Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den lb juni 1929

1949-03-31 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1949:14, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den lb juni 1929

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr lb.

1

Nr 14.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen

den lb juni 1929 (nr 131) om försäkring för vissa

yrkessjukdomar, dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 25 februari 1949 dagtecknad proposition, nr 10, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 14 juni 1929 (nr 131)

om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 14 juni 1929 om försäkring för

vissa yrkessjukdomar1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

1 §•

Den, som — — -—--— — radioaktivt ämne.

Såsom yrkessjukdom--------tryckluftdrivna verktyg;

7) smittsam sjukdom, som omförmäles

i 2 § epidemilagen den 19

juni 1919 eller varom förordnande

utfärdats enligt 24 § samma lag,

därest arbetet består i yrkesmässigt

meddelande eller utövande av sjukvård

eller barnmorskevård eller utgöres

av medicinsk undersökning å

laboratorium, som står under allmän

tillsyn, eller, beträffande sjukdomen

undulantfeber, jämväl då arbetet består

i vård eller skötsel av husdjur

eller i slakteriverksamhet;

7) Weils sjukdom,

annan smittsam sjukdom, som

omförmäles i 2 § epidemilagen den

19 juni 1919 eller varom förordnande

utfärdats enligt 24 § samma lag,

samt epidemisk hepatit och inokulationshepatit,

därest arbetet består i

yrkesmässigt meddelande eller utövande

av sjukvård eller barnmorskevård

eller utgöres av medicinsk

undersökning å laboratorium,

som står under allmän tillsyn, eller,

beträffande sjukdomen undulantfeber,

jämväl då arbetet består i vård

eller skötsel av husdjur eller i slakteriverksamhet;
-

1 Senaste lydelse av 1 § se SFS 1944: 226.

Bihang till riksdagens protokoll 19)9. 9 samt. 2 avd. Nr 1)—15.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr li.

8) mjältbrand,---hudkräfta (kancer).

Beträffande försäkringen ----nedan stadgas.

Arbete i — — — farligt arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1949 men skall icke äga tillämpning

i fråga om yrkessjukdom, som icke omfattas av förut gällande lag, därest

sjukdomen yppats före nämnda dag, och ej heller beträffande dylik sjukdom,

som yppats senare, därest arbetaren icke efter lagens ikraftträdande

varit utsatt för inverkan av den art, som framkallat sjukdomen.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft två

i anledning av densamma väckta, likalydande motioner, nr 248 i första

kammaren av fröken Osvald och fru Svenson och nr 314 i andra kammaren

av herr Kristensson i Osby m. fl.

I motionerna har yrkats, »att riksdagen ville i samband med i propositionen

föreslagen ändring av punkt 7 vidtaga sådant tillägg i 1 § lagen den

14 juni 1929 om försäkring för vissa yrkessjukdomar, att de i ifrågavarande

paragraf nu upptagna yrkesutövarna utökas med hemvårdarinnorna».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för Kungl. Maj :ts förslag och

för yrkandet i motionerna, får utskottet i den mån redogörelse därför ej

lämnas här nedan hänvisa till propositionen och motionerna.

Enligt lagen den 14 juni 1929 (nr 131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar

skall var och en som enligt lagen om försäkring för olycksfall i

arbete är försäkrad för skada till följd av olycksfall i arbete anses försäkrad

även för vissa yrkessjukdomar. Ersättning i anledning av dylik sjukdom

utgår enligt i huvudsak samma grunder som för olycksfall i arbete.

Vid yrkessjukdomsförsäkringslagens tillkomst underströks, att endast

sådana sjukdomar borde omfattas av försäkringen, vilkas uppkomst utan

större svårighet kunde ledas tillbaka till arbetet eller därmed sammanhängande

förhållanden. På grund härav ansågos böra uteslutas sådana yrkessjukdomar,

som icke i regel kunde tillräckligt tydligt skiljas från andra

åkommor, och vidare sådana sjukdomar, som kunde uppkomma både till

följd av inverkan av arbetsförhållandena och av andra orsaker utan att

uppkomstsättet i det speciella fallet med tillräcklig grad av säkerhet läte

sig fastställas. Med utgångspunkt härifrån medtogs vid lagens tillkomst

endast yrkessjukdom, som uteslutande eller till övervägande del förorsakats

genom inverkan av vissa uppräknade giftiga ämnen, viss strålning eller

mjältbrandssmitta.

