Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående bestämmelser till förhindrande av vissa skenäktenskap.

1949-04-22 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1949:26, Utlåtande i anledning av väckt motion angående bestämmelser till förhindrande av vissa skenäktenskap.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 26.

1

Nr 26.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående bestämmelser

till förhindrande av vissa skenäktenskap.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

205, vilken behandlats av första lagutskottet, har herr Johnsson i Stockholm

hemställt, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t begära förslag till

sådana bestämmelsers införande i äktenskapslagen, att behovet av att förhindra

vissa skenäktenskap tillgodosåges.

Motionären erinrar inledningsvis om att enligt meddelande i pressen en

för farlig spionage- och sabotageverksamhet känd utländsk kvinna sökt mot

en större summa penningar förmå en svensk man att gifta sig med henne

för att hon under skyddet av svenskt medborgarskap skulle kunna bedriva

liknande verksamhet inom och mot vårt land. Liknande fall av skenäktenskap

mellan svensk man och utländsk kvinna hade enligt motionären

förekommit såväl närmast före som under och efter det senaste kriget. Då

den svenska äktenskapslagstiftningen saknade bestämmelser till förhindrande

av sådana skenäktenskap, syntes det motionären rimligt, att möjligheter

därtill skapades.

Beträffande vad motionären i övrigt anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen.

Gällande bestämmelser.

Lagen den 23 maj 1924 om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap

stadgar i 3 §, att utländsk kvinna, som ingår äktenskap med svensk

medborgare, genom giftermålet förvärvar svenskt medborgarskap. Denna

regel gäller även om kvinnan enligt lagen i det land, hon tillhör vid äktenskapets

ingående, skulle bevara medborgarskap i detta land. För att äktenskapet

skall medföra, att hustrun förvärvar svenskt medborgarskap, erfordras

emellertid, att äktenskapet ingåtts i behörig form. Formföreskrifterna

äro givna i 1 kap. lagen den 8 juli 1904 om vissa internationella rättsförhållanden

rörande äktenskap och förmgnderskap, dock att särskilda bestämmelser

gälla för undersåtar i Danmark, Finland, Island och Norge.

1904 års lag stadgar i 1 kap. 2 §, att om utländsk undersåte vill inför

svensk myndighet träda i äktenskap, hans rätt att ingå äktenskapet skall

prövas efter lagen i den stat, han tillhör. Är enligt den lag medgivet, att

1 liihang till riksdagens protokoll 1949. 9 samt. 1 avd. Nr 26.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 26.

lagen å annan ort tillämpas i sagda avseende, må sådan lag i stället lända

till efterrättelse. Ej må dock i något fall utländsk undersåte, som är gift,

inför svensk myndighet ingå äktenskap; ej heller må äktenskap slutas mellan

dem, som äro i rätt upp- och nedstigande släktskap med varandra eller

äro syskon. Utländsk undersåte, som vill ingå äktenskap inför svensk myndighet,

har att styrka, att hinder mot giftermålet icke föreligger. 4 § samma

kap. föreskriver i första stycket, att vad svensk lag stadgar i fråga om

lysning till äktenskap, så ock i övrigt om formen för äktenskaps avslutande,

skall äga tillämpning även för det fall att utländsk undersåte vill inför svensk

myndighet här i riket träda i äktenskap. Lysningen och vigseln skall sålunda

äga rum i enlighet med reglerna i giftermålsbalken.

Vad angår äktenskap, som ingåtts å utrikes ort, stadgas i 1 kap. 6 § 1904

års lag, att om sådant äktenskap slutits i form, som lagen å den utrikes

orten föreskriver, detsamma här i riket skall anses vara i behörig form avslutit.

Såvitt angår förhållandet till ovan nämnda grannländer skola här i riket

lända till efterrättelse bestämmelserna i förordningen den 31 december 1931

om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och

förmynderskap, vilka bestämmelser ansluta sig till en den 6 februari 1931

mellan Sverige och de berörda staterna ingången konvention. I förordningens

1 § stadgas, att om medborgare i en av de fördragsslutande staterna vill

träda i äktenskap inför myndighet tillhörande någon av de övriga, hans

rätt att ingå äktenskapet skall prövas efter lagen i den staten, om han sedan

minst två år har hemvist därstädes, men eljest enligt hemlandets lag.

Skall hemlandets lag vinna tillämpning, må rätten att ingå äktenskapet styrkas

genom intyg av myndighet tillhörande hemlandet (äktenskapscertifikat).

Enligt 2 § gäller, med avseende å lysning och vigsel, lagen i den stat,

vigselmyndigheten tillhör.

Historik m. m.

Regeln att utländsk kvinna genom giftermål med svensk man automatiskt

förvärvar svenskt medborgarskap gällde redan enligt föregångaren

till gällande medborgarskapsrättslag, lagen av år 1894 om förvärvande och

förlust av medborgarrätt, vilken i sin tur övertagit regeln från äldre rätt.

På grundval av ett år 1921 av särskilda delegerade framlagt förslag till

särskilda lagar för Sverige, Norge och Danmark om förvärvande och förlust

av medborgarrätt framlade Kungl. Maj :t vid 1923 års riksdag i proposition

nr 29 ett förslag till ny lag om förvärvande och förlust av medborgarrätt.

Detta innehöll i förevarande avseende samma regel som 1894 års lag.

Vid förslagets behandling i lagrådet hade majoriteten inom detta framhållit,

att den ståndpunkt, som förslaget i stort sett intoge beträffande gift

kvinnas medborgarrätt, knappast vore förenlig med det kvinnan på and
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 26.

3

ra områden tillerkända rättsliga oberoendet. I yttrandet hemställdes, att

bestämmelsen i fråga måtte utgå. Alternativt ansåg lagrådsmajoriteten, att

utländsk kvinnas förvärv av svensk medborgarrätt genom giftermål skulle

göras beroende av att hon hade eller efter äktenskapets ingående toge sitt

hemvist här i riket.

Föredragande departementschefen förklarade sig icke kunna förorda något

av dessa alternativ, då därigenom i stor utsträckning skulle uppkomma

medborgarrättslöshet för med svenska män gifta utländska kvinnor. Detta

skulle inträffa i alla de fall, då kvinnan vore från ett land, enligt vars

rätt en inländsk kvinnas giftermål med utländsk man medförde förlust av

den inländska medborgarrätten, även om hon ej genom giftermålet förvärvade

mannens nationalitet. Propositionen upptog också den gamla regeln

i oförändrad form.

Konstitutionsutskottet, som i anledning av propositionen avgav utlåtande

nr 15, företrädde dock på denna punkt en annan mening än propositionen.

Utskottet framhöll, att i de fall, då en utländsk kvinna efter giftermålet med

svensk man bodde kvar i sitt gamla hemland och ej ginge sitt förut innehavda

medborgarskap förlustig, ingen risk förelåge för medborgarskapslöshet.

