Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden för avlönande av präster m. rrv., dels ock i ämnet väckta motioner.

1949-05-17 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1949:36, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden för avlönande av präster m. rrv., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

1

Nr 36.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

angående vissa anslag ur kyrkofonden för avlönande

av präster m. rrv., dels ock i ämnet väckta

motioner.

Genom en den 11 mars 1949 dagteeknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 169, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden föreslagit riksdagen att dels antaga nedan återgivna,

vid propositionen fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av

6 § lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) om kyrkofond, dels ock med bifall

till under särskilda punkter upptagna förslag

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med vad föredraganden

under förevarande punkt förordat meddela bestämmelser angående provisoriskt

lönetillägg åt vissa präster, särskild gottgörelse åt vissa prästgårdsinnehavare

för uppvärmningskostnad, semesterkostnadsbidrag åt präster,

provisoriskt nyreglerad emeritilön och familjepension från kyrkofonden

samt provisoriskt representationsbidrag åt biskoparna, att gälla tills vidare,

beträffande semesterkostnadsbidraget under kalenderåret 1950 och i övrigt

för tiden intill den 1 juli 1950, ävensom medgiva, att samtliga ifrågavarande

förmåner må bestridas ur kyrkofonden;

2. medgiva, att ur kyrkofonden må i enlighet med vad föredraganden

förordat utgå anslag för avlönande av högst fyra för verksamhet bland

universitets- och högskolestuderande in. fl. anställda präster;

3. avgiva yttrande över ifrågasatt ändrat förfarande vid avräkningen

mellan pastorat och kyrkofonden in. in.;

4. medgiva, att anslag ur kyrkofonden för prästerlig verksamhet utom

riket må, för avlönande av utlandspastorerna, för tiden till och med utgången

av juni 1950 samt, för bidrag till sjömans vårdsstyrelsen för avlönande

av i dess tjänst i utlandet anställda präster, tills vidare från och med

den 1 juli 1949 utgå i överensstämmelse med vad föredraganden förordat;

5. medgiva, dels att anslaget för innevarande budgetår för anlitande av

biträde vid handläggning inom ecklesiastikdepartementet av boställsärenden

och vad därmed äger samband må överskridas med belopp, som blir

erforderligt för gäldande av kostnaderna för två under punkten närmare omförmälda

utredningar, dels ock att för anlitande av biträde som ovan sagts

må för tiden den 1 juli 1949—den 30 juni 1950 i enlighet med Kungl. Maj:ts

beprövande ur kyrkofonden utgå högst 15 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 19h9. 9 saml. 1 avd. Nr 86.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

Lagförslaget är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

angäende ändrad lydelse av 6 § lagen den 30 augusti

1932 (nr 404) om kyrkofond.

Härigenom förordnas, att 6 §’ lagen den 30 augusti 1932 om kyrkofond

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

6 §.

Enligt vad---Luleå stift.

Härutöver skola av kyrkofonden

utgöras:

8) anslag till extra utgifter med

ett belopp av tillhopa högst 25 000

kronor för år, som efter Konungens

bestämmande må användas till bestridande

av kostnad för härförut i

denna paragraf icke särskilt angivet

kyrkligt ändamål.

(Föreslagen lydelse:)

6 §.

Enligt vad---Luleå stift.

Härutöver skola av kyrkofonden

utgöras:

1)---

8) anslag till extra utgifter med

ett belopp av tillhopa högst 50 000

kronor för år, som efter Konungens

bestämmande må användas till bestridande

av kostnad för härförut i

denna paragraf icke särskilt angivet

kyrkligt ändamål.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1949.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft följande

i anledning av densamma väckta motioner, nämligen

inom första kammaren

nr 288 av fröken Andersson m. fl. samt

inom andra kammaren

nr 364 av fru Eriksson i Stockholm m. fl. och

nr 365 av herrar Håstad och Staxäng, likalydande med motionen nr 288

i första kammaren.

Yrkandena i motionerna I: 288 och II: 365, som närmast äga samband

med den under 1. upptagna anslagspunkten, återgivas i anslutning till redogörelsen

för Kungl. Maj:ts förslag i nämnda del.

I motionen II: 364 hemställes, att riksdagen måtte avslå propositionen

»beträffande prästerlig verksamhet bland universitets- och högskolestuderande

m. fl.»

1 Senaste lydelse, se SFS 1947 :272.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

I fråga om de i propositionen och motionerna anförda skäl, för vilka redogörelse

icke lämnas här nedan, får utskottet hänvisa till propositionen och

motionerna.

Till utskottet har inkommit en skrivelse från ordföranden i Lunds studentkår.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Förlängning på ett år föreslås för de tidsbegränsade, genom anslag ur

kyrkofonden bekostade särskilda provisoriska förmåner åt biskoparna och

andra präster och deras efterlevande, som beviljades av 1948 års riksdag i

form av provisoriskt lönetillägg, särskild gottgörelse åt prästgårdsinnehavare

för uppvärmningskostnad, provisorisk förbättring av semesterkostnadsbidrag

och av emeritilöner och familj epensioner samt provisoriskt representationsbidrag

åt biskoparna. Vidare föreslås, för understödjande i

begränsad utsträckning av studentprästverksamheten vid universitet och

högskolor, viss utökning av anslagsramen för avlöning av stiftsadjunkter

m. fl. För att bereda möjlighet att i skälig omfattning kompensera pastorerna

i de svenska församlingarna i utlandet för den fortgående ökningen

av levnadskostnaderna föreslås viss höjning av anslaget för dessa prästers

verksamhet. Härjämte föreslås viss höjning av det till sjömans vårdsstyrelsen

ur kyrkofonden utgående bidraget till avlöning av i nämnda styrelses

tjänst i utlandet anställda präster. Slutligen föreslås jämväl förstärkning

av det till Kungl. Maj:ts förfogande ställda anslaget ur kyrkofonden till

extra utgifter.

1. Provisoriska avlönings- och pensionsförmåner åt vissa

präster och deras efterlevande.

De för det ordinarie prästerskapet (domprostar och övriga kyrkoherdar

och komministrar) samt för extra ordinarie präster (kyrkoadjunkter och

pastoratsadjunkter) i rikets territoriella församlingar — med undantag av

Karlsborgs delvis militära församling — för närvarande gällande grundläggande

avlöningsbestämmelserna äro meddelade i lagen den 9 december

1910 (nr 141 s. 27) om reglering av prästerskapets avlöning. Till dessa

huvudbestämmelser ansluta sig ett antal senare tillkomna bestämmelser

i särskilda avlöningslagar och andra författningar, varigenom ifrågavarande

präster tillerkänts åtskilliga, mer eller mindre speciella, ännu bestående

tilläggsförmåner.

I reglementet den 15 februari 1935 (nr 17) för prästerskapets avlöning

(prästlönereglementet) återfinnes en — genom däri efter hand gjorda kompletteringar

— allt intill senaste tiden så gott som fullständig sammanställning

över församlingsprästernas samtliga nuvarande avlöningsförmåner. De

nämnda prästerskap jämlikt berörda författningar sålunda tillkommande

huvudsakliga avlöningsförmånerna äro följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första lagutskottets utlåtande nr 36.

För ordinarie ''präster (domprost och annan kyrkoherde samt komminister):
1)

kontant årslön eller s. k. reglerad lön, vilken genom periodiska löneregleringar

bestämmes av Kungl. Maj:t individuellt för varje tjänst, doek

för domprost lägst 8 000 kronor och högst 10 000 kronor och för annan

kyrkoherde lägst 4 000 kronor, undantagsvis 3 500 kronor, och högst 8 000

kronor samt för komminister lägst 2 500 kronor, undantagsvis 2 250 kronor,

och högst 5 000 kronor, ävensom för de lägst avlönade efter tio års tjänstgöring

ett ålderstillägg å högst 500 kronor för år (prästlöneregleringslagen);

2) provisorisk tilläggslön å 2 100 kronor för år (lag 1929: 382);

3) fast reseanslag, högst 500 kronor för år (lag 1925: 449), jämte för

särskilda fall vissa ytterligare resekostnadsersättningar;

4) ödebygdstillägg, för vissa präster i Härnösands och Luleå stift, å

högst 1 400 kronor för år (lag 1925: 455);

5) lönetillägg i anledning av nådårsrättens upphörande med 1 procent

av reglerade lönen (lag 1926: 526);

6) semesterkostnadsbidrag för vissa kategorier av präster utgående vid

beviljad semesterledighet efter 75 kronor för högst 30 dagar (lag 1937: 216);

7) dyrtidstillägg å vissa av förenämnda avlöningsförmåner enligt bestämmelserna

om dyrtidstillägg å s. k. reglerad avlöning men med det

procentuella tillägget bestämt efter gällande procenttal minskat med tre

(lag 1934: 544 och kung. 1936: 7); samt

8) kristillägg i likhet med vad som gäller för befattningshavare i allmänhet

i statens tjänst, vilka åtnjuta dyrtidstillägg, men här beräknat å ett

med 7 procent förhöjt tilläggsunderlag (kung. 1941:411 och följande);

ävensom

9) hyresfri tjänstebostad eller hyresersättning samt såsom bidrag till

tjänstebostads uppvärmning, till kyrkoherde 200 kronor och till komminister

160 kronor för år (prästlöneregleringslagen).

