Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrade bestämmelser om underhållsbidrag till frånskild make. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 60 i första kammaren av fröken Andersson och herr Löthner samt nr 76 i andra kammaren av fru Ewerlöf och herr Fagerholm.

1949-02-22 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1949:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrade bestämmelser om underhållsbidrag till frånskild make. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 60 i första kammaren av fröken Andersson och herr Löthner samt nr 76 i andra kammaren av fru Ewerlöf och herr Fagerholm.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

I

Nr 7.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrade bestämmelser

om underhållsbidrag till frånskild make.

Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 60 i första kammaren av fröken

Andersson och herr Löthner samt nr 76 i andra kammaren av fru

Ewerlöf och herr Fagerholm. I motionerna, vilka äro likalydande, uttalas

såsom önskvärt, att efter närmare utredning förslag framlägges om ändringar

ill kap. 26 och 28 §§ giftermålsbalken, vilka ändringar skulle gå

ut på att skapa möjligheter för underhållsberättigad frånskild make att,

när väsentligen ändrade förhållanden inträtt, få till stånd höjning av tidir

gare, genom domstols beslut eller avtal bestämt underhållsbidrag. Tillika

understrykes önskvärdheten av att utredning med det snaraste kommer

till stånd. Motionerna utmynna i hemställan, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag till lagändring i

motionernas syfte.

Beträffande motiveringen till motionärernas hemställan får utskottet hänvisa

till motionerna.

Gällande bestämmelser.

Den underhållsskyldighet som enligt gällande rätt åvilar sammanlevande

makar mot varandra skall i regel fortbestå, även om sammanlevnaden genom

hemskillnad bringas att upphöra. Dock gäller enligt 11 kap. 25 §

giftermålsbalken att, om ena maken huvudsakligen bär skulden till hemskillnaden,

den andre ej må förpliktas giva underhållsbidrag, med mindre

synnerliga skäl därtill äro. Även efter vunnen äktenskapsskillnad kan

underhållsskyldighet föreligga. Härom stadgas ill - kap. 26 § giftermålsbalken

att, om efter skillnaden den ena maken finnes bliva i behov av

bidrag till sitt tillbörliga underhåll, rätten äger ålägga andra maken utgöra

sådant bidrag, efter vad med avseende å hans förmåga samt övriga omständigheter

prövas skäligt. Underhållsbidrag får likväl icke tillerkännas make

som huvudsakligen bär skulden till skillnaden. Underhållsskyldigheten kan

fullgöras genom utgivande av visst belopp en gång för alla. Det vanliga

är dock att understödet utgår i form av periodiskt bidrag.

Yrkande om underhållsbidrag prövas av rätten i hemskillnads- eller äktenskapsskillnadsmålet.

Enligt It kap. 26 § giftermålsbalken skall anspråk på

underhållsbidrag, såvida fråga ej är allenast om jämkning av avtal som

1 —Bihang till riksdagens protokoll !) sand. I avd. Nr 7.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

makarna med hänsyn till skillnaden träffat, vid talans förlust framställas

i skillnadsmålet. Ofta förekommer emellertid att frågan om underhållsskyldighet

ej blir föremål för rättens bedömande. Det står nämligen makarna

fritt att genom avtal själva reglera hithörande förhållanden.

Ett periodiskt underhållsbidrag upphör enligt nyssnämnda lagrum att

utgå, när den berättigade träder i nytt gifte. Underhållsskyldigheten upphör

även vid den förpliktades död. Dock kan frånskild make under vissa

förutsättningar förklaras berättigad till familjepension eller familjelivränta

enligt 1947 års allmänna familjepensionsreglemente och 1947 års familjepensionsreglemente

för arbetare. Underhållsskyldighetens omfattning kan

vidare ändras, förutom genom frivillig överenskommelse, genom särskilt

beslut av rätten.