I överensstämmelse härmed föreslog utskottet den ändringen i propositionen,

att utländsk kvinna skulle bliva svensk medborgare först då hon

genom giftermålet med svensk man finge hemvist här i riket eller ock genom

giftermålet förlorade sitt utländska medborgarskap. Andra kammaren antog

utskottets förslag, medan den första biföll en vid utlåtandet fogad reservation,

vari förnyad utredning eventuellt efter samarbete med danska och

norska regeringarna påyrkades. Frågan hade därmed förfallit för den riksdagen.

Efter förnyat skandinaviskt samarbete togs problemet åter upp i proposition

nr 137 till 192b års riksdag. Beträffande frågan om utländsk kvinnas

förvärv av svenskt medborgarskap genom giftermål framhöll departementschefen,

att det syntes uppenbart, att en svensk mans hustru, då hon

toge sitt hemvist i Sverige, därmed borde utan vidare förvärva svenskt medborgarskap.

Däremot funnes det rent principiellt goda skäl för att den utländska

kvinnan ej i andra fall skulle genom giftermålet automatiskt förvärva

svenskt medborgarskap. Man måste dock enligt departementschefens

mening taga hänsyn till att i flertalet europeiska länders rätt gällde, att inländsk

kvinna genom giftermål med utländsk man förlorade sitt medborgarskap,

även om hon icke förvärvade mannens. Propositionens förslag upptog

också i 3 § samma bestämmelser som föregående års förslag i ämnet.

Konstitutionsutskottet frånträdde i utlåtande nr 27 sin tidigare intagna

ståndpunkt under hänvisning till att i propositionen vägande invändningar

anförts mot densamma och tillstyrkte 3 § i oförändrat skick. Riksdagen biföll

utskottets hemställan.

Den internationella diskussion, som under 1920-talet fördes i frågan, ledde

år 1930 till avslutande av eu konvention i Haag för lösande av vissa kon
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr 26.

flikter mellan olika länders medborgarskapslagar. Dess syfte var framför

allt att förhindra uppkomsten av medborgarskapslöshet. Dess artikel 8 föreskriver,

att då kvinna enligt lagen i sitt hemland förlorar sitt medborgarskap

genom giftermål med utlänning, inträdet av denna förlust skall göras

beroende av att hon förvärvar medborgarskap i mannens hemland, och

förebygger därigenom i många fall sådan medborgarskapslöshet, som den

föredragande departementschefen i ovan anförda yttranden hänvisat till.

Denna konvention har ratificerats av ett stort antal länder, däribland Sverige.

Vid 1944 års riksdag berördes frågan om gift kvinnas medborgarrättsliga

ställning i två skilda sammanhang.

I proposition nr 94, vari föreslogs, att 5 § lagen om förvärvande och

förlust av svenskt medborgarskap skulle ändras, uttalade sig föredragande

departementschefen om gift kvinnas medborgarrättsliga ställning över huvud

taget. Enligt departementschefens mening kunde skäl otvivelaktigt anföras

för att frågan om gift kvinnas medborgarrättsliga ställning bleve föremål

för förnyat övervägande. Då emellertid flertalet länder upprätthölle

principen att gift kvinna följer mannen i medborgarskapshänseende, borde

för undvikande av bl. a. dubbelt medborgarskap frågan om möjligt lösas

internationellt. I varje fall borde en revision föregås av gemensamma överläggningar

med våra nordiska grannländer. Då de rådande förhållandena

icke medgåve detta, borde frågan tills vidare anstå.

Vid samma riksdag hemställdes i en inom andra kammaren väckt motion,

nr 82, om skyndsam utredning angående önskvärdheten av sådan ändring i

lagen om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap, att, såvitt på

den svenska lagen berodde, varje kvinna, gift eller ogift, bereddes samma

rätt som en man att bibehålla eller förändra sin nationalitet. I motiveringen

anfördes bl. a., att kriget skapat situationer, som aktualiserat frågan. Beträffande

bestämmelsen om utländsk kvinnas automatiska förvärv av svenskt

medborgarskap genom giftermål med svensk man anfördes två skäl för ett

avskaffande av denna. För det första hade bestämmelsen enligt motionärerna

såväl före som i ökad utsträckning under kriget lett till ingående av rena

skenäktenskap, varigenom en kvinna, som i normala fall icke kunnat antagas

som svensk medborgare utan kanske rent av riskerat att bliva utvisad,

förskaffat sig svenskt medborgarskap. Myndigheterna borde ej vara undandragna

varje bestämmanderätt i sådana fall. För det andra kunde även tänkas

fall, då den utländska kvinnan icke önskade erhålla svenskt medborgarskap,

och hon borde därför ha fritt val samt möjlighet till underlättad

naturalisation.

Konstitutionsutskottet framhöll i sitt över sistnämnda motion avgivna

utlåtande nr 10, att flera av de i motionen anförda synpunkterna vore värda

beaktande. Men betydande svårigheter vore — allra helst i dåvarande

tidsläge — förbundna med den av motionärerna önskade lösningen av

frågan. Vikten av att familjens enhet i medborgarrättsligt hänseende bevarades

finge icke underskattas. För en lösning av frågan om det dubbla med
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 26.

5

borgar skåpet fordrades en bättre överblick över främmande länders lagstiftning

och rättstillämpning än vad de då rådande förhållandena medgåve.

Framför allt borde spörsmålet behandlas i samverkan med våra nordiska

grannländer. Utskottet erinrade om departementschefens i ovan berörda proposition

till samma riksdag uttalade mening, att frågan av denna anledning

tills vidare syntes böra anstå. Ehuru utskottet anslöt sig till uppfattningen,

att frågan om gift kvinnas medborgarrättsliga ställning vid därför lämplig

tidpunkt borde tagas under omprövning, ansåg utskottet sig i dåvarande

läge alltså böra avstyrka en utredning i motionens syfte.

Riksdagen avslog motionen i enlighet med konstitutionsutskottets hemställan.

Vid 1947 års riksdag hemställdes i en motion nr 68 i första kammaren

om skyndsam utredning med förslag till om möjligt samma riksdag angående

gift kvinnas medborgarrättsliga ställning. I motiveringen framhölls

bl. a., att frågan därom avancerat i så måtto, att densamma tagits upp till behandling

vid överläggningar med representanter för de övriga nordiska länderna

angående lagstiftningen på medborgarrättens område.

