Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. t proposition med förslag till lag om val av borgmästare och rådman.
1949-02-24 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1949:11, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. t proposition med förslag till lag om val av borgmästare och rådman.
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande nr 11.
1
Nr 11.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. t proposition med förslag till
lag om val av borgmästare och rådman.
Genom en den 10 december 1948 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 5, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj :t
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet förda protokoll föreslagit
riksdagen att, under förutsättning att av riksdagen såsom vilande antaget
förslag till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen varder slutligen
godkänt, antaga följande vid propositionen fogade förslag till
Lag
om val av borgmästare och rådman.
I anledning av § 31 regeringsformen förordnas som följer.
1 §•
När befattning som borgmästare eller rådman blivit ledig, skall för upprättande
av förslag till befattningens besättande val förrättas av stadsfullmäktige
enligt vad nedan stadgas.
Konungen äger förordna om uppskov med befattningens besättande. Väckes
i stad fråga om uppskov och sökes sådant inom en månad från det befattningen
blev ledig, eller skall efter vad särskilt är stadgat anmälan om
ledigheten göras hos Konungen, skall med åtgärd för befattningens tillsättande
anstå till dess Konungen förordnat att befattningen skall besättas
eller tiden för meddelat uppskov gått till ända.
2 §•''
Där ej med besättande av ledigbliven befattning skall anstå, har magistraten
att ofördröjligen i allmänna tidningarna och medelst anslag å rådhuset
kungöra ledigheten, med tillkännagivande att till Konungen ställd ansökan
till befattningen, åtföljd av tjänsteförteckning, skall hava inkommit till
magistraten inom en månad från det kungörelsen blivit införd i allmänna
tidningarna.
3 §•
Efter ansökningstidens utgång skall magistraten överlämna ansökningshandlingarna
till hovrätten, som har att avgiva yttrande rörande sökandena
och ordningen mellan de tre vilka enligt hovrättens mening med hänsyn
till förtjänst och skicklighet böra främst ifrågakomma, med anmärkande
tillika om hovrätten finner någon av sökandena icke vara behörig till be
1
Bihang till riksdagens protokoll 19t9. 9 samt. 1 avel. Nr 11—13.
2
Första lagutskottets utlåtande nr 11.
fattningen. Då fråga är om rådmanstjänst, skall magistraten vid ansökningshandlingarnas
överlämnande till hovrätten avgiva eget utlåtande i ärendet.
Sedan handlingarna i ärendet återställts, skall magistraten överlämna
handlingarna jämte hovrättens yttrande till stadsfullmäktige.
4 §•
Valet skall förrättas med enkla, slutna och omärkta sedlar. Valsedel må ej
förses med partibeteckning.
Valsedel skall innehålla ett, två eller tre namn, uppförda i följd, det ena
under det andra. Å valsedel må ej uppföras någon, som ej är behörig till
befattningen, och vid rådmansval ej heller någon, som ej inom föreskriven
tid sökt tjänsten.
Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende å något
där förekommande namn ej fullt otvetydigt vem därmed åsyftas, eller
upptager valsedel namn å någon, som enligt andra stycket ej må uppföras
därå, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro å valsedel upptagna flera
giltiga namn än tre, anses det eller de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.
5 §•
Särskild sammanräkning av valsedlarna skall ske för besättande av vart
och ett av de tre förslagsrummen.
Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel röst för det
första, såsom halv röst för det andra och såsom tredjedels röst för det tredje
å densamma upptagna namnet. Det namn som fått högsta rösttalet erhåller
första förslagsrummet.
Vid andra sammanräkningen gäller valsedel, vilken icke upptager det
namn som erhållit första förslagsrummet, på det sätt som för första sammanräkningen
stadgats. Valsedel, vilken innehåller det namn som uppförts
i första förslagsrummet, gäller såsom halv röst för det första och såsom
tredjedels röst för det andra av de återstående namnen. Det namn som vid
sammanräkningen fått högsta rösttalet erhåller andra förslagsrummet.