För extra ordinarie präster (kyrkoadjunkt och pastoratsadjunkt):

1) adjunktsarvode, för kyrkoadjunkt bestämt individuellt av Kungl.

Maj:t vid de periodiska löneregleringarna och i allmänhet utgående med

1 800—2 500 kronor för år samt för pastoratsadjunkt enhetligt 1 200 kronor

för år (prästlönereglementet);

2) ålderstillägg, tre å vartdera 300 kronor för år efter tre, sex och nio

års tjänstgöring (prästlönereglementet);

3) provisoriskt tilläggsarvode, för kyrkoadjunkt 900 kronor och för pastoratsadjunkt

1 000 kronor för år (prästlönereglementet);

4) bostads- och vivreersättning, som bestämmes av domkapitlet och för

närvarande utgår med belopp å 1 800—4 000 kronor för år, eller för pastoratsadjunkt

bostad och vivre in natura (prästlönereglementet);

5) ödebygdstillägg såsom för ordinarie präst (lag 1925: 455 och prästlönereglementet)

;

6) åt kyrkoadjunkt lönetillägg i anledning av nådårsrättens upphörande

med 1 Va procent av adjunktsarvodet (lag 1926: 526) och åt pastoratsadjunkt

arvodesförhöjning för familjepensioneringen med 60 kronor för år

(prästlönereglementet);

7) dyrtidstillägg å vissa av förenämnda avlöningsförmåner såsom för

ordinarie präst (lag 1934: 544 och kung. 1936: 7); samt

8) kristillägg såsom för ordinarie präst (kung. 1941:411 och följande);

ävensom

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

9) kostnadsfri skjuts i tjänsteärenden eller kontant gottgörelse därför

(prästlönereglementet) eller, till kyrkoadjunkt, fast reseanslag såsom för

ordinarie präst (lag 1925: 449) och dessutom vissa ytterligare resekostnadsersättningar.

I nära överensstämmelse med vad sålunda för församlingsprästerskapet

i allmänhet gäller äro avlöningsförmånerna för prästerskapet i Karlsborgs

församling och de två icke-territoriella militära församlingarna, Skeppsholms

församling i Stockholm och Karlskrona amiralitetsförsamling, bestämda

genom särskilda av Kungl. Maj:t i administrativ ordning meddelade

beslut. För garnisonspastor i Boden äro avlöningsförmånerna fastställda av

Kungl. Maj:t i enlighet med beslut av 1943 års riksdag (skrivelse nr 203).

För biskoparna gälla särskilda i förordningen den 27 november 1936 nr 578

(den s. k. biskopsavlöningsförordningen) meddelade avlöningsbestämmelser.

— Utlandspastorernas och de i sjömans vårdsstyrelsens tjänst i utlandet

anställda prästernas avlöningsförmåner komma att särskilt för sig upptagas

till behandling under punkt 4. i det följande.

Tjänstepensioneringen regleras genom lagen den 9 december 1910 (nr 141

s. 35) om emeritilöner för präster jämte särskilda föreskrifter. Om familjepensionering

finnas enhetliga bestämmelser i reglementet den 28 november

1941 (nr 904) angående familjepension för efterlevande till präster samt de

i anslutning därtill i kungörelse samma dag (nr 910) meddelade särskilda

familjepensionsbestämmelserna för prästerskapet.

På förslag av 1946 års prästlönekommitté ha förutnämnda prästerliga befattningshavare,

senast jämlikt beslut av 1948 års riksdag (propositionen

nr 156, punkterna 1—5, utskottets utlåtande nr 37, punkterna 1—5, riksdagens

skrivelse nr 244) tillerkänts följande särskilda provisoriska tilläggstormåner

till de förutvarande, mera bestående förmåner, som genom nyssnämnda

avlönings- och pensionsbestämmelser tillförsäkrats dem.

a) Provisoriskt lönetillägg.

Bestämmelser om denna tilläggsförmån för tiden den 1 juli 1948—den

30 juni 1949 finnas meddelade i kungörelsen 1948: 542 (jfr kungörelsen

1947:510). Enligt dessa bestämmelser tillkommer för närvarande provisoriskt

lönetillägg ej blott förutnämnda prästerliga befattningshavare utan

även extra ordinarie präst, som på grund av sjukdom eller militär beredskapstjänstgöring

beviljats ledighet från prästerligt förordnande och därvid

får uppbära för dylikt fall bestämt särskilt prästerligt arvode, ävensom

pastor vid svensk församling i utlandet och — efter Kungl. Maj:ts särskilda

bestämmande — vissa i sjömansvårdsstyrelsens tjänst i utlandet anställda

präster. Lönetillägget utgår till biskoparna och domprostarna samt ifrågakommande

präster i våra militära församlingar och i Boden liksom till utlandspastorerna

med ett för alla lika belopp av 60 kronor för månad (720

kronor för år), med vilket belopp det ock högst må tillerkännas nyss omnämnd

präst i sjömansvårdsstyrelsens tjänst. Till det egentliga församlingsprästerskapet

samt stifts- och kontraktsadjunkterna utgår lönetillägget

med ett efter löneställning växlande belopp, för kyrkoherdar och kommi
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

nistrar uppgående lägst till 60 kronor för månad (720 kronor för år) för de

högst avlönade samt högst till 155 kronor för månad (1 860 kronor för år)

för de lägst avlönade samt för de extra ordinarie prästerna av skilda kategorier

till lägst 50 och högst 165 kronor för månad (600 respektive 1 980

kronor för år).

b) Gottgörelse för viss uppvärmning skostnad.

Jämlikt kungörelsen 1948: 539 ha innehavare av vissa onormalt stora

prästgårdar tillerkänts särskild, begränsad gottgörelse för av dem för prästgården

bestridd uppvärmningskostnad under eldningssäsongen 1948/49.

Gottgörelsen utgår efter stiftsnämndens beprövande, med högst 50 kronor

för hela eldningssäsongen för varje verkligt boningsrum till och med femton,

som vederbörande bostadsinnehavare för sig och sin familj disponerat och

hållit uppvärmt i kyrkoherdeprästgård utöver sju och i komministersprästgård

utöver fem.

c) Semesterkostnadsbidrag.

Sådant bidrag, som enligt bestämmelse i prästlöneregleringslagen redan

tidigare tillkommit det ordinarie församlingsprästerskapet, utgår jämlikt

kungörelsen 1948: 541 för kalenderåret 1949 till de ordinarie församlingsprästerna

med i viss mån förhöjda belopp och dessutom jämväl till de

extra ordinarie församlingsprästerna samt till stifts- och kontraktsadjunkterna.

För närvarande må sålunda semesterkostnadsbidrag, efter domkapitlets

beprövande, utgå till ordinarie präst och vakansvikarie för sådan

för högst 30 dagar och till övriga ifrågakommande extra ordinarie präster

för högst 20 dagar. Till ordinarie präst och kyrkoadjunkt samt vakansvikarie

utgår semesterkostnadsbidraget, efter särskilda betingelser, med 5

kronor eller 2 kronor 50 öre för dag. För pastorats-, stifts- och kontraktsadjunkterna

innebär regleringen i det hela, att de under semesterledigheten

ej skola behöva vidkännas minskning i sina löneförmåner.

d) Provisoriskt förbättrade emeritilöner och familjepensioner.

I kungörelsen 1947: 664 meddelades bestämmelser om en provisorisk nyreglering

för tiden den 1 juli 1947—den 30 juni 1948 av förut omnämnda

prästers emeritilöner och familjepensioner, innebärande viss förhöjning av

ifrågavarande enligt de gällande allmänna bestämmelserna utgående prästerliga

emeritilöner samt de genom samtidiga särskilda bestämmelser (kungörelsen

1947: 663) omreglerade prästerliga familjepensionerna. Genom kungörelsen

1948: 540 förordnades, att utbyte mot nyreglerad emeritilön och

familjepension i enlighet med bestämmelserna i 1947 års kungörelse skulle,

med vissa smärre jämkningar, ske jämväl för tiden den 1 juli 1948—den

30 juni 1949. Den med avseende å prästernas tjänste- och familjepensionering

sålunda genomförda provisoriska regleringen bygger i det väsentliga

och så långt kunnat ske på den motsvarande nyreglering inom pensionsväsendet

för civilstatstjänstemännen in. fl., som av 1947 års riksdag beslutades

för tiden från och med den 1 juli 1947.

e) Provisoriskt representationsbidrag åt biskoparna.

De reglerande bestämmelserna rörande dylikt bidrag, vilket medgivits

biskoparna för tiden den 1 juli 1948—den 30 juni 1949 med ett för dem alla

lika belopp av 2 000 kronor för år, ha av Kungl. Maj:t meddelats i brev

till statskontoret den 26 juni 1948.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

Rörande den närmare innebörden av fjolårets riksdagsbeslut i ämnet hänvisas

till utskottets ovannämnda, av riksdagen godkända utlåtande, nr 37.

Här må erinras om att riksdagen i anledning av motioner och på förslag

av utskottet något ökade de av Kungl. Maj:t i fråga om vissa komministrar

föreslagna provisoriska lönetilläggen samt att motionsvis framförda

yrkanden bland annat om höjning av semesterkostnadsbidragen icke föranledde

någon riksdagens åtgärd.

