälpen till ett visst land helt på lånebasis,

föreligger ingen återbetalningsskyldighet, i den mån finanshjälpen

motsvaras av nettobidrag till andra länder genom överdragningsrätter till

förmån för dessa.

Med stöd ytterst i överdragningsrätterna genomföres en månatlig multilateral

clearing mellan deltagarländerna, genom vilken en kvittning av fordringar

och skulder kommer till stånd. Denna clearing för vilken en närmare

redogörelse torde få lämnas i det följande är i viss omfattning obligatoiisk.

Resultatet blir detsamma som vid en i viss utsträckning genomförd ömsesidig

konvertibilitet hos valutorna. Betalningarna kunna alltså fullgöras

utan att regleringar i guld, dollar eller andra internationellt gångbara

betalningsmedel behöva ifrågakomma och utan ytterligare stegring av bilaterala

skulder och krediter. Genom kombinationen av betalningssystemet

med den finansiella hjälpen har vunnits, att de bidrag, som olika länder

måste lämna till övriga länder för att nämnda resultat skall nås, helt täckas

av finansbidrag från Förenta Staterna utan återbetalningsskyldighet. Varje

nettobidrag till övriga länder har sålunda sin motsvarighet i eu finanshjälp

av motsvarande omfattning och karaktär från börenta Staterna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utrikesutskottets utlåtande nr 21.

Ur svensk synpunkt föreligger i detta sammanhang ett par specialfrågor

av särskild betydelse.

Vid beräkningen av behovet av överdragningsrätt har hänsyn tagits till

förekomsten av sådana reserver, som kunna utnyttjas för likvidering av betalningsunderskott

för ett land i förhållande till ett annat utan att det senare

landet behöver öppna en dragningsrätt för det förra i syfte att undvika

en reglering av betalningsunderskottet i guld eller dollar. Dragningsrätterna

ha alltså beräknats på ett sådant sätt, att de förslå att täcka de

beräknade betalningsunderskotten, sedan för underskottslandet tillgängliga

medel i överskottslandets valuta i all möjlig utsträckning utnyttjats.

Vidare föreligger en skillnad mellan sådana länder, som mottaga finanshjälpen

delvis på gåvobasis, och länder, som uteslutande mottaga lån. Det

har tidigare framhållits, att det bidrag ett överskottsland lämnar andra länder

i form av dragningsrätter medför, att den finanshjälp i dollar som överskottslandet

mottager i motsvarande mån icke blir underkastad återbetalningsskyldighet.

För ett överskottsland, som mottagit finanshjälpen i dollar

i gåvoform innebär detta tydligen ingen direkt fördel; att överskottslandet

i motsvarande mån kommer att stå blott såsom mottagare av »villkorlig»

hjälp förmedlad till andra länder har dock i olika hänseenden återverkningar

beträffande det inre administrativa förfarandet. För ett överskottsland,

vilket, sasom fallet är för Sveriges del, mottager finanshjälp uteslutande

i låneform, medför däremot det bidrag landet lämnar andra deltagarländer

genom överdragningsrätter ett upphävande av en eljest föreliggande

återbetalningsskyldighet. För ett sådant land kommer alltså ett betalningsöverskott

gentemot övriga deltagarländer att automatiskt verka på samma

sätt som en återbetalning på den erhållna dollarkrediten, medan omvänt

utnyttjandet från ett sådant lands sida av dragningsrätter i andra länder

medför en motsvarande ökning av betalningsskyldigheten gentemot Förenta

Staterna.

Enligt från amerikansk sida avgivna förklaringar är avsikten att verkställa

utbetalningar av tilldelade dollarmedel under förutsättning att det belopp

i dragningsrätter från andra länder, som må vara baserat på dollartilldelningen,

ställts till de övriga ländernas förfogande samt i den mån betalningsbehoven

göra sig gällande för av dollartilldelningen täckta varuleveranser.