Vid tredje sammanräkningen gäller valsedel, som icke upptager något av
de redan på förslaget uppförda namnen, på det sätt som för första sammanräkningen
stadgats. Valsedel, som upptager ett av dessa namn, gäller såsom
halv röst för det första och såsom tredjedels röst för det andra av de återstående
namnen. Valsedel, som upptager båda de uppförda namnen, gäller
såsom tredjedels röst för det återstående namnet. Det namn som vid tredje
sammanräkningen fått högsta rösttalet erhåller tredje förslagsrummet.
Mellan lika rösttal skiljes genom lottning.
Därest vid val av borgmästare sammanräkningen utvisar, att någon som
ej är sökande till befattningen skulle enligt ovan upptagna bestämmelser
ifrågakomma till ett av förslagsrummen, har magistraten att inhämta uppgift
av honom huruvida han är villig att mottaga kallelsen. Förklarar han
sig ej vara villig att mottaga densamma, eller avgiver han icke svar å ma
-
Första lagutskottets utlåtande nr 11. 3
gistratens förfrågan inom två veckor efter det meddelandet blivit honom i
rekommenderat brev tillsänt, betraktas hans namn såsom obefintligt och
företages med iakttagande härav i nödig utsträckning ny sammanräkning av
rösterna.
6 §•
Efter slutförd sammanräkning av rösterna skola stadsfullmäktige, med
ledning av ovan lämnade föreskrifter, upprätta förslag till besättande av befattningen.
Protokoll över sammanräkningen och förslagets upprättande
skall jämte handlingarna i ärendet tillställas magistraten.
7 §•
Vill någon klaga över valet, gälle därom vad i fråga om besvär över stadsfullmäktiges
beslut i allmänhet är stadgat.
8 §•
Avlämnade valsedlar skola, sedan de uppräknats och protokollförts, förvaras
under försegling till dess valet vunnit laga kraft eller i händelse av
besvär dessa blivit avgjorda.
9 §.
Protokollet över valförrättningen skall jämte övriga handlingar i ärendet
av magistraten insändas till länsstyrelsen, som efter det valet vunnit laga
kraft ofördröjligen översänder handlingarna till Konungen.
Denna lag äger icke tillämpning i fråga om tillsättande av befattning såsom
icke lagfaren rådman.
Lagen träder i kraft den dag, då Konungen låter i riksdagen uppläsa
öppet brev att kungörelse utfärdats om ändrad lydelse av § 31 regeringsformen
men skall icke äga tillämpning, där före ikraftträdandet åtgärd för
återbesättande av borgmästarbefattning vidtagits. Genom lagen upphäves
lagen den 6 april 1945 (nr 109) om val av borgmästare och lagfaren rådman.
I fråga om de skäl, som anförts till stöd för lagförslaget, får utskottet, i
den mån de icke redovisas här nedan, hänvisa till propositionen.
Inledning.
Borgmästare och rådman skall enligt 4 kap. 2 § rättegångsbalken utnämnas
av Konungen. I samma paragraf erinras om att om val av borgmästare
och rådman är särskilt stadgat.
Enligt § 31 regeringsformen i dess gällande lydelse äga, när fråga uppkommer
om utseende av borgmästare i stad med egen jurisdiktion, i staden
bosatta och i stadens allmänna angelägenheter röstberättigade män och
4
Första lagutskottets utlåtande nr 11.
kvinnor föreslå tre behöriga personer. Bland de föreslagna utnämner Konungen
en till innehavare av tjänsten. Beträffande befattning som lagfaren
rådman stadgas i samma lagrum, att till sådan äge staden föreslå tre behöriga
personer, av vilka Konungen utnämner en.
Upprättande av förslag till besättande av borgmästarbefattning sker således
genom allmänna val inom staden. Stadens förslagsrätt beträffande rådmansbefattning
utövas däremot enligt lag den 6 april 1945 om val av borgmästare
och lagfaren rådman av stadsfullmäktige. Sistnämnda lag innehåller
i övrigt de närmare bestämmelserna rörande dessa val.
Enligt ett av 1948 års riksdag såsom vilande för grundlagsenlig behandling
antaget förslag skulle § 31 första stycket regeringsformen erhålla följande
ändrade lydelse:
»Till tjänst som borgmästare eller lagfaren rådman i stad äge stadsfullmäktige
föreslå tre behöriga personer. Bland de föreslagna utnämner Konungen
en till innehavare av tjänsten.»
