Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn av aktiebolagslagen m. m.

1949-05-03 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1949:31, Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn av aktiebolagslagen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

1

Nr 31.

Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn av aktiebolagslagen

m. m.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

284, vilken behandlats av första lagutskottet, har herr Wiberg hemställt,

att riksdagen ville besluta

dels att sista meningen i 30 § lagen den 14 september 1944 om aktiebolag

måtte få följande lydelse: »Ej heller må på grund av sådan förpliktelse

talan, sedan ett år förflutit från registreringen, väckas mot dem, som

handlat å bolagets vägnar»,

dels att i 224 § samma lag till näst sista stycket skulle fogas: »Där styrelse

består av endast en person eller endast en likvidator finnes erfordras

emellertid icke att avskrift bestyrkes av mer än en person av den kategori,

som nu nämnts»,

dels ock att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en översyn av aktiebolagslagen

dels i formellt avseende för att göra densamma överskådligare

och lättbegripligare, dels ur saklig synpunkt i förenklande syfte och för

att antingen genom komplettering av lagen eller en särskild lagstiftning

få till stånd regler, som bättre än nuvarande lag lämpa sig för sådan företagsamhet,

som för närvarande i allmänhet utövas genom de mindre bolagen,

samt om framläggande för riksdagen av det resultat, vartill utredningen

kan föranleda.

Beträffande vad motionären anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet,

som kommer att behandla dessa var för sig, hänvisa till vad nedan

återgives därav och i övrigt till motionens innehåll.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionen från patent- och registreringsverket, varjämte

Sveriges advolcatsamfund och Sveriges industriförbund beretts tillfälle till

yttrande. Vidare har från motionären till utskottet under hand överlämnats

åtskilliga handlingar, avseende en nedsättning av Kraftaktiebolaget Gullspång-Munkfors’

aktiekapital.

I. Ändring av 30 § aktiebolagslagen.

I lagen den 14 september 1944 om aktiebolag är 30 § av följande lydelse:

Blir enligt 29 § avtal bindande för bolaget, må ansvarighet varom

i 28 § andra stycket stadgas ej göras gällande, utom såvitt angår

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1949. 9 sand. 1 avd. Nr SI.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första lagutskottets utlåtande nr 31.

förpliktelse som skolat fullgöras före bolagets registrering. Ej heller

må på grund av sådan förpliktelse talan väckas mot dem, sedan ett

år förflutit från registreringen.

Stadgandet reglerar frågan om upphörande av den personliga ansvarigheten

för avtal, som slutits för oregistrerat bolag. I princip är styrelse,

verkställande direktör eller annan ställföreträdare (firmatecknare), som ingått

avtal för redan bildat men ännu oregistrerat bolag, d. v. s. de som

deltagit i avtalet eller beslut därom, personligen ansvariga för avtalets

fullgörande. Sådan ansvarighet åvilar också aktieägare, som deltagit i beslut

om avtalets ingående. I 30 § första punkten begränsas den personliga

ansvarigheten, i den mån avtalet blir bindande för bolaget från registreringen,

till att omfatta endast förpliktelser, som skolat fullgöras före bolagets

registrering.

Ifrågavarande regel lydde enligt förslaget i Kungl. Maj:ts proposition

nr 5 till 1944 års riksdag sålunda:

Blir enligt 29 § avtal bindande för bolaget, må ansvarighet ej göras

gällande mot dem, som handlat å bolagets vägnar, utom såvitt angår

förpliktelse som skolat fullgöras före bolagets registrering.

Såsom andra punkt i förslaget till samma paragraf upptogs följande:

Ej heller må på grund av sådan förpliktelse talan väckas mot dem,

sedan ett år förflutit från registreringen.

Vid behandlingen av propositionen inom första särskilda utskottet vid

1944 års riksdag uppmärksammades, att med hänvisningen enligt förslaget

till 29 § ansvarsfrihet komme att omfattas allenast av avtal, som ingåtts

av styrelse, verkställande direktör eller annan ställföreträdare för bolaget.

Enligt utskottet skulle sådan befrielse från personligt ansvar, varom vore

fråga, uppenbarligen åtnjutas icke blott av styrelsen, verkställande direktör

eller annan behörig bolagsrepresentant utan även av dem, som deltagit i

beslut om avtalets ingående. Då det syntes kunna bliva föremål för tvekan

om dessa inrymdes under det i förslaget använda uttrycket »dem, som

handlat å bolagets vägnar», borde enligt utskottet till undanröjande av

missförstånd paragrafens första punkt erhålla ändrad avfattning sålunda,

att däri utsädes, att under i lagrummet angiven förutsättning ansvarighet,

»varom i 28 § andra stycket sägs», ej finge göras gällande. I enlighet med

vad utskottet salunda föreslagit i sitt utlåtande nr 1 ändrades avfattningen

av paragrafens första punkt till dess nu gällande lydelse.

Vid utskottsbehandlingen uppmärksammades emellertid icke, att ett bibehållande

av lydelsen av paragrafens andra punkt i den del däri hänvisades

allenast till »dem», vilken hänvisning ursprungligen åsyftade i första punkten

enligt förslaget angivna »dem, som handlat å bolagets vägnar», icke

vore förenlig med den av utskottet föreslagna ändringen i första punkten

av paragrafen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

Motionären har i denna del erinrat om att sista punkten i paragrafen

med gällande lydelse är såtillvida obegriplig för läsaren, som ordet »dem»

hänger i luften.

Patent- och registreringsverket har i sitt yttrande över motionen icke haft

något att erinra mot motionärens förslag om rättelse av paragrafen men

har framhållit, att det av motionären framlagda förslaget knappast torde

kunna godtagas med hänsyn till vad första särskilda utskottet vid 1944

års riksdag anfört vid denna paragraf.

Industriförbundet har tillstyrkt den av motionären föreslagna ändringen

av 30 §.

