Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. t proposition med förslag till lag om val av borgmästare och rådman.

1949-02-24 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1949:11, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. t proposition med förslag till lag om val av borgmästare och rådman.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 11.

1

Nr 11.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. t proposition med förslag till

lag om val av borgmästare och rådman.

Genom en den 10 december 1948 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 5, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj :t

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet förda protokoll föreslagit

riksdagen att, under förutsättning att av riksdagen såsom vilande antaget

förslag till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen varder slutligen

godkänt, antaga följande vid propositionen fogade förslag till

Lag

om val av borgmästare och rådman.

I anledning av § 31 regeringsformen förordnas som följer.

1 §•

När befattning som borgmästare eller rådman blivit ledig, skall för upprättande

av förslag till befattningens besättande val förrättas av stadsfullmäktige

enligt vad nedan stadgas.

Konungen äger förordna om uppskov med befattningens besättande. Väckes

i stad fråga om uppskov och sökes sådant inom en månad från det befattningen

blev ledig, eller skall efter vad särskilt är stadgat anmälan om

ledigheten göras hos Konungen, skall med åtgärd för befattningens tillsättande

anstå till dess Konungen förordnat att befattningen skall besättas

eller tiden för meddelat uppskov gått till ända.

2 §•''

Där ej med besättande av ledigbliven befattning skall anstå, har magistraten

att ofördröjligen i allmänna tidningarna och medelst anslag å rådhuset

kungöra ledigheten, med tillkännagivande att till Konungen ställd ansökan

till befattningen, åtföljd av tjänsteförteckning, skall hava inkommit till

magistraten inom en månad från det kungörelsen blivit införd i allmänna

tidningarna.

3 §•

Efter ansökningstidens utgång skall magistraten överlämna ansökningshandlingarna

till hovrätten, som har att avgiva yttrande rörande sökandena

och ordningen mellan de tre vilka enligt hovrättens mening med hänsyn

till förtjänst och skicklighet böra främst ifrågakomma, med anmärkande

tillika om hovrätten finner någon av sökandena icke vara behörig till be
1

Bihang till riksdagens protokoll 19t9. 9 samt. 1 avel. Nr 11—13.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 11.

fattningen. Då fråga är om rådmanstjänst, skall magistraten vid ansökningshandlingarnas

överlämnande till hovrätten avgiva eget utlåtande i ärendet.

Sedan handlingarna i ärendet återställts, skall magistraten överlämna

handlingarna jämte hovrättens yttrande till stadsfullmäktige.

4 §•

Valet skall förrättas med enkla, slutna och omärkta sedlar. Valsedel må ej

förses med partibeteckning.

Valsedel skall innehålla ett, två eller tre namn, uppförda i följd, det ena

under det andra. Å valsedel må ej uppföras någon, som ej är behörig till

befattningen, och vid rådmansval ej heller någon, som ej inom föreskriven

tid sökt tjänsten.

Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende å något

där förekommande namn ej fullt otvetydigt vem därmed åsyftas, eller

upptager valsedel namn å någon, som enligt andra stycket ej må uppföras

därå, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro å valsedel upptagna flera

giltiga namn än tre, anses det eller de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.

5 §•

Särskild sammanräkning av valsedlarna skall ske för besättande av vart

och ett av de tre förslagsrummen.

Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel röst för det

första, såsom halv röst för det andra och såsom tredjedels röst för det tredje

å densamma upptagna namnet. Det namn som fått högsta rösttalet erhåller

första förslagsrummet.

Vid andra sammanräkningen gäller valsedel, vilken icke upptager det

namn som erhållit första förslagsrummet, på det sätt som för första sammanräkningen

stadgats. Valsedel, vilken innehåller det namn som uppförts

i första förslagsrummet, gäller såsom halv röst för det första och såsom

tredjedels röst för det andra av de återstående namnen. Det namn som vid

sammanräkningen fått högsta rösttalet erhåller andra förslagsrummet.