I sistnämnda hänseende göres ingen skillnad mellan den dollartilldelning

som är »ovillkorlig» och den tilldelning som är »villkorlig» genom

att motsvaras av förutsatta dragningsrätter öppnade av mottagarlandet

till förmån för andra länder. Om en dragningsrätt, vars öppnande utgör

förutsättningen för att dollartilldelningen skall ställas till förfogande, icke

fullt utnyttjats under den period för vilken dollartilldelningen gäller, föranleder

detta icke någon ändring av dollartilldelningens storlek under samma

period. Däremot har man från amerikansk sida framhållit, att ett ofullständigt

utnyttjande av en dragningsrätt utgör ett av de förhållanden som av den

amerikanska administrationen måste tagas i betraktande vid bestämmandet

av dollartilldelningen för den efterföljande perioden. Någon automatisk åter
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 21.

5

verkan föreligger därvid icke, utan avgörande betydelse torde komma att tillmätas

orsaken till att dragningsrätten icke blivit utnyttjad. Har detta sin

naturliga förklaring i förutsättningarna för handelsutbytet eller återspeglar

det exempelvis en felaktig beräkning av behovet av en dragningsrätt, bör

någon återverkan på den senare dollartilldelningen icke ifrågakomma, medan

däremot detta blir fallet exempelvis om överskottslandet kan anses ha

förhindrat ett utnyttjande av dragningsrätten genom åtgärder, vilka icke

framstå som skäliga. Skulle å andra sidan dollartilldelningen komma att

understiga vad som förutsatts vid det ursprungliga fastställandet av dragningsrätterna,

böra dessa jämkas i anslutning till förändringen av dollartilldelningen.

Sveriges ställning inom betalningssystemet.

I det av Parisorganisationen framlagda första årsprogrammet för tiden 1

juli 1948—30 juni 1949 har rekommenderats, att Sverige skulle erhålla en

sammanlagd dollartilldelning av 47 miljoner. Enligt särskild överenskommelse

skall detta belopp i sin helhet läggas på lånebasis. I årsprogrammet

har Sverige förutsatts ställa till övriga deltagarländers förfogande dragningsrätter

å sammanlagt 34,8 miljoner dollar (i svenska kronor). Av den

från Parisorganisationens sida rekommenderade dollartilldelningen på 47

miljoner skulle alltså i enlighet med vad som förut anförts 34,8 miljoner få

karaktären av ett »villkorligt» lån, för vilket återbetalningsskyldighet icke

skulle komma att föreligga i den mån dragningsrätten i fråga utnyttjas.

Emellertid har det vidare förutsatts, att Sverige i övriga deltagarländer skulle

erhålla dragningsrätter å sammanlagt 9,8 miljoner. Utnyttjas dessa dragningsrätter

av Sverige, helt eller delvis, ökas Sveriges återbetalningsskyldighet

på ett eventuellt dollarlån i motsvarande mån.

Under förutsättning att den amerikanska administrationen i enlighet med

Parisorganisationens rekommendation medger Sverige en total upplåning

av 47 miljoner dollar (inom ramen av det europeiska återuppbyggnadsprogrammet

och för dess genomförande anvisade medel) och dragningsrätterna

i Sverige, respektive för Sverige, skulle fullt utnyttjas intill de i

Parisorganisationens årsprogram angivna beloppen, skulle resultatet alltså

bli, att Sverige skulle erhålla (47—34,8 =) 12,2 miljoner dollar i »ovillkorligt»

lån samt därjämte 9,8 miljoner dollar i ett »villkorligt» lån med återbetalningsskyldighet

samt (34,8—9,8 =) 25 miljoner dollar i »villkorligt» lån

utan återbetalningsskyldighet. Sverige skulle sålunda under angivna förutsättningar

erhålla 47 miljoner dollar på lånebasis med en återbetalningsskyldighet

till Förenta Staterna på (12,2 + 9,8=) 22 miljoner dollar. Skulle

—• alltjämt under nyss angivna förutsättningar beträffande de olika beloppen

— andra länders dragningsrätter i Sverige icke utnyttjas till mer än

exempelvis 20 miljoner dollar av det till förfogande ställda beloppet å 34,8

miljoner, ökas i varje fall Sveriges återbetalningsskyldighet till Förenta Sta
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Utrikesutskottets utlåtande nr 21.