Den sålunda intagna principståndpunkten i fråga om yrkessjukdomsför
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr li.

säkringslagens tillämpningsområde har icke sedermera frångåtts. Emellertid

har genom olika lagändringar — vidtagna den 12 september 1930

(nr 335), den 26 juni 1936 (nr 384), den 3 juni 1938 (nr 211) och den

19 maj 1944 (nr 226) — lagens tillämpningsområde utvidgats dels genom

att antalet i lagen uppräknade sjukdomsframkallande ämnen ökats och

dels genom att under lagen hänförts vissa uppräknade sjukdomar, under

förutsättning att sjukdomarna uteslutande eller till övervägande del förorsakats

av den försäkrades arbete. Bland dessa sjukdomar märkas sådana

smittsamma sjukdomar, som avses i 2 § epidemilagen eller beträffande vilka

Konungen jämlikt 24 § samma lag förordnat att vad i epidemilagen är stadgat

skall äga tillämpning å sjukdomen. I fråga om de sjukdomar, å vilka

epidemilagen äger tillämpning, gäller emellertid — med visst undantag —

såsom ytterligare förutsättning, att den försäkrades arbete måste bestå i

yrkesmässigt meddelande eller utövande av sjukvård eller barnmorskevård

eller utgöras av medicinsk undersökning å laboratorium, som står under

allmän tillsyn.

Varken epidemilagen eller yrkessjukdomsförsäkringslagen är tillämplig

å sjukdomarna epidemisk hepatit och inokulationshepatit. Däremot har

genom kungörelse den 6 december 1935 (nr 595) med stöd av 24 § epidemilagen

förordnats, att vad i nämnda lag är stadgat angående sådan sjukdom,

som omförmäles i 2 § 1 mom. samma lag, skall äga tillämpning jämväl

å Weils sjukdom. Till följd härav faller denna sjukdom även under

yrkessjukdomsförsäkringslagen under förutsättning, att den försäkrades

arbete består i yrkesmässigt meddelande eller utövande av sjukvård eller

barnmorskevård eller utgöres av medicinsk undersökning å laboratorium,

som står under allmän tillsyn.

Den 16 februari 1945 anbefallde Kungl. Maj :t riksförsäkringsanstalten

att i samråd med medicinalstyrelsen verkställa utredning av frågan, huruvida

epidemisk hepatit borde anses såsom yrkessjukdom enligt lagen om

försäkring för vissa yrkessjukdomar. Vidare uppdrog Kungl. Maj :t den

12 oktober 1945 åt riksförsäkringsanstalten och medicinalstyrelsen att gemensamt

verkställa utredning i syfte att i vad avsåge vissa ytterligare

arbetstagargrupper under nämnda lag inbegripa Weils sjukdom. Till fullgörande

av dessa uppdrag avgåvo riksförsäkringsanstalten och medicinalstyrelsen

gemensamt ett den 29 september 1948 dagtecknat utlåtande med

däri innefattat förslag till ändrad lydelse av lagen om försäkring för vissa

yrkessj ukdomar.

över ämbetsverkens förslag ha efter remiss yttranden avgivits av försäkringsrådet,

socialvårdskommittén, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska

lantarbetsgivaref ören ingen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens

centralorganisation och De ömsesidiga socialförsäkringsbolagens förening.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 14.

Vid remiss den 30 december 1948 till lagrådet har föredragande departementschefen,

statsrådet Möller, anfört bland annat följande:

»Genom 1929 års ännu gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar

blev ett helt nytt rättsområde reglerat. Med hänsyn till bristen på

föregående erfarenhet är det naturligt, att lagen från början fick ett jämförelsevis

snävt begränsat tillämpningsområde. Redan vid lagens tillkomst

stod det emellertid klart, att en utvidgning av lagens omfattning småningom

skulle komma till stånd. Så har även skett allt efter det kunskaperna

om yrkessjukdomarna ökat; vid fyra skilda tillfällen under de gångna åren

har sålunda lagens tillämpningsområde i olika hänseenden utvidgats.

Det av riksförsäkringsanstalten och medicinalstyrelsen nu framlagda förslaget

utgör ett nytt steg i samma riktning. Förslaget innebär att epidemisk

hepatit (epidemisk gulsot) och inokulationshepatit (»inympad» gulsot)

skola räknas som yrkessjukdomar, därest det arbete, vari sjukdomen ådragits,

består i yrkesmässigt meddelande av sjukvård eller barnmorskevård

eller utgöres av medicinsk undersökning på laboratorium, som står under

allmän tillsyn. Vidare avser förslaget att vid Weils sjukdom — där ersättningsrätten

f. n. är begränsad till verksamhet av nyss angivna arter — försäkringsskyddet

skall utvidgas till att omfatta allt slags verksamhet.

Den i ärendet förebragta utredningen synes mig bestyrka att en revision

av yrkessjukdomsförsäkringslagen i angiven riktning är av behovet påkallad

och att en dylik utvidgning kan ske utan att man gör avsteg från de

grunder, på vilka denna lagstiftning vilar.

Vid remissbehandlingen har också den föreslagna utvidgningen av lagens

tillämpningsområde allmänt gillats.»

