Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående nya grunder för kyrkomusikerorganisationen m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1949-05-17 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1949:39, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående nya grunder för kyrkomusikerorganisationen m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

1

Nr 39.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående

nya grunder för kyrkomusikerorganisationen m. m., dels

ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 1 april 1949 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 199, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj :t

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokoll över

ecklesiastikärenden föreslagit riksdagen att dels godkänna de i propositionen

framlagda nya grunderna för kyrkomusikerorganisationen samt för

kyrkomusikernas avlönings- och anställningsförhållanden, dels ock bemyndiga

Kungl. Maj :t att utan hinder av övergångsbestämmelserna till lagen

den 27 juni 1947 (nr 275) om kyrkomusiker utfärda bestämmelser om

tillsättning av klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningar i huvudsaklig

överensstämmelse med 1941 års lärarlönesakkunnigas förslag i

ämnet.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren före propositionens avlämnande väckt,

till lagutskott hänvisad motion nr 131 av herr Hoppe m. fl. angående viss

ändring av bestämmelserna om tillsättning av klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningarna,

dels ock följande i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen

inom första kammaren

nr 315 av herr Ivar Persson m. fl. samt

nr 316 av herr Arrhén ävensom

inom andra kammaren

nr 401 av herr Hallén m. fl., likalydande med motionen nr 316 i första

kammaren, samt

nr 402 av herr Hansson i Skegrie m. fl, likalydande med motionen

nr 315 i första kammaren.

Beträffande de skäl, som utöver vad nedan angives anförts till stöd för

de i propositionen framlagda förslagen, får utskottet hänvisa till propositionen.

Vad motionärerna hemställt återgives i det följande i samband med redogörelsen

för de ämnen, som beröras av motionerna. I fråga om de skäl,

1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 9 samt. 1 avd. Nr 39.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, tillåter sig utskottet i

huvudsak hänvisa till motionerna.

I. Inledning.

Frågan om en reform av kyrkomusikernas tjänstgörings- och anställningsförhållanden

har visat sig mer än vanligt invecklad och segsliten. Reformproblemet,

som gemenligen gått under den mindre egentliga beteckningen

klockarfrågan, är i själva verket snart halvsekelgammalt. Sedan tre särskilda

sakkunnigberedningar under de första decennierna av detta århundrade

framlagt förslag till problemets lösning men förslagen icke ansetts

kunna realiseras, tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet jämlikt

bemyndigande av Kungl. Maj :t år 1942 ånyo särskilda sakkunniga för utredning

angående nyorganisation av den s. k. klockarinstitutionen. Dessa

sakkunniga -— 1942 års kyrkomusikerutredning (EMU) — framlade sina

förslag i ett på två delar uppdelat betänkande, varav del I (SOU 1945: 16)

avgavs den 13 april 1945 och del II (SOU 1946: 50) den 27 juni 1946.

I skrivelse till 1946 års kyrkomöte begärde Kungl. Maj :t kyrkomötets förklaring,

huruvida kyrkomötet jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen för sin

del, å ena sidan, godkände 1 § i ett vid skrivelsen fogat, av KMU i dess

betänkande del II framlagt förslag till lag om kyrkomusiker ävensom däri

angiven tidpunkt för nämnda lagrums ikraftträdande och, å andra sidan,

samtyckte till upphävande, på sätt i lagförslaget avsågs, av däri angivna

äldre bestämmelser av kyrkolags natur. Kyrkomötet anmälde i anledning

härav, att kyrkomötet för sin del godkänt ifrågavarande av Kungl. Maj:t

framlagda förslag.

I proposition nr 233 till 1947 års riksdag föreslog Kungl. Maj :t, att omförmälda

lagförslag skulle antagas. Riksdagen biföll Kungl. Maj :ts hemställan

(r. skr. 1947 nr 323).

Med stöd av kyrkomötets och riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj :t

den 27 juni 1947 lag om kyrkomusiker (SFS 1947 nr 275), vilken trädde i

kraft den 1 juli 1947.

Härigenom hade åstadkommits vissa konstitutiva stadganden för en lösning

— så att säga i princip — av kyrkomusikerfrågan. Emellertid innefattade

lagen om kyrkomusiker inga konkreta bestämmelser om kyrkomusikerverksamhetens

ordnande och bekostande eller om kyrkomusikernas

förhållanden i anställnings- och avlöningshänseende. Enligt lagens stadganden

skulle härom gälla vad Konungen efter av riksdagen godkända grunder

bestämde. Att de avsedda grunderna icke underställdes riksdagen för godkännande

samtidigt med omförmälda lagförslag berodde främst på en sammankoppling

av kyrkomusikerfrågan med organisations- och lönereglerings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

3

problemet för övningslärarna. Denna sammankoppling hade skett genom

KMU :s förslag, att de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna i vissa fall skulle

förenas med tjänstgöring såsom musiklärare vid statliga eller kommunala

läroanstalter. Då en framställning till 1947 års riksdag i övningslärarfrågan

icke medhanns, omöjliggjordes härigenom framläggandet vid nämnda riksdag

av ett fullständigt förslag till omorganisation av kyrkomusikertjänsterna.

Den 5 mars 1948 beslöt Kungl. Maj :t på föredragning av chefen för finansdepartementet

att för riksdagen framlägga en proposition angående lönereglering

för övningslärare m. in. Denna proposition, nr 136, till 1948 års

riksdag innefattade endast förslag till principbeslut angående lönereglering

för övningslärarna. Det utsädes i propositionen, att löneregleringarna för

övningslärarna och för kyrkomusikerna beräknades träda i kraft samtidigt.

Något förslag i kyrkomusikerfrågan förelädes ej 1948 års riksdag. Orsaken

härtill var i främsta rummet, att vid frågans fortsatta beredning framkommit

behov av en allsidig överarbetning av KMU:s förslag. En partiell

överarbetning hade enligt uppdrag av Kungl. Maj :t verkställts redan våren

1947 av 1941 års lärarlönesakkunniga. En särskild anledning för överarbetning

av KMU:s förslag hade uppkommit genom de nya löne- och pensionsförfattningar

för statliga in. fl. befattningshavare, som utfärdats år 1947

och till vilka motsvarande författningar för kyrkomusikerna borde anpassas.

Med hänsyn till nämnda omständigheter uppdrogs — med stöd av

bemyndigande av Kungl. Maj :t — den 19 mars 1948 åt 1941 års lärarlönesakkunniga

att verkställa översyn av KMU:s förslag till nyorganisation

av kyrkomusikerbefattningarna och därvid överarbeta de framlagda författningsförslagen

med särskild hänsyn till den år 1947 genomförda löneregleringen

för statliga m. fl. befattningshavare.

Lärarlönesakkunniga (f. d. undervisningsrådet D. E. Andersson, ordförande,

byråchefen K. A. V. Arvidsson, undervisningsrådet K. G. E. Källquist,

generaldirektören A. E. V. Swartling och jägmästaren K. G. L. H.

Tamm) ha den 1 mars 1949 avgivit ett betänkande med förslag till kyrkomusikerstadga

samt till grundläggande avlöningsbestämmelser för kyrkomusiker

(lönegradsplaceringar och kantorstillägg in. in.).

Lärarlönesakkunniga komma senare att avgiva förslag till avlöningsreglemente

för kyrkomusiker m. m.

Över lärarlönesakkunnigas förslag ha efter remiss utlåtanden avgivits av

kammarkollegium, statskontoret, statens lönenäinnd, domkapitlen i Uppsala,

Lund, Göteborg, Härnösand och Stockholm, musikaliska akademiens

styrelse samt skolöverstyrelsen. Yttranden ha dessutom inkommit från

Sveriges allmänna organist- och kantorsförening samt Svenska musikerförbundet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

Föredraganden. Föredraganden, statsrådet Quensel, uttalar en förhoppning

om att kyrkomusikerreformen skall kunna träda i kraft den 1 juli 1950

samt anför rörande behandlingen av reformförslaget följande.

»Innan den nya organisationen kan träda i kraft, måste för riksdagens godkännande

framläggas dels mera konkreta förslag i fråga om grunderna för

den nya organisationen, dels ock detaljförslag i fråga om lönereglering för

befattningshavarna inom organisationen. Dessa förslag kunna framläggas

samtidigt och i samband med förslag om reformens ikraftträdande. Det kan

emellertid också övervägas att här förfara på samma sätt som skett i fråga

om löneregleringen för övningslärare, så att först framlägges förslag till

principbeslut angående organisationen och löneregleringen, under det att

detaljförslagen föreläggas riksdagen vid ett senare tillfälle. Ett ställningstagande

snarast från statsmakternas sida till de nya grunderna för kyrkomusikerorganisationen

har -— på sätt närmare framgår av vad jag kommer

att anföra i det följande i denna proposition i fråga om upphävande i vissa

fall av vakanssättningsbestämmelsen — stor betydelse för frågan om möjligheten

att genomföra ett dylikt upphävande och därigenom mildra de svårigheter,

som uppstått genom nämnda bestämmelse. Med hänsyn härtill och till

den sammankoppling av övningslärar- och kyrkomusikerfrågorna, som blir

en följd av såväl KMU:s som lärarlönesakkunnigas förslag och som genomgående

tillstyrkts av remissmyndigheterna, synas mig övervägande skäl tala

för det sistnämnda förfaringssättet. Jag föreslår därför, att för 1949 års

riksdag framlägges förslag i fråga om nya grunder för kyrkomusikerorganisationen

och principerna för en lönereglering för kyrkomusikerna.

Lärarlönesakkunniga — som på mitt uppdrag verkställa överarbetning

av KMU:s förslag i kyrkomusikerfrågan — ha i sitt betänkande den 1 mars

1949 avgivit förslag till nya organisationsbestämmelser (kyrkomusikerstadga)

samt till de grundläggande avlöningsbestämmelserna, d. v. s. förslag

i de delar av frågekomplexet, som nu böra föreläggas riksdagen. I

flertalet utlåtanden över betänkandet har med tillfredsställelse noterats, att

lärarlönesakkunnigas förslag utmärker sig för större enkelhet och stringens

i fråga om utformningen av bestämmelserna än KMU :s förslag. Invändningar

mot förslaget ha framförts på vissa punkter, men i det stora hela har det

föreliggande förslaget ansetts kunna läggas till grund för en proposition till

riksdagen. Jag delar denna uppfattning och utgår därför i det följande från

det av lärarlönesakkunniga framlagda förslaget.

Lärarlönesakkunniga ha icke ansett sig böra ingå på pensions- och finansieringsfrågorna.

Beträffande de förstnämnda ha de sakkunniga anfört, att

en översyn av pensionsfrågorna enligt deras mening borde verkställas av

särskilda utredningsmän med mera direkt sakkunskap i pensionsfrågor.