II. Tillägg till 224 § aktiebolagslagen.

224 § aktiebolagslagen lyder:

Skall enligt bestämmelse i denna lag anmälan eller ansökan göras

eller annan handling undertecknas av styrelsen, skall egenhändig

namnunderskrift tecknas av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter

eller vid förfall för styrelseledamot av styrelsesuppleant.

Där undertecknande skall ske av samtliga styrelseledamöter, må ock

vid förfall för styrelseledamot egenhändig namnunderskrift tecknas

av styrelsesuppleant. Vad nu är sagt skall äga motsvarande tillämpning,

då anmälan eller ansökan skall göras eller annan handling skall

undertecknas av likvidatorerna eller samtliga likvidatorer. Skall handling

undertecknas av verkställande direktör, må vid förfall för honom

undertecknande ske av vice verkställande direktör eller, där sådan ej

finnes, av styrelseledamot eller styrelsesuppleant, som därtill bemyndigats

av styrelsen.

Avskrift, som på grund av särskild föreskrift i denna lag skall vara

bestyrkt enligt detta stycke, skall vara till riktigheten bestyrkt av

notarius publicus eller landsfiskal eller ock av minst två personer, som

hava ställning av styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör,

vice verkställande direktör, likvidator, suppleant för likvidator

eller firmatecknare.

Annan avskrift skall, där ej särskild föreskrift givits, vara till riktigheten

bestyrkt av två personer.

I fråga om vissa avskrifter har i åtskilliga lagrum i aktiebolagslagen angivits,

att de skola vara bestyrkta enligt andra stycket i förevarande paragraf,

som i gällande lydelse överensstämmer med lagberedningens förslag

till lag om aktiebolag m. m. (SOU 1941: 8—9).

Bland de yttranden, som efter remiss avgåvos över lagberedningens förslag,

må i denna del återgivas, att advokatsamfundet ansåg tillräckligt, att

anmälan undertecknades av en styrelseledamot, samt att vissa exportbolag,

under framhållande av att — enligt förslaget — ordningen för bestyrkande

av avskrift vore för sträng, ansågo till fyllest med bestyrkande av två personer

utan hänsyn till om de tillhörde de i paragrafen angivna kategorierna.

Departementschefen yttrade i anslutning härtill i proposition nr 5 till

Wf/f års riksdag:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

I anledning av vad advokatsamfundet anmärkt vill jag erinra, att där

anmälan till registreringsmyndigheten innefattar allenast en verkställighetsåtgärd,

skall enligt förslaget anmälan i regel göras av »styrelsen eller

verkställande direktör». Då anmälan skall göras av styrelsen, fordras beslutfört

antal enligt gällande lagstiftning. I stället för beslutfört antal bär

nu i enkelhetens intresse föreslagits minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

Skall^ anmälan göras av »styrelsen och verkställande direktör»,

betyder detta således, att anmälan skall göras av minst hälften av hela

antalet styrelseledamöter samt verkställande direktören, om verkställande

direktör finnes. De föreslagna reglerna innebära en viss lättnad i förhållande

till gällande rätt. Någon ändring av förslaget i nu ifrågavarande hänseende

synes ej vara påkallad. Ej heller torde anledning föreligga att frånfalla

den redan nu gällande principen om kvalificerat bestyrkande i vissa fall.

Motionären har i denna del framhållit, att, då ett aktiebolags styrelse

kunde bestå av endast en person, vilket även i verkligheten vore fallet i

många medelstora och mindre bolag, det med gällande lydelse av 224 §

andra stycket icke vore tillräckligt ens om styrelsen eller två ojäviga personer

bestyrkte vissa med stadgandet avsedda avskrifter utan att i sådana

fall notarius publicus eller landsfiskal måste anlitas med därav följande

besvär och kostnader, något som syntes motionären vara onödigt.

Patent- och registreringsverket har i sitt yttrande över motionen i denna

del förklarat, att ämbetsverket beträffande bestyrkande av handlingar i

visst fall enligt föreskriften i 224 § andra stycket aktiebolagslagen anvisat

utvägen att sökande i stället för att ingiva två avskrifter av protokollet

kunde ingiva två exemplar av protokollet, upprättade på samma sätt som

originalprotokollet.

Advokatsamfundet har i sitt av styrelsen avgivna yttrande över motionen

i denna del instämt i vad motionären anfört till stöd för sin mening

men ansett, att man skulle kunna gå ett steg längre och helt slopa bestämmelsen

i paragrafens andra stycke, under framhållande av att det i samtliga

fall kunde räcka med att avskrifter vore bestyrkta av två personer

vilka som helst, I anslutning härtill yttrar samfundet vidare:

Enligt lagen skola vissa handlingar undertecknas av samtliga styrelseledamöter

och verkställande direktören och andra handlingar av styrelsen

och verkställande direktören, varvid med styrelsen menas minst hälften av

antalet styrelseledamöter. För vissa handlingar räcker det med verkställande

direktörens underskrift. Enligt den praxis, som tillämpades enligt den

gamla lagen, kunde enklare anmälningshandlingar undertecknas av en

firmatecknare, men detta är numera icke tillåtet.

Även för den som dagligen tillämpar aktiebolagslagen är det svårt att

hålla reda på i vilka fall handlingar skola undertecknas på det ena eller det

andra sättet. Enligt styrelsens mening bör det invecklade systemet för

handlingars undertecknande utan större risker kunna väsentligt förenklas.

