Utlåtande i anledning av väckt motion angående bestämmelser till förhindrande av vissa skenäktenskap.
1949-04-22 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1949:26, Utlåtande i anledning av väckt motion angående bestämmelser till förhindrande av vissa skenäktenskap.
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande nr 26.
1
Nr 26.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående bestämmelser
till förhindrande av vissa skenäktenskap.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr
205, vilken behandlats av första lagutskottet, har herr Johnsson i Stockholm
hemställt, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t begära förslag till
sådana bestämmelsers införande i äktenskapslagen, att behovet av att förhindra
vissa skenäktenskap tillgodosåges.
Motionären erinrar inledningsvis om att enligt meddelande i pressen en
för farlig spionage- och sabotageverksamhet känd utländsk kvinna sökt mot
en större summa penningar förmå en svensk man att gifta sig med henne
för att hon under skyddet av svenskt medborgarskap skulle kunna bedriva
liknande verksamhet inom och mot vårt land. Liknande fall av skenäktenskap
mellan svensk man och utländsk kvinna hade enligt motionären
förekommit såväl närmast före som under och efter det senaste kriget. Då
den svenska äktenskapslagstiftningen saknade bestämmelser till förhindrande
av sådana skenäktenskap, syntes det motionären rimligt, att möjligheter
därtill skapades.
Beträffande vad motionären i övrigt anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen.
Gällande bestämmelser.
Lagen den 23 maj 1924 om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap
stadgar i 3 §, att utländsk kvinna, som ingår äktenskap med svensk
medborgare, genom giftermålet förvärvar svenskt medborgarskap. Denna
regel gäller även om kvinnan enligt lagen i det land, hon tillhör vid äktenskapets
ingående, skulle bevara medborgarskap i detta land. För att äktenskapet
skall medföra, att hustrun förvärvar svenskt medborgarskap, erfordras
emellertid, att äktenskapet ingåtts i behörig form. Formföreskrifterna
äro givna i 1 kap. lagen den 8 juli 1904 om vissa internationella rättsförhållanden
rörande äktenskap och förmgnderskap, dock att särskilda bestämmelser
gälla för undersåtar i Danmark, Finland, Island och Norge.
1904 års lag stadgar i 1 kap. 2 §, att om utländsk undersåte vill inför
svensk myndighet träda i äktenskap, hans rätt att ingå äktenskapet skall
prövas efter lagen i den stat, han tillhör. Är enligt den lag medgivet, att
1 liihang till riksdagens protokoll 1949. 9 samt. 1 avd. Nr 26.
2
Första lagutskottets utlåtande nr 26.
lagen å annan ort tillämpas i sagda avseende, må sådan lag i stället lända
till efterrättelse. Ej må dock i något fall utländsk undersåte, som är gift,
inför svensk myndighet ingå äktenskap; ej heller må äktenskap slutas mellan
dem, som äro i rätt upp- och nedstigande släktskap med varandra eller
äro syskon. Utländsk undersåte, som vill ingå äktenskap inför svensk myndighet,
har att styrka, att hinder mot giftermålet icke föreligger. 4 § samma
kap. föreskriver i första stycket, att vad svensk lag stadgar i fråga om
lysning till äktenskap, så ock i övrigt om formen för äktenskaps avslutande,
skall äga tillämpning även för det fall att utländsk undersåte vill inför svensk
myndighet här i riket träda i äktenskap. Lysningen och vigseln skall sålunda
äga rum i enlighet med reglerna i giftermålsbalken.
Vad angår äktenskap, som ingåtts å utrikes ort, stadgas i 1 kap. 6 § 1904
års lag, att om sådant äktenskap slutits i form, som lagen å den utrikes
orten föreskriver, detsamma här i riket skall anses vara i behörig form avslutit.
Såvitt angår förhållandet till ovan nämnda grannländer skola här i riket
lända till efterrättelse bestämmelserna i förordningen den 31 december 1931
om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och
förmynderskap, vilka bestämmelser ansluta sig till en den 6 februari 1931
mellan Sverige och de berörda staterna ingången konvention. I förordningens
1 § stadgas, att om medborgare i en av de fördragsslutande staterna vill
träda i äktenskap inför myndighet tillhörande någon av de övriga, hans
rätt att ingå äktenskapet skall prövas efter lagen i den staten, om han sedan
minst två år har hemvist därstädes, men eljest enligt hemlandets lag.
Skall hemlandets lag vinna tillämpning, må rätten att ingå äktenskapet styrkas
genom intyg av myndighet tillhörande hemlandet (äktenskapscertifikat).
Enligt 2 § gäller, med avseende å lysning och vigsel, lagen i den stat,
vigselmyndigheten tillhör.
Historik m. m.
Regeln att utländsk kvinna genom giftermål med svensk man automatiskt
förvärvar svenskt medborgarskap gällde redan enligt föregångaren
till gällande medborgarskapsrättslag, lagen av år 1894 om förvärvande och
förlust av medborgarrätt, vilken i sin tur övertagit regeln från äldre rätt.
På grundval av ett år 1921 av särskilda delegerade framlagt förslag till
särskilda lagar för Sverige, Norge och Danmark om förvärvande och förlust
av medborgarrätt framlade Kungl. Maj :t vid 1923 års riksdag i proposition
nr 29 ett förslag till ny lag om förvärvande och förlust av medborgarrätt.
Detta innehöll i förevarande avseende samma regel som 1894 års lag.
Vid förslagets behandling i lagrådet hade majoriteten inom detta framhållit,
att den ståndpunkt, som förslaget i stort sett intoge beträffande gift
kvinnas medborgarrätt, knappast vore förenlig med det kvinnan på and
-
Första lagutskottets utlåtande nr 26.
3
ra områden tillerkända rättsliga oberoendet. I yttrandet hemställdes, att
bestämmelsen i fråga måtte utgå. Alternativt ansåg lagrådsmajoriteten, att
utländsk kvinnas förvärv av svensk medborgarrätt genom giftermål skulle
göras beroende av att hon hade eller efter äktenskapets ingående toge sitt
hemvist här i riket.
Föredragande departementschefen förklarade sig icke kunna förorda något
av dessa alternativ, då därigenom i stor utsträckning skulle uppkomma
medborgarrättslöshet för med svenska män gifta utländska kvinnor. Detta
skulle inträffa i alla de fall, då kvinnan vore från ett land, enligt vars
rätt en inländsk kvinnas giftermål med utländsk man medförde förlust av
den inländska medborgarrätten, även om hon ej genom giftermålet förvärvade
mannens nationalitet. Propositionen upptog också den gamla regeln
i oförändrad form.
Konstitutionsutskottet, som i anledning av propositionen avgav utlåtande
nr 15, företrädde dock på denna punkt en annan mening än propositionen.