Konstitutionsutskottet anförde i sitt över sistnämnda motion avgivna

utlåtande nr 5, att förutsättningarna för en omprövning av frågan om

gift kvinnas medborgarrättsliga ställning nu finge anses föreligga. En överblick

av främmande länders lagstiftning och rättstillämpning på området

kunde sålunda erhållas. Vidare kunde samverkan äga rum med de övriga

nordiska länderna, i all synnerhet som Kungl. Maj:t den 23 augusti

1946 tillkallat sakkunniga för att deltaga i överläggningar med representanter

för nämnda länder angående lagstiftningsfrågor på medborgarskapsrättens

område och inom justitiedepartementet biträda med utarbetande av

därav föranledda förslag. Direktiven för de sakkunniga ansågos av utskottet

lämpligen böra utvidgas till att omfatta jämväl frågan om gift kvinnas medborgarrättsliga

ställning. De skäl, som under senare år anförts till förmån

för en revision av bestämmelserna i sistnämnda hänseende, borde vägas

mot de skäl, som talade för bevarande av familjens enhet på förevarande

område. Utskottet hemställde på grund av vad sålunda anförts, att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en allsidig och förutsättningslös

utredning av frågan om gift kvinnas medborgarrättsliga ställning samt om

framläggande för riksdagen av de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Riksdagen biföll utskottets hemställan och avlät skrivelse (nr 90) till

Kungl. Maj :t i ärendet.

Nämnda sakkunniga för nordiskt samarbete på medborgarskapsrättens

område ha den 4 och 5 april 1949 i Stockholm hållit gemensamma överläggningar

med motsvarande kommittéer i Danmark och Norge. Från överläggningarna

har utfärdats följande kommuniké.

Den viktigaste frågan som diskuterats har varit den gifta kvinnans ställning

i medborgarskapshänseende. Härutinnan har enighet nåtts om alt äk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande nr 26.

tenskap med en man av annan nationalitet icke längre skulle förändra en

kvinnas medborgarrättsliga ställning. För att utländsk kvinna som gifter

sig med inländsk man, skall bli medborgare i mannens hemland kommer att

krävas ansökan från kvinnans sida och beslut om hennes upptagande till

medborgare. Emellertid har man varit ense om att i sådana fall göra lättnader

i de bestämmelser, som reglera förutsättningarna för att upptagas till

inländsk medborgare. Vidare har man kommit överens om att även i andra

fall bereda medborgare i de skandinaviska länderna vissa lättnader i fråga

om förvärv av medborgarskap i annat skandinaviskt land. Den slutliga utformningen

av de olika förslagen är avsedd att äga rum vid ett möte i Norge

i slutet av augusti.

Yttranden.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionen från statistiska centralbyrån, statens utlänningskommission

och de sakkunniga för nordiskt samarbete på medborgarskapsrättens

område. Centralbyrån har vid sitt yttrande fogat tre tabeller, vilka

återfinnas såsom bilagor till utlåtandet. Utlänningskommissionen har vid

sitt yttrande fogat en nedan intagen redogörelse för vissa fall av skenäktenskap.

Motionärens hemställan avstyrkes av de sakkunniga. Kommissionen förklarar

det vara angeläget att söka förhindra förekomsten av sådana skenäktenskap,

som åsyftas i motionen. Centralbyrån har icke tagit ställning till

det i motionen framställda yrkandet.

Centralbyrån framlägger i sitt yttrande resultaten av en statistisk bearbetning

av föreliggande uppgifter om äktenskap mellan svenska män och

utländska kvinnor. Inledningsvis anföres:

Ehuru statistiska data rörande förekomsten av s. k. skenäktenskap i motionens

mening för närvarande icke föreligga, har statistiska centralbyrån

—- i syfte att i möjlig mån indirekt belysa här förevarande spörsmål — likväl

ansett sig böra i sitt utlåtande framlägga resultaten av en inom ämbetsverket

för ändamålet särskilt utförd statistisk bearbetning av senast tillgängliga

data angående vigsel mellan svenska män och utländska kvinnor.

Redogörelsen, som lämnas i form av tre tabeller, grundar sig på de intyg rörande

dylika vigslar, som jämlikt 73 § kyrkobokföringskungörelsen den 30

december 1946 (nr 801) av vederbörande pastor under år 1948 insänts till

statistiska centralbyrån. Den statistiska bearbetningen har gällt i dessa intyg

lämnade uppgifter om kvinnans nationalitet och kyrkoskrivningsort,

båda kontrahenternas ålder samt mannens och, i möjlig män, kvinnans yrke.

Centralbyrån konstaterar till en början, att hela antalet under år 1948

redovisade vigslar mellan svenska män och utländska kvinnor uppgick till

1 474. Det kan nämnas, att en tidigare verkställd summarisk sammanräkning

av motsvarande antal vigslar för år 1945 gav siffran 976. Den ökning, som

här inträtt under de senaste aren, torde väl till någon del sammanhänga

med att utsikterna till giftermål ökas, i mån som vistelsen inom riket förlänges.

I anslutning till tabell 1 yttrar centralbyrån:

I tab. 1 redovisas, huru de kvinnliga kontrahenterna fördela sig efter nationalitet,

varvid kvinnor, som i pastors intyg betecknats som statslösa, förts

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 26.

7

under särskild rubrik. Efter belägenheten av den församling, där lysning

ägt rum, ha vigslarna tillika fördelats på län med åtskillnad mellan landsbygd

och städer. Det framgår bl. a., att ungefär 75 procent av kvinnorna

komma från de nordiska grannländerna Danmark, Norge och Finland, varvid

särskilt siffran för det sistnämnda landet (615 eller 42 procent av samtliga

vigslar) är påfallande hög. Även för polska kvinnor visar tab. 1 en

relativt taget anmärkningsvärt hög siffra (112 resp. 8 procent). Vad angår

fördelningen på län må särskilt framhållas de jämförelsevis höga siffrorna

för Stockholms stad, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län. Härutöver

gäller, såsom var att förutse, att äktenskap mellan svenska män och finska

kvinnor äro särskilt talrika i de nordligaste länen.

Centralbyrån fortsätter:

Då det torde vara av intresse att, i den mån föreliggande material medgiver,

belysa frågan, inom vilka yrkes- och socialgrupper av svenska män äktenskap

med utländska kvinnor företrädesvis förekommit, har centralbyrån

i tab. 2 lämnat en sammanställning i sådant avseende, varvid tillika för

kvinnornas vidkommande genomförts en summarisk fördelning efter uppgivet

yrke.