När det gäller handlingar, som skola undertecknas av ett flertal personer,

blir det lätt så, att den ene litar på den andre eller på den jurist, som satt

upp handlingen. Beträffande vissa handlingar är det också i praktiken förenat

med stort arbete, om samtliga styrelseledamöter skola kontrollera

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

riktigheten av de uppgifter som lämnas. Detta gäller exempelvis sådan

handling, som enligt 183 § skall fogas vid en anmälan för registrering av

till fullo betalda aktier vid en nyemission och i vilken samtliga styrelseledamöter

och verkställande direktören skola försäkra, att nya bundna

aktier icke tilldelats andra än som utan hinder av förbehållet i 177 § ägt

vid nyteckning erhålla bundna aktier. Vid en nyemission i ett stort bolag

tecknas de nya aktierna kanske av tusentals personer. Det är icke en rimlig

begäran, att både styrelsens samtliga ledamöter och verkställande direktören

personligen skola förvissa sig om riktigheten av den försäkran de

skola underskriva.

I detta sammanhang vill styrelsen erinra om att det enligt 10 § i lagen

angående införande av nya lagen om aktiebolag ålegat alla bolag, som i

sin bolagsordning hava förbehåll enligt 177 §, att före 1948 års utgång

för registrering anmäla antalet bundna och antalet fria aktier. Anmälningen

har skolat vara undertecknad av samtliga styrelseledamöter och verkställande

direktören och vid anmälningen har skolat fogas en på enahanda sätt

undertecknad försäkran, att enligt aktieboken bundna aktier icke innehavas

av andra än som utan hinder av förbehållet ägt förvärva bundna

aktier. Det är styrelsen väl bekant, att dylika anmälningshandlingar och

dylika försäkringar i många fall undertecknats utan att det praktiskt latit

sig göra för envar av undertecknarna att själv undersöka riktigheten av

vad som underskrivits. Styrelsen finner det i hög grad betänkligt, när det i

lagstiftningen uppställes formella krav av sådan art, att envar, som är insatt

i de praktiska förhållandena, på förhand kan säga sig, att de icke

komma att kunna uppfyllas på avsett sätt.

Industriförbundet har i sitt yttrande tillstyrkt det i motionen föreslagna

tillägget i 224 § aktiebolagslagen.

Från de handlingar, som enligt vad ovan nämnts kommit utskottet tillhanda

och som avse Kraftaktiebolaget Gullspång-Munkfors, må här såsom

exempel anföras följande. Bolaget gjorde den 11 januari 1949 anmälan för

registrering till patent- och registreringsverket att bolagets preferensaktiekapital

under år 1948 minskats med vissa belopp genom inlösen enligt viss

ordning av aktier. Genom skrivelse den 26 januari 1949 förelädes bolaget

av patent- och registreringsverket, som uppgav sig vid förberedande granskning

av anmälningen ha funnit anledning till vissa anmärkningar, att inom

viss tid besvara anmärkningarna. En av anmärkningarna avsåg, att vid anmälan

icke fogats två enligt 224 S andra stycket aktiebolagslagen styrkta

avskrifter av protokoll från den bolagsstämma, då beslut om inlösen fattats

(bestämmelse i sist nämnda hänseende upptages i 65 S fjärde stycket aktiebolagslagen)

.

III. Översyn av aktiebolagslagen i formellt avseende för att

göra densamma överskådligare och lättbegripligare.

I de över lagberedningens förslag till lag om aktiebolag in. in. (SOU

1941: 8—9) avgivna yttrandena framställdes från några häll önskemål i

huvudsaklig överensstämmelse med motionärens hemställan. Sålunda utta
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

lade näringsorganisationerna, att de gärna såge, om genom bland annat en

redaktionell översyn på en del områden kunde åstadkommas vissa lättnader.

Advokatsamfundet uttalade som sin mening, att lagberedningen i vissa

fall övervärderat faran för missbruk och därigenom föranletts att uppställa

utförliga lagregler även då endast ett teoretiskt behov därav förelegat. Å

andra sidan hade beredningen enligt samfundet överskattat möjligheten att

genom lagbestämmelser hindra förverkligandet av ohederliga uppsåt och

underskattat betydelsen av det besvär och de olägenheter, som genom stadganden

av hithörande slag uppkomme vid lagens användning. Förslaget

hade belastats med detalj föreskrifter, som i vissa fall framstode såsom onödiga.

Av bland annat Sveriges redareförening, Advokatsamfundet, styrelsen

för Stockholms fondbörs, Svenska revisorssamfundet, handelskammaren

i Göteborg och handelskammaren i Gävle hade vidare uttalats önskemål

om en formell överarbetning av lagtexten i syfte att göra densamma mera

lättläst och överskådlig.

Beträffande lagrådets utlåtande över lagberedningens förslag och departementschefens

yttrande i propositionen nr 5 till 1944 års riksdag i nu förevarande

fråga får utskottet hänvisa till sin redogörelse i utlåtandet nr 18

till 1948 års riksdag.

I en inom andra kammaren vid 1948 års riksdag väckt motion, nr 371,

framställdes av herr Wiberg yrkande om att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om en översyn av aktiebolagslagen i syfte att göra

densamma överskådligare och lättbegripligare. Utskottet anförde i sitt

nyssnämnda över motionen avgivna utlåtande nr 18 bland annat följande.

Det är av största vikt, att lagar och andra författningar skrivas så,

att de bliva lättlästa och överskadliga. Särskilt gäller detta författningar,

vilka i stor utsträckning skola tolkas av gemene man. Aktiebolagens

angelägenheter torde på grund av deras ofta invecklade natur merendels

handhavas av i bolagsärenden väl förfarna personer. Även om kravet att

en lättfattlig lagtext härigenom icke framträder med samma styrka beträffande

den lagstiftning, som reglerar aktiebolagens rättsförhållanden, är det

emellertid ett viktigt önskemål att även förevarande betydelsefulla rättsområde

regleras genom en lag med tillfredsställande formell uppbyggnad.

Detta önskemål uppmärksammades av lagrådet och departementschefen

vid behandlingen av lagberedningens förslag till nu gällande aktiebolagslag.

Samtidigt som de framhöllo de särskilda svårigheter som äro förknippade

med en lagstiftning av förevarande art, gjordes tämligen omfattande ändringar

i lagförslaget i syfte att göra lagen mera lättläst och överskådlig.