terna med (34,s — 20,o=) 14,8 miljoner och kan under vissa i det föregående

berörda förhållanden dollartilldelningen komma att reduceras intill

samma belopp. Om underutnyttjandet av ifrågavarande dragningsrätt förklaras

av att denna beräknats felaktigt, har ett särskilt förfarande förutsetts

för en revision av dragningsrättens belopp, varigenom frågan om en återverkan

på dollartilldelningens storlek torde få anses förfallen, medan däremot

givetvis återverkan på återbetalningsskyldigheten måste kvarstå. Skulle

det förhållandet inträda, att Sverige självt icke kan utnyttja de dragningsrätter,

landet erhållit i andra länder, minskas uppenbarligen enligt här redovisade

principer i motsvarande mån återbetalningsskyldigheten på det amerikanska

lånet och uppkommer frågan om en revision av dragningsrättens

belopp.

Den tekniska regleringen av betalningarna enligt

överenskommelsen.

I tekniskt avseende kommer kompensationsförfarandet att verka på i

huvudsak följande sätt. Till Internationella regleringsbanken i Basel, åt

vilken uppdragits att såsom agent för Parisorganisationen kalkylera och

utföra kompensationerna, skall uppgift lämnas om ställningen per varje

månadsultimo å i princip samtliga konton, som föras hos en centralbank

för räkning övriga deltagarländers centralbanker. På basis av en jämförelse

mellan de för två på varandra följande månadsskiften lämnade siffrorna

fastställer agenten, sedan i avtal med tvåkontosystem saldering mellan kontona

först verkställts, det underskott som uppkommit mellan varje par av

deltagarländer under månaden i fråga. Detta underskott utgör måttet på

den maximala andel av överdragningsrätten, som agenten äger utnyttja under

den ifrågavarande månaden. Innan ett dylikt utnyttjande äger rum, skall

dock agenten i första hand undersöka, huruvida möjlighet föreligger att reducera

ett deltagarlands fordringssaldo på ett annat deltagarland mot en

motsvarande reduktion av landets i fråga skuldsaldo till ett tredje deltagarland.

Agenten må härvid på anmodan av den centralbank, i vars namn kontot

föres, från de rapporterade saldona verkställa avdrag med belopp representerande

vissa i överenskommelsen i detalj angivna poster, nämligen bl. a.

normala arbetsbalanser, täckning för nettoförsäljningar på termin eller för

bankkrediter med kort förfallotid, balanser som icke uppkommit i samband

med löpande handelstransaktioner eller under ett betalningsavtal och som

äro fritt konvertibla till guld eller dollar. Möjligheten att verkställa en

utjämning av här angivet slag blir givetvis beroende av skuldförhållandena

mellan samtliga i transaktionen deltagande länder. För Sveriges vidkommande

kan det innebära ett utnyttjande av en fordran på ett deltagarland för

betalning av en skuld till ett annat deltagarland.

Sedan här angivna möjligheter till utjämning utnyttjats i den utsträckning,

som ger det för samtliga deltagarländer såsom en enhet betraktade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 21.

7

maximala resultatet, använder agenten de överdragningsrätter som han,

enligt vad nyss sagts, äger utnyttja på basis av det månatliga underskottet.

Dessa överdragningsrätter skola i första hand utnyttjas rent bilateralt,

först sedan det månatliga underskottet genom ovan beskrivna utjämningsförfarande

och genom det bilaterala applicerandet av överdragningsrätterna

nedbringats till noll, äger agenten utnyttja eventuellt kvarvarande del av

överdragningsrätterna för multilateralt bruk, d. v. s. för ytterligare möjliga

ut jämningsförf aranden.

Här beskrivna ut jämningsförf arande och utnyttjande av överdragningsrätterna

benämnes i överenskommelsen kompensationer av »första kategorien».

De kunna utföras utan att de berörda länderna tillfrågas i förväg.

Agenten äger dessutom på anmodan av ett debitorland använda detta

lands överdragningsrätt för multilateralt bruk även utöver vad som motsvaras

av det månatliga underskottet i förhallande till det land, gentemot

vilket överdragningsrätten gäller. Detta får dock endast ske under förutsättning

antingen att det land, som genom det multilaterala kompensationsförfarandet

kommer att kunna utnyttja det förstnämnda debitorlandets överdragningsrätt

gentemot ett annat land, självt under den ifragavarande månaden

har ett underskott på det sistnämnda landet som icke kan täckas

genom ianspråktagande av ett fordringssaldo, eller också att samtycke till

transaktionen erhålles av det land, som ställer överdragningsrätten i fråga

till förfogande.