Sammanräknings reglerna.
Nu gällande regler om rösternas sammanräkning vid val av borgmästare
och rådman för förslags upprättande finnas intagna i 8 § ovannämnda lag
den 6 april 1945. Enligt dessa regler skall särskild sammanräkning av valsedlarna
ske för besättande av vart och ett av de tre förslagsrummen. Vid
första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel röst för det första,
såsom halv röst för det andra och såsom tredjedels röst för det tredje å densamma
upptagna namnet. Det namn, som fått högsta rösttalet, erhåller
första förslagsrummet. Vid andra sammanräkningen gäller valsedel, vilken
icke upptager det namn som erhållit första förslagsrummet, på samma sätt
som stadgats för första sammanräkningen. Valsedel, vilken innehåller det
namn som uppförts i första förslagsrummet, gäller såsom halv röst för det
första och såsom tredjedels röst för det andra av de återstående namnen.
Det namn, som vid denna sammanräkning fått högsta rösttalet, erhåller
andra förslagsrummet. Vid tredje sammanräkningen gäller valsedel, som
icke upptager något av de redan på förslaget uppförda namnen, på det sätt
som stadgats för första sammanräkningen. Valsedel, som upptager ett av
dessa namn, gäller såsom halv röst för det första och såsom tredjedels röst
för det andra av de återstående namnen. Valsedel, som upptager båda de
uppförda namnen, gäller såsom tredjedels röst för det återstående namnet.
Det namn, som vid tredje sammanräkningen fått högsta rösttalet, erhåller
tredje förslagsrummet. Mellan lika rösttal skiljes genom lottning. Dessa bestämmelser
härröra ursprungligen från § 12 valordning den 11 februari
1910 för Stockholms stad, gällande vid val av stadsfullmäktige samt för upprättande
av förslag till borgmästare-, rådmans- eller magistratssekreteraresyssla.
Därifrån överfördes bestämmelserna utan någon förändring till 7 §
lagen den 14 mars 1921 om val av borgmästare i stad med magistrat samt av
rådmän och magistratssekreterare i Stockholm och senare likaledes oförändrade
till nyssnämnda 8 § lagen den 6 april 1945.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första lagutskottets utlåtande nr 11. ®
I utlåtande nr 19 till 1921 års riksdag i anledning av proposition nr 25
med förslag till 1921 års lag anmälde första lagutskottet, att inom utskottet
ifrågasatts, huruvida icke reglerna i 7 § angående röstsammanräkningen
vore i behov av en omarbetning, enär desamma lämnade alltför stora möjligheter
öppna för s. k. dekapitering. Utskottet fann emellertid de anförda
betänkligheterna icke vara av beskaffenhet att böra föranleda någon utskottets
erinran mot förslaget. Under debatten i riksdagens kamrar den 5 mars
1921 i anledning av utskottsutlåtandet lämnades följande exempel på valmetodens
verkningssätt:
Av 1 000 väljare ha 570 röstat på A, B och C, 330 på B, C och D samt 100
på D, E och F. Enligt reglerna få vid första sammanräkningen A 570 röster,
B 615, C 355 och D 210. B erhåller första förslagsrummet. Vid andra
röstsammanräkningen får A 285 röster — hans rösttal reduceras till hälften,
emedan B, vilken redan placerats, förekommer på de sedlar, som upptaga
A:s namn — C 355 och D 210 röster. C erhåller andra förslagsrummet.
Vid sista sammanräkningen får A 190 och D 210 röster, varför D uppföres
på tredje förslagsrummet. Trots att över hälften av de röstande önskat i
första hand erhålla A till borgmästare, kommer A över huvud icke med på
förslaget.
I en utredning angående ordningen för stadsdomartjänsternas tillsättande
och om allmänna bestämmelser rörande rådhusrätternas rekrytering (SOU
1933:31), verkställd av inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga,
erinrades om att vid borgmästarvalen ovidkommande hänsyn ej sällan spelat
in samt att utgången understundom berott av slumpen eller av en lyckad
kupp. De sakkunniga framhöllo emellertid, att dessa olägenheter i huvudsak
försvunnit efter införandet av den proportionella valmetoden i 7 § förenämnda
lag den 14 mars 1921.