Vid tredje sammanräkningen gäller valsedel, som icke upptager något av

de redan på förslaget uppförda namnen, på det sätt som för första sammanräkningen

stadgats. Valsedel, som upptager ett av dessa namn, gäller såsom

halv röst för det första och såsom tredjedels röst för det andra av de återstående

namnen. Valsedel, som upptager båda de uppförda namnen, gäller

såsom tredjedels röst för det återstående namnet. Det namn som vid tredje

sammanräkningen fått högsta rösttalet erhåller tredje förslagsrummet.

Mellan lika rösttal skiljes genom lottning.

Därest vid val av borgmästare sammanräkningen utvisar, att någon som

ej är sökande till befattningen skulle enligt ovan upptagna bestämmelser

ifrågakomma till ett av förslagsrummen, har magistraten att inhämta uppgift

av honom huruvida han är villig att mottaga kallelsen. Förklarar han

sig ej vara villig att mottaga densamma, eller avgiver han icke svar å ma
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 11. 3

gistratens förfrågan inom två veckor efter det meddelandet blivit honom i

rekommenderat brev tillsänt, betraktas hans namn såsom obefintligt och

företages med iakttagande härav i nödig utsträckning ny sammanräkning av

rösterna.

6 §•

Efter slutförd sammanräkning av rösterna skola stadsfullmäktige, med

ledning av ovan lämnade föreskrifter, upprätta förslag till besättande av befattningen.

Protokoll över sammanräkningen och förslagets upprättande

skall jämte handlingarna i ärendet tillställas magistraten.

7 §•

Vill någon klaga över valet, gälle därom vad i fråga om besvär över stadsfullmäktiges

beslut i allmänhet är stadgat.

8 §•

Avlämnade valsedlar skola, sedan de uppräknats och protokollförts, förvaras

under försegling till dess valet vunnit laga kraft eller i händelse av

besvär dessa blivit avgjorda.

9 §.

Protokollet över valförrättningen skall jämte övriga handlingar i ärendet

av magistraten insändas till länsstyrelsen, som efter det valet vunnit laga

kraft ofördröjligen översänder handlingarna till Konungen.

Denna lag äger icke tillämpning i fråga om tillsättande av befattning såsom

icke lagfaren rådman.

Lagen träder i kraft den dag, då Konungen låter i riksdagen uppläsa

öppet brev att kungörelse utfärdats om ändrad lydelse av § 31 regeringsformen

men skall icke äga tillämpning, där före ikraftträdandet åtgärd för

återbesättande av borgmästarbefattning vidtagits. Genom lagen upphäves

lagen den 6 april 1945 (nr 109) om val av borgmästare och lagfaren rådman.

I fråga om de skäl, som anförts till stöd för lagförslaget, får utskottet, i

den mån de icke redovisas här nedan, hänvisa till propositionen.

Inledning.

Borgmästare och rådman skall enligt 4 kap. 2 § rättegångsbalken utnämnas

av Konungen. I samma paragraf erinras om att om val av borgmästare

och rådman är särskilt stadgat.

Enligt § 31 regeringsformen i dess gällande lydelse äga, när fråga uppkommer

om utseende av borgmästare i stad med egen jurisdiktion, i staden

bosatta och i stadens allmänna angelägenheter röstberättigade män och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr 11.

kvinnor föreslå tre behöriga personer. Bland de föreslagna utnämner Konungen

en till innehavare av tjänsten. Beträffande befattning som lagfaren

rådman stadgas i samma lagrum, att till sådan äge staden föreslå tre behöriga

personer, av vilka Konungen utnämner en.

Upprättande av förslag till besättande av borgmästarbefattning sker således

genom allmänna val inom staden. Stadens förslagsrätt beträffande rådmansbefattning

utövas däremot enligt lag den 6 april 1945 om val av borgmästare

och lagfaren rådman av stadsfullmäktige. Sistnämnda lag innehåller

i övrigt de närmare bestämmelserna rörande dessa val.

Enligt ett av 1948 års riksdag såsom vilande för grundlagsenlig behandling

antaget förslag skulle § 31 första stycket regeringsformen erhålla följande

ändrade lydelse:

»Till tjänst som borgmästare eller lagfaren rådman i stad äge stadsfullmäktige

föreslå tre behöriga personer. Bland de föreslagna utnämner Konungen

en till innehavare av tjänsten.»