Prästlönereglementet innehåller vissa bestämmelser angående ordningen

för utbetalning av löneförmånerna åt det med reglementet avsedda prästerskapet.

Om innehållet i bestämmelserna må följande anmärkas.

Till kyrkoherde och komminister skola enligt 7 kap. 1 § följande löneförmåner

gäldas av pastoratet, nämligen a) reglerad lön, b) provisorisk

tilläggslön, c) hyresersättning, d) fast reseanslag, e) ödebygdstillägg, f) lönetillägg

i anledning av nådårsrättens upphörande och g) bidrag till uppvärmning

av tjänstebostad. Av pastoratet skola vidare gäldas följande

löneförmåner till kyrkoadjunkt, nämligen a) reglerat adjunktsarvode,

b) provisoriskt tilläggsarvode, c) ersättning för bostad och vi v re, d) fast

reseanslag, e) ödebygdstillägg och f) lönetillägg i anledning av nådårsrättens

upphörande. Utbetalningen av samtliga ovannämnda löneförmåner

verkställes enligt 7 kap. 4 § av kyrkorådet. Vissa ersättningar, bland annat

vikariearvoden, skola gäldas antingen av tjänsteinnehavare eller av pastoratet.

Dessa ersättningar utbetalas delvis av kyrkorådet. Alla övriga i reglementet

omförmälda, kontant utgående allmänna löneförmåner och kostnadsersättningar

till ordinarie och extra ordinarie präster samt emeritilöner

skola gäldas ur kyrkofonden. Sålunda skola bland annat ålderstillägg

och dyrtidstillägg betalas ur fonden. De till ordinarie och extra ordinarie

präster från fonden utgående löneförmånerna utbetalas enligt 7 kap. 4 §

av statskontoret, såvitt angår präst i Stockholms stift, och för övrigt av

stiftsnämnden. Emeritilöner och dyrtidstillägg därå utbetalas av statskontoret.

Kvartalsvis i efterskott utbetalas enligt 7 kap. 3 § ålderstillägg och dyrtidstillägg

åt ordinarie präst, arvoden och dyrtidstillägg åt kontraktsprost

samt dyrtidstillägg åt kyrkoadjunkt. Vissa förmåner, såsom rese- och

traktamentsbidrag samt semesterkostnadsbidrag, utbetalas enligt 7 kap.

2 § av statskontoret respektive stiftsnämnden efter det att den utbetalande

myndigheten erhållit del av beslut i ärendet eller kvartalsvis i efterskott

enligt godkänd räkning. Alla övriga enligt reglementet utgående kontanta

löneförmåner skola enligt 7 kap. 3 § utbetalas månadsvis i efterskott.

I fråga om bestridande av kostnaderna för kristillägg samt utbetalning

av sådant tillägg gäller enligt kungörelserna angående nämnda tillägg för

ettvart fall vad i motsvarande hänseenden finnes bestämt i fråga om dyrtidstillägg.

Provisoriskt lönetillägg skall enligt de därom utfärdade bestäm
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

melserna utbetalas av den myndighet och i den ordning som är bestämd för

utbetalning till anställningshavaren av dyrtidstillägg ur kyrkofonden.

Enligt vad utskottet inhämtat uppgå de kvartalsutbetalda löneförmånerna

i allmänhet till omkring en tredjedel av vederbörande befattningshavares

samtliga löneförmåner.

I skrivelse den It februari 1949 har 1946 års prästlönekommitté hemställt

att, eftersom den med dess utredning åsyftade avlönings- och pensionsreformen

icke kunde träda i kraft den 1 juli 1949, den provisoriska avlöningsoch

pensionsregleringen måtte fullföljas för tiden från och med nämnda

dag. På anförda skäl förordar kommittén för sin del, att regleringen i dess

helhet måtte prolongeras att oförändrad gälla tillsvidare intill den 1 juli

1950. I avseende å de provisoriska lönetilläggen påpekar prästlönekommittén

dock, att Kungl. Maj:t, i likhet med vad för innevarande avlöningsperiod

medgivits, borde förbehållas befogenhet att, därest det rörliga tilllägget

å lön enligt statens löneplansförordning under den nya perioden komme

att utgå efter högre procenttal än 12, omräkna prästernas provisoriska

lönetillägg till överensstämmelse med sådant högre procenttal.

Föredraganden. Det torde, såsom 1946 års prästlönekommitté framhållit,

få anses naturligt att, i avvaktan på den blivande avlönings- och pensionsregleringen

för prästerna, den provisoriska tilläggsregleringen för dessa förnyas

för ett år framåt. I likhet med prästlönekommittén finner jag det

härvid icke tillrådligt att frångå för provisoriet nu gällande grunder.

Såsom prästlönekommittén förordat bör dock Kungl. Maj:t äga befogenhet

att i förekommande fall pröva i vad mån det provisoriska lönetillägget för

prästerna bör uppräknas i följd av under provisorietiden eventuellt inträdda

ändringar med avseende å levnadskostnaderna.

I motionerna 1:288 och II: 365 framhålles, att avsevärda olägenheter

vore förknippade med att en väsentlig del av löneförmånerna utbetalades

kvartalsvis. Olägenheterna accentuerades numera ytterligare därigenom att

källskatteavdragen verkställdes a de månatligen utbetalade lönebeloppen.

En ändring borde ske redan innevarande år. Motionärerna hemställa i denna

del »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om sådana åtgärder,

att de ifrågavarande genom stiftsnämnderna utbetalade beloppen

kunna utbetalas månadsvis».

I samma motioner yrkas, »att riksdagen måtte besluta, att semesterkostnadsbidraget

skall utgå med tio kronor per dag under högst 30 dagar».

Såsom motivering för detta yrkande framhålles huvudsakligen, att de för

närvarande utgående bidragen vore otillräckliga för att skaffa vikarie under

tjänstledighet.

Kungl. Maj:t har genom propositionen nr 204 för innevarande riksdag

framlagt förslag angående nya grunder för avlöningen av präster in. m.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

Förslaget, som är grundat på prästlönekommitténs betänkande i ämnet

(SOU 1948:44), upptager även frågan om semester åt prästerliga befattningshavare.

Angående förslagets innebörd i nämnda del ma hänvisas till

s. 120—126 i propositionen. Betänkandet innehåller å s. 52—55 en närmare

framställning av frågans historiska utveckling och av de nuvarande

förhållandena.

2. Prästerlig verksamhet bland universitets- och högskole
studerande

m. fl.

Jämlikt 6 § andra stycket, punkten 5 i 1932 års kyrkofondslag, i den

lydelse nämnda lagrum erhållit enligt lagen den 13 juni 1947, nr 272, må

ur kyrkofonden utgå »anslag, som Konungen enligt av riksdagen godkända

grunder bestämmer för avlönande av för särskild prästerlig tjänstgöring

inom riket anställda präster». Medelst detta anslag, vilket före den senaste

lagändringen var maximerat till 400 000 kronor, avlönas för närvarande

sammanlagt fyrtio stiftsadjunkter inom de särskilda stiften och fyra kontraktsadjunkter

inom Luleå stift, varjämte från anslaget utgår ett bidrag

till svenska kyrkans diakonistyrelse med 14 000 kronor för år till avlönande

av och till resekostnadsersättning åt vissa hos nämnda styrelse

anställda sekreterare.

I propositionen 1947: 64 har lämnats en kortfattad redogörelse för innebörden

och utvecklingen under de senaste åren av den särskilda prästerliga

tjänsteorganisation, som genom stifts- och kontraktsadjunkterna uppehälles.

Kontraktsadjunkterna äro anställda för visst kontrakt inom Luleå

stift. De äro närmast avsedda till förstärkning av den ordinarie församlingsorganisationen

i pastoraten inom kontraktet, då dessa pastorats eget prästerskap

i följd av pastoratens stora utsträckning och merendels spridda

bebyggelse icke har möjlighet att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina

församlingsvårdande uppgifter. Stiftsadjunkterna åter äro i regel anställda

för hela stift. De fingo redan från början speciella arbetsuppgifter, såsom

ungdoms- och sjömansvård, och ha sin verksamhet förlagd till stiftet i dess

helhet eller till viss större del därav. I anslutning till den utveckling och

vidare inriktning av den prästerliga verksamheten, som under senare tider

ägt rum och som de nuvarande tidsförhållandena ansetts kräva, har stiftsadjunkternas

verksamhetsfält ytterligare vidgats och omfattar numera,

förutom förutnämnda arbetsuppgifter, jämväl ledningen av kyrkligt studieoch

bildningsarbete av skiftande slag, scoutarbete, söndagsskola, juniorverksamhet

och andra likartade grenar av frivilligt kyrkligt arbete inom

stiftet. Reglerande bestämmelser om anställande av stifts- och kontraktsadjunkter

och rörande deras verksamhet ha meddelats i eu Kungl. Maj:ts

cirkulärskrivelse till statskontoret m. fl. den 13 juni 1947.