Utskottet framhöll, att i de fall, då en utländsk kvinna efter giftermålet med
svensk man bodde kvar i sitt gamla hemland och ej ginge sitt förut innehavda
medborgarskap förlustig, ingen risk förelåge för medborgarskapslöshet.
I överensstämmelse härmed föreslog utskottet den ändringen i propositionen,
att utländsk kvinna skulle bliva svensk medborgare först då hon
genom giftermålet med svensk man finge hemvist här i riket eller ock genom
giftermålet förlorade sitt utländska medborgarskap. Andra kammaren antog
utskottets förslag, medan den första biföll en vid utlåtandet fogad reservation,
vari förnyad utredning eventuellt efter samarbete med danska och
norska regeringarna påyrkades. Frågan hade därmed förfallit för den riksdagen.
Efter förnyat skandinaviskt samarbete togs problemet åter upp i proposition
nr 137 till 192b års riksdag. Beträffande frågan om utländsk kvinnas
förvärv av svenskt medborgarskap genom giftermål framhöll departementschefen,
att det syntes uppenbart, att en svensk mans hustru, då hon
toge sitt hemvist i Sverige, därmed borde utan vidare förvärva svenskt medborgarskap.
Däremot funnes det rent principiellt goda skäl för att den utländska
kvinnan ej i andra fall skulle genom giftermålet automatiskt förvärva
svenskt medborgarskap. Man måste dock enligt departementschefens
mening taga hänsyn till att i flertalet europeiska länders rätt gällde, att inländsk
kvinna genom giftermål med utländsk man förlorade sitt medborgarskap,
även om hon icke förvärvade mannens. Propositionens förslag upptog
också i 3 § samma bestämmelser som föregående års förslag i ämnet.
Konstitutionsutskottet frånträdde i utlåtande nr 27 sin tidigare intagna
ståndpunkt under hänvisning till att i propositionen vägande invändningar
anförts mot densamma och tillstyrkte 3 § i oförändrat skick. Riksdagen biföll
utskottets hemställan.
Den internationella diskussion, som under 1920-talet fördes i frågan, ledde
år 1930 till avslutande av eu konvention i Haag för lösande av vissa kon
-
4
Första lagutskottets utlåtande nr 26.
flikter mellan olika länders medborgarskapslagar. Dess syfte var framför
allt att förhindra uppkomsten av medborgarskapslöshet. Dess artikel 8 föreskriver,
att då kvinna enligt lagen i sitt hemland förlorar sitt medborgarskap
genom giftermål med utlänning, inträdet av denna förlust skall göras
beroende av att hon förvärvar medborgarskap i mannens hemland, och
förebygger därigenom i många fall sådan medborgarskapslöshet, som den
föredragande departementschefen i ovan anförda yttranden hänvisat till.
Denna konvention har ratificerats av ett stort antal länder, däribland Sverige.
Vid 1944 års riksdag berördes frågan om gift kvinnas medborgarrättsliga
ställning i två skilda sammanhang.
I proposition nr 94, vari föreslogs, att 5 § lagen om förvärvande och
förlust av svenskt medborgarskap skulle ändras, uttalade sig föredragande
departementschefen om gift kvinnas medborgarrättsliga ställning över huvud
taget. Enligt departementschefens mening kunde skäl otvivelaktigt anföras
för att frågan om gift kvinnas medborgarrättsliga ställning bleve föremål
för förnyat övervägande. Då emellertid flertalet länder upprätthölle
principen att gift kvinna följer mannen i medborgarskapshänseende, borde
för undvikande av bl. a. dubbelt medborgarskap frågan om möjligt lösas
internationellt. I varje fall borde en revision föregås av gemensamma överläggningar
med våra nordiska grannländer. Då de rådande förhållandena
icke medgåve detta, borde frågan tills vidare anstå.
Vid samma riksdag hemställdes i en inom andra kammaren väckt motion,
nr 82, om skyndsam utredning angående önskvärdheten av sådan ändring i
lagen om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap, att, såvitt på
den svenska lagen berodde, varje kvinna, gift eller ogift, bereddes samma
rätt som en man att bibehålla eller förändra sin nationalitet. I motiveringen
anfördes bl. a., att kriget skapat situationer, som aktualiserat frågan. Beträffande
bestämmelsen om utländsk kvinnas automatiska förvärv av svenskt
medborgarskap genom giftermål med svensk man anfördes två skäl för ett
avskaffande av denna. För det första hade bestämmelsen enligt motionärerna
såväl före som i ökad utsträckning under kriget lett till ingående av rena
skenäktenskap, varigenom en kvinna, som i normala fall icke kunnat antagas
som svensk medborgare utan kanske rent av riskerat att bliva utvisad,
förskaffat sig svenskt medborgarskap. Myndigheterna borde ej vara undandragna
varje bestämmanderätt i sådana fall. För det andra kunde även tänkas
fall, då den utländska kvinnan icke önskade erhålla svenskt medborgarskap,
och hon borde därför ha fritt val samt möjlighet till underlättad
naturalisation.
Konstitutionsutskottet framhöll i sitt över sistnämnda motion avgivna
utlåtande nr 10, att flera av de i motionen anförda synpunkterna vore värda
beaktande. Men betydande svårigheter vore — allra helst i dåvarande
tidsläge — förbundna med den av motionärerna önskade lösningen av
frågan. Vikten av att familjens enhet i medborgarrättsligt hänseende bevarades
finge icke underskattas. För en lösning av frågan om det dubbla med
-
Första lagutskottets utlåtande nr 26.
5
borgar skåpet fordrades en bättre överblick över främmande länders lagstiftning
och rättstillämpning än vad de då rådande förhållandena medgåve.
Framför allt borde spörsmålet behandlas i samverkan med våra nordiska
grannländer. Utskottet erinrade om departementschefens i ovan berörda proposition
till samma riksdag uttalade mening, att frågan av denna anledning
tills vidare syntes böra anstå. Ehuru utskottet anslöt sig till uppfattningen,
att frågan om gift kvinnas medborgarrättsliga ställning vid därför lämplig
tidpunkt borde tagas under omprövning, ansåg utskottet sig i dåvarande
läge alltså böra avstyrka en utredning i motionens syfte.
Riksdagen avslog motionen i enlighet med konstitutionsutskottets hemställan.
Vid 1947 års riksdag hemställdes i en motion nr 68 i första kammaren
om skyndsam utredning med förslag till om möjligt samma riksdag angående
gift kvinnas medborgarrättsliga ställning. I motiveringen framhölls
bl. a., att frågan därom avancerat i så måtto, att densamma tagits upp till behandling
vid överläggningar med representanter för de övriga nordiska länderna
angående lagstiftningen på medborgarrättens område.