Centralbyrån yttrar i anslutning till nämnda tabell 2:

I här förevarande sammanhang och i betraktande av att yrkesuppgifterna

ofta nog äro bristfälliga, har det vad männen angår ansetts lämpligt att vid

yrkes- och socialgruppsfördelningen följa den indelning, som centralbyrån

använder i sina berättelser angående riksdagsmannavalen, ehuru det vedertagna

antalet yrkesgrupper genom nödiga sammanslagningar minskats från

30 till 21. Även om de i tab. 2 framlagda siffrorna på anförda skäl böra utnyttjas

med försiktighet, torde de dock giva en i stort godtagbar bild av förhållandena

på detta område. Det framgår sålunda bl. a., att socialgrupperna

II och III genomsnittligt taget äro i lika mån eller med drygt 40 procent

företrädda bland män, som ingått äktenskap med utländska kvinnor. För

första socialgruppen är motsvarande procenttal ungefär 10. Inom socialgrupp

II visar gruppen hantverkare en påfallande hög siffra (177), närmast

följd av yrkesutövare inom jordbruk (82 + 16), vilka sistnämnda till övervägande

delen ingått äktenskap med finska kvinnor. De båda kategorier arbetare,

som ingå i socialgrupp III, förete de högsta frekvenstalen. Särskilt

observeras, att den ena av dessa grupper, jordbruks- och skogsarbetare,

företrädesvis ingått äktenskap med finska och norska kvinnor. Inom den

andra gruppen förekommer även ett avsevärt antal äktenskap med danska

kvinnor. Ungefär halva antalet kvinnor av polsk nationalitet ha likaledes

ingått äktenskap inom denna grupp.

Ehuru det varit önskvärt, är det, såsom förut framhållits, på grund av

materialets ofullständighet likväl icke möjligt att lämna en redogörelse för

de utländska kvinnornas fördelning på yrkesgrupper. Såsom framgår av

tab. 2, föreligger yrkesuppgift för endast 598 (186 +72 + 340) eller 40 procent

av samtliga 1 474 observerade kvinnor. Den största yrkesgruppen, som

omfattar i det närmaste en tredjedel av samtliga yrkesuppgifter, avser husligt

arbete och har i tab. 2 för varje nationalitet redovisats under särskild

rubrik. Särskild redovisning har även meddelats för kvinnor i industriellt

arbete. Slutligen ha övriga kvinnor, för vilka yrkesuppgift förelegat, i tab. 2

sammanförts i eu kolumn under rubriken »Övriga med uppgift». Eu ytterligare

uppdelning av denna sistnämnda grupp på undergrupper skulle i allmänhet

ge alltför små tal för att vara av något statistiskt värde. Enär, såsom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande nr 26.

ovan visats, yrkesuppgifter saknas för i genomsnitt 60 procent av de här

betraktade kvinnorna, kunna några säkra, generella slutsatser icke dragas

med ledning av förefintliga uppgifter rörande arten och omfattningen av

dessa kvinnors yrkesverksamhet vid tidpunkten för äktenskapets ingående.

Slutligen har centralbyrån, med utnyttjande av de i materialet ingående

uppgifterna om ålder vid tidpunkten för vigseln, i tabell 3 gjort en sammanställning,

i vilken de ingångna äktenskapen redovisats efter båda makarnas

ålder i kombination.

Centralbyrån uttalar sig på grundval av tabellen:

Vid jämförelse mellan siffrorna i denna tabell och motsvarande, senast

tillgängliga uppgifter för hela riket (avseende år 1945) visa de förstnämnda

i visst avseende anmärkningsvärda avvikelser. Sålunda iakttages i äktenskapen

mellan svensk man och utländsk kvinna en förskjutning av giftermålsåldern

för båda könen. Detta förhållande kommer bl. a. till uttryck i en

avsevärd höjning av giftermålsåldern för kvinnan och en sänkning för mannen.

För det betraktade materialet uppgår medelåldern vid giftermålet till

28,9 år för mannen och 32,7 för kvinnan, medan motsvarande senast tillgängliga

siffror för riket (år 1945) utgjorde respektive 30,o år och 26,7 år. kvinnorna

äro således enligt här framlagda siffror i genomsnitt sex år äldre och

männen ungefär ett år yngre än vad i allmänhet är fallet. — Centralbyrån

har närmare undersökt åtta av de mest extrema ålderskombinationer, där

hustrun varit äldre än mannen. I sex av dessa fall är kvinnan av finsk nationalitet,

och högsta åldersskillnaden är i två fall 22 år (kvinnan född 1896

resp. 1904). I övriga två fall, som avse dels en tjeckoslovakisk, dels en polsk

kvinna, är åldersskillnaden 18 resp. 17 år (kvinnan född 1907 resp. 1910).

Kommissionen anför:

Kommissionen har i sin verksamhet allt emellanåt träffat på fall, då utländska

kvinnor för att hindra verkställigheten av beträffande dem meddelade

utvisnings- eller förpassningsbeslut ingått eller sökt ingå äktenskap

med svensk man. Svårigheterna att i det speciella fallet avgöra, huruvida det

härvid varit fråga om äktenskap för skens skull, ha av naturliga skäl oftast

varit mycket stora. I några av fallen ha emellertid omständigheterna uppenbart

talat för att det verkligen rört sig om skenäktenskap.

Beträffande problemet i allmänhet torde kunna sägas, att kommissionen

icke har sig bekant något konkret fall av skenäktenskap, där syftet med

medborgarskapsförvärvet varit det i motionen antydda. Däremot förekom

det i samband med judeförföljelserna i Tyskland under åren 1938 och 1939

stundom, att tyska judinnor genom ingående av äktenskap med svenska

medborgare sökte rädda sig själva och sin egendom. Ävenledes har under

de senaste åren en viss tendens kunnat märkas hos finska kvinnor, vilka av

olika anledningar icke önskat återvända till hemlandet, sedan giltighetstiden

för deras finska pass utlöpt, att genom äktenskap med svensk man söka

kvarstanna i landet. Det torde på goda grunder kunna misstänkas, att i en

dei av dessa fall varit fråga om skenäktenkap. Frånsett det i och för sig

stötande i att en utländsk kvinna, som kanske endast vistats här i landet

under en relativt kort tid, skall kunna på detta lättvindiga sätt förvärva

svenskt medborgarskap — för naturalisation erfordras i praktiken för närvarande

atta års vistelse i Sverige — torde emellertid skenäktenskap på nu

berörda beyekelsegrunder med hänsyn till sin karaktär sakna större betydelse

ur allmanpreventiv synpunkt. Härtill kommer, att dylika skenäktenskap

icke synas forekomma i någon större omfattning. Under dessa förhål
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 26■ 9

landen torde enligt kommissionens uppfattning icke tillräckligt starka skäl

föreligga för att i svensk rätt införa bestämmelser till förhindrande av skenäktenskap

över huvud taget, då en eventuell lagstiftning på området för att

bliva effektiv säkerligen skulle komma att medföra betydande olägenheter

även i de fall, där äktenskapet är allvarligt menat.