Enligt 11 kap. 28 § giftermålsbalken äger rätten, utan hinder av vad

genom rättens beslut eller genom avtal blivit bestämt om bidrag till makes

underhåll, på endera makens yrkande annorledes förordna därom, när

väsentligt ändrade förhållanden påkalla det. I denna regel, som äger tilllämpning

på underhåll vid såväl hemskillnad som äktenskapsskillnad, göres

dock den inskränkningen, att underhållsbidrag till frånskild make ej må

utdömas, såframt sådant bidrag icke tidigare skolat utgå, eller höjas utöver

det högsta belopp, till vilket bidraget tidigare varit bestämt. Vidare har

från nämnda regel undantagits det fall att någon förpliktats att till frånskild

makes underhåll utgiva visst belopp en gång för alla.

Har underhållsskyldigheten blivit bestämd genom avtal, kan jämkning

ske även på annan grund. Ill kap. 29 § giftermålsbalken stadgas att, om

avtal som makar med avseende å förestående hemskillnad eller äktenskapsskillnad

träffat om bodelning eller vad därmed äger samband, om skadestånd

eller om bidrag till makes underhåll är uppenbart obilligt för ena

maken, rätten på dennes talan äger jämka avtalet, såframt detta icke slutits

under hemskillnad. Då grunden till att jämkning medgivits är att söka

i den under bestående sammanlevnad förefintliga faran för obehörig påverkan,

har stadgandet självfallet ej heller tillämpning på avtal som slutits

först efter vunnen äktenskapsskillnad. För att klander av ifrågavarande

slag skall kunna upptagas till prövning, måste detsamma väckas senast i

skillnadsmålet, om äktenskapsskillnad sker efter föregången hemskillnad,

men eljest inom ett år från det skillnad i äktenskapet meddelades.

Historik.

Regler om jämkning av underhållsbidrag till make infördes första gången

i svensk rätt genom lagen den 12 november 1915 om äktenskaps ingående

och upplösning. Denna grundar sig på ett hösten 1913 av lagberedningen,

efter överläggningar med danska och norska delegerade, avgivet förslag.

Samtidigt avgåvo danska och norska kommitterade lagförslag i ämnet, vilka

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

3

i de delar, som varit föremål för samarbete, voro nära överensstämmande

med det svenska. Ytterligare samarbete med delegerade från Danmark och

Norge ägde rum, sedan det svenska förslaget behandlats i lagrådet.

Jäinkningsreglerna i ovannämnda lag upptogos i ti kap. 25 och 2(i §§. De

överensstämde med nu gällande regler utom däri, att avtal om underhållsbidrag

icke kunde jämkas på grund av ändrade förhållanden samt att möjligheten

att höja bidrag till frånskild make var än mera inskränkt än nu.

Bidraget kunde sålunda icke höjas utöver förut bestämt belopp, vilket i

praxis tillämpats så, att en genom jämkning åvägabragt sänkning senare

icke kunde återgå, med mindre förbehåll därom gjorts. Vidare saknades

bestämmelse om underhållsbidrag i form av visst belopp en gång för alla.

Til! motivering för lagens regler anförde lagberedningen bland annat:

Visserligen kan domstolen vid underhållsskyldighetens bestämmande

stundom taga med i räkningen omständigheter, vilka antagas komma att

inträffa, och anpassa sitt beslut därefter, men uppenbart är att allt vad

framtiden kan bära i sitt sköte icke kan på denna väg vinna tillbörligt

beaktande. De förordnanden domstolen meddelat måste därför stundom

med tiden komma att te sig synnerligen obilliga, kanske ägnade att äventyra

barnens eller endera makens välfärd. A andra sidan få ej förbises

de stora olägenheter som äro förenade med oftare förekommande rubbningar

av rättens beslut i dessa ämnen; angeläget är även att anledning

till obefogade rättegångar icke gives. Men då förslaget såsom förutsättning

för att nytt beslut skall kunna meddelas stadgar att väsentligen ändrade

förhållanden det påkalla, torde dylika påföljder icke vara att befara.

Den föreslagna bestämmelsen lämnar stort utrymme åt domarens fria

prövning. Vid dennas utövande skola, då fråga är om underhållsbidrag,

bland annat komma i betraktande avsevärd ökning eller minskning i förmögenhet

eller inkomst samt sjukdom eller annan sådan omständighet,

som inverkar på förvärvsförmågan eller föranleder särskilda kostnader.