Detta synes vara lämpligt och jag torde i annat sammanhang få anmäla

frågan om tillkallande av dylika utredningsmän. Beträffande finansierings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39. 5

frågorna ha de sakkunniga uttalat, att en gemensam översyn syntes böra

ske av finansieringssystemen för prästerskapet och för kyrkomusikerna,

eftersom en omläggning av avlöningssystemet jämväl för prästerskapet nu

är aktuell. Enligt 2 § i 1947 års lag om kyrkomusiker gäller, att avlöningskostnaderna

för kyrkomusikerna skola bestridas i nära överensstämmelse

med vad som gäller för församlingsprästerskapet. Då den av lärarlönesakkunniga

förordade gemensamma översynen av finansieringssystemen synes

böra ske, innan ställning tages till de föreliggande finansieringsfrågorna, är

jag icke beredd att nu vidare ingå på dessa frågor.»

II. Huvudgrunderna för den nya kyrkomusikerorganisationen.

Enligt lagen om kyrkomusiker gäller, bland annat, att kyrkomusiker skall

åtnjuta avlöning i enlighet med vad Kungl. Maj :t efter av riksdagen godkända

grunder bestämmer. Om kyrkomusikers anställande och kyrkomusikernas

verksamhet gäller i övrigt vad Kungl. Maj :t förordnar. Enligt lärarlönesakkunnigas

förslag skola samtliga bestämmelser om organisationen

samt om befattningshavarnas tjänståligganden, tillsättning m. m. sammanföras

i en gemensam författning, kyrkomusikerstadgan. Denna skall utfärdas

av Kungl. Maj :t. Med hänsyn till det avgörande inflytande, de grundläggande

organisationsprinciperna måste erhålla vid löneavvägningen, har

föredraganden ansett att de böra underställas riksdagen. I propositionen

anmälas sålunda de grundprinciper, som ansetts vara av sådan vikt, att de

i detta sammanhang böra underställas riksdagen.

Lärarlönesakkunnigas förslag till kyrkomusikerstadga har såsom bilaga

fogats till det propositionen bilagda statsrådsprotokollet, vartill utskottet

får hänvisa.

Enligt föredragandens mening ha 1941 års lärarlönesakkunniga i väsentliga

stycken lyckats åstadkomma en såväl sakligt som formellt tillfredsställande

lösning av de mycket svåra organisationsproblem, som den nya

kyrkomusikerorganisationen inrymmer, varför han vore beredd att i huvudsak

tillstyrka de sakkunnigas förslag till nya grunder för nämnda organisation.

De olika spörsmålen behandlas i det följande i den ordning, i vilken de

upptagits i propositionen.

Distriktsindelning.

Enligt 1 § lagen om kyrkomusiker skall för kyrkomusikens uppehållande

finnas anställd kyrkomusiker för varje territoriell församling.

Enligt såväl KMU.s som lärarlönesakkunnigas förslag skola för kyrkomusikerverksamheten

inom de territoriella församlingarna i riket enligt den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

nämnda lagen rikets stift vara indelade i kyrkomusikerdistrikt. Huvudregeln

för denna indelning skall — likaledes enligt båda sakkunnigförslagen

— vara, att varje territoriell församling skall bilda ett kyrkomusikerdistrikt,

såvida ej Kungl. Maj :t av särskilda skäl föreskriver, att församling skall

uppdelas på skilda distrikt eller helt eller delvis förenas med annan församling

eller del därav till ett distrikt.

Kammarkollegiet har i sitt yttrande uttalat, att kyrkomusikerdistriktet ej

i stadgan borde framställas såsom beslutande eller såsom bärare av skyldigheter,

lika litet som man borde tala om medlem av kyrkomusikerdistriktet.

Dylika stadganden borde i stället hänföras till församlingen.

Föredraganden anser att den av kollegiet väckta speciella frågan torde

böra närmare övervägas i samband med detalj förslagens utarbetande. Den

borde emellertid icke hindra ett godkännande redan nu i princip av det

enligt föredragandens mening välmotiverade förslaget om en allmän indelning

av riket i kyrkomusikerdistrikt och om dessa distrikt såsom territoriella

och organisatoriska grundenheter i den blivande kyrkomusikerorganisationen.

I motionerna I: 316 och 11: A01 framhålles beträffande stadgandet om att

Kungl. Maj :t skulle träffa avgörande om uppdelning av församling på skilda

distrikt eller förening av olika församlingar till ett distrikt att det borde

tagas under övervägande, huruvida icke detta i väsentlig utsträckning organisatoriska

bedömande kan anförtros åt domkapitlen i stället för Kungl.

Maj :t, då den lokala sakkunskap som finns samlad i domkapitlen torde utgöra

en betryggande garanti för en ändamålsenlig bedömning av delningsoch

sammanslagningsärendena.

Tjänstetyper. Tjänstebenämningar. Anställningsformer.

Lärarlönesakkunniga föreslå såsom huvudregel, att i varje kyrkomusikerdistrikt

skall finnas en organisttjänst eller en kantor stjänst. Med organisttjänst

förstå de sakkunniga en självständig kyrkomusikalisk tjänst, med

vilken dock må kunna förbindas skyldighet till fyllnadstjänstgöring såsom

musiklärare vid vissa läroanstalter. Kantorstjänst angives bestå av en

kyrkomusikalisk tjänst och en folk- eller småskollärartjänst. I varje kyrkomusikerdistrikt,

som omfattar stiftsstads domkyrkoförsamling, skall finnas

en organisttjänst, med vilken särskilda åligganden äro förbundna. Sådan

organisttjänst benämnes domkyrkoorganisttjänst.

Från den angivna huvudregeln måste enligt de sakkunnigas mening göras

ett undantag. Härom anföra dessa bl. a. följande.

De sakkunniga ha kommit till den bestämda uppfattningen, att det

finnes och kommer att finnas ett betydande antal kyrkomusikerdistrikt,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39. 7

där de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna äro av så ringa omfattning, att

det icke kan bliva fråga om inrättande av organisttjänst, och där av skolorganisatoriska

skäl kantorstjänst ej lämpligen kan inrättas eller bibehållas.

För sådana fall måste finnas möjlighet att anställa annan kyrkomusiker,

som dock icke blir biträdande kyrkomusiker. Hans arbetsuppgifter komma

i huvudsak att bestå av orgelspelning vid gudstjänster och förrättningar.

Det torde emellertid åtminstone, tills vidare, icke bli möjligt, att i dylika

fall erhålla kyrkomusiker med eljest föreskriven kompetens. Svårigheter

ha dock mött, då det gällt att finna en lämplig benämning på detta slag av

kyrkomusiker. De sakkunniga ha prövat många förslag till benämning och

ha stannat för att föreslå benämningen orgelspelare. Ordet kan förefalla

språkligt mindre tillfredsställande. Det är dock en beteckning, som i allt

väsentligt angiver befattningshavarens arbetsuppgifter. Särskilda tjänster

böra enligt de sakkunnigas mening ej inrättas i dylika fall.

Vid sidan av de ordinarie tjänstetyperna, organist och kantor, skall enligt

lärarlönesakkunnigas förslag i vissa fall få inrättas tjänst såsom biträdande

kyrkomusiker.

Beträffande de olika typerna av tjänster må slutligen nämnas, att i

förslaget till kyrkomusikerstadga utsäges, att kyrkomusikerdistrikt äger att

för särskilda kyrkomusikaliska uppgifter anställa annan kyrkomusiker än

de förut nämnda. Sådan kyrkomusiker benämnes församlingsmusiker, och

det fastslås uttryckligen, att kyrkomusikerstadgan ej äger tillämpning å

sådan musiker.

Beträffande frågan, vilkendera av de två huvudtyperna av kyrkomusikertjänster

som skall förekomma i ett kyrkomusikerdistrikt, ha båda sakkunnigutredningarna

utgått från, att organisttjänst, d. v. s. självständig kyrkomusikertjänst,

i allmänhet bör förekomma endast i de större distrikten,

under det att kantorstjänst bör vara det regelmässiga i de mindre distrikten.

Lärarlönesakkunniga ha formulerat den generella regeln om denna gränsdragning

sålunda:

Annan organisttjänst än domkyrkoorganisttjänst får, därest ej Kungl.

Maj :t annorlunda föreskriver, inrättas endast i kyrkomusikerdistrikt med

högre invånarantal än 5 000, såvitt distriktet består av stad eller del därav,

och 7 000, såvitt gäller annat distrikt.

Kantorstjänst får, därest ej Kungl. Maj :t annorlunda föreskriver, inrättas

endast i kyrkomusikerdistrikt med högst det invånarantal, som i föregående

stycke sägs.

Enligt lärarlönesakkunnigas förslag skall domkyrkoorganisttjänst och

kantorstjänst alltid vara ordinarie. Annan organisttjänst än domkyrkoorganisttjänst

skall vara ordinarie eller extra ordinarie. För biträdande kyrkomusiker

skall gälla, att han innehar antingen extra ordinarie tjänst eller

arvodesbefattning, under det att orgelspelare — som ju icke skall inneha

någon tjänst i vanlig bemärkelse — alltid skall avlönas med arvode. För

alt ordinarie organisttjänst skall få inrättas skall fordras, att tjänstgörings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

skyldigheten motsvarar minst 30 veckotimmar. Uppgår tjänstgöringen till

ett mindre antal timmar per vecka, må extra ordinarie tjänst inrättas, under

förutsättning att tjänstgöringsskyldigheten dock minst motsvarar 15 veckotimmar.

Anställningsformen för biträdande kyrkomusiker — vilken tjänst

endast skall få inrättas efter Kungl. Maj :ts medgivande — föreslås bliva bestämd

av Kungl. Maj :t i samband med att medgivandet lämnas.

I remissyttrandena ha vissa uttalanden gjorts beträffande tjänstetyperna.

Musikaliska akademiens styrelse har beträffande anställningsformen orgelspelare

uttalat, att, därest befattningar av så inferiort slag icke nu kunde

undvikas, det uttryckligen borde framhållas, att det rörde sig om ett

provisorium, en nödfallsutväg. Statens lönenämnd har förordat en lämpligare

beteckning för orgelspelarna. Domkapitlet i Lund säger sig omöjligen

kunna godtaga de sakkunnigas förslag om fixerat invånarantal i kyrkomusikerdistrikt

att tjäna till ledning vid inrättandet av självständig kyrkomusikertjänst

och om införande av den nya tjänstetypen orgelspelare. Domkapitlet

i Göteborg har ansett förslagen välmotiverade men framställt den

erinran, att de för gränsdragningen mellan organist- och kantorstjänst föreslagna

invånarantalen 5 000 resp. 7 000 vore för höga. Det borde enligt

domkapitlets mening fastställas till 3 000 resp. 4 000.

De av lärarlönesakkunniga föreslagna benämningarna å tjänster ha tillstyrkts

av flertalet remissmyndigheter.