Det torde icke kunna bestridas, att lagen i det skick den slutligen erhöll

ändock är svårfattlig. Utskottet anser icke uteslutet, att man genom en allmän

översyn i enlighet med motionärens förslag skulle kunna få fram en

något mera lättläst och överskådlig lagtext. De av lagrådet och departementschefen

anförda svårigheterna torde emellertid vara så stora, att översynen

icke kan väntas giva något resultat av betydelse. Mot de begränsade

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

fördelar, som skulle stå att vinna genom en sådan åtgärd, har man att

väga de olägenheter, som måste följa med omfattande ändringar i en så

nyligen antagen lag. Även om lagens sakliga innehåll icke ändras, torde

likväl en omskrivning av lagtexten komma att medföra svårigheter för

rättslivet, vilket anpassat sig efter lagen i dess nuvarande lydelse. Det lärer

icke heller vara försvarligt att igångsätta ett omfattande lagstiftningsarbete

blott för att åstadkomma ändringar i den formella uppbyggnaden av

en lag.

Utskottet hemställde, att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Motionären återkommer nu med yrkandet om en översyn av aktiebolagslagen

i formellt avseende. De av motionären därjämte framställda yrkandena

om ändring och tillägg i förut berörda paragrafer utgöra enligt

motionären exempel på inadvertens och oformlighet i lagen. Med utgångspunkt

därifrån hävdar motionären, att aktiebolagslagen tarvar en allmän

översyn ju förr desto hellre. Under den tid sedan lagens ikraftträdande

den 1 januari 1948, som lagen prövats i det praktiska livet, borde man enligt

motionärens mening å skilda håll fått möjlighet att bilda sig en viss

uppfattning om vilka förenklingar som vore önskvärda och vilka ändringar

som i motionens syfte kunde vidtagas.

Patent- och registreringsverket har i sitt yttrande över motionen inledningsvis

hänvisat till vad ämbetsverket i den nu förevarande frågan anförde

i sitt remissyttrande över lagberedningens förslag till aktiebolagslag

m. m. ävensom till lagrådets utlåtande och departementschefens yttrande

i propositionen samt till vad som förekom vid propositionens behandling i

kamrarna. Vidare yttrar patent- och registreringsverket:

Patent- och registreringsverket har vid tillämpningen av den nya lagen

väl funnit, att en viss svårighet förelegat och alltjämt föreligger såväl för

bolagsledningar, vilka själva sköta sina registreringsärenden, som även för

ombud, till och med mera kvalificerade, att nöjaktigt uppfylla lagens föreskrifter

rörande ansökningar och anmälningar till registreringsmyndigheten.

Fel i dessa registreringshandlingar ha emellertid, naturligt nog, i viss

utsträckning alltid förekommit och komma givetvis att finnas, huru lagreglerna

än utformas. Felprocenten steg emellertid i och med tillämpningen

av den nya lagen. Orsakerna härtill torde bland annat vara att genom nya

lagen tillkommit helt nya kategorier registreringsärenden, beträffande vilka

den sökande allmänheten således saknade erfarenhet, samt att i viss utsträckning

nya regler givits rörande ärenden, som förefunnos redan enligt

den äldre aktiebolagslagen, i det att i åtskilliga fall nya uppgifter skola

lämnas och ytterligare handlingar skola ingivas mot vad som tidigare krävdes.

Att en del felaktigheter sammanhänga med lagens bristande överskådlighet

torde dock ej kunna förnekas. .

Emellertid har redan en viss förbättring i beskaffenheten av de i registreringsärendena

inlämnade handlingarna kunnat förmårkas; och det år

att förmoda, att, ju längre tid lagen varit i bruk, de oyanberörda svårigheterna

för sökandena skola i ej ringa omfattning övervinnas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första lagutskottets utlåtande nr 31.

Enligt patent- och registreringsverkets mening har den nya aktiebolagslagen

tillämpats alltför kort tid för att ämbetsverket kan finna det vara

påkallat att nu vidtaga åtgärd för en revidering av lagen på sätt motionen

avser.

Advokatsamfundet tillstyrker motionen i vad den avser förslaget om en

översyn av aktiebolagslagen. Inledningsvis anför samfundet i sitt yttrande

över motionen, att de synpunkter, som samfundet framförde i remissyttrandet

över lagberedningens förslag, ägde sin giltighet även beträffande

aktiebolagslagen i den form, den antogs vid 1944 års riksdag. Samfundet

yttrar vidare:

Redan under den korta tid, under vilken lagen varit i kraft, har på

mångahanda sätt kunnat konstateras, att lagen är svåröverskådlig och svårtillämplig

och att den på grund av många av sina formföreskrifter medför

onödigt arbete och onödiga kostnader. Det har blivit allt mera uppenbart,

att de praktiska synpunkterna icke tillräckligt beaktats vid lagens tillkomst

och att lagen härigenom kommit att utan tillräckliga skäl i många

avseenden bliva alltför betungande för näringslivet.

Än vidare anför samfundet i denna del:

Som exempel pa huru invecklade åtskilliga av aktiebolagslagens bestämmelser

äro, kunna väljas bestämmelserna om nyemission. Om t. ex. ett bolags

styrelse beslutar en ökning av aktiekapitalet under förutsättning av bolagsstämmans

godkännande och detta godkännande sedan lämnas, kan det förefalla,

som om denna transaktion icke borde vara så märkvärdig att genomföra.

Att saken enligt aktiebolagslagen ingalunda är enkel, torde med önskvärd

tydlighet framgå^ av den långa redogörelse för förfarandet, som lämnas

i den av justitierådet Stenbeck, revisionssekreteraren Wijnbladh och

professorn Nial utgivna kommentaren till lagen s. 188 och följande.

