Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943

1949-03-31 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1949:15, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 15.

7

Nr 15.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den

30 juni 1943 (nr 4U) om tillståndstvång för byggnadsarbete,

dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 25 februari 1949 dagtecknad proposition, nr 62, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, hai Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång

för byggnadsarbete.

Härigenom förordnas, att lagen den 30 juni 1943 om tillståndstvång för

byggnadsarbete1, vilken enligt lag den 23 april 1948 (nr 186) gäller till och

med den 30 juni 1949, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni

1950.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft två i

anledning av densamma väckta motioner, nr 247 i första kammaren av heir

Pälsson samt nr 313 i andra kammaren av herr Hedlund i Rådom m. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, »att riksdagen i anledning

av proposition nr 62 måtte dels uttala att till- och ombyggnadsarbete,

avseende byggnad eller anläggning för eget stadigvarande bruk, som

av någon utföres utan anlitande av annan arbetskraft än hemmavarande

familjemedlemmar, bör få bedrivas utan byggnadstillstånd och alt lagen

icke får behandlas så att den kan komma att verka som ett tvångsmedel för

att förmå utövarna av mindre jordbruk att lämna sina fastigheter, dels ock

i övrigt beakta vad i motionen anföres».

Angående motionernas närmare innehåll se nedan.

1 Senaste lydelse se 1948: 186 och 749.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 15.

Propositionen.

Lagen den 30 juni 1943 (nr 444; ändr. nr 186/1948 och 749/1948) om tillståndstvång

för byggnadsarbete gäller — sedan dess giltighetstid blivit förlängd,

senast genom lag den 23 april 1948 nr 186) — till och med den

30 juni 1949.

Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete stadgar i 1 §, att Konungen

äger vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden, i den mån det finnes erforderligt

för att upprätthålla ett fast penningvärde och befrämja en ändamålsenlig

användning av förnödenheter och arbetskraft, förordna, att 2—7 §§

i lagen skola äga tillämpning. I 2 § stadgas, att byggnadsarbete icke må

bedrivas utan särskilt tillstånd (byggnadstillstånd), vilket meddelas av

Konungen. I den mån Konungen förordnar därom må tillstånd meddelas

jämväl av myndighet, åt vilken Konungen uppdrager att utöva tillsyn över

tillämpningen av lagen, eller myndighet, som är underordnad tillsynsmyndigheten.

I 3 § finnes en definition å begreppet byggnadsarbete. Med byggnadsarbete

förstås uppförande av hus av alla slag, rivning av hus samt

schaktning för husbyggnad, anläggande av väg, järnväg, spårväg eller annan

större fast transportanordning eller av bro, hamn, farled, flottled,

kraft-, vatten- eller avloppsledning, gata eller park, utförande av vattenbyggnads-

eller torrläggningsföretag samt annat liknande anläggningsarbete,

så ock om- eller tillbyggnad, reparation och underhållsarbete å byggnad

eller anläggning, som nu sagts. Vidare innehåller lagen i 4 § föreskrift

om att i byggnadstillstånd må stadgas begränsning eller villkor för arbetets

bedrivande eller för användningen av förnödenheter eller arbetskraft,

i 5 § bestämmelse om undantag i vissa fall från kravet på tillstånd

för byggnadsarbete, i 6 § stadgande om rätt till tillträde till arbetsplats

m. in. för dem, som ha att taga befattning med tillsyn över efterlevnaden

av lagen, samt i 7 § åläggande för den, som bedriver byggnadsarbete,

samt för hos honom anställd arbetstagare att lämna de upplysningar

och förete de handlingar, som äro erforderliga för tillsynens utövande.

Slutligen finnas i lagens 8—15 §§ straff-, åtals- och fullföljdsbestämmelser

ävensom i 16 § stadgande, enligt vilket Konungen eller efter

Konungens förordnande tillsynsmyndigheten äger meddela närmare tilllämpningsföreskrifter.