Härvid gör förslaget en betydelsefull skillnad mellan olika fall; medan

underhåll till barn och till separerad (= hemskild) make kan bliva föremål

för ändring såväl till den berättigades fördel som till hans nackdel och

jämväl påläggas i strid emot en tidigare avslående dom, må enligt uttryckligt

stadgande bidrag till frånskild make ej utdömas, såframt talan därom

förut blivit ogillad, eller höjas utöver förut bestämt belopp. Barnen hava,

oberoende av huruvida äktenskapet består eller ej, anspråk på att få sina

behov tillgodosedda och att därvid i viss utsträckning komma i åtnjutande

av de förbättringar, som inträda i föräldrarnas villkor. En liknande rätt

hava makarna emot varandra, så länge äktenskapet ännu består, och sålunda

även under separationstiden. Men sedan de blivit skilda, gäller icke

detta; frånskild make kan icke skäligen begära att bliva delaktig i eu senare

inträdd förändring till det bättre i sin förra makes ekonomi utan bör åtnöjas

med den rätt emot honom, som betingas av makarnas villkor vid

tiden för skilsmässan, och den ene bör icke vara skyldig alt i form av förhöjd

bidragsplikt vidkännas de motgångar, som efter nämnda tidpunkt

kunna drabba den andre. För att frånskild make må kunna med större

trygghet ordna för sin framtid är det även av betydelse att han vet sig

säkerställd mot ytterligare utgifter för den förra makens räkning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

Reglerna i 6 kap. 25 och 26 §''§ lagen om äktenskaps ingående och upplösning

överfördes, såvitt här är i fråga, oförändrade till nya giftermålsbalken.

Emellertid tillädes undantagsbestämmelsen om underhållsbidrag i

form av visst belopp en gång för alla.

Vid 1934 ars riksdag väcktes två likalydande motioner (1:135 och

II: 283), däri motionärerna påkallade utredning om sådan ändring i giftermålsbalken,

att jämkning i avtal om underhållsbidrag till äkta make skulle^

när väsentligen ändrade förhållanden påkallade det, kunna ske i samma

ordning, som gällde för domstols beslut om dylikt underhållsbidrag.

I det utlåtande, hr 20, som utskottet avgav över nämnda motioner!

tillstyrkte utskottet, att den av motionärerna väckta frågan bleve föremål

för eu närmare utredning. Därvid anförde utskottet bland annat:

\ id denna utredning torde även böra tagas under övervägande icke blott

huruvida underhållsbidrag, som bestämts genom avtal, må på grund av

väsentligt ändrade förhållanden jämkas till lägre belopp, utan även huruvida

bidraget -under vissa förutsättningar må kunna höjas utöver det i

avtalet bestämda belopp. Sistnämnda spörsmål fordrar emellertid tillika

en omprövning, huruvida regeln, att underhållsbidrag, som fastställts av

domstol, icke må höjas utöver förilt bestämt belopp, lämpligen bör bibehållas.

Efter hemställan av utskottet anhöll riksdagen i skrivelse den 2 mars

1934, nr 69, att Kungl. Maj:t ville verkställa utredning av frågan i vad

mån avtal om underhållsbidrag till frånskild make borde kunna jämkas,

när väsentligen ändrade förhållanden påkallade det, jämte därmed sammanhängande

spörsmål, ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kunde föranleda.

Genom proposition den 25 januari 1935, nr 41, till 1935 års riksdag framlade

Kungl. Maj:t förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 28 § giftermålsbalken.

Förslaget, som överensstämmer med lagrummets nuvarande

lydelse, innehöll tillika, att den nya bestämmelsen skulle erhålla tillämpning

jämväl i avseende å rättsförhållanden som uppkommit före bestämmelsens

ikraftträdande.