Sammanräknings reglerna.

Nu gällande regler om rösternas sammanräkning vid val av borgmästare

och rådman för förslags upprättande finnas intagna i 8 § ovannämnda lag

den 6 april 1945. Enligt dessa regler skall särskild sammanräkning av valsedlarna

ske för besättande av vart och ett av de tre förslagsrummen. Vid

första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel röst för det första,

såsom halv röst för det andra och såsom tredjedels röst för det tredje å densamma

upptagna namnet. Det namn, som fått högsta rösttalet, erhåller

första förslagsrummet. Vid andra sammanräkningen gäller valsedel, vilken

icke upptager det namn som erhållit första förslagsrummet, på samma sätt

som stadgats för första sammanräkningen. Valsedel, vilken innehåller det

namn som uppförts i första förslagsrummet, gäller såsom halv röst för det

första och såsom tredjedels röst för det andra av de återstående namnen.

Det namn, som vid denna sammanräkning fått högsta rösttalet, erhåller

andra förslagsrummet. Vid tredje sammanräkningen gäller valsedel, som

icke upptager något av de redan på förslaget uppförda namnen, på det sätt

som stadgats för första sammanräkningen. Valsedel, som upptager ett av

dessa namn, gäller såsom halv röst för det första och såsom tredjedels röst

för det andra av de återstående namnen. Valsedel, som upptager båda de

uppförda namnen, gäller såsom tredjedels röst för det återstående namnet.

Det namn, som vid tredje sammanräkningen fått högsta rösttalet, erhåller

tredje förslagsrummet. Mellan lika rösttal skiljes genom lottning. Dessa bestämmelser

härröra ursprungligen från § 12 valordning den 11 februari

1910 för Stockholms stad, gällande vid val av stadsfullmäktige samt för upprättande

av förslag till borgmästare-, rådmans- eller magistratssekreteraresyssla.

Därifrån överfördes bestämmelserna utan någon förändring till 7 §

lagen den 14 mars 1921 om val av borgmästare i stad med magistrat samt av

rådmän och magistratssekreterare i Stockholm och senare likaledes oförändrade

till nyssnämnda 8 § lagen den 6 april 1945.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 11. ®

I utlåtande nr 19 till 1921 års riksdag i anledning av proposition nr 25

med förslag till 1921 års lag anmälde första lagutskottet, att inom utskottet

ifrågasatts, huruvida icke reglerna i 7 § angående röstsammanräkningen

vore i behov av en omarbetning, enär desamma lämnade alltför stora möjligheter

öppna för s. k. dekapitering. Utskottet fann emellertid de anförda

betänkligheterna icke vara av beskaffenhet att böra föranleda någon utskottets

erinran mot förslaget. Under debatten i riksdagens kamrar den 5 mars

1921 i anledning av utskottsutlåtandet lämnades följande exempel på valmetodens

verkningssätt:

Av 1 000 väljare ha 570 röstat på A, B och C, 330 på B, C och D samt 100

på D, E och F. Enligt reglerna få vid första sammanräkningen A 570 röster,

B 615, C 355 och D 210. B erhåller första förslagsrummet. Vid andra

röstsammanräkningen får A 285 röster — hans rösttal reduceras till hälften,

emedan B, vilken redan placerats, förekommer på de sedlar, som upptaga

A:s namn — C 355 och D 210 röster. C erhåller andra förslagsrummet.

Vid sista sammanräkningen får A 190 och D 210 röster, varför D uppföres

på tredje förslagsrummet. Trots att över hälften av de röstande önskat i

första hand erhålla A till borgmästare, kommer A över huvud icke med på

förslaget.

I en utredning angående ordningen för stadsdomartjänsternas tillsättande

och om allmänna bestämmelser rörande rådhusrätternas rekrytering (SOU

1933:31), verkställd av inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga,

erinrades om att vid borgmästarvalen ovidkommande hänsyn ej sällan spelat

in samt att utgången understundom berott av slumpen eller av en lyckad

kupp. De sakkunniga framhöllo emellertid, att dessa olägenheter i huvudsak

försvunnit efter införandet av den proportionella valmetoden i 7 § förenämnda

lag den 14 mars 1921.