Föredraganden anser lärarlönesakkunnigas förslag i fråga om tjänstebenämningarna

förtjänstfullt ur synpunkten av språklig enkelhet samt

anför vidare.

Benämningarna organist och kantor synas mig fullt tillfredsställande ur

såväl saklig som formell synpunkt. Detsamma gäller enligt min mening

benämningen biträdande kyrkomusiker. Statens lönenämnd har förordat en

lämpligare beteckning för orgelspelare. Det framgår av lärarlönesakkunnigas

betänkande, att de sakkunniga själva ej skulle ha haft något att erinra,

därest en lämpligare beteckning kunnat föreslås. Då förslag till någon annan

och bättre benämning icke framkommit under remissbehandlingen, är jag

på de av de sakkunniga anförda skälen beredd förorda de sakkunnigas

förslag även i denna del.

Musikaliska akademiens styrelse har uttalat, att om begreppet orgelspelare

icke kunde undvikas, det uttryckligen borde framhållas, att det rörde sig om

ett provisorium, en nödfallsutväg. Enligt min mening framgår det klart av

såväl stadgeförslaget som de sakkunnigas motivering, att orgelspelare är en

undantagsform, en »nödfallsutväg», som måste anlitas, när det icke går att

i kyrkomusikerdistrikt inrätta tjänst av någon av huvudtyperna. Däremot

torde orgelspelarna icke kunna betraktas såsom ett provisorium. Såvitt nu

kan bedömas, måste nämligen vissa församlingar åtnöjas med orgelspelare

ända till dess en genomgripande församlingsreform kommer till stånd med

slopande av de minsta församlingarna, i vilka nu icke finnes ens en folkeller

småskola.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

9

I motionerna I: 315 och II: 402 hemställa motionärerna, att kyrkomusiker

med kantorsutbildning medgives förena sin kyrkomusikertjänst med annan

yrkesutövning än lärarens och därvid erhåller möjlighet att enligt samma

grunder som föreslagits skola gälla för organist inneha statlig eller kommunal

tjänst. Motionärerna uttala att möjlighet härigenom kan beredas

församlingar, som enligt propositionen närmast borde anställa s. k. orgelspelare,

att utan särskild ekonomisk belastning anställa kyrkomusiker med

kantorsutbildning.

I nämnda motioner anföres vidare, att i församlingar, där orgelspelare

funnes, kyrkomusiken ej torde komma att hållas på ett plan, som den gudstjänstfirande

menigheten skäligen kunde fordra. I dylika fall torde möjlighet

finnas att sammanföra flera församlingar till ett distrikt med extra organist

som kyrkomusiker. Motionärerna hemställa därför i denna del, att föreskrifterna

om orgelspelare utgå ur förslaget.

Rörande frågan om grunderna för val av tjänstetyp framhålles i samma

motioner, att utvecklingen torde gå i den riktningen, att församlingarna

böra beredas förmånen av självständiga kyrkomusikertjänster och förhållandena

på detta område sålunda jämställas för stad och landsbygd. Motionärerna

kunde icke för landsbygdens vidkommande acceptera ett åsidosättande

av dess intressen i denna angelägenhet. Ett fixerande i lagstiftningen

av visst invånarantal för att möjliggöra skapandet av organisttjänster

skulle förhindra en önskad utveckling inom detta område. Det skulle också

sätta i fara indragning av redan förefintliga sådana självständiga tjänster.

Det borde i stället ankomma på utredningen i varje särskilt fall, vilken

tjänstetyp som skall komma till användning. I motionerna hemställes på

denna grund om sådan ändring i det i propositionen upptagna förslaget att

tjänstetypen i de olika kyrkomusikerdistrikten fastställes av Kungl. Maj :t

och att invånarantalet i distrikten ej angives att därvid tjäna till ledning.

Även i motionerna I: 316 och II: 401 upptages frågan om val av tjänstetyp.

Motionärerna förorda en sänkning av det för inrättande av »organistdistrikt»

erforderliga invånarantalet till 3 000 för stadsdistrikt och 4 000 för

annat distrikt. I motionerna uttalas i detta sammanhang bl. a. följande.

Även om invånarantalet i stort måste begagnas som mätare för behovet

av kyrkomusiker måste det dock beaktas, att en lång rad andra faktorer

påverka denna bedömning — här må endast nämnas skiljaktigheterna i

kyrklig och allmänkulturell livaktighet olika församlingar emellan. För

närvarande finnas många exempel på mindre församlingar, där intresset för

de kyrkomusikaliska frågorna varit så stort, alt man på eget initiativ löst

frågan om självständig befattnings inrättande. Lagbestämmelserna böra

icke ges en sådan utformning att de kunna komma att hindra en utveckling

av detta slag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

Fastställandet av distriktsindelning, tjänstetyper

och anställningsformer.

Om fastställandet av distriktsindelning, tjänstetyper och anställningsformer

anföra lärarlönesakkunniga bl. a. följande.

Enligt EMU:s förslag i förevarande frågor skall för varje stift domkapitlet

upprätta förslag rörande pastoratens indelning i kyrkomusikerdistrikt

och rörande tjänster, som böra inrättas i dessa distrikt. Härefter

skall Kungl. Maj:t fastställa distriktsindelningen, tjänstetypen i varje distrikt

samt anställningsformerna.

Enligt KMU:s förslag skall med vissa undantag varje församling utgöra

ett kyrkomusikerdistrikt, i vilket skall finnas en kyrkomusiker. Beträffande

dessa fall, som komma att utgöra det övervägande antalet, föreligga enligt

de sakkunnigas mening ej tillräckliga skäl för att frågan om distriktsindelning

och tjänstetyp skall avgöras av Kungl. Maj :t. De sakkunniga föreslå

därför såsom huvudregel, att domkapitlet skall fastställa distriktsindelningen

utom i de fall, då församling bör uppdelas på skilda distrikt eller

helt eller delvis förenas med annan församling eller del därav till ett distrikt.

I konsekvens härmed föreslå de sakkunniga, att domkapitlet jämväl — utom

i vissa särskilt angivna undantagsfall — skall fastställa tjänstetyp och i

samband därmed anställningsform.

Såsom av ovan lämnade redogörelser för innehållet i motionerna framgått

har beträffande fastställande av tjänstetyper i motionerna 1: 315 och 11: 402

yrkats att Kungl. Maj :t och icke domkapitlen i samtliga fall skulle fälla

avgörandet. Å andra sidan har i motionerna I: 316 och II: 401 framhållits

att beslutanderätten beträffande distriktsindelningen torde kunna överföras

från Kungl. Maj :t till domkapitlen.

Tillsyn.

Enligt lärarlönesakkunnigas förslag skall det allmänna inseendet över den

kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet utövas av domkapitlet, medan den

närmare tillsynen över denna verksamhet inom varje församling skall tillkomma

kyrkorådet och kyrkoherden. Förslaget innebär avvikelse från KMU,

i det lärarlönesakkunniga icke föreslå någon särskild styrelse i kyrkomusikerdistrikten,

vilket KMU föreslog (kyrkomusikerstyrelse).

Tjänståligganden.

Bland tjänståliggandena äro de kyrkomusikaliska obligatoriska för alla

kyrkomusiker. Med kyrkomusikaliska tjänståligganden förstås i huvudsak

skyldighet att vid gudstjänster och förrättningar leda församlingssången

och utföra musik på orgel samt att främja intresset för kyrkosången inom

distriktet, bland annat genom att öva och leda kyrkokör. I förslaget till

kyrkomusikerstadga ha intagits relativt omfattande bestämmelser om vad

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

11

som inbegripes under dylika åligganden. De kyrkoinusikaliska åliggandena

äro desamma för organist och kantor. För orgelspelare föreslås den särregeln,

att han skall ha skyldighet att öva och leda kyrkokör samt undervisa

konfirmander i psalmsång endast i den mån det med hänsyn till befattningshavarens

kompetens så bestämmes. De åligganden, som skola åvila biträdande

kyrkomusiker, angivas icke i kyrkomusikerstadgan. De skola framgå

av den för varje sådan tjänst gällande instruktionen.

Kyrkomusikerna skola emellertid åläggas även vissa andra arbetsuppgifter

än de rent kyrkoinusikaliska. I kantorstjänst ingår alltid lärartjänstgöring;

domkyrkoorganist skall ha vissa särskilda arbetsuppgifter såsom

musiksakkunnig i domkapitlet. Dessa åligganden äro naturliga med hänsyn

till tjänstetypen. Mindre naturliga ur angivna synpunkt äro förslagen till

övriga tjänståligganden för organister: fyllnadstjänstgöring i läroanstalt

och fri musikundervisning. Förslaget om att organist skall kunna åläggas

fyllnadstjänstgöring såsom musiklärare i läroanstalt innebär den sammankoppling

med övningslärarfrågan, som omförmälts i det föregående.

Förslaget om att kyrkomusiker skall vara skyldig att även meddela fri

musikundervisning och att denna skyldighet, som skall vara bestämd till

visst antal timmar per vecka, skall inräknas i tjänståliggandena på samma

sätt som t. ex. de kyrkliga åliggandena och därigenom bliva av betydelse för

frågan om möjligheten att inrätta ordinarie eller extra ordinarie tjänst

och för beräkningen av lönen å tjänsten, härrör från KMU. Enligt KMU:s

förslag skulle skyldigheten åvila både organist och kantor men uppgå till

5 veckotimmar för organist och 2 veckotimmar för kantor. I anledning av

detta KMU:s förslag ha lärarlönesakkunniga i sitt betänkande anfört i

huvudsak följande.

De sakkunniga ha vid föregående uttalanden i kyrkomusikerfrågan framhållit

sin tveksamhet inför detta förslag. Tveksamheten har särskilt gällt

förslaget, att denna undervisning skall ha en generellt fastställd betydelse

vid avvägning av avlöning och pension. De sakkunniga hysa visserligen

alltjämt vissa betänkligheter mot förslaget i denna del men ha dock ansett

sig böra utgå från att skyldighet att meddela fri musikundervisning skall

åligga varje organist. Som motivering för den nu intagna ståndpunkten må

följande anföras. Sedan de sakkunniga yttrade sig rörande detta spörsmål,

har behandlingen av frågan om ordnandet av kyrkomusikertjänsterna fortskridit

så långt, att det numera icke synes möjligt att utesluta den fria

musikundervisningen från organisternas tjänståligganden, då därigenom

en av förutsättningarna för att ett betydande antal organisttjänster skall

kunna inrättas bortfölle.

De sakkunniga föreslå vissa reglerande bestämmelser rörande nämnda

undervisning. Däremot ha de sakkunniga funnit så starka skäl tala mot

att undervisningsskyldighet ålägges kantor, att de sakkunniga icke upptagit

bestämmelse därom i sitt stadgeförslag. Borttagandet av nämnda skyldighet

för Kantor medför inga svårigheter i fråga om inrättandet av kantors
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

tjänster. Möjligheterna härför bli i stället större. De sakkunnigas ståndpunktstagande

dikteras dock främst av hänsyn till skolans intressen.