I propositionen anförde föredragande departementschefen, dåvarande

statsrådet Schlyter, bland annat följande:

Ett särskilt spörsmål är huruvida jämkning av avtalat underhållsbidrag

på grund av väsentligt ändrade förhållanden allenast bör få ske i sänkande

riktning eller om jämväl höjning av underhållsbidraget under vissa förutsättningar

bör tillåtas. Denna fråga är tydligen icke begränsad till underhållsbidrag

som bestämts genom avtal. Därest dylikt underhållsbidrag skulle

få jämkas till högre belopp, lärer följdriktigheten kräva att, i olikhet mot

vad för närvarande gäller, även ett av rätten bestämt underhållsbidrag

skulle kunna höjas, när väsentligt ändrade förhållanden så påkalla. Vid

bedömandet av denna fråga torde böra skiljas mellan olika fall.

Består den inträffade förändringen allenast däri, att den ena makens

ekonomi undergått en förbättring, synes den andra maken icke på denna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 7. 5

omständighet kunna grunda något befogat krav på utfående av underhållsbidrag,

i det fall att sådant icke tidigare utgått, eller på höjning av ett redan

bestämt underhållsbidrag. Såsom i lagens motiv framhålles, kan en frånskild

make icke skäligen begära att bliva delaktig i en efter äktenskapsskillnaden

inträdd förändring till det bättre i sin förra makes ekonomi utan

bör åtnöjas med den rätt emot honom, som betingas av makarnas villkor

vid tiden för skillnaden. Att denna princip likväl icke utgör hinder mot att

vid underhållsskyldighetens bestämmande taga hänsyn till sådan framtida

förbättring i den underhållspliktiges ekonomi, som kan förutses såsom normal

följd av hans utbildning och villkor i övrigt, visar den nuvarande lättstillämpningen.

Något annorlunda synes saken ställa sig, om för den ena maken uppståt

ett behov av underhåll som icke förelegat vid tiden för äktenskapsskillnaden,

eller, i det fall att underhållsbidrag redan utgöres, den underhållsberättigade

maken fått ett ökat behov av underhåll. Omständigheterna

kunna i dylika fall understundom vara sådana, att det kunde ifrågasattas,

huruvida icke underhållsbidrag borde utdömas respektive jämkas till högre

belopp. Häremot tala dock starka skäl. Det torde i och för sig vara önskvärt,

att makarnas ekonomiska mellanhavanden vid äktenskapsskillnaden

uppgöras på sådant sätt att makarna få en fast utgångspunkt, efter vilken

de varaktigt kunna inrätta sig för framtiden. I varje fall måste det för den

underhållspliktige maken vara av särskild betydelse att den övre gransen

för hans betalningsskyldighet kan slutgiltigt fastställas i samband med

äktenskapets upplösning. Eljest skulle denna make städse befinna sig i en

otrygg situation, ett förhållande som kunde bliva särskilt besvarande i det

falf att han ämnade ingå nytt äktenskap. Såsom i motiven till gällande

lag framhålles kan det knappast heller anses skäligt, att den ena maken

ålägges skyldighet att i form av förhöjd bidragsplikt vidkannas de motgångar

som efter äktenskapets upplösning kunnat drabba den andra maken.

Övervägande skäl synas alltså tala för att i huvudsak lämna orubbad den

nuvarande regeln att underhållsbidrag till frånskild make ej ma utdömas,

såframt talan därom blivit ogillad, eller höjas utöver förut bestämt belopp.

Emellertid kan det inträffa att, sedan ett underhållsbidrag med hansvn

till ändrade förhållanden blivit genom rättens beslut eller genom överenskommelse

nedsatt, förhållandena på nytt ändra sig, men denna gång i

motsatt riktning. Beträffande sådana fall lära de skäl som förut antorts

emot jämkning till högre belopp knappast äga giltighet. Rättspraxis synes

dock -- enligt vad ett av högsta domstolen under år 1932 avgjort rattsfall

utvisar — intaga den ståndpunkten, att om ett till frånskild make utdömt

underhållsbidrag med anledning av väsentligt ändrade förhållanden blivit

nedsatt, höjning till det ursprungligen bestämda beloppet icke kan ske med

mindre förbehåll därom gjorts. Tydligt är att denna regel kan eda till

otillfredsställande resultat, därest icke beslut om befrielse från underhållsbidrag

eller nedsättning av beloppet göres beroende av den i malet åberopade

grundens fortbestånd. Då man ej synes kunna räkna med att dylikt

förbehåll alltid göres, lärer det vara påkallat att i förevarande fall tiUata

jämkning uppåt, även om förbehåll ej blivit gjort. Har exempelvis eu Iranskild

hustru på grund av mannens sjukdom fått vidkännas nedsättning

av underhållsbidragets belopp, bör hon skäligen kunna fordra återgång til!