Genom kungörelse den 29 juli 1943 (nr 640; ändr. nr 882/1943, 148/1945,

752/1945, 222/1946, 79/1947, 883/1947 och 750/1948) med tillämpningsföreskrifter

till lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete,

vilken kungörelse trädde i kraft den 1 augusti 1943, har Kungl.

Maj:t förordnat, att 2—7 §§ nyssnämnda lag skola äga tillämpning samt

meddelat tillämpningsföreskrifter till lagen. 1

1 propositionen har föreslagits, att lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete

skall erhålla förlängd giltighet t. o. in. den 30 juni 1950.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 15.

Beträffande skälen för lagförslaget har föredraganden, statsrådet Sköld,

i propositionen anfört följande:

»Vid behandlingen i årets statsverksproposition (''Inkomsterna’) av frågan

om den samhällsekonomiska balansen har framhållits, att med hänsyn

till det ekonomiska läget begränsningen av investeringar genom en restriktiv

byggnadsreglering måste fortsätta. Vidare har beträffande investeringsverksamheten

anförts, att i detta syfte en investeringsbudget upprättats för

den reglerade byggnads- och anläggningsverksamheten 1949. En redogörelse

för denna budget, vilken skall tjäna som ledning vid tillståndsgivningen,

ävensom för utfallet av 1948 års investeringsbudget lämnas i ''översikt

över det ekonomiska läget 1949’, vilken såsom bilaga fogats till statsverkspropositionen

(Inkomstbilagan, bihang 2). Av redogörelsen framgår

bl. a. att tillståndsgivningen under år 1948 i stort sett följt tillståndsbudgeten

för nämnda år. Genom begränsningen av byggnads- och anläggningsverksamheten

syntes en lättnad på marknaderna för byggnadsmaterial ha

inträtt bland annat för cement, murtegel, värmepannor och spisar, vilket

medgivit en återgång till fria inköp och kortare byggnadstider. Samtidigt

beräknas cirka 20 000 årsarbetare ha friställts, vilket anses ha underlättat

industriens rekrytering av arbetskraft.

I redogörelsen har vidare anförts, att för investeringarna inom den tillståndsreglerade

sektorn räknats med en nedgång i förhallande till 1948

från 2 080 miljoner kronor till 1 920 miljoner kronor eller med 8 procent.

Den ytterligare begränsning av den reglerade byggnadsverksamheten, som

sålunda planerats för 1949, hade, förutom av allmän-ekonomiska skäl, ansetts

nödvändig bland annat med hänsyn till önskemålet att minska användningen

av byggnadsjärn såsom ett led i strävandena att öka för export

tillgängliga varukvantiteter. I fråga om arbetskraft kunde 1949 års byggnadsprogram

tänkas medföra en minskning i sysselsättningen vid reglerad

byggnadsverksamhet motsvarande inemot 10 000 årsarbetare.

Av vad sålunda och i övrigt anförts i statsverkspropositionen rörande den

samhällsekonomiska balansen framgår, att förhållandena alltjämt äro och

kunna förväntas förbliva sådana, att en fortsatt tillämpning av lagen om

tillståndstvång för byggnadsarbete efter den 30 juni 1949 torde vara ofrånkomlig.

Det förtjänar i detta sammanhang tilläggas att den 1 januari 1949

hos myndigheterna förelågo icke avgjorda ansökningar om byggnadstillstånd

avseende en sammanlagd byggnadskostnad om cirka 2 570 miljoner

kronor. Detta belopp överstiger sålunda väsentligt vad som enligt den upprättade

investeringsbudgeten beräknats kunna medgivas. Under dessa förhållanden

synes lagen böra erhålla förlängd giltighet, förslagsvis till och

med den 30 juni 1950. Någon ändring i lagen synes i förevarande sammanhang

icke påkallad.»

Lagrådet bar lämnat förslaget utan anmärkning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 15.

Motionerna.