Sedan alla möjligheter till genomförandet av kompensationer av första

kategorien utnyttjats, äger agenten även föreslå utförandet av kompensationer

av »andra kategorien», vilka för något eller några deltagarländer innebära

en ökning av föreliggande saldon. Vid anordnandet av dylika kompensationer

skall agenten i första hand föreslå sådana transaktioner, som

syfta till att undvika antingen betalningar i guld eller dollar eller ett avbrytande

av handelsförbindelserna mellan två deltagarländer. Kompensationer

av andra kategorien kräva förhandssamtycke av de deltagarländer,

vilkas saldon genom kompensationen i fråga skulle ökas. Någon skyldighet

att acceptera dylika kompensationer föreligger icke; däremot ger överenskommelsen

uttryck åt de anslutna ländernas avsikt att till fullo samarbeta

vid bedömandet av skäliga förslag som kunna framställas av agenten.

Om under loppet av en månad en betalning i guld eller utländska valutor

skulle förfalla till betalning under ett före Parisöverenskommelsens

ikraftträdande avslutet bilateralt avtal mellan två deltagarländer, skall betalningen

uppskjutas till dess kompensationerna för ifrågavarande månad

verkställts. Här föreligger således en möjlighet att, såframt skuldförhållandet

mellan de två ifrågavarande länderna genom kompensationsförfarandet kan

nedbringas under guldpunkten, slippa ifrån en eljest ofrånkomlig guld- eller

dollarbetalning.

Skulle ett deltagarland på grund av att dess överdragningsrätt på ett annat

land vid något tillfälle icke kan utnyttjas bli nödsakat att fullgöra eu

betalning till det sistnämnda landet i guld eller utländska valutor, förelig
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Utrikesutskottets utlåtande nr 21.

ger enligt överenskommelsen möjlighet att låta denna betalning återgå vid

ett senare tillfälle, då överdragningsrätten i fråga kan utnyttjas. En dylik

eftersläpning av utnyttjandet av överdragningsrätter kan nämligen tänkas

uppkomma antingen på grund av bestämmelsen att högst 75 % av en överdragningsrätt

får utnyttjas t. o. m. den 31 mars 1949 eller också därför att

motsvarande villkorliga dollarhjälp ännu icke tilldelats det land, som lämnar

överdragningsrätten.

I överenskommelsen angivas vissa förutsättningar, under vilka en revision

av överdragningsrätternas belopp och fördelning kan genomföras på

framställning av ett deltagarland. Förutsättning härför är antingen att force

majeure eller katastrof inträffat eller att ett debitorland kan göra gällande,

att det icke trots skäliga ansträngningar kunnat utnyttja sin överdragningslätt,

eller slutligen att ett kreditorland kan göra gällande, att en överdragningsrätt

icke längre är erforderlig för det ändamål, för vilket den tillskapats.

Framställningar om dylik revision skola göras till Parisorganisationen.

De under denna organisation tillskapade betalnings- och handelskommittéerna

skola tillsätta en eller flera specialkommittéer, bestående av högst fem

medlemmar. Dessa specialkommittéer skola verkställa utredning med anledning

av de framställningar om revision av överdragningsrätter som hänskjutas

till dem, samråda med berörda deltagarländer och anbefalla de revisioner

eller andra åtgärder, som de finna önskvärda. Betalnings- och handelskommittéerna

skola omedelbart behandla specialkommittéernas rapporter

och framlägga dem för organisationens råd jämte sin åsikt. I avvaktan

på ett beslut av rådet skall organisationens generalsekretariat informera organisationens

exekutivkommitté och överlämna rapporterna till den amerikanska

administrationen för ekonomiskt samarbete.

I detta sammanhang må nämnas, att det uppdragits åt betalnings- och

handelskommittéerna att övervaka tillämpningen av överenskommelsen om

inter-europeiska betalningar och kompensationer.

Överenskommelsens ikraftträdande m. m.