Mot lärarlönesakkunnigas förslag i fråga om tjänståliggandena ha i

remissutlåtandena erinringar framförts endast i vad gäller skyldigheten att

meddela fri musikundervisning. Sålunda har kammarkollegium uttalat, att

lärarlönesakkunnigas motivering för detta förslag gåve tjänsteorganisationen

en bismak av självändamål. Att fota den fria musikundervisningen

på en sådan motivering måste enligt kollegiets mening väcka betänkligheter.

Kollegiet ansåge en förutsättningslös omprövning av behovet och lämpligheten

av en fri musikundervisning genom organisterna i hög grad påkallad.

Statskontoret har anfört liknande synpunkter.

Föredraganden har i denna fråga uttalat bl. a. följande.

»Förslaget om att organist skall vara skyldig meddela fri musikundervisning

samt att denna skyldighet skall inräknas i tjänståliggandena och

härigenom få betydelse för avgörandet av frågan om inrättande av nya

pensionsgrundande tjänster har blivit föremål för erinringar i vissa yttranden.

Jag kan delvis förstå de därvid framförda synpunkterna. När jag

trots detta tillstyrker de sakkunnigas förslag, beror det bland annat på

följande omständigheter. Det framstår för mig såsom ur alla synpunkter

skäligt, att självständiga kyrkomusikertjänster kunna tillskapas i församlingar

av den storlek, varom här blir fråga. Det synes mig orimligt att förvänta,

att kompetenta sökande — med den mycket höga kompetens som

kräves för de självständiga tjänsterna — skola i längden finnas att tillgå,

därest det övervägande flertalet dylika tjänster aldrig skall bliva annat än

extra tjänster. — Rörande den fria musikundervisningen får jag framhålla

följande. Lärarlönesakkunniga ha särskilt beaktat skolans synpunkter, då

de icke velat ålägga kantorerna även denna skyldighet. Jag anser mig icke

kunna frånkänna denna motivering berättigande, åtminstone för närvarande,

innan erfarenhet vunnits rörande resultatet av den fria musikundervisningen

och den med denna skyldighet faktiskt förenade arbetsbördan.»

I motionerna I: 315 och II: 402 påpekas, att i det av lärarlönesakkunniga

utarbetade förslaget till kyrkomusikerstadga föreskrives att för kantor

skall bestämmas endast en söckendag varje vecka och för extra ordinarie

organist och organist med fyllnadstjänstgöring högst två söckendagar per

vecka, till vilka sådana förrättningar som dop, vigslar och jordfästningar

företrädesvis skola förläggas. En sådan sanunanträngning av dylika förrättningar

till en bestämd dag kan enligt motionärernas mening dels åstadkomma

svårigheter för de församlingsbor som beröras därav, dels komma

att förtaga den högtidsstämning som man gärna vill ge åt sådana tillfällen.

Dessa bestämmelser borde därför utgå ur kyrkomusikerstadgan.

Även frågan om den fria musikundervisningen beröres i nämnda motioner.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39. 13

Motionärerna erinra om att det enligt KMU:s förslag skulle åligga jämväl

kantor att meddela dylik undervisning två timmar i veckan. Enligt propositionen

skulle sådan undervisningsskyldighet ej åligga kantor. En betydande

del av landsbygden skulle därigenom berövas denna förmån, som alltså

skulle förbehållas städerna och andra större kyrkomusikerdistrikt. Motionärerna

hemställa om sådan ändring i den i propositionen framlagda stadgan

att EMU :s förslag i detta hänseende genomföres. — Samma spörsmål

upptages även i motionerna I: 316 och II: 401, vari uttalas att möjligheter

borde stå öppna för församlingen att efter folkskoleinspektörs medgivande

ålägga kantor skyldighet att bedriva fri musikundervisning i den utsträckning

EMU föreslagit.

Fastställande av tjänsteuppgifternas omfattning.

För bedömande av om en organisttjänst skall kunna inrättas såsom ordinarie

eller extra ordinarie, för beräkning av det antal veckotimmar fyllnadstjänstgöring,

som skall kunna uttagas av en organist, och för beräkning av

lönen vid alla kyrkomusikertjänster, måste möjlighet finnas att i timtal uppskatta

omfattningen av de kyrkomusikaliska tjänståliggandena.

EMU har angivit det antal veckotimmar, vartill arbetsuppgifterna i skilda

fall skola uppskattas, i sex tabeller. Tabellerna angiva de exakta timtalssiffrorna.

Lärarlönesakkunnigas förslag till bestämmelser angående denna s. k.

timberäkning äro formellt helt olika EMU:s förslag. Bestämmelserna innefattas

i 23 § av de sakkunnigas förslag till kyrkomusikerstadga, till vilken

torde få hänvisas.

Beträffande dessa bestämmelser ha lärarlönesakkunniga anfört bl. a. följande.

De sakkunniga ha funnit det vara synnerligen vanskligt att bedöma, i

vad mån giltighet kan tilläggas de beräkningsgrunder, varpå EMU byggt

sitt förslag. På grund av arten av de kyrkomusikaliska uppgifterna torde

det över huvud taget knappast vara möjligt att angiva den effektiva tjänstgöringstiden

i exakt bestämda timtal. — Efter olika överväganden ha de

sakkunniga kommit till den uppfattningen, att det är möjligt att med tilllämpning

av de föreslagna beräkningsgrunderna åstadkomma en generell

uppskattning av tjänståliggandena och att en i huvudsak därpå grundad

avvägning av befattningshavarnas löneställning lämnar ett resultat, som

även ur skälighetssynpunkt kan anses godtagbart. Vid utformningen av

stadgebestämmelserna har följande princip vunnit tillämpning. I en tabell

(23 § 2 mom.) angivas vissa tal såsom normerande för beräknande av

veckotimtalen i normalfallen. Med stöd av den särskilda sakkunskap på

detta område, som stått till de sakkunnigas förfogande, ha därefter angivits

de särskilda förhållanden, som i kyrkomusikerdistrikt av olika storlek och

olika allmän eller kyrklig struktur mera påtagligt kunna anses inverka på

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

tjänsteuppgifternas omfattning. Hur dessa särskilda förhållanden skola inverka

på veckotimtalens beräknande har också direkt angivits (23 § 3 mom.).

Då det emellertid dessutom finnas andra omständigheter av mera obestämbar

art, som kunna inverka på arbetsuppgifternas omfattning, ha de sakkunniga

ansett erforderligt att lämna domkapitlet möjlighet att göra en

slutlig avvägning med hänsyn till dylika andra omständigheter.

I sitt remissutlåtande har statens lönenämnd anfört bl. a. följande.

Lönenämnden vill ifrågasätta, huruvida de i 23 § 3 mom. intagna föreskrifterna

äro erforderliga. Det torde böra övervägas, huruvida icke åt

domkapitlen kunde överlåtas att i anslutning till de i tabellen intagna uppgifterna

rörande tjänstgöringens omfattning i särskilda fall med tillämpning

av därom utfärdade anvisningar vidtaga de ändringar i tjänstgöringstidens

beräkning, som kunna anses påkallade.

Föredraganden har beträffande timberäkningen anfört följande.

Beträffande de av lärarlönesakkunniga föreslagna grunderna för fastställandet

av tjänsteuppgifternas omfattning har jag kommit till den uppfattningen,

att de sakkunnigas förslag är skäligt och väl avvägt i betraktande

av svårigheterna att i denna fråga åstadkomma en rättvis avvägning. Metoden

att bygga grundsiffran på ett normalfall, låta vissa konstaterbara

avvikelser från normalfallet inverka på visst i bestämmelserna fastställt

sätt samt till sist lämna domkapitlet möjlighet till avvägning inom en

begränsad marginal med hänsyn till omständigheter, som fritt bedömas av

domkapitlet, synes mig tillfredsställande. Den fria bedömningsrätt för domkapitlen,

som statens lönenämnd ifrågasatt, kan jag dock ej tillstyrka.

Behörighetsvillkor.

Bland behörighetsvillkoren skola här endast beröras fordringarna på avlagda

examina. Lärarlönesakkunniga ha föreslagit, att sökande till ordinarie

eller extra ordinarie organisttjänst skall ha avlagt högre organistexamen,

högre kantorsexamen och musiklärarexamen, samt att extra organist och

sökande till kantorstjänst skall ha avlagt lägst organist- och kantorsexamen.

Med undantag för särbestämmelsen för extra organist överensstämma dessa

förslag med KMU:s förslag för motsvarande tjänster. Enligt lärarlönesakkunnigas

förslag skola kompetensfordringarna för sökande till tjänst såsom

biträdande kyrkomusiker bestämmas av Kungl. Maj :t vid medgivandet till

tjänstens inrättande. För sökande till uppdrag såsom orgelspelare föreslås

icke något krav på avlagda examina. Det föreslås endast, att sökande skall

förete intyg om nöjaktig färdighet i spelning av koraler, koralpreludier och

musiken till svenska mässan jämte nöjaktig kännedom om den svenska

kyrkans gudstjänstordning. Sådant intyg bör enligt förslaget vara utfärdat

av organist eller kantor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

Huvudmannaskap.

Enligt KMU.s förslag skulle kyrkomusikerdistriktet vara huvudman för

såväl organisten som kantorn.

Lärarlönesakkunniga ha föreslagit, att kyrkomusikerdistriktet skall vara

huvudman för organist och skoldistriktet huvudman för kantor.

III. Kyrkomusikernas löneställning.

Lärarlönesakkunniga. Enligt lärarlönesakkunnigas förslag skola organisterna

alltid vara lönegradsplacerade i egenskap av ordinarie, extra ordinarie

eller extra; biträdande kyrkomusiker skola vara lönegradsplacerade i egenskap

av extra ordinarie eller extra eller ock arvodesavlönade; kantorerna

skola dels åtnjuta sin avlöning såsom ordinarie folk- eller småskollärare och

dels uppbära arvode per veckotimme (kantorstillägg) för den kyrkomusikaliska

tjänstgöringen; orgelspelarna skola endast åtnjuta arvoden, avvägda

efter samma grunder som kantorstilläggen.

Organister.

Lärarlönesakkunniga föreslå följande löneställning för organisterna:

Lönegrad

Domkyrkoorganist ................................ Ca 26

Annan ordinarie organist.......................... Ca 24

Extra ordinarie organist .......................... Ce 24

Extra organist

med högre organistexamen, högre kantorsexamen och

musiklärarexamen .............................. Cg 21

med minst en av nämnda examina................ Cg 20

med organist- och kantorsexamen ................ Cg 16

Till stöd för dessa förslag anföra de sakkunniga bl. a. följande.