det ursprungliga beloppet, därest mannen tillfrisknar och uppnai samma

ekonomiska''bärkraft som före sjukdomen. Jämkning i höjande riktning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

torde sålunda böra tillåtas i de fall där underhållsbidraget tidigare utgått

med högre belopp. Den övre gräns intill vilken dylik jämkning bör få ske

markeras av det högsta belopp till vilket bidraget tidigare varit bestämt.

Även om detta belopp från början varit obilligt och blivit nedsatt i den

ordmng som stadgas i It kap. 29 § giftermålsbalken, synes jämkning böra

tillatas upp till nämnda belopp, såvitt detsamma på grund av de ändrade

forhållandena kommit att framstå såsom skäligt. Några betänkligheter synas

ej heller möta mot jämkning uppåt i den omfattning nu nämnts även

i sådana fall, där den förut skedda nedsättningen tillkommit genom kontrahenternas

frivilliga avtal.

jämkning av underhållsskyldighet torde liksom hittills stort utrymme

ta lainnas åt domarens fria prövning av omständigheterna i det särskilda

..let- Har det underhållsbidrag varom är fråga blivit bestämt genom avtal,

arer bland annat böra uppmärksammas, huruvida bidragets storlek stått i

normalt förhållande till parternas ekonomiska villkor vid tiden för avtalet

eller om möjligen andra särskilda omständigheter kunna ha spelat en väsentlig

roll för bidragets bestämmande. Att exempelvis ett underhållsbidrag,

som ursprungligen varit bestämt till lägre belopp än som motsvarat parternas

ekonomiska ställning, vid prövning av jämkningsfrågan befinnes vara

av normal storlek, lärer icke i och för sig behöva hindra jämkning, såvida

väsentligt ändrade förhållanden inträtt.

Genomförandet av den lagändring som nu ifrågasatts synes lämpligen

bora ske pa det sätt, att den nuvarande bestämmelsen i 11 kap. 28 § giftermalsbalken

vidgas till att omfatta även underhållsbidrag som blivit bestämt

genom avtal. I samband härmed lärer, i överensstämmelse med vad förut

f"0*8: ^ ^.en * lagrummet givna undantagsbestämmelsen rörande underhållsbidrag

till frånskild make böra givas det innehåll, att dylikt underhållsbidrag

ej må utdömas, såframt sådant bidrag icke tidigare skolat utgå,

eller höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare varit bestämt.

På hemställan av utskottet i dess utlåtande nr 18 bifölls propositionen

av riksdagen.

Genom interpellation i andra kammaren under 1948 års riksdag till chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, framställde herr Wiberg

fråga, om departementschefen ansåge skäl föreligga att företaga en

utredning om sådan ändring av 11 kap. 28 § giftermålsbalken, varigenom

frånskild make eller maka tillförsäkrades bättre möjligheter att påkalla

höjning av utgående underhåll än enligt nu gällande lag.

T sitt den 17 april 1948 avgivna, i motionerna åberopade svar anförde departementschefen

bland annat:

Även enligt min mening kan det i vissa situationer synas oriktigt, att den

lndragsberättigade skall vara utesluten från möjligheten att, när väsentligt

ändrade förhållanden inträtt, få en höjning till stånd. Ett särskilt skäl

tor en ändring av lagreglerna på denna punkt, som interpellanten framhållit,

ar att realvärdet av det tidigare bestämda underhållsbidraget kan ha

nedgått. Detta skäl gäller emellertid icke endast underhållsbidrag till frånskild

make utan periodiskt förfallande belopp över huvud taget, t. ex. livräntor.

Naturligtvis kan jag icke i detta sammanhang taga slutlig ställning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 7. 7

till frågan, om en lagändring bör genomföras och hur den bör utformas.