Konstitutionsutskottet anförde i sitt över sistnämnda motion avgivna
utlåtande nr 5, att förutsättningarna för en omprövning av frågan om
gift kvinnas medborgarrättsliga ställning nu finge anses föreligga. En överblick
av främmande länders lagstiftning och rättstillämpning på området
kunde sålunda erhållas. Vidare kunde samverkan äga rum med de övriga
nordiska länderna, i all synnerhet som Kungl. Maj:t den 23 augusti
1946 tillkallat sakkunniga för att deltaga i överläggningar med representanter
för nämnda länder angående lagstiftningsfrågor på medborgarskapsrättens
område och inom justitiedepartementet biträda med utarbetande av
därav föranledda förslag. Direktiven för de sakkunniga ansågos av utskottet
lämpligen böra utvidgas till att omfatta jämväl frågan om gift kvinnas medborgarrättsliga
ställning. De skäl, som under senare år anförts till förmån
för en revision av bestämmelserna i sistnämnda hänseende, borde vägas
mot de skäl, som talade för bevarande av familjens enhet på förevarande
område. Utskottet hemställde på grund av vad sålunda anförts, att riksdagen
ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en allsidig och förutsättningslös
utredning av frågan om gift kvinnas medborgarrättsliga ställning samt om
framläggande för riksdagen av de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Riksdagen biföll utskottets hemställan och avlät skrivelse (nr 90) till
Kungl. Maj :t i ärendet.
Nämnda sakkunniga för nordiskt samarbete på medborgarskapsrättens
område ha den 4 och 5 april 1949 i Stockholm hållit gemensamma överläggningar
med motsvarande kommittéer i Danmark och Norge. Från överläggningarna
har utfärdats följande kommuniké.
Den viktigaste frågan som diskuterats har varit den gifta kvinnans ställning
i medborgarskapshänseende. Härutinnan har enighet nåtts om alt äk
-
6
Första lagutskottets utlåtande nr 26.
tenskap med en man av annan nationalitet icke längre skulle förändra en
kvinnas medborgarrättsliga ställning. För att utländsk kvinna som gifter
sig med inländsk man, skall bli medborgare i mannens hemland kommer att
krävas ansökan från kvinnans sida och beslut om hennes upptagande till
medborgare. Emellertid har man varit ense om att i sådana fall göra lättnader
i de bestämmelser, som reglera förutsättningarna för att upptagas till
inländsk medborgare. Vidare har man kommit överens om att även i andra
fall bereda medborgare i de skandinaviska länderna vissa lättnader i fråga
om förvärv av medborgarskap i annat skandinaviskt land. Den slutliga utformningen
av de olika förslagen är avsedd att äga rum vid ett möte i Norge
i slutet av augusti.
Yttranden.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttranden över motionen från statistiska centralbyrån, statens utlänningskommission
och de sakkunniga för nordiskt samarbete på medborgarskapsrättens
område. Centralbyrån har vid sitt yttrande fogat tre tabeller, vilka
återfinnas såsom bilagor till utlåtandet. Utlänningskommissionen har vid
sitt yttrande fogat en nedan intagen redogörelse för vissa fall av skenäktenskap.
Motionärens hemställan avstyrkes av de sakkunniga. Kommissionen förklarar
det vara angeläget att söka förhindra förekomsten av sådana skenäktenskap,
som åsyftas i motionen. Centralbyrån har icke tagit ställning till
det i motionen framställda yrkandet.
Centralbyrån framlägger i sitt yttrande resultaten av en statistisk bearbetning
av föreliggande uppgifter om äktenskap mellan svenska män och
utländska kvinnor. Inledningsvis anföres:
Ehuru statistiska data rörande förekomsten av s. k. skenäktenskap i motionens
mening för närvarande icke föreligga, har statistiska centralbyrån
—- i syfte att i möjlig mån indirekt belysa här förevarande spörsmål — likväl
ansett sig böra i sitt utlåtande framlägga resultaten av en inom ämbetsverket
för ändamålet särskilt utförd statistisk bearbetning av senast tillgängliga
data angående vigsel mellan svenska män och utländska kvinnor.
Redogörelsen, som lämnas i form av tre tabeller, grundar sig på de intyg rörande
dylika vigslar, som jämlikt 73 § kyrkobokföringskungörelsen den 30
december 1946 (nr 801) av vederbörande pastor under år 1948 insänts till
statistiska centralbyrån. Den statistiska bearbetningen har gällt i dessa intyg
lämnade uppgifter om kvinnans nationalitet och kyrkoskrivningsort,
båda kontrahenternas ålder samt mannens och, i möjlig män, kvinnans yrke.
Centralbyrån konstaterar till en början, att hela antalet under år 1948
redovisade vigslar mellan svenska män och utländska kvinnor uppgick till
1 474. Det kan nämnas, att en tidigare verkställd summarisk sammanräkning
av motsvarande antal vigslar för år 1945 gav siffran 976. Den ökning, som
här inträtt under de senaste aren, torde väl till någon del sammanhänga
med att utsikterna till giftermål ökas, i mån som vistelsen inom riket förlänges.
I anslutning till tabell 1 yttrar centralbyrån:
I tab. 1 redovisas, huru de kvinnliga kontrahenterna fördela sig efter nationalitet,
varvid kvinnor, som i pastors intyg betecknats som statslösa, förts
Första lagutskottets utlåtande nr 26.
7
under särskild rubrik. Efter belägenheten av den församling, där lysning
ägt rum, ha vigslarna tillika fördelats på län med åtskillnad mellan landsbygd
och städer. Det framgår bl. a., att ungefär 75 procent av kvinnorna
komma från de nordiska grannländerna Danmark, Norge och Finland, varvid
särskilt siffran för det sistnämnda landet (615 eller 42 procent av samtliga
vigslar) är påfallande hög. Även för polska kvinnor visar tab. 1 en
relativt taget anmärkningsvärt hög siffra (112 resp. 8 procent). Vad angår
fördelningen på län må särskilt framhållas de jämförelsevis höga siffrorna
för Stockholms stad, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län. Härutöver
gäller, såsom var att förutse, att äktenskap mellan svenska män och finska
kvinnor äro särskilt talrika i de nordligaste länen.
Centralbyrån fortsätter:
Då det torde vara av intresse att, i den mån föreliggande material medgiver,
belysa frågan, inom vilka yrkes- och socialgrupper av svenska män äktenskap
med utländska kvinnor företrädesvis förekommit, har centralbyrån
i tab. 2 lämnat en sammanställning i sådant avseende, varvid tillika för
kvinnornas vidkommande genomförts en summarisk fördelning efter uppgivet
yrke.