Överenskommelsen skall ratificeras och träder i kraft först sedan samtliga

deltagarländer deponerat sina ratifikationsinstrument hos Parisorganisationens

generalsekretariat. I avvaktan härpå tillämpas enligt ett samtidigt

med överenskommelsen undertecknat tilläggsprotokoll bestämmelserna

i överenskommelsen provisoriskt fr. o. in. den 1 oktober 1948. Ifrågavarande

protokoll skall gälla till dess konventionen träder i kraft men kan

uppsägas av ett deltagarland med en uppsägningstid av tre månader.

överenskommelsen förblir i kraft till dess de kompensationer, som avse

utgången av juni månad 1949, ha utförts. Den kan därefter förlängas på

sådana villkor som deltagarländerna må överenskomma om. Senast den 1

maj 1949 skall ställning tagas till frågan, huruvida överenskommelsen skall

förlängas eller icke. Om sannolikheten talar för att en förlängning icke

s. 9 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 21.

9

kommer till stånd, skola deltagarländerna på begäran av vilket som helst

deltagarland uppdraga åt en eller flera kommittéer att undersöka och rekommendera

vilka åtgärder som kunna erfordras för att undvika vissa konsekvenser,

som kunna uppstå genom att vissa saldon kunna ha förändrats

såsom ett resultat av kompensationsförfarandet. Skulle inom en skälig tidsperiod

från överenskommelsens upphörande risk anses föreligga för ett avbrytande

av handels- eller betalningsförbindelserna, för betalningar i guld

eller utländska valutor eller för andra liknande möjliga konsekvenser, äger

ett deltagarland således påfordra tillsättandet av en dylik kommitté.

Parisorganisationens råd har genom beslut likaledes den 16 oktober 1948

uppmanat deltagarländerna att under den tid överenskommelsen angående inter-europeiska

betalningar och kompensationer är i kraft följa vissa rekommendationer

beträffande principerna för handelspolitiken. Dessa principer

åsyfta särskilt en ökning av handeln och ett upprätthållande och om möjligt en

ökning av sådan normal export, som är nödvändig för andra deltagarländers

återuppbyggnad. Från svensk och schweizisk sida har i detta sammanhang

förklarats, att definitionerna i ifrågavarande rekommendationer saknade

den precisering som erfordrades och att de fastställda reglerna icke vore

tillräckligt konkreta för att utgöra en lämplig grundval för ett beslut som

det skall åligga deltagarländerna att genomföra.

Härefter fortsätter chefen för finansdepartementet:

Genom det förslag till fördelning av den amerikanska finanshjälpen och

den överenskommelse angående inter-europeiska betalningar och kompensationer,

som utarbetats av Parisorganisationen, ha bättre förutsättningar skapats

för den inter-europeiska handeln.

Den amerikanska finanshjälpens betydelse ej endast för Europas direkta

försörjning med väsentliga förnödenheter från Förenta Staterna utan överhuvud

för det europeiska återuppbyggnadsarbetet behöver icke ånyo framhållas.

Dess gynnsamma inflytande i sistnämnda hänseende har ytterligare

ökats genom det sätt varpå man i anknytning till finanshjälpen sökt till en

del lösa också de inter-europeiska betalningsproblemen i deras för handeln

skadligaste former.

1 och för sig är betalningssystemet att betrakta såsom uttrycket för fullt

fristående strävanden att återuppbygga den europeiska handelns finansiella

underlag. Ur vissa synpunkter framstår det som en svaghet att detta försök

så nära kommit att knytas vid den amerikanska finanshjälpen; betalningssystemet

har härigenom blivit kanske i onödig grad komplicerat samt

därjämte fått en tidsbundenhet och begränsning som kan försvåra övergången

till mera normala betalningsanordningar. Å andra sidan har betalningssystemets

slagkraft såsom medel att övervinna de mest närliggande

svårigheterna ökats just genom anknytning till den finansiella hjälpen och

vidare har, såsom nyss framhållits, dennas handelsfrämjande inflytande

förstärkts genom ifrågavarande utbyggnad.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1948. .5 sand. 1 avd. Nr 21.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Utrikesutskottets utlåtande nr 21.