Processlagberedningen, som i betänkande med Förslag till lag om införande
av nya rättegångsbalken in. in. (SOU 1944: 9—10) även avgav förslag
till den nu gällande lagen om val av borgmästare och lagfaren rådman, uttalade
däri, att den vad anginge röstberäkningen icke funnit anledning frångå
de regler, som meddelats i 1921 års lag.
I avgivet yttrande över betänkandet anförde magistraten i Lidköping angående
röstberäkningen följande.
Bestämmelserna i 7 § tredje och fjärde styckena innebära bl. a. en reduktion
av rösttalet för den eller dem, som å valsedel upptagits framför den
eller de redan placerade. Det synes kunna ifrågasättas, om detta är principiellt
riktigt och om dessa regler verka rättvist. Innebörden av de föreslagna
bestämmelserna torde vara för allmänheten mycket svårfattlig, och hela
val- och sammanräkningsproeeduren skulle betydligt förenklas, om förslagsrummen
bestämdes redan i enlighet med de vid en första sammanräkning
erhållna resultaten. Fråga är, om icke en sådan ordning också skulle
vara mera rättvis.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län uttalade, att de sålunda anförda synpunkterna
syntes förtjänta av beaktande.
6
Första lagutskottets utlåtande nr 11.
Då föredragande departementschefen, dåvarande statsrådet Bergquist, i
proposition nr 28 föreläde 1945 års riksdag förslag till den nuvarande lagen,
förklarade han emellertid, att han icke ansåge lämpligt att förorda någon
ändring av bestämmelserna angående röstberäkningen, vilka därför oförändrade
upptagits från 1921 års lag.
Departementschefen.
Beträffande det nu för riksdagen framlagda förslaget till lag om val av
borgmästare och rådman har föredragande departementschefen, statsrådet
Zetterberg, i propositionen anfört följande:
»Med anledning av en inom första kammaren väckt motion, nr 141, har
1948 års riksdag (konstitutionsutskottets utlåtande nr 10) såsom vilande
för vidare grundlagsenlig behandling antagit ett förslag till ny lydelse av
§ 31 regeringsformen, innebärande att val av borgmästare skall förrättas
av stadsfullmäktige liksom val av rådman. Enligt övergångsstadgande till
lagförslaget skola de nya bestämmelserna ej äga tillämpning, där före ikraftträdandet
åtgärd för återbesättande av borgmästartjänst vidtagits. Därest
detta grundlagsförslag slutligen antages, erfordras en omarbetning av de i
allmän lag givna stadgandena om borgmästar- och rådmansval. Eftersom
dessa tillkommo för allenast få år sedan och tillämpningen därav veterligen
icke föranlett erinringar, torde den erforderliga omarbetningen böra begränsas
till en anpassning efter grundlagsstadgandets nya lydelse och följaktligen
ske så att de bestämmelser som nu gälla om rådmansval i princip
göras tillämpliga jämväl å borgmästarval. Omarbetningen måste emellertid
även med denna begränsning bliva så ingripande att en helt ny lag synes
böra utfärdas.
I enlighet med det anförda har jag låtit inom departementet utarbeta förslag
till ny lag om val av borgmästare och rådman. Den nya lagen skall, liksom
den hittillsvarande, gälla endast för val av lagfaren rådman. Rörande
detaljerna i lagförslaget må anföras följande.
De första tre paragraferna överensstämma väsentligen med samma paragrafer
i gällande lag.
I 4 § givas regler om valsedels utseende m. m„ motsvarande nuvarande
7 och 12 §§.
Bestämmelser om sammanräkning innehållas i 5 §, som motsvarar nuvarande
8 och 12 §§. Föreskriften i nuvarande 8 § att sammanräkning av
valsedlarna vid borgmästarval skall påbörjas inom sju dagar efter valdagen,
vilken på grund av hänvisningen i 12 § är tillämplig även å rådmansval,
föreslås emellertid skola utgå. En föreskrift av denna art har givetvis
sin betydelse främst beträffande ett allmänt val. Efter val som förrättas
av stadsfullmäktige bör däremot sammanräkning ske vid sammanträdet.