Processlagberedningen, som i betänkande med Förslag till lag om införande

av nya rättegångsbalken in. in. (SOU 1944: 9—10) även avgav förslag

till den nu gällande lagen om val av borgmästare och lagfaren rådman, uttalade

däri, att den vad anginge röstberäkningen icke funnit anledning frångå

de regler, som meddelats i 1921 års lag.

I avgivet yttrande över betänkandet anförde magistraten i Lidköping angående

röstberäkningen följande.

Bestämmelserna i 7 § tredje och fjärde styckena innebära bl. a. en reduktion

av rösttalet för den eller dem, som å valsedel upptagits framför den

eller de redan placerade. Det synes kunna ifrågasättas, om detta är principiellt

riktigt och om dessa regler verka rättvist. Innebörden av de föreslagna

bestämmelserna torde vara för allmänheten mycket svårfattlig, och hela

val- och sammanräkningsproeeduren skulle betydligt förenklas, om förslagsrummen

bestämdes redan i enlighet med de vid en första sammanräkning

erhållna resultaten. Fråga är, om icke en sådan ordning också skulle

vara mera rättvis.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län uttalade, att de sålunda anförda synpunkterna

syntes förtjänta av beaktande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande nr 11.

Då föredragande departementschefen, dåvarande statsrådet Bergquist, i

proposition nr 28 föreläde 1945 års riksdag förslag till den nuvarande lagen,

förklarade han emellertid, att han icke ansåge lämpligt att förorda någon

ändring av bestämmelserna angående röstberäkningen, vilka därför oförändrade

upptagits från 1921 års lag.

Departementschefen.

Beträffande det nu för riksdagen framlagda förslaget till lag om val av

borgmästare och rådman har föredragande departementschefen, statsrådet

Zetterberg, i propositionen anfört följande:

»Med anledning av en inom första kammaren väckt motion, nr 141, har

1948 års riksdag (konstitutionsutskottets utlåtande nr 10) såsom vilande

för vidare grundlagsenlig behandling antagit ett förslag till ny lydelse av

§ 31 regeringsformen, innebärande att val av borgmästare skall förrättas

av stadsfullmäktige liksom val av rådman. Enligt övergångsstadgande till

lagförslaget skola de nya bestämmelserna ej äga tillämpning, där före ikraftträdandet

åtgärd för återbesättande av borgmästartjänst vidtagits. Därest

detta grundlagsförslag slutligen antages, erfordras en omarbetning av de i

allmän lag givna stadgandena om borgmästar- och rådmansval. Eftersom

dessa tillkommo för allenast få år sedan och tillämpningen därav veterligen

icke föranlett erinringar, torde den erforderliga omarbetningen böra begränsas

till en anpassning efter grundlagsstadgandets nya lydelse och följaktligen

ske så att de bestämmelser som nu gälla om rådmansval i princip

göras tillämpliga jämväl å borgmästarval. Omarbetningen måste emellertid

även med denna begränsning bliva så ingripande att en helt ny lag synes

böra utfärdas.

I enlighet med det anförda har jag låtit inom departementet utarbeta förslag

till ny lag om val av borgmästare och rådman. Den nya lagen skall, liksom

den hittillsvarande, gälla endast för val av lagfaren rådman. Rörande

detaljerna i lagförslaget må anföras följande.

De första tre paragraferna överensstämma väsentligen med samma paragrafer

i gällande lag.

I 4 § givas regler om valsedels utseende m. m„ motsvarande nuvarande

7 och 12 §§.

Bestämmelser om sammanräkning innehållas i 5 §, som motsvarar nuvarande

8 och 12 §§. Föreskriften i nuvarande 8 § att sammanräkning av

valsedlarna vid borgmästarval skall påbörjas inom sju dagar efter valdagen,

vilken på grund av hänvisningen i 12 § är tillämplig även å rådmansval,

föreslås emellertid skola utgå. En föreskrift av denna art har givetvis

sin betydelse främst beträffande ett allmänt val. Efter val som förrättas

av stadsfullmäktige bör däremot sammanräkning ske vid sammanträdet.