Centralbyrån yttrar i anslutning till nämnda tabell 2:
I här förevarande sammanhang och i betraktande av att yrkesuppgifterna
ofta nog äro bristfälliga, har det vad männen angår ansetts lämpligt att vid
yrkes- och socialgruppsfördelningen följa den indelning, som centralbyrån
använder i sina berättelser angående riksdagsmannavalen, ehuru det vedertagna
antalet yrkesgrupper genom nödiga sammanslagningar minskats från
30 till 21. Även om de i tab. 2 framlagda siffrorna på anförda skäl böra utnyttjas
med försiktighet, torde de dock giva en i stort godtagbar bild av förhållandena
på detta område. Det framgår sålunda bl. a., att socialgrupperna
II och III genomsnittligt taget äro i lika mån eller med drygt 40 procent
företrädda bland män, som ingått äktenskap med utländska kvinnor. För
första socialgruppen är motsvarande procenttal ungefär 10. Inom socialgrupp
II visar gruppen hantverkare en påfallande hög siffra (177), närmast
följd av yrkesutövare inom jordbruk (82 + 16), vilka sistnämnda till övervägande
delen ingått äktenskap med finska kvinnor. De båda kategorier arbetare,
som ingå i socialgrupp III, förete de högsta frekvenstalen. Särskilt
observeras, att den ena av dessa grupper, jordbruks- och skogsarbetare,
företrädesvis ingått äktenskap med finska och norska kvinnor. Inom den
andra gruppen förekommer även ett avsevärt antal äktenskap med danska
kvinnor. Ungefär halva antalet kvinnor av polsk nationalitet ha likaledes
ingått äktenskap inom denna grupp.
Ehuru det varit önskvärt, är det, såsom förut framhållits, på grund av
materialets ofullständighet likväl icke möjligt att lämna en redogörelse för
de utländska kvinnornas fördelning på yrkesgrupper. Såsom framgår av
tab. 2, föreligger yrkesuppgift för endast 598 (186 +72 + 340) eller 40 procent
av samtliga 1 474 observerade kvinnor. Den största yrkesgruppen, som
omfattar i det närmaste en tredjedel av samtliga yrkesuppgifter, avser husligt
arbete och har i tab. 2 för varje nationalitet redovisats under särskild
rubrik. Särskild redovisning har även meddelats för kvinnor i industriellt
arbete. Slutligen ha övriga kvinnor, för vilka yrkesuppgift förelegat, i tab. 2
sammanförts i eu kolumn under rubriken »Övriga med uppgift». Eu ytterligare
uppdelning av denna sistnämnda grupp på undergrupper skulle i allmänhet
ge alltför små tal för att vara av något statistiskt värde. Enär, såsom
8
Första lagutskottets utlåtande nr 26.
ovan visats, yrkesuppgifter saknas för i genomsnitt 60 procent av de här
betraktade kvinnorna, kunna några säkra, generella slutsatser icke dragas
med ledning av förefintliga uppgifter rörande arten och omfattningen av
dessa kvinnors yrkesverksamhet vid tidpunkten för äktenskapets ingående.
Slutligen har centralbyrån, med utnyttjande av de i materialet ingående
uppgifterna om ålder vid tidpunkten för vigseln, i tabell 3 gjort en sammanställning,
i vilken de ingångna äktenskapen redovisats efter båda makarnas
ålder i kombination.
Centralbyrån uttalar sig på grundval av tabellen:
Vid jämförelse mellan siffrorna i denna tabell och motsvarande, senast
tillgängliga uppgifter för hela riket (avseende år 1945) visa de förstnämnda
i visst avseende anmärkningsvärda avvikelser. Sålunda iakttages i äktenskapen
mellan svensk man och utländsk kvinna en förskjutning av giftermålsåldern
för båda könen. Detta förhållande kommer bl. a. till uttryck i en
avsevärd höjning av giftermålsåldern för kvinnan och en sänkning för mannen.
För det betraktade materialet uppgår medelåldern vid giftermålet till
28,9 år för mannen och 32,7 för kvinnan, medan motsvarande senast tillgängliga
siffror för riket (år 1945) utgjorde respektive 30,o år och 26,7 år. kvinnorna
äro således enligt här framlagda siffror i genomsnitt sex år äldre och
männen ungefär ett år yngre än vad i allmänhet är fallet. — Centralbyrån
har närmare undersökt åtta av de mest extrema ålderskombinationer, där
hustrun varit äldre än mannen. I sex av dessa fall är kvinnan av finsk nationalitet,
och högsta åldersskillnaden är i två fall 22 år (kvinnan född 1896
resp. 1904). I övriga två fall, som avse dels en tjeckoslovakisk, dels en polsk
kvinna, är åldersskillnaden 18 resp. 17 år (kvinnan född 1907 resp. 1910).
Kommissionen anför:
Kommissionen har i sin verksamhet allt emellanåt träffat på fall, då utländska
kvinnor för att hindra verkställigheten av beträffande dem meddelade
utvisnings- eller förpassningsbeslut ingått eller sökt ingå äktenskap
med svensk man. Svårigheterna att i det speciella fallet avgöra, huruvida det
härvid varit fråga om äktenskap för skens skull, ha av naturliga skäl oftast
varit mycket stora. I några av fallen ha emellertid omständigheterna uppenbart
talat för att det verkligen rört sig om skenäktenskap.
Beträffande problemet i allmänhet torde kunna sägas, att kommissionen
icke har sig bekant något konkret fall av skenäktenskap, där syftet med
medborgarskapsförvärvet varit det i motionen antydda. Däremot förekom
det i samband med judeförföljelserna i Tyskland under åren 1938 och 1939
stundom, att tyska judinnor genom ingående av äktenskap med svenska
medborgare sökte rädda sig själva och sin egendom. Ävenledes har under
de senaste åren en viss tendens kunnat märkas hos finska kvinnor, vilka av
olika anledningar icke önskat återvända till hemlandet, sedan giltighetstiden
för deras finska pass utlöpt, att genom äktenskap med svensk man söka
kvarstanna i landet. Det torde på goda grunder kunna misstänkas, att i en
dei av dessa fall varit fråga om skenäktenkap. Frånsett det i och för sig
stötande i att en utländsk kvinna, som kanske endast vistats här i landet
under en relativt kort tid, skall kunna på detta lättvindiga sätt förvärva
svenskt medborgarskap — för naturalisation erfordras i praktiken för närvarande
atta års vistelse i Sverige — torde emellertid skenäktenskap på nu
berörda beyekelsegrunder med hänsyn till sin karaktär sakna större betydelse
ur allmanpreventiv synpunkt. Härtill kommer, att dylika skenäktenskap
icke synas forekomma i någon större omfattning. Under dessa förhål
-
Första lagutskottets utlåtande nr 26■ 9
landen torde enligt kommissionens uppfattning icke tillräckligt starka skäl
föreligga för att i svensk rätt införa bestämmelser till förhindrande av skenäktenskap
över huvud taget, då en eventuell lagstiftning på området för att
bliva effektiv säkerligen skulle komma att medföra betydande olägenheter
även i de fall, där äktenskapet är allvarligt menat.