Omfattningen av såväl stiftsadjunkts- som kontraktsadjunktsorganisa
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

tionen regleras omedelbart av riksdagen, som jämlikt den inledningsvis

åberopade bestämmelsen i kyrkofondslagen har att godkänna grunderna

för ifrågavarande anslags utnyttjande. De nuvarande grunderna härför

fastställdes i samband med riksdagens godkännande år 1947 (skrivelse nr

97) av det nu gällande anslagsstadgandet. Med stöd härav infördes genom

kungörelsen 1947:309 i prästavlöningsreglementet 2 kapitlet 5 § bestämmelser

angående dessa prästers avlöningsförmåner. Årsavlöningen, lika för

stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt, utgöres av ett begynnelsearvode å

5 580 kronor jämte tre ålderstillägg, ettvart å 300 kronor. Härtill komma,

förutom ödebygdstillägg i särskilda fall och resekostnadsersättning, dyrtidstillägg

och kristillägg jämlikt de grunder, som gälla för befattningshavare

i statens tjänst med äldre s. k. reglerad avlöning, ävensom provisoriskt

lönetillägg, vilket för stifts- och kontraktsadjunkterna utgår med ett begynnelsebelopp

av 60 kronor för månad (720 kronor för år).

Sedan ett antal år tillbaka har, efter initiativ från kristligt student föreningshåll,

i såväl Uppsala som Stockholm funnits enskilt anställd en yngre

prästman, studentpräst, för religiös verksamhet i skilda former bland

de studerande vid universitet och högskolor. Redan år 1942 beslöt sålunda

studentkårens direktion i Uppsala att anställa en studentpräst. Befattningen

inrättades från och med den 1 januari 1943. Genom stadgar, antagna

av direktionen, erhöll studentprästen här ställningen såsom en

studentkårens befattningshavare. Liksom de flesta av dessa väljes han

av direktionen och står upptagen i studentkatalogen bland kårens personal.

Över studentprästen fungerar en särskild studentprästnämnd om

fem ledamöter, varav tre utses av kårens direktion, en av Uppsala kristliga

studentförbund och en av teologiska fakulteten därstädes. För

år 1948 uppbar studentprästen i Uppsala ett arvode å 5 000 kronor.

Härtill erhöll studentkåren för nämnda år bidrag av diakonistyrelsen med

1 000 kronor. Efter särskilda framställningar dels av kyrkomötet, dels av

studentprästnämnden medgav dessutom Kungl. Maj:t, att för detta ändamål

fick ur kyrkofonden av det till Kungl. Maj:ts disposition stående

anslaget för extra utgifter utanordnas 1 500 kronor för första och 1 500

kronor för senare halvåret 1948. De ytterligare erforderliga 1 000 kronorna

synes studentprästnämnden ha anskaffat genom bidrag från andra fonder

och av enskilda.

Under år 1946 framfördes inom styrelsen för Sveriges kristliga studentrörelse

förslag om att anställa en generalsekreterare för ledningen av det

kristna studentarbetet i Stockholm. Efter förhandlingar med vederbörande

myndigheter och korporationer i syfte att säkerställa en sådan befattning

ekonomiskt och få densamma erkänd av studentkårerna i Stockholm kunde

styrelsen gå i författning om inrättande från och med den 1 januari 1947

av en kombinerad generalsekreterar- och studentprästbefattning i Stock
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

holm. Sedan den präst, som den 1/1 1947 tillträdde befattningen, den

31/7 1948 frånträtt densamma, visade det sig möta stora svårigheter att

finna någon som var villig att i fortsättningen påtaga sig den synnerligen

komplicerade tjänsten. Styrelsen för studentrörelsen beslöt fördenskull

att uppdela tjänsten i två arvodesbefattningar och lyckades förmå en av

Stockhölms-församlingarnas kyrkoadjunkter att ataga sig att från och med

den 1 december 1948 mot ett månadsarvode av 150 kronor bestrida de

mest nödvändiga med studentprästbefattningen förbundna tjänsteuppgifterna.

Då emellertid studentrörelsen icke fann sig i längden kunna bära

ansvaret för befattningen i fråga, underställdes denna vid senaste årsskiftet

en särskilt tillsatt nämnd, Stockholms studentprästnämnd, bestående avrepresentanter

för Stockholms statsråd, Sveriges kristliga studentrörelse,

Stockholms kristliga studentförbund och Stockholms evangeliska studentoch

gymnasistförening. Det uppgives vara avsett, att även representanter

för Stockholms stadsmission och Stockholms fria kristliga studentförening

skola inträda i nämnden. Stockholms förenade studentkårer ha däremot

för närvarande avböjt medlemskap i nämnden.

Även i Göteborg har frågan om anställande av en studentpräst för därvarande

studentkårer varit på tal, men frågan har ännu ej funnit sin lösning-

7

I två skrivelser den 1 december 1948 (nr 7 och 9) har nu kyrkomötet i

anledning av- vid mötet väckta motioner anhallit, att anslag matte beviljas

ur kyrkofonden för anställande dels av tre stiftsadjunkter i de stift som

prövades därtill böra komma i fråga, dels av en stiftsadjunkt i vartdera

av Uppsala och Stockholms stift med huvudsaklig uppgift, i förra fallet, att

verka bland idrottsungdomen inom vederbörande stift och, i senare fallet,

för arbete bland därvarande universitets- och högskolestuderande.

Till grund för dessa framställningar ligga av kyrkomötets andra tillfälliga

utskott avgivna betänkandena nr 3 och 4.

I fråga om anställande av särskild studentpr ä s t framhöll utskottet

till en början, att det förhållandet, att studentprästerna i Uppsala

och Stockholm ursprungligen anställts på enskilt initiativ och avlönats med

på enskild väg anskaffade medel, i sin mån vittnade om att deras anställande

motsvarat ett verkligt behov. Därom talade också erfarenheten av deras

verksamhet bland studenterna, vilken bestått i själavårdande och vägledande

samtal, deltagande i kristna och andra studentorganisationers verksamhet,

anordnande och ledande av särskilda gudstjänster för studenter

in. in. Arbetet hade emellertid vuxit, och den hittillsvarande ordningen syntes

icke kunna bestå för framtiden. Sålunda torde det vara omöjligt att i

längden lita helt eller övervägande till enskilt insamlade medel för ifrågavarande

prästers avlöning. Detta hade även av föregående kyrkomöte beaktats.

Ej heller kunde man räkna med att Kungl. Maj:t, på sätt lör år

1948 skett, även i fortsättningen skulle kunna bevilja bidrag för detta ändamål

av anslaget ur kyrkofonden för extra utgifter. Utskottet delade fördenskull

den i motionen uttalade uppfattningen, att de ifrågavarande stu
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

dentprästerna borde anställas såsom stiftsadjunkter och deras avlöning

bestridas av härför avsedda medel. Därigenom komme studentprästerna

att stå till biskopens förfogande även för annat arbete inom stiftet, särskilt

under de perioder, då studenterna ej vore samlade i universitets- eller högskolestäderna,

och inlemmades de på ett — även för deras arbete bland

studenterna — lyckligt sätt i kyrkans normala verksamhet inom församling

och stift. Självfallet borde detta övriga kyrkliga arbete icke få inkräkta

på studentprästens egentliga uppgift. Utskottet förutsatte vidare,

att biskopen vid förordnande av till studentpräst avsedd stiftsadjunkt samrådde

med studentkårernas ledning och även, innan han meddelade direktiv

för dessa prästers arbete, inhämtade studentkårernas önskemål och synpunkter.

Slutligen ansåge utskottet, att studentpräst borde avgiva årsberättelse

om sin verksamhet såväl till biskop och domkapitel som till studentkåren.

Över kyrkomötets ifrågavarande två framställningar ha utlåtanden avgivits,

i frågan om anställande av stiftsadjunkter för verksamhet bland

idrottsungdomen, av domkapitlen i Lund, Göteborg och Stockholm och,

i frågan om anställande av studentpräster, av domkapitlen i Uppsala och

Stockholm samt i båda frågorna dessutom av kammarkollegiet.

Utöver de sålunda avgivna utlåtandena ha sedermera under hand ingivits

dels en gemensam framställning av Uppsala studentkårs studentprästnämnd

och studentprästnämnden i Stockholm, dels vissa redogörelser i ämnet av

ordföranden i Stockholms studentprästnämnd, ordförandena i Stockholms

kristliga studentförbund, Stockholms fria kristliga studentförening och

Stockholms evangeliska student- och gymnasistförening samt styrelsen för

Göteborgs kristliga studentförbund, ävensom arbetsberättelser av nuvarande

och tidigare studentpräster i Uppsala och av en tidigare studentpräst

i Stockholm. Samtliga sistnämnda skrifter avse att belysa studentprästernas

arbetsuppgifter, den utsträckning i vilken de hittillsvarande studentprästerna

varit anlitade samt de ifrågavarande studenternas behov av och

önskemål beträffande studentprästs anställande även i fortsättningen och

de för dem därmed förbundna ekonomiska svårigheterna.