Med hänsyn till spörsmålets betydelse finner jag emellertid i likhet med

herr Wiberg önskvärt att frågan vid lämpligt tillfälle göres till föremål för

närmare utredning. _

Giftermålsbalken har tillkommit efter nordiskt samarbete. Det ar darior

angeläget att ändringar i balken såvitt möjligt företagas gemensamt. Nyligen

ha särskilda delegerade utsetts i de nordiska länderna för att främja

det fortsatta samarbetet på lagstiftningens område. Enligt vad jag inhamtat

ha de delegerade för närvarande sin uppmärksamhet riktad bl. a. på flågan,

om ändringar i ländernas äktenskapslagstiftningar böra vidtagas i syfte att

utjämna vissa förefintliga skiljaktigheter mellan lagstiftningarna. Måhanda

kan det visa sig lämpligt att i samband härmed upptaga frågan om att

möjliggöra höjning av underhållsbidrag till frånskild make.

Lagstiftningen i övriga nordiska länder.

I dansk rätt finnes icke förbud mot höjning av underhållsbidrag, som

av myndighet bestämts i samband med separation eller skilsmässa. Jämkning

kan, i den mån det icke blivit särskilt bestämt att avgörandet skall

vara slutgiltigt, ske på begäran av endera maken, när förhållandena aro

väsentligt ändrade och omständigheterna i övrigt tala därför. Å andra sidan

kan avtal om underhållsbidrag rubbas, endast om avtalet är uppenbart

obilligt.

Norsk rätts regler överensstämma i stort sett med den danska rättens.

Ändring av förut meddelade bestämmelser om underhållsbidrag kan sålunda

utan inskränkning göras, när ändrade förhållanden eller nya upplysningal

göra det rimligt. För jämkning av avtal fordras, att detta är uppenbait

obilligt.

I den år 1929 antagna finska äktenskapslagen har möjligheten till jämkning

av dom eller avtal rörande underhållsbidrag till frånskild make blivit

väsentligen utvidgad. Beträffande rättens beslut angående makes underhållsskyldighet

gäller att jämkning på grund av väsentligen ändrade förhållanden

kan ske ej blott i sänkande utan även i höjande riktning. Vad

åter angår avtal om underhållsbidrag kan sådant på makes yrkande a\

rätten jämkas, såväl om avtalet befinnes uppenbart obilligt som ock när

väsentligen ändrade förhållanden så föranleda. Även bär tillätes jämkning

till högre belopp än det ursprungligen bestämda.

Utskottet.

Den svenska familjerättens regler om underhållsbidrag medgiva i allmänhet,

att bidrag, som tidigare bestämts, må jämkas när väsentligt ändrade

förhållanden påkalla det. Jämkning kan ske till förmån för den underhållsberättigade

likaväl som i motsatt riktning. Beträffande frånskild make

gäller dock, att bidrag ej må höjas utöver det högsta belopp, till vilket det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första lagutskottets utlåtande nr 7.

tidigare varit bestämt. Ej helJer kan frånskild make, som icke tillerkänts

underhållsbidrag i samband med äktenskapsskillnaden, i efterhand bliva

tilldömd sådant.

Undantagsregel för frånskild make har funnits, alltsedan bestämmelser

om jämkning infördes genom den nya äktenskapslagstiftningen 1915. Vid

omprövningen av samma bestämmelser 1935 ansågs det icke tillrådligt att

göra väsentligt avsteg från den ursprungliga ännu strängare undantagsregeln.

En förskjutning i uppfattningen hade emellertid ägt rum under mellantiden.

Medan lagberedningen 1913 ställde sig helt avvisande till tanken

på en jämkning till förmån för den underhållsberättigade maken, uttalade

utskottet i ett av 1934 års riksdag godkänt utlåtande, att en omprövning av

förevarande fråga borde ske. I propositionen till 1935 års riksdag medgavs,

att omständigheterna understundom kunde vara sådana, att det kunde

ifrågasättas huruvida icke underhållsbidrag borde utdömas, respektive jämkas

till högre belopp, när frånskild make efter äktenskapsskillnaden blivit i

behov av underhåll eller fått ökat sådant behov. Chefens för justitiedepartementet

interpellationssvar under fjolårets riksdag vittnar även om att en

förskjutning i uppfattningen på detta område allt fort gjort sig gällande.