För Sveriges del är den konkreta innebörden i ifrågavarande förslag, att

Sverige av Parisorganisationen rekommenderats att under tiden 1 juli 1948

—30 juni 1949 erhålla 47 miljoner dollar inom ramen av det amerikanska

hjälpprogrammet, samtidigt som Sverige skulle dels åtaga sig att tillhandahålla

övriga medlemsstater i Parisorganisationen överdragningsrätter i

svenska kronor till ett värde av 34,s miljoner dollar för täckande av motsedda

betalningsunderskott för andra länder gentemot Sverige, dels ock berättigas

att själv erhålla dragningsrätter i övriga länder på sammanlagt 9,8

miljoner i dollarvärde för täckning av motsedda underskott i förhållande till

dessa. Sverige skulle vidare i likhet med övriga deltagarländer genom slutlig

ratifikation av överenskommelsen om inter-europeiska betalningar och

kompensationer medverka i det internationella kompensationsförfarande

som införes genom överenskommelsen. Jag torde icke i detta sammanhang

behöva ytterligare gå in på det inbördes sammanhanget mellan dragningsrätterna

och den amerikanska krediten, för vars huvudlinjer en redogörelse

lämnats i det föregående. Det kan här räcka med att fastslå att en ömsesidig

växelverkan föreligger, som under vissa förhållanden kan medföra en reduktion

såväl av det belopp som rekommenderats såsom finanshjälp till Sverige

som av Sveriges förpliktelser att ställa dragningsrätter till förfogande.

Jag vill även erinra om att Sveriges nettobidrag till det europeiska betalningssystemets

fungerande i form av dragningsrätter direkt medför en

motsvarande reduktion av återbetalningsskvldigheten på det lån som kan

komma att utgå från Förenta Staterna. Detta är till sina konsekvenser likvärdigt

med att det motsedda överskottet på Sveriges handel med övriga

deltagarländer — exklusive sterlingländerna, till vilka jag i det följande

återkommer — täckes i dollar bundna för omedelbar återbetalning på det

amerikanska lånet.

Såsom tidigare framhållits, ha dragningsrätterna beräknats med utgångspunkt

från att vissa redan föreliggande betalningsmöjligheter först utnyttjas.

I Sveriges fall innebär detta bl. a., att Sverige gentemot Storbritannien

sättes i tillfälle att likvidera löpande betalningsunderskott ur eljest bundna

pundbehållningar, intill ett motvärde av 70 miljoner dollar; här behandlade

förslag kan sålunda sägas innefatta bl. a. en omedelbar frigörelse av större

delen av Sveriges äldre pundtillgångar för likvidering av löpande handel

med sterlingområdet.

Förevarande frågekomplex, som i sin helhet bör underställas riksdagen,

synes i två hänseenden kräva särskilda beslut av denna. Sålunda kräves

riksdagens godkännande av Sveriges anslutning till överenskommelsen om

inter-europeiska betalningar och kompensationer. Det är vidare erforderligt

att riksdagens bemyndigande lämnas till Sveriges riksbank att i form av

överdragningsrätter ställa de medel till förfogande, som enligt förslaget

skulle utgöra Sveriges bruttobidrag till betalningssystemet och övriga inom

detta samarbetande länder. Det nära inbördes sammanhanget mellan de i

Paris utarbetade förslagens olika delar medför, att riksdagens beslut i dessa

hänseenden komma att i sak ömsesidigt betinga varandra. En anslutning till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 21.

11

betalningsöverenskommelsen är alltså icke möjlig utan ett samtidigt godkännande

av att dragningsrätter öppnas i enlighet med Parisförslagen. Å

andra sidan lar den kortfristiga kreditgivning, dessa dragningsrätter innefatta,

sitt värde ur begränsade svenska synpunkter genom det sätt på vilket

kreditutnyttjandet från andra länders sida automatiskt minskar Sveriges

återbetalningsskyldighet på en upplåning i Förenta Staterna. Den närmare

utformningen av det tekniska tillvägagångssättet vid bokföring av

ifrågavarande upplåning torde få ankomma på riksbanken i samråd med

riksgäldskontoret.