Föredraganden har förklarat sig icke vara beredd att på grundval av den

föreliggande, alltför knapphändiga utredningen tillstyrka kyrkomötets förslag

om att utöver den nuvarande stiftsadjunktsorganisationen skulle inom

vissa stift anställas ytterligare stiftsadjunkter med särskild uppgift att

verka bland idrottsungdomen. Mera klarlagd syntes frågan vara om anslag

till anställande av särskilda studentpräster för verksamhet bland universitets-

och högskolestuderande. Både i Uppsala och i Stockholm hade gjorts

försök på detta område, vilka visat, att intresset för en fastare ordnad

studentprästorganisation vore stort och arbetsuppgifterna betydande. Ett

i yttrande från kammarkollegium framfört antagande att studentprästens

arbetsuppgifter, sådana dessa utformats inom studentkårerna i LTppsala och

Stockholm, lika väl skulle kunna fullgöras av det på universitets- och hög
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

skoleorterna tjänstgörande församlingsprästerskapet, syntes icke hållbart.

Det kunde knappast förutsättas, att församlingsprästerna, vilkas antal

stode i bestämt förhållande till församlingsmedlemmarnas, skulle kunna

medhinna att vid sidan av sina egentliga arbetsuppgifter i någon större utsträckning

stå till förfogande för det stora antal studerande icke-församlingsbor,

som under lästerminema samlades på orten. Därtill komme att

högskoleungdomens intressen och andliga behov av naturliga skäl vore

ganska särpräglade. Att såsom kammarkollegium antagit en studentprästs

uppgifter i erforderlig utsträckning skulle kunna på frivillighetens väg fyllas

av de teologie lärarna vid vederbörande universitet torde lika litet

kunna förutsättas; teologiska fakulteter funnes dessutom varken i Stockholm

eller Göteborg. I fortsättningen anföres:

»Jag finner sålunda önskvärt att kunna tillmötesgå framställningen om

anvisande av kyrkofondsmedel för att avlöna studentpräster på de högskoleorter,

där ett stadigvarande intresse härför konstateras föreligga. Så

synes för närvarande vara fallet åtminstone i Uppsala och Stockholm. Såsom

kammarkollegiet framhållit maste det emellertid anses befogat att,

om särskilda präster anställas för studenterna i Uppsala och Stockholm,

möjlighet öppnas att på liknande sätt tillgodose de universitets- och högskolestuderande

även i Göteborg och Lund, om intresse härför visas föreligga.

Jag förordar således, under åberopande av 6 § andra stycket, punkten o)

kyrkofondslagen, att Kungl. Maj:t erhåller befogenhet att bevilja anslag

för studentprästverksamhet antingen genom att medgiva anställande av

högst fyra stiftsadjunkter såsom studentpräster eller ock genom understöd

i mera begränsad omfattning. Utnyttjandet av denna befogenhet bör bli

beroende av Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall. För närvarande

synes kunna ifrågakomma att medgiva anställande av en stiftsadjunkt i

Uppsala och en i Stockholm för verksamhet inom vederbörande studentkårer.

Huruvida understöd i någon form ma komma att beviljas för studentprästverksamhet

även i Lund och Göteborg bör bli beroende av, huruvida

tillräckligt intresse härför visas föreligga och framställningar göras om sådant

understöd.

Jag förutsätter, att studentprästernas verksamhet icke skall vara begränsad

till studentkårerna vid respektive universitet och högskolor utan även

kunna omfatta likställda studerande vid andra läroanstalter på samma ort

eller i dess omedelbara närhet, såsom t. ex. vid lantbrukshögskolan å Ultuna,

socialinstitutet i Stockholm, tandläkarhögskolan i Malmö etc. och vid seminarier.

På sätt vederbörande kyrkomötesutskott framhållit, får det anses

önskvärt att vederbörande studentkårer beredas tillfälle att i en eller

annan form medverka vid utseendet av sadana stiftsadjunkter, som avses

skola tjänstgöra som studentpräster.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

1 den ovan nämnda skrivelsen från Lunds studentkårs ordförande upplyses,

att kåren den 30 mars 1949 vid sammanträde med dess deputerade

beslutat göra framställning till Kungl. Maj:t om inrättande av en stiftsadjunktur

inom Lunds stift för anställande av en studentpräst.

I motionen 11: 364 anföres till stöd för det däri framställda yrkandet

om avslag å propositionen i förevarande del bland annat följande:

Både principiellt och med hänsyn till den aktuella ekonomiska situationen

och bristen på arbetskraft inom de intellektuella yrkesområdena synes

inrättandet av dessa nya tjänster opåkallat.

Tendensen har under senare tid varit den, att man allt mer försökt komma

ifrån att anställa särskilda präster vid skolor och anstalter. Det är då

obefogat att tillskapa nya prästtjänster för studenterna, bland vilka dock

åtminstone i Uppsala och Lund redan finnas fler teologer än annorstädes

som studerande och lärare. Kammarkollegiet, som i sitt utlåtande avstyrkt

särskilda studentpräster, anser det också obestyrkt, att studenternas behov

av andlig vård inte skall kunna bli tillgodosett genom de prästerliga krafterna

på orten.

Till denna principiella invändning mot särskilda studentpräster vid sidan

om församlingsprästerna kommer också i nuvarande läge kravet på den

största återhållsamhet beträffande nya tjänster, ett krav, som går ut över

verkligt allvarliga personalbehov på andra områden. Återhållsamheten gäller

inte bara de ekonomiska medlen utan även själva användningen av den

relativt fåtaliga utbildade arbetskraften, som om möjligt bör sättas in där

behovet är uppenbart.

3. Ändrat förfarande vid avräkningen mellan pastorat

och kyrkofonden m. m.

För regleringen av vissa inbetalningar till och utbetalningar från kyrkofonden

erfordras särskilda årliga avräkningar mellan nämnda fond och

pastoraten. De närmare bestämmelserna härom hava med stöd av stadganden

i kyrkofondslagen av Kungl. Maj:t i administrativ ordning meddelats

i reglementet den 15 februari 1935 (nr 18) för ecklesiastik medelsförvaltning.

Avräkningen för visst år sker för närvarande i förväg. Då densamma i

vissa hänseenden är beroende av det för året fastställda skatteunderlaget,

har anordningen i fråga efter källskattereformens införande visat sig föranleda

vissa missförhållanden. För att råda bot härutinnan ifrågasätter

föredraganden, om ej avräkningsförfarandet vis å vis kyrkofonden borde

omläggas, så att avräkningen verkställdes först i efterhand eller, närmare

bestämt, under hösten sedan skatteunderlaget bestämts för det år avräkningen

skulle ske. Föredraganden anför vidare:

»I överensstämmelse med den administrativa reglering, som för närvarande

gäller i fråga om avräkningarna med kyrkofonden, skulle även en reglering

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

i enlighet med härförut angivna grunder helt kunna genomföras i administrativ

ordning. Några ändringar i kyrkofondslagens bestämmelser äro nämligen

icke härför erforderliga. De nuvarande bestämmelserna i nämnda lag

angående beräkningen av avkastningen av pastorats löneboställen och

lönefonder kunna sålunda oförändrade tillämpas. De närmare bestämmelserna

rörande nu ifrågasatt ändrat avräkningsförfarande böra givetvis

upptagas i ecklesiastika medelsförvaltningsreglementet, vari gällande bestämmelser

äro intagna. Som emellertid ett sålunda genomfört ändrat

avräkningsförfarande har sitt omedelbara samband med den av riksdagen

åren 1945 och 1946 beslutade och från och med år 1947 i sitt fullständiga

skick tillämpade uppbördsreformen, har det synts mig lämpligt, att riksdagens

yttrande inhämtas. Därest riksdagen icke har något att erinra mot

att ändringarna vidtagas, torde dessa böra genomföras i sådan tid, att en

definitiv avräkning avseende år 1948 kan verkställas under innevarande år.

Någon justering av avräkningsutfallet för tidigare år synes skäligen ej böra

ifrågasättas.»

4. Anslag till särskild prästerlig verksamhet utom riket.

Jämlikt beslut av 1941 års riksdag (propositionerna nr 219 och 238, riksdagens

skrivelser nr 292 och 313) infördes under punkt 6) i 6 § andra stycket

kyrkofondslagen en bestämmelse om att kostnad »för särskild prästerlig

verksamhet utom riket» skulle enligt bestämmande av Konungen och riksdagen

utgå ur kyrkofonden. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 juli 1942.

Härigenom överfördes på kyrkofonden kostnaderna för avlönande av kyrkoherdarna

i flertalet av de svenska församlingar i utlandet, för vilka Kungl.

Maj:t fastställt kyrkoordning, liksom även kostnaderna för bidrag till sjömansvårdsstyrelsen

för avlönande av i dess tjänst i utlandet anställda

sjömanspräster. Dessa kostnader hade dittills bestritts från anslag under

riksstatens åttonde huvudtitel. 1942 års riksdag (propositionen nr 150, riksdagens

skrivelse nr 177) godkände vissa grunder för dessa avlöningskostnader

att gälla tills vidare från och med den 1 juli 1942.