De sakkunniga ha tidigare uttalat, att de ansåge, att organist borde erhålla

en något högre lönegradsplacering än musiklärare. Detta vore motiverat

med hänsyn dels till de högre kompetenskrav, som uppställts för innehavare

av organisttjänst, dels till att de kyrkomusikaliska åliggandena till

väsentligt del måste fullgöras å sön- och helgdagar eller eljest å tid, som

ofta faller utanför den för flertalet andra befattningshavare fastställda dagliga

arbetstiden. Om hänsyn kunde tagas enbart till nu nämnda omständigheter,

skulle enligt de sakkunnigas mening skäl kunna anses föreligga

för en jämförelsevis hög lönegradsplacering. Vid ställningstagandet till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

denna fråga ha de sakkunniga dock icke kunnat bortse från tjänsteuppgifternas

omfattning. De sakkunniga ha framhållit svårigheten att exakt angiva

den effektiva tjänstgöringstiden för kyrkomusiker samt att det i varje

fall kan ifrågasättas, om icke vid beräknandet av tjänstgöringens omfattning

timtalen blivit något för höga.

De sakkunniga anse sig icke kunna förorda högre placering för ordinarie

organist än i lönegrad 24, eller en lönegrad högre än ordinarie musiklärare

vid högre allmänt läroverk (Ca 23) och tre lönegrader över normallönegraden

för musiklärare (Ca 21).

Extra ordinarie organister torde vanligen ej få full tjänstgöring motsvarande

30 veckotimmar. Enligt KMU:s förslag skulle lönen för dem reduceras

med tre procent för varje veckotimme, som tjänstgöringen understiger

30 veckotimmar. Då de sakkunniga för övningslärarna förordat, att

motsvarande reduktion skulle ske med V» (3 y3 %), torde detsamma också

böra gälla för extra ordinarie organister.

De extra ordinarie organisttjänsterna torde bli sluttjänster i långt större

utsträckning än de extra ordinarie tjänsterna för övningslärare. Dessa

ha placerats endast en lönegrad lägre än normallönegraden för ordinarie

övningslärare, emedan de ha mindre utsikter att vinna ordinarie anställning

än ämneslärare. Då detta förhållande torde bli än mera markerat

för organister och man här ej kan tala om någon egentlig befordringsgång,

förorda de sakkunniga, att extra ordinarie organister placeras i lönegrad

med samma nummer som ordinarie organister eller i lönegrad Ce 24.

Domkyrkoorganisterna få en central ställning i musiklivet inom stiften.

Då rekryteringen till dessa betydelsefulla poster bör underlättas, förorda de

sakkunniga, att samtliga domkyrkoorganister placeras i lönegrad Ca 26.

De sakkunniga förorda, att olika lönegrader fastställas för extra organist

allt efter hans behörighet.

Biträdande kyrkomusiker.

För extra ordinarie biträdande kyrkomusikertjänst föreslå lärarlönesakkunniga

följande löneställning, nämligen

lönegrad Ce 24, därest för innehav av tjänsten kräves högre organistexamen,

högre kantorsexamen och musiklärarexamen,

lönegrad Ce 22, därest för innehav av tjänsten kräves minst en av nämnda

examina,

lönegrad Ce 18, därest för innehav av tjänsten kräves organist- och kantorsexamen.

Till stöd för dessa förslag anföra de sakkunniga bl. a. följande.

Extra ordinarie biträdande kyrkomusiker bör kunna anförtros arbetsuppgifter,

som väsentligen motsvara organists, t. ex. även fri musikundervisning

och fyllnadstjänstgöring. I så fall bör med tjänsten förenas samma

kompetenskrav som för organisttjänst och även lönen bör vara densamma.

I andra fall, då arbetsuppgifterna äro mindre skiftande, böra lägre kompetenskrav

uppställas och lönen samtidigt bli lägre.

Beträffande löneställningen för extra tjänst såsom biträdande kyrkomusiker

ha de sakkunniga anfört och föreslagit följande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

17

Vikarie å extra ordinarie biträdande kyrkomusikertjänst bör kunna anställas

som extra under liknande förutsättningar som vikarie å organisttjänst.

Här bör dock lönegraden variera efter dels kompetenskraven för

tjänsten, dels vikariens kompetens. De sakkunniga föreslå följande lönegrader.

Lönegrad

Extra biträdande kyrkomusiker å tjänst med kompetenskraven
högre

organist- och högre kantorsexamen samt inusik
-

lärarexamen.................................... Cg 21

minst en av nämnda examina...................... Cg 20

organist- och kantorsexamen ...................... Cg 16

Den extra kyrkomusikern bör dock ej placeras i högre lönegrad än som

även hans egen utbildning berättigar till. Har vikarie å tjänst med kompetenskravet

högre organist- och högre kantorsexamen endast organistoch

kantorsexamen skall han alltså placeras i lönegrad Cg 16. Har vikarie

å sådan tjänst högre organist- och högre kantorsexamen samt musiklärarexamen

skall han placeras i lönegrad Cg 20, således ej i lönegrad Cg 21.

Slutligen ha lärarlönesakkunniga föreslagit att, om Kungl. Maj :t bestämmer,

att biträdande kyrkomusikertjänst endast skall vara förenad med

arvode, Kungl. Maj :t även skall fastställa arvodets storlek.

Kantorer.

I sitt betänkande föreslå lärarlönesakkunniga, att kantorstilläggen utformas

efter samma grunder som timarvoden enligt kungörelsen den 5 september

1947 (nr 680) angående timarvoden till vissa lärare vid civila

och militära skolor. Kantorstillägget föreslås fastställt till timarvode per

veckotimme efter TC 20, d. v. s. V30 av årslönen i 20 löneklassen. För

vikarie å kantorstjänst, som förordnats att uppehålla både lärartjänsten

och de kyrkomusikaliska åliggandena, föreslås kantorstillägg efter TC 18.

Till stöd för dessa förslag anföra de sakkunniga bl. a. följande.

Omfattningen av kantorernas tjänstgöring kommer att variera i olika

distrikt allt efter folkmängd och kyrkliga förhållanden. Med hänsyn härtill

förorda de sakkunniga i likhet med KMU, att tjänstgöringens omfattning

fastställes att motsvara visst antal veckotimmar. I så fall bestämmes kantorstillägget

enklast genom att fastställa arvodet till visst belopp för varje

veckotimme. Tillägget ändras alltså automatiskt efter tjänstgöringens omfattning.

Indelning av tjänsterna i lönegrupper behöver sålunda ej ifrågakomma.

Kantorstillägget kommer då att i sin utformning förete stora likheter med

timarvodet till timlärare. Då timlärarnas arvoden numera variera i förhållande

till ändringarna i pristalet, förorda de sakkunniga, att så bör

vara fallet även beträffande kantorstillägget. Både KMU och de sakkunniga

ha tidigare förordat, att kantorstillägget icke skulle vara dyrortsgraderat.

Då kommunala tillägg ej skulle få utgå å tilläggen, och dessa förete stora

2 Ilihang till riksdagens protokoll 1949. 9 sand. 1 and. Nr 39.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

likheter med de timarvoden, som utgå för tjänstgöring utöver full tjänstgöring

som lärare, vilja de sakkunniga numera förorda, att de dyrortsgraderas.

I så fall bli kantorstilläggen helt utformade efter samma grunder

som timarvodena för veckotimme enligt kungörelsen 1947: 680.

Av praktiska skäl föreslå de sakkunniga, att kantorstillägget för veckotimme

bestämmes enligt samma grunder som timarvoden enligt nämnda

kungörelse. Då för både organist och musiklärare 30 veckotimmar anses

motsvara full tjänstgöring, bör som kantorstillägg utgå ett TC-arvode,

d. v. s. Va» av årslönen i den löneklass, som fastställes för tillägget.

Vid bestämmande av den löneklass, enligt vilken timarvodet skall beräknas,

bör hänsyn tagas till den utbildning, som kräves för vinnande av

behörighet till tjänsten och till de förhållanden, under vilka de kyrkomusikaliska

arbetsuppgifterna skola utföras. Efter olika överväganden ha de

sakkunniga funnit sig böra förorda timarvode för veckotimme enligt TC 20.

Härvid förutsättes, att kantorstilläggets storlek blir oberoende av om befattningshavaren

avlagt folkskollärarexamen eller småskollärarexainen.

Beloppen för det föreslagna kantorstillägget, inberäknat 12 % förhöjning,

framgå av följande uppställning.

Ortsgrupp

vecko-

1

2

3

4

5

timmar

kronor

1

255

267

280

292

304

2

510

534

560

584

608

3

765

801

840

876

912

4

1 020

1 068

1 120

1 168

1 216

5

1 275

1 335

1 400

1 460

1 520

6

1 530

1 602

1 680

1 752

1 824

7

1 785

1 869

1 960

2 044

2 128

8

2 040

2 136

2 240

2 336

2 432

9

2 295

2 403

2 520

2 628

2 736

10

2 550

2 670

2 800

2 920

3 040

11

2 805

2 937

3 080

3 212

3 344

12

3 060

3 204

3 360

3 504

3 648

13

3 315

3 471

3 640

3 796

3 952

Orgelspelare.

Lärarlönesakkunniga föreslå, att till orgelspelare skola utgå arvoden efter

samma grunder som till kantorer. Det framhålles, att arvodena till orgelspelarna

dock böra vara avsevärt lägre. Vidare böra de enligt de sakkunnigas

mening differentieras så till vida, att den, som avlagt organist- och

kantorsexamen, erhåller ett högre arvode. De sakkunniga föreslå arvode

TC 16 för dem, som lägst avlagt organist- och kantorsexamen, och TC 10

för övriga.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

19

Arvodet för en veckotimme enligt dessa grunder, inklusive 12 % förhöj

ning, framgår av följande uppställning.

Ortsgrupp

Timarvode

1

2

3

4

5

kronor för veckotimme

TC 10

166

173

181

189

197

TC 16

215

225

236

246

256

1

Remissutlåtandena. De sakkunnigas förslag till löneställning för kyrkomusikerna

ha föranlett uttalanden i de flesta remissutlåtandena. Dessa uttalanden

ha uppvisat rätt stora divergenser. Ungefär hälften av remissmyndigheterna

ha emellertid godtagit förslagen utan någon erinran. Statens

lönenämnd har godtagit de sakkunnigas förslag med två smärre undantag,

avseende dels viss jämkning av den mellanliggande lönegraden för extra

organister och biträdande organister dels fastställande av minimibelopp i

fråga om kantorstillägg.

Lönenämnden förordar nämligen, att ersättningen för de grupper av kantorer,

som ha en tjänstgöring av blott 1 eller 2 timmar per vecka, höjes,

och föreslår härutinnan, att densamma fastställes till det belopp, som avses

skola utgå vid en tjänstgöringsskyldighet av 3 veckotimmar. I övrigt finner

lönenämnden icke anledning till erinran mot förslaget i vad avser kantorernas

löneställning.