Det råder icke tvivel om att ändrade förhållanden icke böra föranleda

nja förpliktelser att utgiva underhållsbidrag i samma utsträckning då det

gäller frånskild make som andra underhållsberättigade. Man har framhållit,

att en förbättrad ekonomisk ställning för ena maken icke bör föranleda

att den andre skall bliva delaktig däri genom större underhållsbidrag. Vidare

har anförts, att make efter äktenskapsskillnad icke genom ökad underhållsplikt

skall behöva vidkännas motgångar som träffa andra maken;

icke minst med tanke på ett framtida nytt äktenskap bör han veta, vilken

betalningsskyldighet han har att räkna med. Men även om de nu gällande

reglerna sålunda i ett stort antal fall överensstämma med skälighet och

billighet, kan det, såsom departementschefen framhållit i interpellationssvaret

vid 1948 års riksdag, i vissa situationer synas oriktigt, att den bidragsberättigade

skall vara utesluten från möjligheten att, när väsentligt

ändrade förhållanden inträtt, få en höjning till stånd.

När underhåll sfrågan avgöres i samband med äktenskapsskillnaden,

måste hänsyn tagas till ett flertal svårbedömda förhållanden. Det är icke

blott makarnas aktuella situation vid tiden för skillnaden som ligger till

grund för avgörandet. Även parternas framtidsutsikter bliva av betydelse.

Salunda plägar hänsyn tagas till förbättring i den underhållspliktiges ekonomi,

som kan förutses såsom en normal följd av hans utbildning och villkor

i övrigt. På motsvarande sätt överväges, i vilken utsträckning den underhållsberättigade

genom eget arbete kan bidraga till sin försörjning. Att

dylika hänsyn tagas är så mycket mer påkallat som makarnas förvärvsförmåga

under tiden efter äktenskapets upplösning kan hava påverkats av

förhållandena under äktenskapet. Har hustrun under ett långvarigt äkten
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

skap ägnat sig uteslutande åt hemmet, äro exempelvis hennes förvärvsmöjligheter

efter skillnaden i regel begränsade. Det kan icke undgås att vid

ställningstagandet i underhållsfrågan risk för felbedömning föreligger.

Stundom visar det sig först efteråt i vad mån makes försörjningsförmåga

rönt inverkan av förhållandena under äktenskapet, Fn jämkning till den

behövande makens förmån kan i dylika fall framstå såsom skälig och torde

i och för sig icke strida mot grundsatsen, att ena maken icke skall genom

ökad underhållsskyldighet behöva vidkännas andra makens motgångar.

Den nuvarande undantagsregeln synes även under andra förhållanden

stundom kunna leda till obilliga resultat. Så kan vara fallet, när en antagen

oförmåga hos den underhållsskyldige att utgiva bidrag icke visar sig

föreligga. Härvid är att märka, att om den underhållsberättigade maken

har vårdnad om makarnas barn, undantagsregeln indirekt kan gå ut över

barnens intressen. Praktiskt sett utgöra underhållsbidragen till maken och

barnen en enhet; bidragen bilda tillsammans den inkomst, av vilken den

reducerade familjen har att leva. Även om bidragen till barnen genom

jämkning kunna bringas upp till skälig nivå, kan sålunda otillräckligt

underhåll till den vårdnadshavande i verkligheten pressa ned barnens

levnadsstandard.

Såsom chefen för justitiedepartementet framhållit i det vid 1948 års

riksdag avgivna interpellationssvaret torde ett särskilt skäl för en ändring

av lagreglerna på förevarande punkt ligga däri, att realvärdet av det tidigare

bestämda underhållsbidraget kan hava nedgått. I interpellationssvaret

framhålles visserligen, att samma förhållande föreligger beträffande periodiskt

förfallande belopp över huvud taget, t. ex. livräntor. Detta bör emellertid

icke hindra, att realvärdeminskningen tillmätes betydelse vid prövningen

av förevarande fråga. Att realvärdet minskats kan redan nu beaktas

vid jämkning av andra familjerättsliga underhållsbidrag. Då det gäller

familjerättsliga underhållsbidrag, föreligga icke samma skäl mot ett

hänsynstagande till förändringar i penningvärdet som vid förmögenhetsrättsligt

grundad betalningsskyldighet.