Vid bedömandet av ifrågavarande förslag bör särskild uppmärksamhet

ägnas föreliggande möjligheter att i händelse av förändringar i läget revidera

de förpliktelser som skulle följa av ett godkännande av förslaget. Jag

vill i detta hänseende i första hand ånyo erinra om att en reduktion av det

belopp, med vilket Sverige kan komma att tillerkännas krediter inom återuppbyggnadsprogrammets

ram, medför en rätt till revision också av Sveriges

åtaganden i form av dragningsrätter; Sverige har ingen skyldighet att

öppna en dragningsrätt förrän motsvarande hjälp i dollar i bindande form

tilldelats landet. Möjligheter ha skapats för en revision av dessa dragningsrätter

i fall, där ändrade förhållanden eller felbedömningar vid dragningsrättens

fastställande göra en sådan revision motiverad; en sådan revisionsmöjlighet

ger det nödvändiga utrymmet för omprövningar, varigenom konfliktsituationer

betingade av förhållandet mellan utnyttjandet av dragningsrätterna

och tilldelningen av dollarmedel kunna förebyggas. Slutligen

bör understrykas, att särskilda bestämmelser införts i överenskommelsen,

varigenom möjligheter öppnats till en ingående prövning av det läge som

skulle uppkomma, för den händelse kompensationsförfarandet skulle avbrytas.

En sådan prövning kan erfordras i syfte att skapa underlaget för

tilläggsuppgörelser varigenom skadliga återverkningar av förut genomförda

kompensationer på handeln och betalningarna skulle elimineras.

Med hänsyn till Sveriges allmänna intresse att lämna sitt fulla stöd åt

strävandena att återuppbygga den europeiska handeln genom en förbättring

av dennas finansiella förutsättningar, och med tanke jämväl på de direkta

fördelar som i sammanhanget eventuellt skulle komma Sverige till

godo anser jag mig böra tillstyrka, att ifrågavarande förslag underställas

riksdagen för godkännande. Jag finner även att de möjligheter till revision

och omprövning som föreligga ge all den trygghet mot en oväntad utveckling

som man på nuvarande stadium rimligen kan bereda de deltagande länderna.

Överenskommelsen har, med ratifikationsförbehåll, å svenska regeringens

vägnar undertecknats i Paris den 16 oktober 1948.

Utskottet har konstaterat, att den nu föreliggande överenskommelsen ansluter

sig till den i utskottets utlåtande nr 18/1948 behandlade konventionen

den 16 april 1948 angående europeiskt ekonomiskt samarbete, vari medlemsstaterna

utläst sig alt fortsätta de inledda strävandena att snar.ast möj
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Utrikesutskottets utlåtande nr 21.

ligt genomföra ett multilateralt betalningssystem. Utskottet finner, att ett

första steg i riktning mot skapandet av ett sådant multilateralt betalningssystem

har tagits genom förevarande överenskommelse.

Vissa'' svårigheter äro att förutse vid genomförandet av densamma. Vunnen

erfarenhet kan exempelvis ge anledning till revision av dragningsrätterna,

vartill överenskommelsen ger möjlighet. De utsikter denna erbjuder

att gynnsamt påverka de intereuropeiska betalningsförhållandena synas utskottet

innebära övervägande skäl för att det betalningssystem som Parisorganisationen

efter ingående prövning förordat, godtages i överensstämmelse

med de av departementschefen utvecklade huvudgrunder, varpå Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att godkänna berörda överenskommelse. Utskottet

får alltså, under åberopande av vad som ovan sålunda anförts, hemställa,

att riksdagen måtte, med avslag å motionen II: 628, meddela

av Kungl. Maj :t äskat godkännande av Sveriges anslutning

till den i Paris den 16 oktober 1948 undertecknade

överenskommelsen angående intereuropeiska betalningar

och kompensationer jämte därtill hörande bihang och tilläggsprotokoll

ävensom lämna Sveriges riksbank bemyndigande

att i form av överdragningsrätter ställa vissa medel

till förfogande.

Stockholm den 23 november 1948.

På utrikesutskottets vägnar:

RICKARD SANDLER.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Sandler, Åkerberg, Björnsson, Domö,

Gränebo, Andersson, Elon, Andersson, Ivar, och Pauli;

från andra kammaren: herrar Skoglund, Ward, Lindqvist, Eriksson i

Stockholm, Ohlin, Fast, Svensson i Grönvik och Wiberg.

488470. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:471 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige ock Schweiz för undmkande av dubbelbeskattning bet a1 i texten