Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 20 december 1946

1949-02-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1949:12, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 20 december 1946

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första lagutskottets utlåtande nr 12.

Nr 12.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 20

december 1946 (nr 879) om högsta domstolens sammansättning

och tjänstgöring.

Genom en den 30 december 1948 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 7, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj :t

under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda

protokoll föreslagit riksdagen att, under förutsättning att av riksdagen såsom

vilande antaget förslag till ändrad lydelse av § 20 regeringsformen varder

slutligen godkänt, antaga följande vid propositionen fogade förslag till

Lag

angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 20 december 1946 (nr 879)

om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring.

Härigenom förordnas, att 8 § lagen den 20 december 1946 om högsta

domstolens sammansättning och tjänstgöring skall erhålla följande ändrade

lydelse.

(Gällande lydelse.)

8

Förekommer vid prövning och avgörande

av mål i högsta domstolen

tillika fråga om yttrande i ärende,

som avses i § 26 regeringsformen,

böra de domare, som deltagit i målets

avgörande, besluta i frågan.

Skall yttrande i sådant ärende eljest

avgivas, må beslut fattas av tre

justitieråd; i mål, som avgjorts av

krigsdomstol, bör dock i stället för

ett av justitieråden någon av de i

§ 20 regeringsformen nämnda militärpersonerna

deltaga i beslutet.

(Föreslagen lydelse.)

§•

Förekommer vid prövning och avgörande

av mål i högsta domstolen

tillika fråga om yttrande i ärende,

som avses i § 26 regeringsformen,

böra de domare, som deltagit i målets

avgörande, besluta i frågan.

Skall yttrande i sådant ärende eljest

avgivas, må beslut fattas av tre

justitieråd.

Denna lag träder i kraft den dag, då Konungen låter i riksdagen uppläsa

öppet brev att kungörelse utfärdats om ändrad lydelse av § 20 regeringsformen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Första lagutskottets utlåtande nr 12.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för förslaget, får utskottet, i den

mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

I propositionen föreslås, i anslutning till den nya militära processlagstiftningen,

att ett stadgande om militär ledamots deltagande i vissa nådeärenden

skall utgå. Ändringen är närmast av formell karaktär.

I § 20 regeringsformen föreskrives för närvarande, att Konungen utser

och förordnar tre militärpersoner av högre grad att med domare jäv och

ansvar, efter ty i 22 § 1 mom. stadgas, i högsta domstolen övervara och

rösta över mål, som från krigsdomstolarna dragas under Konungens prövning.

De regler i § 22 till vilka sålunda hänvisas innebära, att medverkan

av militära ledamöter i högsta domstolen är obligatorisk allenast då mål

förekommer till prövning och avgörande. Frågan, huruvida militärer skola

deltaga även i andra fall, har överlämnats till reglering i den för allmän

lagstiftning stadgade ordningen. Såvitt angår nådeärenden ha bestämmelser

i ämnet upptagits i lagen den 20 december 1946 (nr 879) om högsta

domstolens sammansättning och tjänstgöring. I 8 § nämnda lag — som

trädde i kraft samtidigt med nya rättegångsbalken — föreskrives sålunda,

att om vid prövning och avgörande av mål i högsta domstolen tillika förekommer

fråga om yttrande i ärende som avses i § 26 regeringsformen (dvs

nådeärende), beslut i denna fråga bör fattas av samma domare som deltagit

i målets avgörande. Skall yttrande i sådant ärende eljest avgivas, må

beslut i allmänhet fattas av tre justitieråd. För de fall, då målet avgjorts av

krigsdomstol, stadgas dock, att i stället för ett av justitieråden någon av de

i § 20 regeringsformen nämnda militärpersonerna bör deltaga i beslutet.

Sistnämnda bestämmelse har emellertid alltsedan den tillkom varit provisoriskt

försatt ur kraft genom särskild lag den 10 juli 1947 (nr 635) om

fortsatt tillämpning av äldre rättegångsbalken å rättegången vid krigsdomstol,

vilken, upphävd genom lagen den 30 juni 1948 om införande av militära

rättegångslagen, till följd av stadgande i 4 § samma lag alltjämt gäller

såvitt nu är i fråga.

Vid 1948 års riksdag har såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling

antagits ett av Kungl. Maj :t framlagt förslag om upphävande av

samtliga stadganden i regeringsformen rörande militära ledamöter i högsta

domstolen. Därvid har förutsatts att högsta domstolen framdeles även vid

handläggningen av militära mål skall bestå av enbart justitieråd.

I propositionen har föredragande departementschefen, statsrådet Zetterberg,

anfört att, om grundlagsförslaget blir antaget, bestämmelsen om militär

ledamots deltagande i vissa nådeärenden ej lämpligen bör kvarstå i 8 §

lagen om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring.

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Utskottet. Konstitutionsutskottet har i memorial nr 10 för riksdagen till

grundlagsenlig behandling anmält det sedan föregående riksdag såsom vi
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första lagutskottets utlåtande nr 12.

lande antagna förslaget till ändrad lydelse av § 20 regeringsformen. Första

lagutskottet, som icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen

framlagda förslaget till lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen

om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring, får — under förutsättning

att riksdagen antager ifrågavarande förslag till ändrad lydelse av

§ 20 regeringsformen — hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 7.

Stockholm den 22 februari 1949.

På första lagutskottets vägnar:

OLOV RYLANDER.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Branting*, Ahlkvist, Ewerlöf*, Olofsson*,

Lindblom, fru Sjöström-Bengtsson, herrar Lindgren och Ivar Nilzon;

från andra kammaren: herrar Rylander, Hedlund i Östersund, Olsson

i Mellerud, Werner, Lindberg, Johnsson i Stockholm, Landgren och Ljungberg*.

° J B

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.