Annorlunda ställer sig emellertid förhållandet i sådana fall, där den utländska
kvinnans förvärv av svenskt medborgarskap genom skenäktenskap
direkt syftar till att möjliggöra för henne att härstädes kunna bedriva verksamhet
riktad mot Sverige eller svenska intressen och därigenom göra de
åtgärder, vilka eljest i sådant fall skulle ha drabbat henne i hennes egenskap
av utlänning, illusoriska. Även om vissa möjligheter föreligga att härstädes
inskrida mot svenska medborgare, som göra sig skyldiga till landsskadlig
verksamhet, stå dock genom utlänningslagen betydligt effektivare
medel till buds att förhindra fortsatt verksamhet av sådant slag. En utlänning,
som misstänkes för illegal verksamhet, kan således redan på denna
grund bliva förpassad ur landet. Vidare har man, därest misstankar i sådan
riktning föreligga beträffande en utomlands vistande utlänning möjlighet
att genom att vägra inresetillstånd förhindra vederbörande att inkomma
i landet.
I likhet med motionären anser kommissionen det angeläget att söka förhindra
förekomsten av speciellt sådana skenäkenskap, där syftet är det senast
angivna. Det synes emellertid stöta på stora svårigheter att skapa särbestämmelser
med sikte enbart på förhindrandet av denna typ skenäktenskap.
För att effektivt förhindra förekomsten av sådana skenäktenskap torde
det därför bliva nödvändigt att uppställa krav på särskild prövning härutinnan
av över huvud taget alla de fall, där utländsk kvinna och svensk
man önska ingå äktenskap. En utväg vore i så fall, att man i likhet med vad
som gäller i Amerikas Förenta Stater ändrade medborgarskapslagen därhän,
att utländsk kvinna genom äktenskap med inhemsk man icke därigenom
automatiskt förvärvade mannens medborgarskap utan detta gjordes beroende
på särskild prövning. Denna ordning skulle emellertid innebära, att
man ändrade en sedan gammalt i Sverige och även i de flesta övriga europeiska
länder gällande princip. I viss mån skulle man även kunna komma till
rätta med problemet genom att i giftermålsbalken infördes bestämmelser
därom, att utländsk kvinna, som blivit från Sverige utvisad eller meddelats
förpassningsbeslut med förbud att utan i förväg erhållet uppehållstillstånd
återvända till riket, icke ägde utan Konungens tillstånd ingå äktenskap med
svensk man. Ett stadgande av dylik innebörd skulle även väl rimma med
gällande utlänningslags bestämmelser. En härifrån utvisad person äger nämligen
icke återvända till riket utan att utvisningsbeslutet dessförinnan upphävts,
vilken prövning ankommer på Kungl. Maj:t. Det är sålunda redan på
denna grund mindre tillfredsställande, att eu utvisad kvinna genom att
utomlands gifta sig med en svensk därigenom helt undandrager sig en prövning,
som eljest skulle ägt rum. Nämnas må, att i England åtminstone tidigare
funnits regler, som hindrade en utvisad kvinna att genom äktenskap
med en engelsman förvärva engelskt medborgarskap.
Även om det stöter på vissa praktiska svårigheter att förhindra ingående
av skenäktenskap, kvarstår dock utvägen att införa bestämmelser, som giva
möjlighet att upphäva ett genom dylikt äktenskap förvärvat medborgarskap.
Kommissionen anser det därför böra diskuteras, huruvida icke eu lagändring
bör komma till stånd, som, i del fall det konstaterats, att eu utländsk kvinna
ingått äktenskap med svensk man allenast i syfte att härstädes bedriva landsskadlig
verksamhet, ger Konungen möjlighet att fråntaga vederbörande det
svenska medborgarskapet.
10
Första lagutskottets utlåtande nr 26.
0 ill belysande av de fall av skenäktenskap, med vilka kommissionen uppgiver
sig ha i sin verksamhet kommit i beröring, hänvisar kommissionen
till den ovan angivna redogörelsen i ämnet, vilken lyder:
1) Finska medborgaren N.N. inreste legalt i Sverige den 11 december
1944. Beviljades i olika omgångar uppehållstillstånd, senast t. o. in. den 30 november
1945, då giltighetstiden för hennes finska pass utlöpte. Under vistelsen
i Sverige innehade N.N. olika hembiträdesplatser, varvid hon gjorde
sig skyldig till stölder från sina arbetsgivare. Enligt till kommissionen ingångna
uppgifter sökte N.N. den 18 november 1945 lysning för äktenskap med
viss svensk man. Det framkom, att syftet med äktenskapet endast var att
hon^ därigenom skulle förvärva svenskt medborgarskap. Den 14 december
194o fattade kommissionen, efter utlänningsnämndens hörande, förpassningsbeslut
beträffande N.N. Beslutet verkställdes samma dag genom N.N:s
befordran till Finland. N.N. är numera gift med en annan svensk man.
2) Tyska medborgaren N.N. inkom illegalt i Sverige från Tyskland i juni
1944. Förde ett utsvävande liv i Stockholm. Kommissionen fattade den 20
juli 1946, efter utlänningsnämndens hörande, förpassningsbeslut beträffande
N.N. Ett pastorsämbete i Stockholm meddelade någon tid därefter, att N.N.
uttagit lysning för äktenskap med en namngiven svensk man. Omständigheterna
tydde på att fråga vore om skenäktenskap. Sista lysningsdagen var
den 4 augusti 1946. Den 3 augusti verkställdes förpassningsbeslutet genom
N.N:s förande till Tyskland.
3) Finska medborgaren N.N., född 1911, inkom legalt i riket den 15 maj
194/. Sedan giltighetstiden för hennes finska pass utlöpt och en ansökan om
förlängning därav avslagits, fattade kommissionen den 6 februari 1948, efter
utlänningsnämndens hörande, förpassningsbeslut beträffande N.N. Vid delgivningen
av beslutet den 25 februari 1948 uppgav N.N., att hon ämnade
söka anstånd med utresan, enär hon hade för avsikt att ingå äktenskap med
en namngiven svensk man, född 1929. Då denne på grund av sin ålder emellertid
först måste söka dispens hos Kungl. Maj :t, förklarade N.N., att det
skulle komma att dröja flera månader, innan lysning kunde erhållas. När
förpassningsbeslutet sedermera den 18 mars 1948 skulle verkställas, uppgav
N.N., att hon numera hade för avsikt att ingå äktenskap med en annan
svensk man, född 1914. Till bestyrkande härav uppvisade hon ett äktenskapsbftyg
för denne, utfärdat i Gustav Vasa församling, Stockholm. Förpassningsbeslutet
verkställdes samma dag.
4) Finska medborgaren N.N. inkom legalt i riket den 2 oktober 1947. Giltighetstiden
för hennes finska pass utlöpte den 1 januari 1948. Förlängning
kunde icke beviljas. Ett pastorsämbete meddelade, att N.N. hade för avsikt
att ingå äktenskap med en svensk man, som vistades på ett ålderdomshem.