Kammarkollegium har uttalat, att vad de sakkunniga föreslagit beträffande

löneställningen icke givit kollegiet anledning till annan erinran än

att kollegiet ifrågasatte, huruvida icke för det fall, att med stöd av Kungl.

Maj :ts medgivande (24 § 4 mom. i stadgeförslaget) anställts organist med

lägre kompetens än den eljest föreskrivna, en lägre lönegradsplacering för

sådan organist vore motiverad i överensstämmelse med vad de sakkunniga

för liknande fall förordat beträffande extra ordinarie och extra biträdande

kyrkomusiker.

Statskontoret, som icke haft något att erinra mot storleken av de föreslagna

kantorstilläggen och arvodena till orgelspelare, har icke kunnat tillstyrka

högre lönegrad än Ca 23 såsom normallönegrad för organister. I

överensstämmelse härmed har ämbetsverket förordat lönegrad Ca 25 för

domkyrkoorganisterna. Å andra sidan har Musikaliska akademiens stgrelse

såsom sin mening uttalat, att lönesättningen för organist, ordinarie såväl

som extra ordinarie, bör bliva åtminstone lönegrad Ca 26. Slutligen har

Sveriges allmänna organist- och kantorsförening förklarat sig vidhålla

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

tidigare framförda krav om organisternas placering i lönegraderna Ca 27

och Ce 27 och om kantorstillägg till belopp, som ungefär motsvarade TC 23.

Föredraganden. Föredraganden har föreslagit vissa jämkningar i lärarlönesakkunnigas

förslag och i frågan uttalat följande.

»Lärarlönesakkunnigas förslag i fråga om löneställningen för kyrkomusikerna

ha godtagits utan någon erinran eller med oväsentliga ändringsyrkanden

av ett flertal remissmyndigheter, som statens lönenämnd, kammarkollegium,

skolöverstyrelsen och tre domkapitel (av de fem, till vilka

betänkandet varit remitterat). Även jag har funnit förslagen i det hela väl

avvägda och tillfredsställande motiverade. Jag tillstyrker därför att löneställningen

fastställes i enlighet med de sakkunnigas förslag, dock med

följande jämkningar. Den av kammarkollegium föreslagna placeringen i

lägre lönegrad av organist, som tillsatts efter Kungl. Maj :ts medgivande,

oaktat han ej har full kompetens, synes böra genomföras. Detsamma gäller

den av lönenämnden föreslagna jämkningen av lönegraderna för extra

organist och extra biträdande kyrkomusiker till Cg 21, 19 och 16 i stället

för Cg 21, 20 och 16. Den minimiregel i fråga om kantorstilläggens belopp,

som lönenämnden föreslagit, synes komma att erhålla mycket ringa betydelse.

Då förslaget emellertid torde ha ett visst berättigande, kan jag tillstyrka

dess genomförande. Härutöver får jag föreslå, att löneställningen

för innehavare av extra ordinarie biträdande kyrkomusikertjänst, för vars

innehav kräves minst en av de tre högre musikexamina, placeras i lönegraden

Ce 21 i stället för i den av de sakkunniga föreslagna lönegraden

Ce 22. Mitt förslag förariledes av att förenämnda extra ordinarie tjänsteman

lämpligen ej bör placeras högre än en extra organist, som avlagt samtliga

högre examina (Cg 21). Slutligen vill jag uttala, att jag icke kan förorda

någon undantagsställning för domkyrkoorganisten i Lund. Därest en reglering

nu skall ske bör den enligt min mening göras generell.»

Motionerna. I motionerna I: 315 och II: 402 hemställes att kantorstilläggen

fastställas utgå enligt kyrkomusikerutredningens förslag, vilket innebar

följande.

Lönegrupp 1 2 3 4 5

Antal veckotimmar .......... 7 8—9 10—11 12—13 14—15

Kronor för år .............. 1 416 1 686 1 956 2 226 2 496

Å kantorstilläggen skulle enligt EMU utgå rörligt tillägg och i konsekvens

härmed även kristillägg, vilka tillägg för närvarande utgå med tillhopa

39,4 %.

Motionärerna anföra härom.

Vi kunna ej finna något bärande skäl att låta kantorstilläggen variera i

storlek efter dyrortsgrupperingen. Då enligt vårt förmenande föga bärkraf
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

21

tig motivering kan framföras till förmån för dyrortsgraderade löner i allmänhet,

så synes oss sådan motivering sakna all grund, när det gäller tillägg

av nu ifrågavarande slag. Vi vilja i stället föreslå, att de av KMU angivna

kantorstilläggen — inklusive å desamma utgående tillägg — bestämmas

skola utgå, dock omräknade så att viss del därav blir grundlön och viss

del därav 12 procents förhöjning å grundlönen.

IV. Övergångsförhållanden.

Lärarlönesakkunniga ha icke framlagt utformade förslag till övergångsbestämmelser

till kyrkomusikerstadgan. Som skäl härför ha de sakkunniga

anfört, att frågan om villkoren för nuvarande kyrkomusikers övergång på

de nya tjänsterna utan ledigförklarande sammanhänger med utformningen

av det blivande avlöningsreglementet för kyrkomusiker, övergångsbestämmelserna

till kyrkomusikerstadgan böra därför utarbetas samtidigt med

motsvarande övergångsbestämmelser till avlöningsreglementet.

Utan att taga någon ställning till frågan, vilka övergångsbestämmelser

som böra meddelas att gälla vid den nya organisationens ikraftträdande,

har föredraganden uttalat, att han delar lärarlönesakkunnigas allmänna

uppfattning om lämpligheten av att genom rätt vittgående övergångsanordningar

påskynda en allmän övergång till det nya systemet. Bland de övergångsanordningar,

som kunna förväntas bliva av särskild vikt på förevarande

område, intaga dispenserna från uppställda krav på examina en

framträdande plats. Möjligheterna att vid övergången giva dispens i större

omfattning än eljest böra enligt föredragandens mening noggrant undersökas,

varvid fördelen av en sådan anordning också bör vägas mot riskerna

för en standardsänkning.

V. Upphävande av vakanssättningen i vissa fall.

Till lagen den 27 juni 1947 (nr 275) om kyrkomusiker finnes fogad bland

annat en bestämmelse av innebörd, att, intill dess kyrkomusiker enligt

denna lag blivit för församling anställd, skola — med visst undantag — de

hittills gällande bestämmelserna om klockar-, organist- och kyrkosångarBefattningar

alltjämt lända till efterrättelse beträffande nuvarande i församlingen

inrättade sådana befattningar; dock att dylik äldre befattning

icke må tillsättas med ny innehavare annorledes än genom förordnande

tills vidare.

Vid kyrkomusikerlagens antagande förutsattes -—- enligt propositionen

nr 2,33 till 1947 års riksdag — att slutgiltiga,förslag beträffande den nya

kyrkoinusikerorganisationen skulle föreläggas 194,3 års riksdag. Sedan så ej

skett, ha i skilda sammanhang och vid upprepade tillfällen påpekats de

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Första lagutskottets utlåtande nr 39.

svårigheter, som genom den föreskrivna vakanssättningen uppstått såväl

för församlingar och skoldistrikt som för de enskilda kyrkomusikerna.

Lårarlönesakkunniga ha i sitt betänkande framlagt förslag till en omedelbar

uppmjukning av föreskriften om vakanssättning. De ha i detta hänseende

anfört och föreslagit följande.

Lårarlönesakkunniga hysa den uppfattningen, att den undantagslösa vakanssättningen

icke längre bör upprätthållas, då nu kan förutses, att den

nya organisationens genomförande ej heller kommer att ske under innevarande

år. De sakkunniga föreslå, att en föreskrift om vakanssättning

alltfort blir huvudregel, men att för församlingar och skoldistrikt skapas

en möjlighet att efter särskild prövning få medgivande att återbesätta kyrkomusikertjänst

med ordinarie innehavare. Såsom generellt villkor för dylikt

återbesättande måste stadgas, att vid anställandet av ordinarie befattningshavare

denne skall förklaras skyldig att underkasta sig de ändringar med

avseende å t. ex. tjänståliggandenas art och omfattning samt avlöningsförmånernas

storlek, som må komma att ske vid den nya organisationens

genomförande.

Därest Kungl. Maj :t och riksdagen före eller i samband med en dylik uppmjukning

av föreskriften om vakanssättning fatta principbeslut i fråga

om den framtida organisationens utformande, torde därmed skapas möjlighet

för domkapitlen att i de allra flesta fall avgöra, vilken tjänstetyp

som vid organisationens genomförande kan förutsättas bliva fastställd i

viss församling. I dylika fall synas domkapitlen efter hörande av kyrkorådet

och, beträffande förenad tjänst, även statens folkskolinspektör och

vederbörande skolstyrelse, böra äga rätt att giva tillstånd till återbesättande

med ordinarie innehavare. I övriga fall bör tillståndsfrågan av domkapitlet

underställas Kungl. Maj :ts prövning.

Föredraganden tillstyrker, att Kungl. Maj :t inhämtar bemyndigande att

utfärda bestämmelse om undantag i vissa fall från föreskriften om vakanssättning.

Därest riksdagen godtager de nu framlagda grunderna för kyrkomusikerorganisationen,

torde enligt föredraganden på sätt lärarlönesakkunniga

föreslagit dispens från vakanssättningsföreskriften i regel få meddelas

av vederbörande domkapitel och frågan endast undantagsvis behöva underställas

Kungl. Maj :ts prövning.

I motionen II: 131 har på anförda skäl hemställts, »att riksdagen måtte

besluta, att Kungl. Maj:t må i särskilda fall och efter gjord ansökan bevilja

dispens från bestämmelsen, att klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningar

icke må annorledes än genom förordnande tills vidare tillsättas med

ny innehavare».

VI. Utskottet.

En allmän reform av kyrkomusikernas anställnings- och avlöningsförhållanden

har under närmare ett halvt sekel varit aktuell. Ansvaret för upp
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

rätthållande av den kyrkomusikaliska verksamheten har hittdls vilat helt

å församlingarna. Detta har inneburit att det ekonomiska underlaget för

verksamheten varit synnerligen skiftande, liksom även att kyrkomusikernas

tjänstgörings-, löne- och pensionsvillkor kunnat variera i betydande omfattning.

Genom den 1947 beslutade och utfärdade lagen om kyrkomusiker

skapades grundvalen för en nyreglering på detta område. De i forevarande

proposition framlagda förslagen till grunder för kyrkomusikerorgamsationen

samt till principer för en lönereglering utgöra ett nytt led i förverkligandet

av reformen.