Annorlunda ställer sig emellertid förhållandet i sådana fall, där den utländska

kvinnans förvärv av svenskt medborgarskap genom skenäktenskap

direkt syftar till att möjliggöra för henne att härstädes kunna bedriva verksamhet

riktad mot Sverige eller svenska intressen och därigenom göra de

åtgärder, vilka eljest i sådant fall skulle ha drabbat henne i hennes egenskap

av utlänning, illusoriska. Även om vissa möjligheter föreligga att härstädes

inskrida mot svenska medborgare, som göra sig skyldiga till landsskadlig

verksamhet, stå dock genom utlänningslagen betydligt effektivare

medel till buds att förhindra fortsatt verksamhet av sådant slag. En utlänning,

som misstänkes för illegal verksamhet, kan således redan på denna

grund bliva förpassad ur landet. Vidare har man, därest misstankar i sådan

riktning föreligga beträffande en utomlands vistande utlänning möjlighet

att genom att vägra inresetillstånd förhindra vederbörande att inkomma

i landet.

I likhet med motionären anser kommissionen det angeläget att söka förhindra

förekomsten av speciellt sådana skenäkenskap, där syftet är det senast

angivna. Det synes emellertid stöta på stora svårigheter att skapa särbestämmelser

med sikte enbart på förhindrandet av denna typ skenäktenskap.

För att effektivt förhindra förekomsten av sådana skenäktenskap torde

det därför bliva nödvändigt att uppställa krav på särskild prövning härutinnan

av över huvud taget alla de fall, där utländsk kvinna och svensk

man önska ingå äktenskap. En utväg vore i så fall, att man i likhet med vad

som gäller i Amerikas Förenta Stater ändrade medborgarskapslagen därhän,

att utländsk kvinna genom äktenskap med inhemsk man icke därigenom

automatiskt förvärvade mannens medborgarskap utan detta gjordes beroende

på särskild prövning. Denna ordning skulle emellertid innebära, att

man ändrade en sedan gammalt i Sverige och även i de flesta övriga europeiska

länder gällande princip. I viss mån skulle man även kunna komma till

rätta med problemet genom att i giftermålsbalken infördes bestämmelser

därom, att utländsk kvinna, som blivit från Sverige utvisad eller meddelats

förpassningsbeslut med förbud att utan i förväg erhållet uppehållstillstånd

återvända till riket, icke ägde utan Konungens tillstånd ingå äktenskap med

svensk man. Ett stadgande av dylik innebörd skulle även väl rimma med

gällande utlänningslags bestämmelser. En härifrån utvisad person äger nämligen

icke återvända till riket utan att utvisningsbeslutet dessförinnan upphävts,

vilken prövning ankommer på Kungl. Maj:t. Det är sålunda redan på

denna grund mindre tillfredsställande, att eu utvisad kvinna genom att

utomlands gifta sig med en svensk därigenom helt undandrager sig en prövning,

som eljest skulle ägt rum. Nämnas må, att i England åtminstone tidigare

funnits regler, som hindrade en utvisad kvinna att genom äktenskap

med en engelsman förvärva engelskt medborgarskap.

Även om det stöter på vissa praktiska svårigheter att förhindra ingående

av skenäktenskap, kvarstår dock utvägen att införa bestämmelser, som giva

möjlighet att upphäva ett genom dylikt äktenskap förvärvat medborgarskap.

Kommissionen anser det därför böra diskuteras, huruvida icke eu lagändring

bör komma till stånd, som, i del fall det konstaterats, att eu utländsk kvinna

ingått äktenskap med svensk man allenast i syfte att härstädes bedriva landsskadlig

verksamhet, ger Konungen möjlighet att fråntaga vederbörande det

svenska medborgarskapet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första lagutskottets utlåtande nr 26.

0 ill belysande av de fall av skenäktenskap, med vilka kommissionen uppgiver

sig ha i sin verksamhet kommit i beröring, hänvisar kommissionen

till den ovan angivna redogörelsen i ämnet, vilken lyder:

1) Finska medborgaren N.N. inreste legalt i Sverige den 11 december

1944. Beviljades i olika omgångar uppehållstillstånd, senast t. o. in. den 30 november

1945, då giltighetstiden för hennes finska pass utlöpte. Under vistelsen

i Sverige innehade N.N. olika hembiträdesplatser, varvid hon gjorde

sig skyldig till stölder från sina arbetsgivare. Enligt till kommissionen ingångna

uppgifter sökte N.N. den 18 november 1945 lysning för äktenskap med

viss svensk man. Det framkom, att syftet med äktenskapet endast var att

hon^ därigenom skulle förvärva svenskt medborgarskap. Den 14 december

194o fattade kommissionen, efter utlänningsnämndens hörande, förpassningsbeslut

beträffande N.N. Beslutet verkställdes samma dag genom N.N:s

befordran till Finland. N.N. är numera gift med en annan svensk man.

2) Tyska medborgaren N.N. inkom illegalt i Sverige från Tyskland i juni

1944. Förde ett utsvävande liv i Stockholm. Kommissionen fattade den 20

juli 1946, efter utlänningsnämndens hörande, förpassningsbeslut beträffande

N.N. Ett pastorsämbete i Stockholm meddelade någon tid därefter, att N.N.

uttagit lysning för äktenskap med en namngiven svensk man. Omständigheterna

tydde på att fråga vore om skenäktenskap. Sista lysningsdagen var

den 4 augusti 1946. Den 3 augusti verkställdes förpassningsbeslutet genom

N.N:s förande till Tyskland.

3) Finska medborgaren N.N., född 1911, inkom legalt i riket den 15 maj

194/. Sedan giltighetstiden för hennes finska pass utlöpt och en ansökan om

förlängning därav avslagits, fattade kommissionen den 6 februari 1948, efter

utlänningsnämndens hörande, förpassningsbeslut beträffande N.N. Vid delgivningen

av beslutet den 25 februari 1948 uppgav N.N., att hon ämnade

söka anstånd med utresan, enär hon hade för avsikt att ingå äktenskap med

en namngiven svensk man, född 1929. Då denne på grund av sin ålder emellertid

först måste söka dispens hos Kungl. Maj :t, förklarade N.N., att det

skulle komma att dröja flera månader, innan lysning kunde erhållas. När

förpassningsbeslutet sedermera den 18 mars 1948 skulle verkställas, uppgav

N.N., att hon numera hade för avsikt att ingå äktenskap med en annan

svensk man, född 1914. Till bestyrkande härav uppvisade hon ett äktenskapsbftyg

för denne, utfärdat i Gustav Vasa församling, Stockholm. Förpassningsbeslutet

verkställdes samma dag.

4) Finska medborgaren N.N. inkom legalt i riket den 2 oktober 1947. Giltighetstiden

för hennes finska pass utlöpte den 1 januari 1948. Förlängning

kunde icke beviljas. Ett pastorsämbete meddelade, att N.N. hade för avsikt

att ingå äktenskap med en svensk man, som vistades på ett ålderdomshem.

Äktenskapscertifikat hade för denne utfärdats den 23 februari 1948. Kommissionen

beslöt den 13 mars 1948, efter utlänningsnämndens hörande, att

N.N. skulle omedelbart efter beslutets delgivning avresa ur riket vid äventyr

av förpassning. N.N. utreste den 1 april 1948.