Äktenskapscertifikat hade för denne utfärdats den 23 februari 1948. Kommissionen
beslöt den 13 mars 1948, efter utlänningsnämndens hörande, att
N.N. skulle omedelbart efter beslutets delgivning avresa ur riket vid äventyr
av förpassning. N.N. utreste den 1 april 1948.
5) Finska medborgaren N.N. inkom legalt i riket den 28 december 1945.
Sedan giltighetstiden för hennes finska pass utlöpt, förordnade kommissionen
den 28 april 1948, efter utlänningsnämndens hörande, att N.N. skulle
inom sextio dagar efter beslutets delgivning avresa ur riket vid äventyr av
förpassning. Beslutet delgavs N.N. den 12 maj 1948. Då detsamma skulle
verkställas, konstaterades emellertid, att N.N. den 1 juli 1948 genom borgerlig
vigsel ingått äktenskap med en svensk medborgare.
Första lagutskottets utlåtande nr 26.
11
De sakkunniga yttra:
I anledning av riksdagens skrivelse den 26 mars 1947 (nr 90) har Kungl.
Maj :t uppdragit åt de sakkunniga att utreda frågan om gift kvinnas medborgarrättsliga
ställning. De sakkunniga överväga för närvarande en lösning,
som i princip innebär, att den nuvarande regeln att utländsk kvinna, som
gifter sig med svensk man, genom äktenskapet automatiskt förvärvar svenskt
medborgarskap skulle upphävas och gift kvinnas förvärv av svenskt medborgarskap
underkastas prövning i det särskilda fallet. Om en sådan ordning
genomföres, torde problemet skenäktenskap ej vidare bli aktuellt. De
sakkunniga ha därför ansett sig icke behöva ägna någon särskild uppmärksamhet
åt denna fråga. Med hänsyn till det anförda synes anledning icke föreligga
för riksdagen att för närvarande taga något initiativ i motionens
syfte.
Utskottet.
Den nuvarande medborgarskapsrättsliga bestämmelsen, att utländsk
kvinna, som ingår äktenskap med svensk man, genom äktenskapet automatiskt
förvärvar svenskt medborgarskap, möjliggör för kvinnor att genom
skenäktenskap bliva svenska medborgare. Stadgandet har tillkommit,
som framgår av den ovan lämnade redogörelsen, under betydande meningsmotsättningar.
Mot bestämmelsen kan anföras att det icke synes i allo
tillfredsställande, att det skydd och de förmåner, som svensk medborgare
åtnjuter i olika avseenden här i riket, utan vidare tillerkännas utländsk
kvinna allenast på den grund att hon ingår äktenskap med svensk man.
Genom giftermålet kan hon även undandraga sig de kontrollåtgärder, som
enligt utlänningslagstiftningen få användas gentemot utländska undersåtar,
vilka vistas här i riket eller söka tillstand till sadan vistelse. Beslut
om utvisning och utlämning kan kvinnan draga sig undan genom skenäktenskap,
enär dylika åtgärder icke kunna vidtagas mot svensk medborgare.
Dessa automatiskt inträffande verkningar av äktenskap mellan utländsk
kvinna och svensk man förefalla särskilt betänkliga, därest kvinnans syfte
med giftermålet är att här i riket under skydd av det förvärvade svenska
medborgarskapet bedriva landsskadlig verksamhet.
Motionären har föreslagit, att den föreliggande frågan löses på det sättet,
att Kungl. Maj :ts tillstånd skall erfordras för ingående av äktenskap mellan
svensk man och utländsk kvinna. Utskottet finner det emellertid knappast
lämpligt att i giftermålsbalken eller i den internationellt privaträttsliga
lagstiftningen på området införa sådana bestämmelser. Det torde nämligen
i allmänhet icke finnas anledning att ingripa mot äktenskap av detta
slag i och för sig. Svårigheter möta också vid angivande av vilka grunder
en tillståndsgivning skulle följa. Spörsmålet synes lämpligen i stället böra
ses ur medborgarskapsrättslig synpunkt. Frågans lösning skulle då vara
att söka i en ändring av den nu gällande ovillkorliga regeln, att utländsk
kvinna, som ingår äktenskap med svensk man, genom äktenskapet förvärvar
svenskt medborgarskap.
12
Första lagutskottets utlåtande nr 26.
Sistberörda fråga överväges för närvarande av de sakkunniga för nordiskt
samarbete på medborgarskapsrättens område. I stället för den nu
gällande bestämmelsen ifrågasätta de sakkunniga att införa ett stadgande
av innehåll, att utländsk kvinnas förvärv av svenskt medborgarskap jämväl
i fall av giftermål med svensk man skulle underkastas särskild prövning
i huvudsaklig överensstämmelse med vad nu gäller om naturalisation.
Vid gemensamma överläggningar mellan de sakkunniga och motsvarande
kommittéer i Danmark och Norge för revision av medborgarskapslagstiftningen
har nyligen enighet nåtts om att äktenskap med en man av annan
nationalitet icke längre bör medföra förändring av kvinnas medborgarrättsliga
ställning. Vid en lagändring i sådan riktning skulle de av motionären
anförda synpunkterna bliva tillgodosedda.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion, II: 205, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 22 april 1949.
På första lagutskottets vägnar:
VERNER HEDLUND.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Branting*, Olofsson, fruar SjöströmBengtsson,
Lindström, herrar Georg Pettersson, Göransson*, fröken Andersson
och herr Fritiof Karlsson*; samt
från andra kammaren: herrar Hedlund i Östersund, Johnsson i Stockholm,
Antby, Andersson i Mölndal, Pettersson i Ersbacken, Fagerholm*, fru
Johansson i Skövde och herr Netzén*.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Första lagutskottets utlåtande nr 26; bilagor.
13
BILAGOR
14
Första lagutskottets utlåtande nr 26; bilagor.
Tab. 1. Under år 1948 ingångna äktenskap mellan svenska män och
töringsort (lys
-
O
£
1
Län
2:
ö
P
va
3
^S-
zt
O
a-
a>
CO
1 H
*<
V)
O
co
n
•1
CD
co
Lb = landsbygd
o
s
CD
3
o 2.
-l r*
CD:
era
CD
Q
sr
3
W
CD
St = Städer
CTQ
re
CD
s?
P-
S
d-
a. cd
~ 3
2- 3
P !=.
3
a-
n
•s
<T
3
2.
?r
CD
77
CD
ftl.
N*
77
CD
fn
3
re"
3
a- 3
CD
Stockholms stad ......
69
30
l
175
7
2
i
13
2
2
1
2
2
1
i
i
Stockholms län jgb
11
in
6
4
38
14
2
2
—
Uppsala j^b
6
1
l
7
3
_
_
1
.