De organisatoriska problem, som den nya kyrkomusikerorganisationen

inrymmer, sammanhänga i väsentlig mån med att långt ifrån alla kyrkomusikerbefattningar

kunna bliva självständiga heltidstjänster. Detta ligger

i viss mån i sakens natur, eftersom de kyrkomusikaliska uppgifterna i

mindre församlingar vanligen ej äro av den omfattning, att de giva full

sysselsättning åt en särskild befattningshavare. Härav härrörande olägenheter

kunna i vissa fall neutraliseras genom att de kyrkomusikaliska åliggandena

i flera församlingar förenas till en tjänst. Möjligheterna till en dylik

sammanslagning äro dock, bl. a. av kommunikationsskäl, begränsade. \ idai e

står den möjligheten öppen att förena de kyrkomusikaliska uppgifterna med

andra tjänsteåligganden. Båda dessa vägar ha prövats vid frågans lösning.

Uppenbart är att nu berörda förhållanden vållat de allvarligaste svårigheterna

vid utformningen av den nya organisationen, svårigheter, som visat

sig bl. a. vid bestämmande av tjänstetyper samt vid fastställande av tjänsteåliggandenas

sakliga och kvantitativa omfattning.

Vad beträffar distriktsindelningen föreslås i propositionen som huvudregel

att varje församling skall bilda ett kyrkomusikerdistrikt. Kungl. Maj :t

skall emellertid kunna föreskriva annan indelning. Utskottet anser principiellt

riktigt, att de territoriella församlingarna utgöra grundenheterna i

organisationen. Möjligheterna att bilda distrikt på annat sätt, särskilt genom

att förena flera församlingar till ett distrikt, böra emellertid tillvaratagas,

så snart praktiska skäl tala för en sådan lösning. Särskilt i de landsdelai,

där församlingarna äro små, torde dessa möjligheter visa sig värdefulla.

Utskottet förutsätter sålunda att tillämpningen av dessa särbestämmelser

icke får en restriktiv prägel. Det torde ofta visa sig lämpligt att vid distriktsindelningen

taga hänsyn till redan förefintliga kyrkliga samfälligheter.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla betydelsen av att församlingarnas

egen mening beaktas, så att sammanslagningar och uppdelningar icke

beslutas mot de berörda församlingarnas vilja utan tungt vägande skäl.

Kyrkomusikerutredningen hade i sitt förslag förutsatt, att samtliga distriktsindelningsfrågor

skulle underställas Kungl. Maj :t. Enligt propositionens

förslag blir det emellertid endast de mera svårbedömda fallen som gå

till Kungl. Maj :t, under det att domkapitlen få avgörandet i normalfallen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

I motionerna 1:316 och 11:401 har nu väckts fråga om överförande av

beslutanderätt rörande distriktsindelningen i alla fall från Kungl. Maj :t till

domkapitlen. Den i propositionen förordade kompetensfördelningen synes

utskottet väl avvägd, varför utskottet med avstyrkande av nämnda motioner

i denna del finner sig kunna tillstyrka propositionens förslag.

På frågan vilken offentligrättslig ställning kyrkomusikerdistriktet skall

erhålla är utskottet icke nu berett att ingå. Emellertid måste detta spörsmål

uppenbarligen lösas, innan kyrkomusiker stadgan utfärdas.

Utformningen av tjänstetgperna är ett grundläggande element i förslaget.

De två huvudtyper av tjänster, som förutsättas komma till användning,

skola enligt förslaget benämnas organisttjänst och kantorstjänst. Organisttjänsten

skall vara en självständig tjänst, medan kantorstjänsten städse

skall innebära en förening av kyrkomusikalisk tjänst och folk- eller sinåskollärartjänst.

Organisttjänst skall i allmänhet endast förekomma i distrikt med högre

invånarantal än 5 000 såvitt angår stad och 7 000 såvitt gäller annat distrikt.

I distrikt med lägre invånarantal avses kantorstjänst regelmässigt skola inrättas.

Anledningen härtill är den, att göromålen i de mindre distrikten

som regel ej kunna antagas få sådan omfattning, att de kunna motivera

självständiga tjänster. Detta kommer för övrigt till siffermässigt uttryck i

den till distriktens invånarantal knutna timberäkningen i 23 § av stadgeförslaget,

till vilken utskottet återkommer i det följande. I motionerna 1: 315

och II: 402 föreslås att invånarantalet ej skall läggas till grund för val av

tjänstetyp; i motionerna 1:316 och 11:401 ifrågasättes en sänkning av

invånarantalet till 3 000 respektive 4 000.

Utskottet delar den i motionerna uttalade uppfattningen, alt invånarantalet

ej alltid kan giva någon fullt rättvisande bild av den kyrkomusikaliska

verksamheten i en församling. För att möjliggöra en någorlunda

objektiv bedömning av omfattningen av de kyrkomusikaliska uppgifterna

— och därmed ett bedömande av vilken tjänstetyp som kan vara lämplig

för distriktet — synes det emellertid utskottet ofrånkomligt att lägga invånarantalet

till grund för beräkningarna i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som föreslås i propositionen. Om invånarantalet slopas som bedömningsgrund,

skulle man helt sakna allmänna hållpunkter. Någon generell

sänkning av det för inrättande av organisttjänst erforderliga invånarantalet

förefaller ej tillrådlig med hänsyn till att man då skulle få till stånd

självständiga tjänster med mindre än halv tjänstgöring. På anförda skäl

anser sig utskottet ej kunna tillstyrka sistnämnda båda yrkanden i motionerna.

På en punkt vill utskottet emellertid förorda en ändring i propositionens

förslag. Den skillnad, som där gjorts mellan stads- och landsdistrikt, torde

bygga på den uppfattningen att den kyrkomusikaliska verksamheten regel
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

mässigt är livligare i städerna än i andra tätorter och på landsbygden. Enligt

utskottets mening lärer emellertid musiklivet i åtskilliga tätorter och i

många fall även på landsbygden vara fullt jämförbart med musiklivet i

städerna. Utskottet vill därför förorda att skillnaden mellan land och stad

slopas och att sålunda gränsen för inrättande av organisttjänst generellt

fastställes till ett invånarantal av 5 000.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka betydelsen av att denna

gräns icke tillämpas alltför schablonmässigt. Dispens för inrättande av

organisttjänst bör sålunda kunna givas för distrikt, som ej uppnå det erforderliga

invånarantalet, under förutsättning att den kyrkomusikaliska

verksamheten i distriktet är av betydande omfattning och kompetent befattningshavare

finnes att tillgå. I många mindre städer torde, oaktat invånarantalet

ej uppgår till 5 000, finnas nödiga förutsättningar för självständiga

tjänster. Utskottet är angeläget betona, att reformen icke får leda

till en sänkning av musiklivets standard på mindre orter och på landsbygden

utan att de slutliga bestämmelserna utformas på sådant sätt att lokala förhållanden

kunna beaktas. Även en viss smidighet i tillämpningen måste

anses önskvärd.

I motionerna I: 315 och II: 402 har hemställts, att kantors kyrkomusikaliska

uppgifter skola få förenas med annan statlig eller kommunal tjänst

än lärares samt att bestämmelserna om orgelspelare skola utgå ur förslaget.

Det i propositionen framlagda förslaget rörande kantor stjänst bygger helt

på tanken att denna tjänst skall bestå av en förening av kyrkomusikalisk

tjänst och lärartjänst. Såväl bestämmelserna om behörighetsvillkor, tillsättning

och huvudmannaskap som den föreslagna löneställningen grundas på

förutsättningen av en dylik förening. Det må även framhållas att för närvarande

omkring % av samtliga kyrkomusiker tillika äro folkskollärare.

Kantorstjänsten torde sålunda bliva den vanligaste tjänstetypen. Utskottet

kan under dessa omständigheter ej finna det välbetänkt att klyva denna

tjänstetyp i två till sin konstruktion helt skilda befattningar, dels den normala

kantorstjänsten sådan den utformats enligt propositionen, dels en

kantorstjänst med kantors kyrkomusikaliska uppgifter samt andra kommunala

eller statliga tjänsteuppgifter. Då motionärerna föreslagit, att kantorstjänst

skulle kunna förenas även med annan tjänst, torde de ha letts

av en önskan att möjliggöra att man — särskilt på landsbygden — skulle

kunna för ombesörjande av de kyrkomusikaliska uppgifterna tillgodogöra

sig även andra personer, som avlagt organist- och kantorsexamen, än lärare.

I vissa fall kan dylik person på grund av särskilda förutsättningar till och

med vara mera lämpad för uppgiften än läraren. Möjlighet bör med hänsyn

härtill öppnas för anställande av annan person än lärare som kyrkomusiker,

även då skolorganisatoriska skäl ej lägga hinder i vägen för inrättande av

kantorstjänst. Där sådana förhållanden föreligga hör emellertid veder
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

börande få arvodesanställning som orgelspelare. I dylika fall torde orgelspelare

få samma tjänståligganden som kantor. Denna omständighet synes

böra påverka avvägningen av orgelspelares löneställning. Utskottet återkommer

i det följande till denna fråga.

De betänkligheter, motionärerna hysa mot inrättande av orgelspelarbefattningar,

äro i och för sig förtjänta av beaktande, såvitt avser oexaminerade

orgelspelare. Frågan är emellertid vilken utväg som kan tillgripas i

sådana fall, där distriktet påtagligen är för litet för anställande av organist,

samt kantor av skolorganisatoriska skäl ej kan ifrågakomma. I första hand

böra givetvis undersökas möjligheterna till ändrad distriktsindelning, men i

vissa fall torde ej heller på denna väg en lösning erbjuda sig. Såvitt utskottet

kan finna återstår i dylikt fall endast att mot arvode anställa lämplig person

att ombesörja kyrkomusiken i församlingen. Detta är otvivelaktigt en nödfallsutväg

men torde vara det enda framkomliga sättet. Utskottet vill här

understryka, att befattning som orgelspelare ej är att anse som en reguljär

tjänst utan att den endast är en arvodesbefattning, vars fortbestånd enligt

förslaget skall omprövas minst vart femte år.

På nu anförda skäl finner sig utskottet ej kunna tillstyrka motionerna i

förevarande delar.

Vad angår själva benämningen orgelspelare vill utskottet som sin mening

uttala, att ett ur olika synpunkter mer tillfredsställande namn bör åsättas

befattningen, t. ex. orgelmusiker.

I stadgeförslaget föreskrives i 5 § rörande förfarandet vid fastställande

av distriktsindelning och tjänstetgp, att förslag i dessa hänseenden skola av

kyrkorådet, då kantorstjänst föreslås, överlämnas till skolstyrelsen. I vissa

fall torde emellertid flera skolstyrelser finnas inom ett kyrkomusikerdistrikt.

Utskottet finner därför önskvärt att stadgan kompletteras med bestämmelser,

som kunna tjäna till ledning i dylika fall.

Utskottet har på skäl som redan nämnts ej ansett sig kunna biträda det

i motionerna I: 316 och II: 401 väckta förslaget att domkapitlen skulle i alla

fall fastställa distriktsindelningen.