Lagrådet har lämnat förslaget utan anmärkning.

I anledning av motionerna må här anmärkas, att enligt kungörelsen den

31 december 1943 om statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet gäller

som villkor för att huvudmannen för dylik verksamhet skall erhålla statsbidrag,

att i verksamheten heltidsanställd hemvårdarinna tillförsäkras rätt

att vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten eller till följd av i

tjänsten ådragen yrkessjukdom eller svårare smittsam sjukdom åtnjuta

oavkortad lön under minst ett år samt vid tjänstledighet till följd av behörigen

styrkt sjukdom i andra fall åtnjuta oavkortad lön under minst 30

dagar, två tredjedelar av lönen under ytterligare minst 60 dagar samt halva

lönen under därpå följande minst 120 dagar under ett och samma kalenderår.

I fråga om de deltidsanställda hemvårdarinnorna har däremot icke såsom

villkor för erhållande av statsbidrag uppställts, att dem tillförsäkras

rätt att vid tjänstledighet åtnjuta viss avlöning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr li.

Utskottet. Den genom propositionen föreslagna lagändringen innebär,

dels att sjukdomarna epidemisk hepatit och inokulationshepatit skola räknas

som yrkessjukdomar enligt yrkessjukdomsförsäkringslagen, därest det

arbete, vari sjukdomen ådragits, bestått i yrkesmässigt meddelande eller

utövande av sjukvård eller barnmorskevård eller utgjorts av medicinsk

undersökning på laboratorium, som står under allmän tillsyn, och dels att

vid Weils sjukdom, beträffande vilken ersättningsrätten nu är begränsad

till de fall, då den ådragits i arbete av nyssnämnd art, försäkringsskyddet

skall utsträckas att omfatta verksamhet av alla slag. Mot den sålunda föreslagna

utvidgningen av tillämpningsområdet för yrkessjukdomsförsäkringslagen

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

I motionerna I: 248 och II: 314 hemställes, att lagens tillämpningsområde

måtte ytterligare utvidgas såtillvida att försäkringsskyddet beträffande de i

1 § andra stycket 7) i lagen avsedda sjukdomarna måtte utsträckas även till

de fall, då sjukdomen ådragits i arbete, som utföres av de i kungörelsen om

statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet omförmälda hemvårdarinnorna.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår ha de i den statsunderstödda

sociala hemhjälpsverksamheten heltidsanställda hemvårdarinnorna

beretts visst skydd, i det att huvudmannen för verksamheten för att åtnjuta

statsbidrag skall ha tillförsäkrat dem rätt att vid tjänstledighet till

följd av bland annat i tjänsten ådragen yrkessjukdom eller svårare smittsam

sjukdom åtnjuta oavkortad lön under minst ett år. Genom den i propositionen

föreslagna ändringen av yrkessjukdomslagen beredes hemvårdarinnorna

skydd i denna utsträckning även då de i tjänsten ådragit sig

epidemisk hepatit eller inokulationshepatit. Det skydd som huvudmannen

för den sociala hemhjälpsverksamheten för att erhålla statsbidrag skall

bereda heltidsanställda hemvårdarinnor motsvarar emellertid ej till alla

delar skyddet enligt yrkessjukdomsförsäkringslagen. Ersättning för sjukvårdskostnader

och gottgörelse vid invaliditet ingå sålunda ej. Vad angår

de deltidsanställda hemvårdarinnorna erfordras för erhållande av statsbidrag

ej att huvudmannen tillförsäkrar dem skydd vid i tjänsten ådragen

sjukdom av i motionerna avsedd art.

Utskottet finner därför skäl föreligga att den i motionerna yrkade utvidgningen

av tillämpningsområdet för yrkessjukdomsförsäkringslagen

upptages till övervägande. På den utredning, som nu föreligger i ärendet

och som utskottet har tillfälle införskaffa, anser sig emellertid utskottet

icke kunna taga ställning till ifrågavarande spörsmål. Enligt vad utskottet

inhämtat äro ytterligare frågor om jämkningar av bestämmelserna i yrkessjukdomsförsäkringslagen

under övervägande inom socialdepartementet. I

samband därmed torde utan särskild framställning från riksdagen det i

motionerna väckta spörsmålet komma att beaktas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 14.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte med avslag å motionerna I: 248 och

11:314 bifalla förevarande proposition nr 10 oförändrad.

Stockholm den 31 mars 1949.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Wistrand, Sten, Hermansson*,

Nils Elowsson, Uhlén, Wahlund* och Sunne*;

från andra kammaren, herrar Hellbacken*, Jacobsson i Igelsbo,

Stjärne, Levin, Jönsson i Lund*, Carlsson i Bakeröd, Svensson i Göteborg

och fru Ewerlöf*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:170 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. 31aj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 14 juni 1929 a1 i texten