Den förhandsgranskning hos registreringsmyndigheten, som enligt den

nya lagen skall ske såväl vid bildandet av bolag som vid nyemissioner,

torde — trots att den medför tidsspillan och extra besvär — med hänsyn

till de nya invecklade bestämmelserna i åtskilliga fall vara fördelaktig, men

just den omständigheten, att en dylik förhandsgranskning kan anses erforderlig,

visar hur svartillämplig lagen är. Det vore riktigare och naturligare,

om lagen gjordes så enkel och klar, att en förhandsgranskning som regel

icke skulle behöva förekomma. Det kan givetvis finnas fall av mera komplicerad

natur, där det kan vara lämpligt, att man har möjlighet från början

förvissa sig om att inga formella svårigheter komma att uppstå vid

registreringen, men i dylika fall borde saken kunna ordnas genom att registreringsmyndigheten

på förfrågan lämnade ett bindande förhandsbesked.

Styrelsen är övertygad om att vederbörande tjänstemän i patent verket

redan fått rik erfarenhet av att även tränade bolagsjurister många gånger

haft svårt att upprätta registreringshandlingar, som kunnat passera utan

anmärkning. Sa torde exempelvis många advokater, som förklarligt nog

trott sig i 10 och 52 § § finna fullständiga uppgifter om huru en teekningslista

skall vara beskaffad, förbise att enligt 178 och 182 §§ i teckningslistan

skall upptagas erinran om förbehåll enligt 177 §. När det i 10 och 52 §§

särskilt påpekas, att i teckningslistan skall intagas erinran om förbehåll

enligt 70 §, är det förrädiskt, att det icke samtidigt påpekas, att förbehåll

enligt 177 § skall beaktas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Första lagutskottets utlåtande nr 81.

Industri]örbundet har i sitt yttrande över motionen uttalat, att en överarbetning

av aktiebolagslagen av det slag motionären åsyftar lämpligen

syntes kunna ske, trots att så kort tid förflutit sedan lagens ikraftträdande.

Förbundet yttrar vidare i denna del:

Förbundet liksom andra näringsorganisationer saknar av förståeliga skäl

närmare erfarenhet av de svårigheter, som kunna vara förbundna med iakttagandet

av lagens alla formella föreskrifter. Att lagen utmärkes av en viss

tyngd och omständighet torde dock även vid en rätt flyktig granskning

kunna konstateras. För industriens vidkommande kunna särskilt understrykas

de svårigheter som föreligga, då i större bolag en ökning av aktiekapitalet

skall äga rum vare sig detta sker genom nyemission eller genom

fondemission. Vidare det till synes överflödiga insändandet av vissa handlingar

till patent- och registreringsverket, såsom protokollsutdrag, bestyrkande

anmälan om utseende av verkställande direktör m. m. samt föreskrifterna

om vilka personer som i olika sammanhang skola underteckna

uppgifter och avskrifter till patentverket.

Exempel på en onödig tolkningssvårighet är utförligt skildrad i tidskriften

Ekonomisk Revy 1948 s. 284 och JO:s ämbetsberättelse 1948 s. 89,

vari avhandlas frågan om en suppleant i ett aktiebolags styrelse har firmateckningsrätt,

då han inträtt i styrelsen för firmateckningsberättigad ledamot.

Sådana spörsmål borde på ett enkelt sätt kunna lösas i lagtexten.

I motionen framhålles även att lagen är svåröverskådlig därigenom, att

i flertalet av lagens paragrafer finnas hänvisningar till andra paragrafer

samt att lagens detaljrikedom gör den svårfattlig för gemene man. Vad som

kan åstadkommas genom förenklingar i dessa hänseenden skulle säkerligen

hälsas med allmän tillfredsställelse. Man torde emellertid icke kunna bortse

från att hänvisningarna paragraferna emellan tjäna syftet att göra texten

koncentrerad samt att det ekonomiska livets alltmer invecklade beskaffenhet

nödvändiggör, att många frågor av tämligen speciell karaktär bli föremål

för lagbestämmelser. Omöjligt bör det dock icke vara, att en förnyad

redaktionell översyn med utgångspunkt från erfarenheterna under den tid

lagen varit i tillämpning skulle kunna medföra önskvärda förenklingar.

IV. översyn av aktiebolagslagen ur saklig synpunkt i

förenklande syfte samt frågan om småbolagen.

Det må till en början anmärkas, att lagrådet vid sin granskning av lagberedningens

förslag till lag om aktiebolag in. m. funnit, att förslaget till

sitt sakliga innehåll hade stora förtjänster och att en lagstiftning, byggd

på förslagets principer, torde komma att verksamt främja rättssäkerheten

inom hithörande område. Rörande uttalanden av allmän innebörd i de

yttranden, som efter remiss avgivits av åtskilliga myndigheter och institutioner

över lagberedningens förslag, får utskottet hänvisa till den redogörelse

däröver, som förekommer i propositionen nr 5 till 1944 års riksdag,

s. 198—208. Såväl departementschefen som första särskilda utskottet vid

1944 års riksdag ha biträtt lagrådets ovannämnda uttalande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

Lagberedningen fann sig icke böra föreslå införande i svensk lagstiftning

av en särskild bolagsform för mindre bolag. Uppmärksamheten

har under förarbetena till aktiebolagslagen i denna del varit

fäst särskilt pa den tyska bolagsformen Gesellschaft mit beschränkter

Haftung och den franska société å responsabilité limitée. Det har emellertid

ansetts, att dessa bolagsformer visat sig vara förenade med olägenheter.

Utskottet får här hänvisa till vad lagberedningen anfört i denna del (SOU

1941: 9 s. 5—6 och 29—36).