I enlighet härmed utgick ur kyrkofonden för de närmaste åren dels till

en var av kyrkoherdarna i följande svenska församlingar i utlandet, nämligen

Gustafs-församlingen i Köpenhamn, Victoria-församlingen i Berlin,

Sofia-församlingen i Paris, Olaus Petri-församlingen i Helsingfors och Margareta-församlingen

i Oslo, en årslön å 6 000 kronor, dels för en var av nio

svenska sjömanspräster i utlandet, nämligen å europeiska fastlandet i Antwerpen,

Rotterdam, Stettin och Danzig och å de brittiska öarna i London,

West Ilartlepool och Hull samt dessutom i Buenos Aires i Argentina och

Melbourne i Australien, ett årligt avlöningsbidrag å 5 000 kronor. Härtill

kommo dyrtidstillägg och — enligt Kungl. Maj:ts särskilda bestämmande

-— kristillägg på nämnda avlöningsbelopp efter de grunder, som voro bestämda

för befattningshavare vid statens verk med s. k. orcglerad avlöning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

Slutligen utgick även för en del av de här angivna orterna å avlöningsbeloppen

en särskild ersättning för kursförluster, beräknad efter delvis

växlande grunder.

Dessa avlöningsgrunder förblevo för utlandspastorerna gällande oförändrade

blott intill den 1 juli 1944. Efter förslag av Kungl. Maj:t godkände

nämligen riksdagen nämnda år (propositionen nr 238, riksdagens skrivelse

nr 390) en provisorisk lönereglering för kyrkoherdarna i de förutnämnda

fem svenska utlandsförsamlingarna. Härigenom förhöjdes för en var av

dessa präster grundavlöningen med 2 100 kronor för år, varjämte de på det

förhöjda lönebeloppet erhöllo såväl dyrtidstillägg som kristillägg, men nu

efter de speciella grunder med viss reducering av procenttalet, som gällde

för prästerskapet i de territoriella hemlandsförsamlingarna. Dessutom erhöllo

de, mot avstående i förekommande fall från rätten till särskild kursförlustersättning

och under visst ytterligare villkor, ett tillfälligt utlandstillägg,

utgående med ett grundbelopp av för de skilda orterna växlande storlek

samt ett barnbidrag med enhetligt belopp.

Enligt beslut av riksdagen år 1945 (propositionen nr 188, riksdagens skrivelse

nr 299) utsträcktes den provisoriska löneregleringen för utlandspastorerna

att, i avseende å det tillfälliga utlandstillägget, under viss förutsättning

gälla jämväl kyrkoherden i svenska Ulrika Eleonora-församlingen i

London. Samtidigt höjdes för samtliga utlandspastorerna det i utlandstilllägget

ingående barnbidraget. Härvid indrogs emellertid helt den del av

'' det å lönen utgående dyrtidstillägget, som utgjorde barntillägg.

Den provisoriska löneregleringen har därefter för varje år oförändrad

förnyats och jämlikt beslut av 1947 års riksdag gjorts tillämplig jämväl för

pastorn vid en nyinrättad svensk församling i Buenos Aires.

De i de tillfälliga utlandstilläggen ingående grundbeloppen utgå för närvarande

med 2 600 kronor för kyrkoherden i Berlin, 2 000 kronor för en

var av kyrkoherdarna i Paris, London och Buenos Aires samt 1 600 kronor

för en var av kyrkoherdarna i Köpenhamn, Helsingfors och Oslo, allt för år.

De i utlandstilläggen ingående barnbidragen tillkomma befattningshavare,

som på grund av försörjningsplikt underhålla barn under 19 år, och utgå för

år med 750 kronor för ett och 500 kronor för varje ytterligare barn under

10 år samt med 2 000 kronor för varje äldre barn.

Beträffande det till sjömans vårdsstyrelsen utgående avlöningsbidraget

gäller, att bidrag för närvarande utgå för fyra sjömanspräster på europeiska

fastlandet, nämligen i Antwerpen, Rotterdam, Gdynia och Gdansk (Danzig),

tre sjömanspräster i brittiska hamnar nämligen i London, West Hartlepool

med Middlesborough och Hull, samt en sjömanspräst i Melbourne i Australien

ävensom för en av sjömans vårdsstyrelsen anställd präst i Misiones i

Argentina. Den tidigare sjömansprästbefattningen i Stettin blev under slutskedet

av det senaste kriget i Tyskland tillfälligt indragen, varvid avlönings
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 36. 17

bidraget ur kyrkofonden för denna tjänst överflyttades på befattningen i

Gdynia.

För samtliga de nu nämnda befattningshavarna, för vilkas avlönande

sjömansvårdsstyrelsen erhåller bidrag ur kyrkofonden, utgår numera förutom

dyrtidstillägg även kristillägg efter förut angivna »oreglerade» grunder,

dock att kristillägget för sjömansprästen i Melbourne endast utgår med

tre femtedelar av fullt belopp. För sjömansprästerna i de brittiska hamnarna

kan jämväl utgå viss kursförlustersättning.

Utlandspastorerna och de i sjömans vårdsstyrelsens tjänst i utlandet anställda

prästerna, för vilka avlöningsbidrag utgår ur kyrkofonden, åtnjuta

— utöver förut omnämnda avlöningsförmåner — sedan den 1 juli 1947

provisoriskt lönetillägg ur kyrkofonden med 60 kronor för månad (720 kronor

för år), dock att det provisoriska lönetillägget för sjömansprästen i Melbourne

utgår med allenast 36 kronor för månad (432 kronor för år).

Slutligen må erinras, att Kungl. Maj:t genom beslut den 26 november

och den 30 december 1948 tillerkänt nuvarande pastorn vid svenska församlingen

i Paris B. Bjurström ett prisutjämningstillägg av 600 kronor för

månad under tiden den 1 juli 1948—den 30 juni 1949, vilket tillägg jämlikt

beslutet förskottsvis bestrides ur kyrkofonden i avsikt att senare regleras.

• a) Anslag för avlönande av de svenska ''pastorerna i utlandet

under tiden den 1 juli 19Jj9—den 30 juni 1950.

Genom beslut den 26 juni 1948 anbefallde Kungl. Maj:t domkapitlet i

Uppsala att, efter samråd med Kungl. Maj:ts vederbörande sändebud i utlandet

samt efter hörande av vederbörande utlandspastor, inkomma med

erforderlig redogörelse för de ekonomiska förhållanden på utlandspastorernas

stationeringsorter, som kunde vara av betydelse för avvägningen av

dessas avlöningsförmåner under tiden närmast efter den löpande avlöningsperioden.

Domkapitlet i Uppsala har i anledning härav, med överlämnande av från

vederbörande beskickningschefer, i Berlin konsuln därstädes, och de särskilda

utlandspastorerna inkomna yttranden, i skrivelse den 12 oktober

1948 anfört följande.

Av de inkomna utlåtandena framgår, att den inflationistiska tendensen

på utlandspastorernas tjänstgöringsorter fortsätter. Domkapitlet finner det

nödvändigt, att utlandspastorerna på ett eller annat sätt beredas kompensation

för den härigenom och på grund av de svåra valutaförhållandena

uppkomna försämringen i deras ekonomiska villkor. Omprövningen av avlöningsförhållandena

bör ske i ett sammanhang för vederbörande utlandspastor

och utrikesrepresentationens personal på pastors tjänstgöringsort.

Slutligen vill domkapitlet framhålla, att, med hänsyn till det ekonomiska

nödläge, som i annat fall kan förväntas inträda för åtminstone vissa av

utlandspastorerna, den nya löneregleringen bör omfatta även innevarande

budgetår.

2 — Bihang till riksdagens ;protokoll 19^9. 9 samt. 1 avd. Nr 36.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

Föredraganden. Av utredningen i ärendet torde framgå, att på åtminstone

ett flertal av utlandspastorernas stationeringsorter föreligger ett synnerligen

stort behov av en omedelbar förbättring av de nuvarande löneförmånerna.

En dylik förbättring synes i vissa fall vara påkallad redan för innevarande

budgetår. Jag anser mig fördenskull böra förorda, att den del av det för

utlandspastorernas avlönande ur kyrkofonden utgående anslaget, som tages

i anspråk för grundbeloppen av utlandspastorernas tillfälliga utlandstillägg

och som för närvarande belöper sig på sammanlagt 13 400 kronor, höjes för

innevarande budgetår till 43 000 kronor och för det nästkommande till

50 000 kronor. Härigenom skulle till ICungl. Maj:ts förfogande ställas dels

29 600 kronor för att efter särskild prövning kunna i mån av behov tilldelas

de särskilda utlandspastorerna såsom prisutjämningstillägg för tiden

intill den 1 juli 1949, dels för tiden den 1 juli 1949—den 30 juni 1950 ett

belopp av 36 600 kronor för höjning, i mån så prövas erforderligt, av de för

denna tid till utlandspastorerna utgående tillfälliga utlandstilläggens grundbelopp.

Vid bifall härtill bör det förskott, som för tiden den 1 juli 1948—den

30 juni 1949 utgår ur kyrkofonden till pastorn i Paris, regleras. I övrigt

ifrågasätter jag icke någon ändring i fråga om gällande provisoriska lönereglering

för utlandspastorerna för tiden den 1 juli 1949—den 30 juni 1950.

b) Anslag för bidrag tills vidare från och med den 1 juli 19j9 till

avlönande av i sjömansvårdsstyrelsens tjänst i utlandet

anställda präster.