_
—
—
—
Södermanlands » jgb
3
4
3
3
__
16
6
—
—
—
—
1
—
—
Östergötlands » -j gb
6
3
3
5
5
—
1
—
1
z
1
—
—
—
Jönköpings » jgb
7
2
2
1
_
8
4
1
_
—
z
z
—
—
—
Kronobergs > jgb
2
4
2
—
4
—
—
• —
—
—
—
—
—
—
Kalmar » •j*Tb
1
—
—
11
—
—
—
2
—
—
—
—
—
l ^>t
1
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Gotlands » -j^b
—
2
—
6
1
—
—
—
1
—
—
—
—
—
(St
—
—
—
—
—
1
—
—
—
__
_
_
Blekinge > jgb
2
2
2
—
1
—
—
—
2
—
—
—
—
—
Kristianstads > jgb
2
4
4
3
1
1
—
—
1
1
—
—
—
—
—
Malmöhus > |gb
1
16
12
53
—
5
7
2
1
1
—
2
8
1
—
1
—
—
Hallands . |gb
1
1
1
2
—
2
5
1
—
—
1
1
—■
—
1
—
—
Göteb. o. Bohus » jgb
19
35
15
—
3
24
3
1
—
1
5
—
—
1
—
2
Älvsborgs > jgb
8
5
2
2
—
4
12
_
—
z
1
1
—
—
—
Skaraborgs > -Jbb
3
2
2
—
3
!2
—
—
—
2
—
—
—
—
—
Värmlands > jgb
9
6
1
—
9
Örebro > •! J,''b
2
1
—
5
1 St
5
Västmanlands > jgb
2
6
1
1
—
3
13
_
_
_
1
Kopparbergs > jgb
16
2
—
15
3
2
—
—
—
—
—
—
—
—
Gävleborgs > |gb
7
1
1
9
1
i
Västernorrlands > jgb
5
1
2
2
—
20
4
1
Jämtlands > |bb
8
1
Västerbottens > |bb
7
3
1
_
4
Norrbottens > IJrb
4
1
—
71
—
—
—
—
—
—
—
—
—
\st
3
Summa Landsbygd
120
47
l
302
1
4
—
14
—
—
2
i
_
> Städer
189
127
i
313
16
5
2
37
2
5
5
2
3
Hela riket
309
174
2
615
17
9
2
51
2
5
7
3
3
0/
/o
21-0
11-8
0-1
41-7
11
0-6
0-1
3-4
Öl
0''8
05
02
02
Första lagutskottets utlåtande nr 26; bilagor.
15
utländska kvinnor, lördelade efter kvinnans nationalitet och kyrkoboknlngsförsamling).
Estland
Lettland
Polen
Ryssland
Ungern
Rumänien
Tjeckoslovakiet
Litauen
Grekland
Bulgarien
Ingermanland
1 Argentina
Amerikas
lörenta stater
Uruguay
Kanada
Egypten
Statslös
Samtliga länder
6
16
12
7
2
1
_
6
1
_
_
16
371
1
1
_
3
_
1
2
69
2
40
1
9
3
_
2
1
17
_
1
2
_
1
1
28
1
3
17
1
_
_
_
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
10
1
_
2
_
3
1
4
28
2
_
5
_
2
_
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
4
_
2
_
2
_
—
—
—
—
—
—
—
—
1
17
_
_
2
_
_
1
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
14
_
1
_
1
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
16
_
_
3
_
1
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
9
2
9
4
_
___
_
_
_
—
i
—
—
—
—
10
5
_
_
1
_
_
_
—
—
—
—
—
—
1
17
12
2
2
2
27
2
1
10
—
—
2
—
—
1
—
—
—
i
—
—
—
1
108
_
2
_
_
_
—
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
8
13
_
_
_
_
_
—
—
—
i
—
2
—
—
27,
26
5
_
_
2
_
—
1
—
—
4
—
—
1
1
99
3
1
—
1
21
_
2
_
2
_
1
_
—
—
—
—
—
—
—
—
3
28
1
_
2
10
10
23
2
1
_
1
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
1
10
1
2
__
3
_
2
_
—
—
1
—
—
—
1
—
—
16
13
3
_
1
25
6
37
7
26
13
1
31
7
15
1
40
8
76
15
10
1
34
_
6
2
6
—
—
—
3
—
10
—
—
—
8
572
15
1
78
_
28
11
10
1
1
1
1
i
13
1
3
1
29
902
25
2
112
_
34
13
16
1
1
1
4
i
23
1
3
1
87
1474
1-7
0-1
7''6
—
2-8
0-9
It
0-1
0-1
Öl
0-3
Öl
1 16
Öl
0-2
Öl
25
1000
16
Första lagutskottets utlåtande nr 26; bilagor.
Tab. 2. Under år 1948 ingångna äktenskap mellan svenska män och
med uppgitt om kvinnans hemland 1
Norge
Danmark
Finland
Tyskland
Polen
Därav mec
uppgivet
yrke
Därav mec
uppgivet
yrke
Därav med
uppgivet
yrke
Därav med
uppgivet
yrke
Därav med
uppgivet
yrke
Mannens yrke
I
allt
Hus!, arb.
Ind. arb.
Övr. med uppg.
I
allt
Husl. arb.
Ind. arb.
Övr.rned uppg.
I
allt
Husl. arb.
Ind. arb.
övr. med uppg.
I
allt
Husl. arb.
Ind. arb.
Övr. med uppg.
I
allt
Husl. arb.
Ind. arb.
Övr. med uppg.
Socialgrupp I........
18
_
_
6
13
1
1
5
42
1
i
16
15
5
8
1
4
Godsägare, industri-
idkare m. fl.......
4
—
—
—
1
—
—
—
8
1
—
2
5
_
_
3
4
_
_
1
Högre förvaltn.pers. i
enskild tjänst.....
8
—
—
4
7
1
1
i
15
—
—
7
7
_
_
2
2
1
_
1
Tjm. av högre grad i
allmän tjänst.....
—
—
—
—
1
—
—
—
8
_
_
4
1
Fria yrken tillhörande
socialgrupp I......
1
—
—
—
3
—
—
3
5
_
_
_
—
_
_
_
_
_
_
övr. tillh.
5
—
—
2
1
—
—
1
6
—
i
3
2
—
—
2
—
—
2
Socialgrupp II ......
132
14
2
52
72
15
9
18
265
29
2
46
23
1
1
5
37
2
5
9
Hem.ägare o. dyl. ...
9
2
—
—
5
1
_
—
64
16
_
10
_
_
_
1
1
Arr. o. brukare.....
4
1
—
—
—
—
—
—
9
2
_
2
1
_
_
_
1
1
Hantverkare........
44
3
1
26
30
6
7
6
57
6
_
12
4
_
_
2
13
3
2
Handlande o. övriga
näringsidkare.....
10
—
—
5
13
2
—
5
28
1
_
2
8
1
_
1
6
_
2
Handelsbitr. o. dyl...
21
3
—
9
3
1
1
_
22
_
_
6
_
2
1
Verkmäst. o. förmän
i ind. m. fl........