Lagrådet uttalade i denna fråga, att det väl måste erkännas, att åtskilliga

av de i lagberedningens förslag upptagna bestämmelserna vore givna

främst med tanke på de stora bolagen. Men av de skäl, lagberedningen

åberopat, torde dock, enligt lagrådets mening, betänkligheter möta mot

införande av en särskild bolagsform för småbolagen. Ej heller syntes det

tillrådligt att, med bibehållande av dessa bolag inom aktiebolagslagstiftningens

ram, beträffande dem stadga undantag i någon mera avsevärd

mån från regler, som åsyftade ökad publicitet och kontroll. I lagberedningens

förslag hade nämligen lättnader medgivits för småbolagen i vissa hänseenden,

och att härutinnan gå än längre kunde, enligt lagrådet, icke anses

vara påkallat.

Departementschefen anslöt sig i propositionen nr 5 till 1944 års riksdag

till den avvisande ståndpunkt, som lagberedningen och lagrådet intagit till

frågan om särskild bolagsform för småbolagen.

Jämväl första särskilda utskottet vid 1944 års riksdag biträdde i utlåtande

nr 1 den uppfattning, varåt sålunda givits uttryck under förarbetena.

Motionären har i denna del förordat en enklare och smidigare lagstiftning

beträffande småbolagen, i vilket hänseende framhålles, att man på åtskilliga

håll i utlandet skapat en särskild form för mindre företag, som drivas

såsom aktiebolag.

Patent- och registreringsverket har i utlåtandet över motionen i denna

del hänvisat till vad som förevarit vid tillkomsten av aktiebolagslagen.

Advokatsamfundet har ansett sig för närvarande icke kunna taga ställning

till den nu behandlade frågan men dock tillstyrkt, att en utredning

komme till stånd.

Industriförbundet har i sitt yttrande sagt sig icke ha funnit anledning

frånträda den ståndpunkt, förbundet intagit i yttrandet över lagberedningens

förslag, nämligen att det icke funnes anledning att i vårt land

införa förenklade särbestämmelser för de smärre bolagen, vilket skulle innebära

ett mer djupgående ingrepp i aktiebolagslagen.

Fråga om ändringar på andra punkter i aktiebolagslagen

har upptagits av advokatsamfundet i dess yttrande över

motionen. Härom har samfundet anfört:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

Under den korta tid, som stått styrelsen till buds, har det givetvis icke

varit möjligt att göra en fullständig och systematisk sammanställning av

de anmärkningar, som enligt styrelsens mening kunna riktas mot aktiebolagslagen.

Till belysning vill styrelsen dock här nedan framlägga några

exempel på bestämmelser, som enligt styrelsens mening böra ändras.

I den gamla aktiebolagslagen angavs, att i stiftelseurkunden skulle angivas

föremålet för bolagets verksamhet. I den nya lagen stadgas, att i

stiftelseurkunden föremålet för bolagets verksamhet skall »angivas till sin

art». I samband med förslaget om denna ändring gjorde lagberedningen

ett uttalande, som har medfört, att registreringsmyndigheten numera tilllämpar

en praxis, som vållar olägenheter. Man fordrar, att verksamhetens

art skall angivas i detalj. Det är emellertid många gånger omöjligt att vid

ett bolags bildande förutse olika eventualiteter. Styrelsen har sig icke bekant,

att det i praktiken vållade några allvarliga olägenheter, när man

enligt den gamla lagen godkände generella formuleringar. De betänkligheter,

som styrelsen i detta sammanhang uttalade redan i sitt yttrande

av den 7 oktober 1941, hava visat sig vara välgrundade.

I 35 § stycket 1 stadgas, att interimsbevis skola innehålla de uppgifter,

som i 34 § angivas för aktiebrev. Detta betyder bland annat, att å interimsbevisen

skola angivas de ifrågavarande aktiernas nummer. I 35 § stadgas

vidare, att interimsbevis ej må utgivas till aktieägaren med mindre denne

införts i aktieboken. Genom dessa bestämmelser kommer det i praktiken

i många fall att möta svårigheter att utfärda interimsbevis. Ett av skälen,

varför man ibland önskar utfärda interimsbevis, är att man ännu ej fått

klart för sig i vilka valörer aktietecknarna önska sina aktiebrev. Vanligen

bruka aktiebrev av olika valörer numreras i för varje valör fortlöpande

följd. Detta blir emellertid omöjligt, om numren skola fastställas, innan man

fått besked om önskat antal av varje sort. Beträffande införandet i aktieboken

är att märka, att, när det gäller stora bolag, det måste taga avsevärd

tid att upplägga aktieboken; å andra sidan kan det emellertid vara

angeläget, att interimsbevisen snabbt kunna utfärdas. Enligt styrelsens mening

böra reglerna för interimsbevisen kunna förenklas.

Enligt 56 § skall, när vid nyteckning teckningsrättsbevis utfärdas, de

företedda gamla aktierna förses med påskrift »att teckningsrättsbevis utlämnas».

Sker teckningen utan att teckningsrättsbevis utfärdas, skola aktiebreven

förses med påskrift »att teckningsrätten begagnats». T praktiken

vålla föreskrifterna om att påskrifterna skola vara av olika innehåll olägenheter.

Den kan t. o. m. förekomma, att samma aktiebrev måste förses med

två olika påskrifter. Då syftet med påskrifterna endast torde vara att förhindra

att samma aktiebrev åberopas mer än en gång för utnyttjande av

den med brevet förenade teckningsrätten, bör det räcka med en påskrift,

som täcker båda fallen.

Enligt 77 § måste i ett bolag, vars aktiekapital eller maximikapital överstiger

500 000 kronor, styrelsen bestå av minst tre ledamöter. Styrelsen

har funnit denna bestämmelse olämplig i åtskilliga fall. Det finnes många

bolag, särskilt holdingbolag, av angiven storleksordning, där aktierna ägas

av en eller två personer, och där det förefaller meningslöst att behöva i

i styrelsen invälja en utomstående person, som icke kan tänkas la något

verkligt inflytande på. bolagets ledning.