5) Finska medborgaren N.N. inkom legalt i riket den 28 december 1945.

Sedan giltighetstiden för hennes finska pass utlöpt, förordnade kommissionen

den 28 april 1948, efter utlänningsnämndens hörande, att N.N. skulle

inom sextio dagar efter beslutets delgivning avresa ur riket vid äventyr av

förpassning. Beslutet delgavs N.N. den 12 maj 1948. Då detsamma skulle

verkställas, konstaterades emellertid, att N.N. den 1 juli 1948 genom borgerlig

vigsel ingått äktenskap med en svensk medborgare.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 26.

11

De sakkunniga yttra:

I anledning av riksdagens skrivelse den 26 mars 1947 (nr 90) har Kungl.

Maj :t uppdragit åt de sakkunniga att utreda frågan om gift kvinnas medborgarrättsliga

ställning. De sakkunniga överväga för närvarande en lösning,

som i princip innebär, att den nuvarande regeln att utländsk kvinna, som

gifter sig med svensk man, genom äktenskapet automatiskt förvärvar svenskt

medborgarskap skulle upphävas och gift kvinnas förvärv av svenskt medborgarskap

underkastas prövning i det särskilda fallet. Om en sådan ordning

genomföres, torde problemet skenäktenskap ej vidare bli aktuellt. De

sakkunniga ha därför ansett sig icke behöva ägna någon särskild uppmärksamhet

åt denna fråga. Med hänsyn till det anförda synes anledning icke föreligga

för riksdagen att för närvarande taga något initiativ i motionens

syfte.

Utskottet.

Den nuvarande medborgarskapsrättsliga bestämmelsen, att utländsk

kvinna, som ingår äktenskap med svensk man, genom äktenskapet automatiskt

förvärvar svenskt medborgarskap, möjliggör för kvinnor att genom

skenäktenskap bliva svenska medborgare. Stadgandet har tillkommit,

som framgår av den ovan lämnade redogörelsen, under betydande meningsmotsättningar.

Mot bestämmelsen kan anföras att det icke synes i allo

tillfredsställande, att det skydd och de förmåner, som svensk medborgare

åtnjuter i olika avseenden här i riket, utan vidare tillerkännas utländsk

kvinna allenast på den grund att hon ingår äktenskap med svensk man.

Genom giftermålet kan hon även undandraga sig de kontrollåtgärder, som

enligt utlänningslagstiftningen få användas gentemot utländska undersåtar,

vilka vistas här i riket eller söka tillstand till sadan vistelse. Beslut

om utvisning och utlämning kan kvinnan draga sig undan genom skenäktenskap,

enär dylika åtgärder icke kunna vidtagas mot svensk medborgare.

Dessa automatiskt inträffande verkningar av äktenskap mellan utländsk

kvinna och svensk man förefalla särskilt betänkliga, därest kvinnans syfte

med giftermålet är att här i riket under skydd av det förvärvade svenska

medborgarskapet bedriva landsskadlig verksamhet.

Motionären har föreslagit, att den föreliggande frågan löses på det sättet,

att Kungl. Maj :ts tillstånd skall erfordras för ingående av äktenskap mellan

svensk man och utländsk kvinna. Utskottet finner det emellertid knappast

lämpligt att i giftermålsbalken eller i den internationellt privaträttsliga

lagstiftningen på området införa sådana bestämmelser. Det torde nämligen

i allmänhet icke finnas anledning att ingripa mot äktenskap av detta

slag i och för sig. Svårigheter möta också vid angivande av vilka grunder

en tillståndsgivning skulle följa. Spörsmålet synes lämpligen i stället böra

ses ur medborgarskapsrättslig synpunkt. Frågans lösning skulle då vara

att söka i en ändring av den nu gällande ovillkorliga regeln, att utländsk

kvinna, som ingår äktenskap med svensk man, genom äktenskapet förvärvar

svenskt medborgarskap.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första lagutskottets utlåtande nr 26.

Sistberörda fråga överväges för närvarande av de sakkunniga för nordiskt

samarbete på medborgarskapsrättens område. I stället för den nu

gällande bestämmelsen ifrågasätta de sakkunniga att införa ett stadgande

av innehåll, att utländsk kvinnas förvärv av svenskt medborgarskap jämväl

i fall av giftermål med svensk man skulle underkastas särskild prövning

i huvudsaklig överensstämmelse med vad nu gäller om naturalisation.

Vid gemensamma överläggningar mellan de sakkunniga och motsvarande

kommittéer i Danmark och Norge för revision av medborgarskapslagstiftningen

har nyligen enighet nåtts om att äktenskap med en man av annan

nationalitet icke längre bör medföra förändring av kvinnas medborgarrättsliga

ställning. Vid en lagändring i sådan riktning skulle de av motionären

anförda synpunkterna bliva tillgodosedda.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, II: 205, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 april 1949.

På första lagutskottets vägnar:

VERNER HEDLUND.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Branting*, Olofsson, fruar SjöströmBengtsson,

Lindström, herrar Georg Pettersson, Göransson*, fröken Andersson

och herr Fritiof Karlsson*; samt

från andra kammaren: herrar Hedlund i Östersund, Johnsson i Stockholm,

Antby, Andersson i Mölndal, Pettersson i Ersbacken, Fagerholm*, fru

Johansson i Skövde och herr Netzén*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 26; bilagor.

13

BILAGOR

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första lagutskottets utlåtande nr 26; bilagor.

Tab. 1. Under år 1948 ingångna äktenskap mellan svenska män och

töringsort (lys
-

O

£

1

Län

2:

ö

P

va

3

^S-

zt

O

a-

a>

CO

1 H

*<

V)

O

co

n

•1

CD

co

Lb = landsbygd

o

s

CD

3

o 2.

-l r*

CD:

era

CD

Q

sr

3

W

CD

St = Städer

CTQ

re

CD

s?

P-

S

d-

a. cd

~ 3

2- 3

P !=.

3

a-

n

•s

<T

3

2.

?r

CD

77

CD

ftl.

N*

77

CD

fn

3

re"

3

a- 3

CD

Stockholms stad ......

69

30

l

175

7

2

i

13

2

2

1

2

2

1

i

i

Stockholms län jgb

11

in

6

4

38

14

2

2

—

Uppsala j^b

6

1

l

7

3

_

_

1

.