Detta följer även av de allmänna reglerna i lagen om kommunalstyrelse i

stad. Jämlikt särskild lag den 6 juni 1930 om proportionellt valsätt vid

val inom landsting, å kommunalstämma m. m. må, om det med avseende

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 11. "

å befarad tidsutdräkt eller av annan anledning finnes nödigt, sedan vid

proportionellt val valsedlarna avlämnats, annan dag utsättas för valförrättningens

fortsättande och avslutande. Vid den fortsatta valförrättningen

behöva allenast två bland de i valet deltagande vara närvarande. Sistnämnda

lag är tillämplig jämväl å stadsfullmäktige men gäller ej rådmansval. Något

behov av att för sådant val eller val av borgmästare meddela särskilda bestämmelser

om formerna för fortsättande och avslutande av valet torde ej

vara erforderliga.

De föreslagna 6—9 §§ äro lika lydande med nuvarande 13—16 §§.

Lagen torde böra träda i kraft den dag, då Konungen låter i riksdagen

uppläsa öppet brev att kungörelse utfärdats om ändrad lydelse av § 31 regeringsformen,

men bör, i anslutning till övergångsstadgandet vid grundlagsförslaget,

ej äga tillämpning, där före ikraftträdandet åtgärd för återbesättandet

av borgmästarbefattning vidtagits.»

Utskottet.

Såsom vilande för grundlagsenlig behandling antogs vid 1948 års riksdag

förslag till ny lydelse av § 31 regeringsformen. Förslaget innebär, att borgmästarval

skall, liksom redan är fallet beträffande val av rådman, förrättas

av stadsfullmäktige och icke som för närvarande av de vid kommunalval i

staden röstberättigade.

Enligt § 31 andra stycket regeringsformen skola närmare bestämmelser

om ifrågavarande val meddelas genom särskild lag. Sådana föreskrifter

återfinnas för närvarande i en lag av den 6 april 1945. I dess regler ha genom

propositionens förslag till ny lag om val av borgmästare och rådman

icke företagits andra ändringar än sådana, som omedelbart föranletts av

att valen för alla fall förlagts till stadsfullmäktige. Några sakliga ändringar

ha icke i övrigt föreslagits.

De nuvarande omröstningsreglerna äro utformade med tanke på att de i

valet deltagande utgöras av ett stort, icke i förväg bestämbart antal röstande.

Då nu valen helt förläggas till stadsfullmäktige, där de röstandes antal

och ofta även ställningstagande kan på förhand beräknas, uppstår frågan,

om dessa regler kunna anses tillfredsställande.

Då utskottet granskat lagförslaget ur denna synpunkt, bär utskottet särskilt

uppmärksammat bestämmelserna om rösternas sammanräkning i 5 §

andra, tredje och fjärde styckena. Dessa äro hämtade ur § 12 valordningen

den 11 februari 1910 för Stockholms stad, vilken gällde bl. a. för upprättande

av förslag till borgmästare-, rådmans- och magistratssekreteraresyssla,

och överfördes därifrån ordagrant till den första lagen om borgmästarval

av år 1921. Redan vid detta tillfälle riktades allvarliga erinringar mot sammanräkningsmetoden.

Man pekade därvid på att enligt denna funnes möjlighet

att den, som flertalet av de röstande uppfört i första rummet, över

huvud icke komrne med på förslaget. Anledningen till att valet kan få

sådan utgång är dels att samtliga å valsedlarna förekommande namn med
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande nr 11.

räknas vid varje sammanräkning, varvid namnens röstvärde beräknas med

hänsyn till deras placering å valsedeln, dels ock att sedan ett namn placerats

å förslagsrum, de namn, vilka äro upptagna å samma sedel som det

placerade namnet, få vidkännas reduktion av sitt röstvärde, även om de å

sedeln uppförts före det placerade namnet. Metoden har också vid åtminstone

något val i praktiken redan nu visat sig leda till ur billighetssynpunkt

mindre tilltalande resultat. I en sluten valkorporation såsom en stadsfullmäktigeförsamling

öppna emellertid sammanräkningsreglerna än vidare

möjligheter till särskilda arrangemang, varigenom även en mycket betydande

minoritet kan förhindras placera något namn å förslaget till tjänsten.