Detta följer även av de allmänna reglerna i lagen om kommunalstyrelse i
stad. Jämlikt särskild lag den 6 juni 1930 om proportionellt valsätt vid
val inom landsting, å kommunalstämma m. m. må, om det med avseende
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första lagutskottets utlåtande nr 11. "
å befarad tidsutdräkt eller av annan anledning finnes nödigt, sedan vid
proportionellt val valsedlarna avlämnats, annan dag utsättas för valförrättningens
fortsättande och avslutande. Vid den fortsatta valförrättningen
behöva allenast två bland de i valet deltagande vara närvarande. Sistnämnda
lag är tillämplig jämväl å stadsfullmäktige men gäller ej rådmansval. Något
behov av att för sådant val eller val av borgmästare meddela särskilda bestämmelser
om formerna för fortsättande och avslutande av valet torde ej
vara erforderliga.
De föreslagna 6—9 §§ äro lika lydande med nuvarande 13—16 §§.
Lagen torde böra träda i kraft den dag, då Konungen låter i riksdagen
uppläsa öppet brev att kungörelse utfärdats om ändrad lydelse av § 31 regeringsformen,
men bör, i anslutning till övergångsstadgandet vid grundlagsförslaget,
ej äga tillämpning, där före ikraftträdandet åtgärd för återbesättandet
av borgmästarbefattning vidtagits.»
Utskottet.
Såsom vilande för grundlagsenlig behandling antogs vid 1948 års riksdag
förslag till ny lydelse av § 31 regeringsformen. Förslaget innebär, att borgmästarval
skall, liksom redan är fallet beträffande val av rådman, förrättas
av stadsfullmäktige och icke som för närvarande av de vid kommunalval i
staden röstberättigade.
Enligt § 31 andra stycket regeringsformen skola närmare bestämmelser
om ifrågavarande val meddelas genom särskild lag. Sådana föreskrifter
återfinnas för närvarande i en lag av den 6 april 1945. I dess regler ha genom
propositionens förslag till ny lag om val av borgmästare och rådman
icke företagits andra ändringar än sådana, som omedelbart föranletts av
att valen för alla fall förlagts till stadsfullmäktige. Några sakliga ändringar
ha icke i övrigt föreslagits.
De nuvarande omröstningsreglerna äro utformade med tanke på att de i
valet deltagande utgöras av ett stort, icke i förväg bestämbart antal röstande.
Då nu valen helt förläggas till stadsfullmäktige, där de röstandes antal
och ofta även ställningstagande kan på förhand beräknas, uppstår frågan,
om dessa regler kunna anses tillfredsställande.
Då utskottet granskat lagförslaget ur denna synpunkt, bär utskottet särskilt
uppmärksammat bestämmelserna om rösternas sammanräkning i 5 §
andra, tredje och fjärde styckena. Dessa äro hämtade ur § 12 valordningen
den 11 februari 1910 för Stockholms stad, vilken gällde bl. a. för upprättande
av förslag till borgmästare-, rådmans- och magistratssekreteraresyssla,
och överfördes därifrån ordagrant till den första lagen om borgmästarval
av år 1921. Redan vid detta tillfälle riktades allvarliga erinringar mot sammanräkningsmetoden.
Man pekade därvid på att enligt denna funnes möjlighet
att den, som flertalet av de röstande uppfört i första rummet, över
huvud icke komrne med på förslaget. Anledningen till att valet kan få
sådan utgång är dels att samtliga å valsedlarna förekommande namn med
-
8
Första lagutskottets utlåtande nr 11.
räknas vid varje sammanräkning, varvid namnens röstvärde beräknas med
hänsyn till deras placering å valsedeln, dels ock att sedan ett namn placerats
å förslagsrum, de namn, vilka äro upptagna å samma sedel som det
placerade namnet, få vidkännas reduktion av sitt röstvärde, även om de å
sedeln uppförts före det placerade namnet. Metoden har också vid åtminstone
något val i praktiken redan nu visat sig leda till ur billighetssynpunkt
mindre tilltalande resultat. I en sluten valkorporation såsom en stadsfullmäktigeförsamling
öppna emellertid sammanräkningsreglerna än vidare
möjligheter till särskilda arrangemang, varigenom även en mycket betydande
minoritet kan förhindras placera något namn å förslaget till tjänsten.