Enligt 78 S lar ej verkställande direktör utses i sådana fall, där styrelseledamöternas

antal understiger tre. Även denna bestämmelse har styrelsen

funnit olämplig. Euro den nya lagen fanns verkställande direktör i mänga

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Första lagutskottets utlåtande nr 31.

fall, där styrelsen bestod av en eller två ledamöter, utan att detta vållade

någon olägenhet.

Vid anmälan enligt 97 § för registrering av ändring beträffande verkställande

direktör och firmateckningsrätt skall fogas avskrift av protokoll eller

annan handling, som bestyrker anmälningen. Åtminstone i sådana fall, där

anmälningshandlingen är undertecknad av så många styrelseledamöter, som

erfordras för beslutförhet inom styrelsen, synes det ur kontrollsynpunkt

onödigt, att vid anmälningen fogas en avskrift av styrelseprotokollet. Sådan

avskrift fordrades icke av registreringsmyndigheten före den nya lagens

ikraftträdande, och styrelsen har sig icke bekant, att denna praxis visat sig

innebära någon fara för rättssäkerheten.

Enligt 106 § 4 stycket skall i de fall, där enligt aktiebolagslagen revisor

skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, registreringsanmälan

göras om valet av revisor. Det teoretiska behov, som kan finnas

för en kontroll av att auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman

väljes i de fall, där lagen eller bolagsordningen så föreskriver, kan enligt

styrelsens mening icke uppväga de besvär, som denna registreringsbestämmelse

vållar de ifrågavarande bolagen och registreringsmyndigheten, och

den kostnad, som dylika registreringar medföra.

Enligt 126 § 1 mom. 3 stycket skall varje bolag årligen till registreringsmyndigheten

insända avskrift av sin revisionsberättelse. Revisionsberättelser

innehålla endast i undantagsfall speciella upplysningar av intresse. Som

regel äro de skrivna efter viss schablon. Ännu mera sällan torde det förekomma,

att en rättsägare, som vill taga del av ett bolags revisionsberättelse,

har behov av att för detta ändamål vända sig till registreringsmyndigheten.

Till ingen eller i varje fall till mycket ringa nytta måste sålunda

årligen cirka 30 000 bolag hava besväret att göra bestyrkta avskrifter av

revisionsberättelser och att insända dem till patentverket, som i sin tur

skall hava besväret att kontrollera, att behöriga revisionsberättelser inkommit

och att arkivera dem.

Av de av advokatsamfundet sålunda framställda erinringarna mot aktiebolagslagen

gälla anmärkningarna mot 6, 77, 78 och 126 §§ frågor, som

redan vid lagens tillkomst varit föremål för närmare överväganden. Utskottet

får i dessa delar hänvisa till förarbetena till aktiebolagslagen enligt

följande:

rörande 6 § första stycket andra punkten: lagberedningen SOU 1941: 9

s. 62—63; propositionen nr 5 till 1944 års riksdag s. 219—221 och första

särskilda utskottets utlåtande nr 1 till 1944 års riksdag s. 42—43, i vilket

utlåtande redovisas en motion (nr 265 i första kammaren), som väckts i

anledning av propositionen;

rörande 77 § första stycket andra punkten: lagberedningen s. 304—310

samt propositionen s. 152 (lagrådet) och s. 285—289 (yttranden och departementschefen)

;

rörande 78 § andra stycket: lagberedningen s. 312—313 samt propositionen

s. 153 (lagrådet) och s. 290—292 (yttranden och departementschefen);

rörande 126 § 1 mom. tredje stycket: lagberedningen s. 514.

Vad advokatsamfundet haft att erinra mot 35, 56, 97 och 106 S§ avser

däremot frågor, som icke tidigare varit föremål för mera ingående överväganden

.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

Ändringar i aktiebolagslagen ha i annat sammanhang föreslagits dels av

1947 års insynskommitté i betänkande angående förbättrad insyn i enskilda

företags ekonomiska förhållanden (SOU 1949:8), dels i en inom justitiedepartementet

i december 1948 upprättad promemoria med förslag om åtgärder

mot vissa missförhållanden vid utseende av styrelse i aktiebolag

m. m.

Insynskommittén föreslår i sitt betänkande rörande aktiebolags publika

redovisning, att bolag skulle vara skyldigt att i förvaltningsberättelsen

intaga uppgift om storleken av den totala rörelseintäkten under året (omsättningssumman),

försåvitt denna ej framginge av vinst- och förlusträkningen,

dock allenast i den män det funnes kunna ske utan förfång för bolaget.

Vidare föreslår kommittén vissa regler, syftande till belysning av

aktiebolagens så kallade dolda reserver. Förslag till lagändring har i enlighet

härmed framlagts av kommittén beträffande 103 § aktiebolagslagen.

I justitiedepartementets ovannämnda promemoria har uppmärksammats,

att viss ändring borde ske i aktiebolagslagen bland annat av 223 §. Enligt

nämnda lagrum skola vissa frågor i samband med aktieägares inlösen av

annan aktieägares aktier avgöras genom skiljemannaförfarande enligt lagen

om skiljemän. Enligt sistnämnda lag utses i vissa fall skiljemän av överexekutor.

Däremot skall enligt aktiebolagslagen i två fall länsstyrelse utse

skiljeman. Det vore, enligt promemorian, ändamålsenligare att länsstyrelses

ifrågavarande bestyr i stället anförtroddes överexekutor å den ort,

där aktiebolagets styrelse hade sitt säte. I anledning härav föreslås ändring

i nämnda 223 §.

Utskottet.

Den nya aktiebolagslagen har nu varit i kraft nära ett och ett halvt år.

Redan vid lagens tillkomst uttalades farhågor för att komplikationer skulle

komma att uppstå vid lagens tillämpning på grund av dess svåröverskådlighet

och alltför detaljerade utformning samt den på många punkter svårförståeliga

avfattningen. Dessa farhågor torde ha besannats.