_

—

—

—

Södermanlands » jgb

3

4

3

3

__

16

6

—

—

—

—

1

—

—

Östergötlands » -j gb

6

3

3

5

5

—

1

—

1

z

1

—

—

—

Jönköpings » jgb

7

2

2

1

_

8

4

1

_

—

z

z

—

—

—

Kronobergs > jgb

2

4

2

—

4

—

—

• —

—

—

—

—

—

—

Kalmar » •j*Tb

1

—

—

11

—

—

—

2

—

—

—

—

—

l ^>t

1

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Gotlands » -j^b

—

2

—

6

1

—

—

—

1

—

—

—

—

—

(St

—

—

—

—

—

1

—

—

—

__

_

_

Blekinge > jgb

2

2

2

—

1

—

—

—

2

—

—

—

—

—

Kristianstads > jgb

2

4

4

3

1

1

—

—

1

1

—

—

—

—

—

Malmöhus > |gb

1

16

12

53

—

5

7

2

1

1

—

2

8

1

—

1

—

—

Hallands . |gb

1

1

1

2

—

2

5

1

—

—

1

1

—■

—

1

—

—

Göteb. o. Bohus » jgb

19

35

15

—

3

24

3

1

—

1

5

—

—

1

—

2

Älvsborgs > jgb

8

5

2

2

—

4

12

_

—

z

1

1

—

—

—

Skaraborgs > -Jbb

3

2

2

—

3

!2

—

—

—

2

—

—

—

—

—

Värmlands > jgb

9

6

1

—

9

Örebro > •! J,''b

2

1

—

5

1 St

5

Västmanlands > jgb

2

6

1

1

—

3

13

_

_

_

1

Kopparbergs > jgb

16

2

—

15

3

2

—

—

—

—

—

—

—

—

Gävleborgs > |gb

7

1

1

9

1

i

Västernorrlands > jgb

5

1

2

2

—

20

4

1

Jämtlands > |bb

8

1

Västerbottens > |bb

7

3

1

_

4

Norrbottens > IJrb

4

1

—

71

—

—

—

—

—

—

—

—

—

\st

3

Summa Landsbygd

120

47

l

302

1

4

—

14

—

—

2

i

_

> Städer

189

127

i

313

16

5

2

37

2

5

5

2

3

Hela riket

309

174

2

615

17

9

2

51

2

5

7

3

3

0/

/o

21-0

11-8

0-1

41-7

11

0-6

0-1

3-4

Öl

0''8

05

02

02

s. 15 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 26; bilagor.

15

utländska kvinnor, lördelade efter kvinnans nationalitet och kyrkoboknlngsförsamling).

Estland

Lettland

Polen

Ryssland

Ungern

Rumänien

Tjeckoslovakiet

Litauen

Grekland

Bulgarien

Ingermanland

1 Argentina

Amerikas

lörenta stater

Uruguay

Kanada

Egypten

Statslös

Samtliga länder

6

16

12

7

2

1

_

6

1

_

_

16

371

1

1

_

3

_

1

2

69

2

40

1

9

3

_

2

1

17

_

1

2

_

1

1

28

1

3

17

1

_

_

_

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

10

1

_

2

_

3

1

4

28

2

_

5

_

2

_

2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

28

4

_

2

_

2

_

—

—

—

—

—

—

—

—

1

17

_

_

2

_

_

1

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

14

_

1

_

1

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5

16

_

_

3

_

1

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7

9

2

9

4

_

___

_

_

_

—

i

—

—

—

—

10

5

_

_

1

_

_

_

—

—

—

—

—

—

1

17

12

2

2

2

27

2

1

10

—

—

2

—

—

1

—

—

—

i

—

—

—

1

108

_

2

_

_

_

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

8

13

_

_

_

_

_

—

—

—

i

—

2

—

—

27,

26

5

_

_

2

_

—

1

—

—

4

—

—

1

1

99

3

1

—

1

21

_

2

_

2

_

1

_

—

—

—

—

—

—

—

—

3

28

1

_

2

10

10

23

2

1

_

1

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12

1

10

1

2

__

3

_

2

_

—

—

1

—

—

—

1

—

—

16

13

3

_

1

25

6

37

7

26

13

1

31

7

15

1

40

8

76

15

10

1

34

_

6

2

6

—

—

—

3

—

10

—

—

—

8

572

15

1

78

_

28

11

10

1

1

1

1

i

13

1

3

1

29

902

25

2

112

_

34

13

16

1

1

1

4

i

23

1

3

1

87

1474

1-7

0-1

7''6

—

2-8

0-9

It

0-1

0-1

Öl

0-3

Öl

1 16

Öl

0-2

Öl

25

1000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Första lagutskottets utlåtande nr 26; bilagor.

Tab. 2. Under år 1948 ingångna äktenskap mellan svenska män och

med uppgitt om kvinnans hemland 1

Norge

Danmark

Finland

Tyskland

Polen

Därav mec

uppgivet

yrke

Därav mec

uppgivet

yrke

Därav med

uppgivet

yrke

Därav med

uppgivet

yrke

Därav med

uppgivet

yrke

Mannens yrke

I

allt

Hus!, arb.

Ind. arb.

Övr. med uppg.

I

allt

Husl. arb.

Ind. arb.

Övr.rned uppg.

I

allt

Husl. arb.

Ind. arb.

övr. med uppg.

I

allt

Husl. arb.

Ind. arb.

Övr. med uppg.

I

allt

Husl. arb.

Ind. arb.

Övr. med uppg.

Socialgrupp I........

18

_

_

6

13

1

1

5

42

1

i

16

15

5

8

1

4

Godsägare, industri-

idkare m. fl.......

4

—

—

—

1

—

—

—

8

1

—

2

5

_

_

3

4

_

_

1

Högre förvaltn.pers. i

enskild tjänst.....

8

—

—

4

7

1

1

i

15

—

—

7

7

_

_

2

2

1

_

1

Tjm. av högre grad i

allmän tjänst.....

—

—

—

—

1

—

—

—

8

_

_

4

1

Fria yrken tillhörande

socialgrupp I......

1

—

—

—

3

—

—

3

5

_

_

_

—

_

_

_

_

_

_

övr. tillh.

5

—

—

2

1

—

—

1

6

—

i

3

2

—

—

2

—

—

2

Socialgrupp II ......

132

14

2

52

72

15

9

18

265

29

2

46

23

1

1

5

37

2

5

9

Hem.ägare o. dyl. ...

9

2

—

—

5

1

_

—

64

16

_

10

_

_

_

1

1

Arr. o. brukare.....

4

1

—

—

—

—

—

—

9

2

_

2

1

_

_

_

1

1

Hantverkare........

44

3

1

26

30

6

7

6

57

6

_

12

4

_

_

2

13

3

2

Handlande o. övriga

näringsidkare.....

10

—

—

5

13

2

—

5

28

1

_

2

8

1

_

1

6

_

2

Handelsbitr. o. dyl...

21

3

—

9

3

1

1

_

22

_

_

6

_

2

1

Verkmäst. o. förmän

i ind. m. fl........

5

1

—

—

3

1

—

1

33

1

1

5

_

_

_

_

2

_

1

Kontorspersonal.....