Då det gäller att ersätta den nuvarande sammanräkningsmetoden med en
annan, kunna olika lösningar tänkas. En utväg vore att vid besättande av
första förslagsrummet hänsyn skulle tagas endast till de första namnen å
valsedlarna och att övriga namn finge deltaga blott vid besättande av de!
två andra förslagsrummen. Med hänsyn till frågans invecklade beskaffenhet
är utskottet icke nu berett att föreslå riksdagen att antaga förslag till
ny sammanräkningsmetod. Den nuvarande är emellertid behäftad med så
påtagliga brister, att den lämpligen bör utbytas mot en mera rättvisande.
Detta spörsmål bör snarast göras till föremål för utredning och förslag till
ändrade regler därefter föreläggas riksdagen. Utskottet vill icke motsätta
sig, att i avbidan härpå den nu gällande ordningen, på sätt föreslagits i 5 §
av lagförslaget, tills vidare bibehålies.
I detta sammanhang torde även en annan fråga böra beaktas. Sammanräkningsreglerna
förutsätta i anslutning till stadgandena i § 31 regeringsformen,
att tre förslagsrum skola besättas vid valet. I 5 § första stycket av
lagförslaget talas också om »de tre förslagsrummen». Enligt förslagets 4 §
andra stycket är emellertid medgivet att låta valsedel upptaga endast ett
eller två namn. Om de i valet deltagande stadsfullmäktige enas om att alla
avgiva valsedlar innehållande allenast ett och samma namn, kommer blott
denne person att uppföras på stadens förslag till tjänsten. Denna situation
har redan nu i något fall uppkommit vid tillsättning av rådmanstjänst. I
ett dylikt läge torde emellertid § 31 regeringsformen icke vara tillämplig.
Såsom tydligt framgår av denna paragraf i dess ursprungliga avfattning av
1809, är nämligen dess innehåll så att förstå, att genom stadgandet vederbörande
stad tillerkänts en rättighet att få föreslå tre behöriga personer
till den tjänst, varom är fråga, i vilket fall Kungl. Maj :t är förpliktad att
utnämna en av dessa tre. Staden kan underlåta att utnyttja denna sin rätt
och exempelvis i stället avgiva ett förslag av annan beskaffenhet, än grundlagen
föreskriver. Under sådana omständigheter återfår emellertid Kungl.
Maj :t, på vilken det enligt rättegångsbalken ankommer att utnämna borgmästare
och rådmän, sin handlingsfrihet och är obunden att till innehavare
av tjänsten utse annan person än den staden föreslagit.
I övrigt har lagförslaget icke givit anledning till erinran eller påpekande
från utskottets sida.
Första lagutskottets utlåtande nr 11. 9
På nu anförda skäl får utskottet — under förutsättning, att riksdagen bifaller
det förslag till ny lydelse av § 31 regeringsformen, som konstitutionsutskottet
anmält i memorial nr 10 — hemställa,
A. att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition nr
5; samt
B. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla,
att Kungl. Maj :t efter vederbörlig utredning ville
förelägga riksdagen förslag till ändrad valmetod vid borgmästar-
och rådman sval.
Stockholm den 24 februari 1949.
På första lagutskottets vägnar:
OLOV RYLANDER.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Branting*, Ahlkvist, Olofsson*, Lindblom,
fru Sjöström-Bengtsson, herrar Lindgren, Löthner och Ivar Nilzon;
från andra kammaren: herrar Rylander, Hedlund i Östersund, Olsson
i Mellerud, Landgren, Antby, Andersson i Mölndal, Pettersson i Ersbacken
och Fagerholm.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1949:109 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om val av borgmästare och rådman. a1 i texten