Aled skrivelse den 29 september 1948 har sjömansvårdsstyrelsen lämnat

en redogörelse för sin i utlandet bedrivna sjömans vård och förnyat en tidigare

gjord framställning dels om utökning av avlönings bidragen ur kyrkofonden

till att avse jämväl avlönande av sjömanspräster i Narvik, New

York och Stettin, dels ock om höjning av avlöningsbidragen med 2 100 kronor

för år, motsvarande den provisoriska förhöjning av årslönen, som tillerkänts

utlandspastorerna.

Kammarkollegiet avstyrker ifrågavarande förslag. Beträffande sjömansprästen

i Stettin syntes dock visst fog finnas för att det bidrag ur kyrkofonden,

som tidigare utgått för denna befattning, åter finge tillgodonjutas.

Föredraganden. Jag anser mig böra tillstyrka, att till sjömans vårdsstyrelsen

må från och med den 1 juli 1949 utgå bidrag ur kyrkofonden för avlönande

av den i Stettin stationerade sjömansprästen. Däremot kan jag icke

för närvarande förorda, att dylika bidrag må utgå även för sjömansprästerna

i Narvik och New York.

I detta sammanhang torde jag få upptaga frågan om en förenkling av formerna

för bidrag ur kyrkofonden till ifrågavarande verksamhet.

Anslaget ur kyrkofonden innebär blott ett bidrag till vederbörande befattningshavares

avlöning. Sjömans vårdsstyrelsen är oförhindrad att därutöver

medgiva befattningshavaren vilka avlöningsförmåner som styrelsen

finner påkallade. Sjömansprästerna åtnjuta även vissa förmåner utöver vad

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

som tillkommer dem från kyrkofonden.---I anslutning till vad jag

här anfört vill jag förorda, att avlönings bidragen till sjömans vårdsstyrelsen

för tiden från och med den 1 juli 1949 bestämmas att utgå ur kyrkofonden

med ett visst bestämt belopp för tjänst och år.

Beträffande beräkningen av det enhetsbelopp per tjänst, som jag sålunda

förordat, får jag till en början lämna följande redogörelse för storleken av

här ifrågavarande prästers nuvarande avlöningsförmåner ur kyrkofonden.

Dessa utgöras för samtliga, utom för sjömansprästen i Melbourne, av årslön

å 5 000 kronor, dyrtidstillägg å 2 196 kronor, kristillägg å 1 557 kronor 60

öre samt provisoriskt lönetillägg å 720 kronor, eller tillhopa alltså 9 473

kronor 60 öre för år. Härtill kan dock för sjömansprästerna i de brittiska

hamnarna komma viss kursförlustersättning; dylik ersättning har dock ej

utgått sedan 1945. Sjömansprästen i Melbourne åtnjuter i kristillägg och

provisoriskt lönetillägg till tre femtedelar nedsatta belopp, eller 934 kronor

80 öre respektive 432 kronor och tillhopa alltså för år 8 562 kronor 80 öre.

För denne synes dock skäl föreligga, att nämnda tilläggsförmåner höjas till

paritet med de övrigas.

En viss förstärkning av nu utgående avlöningsbidrag synes av flera skäl

befogad; en dylik förstärkning synes dock skäligen böra begränsas till cirka

1 000 kronor per befattning och år. I enlighet härmed skulle avlöningsbidraget

för var och en av de nio tjänster, för vilka sådant bidrag för närvarande

utgår, samt för sjömansprästbefattningen i Stettin böra fixeras till i avrundat

tal 10 500 kronor för år. Detta bidrag torde böra utgå ur kyrkofonden

tills vidare från och med den 1 juli 1949.

5. Anslag ur kyrkofonden för anlitande av biträde vid handläggning

av boställsärenden och vad därmed

äger samband.

Jämlikt stadgande i 6 § kyrkofondslagen skall ur kyrkofonden gäldas

bland annat anslag, som Kungl. Maj:t och riksdagen finna skäligt ställa

till vederbörande statsdepartements förfogande för anlitande av biträde vid

handläggning av boställsärenden och vad därmed äger samband. Under en

följd av år ha inom ecklesiastikdepartementet särskilda experter varit sysselsatta

med sådana arbetsuppgifter. På förslag av Kungl. Maj:t har riksdagen

medgivit, att anslag ur kyrkofonden för ifrågavarande ändamål finge

för budgetåret 1948/49 utgå med högst 15 000 kronor. För innevarande

budgetår har anslaget i följd av kostnaderna för två i propositionen närmare

omförmälda utredningar redan måst överskridas med närmare 4 000

kronor. Utredningarna ifråga äro numera avslutade.

Föredraganden. Med hänsyn till det överskridande av förevarande anslag,

som under innevarande budgetår måst ske, synes erforderligt utverka

medgivande av riksdagen att det överskjutande beloppet får avföras på

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

kyrkofonden. Beloppet kan ännu ej fixeras, enär någon obetald utgiftspost

ännu kan ifrågakomma.

För tiden den 1 juli 1949—den 30 juni 1950 torde för här ifrågavarande

ändamål böra beräknas samma belopp som för innevarande budgetår.

6. Anslaget ur kyrkofonden till extra utgifter.

Jämlikt 6 § andra stycket punkt 8) kyrkofondslagen skall ur kyrkofonden

gäldas »anslag till extra utgifter med ett belopp av tillhopa högst 25 000

kronor för år, som efter Konungens bestämmande må användas till bestridande

av kostnad för härförut i denna paragraf icke särskilt angivet

kyrkligt ändamål».

Nämnda lagrum tillkom genom beslut av 1936 års riksdag (propositionen

nr 242, riksdagens skrivelse nr 352). Av förarbetena framgår, att ifrågavarande

anslag avser att för det kyrkliga området utgöra en motsvarighet

till de anslag under riksstatens särskilda huvudtitlar som avse extra utgifter.

Föredraganden framhåller, att det efter fredsslutet visat sig, att anslaget

icke varit tillräckligt för att nöjaktigt kunna tillgodose medels behovet.

Till stor del sammanhängde detta med att kyrkan numera återupptagit

sina under kriget avbrutna utlandsförbindelser. Men även i övrigt hade

den kyrkliga livaktigheten kommit att medföra allt större behov av att ha

tillgång till medel för anslag och understöd till olika former av kyrklig verksamhet

av sådan natur, att andra medel än förevarande anslag icke stode

till förfogande. Det finge även erinras om att penningvärdet nu vore ett

annat än före kriget. Föredraganden förordar, att ifrågavarande anslag

från och med den 1 juli 1949 höjes med 25 000 kronor till 50 000 kronor

samt att därav betingad ändring av ovannämnda lagrum i kyrkofondslagen

genomföres.

Utskottet.

I avbidan på den allmänna reform av det prästerliga lönesystemet, rörande

vilken vissa huvudgrunder föreslagits i propositionen nr 204 till innevarande

riksdag, har år från år genomförts en provisorisk reglering innefattande

vissa förbättringar i de förut utgående förmånerna. Dessa förbättringar

kunna sägas vara av två slag. Dels ha vissa särskilda avlöningsposter,

såsom uppvärmningsbidragen och semesterkostnadsbidragen, kompletterats

med eller ersatts av nya poster av likartat slag. Dels ha de prästerliga

befattningshavarna tillerkänts ett allmänt provisoriskt lönetillägg, avsett

icke blott att medföra en allmän förbättring av lönestandarden utan även

att utgöra ersättning för kvarstående brister i de särskilda avlöningsförmånerna.

En ingående omprövning av de provisoriska förmånerna verkställdes

under fjolårets riksdag, därvid vissa av utskottet förordade höjningar

i fråga om de provisoriska lönetilläggen godtogos.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

I propositionen har föreslagits, att den provisoriska regleringen skall oförändrad

förlängas med ett år. I motionerna I: 288 och II: 365 påyrkas förbättring

av semesterkostnadsbidragen.

Utskottet finner i likhet med föredraganden icke tillrådligt att frångå

de för provisoriet nu gällande grunderna. Vad angår semesterfrågan är utskottet

medvetet om att de nu utgående semesterkostnadsbidragen i åtskilliga

fall äro otillräckliga. Detta hav delvis sin förklaring i att ifrågavarande

bidrag måste liksom övriga provisoriska löneförmåner utmätas tämligen

knappt, för att den slutgiltiga regleringen icke skall föregripas. Bidragen

ha vidare av tekniska skäl måst bestämmas schablonmässigt. En mera

tillfredsställande lösning av semesterfrågan torde kunna åstadkommas först

i samband med den allmänna prästlönereformen. Erinras må om det provisoriska

lönetilläggets ovan angivna syfte att utgöra viss kompensation

för kvarstående brister hos särskilda avlöningsposter.

Utskottet får sålunda, med avstyrkande av motionerna I: 288 och II: 365

i förevarande del, tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag under punkten 1 angående

de provisoriska avlönings- och pensionsförmånerna åt vissa präster

och deras efterlevande.

I detta sammanhang torde böra upptagas den genom samma motioner

väckta frågan om ordningen för de kontanta löneförmånernas utbetalning.