5
1
—
—
3
1
—
1
33
1
1
5
_
_
_
_
2
_
1
Kontorspersonal.....
5
—
—
2
5
—
1
3
7
_
_
1
1
_
_
1
1
_
1
Tjm. av lägre grad till-
hörande socialgr. II
13
—
—
4
3
1
—
—
14
_
_
5
1
_
_
1
3
_
_
1
Fria yrken tillhörande
socialgrupp II.....
10
1
1
3
6
1
—
1
23
2
1
3
5
_
1
_
6
_
1
1
Övr. tillh.
11
3
—
3
4
2
-
2
8
1
—
3
—
—
2
—
1
Socialgrupp III......
137
27
10
29
78
19
9
12
286
53
3
42
12
_
_
1
59
5
10
4
Rättare, torp., läg.äg.
in. fl..............
2
—
—
2
—
—
—
—
9
2
_
1
Jordbr. o. skogsarb...
34
13
—
7
4
4
—
—
76
30
2
10
2
_
_
_
2
Sjömän (utom sjökapt.
m. fl.) o. fiskare...
9
1
—
—
7
1
—
1
11
1
_
_
2
_
_
1
_
Arb., andra än ovan
nämnda..........
85
12
10
16
62
13
7
10
166
16
_
28
8
_
_
1
55
5
10
4
Tjm. av lägre gr. till-
hörande
7
1
—
4
5
1
2
1
20
1
1
3
_
_
_
_
1
_
_
Övr. tillh.
—
—
—
—
—
—
—
—
4
3
—
—
—
—
—
—
—
—
Okänd socialgrupp .. .
22
2
—
3
11
4
—
1
22
—
—
2
1
—
—
—
8
1
—
1
Samtliga soc.grupper
309
43
12
90
174
39
19
36
615
83
6
106
51
1
1
11
112
9
15
18
1 Innefattar Estland, Lettland och Litauen. — 2 Innefattar Island, Storbritannien, Nederländerna,
Tjeckoslovakiet, Grekland, Bulgarien och Ingermanland.
Första lagutskottets utlåtande nr 26; bilagor.
17
utländska kvinnor efter mannens yrke och socialgrupp i kombination
och uppgiven yrkesverksamhet.
Balticum1
Västeuropa2
Övriga Europa3
Utom Europa
Statslösa
Samtliga
I
allt
Därav med
uppgivet
yrke
I
allt
Därav med
uppgivet
yrke
I
allt
Därav med
uppgivet
yrke
I
allt
Därav med
uppgivet
yrke
I
allt
Därav med
uppgivet
yrke
I
allt
Därav med
uppgivet
yrke
Husl. arb.
Ind. arb.
Övr. med uppg.
Husl .arb.
Ind. arb.
Övr. med uppg.
Husl. arb.
Ind. arb.
övr. med uppg.
Husl. arb.
Ind. arb.
Övr. med uppg.
Husl. arb.
Ind. arb.
Övr. med uppg.
Husl. arb.
Ind. arb.
Övr. med uppg.
5
—
1
2
19
2
—
10
15
1
1
3
9
—
—
3
11
1
—
6
155
7
4
60
—
-
—
—
4
—
—
—
1
—
—
—
2
—
—
1
1
—
—
1
30
1
—
8
2
—
—
7
2
—
3
6
1
—
1
4
—
—
1
6
—
—
2
64
5
1
22
i
—
—
1
4
—
—
3
2
—
—
—
2
—
—
1
1
1
—
—
20
1
—
9
2
_
1
1
2
_
_
2
1
_
_
1
1
_
_
—
3
_
_
3
18
—
1
10
—
—
—
—
2
—
—
2
5
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
23
—
2
11
11
3
—
5
19
1
1
15
30
1
3
7
15
—
2
4
16
—
3
4
620
66
28
165
1
1
1
82
21
—
11
i
1
16
5
—
2
1 3
1
—
1
2
1
—
i
15
—
3
4
i
—
—
—
8
—
1
4
177
17
15
58
2
2
3
_
1
5
_
i
1
3
_
1
_
78
4
2
19
2
—
—
2
3
—
—
2
2
—
—
~
3
—
i
1
—
_
—
—
58
4
2
21
2
_
2
1
_
_
_
_
_
1
-
47
3
2
8
1
—
—
—
2
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
-
23
1
10
| 1
—
—
1
2
—
—
2
3
—
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
41
1
-
15
_
_
_
2
_
2
3
__
1
1
_
_
_
1
_
1
57
4
5
11
2
—
—
■ 1
4
—
1
2
3
1
—
—
2
—
—
1
t)
—
—
—
41
7
1
10
11
—
2
2
7
—
1
4
20
1
4
9
2
—
—
—
8
1
1
3
620
106
40
106
11
2
_
3
O
—
—
1
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
—
—
1
1
—
—
123
48
3
18
1
1
1
—
34
3
—
2
7
—
2
1
4
—
—
3
19
1
3
9
1
—
—
—
: 15
—
1
2
413
47
33
74
1
1
—
1
1
35
3
4
9
—
—
4
3
—
—
1
—
—
—
3
—
—
—
6
—
—
1
3
—
—
1
2
—
—
—
79
7
—
.9
28
3
»>
O
!>
48
3
2
2!)
71
3
8
20
29
—
8
37
2
4
13
1474
ISO
72
340
Belgien, Schweiz, Frankrike, Italien och Spanien. — 3 Innefattar Österrike, Ungern, Rumänien,
2 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 9 samt. I aml. Nr 26.
18
Första lagutskottets utlåtande nr 26; bilagor.
Tab. 3 Under år 194$ ingångna äktenskap mellan svenska män och utländska
kvinnor, fördelade efter kontrahenternas ålder.
Männens ålders- år
1
Kvinnornas åldersår
Sum-
ma
(män)
15/20
20/25
25/30
30/35
35/40
40/45
45/50
50/55
55/60
60/65
65/ a>
Under 20 år
6
10
1
17
20—25
47
181
56
8
3
3
_
—
—
—
—
298
25—30
25
177
147
48
18
1
2
—
—
—
—
418
30-35
7
63
103
55
19
6
1
i
—
—
—
255
35—40
1
32
39
41
27
14
3
—
—
—
—
157
40—45
1
12
16
27
28
29
3
1
—
—
—
117
45-50
—
—
8
12
21
20
8
2
—
—
—
71
50—55
—
2
8
12
9
9
6
7
—
—
—
53
55-60
—
1
—
2
6
11
7
8
—
1
—
36
60—65
—
—
2
—
2
4
7
2
2
—
_
19
65—co
—
—
—
—
1
2
2
3
1
3
3
15 j
Okänd ålder
1
6
6
2
—
1
1
1
—
—
—
18
Summa (kvinnor)
8S
484
386
207
134
100
40
25
3
4
*>
•i
1474 |
497520. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.