Vad beträffar lagens formella uppbyggnad kan utskottet hänvisa till vad

utskottet uttalade i sitt utlåtande nr 18 till fjolårets riksdag. Av skäl som

utskottet då anförde anser sig utskottet icke heller i år kunna förorda en

omedelbar överarbetning av lagen enbart i formellt avseende. Möjligen kommer

tillfälle att givas till viss omarbetning och förenkling av lagen i samband

med den förestående revisionen av den föreningsrättsliga lagstiftningen.

Såväl i de yttranden, som avgivits över motionen, som inom utskottet ha

lämnats exempel på olika stadganden i aktiebolagslagen, vilka främst på

grund av sin detaljrikedom visat sig svåra att tillämpa i praktiken. Icke

minst föreskrifterna beträffande olika registreringsärenden ha ansetts kunna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

förenklas. Ändringar på enstaka punkter i aktiebolagslagen kunna knappast

undvikas. Redan vid fjolårets riksdag gjordes ett tillägg till 72 §. Förutnämnda

1947 års insynskommitté har föreslagit ändrad lydelse av 103 §. I

en inom justitiedepartementet upprättad promemoria ifrågasättas ändringar

i bland annat 223 §. I samband med att lagen på detta sätt efter hand revideras

på enstaka punkter torde även andra justeringar, som visat sig önskvärda,

kunna genomföras.

För en mera allmän översyn av lagen i dess helhet i sakligt hänseende

torde tiden ännu icke vara mogen. Några års tillämpning av lagen synes

böra avvaktas, innan tillräckliga erfarenheter vunnits för att en mera genomgripande

revision av densamma lämpligen skall kunna företagas.

Motionären har påyrkat, att riksdagen redan nu skall besluta ett tillägg

till 224 §, varigenom vissa lättnader beträffande bestyrkande av avskrifter

i registreringsärenden skulle medgivas. Utskottet ställer sig icke avvisande

till tanken, att en ändring av paragrafens regler i det avseende motionären

åsyftar kan visa sig befogad. Utskottet är emellertid icke nu berett att taga

definitiv ställning till sakliga ändringar i aktiebolagslagen utan förmenar,

att den av motionären väckta frågan är av den beskaffenhet, att den lämpligen

bör övervägas i samband med de övriga förslag om ändringar i aktiebolagslagen,

som utskottet nyss omnämnt. Beträffande sakfrågan kan utskottet

peka på den utväg, som patent- och registreringsverket i förevarande

fall anvisat, nämligen att i stället för att ingiva vederbörligen bestyrkta

avskrifter av protokoll ingiva två exemplar av protokollet, upprättade

på samma sätt som original protokollet.

Vad angår frågan om småbolagen vill utskottet erinra om att tanken på

att införa en särskild bolagsform för dessa bolag avvisades efter ingående

utredning av detta spörsmål under förarbetena till lagen. Såvitt utskottet

kan finna, ha nu icke för införande av särbestämmelser i denna del förebragts

några nya skäl, som skulle kunna föranleda ett ändrat ståndpunktstagande.

Den av motionären påpekade formella inadvertensen i 30 § är obestridlig.

Motionens förslag att i paragrafens andra punkt utbyta ordet »dem» mot

»dem som handlat å bolagets vägnar» torde dock med hänsyn till vad första

särskilda utskottet enligt det ovan anförda uttalade vid 1944 års riksdag

icke vara lämpligt. Tvekan kan nämligen uppstå, huruvida under uttrycket

»dem, som handlat å bolagets vägnar» inrymmas även personer, som — på

sätt i 28 § andra stycket aktiebolagslagen stadgas — deltagit i beslut om

den åtgärd, varmed kan följa personlig ansvarighet enligt 28 och 29 §§

samma lag. Lämpligare vore, om i paragrafens andra punkt utsädes, att

sedan ett år förflutit från registreringen talan om sådan ansvarighet, varom

paragrafens första punkt handlar, icke må väckas på grund av förpliktelse

enligt samma punkt. Utskottet vill förorda, att paragrafens andra punkt

ändras i enlighet härmed.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Första lagutskottets utlåtande nr 31.

av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte för sin del antaga följande förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 30 § lagen den 14 september 1944

om aktiebolag.

Härigenom förordnas, att 30 § aktiebolagslagen skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Föreslagen lydelse.)

På grund

(Nuvarande lydelse.)

30 §.

Blir enligt 29 § avtal bindande för

bolaget, må ansvarighet varom i 28 §

andra stycket stadgas ej göras gällande,

utom såvitt angår förpliktelse

som skolat fullgöras före bolagets registrering.

Ej heller må på grund av

sådan förpliktelse talan väckas mot

30 §.

Blir enligt 29 § avtal bindande för

bolaget, må ansvarighet varom i 28 §

andra stycket stadgas ej göras gällande,

utom såvitt angår förpliktelse

som skolat fullgöras före bolagets registrering.

Ej heller må på grund av

sådan förpliktelse talan om ansvarighet

som nyss sagts väckas, sedan ett

år förflutit från registreringen.

dem, sedan ett år förflutit från registreringen.

Denna lag träder i kraft dagen

efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket

i Sve7isk författningssamling.

B. att förevarande motion, II: 284, i den mån den icke

blivit besvarad genom vad utskottet ovan anfört och hemställt,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 maj 1949.

På första lagutskottets vägnar:

OLOV RYLANDER.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Kriigel, Lodenius*, Olofsson*, fru

Sjöström-Bengtsson*, herrar John Wiktor Jonsson, Löthner, Georg Pettersson

och Weiland*;

från andra kammaren: herrar Rylander, Hedlund i Östersund, Olsson

i Mellerud*, Ljungberg*, Lindahl, Antby, Svensson i Stenkyrka* och

Edenman*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:250 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om översyn av aktiebolagslagen m. m. a1 i texten