Av den ovan lämnade redogörelsen framgår, att i allmänhet omkring två

tredjedelar av de prästerliga befattningshavarnas kontanta löneinkomster

uppbäras månadsvis och återstoden kvartalsvis. De kvartalsvis utgående

beloppen erhållas i allmänhet från stiftsnämnderna. Uppenbarligen måste

denna ordning vara till olägenhet för befattningshavarna, i synnerhet de

lägre avlönade. Källskattesystemet torde, även om förefintliga möjligheter

till lättnader utnyttjas, stundom kunna, såsom i motionerna framhålles,

accentuera dessa olägenheter. Övriga statliga befattningshavare kunna i

allmänhet lyfta alla dem tillkommande avlöningsförmåner månadsvis. Det

framstår såsom önskvärt att, därest avsevärdare tekniska svårigheter icke

möta, detsamma kommer att gälla de prästerliga befattningshavarnas avlöning.

Under alla förhållanden böra möjligheterna härtill närmare prövas.

Utskottet får förorda, att en skrivelse i ämnet avlåtes till Kungl. Maj:t.

Under punkten 2 i propositionen begäres anslag ur kyrkofonden för avlönande

av högst fyra för verksamhet bland universitets- och högskolestuderande

m. fl. anställda präster. I motionen II: 364 hemställes om avslag

å propositionen i nämnda del.

Vid sitt ställningstagande till förevarande fråga har utskottet tagit till

utgångspunkt, att nya befattningar med hänsyn till det ekonomiska läget

för närvarande icke böra inrättas annat än då de framstå såsom oundgängligen

nödvändiga. Statsmakterna ha i dylika frågor intagit en starkt

restriktiv hållning, vilken, såsom i motionen framhålles, gått ut iiver verkligt

allvarliga personalbehov på andra områden. Enligt utskottets mening

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

har det icke ådagalagts, att inrättandet av studentprästbefattningar är av

den angelägenhetsgrad, att de antydda ekonomiska hänsynen böra vika.

Väl framgår av utredningen, att de i Uppsala och Stockholm verksamma

studentprästerna varit till gagn för vissa grupper av studenterna och haft

en betydande arbetsbörda. Omständigheterna tyda emellertid knappast på

att något oavvisligt behov av särskilda studentpräster föreligger. Intresset

för institutionen är av jämförelsevis sent datum och växlar å de olika högskoleorterna.

I Lund har, utskottet veterligt, icke tagits något initiativ i

frågan förrän genom studentkårens ovannämnda den 30 mars i år beslutade

framställning till Kungl. ]YIaj:t. Studentprästernas arbete synes jämväl

till icke ringa del kunna utföras av andra funktionärer. För social verksamhet

bland de studerande finnas exempelvis särskilda organ. Utskottet

fmner det för övrigt principiellt oriktigt att motivera prästerliga tjänster

med socialt arbete. Församlingsprästerskapet å högskoleorten torde kunna

anlitas för kyrkliga förrättningar. De kristna studentföreningarna böra

dessutom av rent principiella skäl själva, liksom övriga ideella organisationer,

svara för den mera föreningsbetonade verksamheten och icke i denna

sin verksamhet stödjas av befattningshavare i allmän tjänst.

Utskottet far salunda i enlighet med motionens yrkande avstyrka bifall

till Kungl. Majrts förslag under punkten 2.

Under punkten 3 hemställes om riksdagens yttrande över ett av föredraganden

ifrågasatt ändrat förfarande vid avräkningen mellan pastorat och

kyrkofonden m. m. Utskottet finner icke anledning till erinran mot den

ifrågasatta ändringen.

Vad föredraganden förordat under punkterna 4 och 5 föranleder ingen

erinran från utskottets sida.

Den i propositionen föreslagna höjningen av anslaget ur kyrkofonden

till extra utgifter och den därav föranledda lagändringen tillstyrkas av

utskottet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte dels antaga det vid förevarande

proposition, nr 169, fogade förslaget till lag angående ändrad

lydelse av 6 § lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) om

kyrkofond, dels ock bifalla vad Kungl. Maj:t föreslagit i

propositionen med avseende å punkterna 1, 3, 4 och 5;

B) att riksdagen, med bifall till motionen II: 364, måtte

lämna Kungl. Maj:ts förslag i propositionen under punkten

2 utan bifall;

C) att riksdagen i anledning av motionerna I: 288 och

11:365 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t ville överväga åtgärder för att de av prästerliga

befattningshavare kvartalsvis uppburna avlöningsbeloppen

skola utbetalas månadsvis; samt

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

D) att motionerna I: 288 och II: 365, i den mån de icke

bifallits genom vad utskottet hemställt ovan under C, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 maj 1949.

På första lagutskottets vägnar:

VERNER HEDLUND.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Kriigel, Lodenius, Olofsson*, Lindblom,

fruar Sjöström-Bengtsson, Lindström, herrar Löthner* och Georg

Pettersson*;

från andra kammaren: herrar Hedlund i Östersund, Olsson i Mellerud*,

Ljungberg, Lindahl*, Antby, Wirtén, Svensson i Stenkyrka och

Edenman.

* Ej närvarande vid utlåtande^ justering.

Reservation

av herrar Hedlund i Östersund, Lodenius, Lindblom, Löthner, Ljungberg,

Antby, Wirtén och Svensson i Stenkyrka,

vilka ansett, att utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:

I avbidan---(lika med utskottet)---lönetilläggen godtogos.

I propositionen---(lika med utskottet)---av semesterkost
nadsbidragen.

Utskottet finner---(lika med utskottet)---särskilda av
löningsposter.

Utskottet får---(lika med utskottet)---deras efterlevande.

I detta---(lika med utskottet)---till Kungl. Maj:t.

Under punkten 2 —--(lika med utskottet)---nämnda del.

Av den ovan lämnade redogörelsen framgår, att under de senaste åren

försök gjorts med särskilda studentpräster i Uppsala och Stockholm. Dessa

försök synas ha slagit väl ut. Studentprästerna ha varit till gagn för stora

grupper av de studerande, och deras alltmera stegrade arbetsbörda tyder

på att de fylla ett verkligt behov. Verksamheten har icke varit begränsad

till kyrkliga uppgifter. Den har även kommit att ingå såsom en del av den

sociala omvårdnaden om de studerande. Antagandet att studentprästernas

uppgifter skulle kunna fullgöras av församlingsprästerna å högskoleorten

eller av teologiska lärare synes, såsom föredraganden framhållit, icke

hållbart. Här måste anses föreligga ett viktigt kyrkligt arbetsfält, för vilket

statsmakterna i längden icke kunna undgå att taga ansvaret. Frågan om

ett närmare reglerat allmänt stöd för studentprästverksamheten har numera

aktualiserats genom de stegrade svårigheterna att på frivillighetens väg

finansiera denna verksamhet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Första lagutskottets utlåtande nr 36.

I motionen II: 364 har till stöd för yrkandet om avslag å propositionen i

förevarande del bland annat åberopats, att med hänsyn till det ekonomiska

läget största återhållsamhet krävdes beträffande nya tjänster. Häremot må

framhållas, att det begärda bemyndigandet att bevilja anslag till fyra stiftsadjunkter

för ifrågavarande ändamål icke är avsett att omedelbart utnyttjas

till fullo. I propositionen utsäges, att befogenhetens utnyttjande

finge bero av Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall samt att för närvarande

syntes kunna ifrågakomma att medgiva anställandet av en stiftsadjunkt

i Uppsala och en i Stockholm för verksamhet inom vederbörande

studentkårer. Såsom ovan nämnts finnas redan studentpräster å dessa högskoleorter,

och bidrag ur kyrkofonden utgår i viss utsträckning till verksamheten.

Inrättandet av stiftsadjunkturer för ändamålet innebär i huvudsak

endast, att vederbörande befattningshavare få en fastare ställning och

att statsmakterna helt övertaga ansvaret för deras avlönande. Beträffande

frågan om stöd åt studentprästverksamhet i Lund och Göteborg har uttalats

i propositionen, att spörsmålet borde bliva beroende av huruvida tillräckligt

intresse härför visades föreligga och framställningar gjordes om

sådant stöd. Utskottet förutsätter, att vid prövningen av dessa frågor vederbörlig

hänsyn tages till det ekonomiska lägets krav.

Utskottet får på ovan anförda skäl, med avstyrkande av motionen II: 364,

förorda att riksdagen meddelar Kungl. Maj:t det under punkten 2 i propositionen

begärda medgivandet.

Under punkten 3---(lika med utskottet)---ifrågasatta änd
ringen.

Vad föredraganden---(lika med utskottet) —--utskottets

sida.

Den i---(lika med utskottet)---av utskottet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte dels antaga det vid förevarande

proposition, nr 169, fogade förslaget till lag angående ändrad

lydelse av 6 § lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) om

kyrkofond, dels ock, med avslag å motionen II: 364, bifalla

vad Kungl. Maj:t föreslagit i propositionen med avseende

å punkterna 1—5;

B) att riksdagen i anledning av motionerna I: 288 och

II: 365 måtte i skrivelse hos Kungl. Maj:t anhålla om övervägande

av åtgärder för att de av prästerliga befattningshavare

kvartalsvis uppburna avlöningsbeloppen skola utbetalas

månadsvis; samt

C) att motionerna I: 288 och II: 365, i den mån de icke

bifallits genom vad utskottet hemställt ovan under B, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm 1949 Ivar Hsggströms Boktryckeri A. B.

491413

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:373 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i pr isregler ande syfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner. s. 13 i texten