5

—

—

2

5

—

1

3

7

_

_

1

1

_

_

1

1

_

1

Tjm. av lägre grad till-

hörande socialgr. II

13

—

—

4

3

1

—

—

14

_

_

5

1

_

_

1

3

_

_

1

Fria yrken tillhörande

socialgrupp II.....

10

1

1

3

6

1

—

1

23

2

1

3

5

_

1

_

6

_

1

1

Övr. tillh.

11

3

—

3

4

2

-

2

8

1

—

3

—

—

2

—

1

Socialgrupp III......

137

27

10

29

78

19

9

12

286

53

3

42

12

_

_

1

59

5

10

4

Rättare, torp., läg.äg.

in. fl..............

2

—

—

2

—

—

—

—

9

2

_

1

Jordbr. o. skogsarb...

34

13

—

7

4

4

—

—

76

30

2

10

2

_

_

_

2

Sjömän (utom sjökapt.

m. fl.) o. fiskare...

9

1

—

—

7

1

—

1

11

1

_

_

2

_

_

1

_

Arb., andra än ovan

nämnda..........

85

12

10

16

62

13

7

10

166

16

_

28

8

_

_

1

55

5

10

4

Tjm. av lägre gr. till-

hörande

7

1

—

4

5

1

2

1

20

1

1

3

_

_

_

_

1

_

_

Övr. tillh.

—

—

—

—

—

—

—

—

4

3

—

—

—

—

—

—

—

—

Okänd socialgrupp .. .

22

2

—

3

11

4

—

1

22

—

—

2

1

—

—

—

8

1

—

1

Samtliga soc.grupper

309

43

12

90

174

39

19

36

615

83

6

106

51

1

1

11

112

9

15

18

1 Innefattar Estland, Lettland och Litauen. — 2 Innefattar Island, Storbritannien, Nederländerna,

Tjeckoslovakiet, Grekland, Bulgarien och Ingermanland.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 26; bilagor.

17

utländska kvinnor efter mannens yrke och socialgrupp i kombination

och uppgiven yrkesverksamhet.

Balticum1

Västeuropa2

Övriga Europa3

Utom Europa

Statslösa

Samtliga

I

allt

Därav med

uppgivet

yrke

I

allt

Därav med

uppgivet

yrke

I

allt

Därav med

uppgivet

yrke

I

allt

Därav med

uppgivet

yrke

I

allt

Därav med

uppgivet

yrke

I

allt

Därav med

uppgivet

yrke

Husl. arb.

Ind. arb.

Övr. med uppg.

Husl .arb.

Ind. arb.

Övr. med uppg.

Husl. arb.

Ind. arb.

övr. med uppg.

Husl. arb.

Ind. arb.

Övr. med uppg.

Husl. arb.

Ind. arb.

Övr. med uppg.

Husl. arb.

Ind. arb.

Övr. med uppg.

5

—

1

2

19

2

—

10

15

1

1

3

9

—

—

3

11

1

—

6

155

7

4

60

—

-

—

—

4

—

—

—

1

—

—

—

2

—

—

1

1

—

—

1

30

1

—

8

2

—

—

7

2

—

3

6

1

—

1

4

—

—

1

6

—

—

2

64

5

1

22

i

—

—

1

4

—

—

3

2

—

—

—

2

—

—

1

1

1

—

—

20

1

—

9

2

_

1

1

2

_

_

2

1

_

_

1

1

_

_

—

3

_

_

3

18

—

1

10

—

—

—

—

2

—

—

2

5

—

1

1

—

—

—

—

—

—

—

23

—

2

11

11

3

—

5

19

1

1

15

30

1

3

7

15

—

2

4

16

—

3

4

620

66

28

165

1

1

1

82

21

—

11

i

1

16

5

—

2

1 3

1

—

1

2

1

—

i

15

—

3

4

i

—

—

—

8

—

1

4

177

17

15

58

2

2

3

_

1

5

_

i

1

3

_

1

_

78

4

2

19

2

—

—

2

3

—

—

2

2

—

—

~

3

—

i

1

—

_

—

—

58

4

2

21

2

_

2

1

_

_

_

_

_

1

-

47

3

2

8

1

—

—

—

2

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

-

23

1

10

| 1

—

—

1

2

—

—

2

3

—

—

1

1

—

—

—

—

—

—

—

41

1

-

15

_

_

_

2

_

2

3

__

1

1

_

_

_

1

_

1

57

4

5

11

2

—

—

■ 1

4

—

1

2

3

1

—

—

2

—

—

1

t)

—

—

—

41

7

1

10

11

—

2

2

7

—

1

4

20

1

4

9

2

—

—

—

8

1

1

3

620

106

40

106

11

2

_

3

O

—

—

1

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

—

—

1

1

—

—

123

48

3

18

1

1

1

—

34

3

—

2

7

—

2

1

4

—

—

3

19

1

3

9

1

—

—

—

: 15

—

1

2

413

47

33

74

1

1

—

1

1

35

3

4

9

—

—

4

3

—

—

1

—

—

—

3

—

—

—

6

—

—

1

3

—

—

1

2

—

—

—

79

7

—

.9

28

3

»>

O

!>

48

3

2

2!)

71

3

8

20

29

—

8

37

2

4

13

1474

ISO

72

340

Belgien, Schweiz, Frankrike, Italien och Spanien. — 3 Innefattar Österrike, Ungern, Rumänien,

2 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 9 samt. I aml. Nr 26.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Första lagutskottets utlåtande nr 26; bilagor.

Tab. 3 Under år 194$ ingångna äktenskap mellan svenska män och utländska

kvinnor, fördelade efter kontrahenternas ålder.

Männens ålders- år

1

Kvinnornas åldersår

Sum-

ma

(män)

15/20

20/25

25/30

30/35

35/40

40/45

45/50

50/55

55/60

60/65

65/ a>

Under 20 år

6

10

1

17

20—25

47

181

56

8

3

3

_

—

—

—

—

298

25—30

25

177

147

48

18

1

2

—

—

—

—

418

30-35

7

63

103

55

19

6

1

i

—

—

—

255

35—40

1

32

39

41

27

14

3

—

—

—

—

157

40—45

1

12

16

27

28

29

3

1

—

—

—

117

45-50

—

—

8

12

21

20

8

2

—

—

—

71

50—55

—

2

8

12

9

9

6

7

—

—

—

53

55-60

—

1

—

2

6

11

7

8

—

1

—

36

60—65

—

—

2

—

2

4

7

2

2

—

_

19

65—co

—

—

—

—

1

2

2

3

1

3

3

15 j

Okänd ålder

1

6

6

2

—

1

1

1

—

—

—

18

Summa (kvinnor)

8S

484

386

207

134

100

40

25

3

4

*>

•i

1474 |

497520. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.