Då det gäller att ersätta den nuvarande sammanräkningsmetoden med en

annan, kunna olika lösningar tänkas. En utväg vore att vid besättande av

första förslagsrummet hänsyn skulle tagas endast till de första namnen å

valsedlarna och att övriga namn finge deltaga blott vid besättande av de!

två andra förslagsrummen. Med hänsyn till frågans invecklade beskaffenhet

är utskottet icke nu berett att föreslå riksdagen att antaga förslag till

ny sammanräkningsmetod. Den nuvarande är emellertid behäftad med så

påtagliga brister, att den lämpligen bör utbytas mot en mera rättvisande.

Detta spörsmål bör snarast göras till föremål för utredning och förslag till

ändrade regler därefter föreläggas riksdagen. Utskottet vill icke motsätta

sig, att i avbidan härpå den nu gällande ordningen, på sätt föreslagits i 5 §

av lagförslaget, tills vidare bibehålies.

I detta sammanhang torde även en annan fråga böra beaktas. Sammanräkningsreglerna

förutsätta i anslutning till stadgandena i § 31 regeringsformen,

att tre förslagsrum skola besättas vid valet. I 5 § första stycket av

lagförslaget talas också om »de tre förslagsrummen». Enligt förslagets 4 §

andra stycket är emellertid medgivet att låta valsedel upptaga endast ett

eller två namn. Om de i valet deltagande stadsfullmäktige enas om att alla

avgiva valsedlar innehållande allenast ett och samma namn, kommer blott

denne person att uppföras på stadens förslag till tjänsten. Denna situation

har redan nu i något fall uppkommit vid tillsättning av rådmanstjänst. I

ett dylikt läge torde emellertid § 31 regeringsformen icke vara tillämplig.

Såsom tydligt framgår av denna paragraf i dess ursprungliga avfattning av

1809, är nämligen dess innehåll så att förstå, att genom stadgandet vederbörande

stad tillerkänts en rättighet att få föreslå tre behöriga personer

till den tjänst, varom är fråga, i vilket fall Kungl. Maj :t är förpliktad att

utnämna en av dessa tre. Staden kan underlåta att utnyttja denna sin rätt

och exempelvis i stället avgiva ett förslag av annan beskaffenhet, än grundlagen

föreskriver. Under sådana omständigheter återfår emellertid Kungl.

Maj :t, på vilken det enligt rättegångsbalken ankommer att utnämna borgmästare

och rådmän, sin handlingsfrihet och är obunden att till innehavare

av tjänsten utse annan person än den staden föreslagit.

I övrigt har lagförslaget icke givit anledning till erinran eller påpekande

från utskottets sida.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 11. 9

På nu anförda skäl får utskottet — under förutsättning, att riksdagen bifaller

det förslag till ny lydelse av § 31 regeringsformen, som konstitutionsutskottet

anmält i memorial nr 10 — hemställa,

A. att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition nr

5; samt

B. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla,

att Kungl. Maj :t efter vederbörlig utredning ville

förelägga riksdagen förslag till ändrad valmetod vid borgmästar-

och rådman sval.

Stockholm den 24 februari 1949.

På första lagutskottets vägnar:

OLOV RYLANDER.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Branting*, Ahlkvist, Olofsson*, Lindblom,

fru Sjöström-Bengtsson, herrar Lindgren, Löthner och Ivar Nilzon;

från andra kammaren: herrar Rylander, Hedlund i Östersund, Olsson

i Mellerud, Landgren, Antby, Andersson i Mölndal, Pettersson i Ersbacken

och Fagerholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:109 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om val av borgmästare och rådman. a1 i texten