För utskottet har det icke varit möjligt att slutgiltigt taga ställning till

alla de spörsmål, som hänga samman med förevarande fråga, eller angiva

bestämda riktlinjer för en eventuellt ändrad lagstiftning i ämnet. De ovan

anförda skälen synas i varje fall motivera, att eu förnyad prövning av lagreglerna

på förevarande område äger rum. Chefen för justitiedepartementet

har i interpellationssvaret hänvisat till att giftermålsbalken tillkommit

efter nordiskt samarbete samt att det måhända kunde visa sig lämpligt

alt förevarande fråga upptoges i anslutning till överläggningar genom

de särskilda delegerade från de nordiska länderna, vilka ha till uppgift att

främja fortsatt samarbete i lagstiftningen. Lagreglerna i de övriga nordiska

länderna överensstämma emellertid icke med de svenska utan ha fastmera

i viktiga hänseenden sådan utformning, som motionärerna åsyfta för

2 Ilihang till riksdagens protokoll !) saml. I and. Nr 7.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Första lagutskottets utlåtande nr 7.

den svenska rättens del. Den av motionärerna ifrågasatta lagändringen

skulle salunda medföra att, äktenskapslagstiftningen i de nordiska länderna

bleve mer enhetlig. Frågans vikt synes motivera, att utredning sker inom

den närmaste framtiden.

Med stöd av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner 1: 60

och 11:76, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om

utredning av frågan om ändrade bestämmelser för jämkning

av underhållsbidrag till frånskild make på grund av

väsentligt ändrade förhållanden och därmed sammanhängande

spörsmål samt om framläggande för riksdagen av de

förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 22 februari 1949.

På första lagutskottets vägnar:

OLOV R YL ANDER.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Lodenius, Olofsson*, Lindblom,

fruar Sjöström-Bengtsson, Lindström, herrar Lindgren och Löthner;

från andra kammaren: herrar Rylander, Hedlund i Östersund, Landgren,

Lindahl, Pettersson i Ersbacken, Fagerholm*, fruar Johansson i

Skövde och Gärde Widemar.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Ahlkvist, Lodenius, Lindgren, Landgren, Lindahl och Pettersson

i Ersbacken, vilka ansett, att utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:

Chefen för justitiedepartementet har i sitt vid 1948 års riksdag avgivna

interpellationssvar förklarat, att han funne önskvärt att den förevarande

frågan vid lämpligt tillfälle gjordes till föremål för närmare utredning. Beträffande

formerna för denna utredning har departementschefen hänvisat

till att giftermålsbalken tillkommit efter nordiskt samarbete. Därför vore

angeläget, att ändringar i balken såvitt möjligt företoges gemensamt. Vid

tiden för svarets avgivande hade nyligen särskilda delegerade utsetts i de

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 7. 11

nordiska länderna för att främja det fortsatta samarbetet på lagstiftningens

område. De delegerade hade sin uppmärksamhet riktad bland annat på

frågan, om ändringar i ländernas äktenskapslagstiftning borde vidtagas i

syfte att utjämna vissa förefintliga skiljaktigheter mellan lagstiftningarna.

Måhända kunde det visa sig lämpligt att i samband härmed upptaga frågan

om att möjliggöra höjning av underhållsbidrag till frånskild make.

Av det ovan anförda framgår, att departementschefen och de delegerade

ha sin uppmärksamhet riktad på den genom motionerna väckta frågan.

Med hänsyn härtill anser utskottet skäl ej föreligga att för närvarande begära

utredning i densamma.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, I: 60 och II: 76, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:51 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående utredning av möjligheterna att använda å ofri grund belägna magasin och dylika byggnader såsom k a1 i texten