Vad gäller fastställande av tjänstetyp har i motionerna I: 315 och II: 402

yrkats, att Kungl. Maj :t genomgående skulle vara beslutande. Utskottet kan

ej finna några avsevärda olägenheter förenade med den i stadgeförslaget

upptagna ordningen, enligt vilken domkapitlen fastställa tjänstetyp i normalfallen.

Tvärtom torde fastställelseförfarandet ske snabbare och enklare

på detta sätt än om samtliga ärenden skulle underställas Kungl. Maj :t.

Utskottet kan sålunda ej tillstyrka nämnda yrkande i dessa motioner.

Beträffande de rent kyrkomusikaliska tjänsteåliggandena kan utskottet

ansluta sig till det i propositionen framlagda förslaget med vissa uppmjukningar

och ändringar.

I motionerna I: 315 och II: 402 har hemställts om slopande av stadgans

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

bestämmelser om fixerande av vissa veckodagar, till vilka sådana kyrkliga

förrättningar som dop, vigsel och jordfästning företrädesvis skulle förläggas.

Utskottet anser i likhet med motionärerna, att det ur församlingsbornas

synpunkt ofta torde visa sig mindre lämpligt att på sådant sätt

sammanföra skilda kyrkliga förrättningar till bestämda dagar. Förläggning

av förrättningarna till lämpliga tider torde kunna uppnås genom frivilliga

överenskommelser. Utskottet föreslår alltså, med tillstyrkande av dessa motioner

i denna debatt förevarande bestämmelser ej upptagas i kyrkomusikerstadgan.

— Enligt stadgeförslaget må kantor icke åläggas att årligen biträda

vid mera än sex tillfälligtvis ifrågakommande allmänna gudstjänster eller

jämförliga andaktsstunder. Utskottet vill ifrågasätta, om icke antalet gudstjänster

här är beräknat något i underkant.

För organisterna föreslås viss tjänstgöring utöver den direkt kyrkomusikaliska,

nämligen fyllnadstjänstgöring och fri musikundervisning. Båda dessa

tjänstgöringsformer skola ha betydelse för möjligheten att inrätta ordinarie

och extra ordinarie tjänster. Vid remissbehandlingen har från vissa håll

riktats kritik mot att den fria musikundervisningen skulle tagas i beräkning

vid inrättande av pensionsgrundande tjänster. Utskottet medger att denna

fråga kan vara tveksam. Då utskottet ansett sig kunna biträda propositionen,

har anledningen närmast varit den, att införande av dylik undervisning

synes starkt sakligt motiverad som ett led i höjande av musiklivet över

huvud. Under dessa omständigheter bör heller icke hinder möta för att den

fria undervisningen jämställes med övriga tjänsteåligganden.

Enligt kyrkomusikerutredningens förslag skulle även kantor åläggas fri

musikundervisning. Propositionen upptager dock intet förslag härom. I motionerna

1:315 och 11:402 samt 1:316 och 11:401 hemställes, att kyrkomusikerutredningens

förslag i denna del genomföres. Utskottet anser i likhet

med föredragande statsrådet, att sådan undervisningsskyldighet för kantor,

som ju vid sidan av sina kyrkomu sikali ska uppgifter skall sköta sin lärartjänst,

skulle kunna bliva alltför betungande. Av detta skäl kan utskottet

i förevarande del ej tillstyrka motionerna. Utskottet förutsätter emellertid,

att frågan skall kunna tagas upp till omprövning, sedan praktiska erfarenheter

vunnits av den nya organisationen.

Utskottet vill något beröra de för timberäkningen grundläggande bestämmelserna

i 23 § av förslaget till stadga. På de skäl som förut angivits i annat

sammanhang finner utskottet ofrånkomligt att till grund för beräkning av

veckotimtalet lägga folkmängden i kvrkomusikerdistriktet. Emellertid lärer

vara uppenbart att ett strikt tillämpande av de i paragrafen angivna reglerna

i åtskilliga fall skulle leda till obilliga resultat. Bestämmelserna torde knappast

kunna vara lämpligt avvägda för alla fall t. ex. för förhållandena i

storstadsförsamlingarna. Den möjlighet, som i 4 mom. av nämnda paragraf

givits domkapitel, att med en enhet höja eller sänka timtalet, synes icke

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

vara tillräcklig för att utesluta oformligheter. Det bör därför öppnas möjlighet

för Kungl. Maj :t att, där särskilda skäl så påkalla, fastställa timtalet

inom en avsevärt vidare ram.

Vad angår stadgeförslagets bestämmelser om timberäkning vill utskottet

vidare uttala, att en definition av begreppet full tjänstgöring synes böra

innefatta även fyllnadstjänstgöring, såvitt avser inrättande av ordinarie

organisttjänst. Detta torde böra komma till uttryck i stadgan tydligare än

som skett i lärarlönesakkunnigas förslag.

Utskottet har i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts

förslag såvitt avser huvudgrunderna för kyrkomusikerorganisationen.

I fråga om de föreslagna grunderna för kyrkomusikernas löneställning

vill utskottet erinra om att, såsom framgår av den lämnade redogörelsen,

den av 1948 års riksdag beslutade löneställningen för musiklärare tagits till

utgångspunkt vid bestämmande av lönegrader för organister. Därvid ha

bl. a. de högre kompetenskrav, som uppställts för innehavare av organisttjänst,

medverkat till att organisterna ansetts böra beredas en något högre

placering än musiklärarna. Utskottet biträder denna uppfattning och anser

den löneställning som föreslagits för organisterna väl avvägd. Utskottet har

ej heller funnit anledning till erinran mot den för biträdande kyrkomusiker

föreslagna löneställningen. Vad beträffar kantorstilläggen föreslås i propositionen

att dessa utformas efter samma grunder som timarvoden för lärare

vid civila och militära skolor. Utskottet anser sig böra godtaga en dylik

konstruktion av tilläggen, vilken innebär, att dessa dyrortsgraderas. Därmed

har för kantorstilläggen tillämpats de principer, som gälla för avlöning

till statstjänstemän i allmänhet. Utskottet får sålunda avstyrka bifall till de

i motionerna I: 315 och II: 402, såvitt nu är i fråga, framställda yrkandena.

De för orgelspelare föreslagna arvodena äro differentiex-ade såtillvida som

den som avlagt de för kantor stjänst föreskrivna examina — organist- och

kantor sexamen — erhåller arvode enligt TC 16, medan övriga orgelspelare

få arvode enligt TC 10. Som utskottet förut framhållit torde orgelspelare

med organist- och kantorsexamen som regel få samma tjänståligganden som

kantor. Utskottet vill ifrågasätta, huruvida icke denna likställighet i fråga

om kompetenskrav och tjänstuppgifter bör föranleda en jämkning uppåt —

förslagsvis till TC 18 — av här åsyftade orgelspelai-es löneställning. Beträffande

arvode till oexaminerade orgelspelare kan utskottet godtaga propositionens

förslag.

Utskottet vill understryka att det synes önskvärt att de övergångsanordningar,

som kunna komma att vidtagas, utformas med beaktande av rådande

förhållanden. Särskild hänsyn bör givetvis tagas till sådana kyrkomusiker,

som redan äro fast anställda i församlingarna.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

29

Med instämmande i vad som anförts i propositionen samt i motionen

II: 131 anser utskottet det vara angeläget att de svårigheter, som vållats av den

förutnämnda vakanssåttningsbeståmmelsen, undanröjas. Utskottet godtager

därför i sak förslaget om att Kungl. Maj :t skall äga utfärda bestämmelser

om undantag i vissa fall från vakanssättningsföreskriften i huvudsaklig

överensstämmelse med lärarlönesakkunnigas förslag i ämnet. I propositionen

har begärts ett bemyndigande för Kungl. Maj :t att utan hinder av

övergångsbestämmelserna till lagen om kyrkomusiker utfärda undantagsbestämmelser

i enlighet härmed. Utskottet finner emellertid icke riktigt, att

riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att åsidosätta vissa i lag stadgade regler,

utan vill för sin del förorda, att de ifrågavarande övergångsbestämmelserna

till kyrkomusikerlagen ändras på sådant sätt, att Kungl. Maj :t får möjlighet

utfärda de särskilda bestämmelser, som kunna erfordras för dispensering

från det nu gällande tillsättningsförbudet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen — i anledning av motionen II: 131 och med

förklaring, att riksdagen funnit det genom förevarande proposition

begärda bemyndigandet föranleda ändring i lagen den

27 juni 1947 (nr 275) om kyrkomusiker — måtte för sin del

antaga följande förslag till

Lag

angående ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 27 juni 1947

(nr 275) om kyrkomusiker.

Härigenom förordnas, att andra stycket 1. i övergångsbestämmelserna till

lagen den 27 juni 1947 (nr 275) om kyrkomusiker skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lag:)

Härvid skall iakttagas:

1. Intill dess kyrkomusiker enligt

denna lag blivit för församling anställd,

skola — med undantag av

förenämnda lag den 14 oktober 1898

—- de hittills gällande bestämmelserna

om klockar-, organist- och

kyrkosångarbefattningar alltjämt

lända till efterrättelse beträffande

nuvarande i församlingen inrättade

sådana befattningar; dock att dylik

(Utskottets förslag:)

Härvid skall iakttagas:

1. Intill dess kyrkomusiker enligt

denna lag blivit för församling anställd,

skola -— med undantag av

förenämnda lag den 14 oktober 1898

— de hittills gällande bestämmelserna

om klockar-, organist- och

kyrkosångarbefattningar alltjämt

lända till efterrättelse beträffande

nuvarande i församlingen inrättade

sådana befattningar; dock att dylik

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

äldre befattning icke må annorledes äldre befattning icke må annorledes

än genom förordnande tills vidare än genom förordnande tills vidare

tillsättas med nu innehavare. tillsättas med ny innehavare, såvida

annat ej följer av bestämmelser utfärdade

av Konungen.

B. att riksdagen måtte godkänna nya grunder för kyrkomusikerorganisationen

samt för kyrkomusikernas avlöningsoch

anställningsförhållanden i enlighet med vad utskottet

ovan förordat; samt

C. att motionerna I: 315 och 316 samt II: 401 och 402 måtte

anses besvarade genom vad utskottet under B. hemställt.

Stockholm den 17 maj 1949.

På första lagutskottets vägnar:

VERNER HEDLUND.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Krugel, Olofsson*, Löthner*, Georg Pettersson,

Göransson och Fritiof Karlsson;

från andra kammaren: herrar Hedlund i Östersund, Werner*, Johnsson i Stockholm,

Landgren, Pettersson i Ersbacken, fröken Öberg, herrar Wirtén och östlund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Werner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:327 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående nya grunder för kyrkomusikerorganisationen m. nu, dels ock i ämnet väckta motione a1 i texten