I motionerna I: 247 och II: 313 har anförts följande:

I kungl. prop. nr 62 till årets riksdag hemställes om fortsatt giltighet av

lagen den 30 juni 1943 om tillståndslvång för byggnadsarbete. Lagen, vilken

är avsedd endast för extraordinära förhållanden, lämnar synnerligen

stora och för den enskilde medborgaren genomgripande befogenheter i

Konungens hand. Här är det inte som vid tillämpningen av exempelvis

livsmedel sransoneringarna att var och en får sin lika stora andel av tillgången

på förnödenheter, utan en individuell prövning företas där en

mängd olika faktorer spela in.

Indirekt har lagen i tillämpningen visat sig vara ett instrument varigenom

byggnadsverksamheten fördelas mellan landsbygd och stad, varigenom det

bestämmes var industrier få uppföras, huruvida ett jordbruk verkligen

får bestå i sitt nuvarande omfång o. s. v. I sistnämnda hänseende förtjänar

särskilt uppmärksammas att om lagen tillämpas konsekvent blir den med

tvång genomförda bortrationaliseringen av en mängd småbruk ett faktum.

Därför bör prövningen i dylika fall icke omfatta annat än en undersökning,

huruvida de ifrågavarande byggnaderna äro nödvändiga för fastighetens

drivande i sitt förhandenvarande skick. Huruvida fastigheten lämpligen

kan sammanslås med någon annan, bör i detta sammanhang lämnas å sido.

Annars bli uttalandena om småbrukets rationalisering som en fullt frivillig

sak och att ingen skall drivas bort från sin fastighet blott tomma ord.

Det kan naturligtvis inte sättas i fråga att riksdagen mera i detalj skulle

fatta beslut angående frågor som sammanhänga med byggnadstillståndsgivningen.

Men det kan med fog göras gällande, att riksdagen bör förbehålla

sig rätten att besluta om tillståndsgivningens fördelning mellan bostäder

i stad och på landsbygd, mellan jordbruk, industri o. s. v. Ju längre

lagens tillämpning varar desto mer angeläget blir det, att riksdagen får

tillfälle att taga ställning till dessa frågor. Det bör därför övervägas, huruvida

inte för nästa år riksdagen bör beredas tillfälle till ett dylikt ställningstagande.

Enligt nu gällande bestämmelser kräves tillstånd för nästan allt byggnadsarbete

med undantag för vissa smärre arbeten. Det innebär en skärpning

i förhållande till tidigare stadganden, som medgåvo att till- och ombyggnadsarbete,

avseende byggnad eller anläggning för eget stadigvarande

bruk, kunde bedrivas utan byggnadstillstånd, om det utfördes utan anlitande

av annan arbetskraft än hemmavarande familjemedlemmar. Denna

ändring mot större rcstriktivitet har framkallat en viss irritation särskilt

bland landsbygdens tolk, som haft svårt att förstå det rationella i att man

inte får bygga när man har tillgång på egen arbetskraft och eget material.

Det kan också ifrågasättas huruvida de fördelar man uppnår genom denna

restriktivare tillämpning uppväga de nackdelar som äro förenade därmed.

Enligt min mening är så icke fallet, och jag anser därför att en återgång

till tidigare gällande bestämmelser bör ske. Enligt min mening bör sålunda

till- och ombyggnadsarbete, avseende byggnad och anläggning för eget

stadigvarande bruk, som av någon utföres utan att annan arbetskraft än

hemmavarande familjemedlemmar anlitas, få bedrivas utan byggnadstillstånd.

En sådan uppmjukning av den nuvarande tillämpningen av lagen

om byggnadstillstånd skulle, utom att ge denna lag en rimligare innebörd,

även medföra eu avsevärd begränsning av arbetsmarknadsmyndigheternas

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 15.

arbete. Detta synes vara en angelägen uppgift, eftersom en icke obetydlig

del av länsarbetsnämndernas tid tages i anspråk av ärenden, som sammanhänga

med byggnadsregleringen.

I 1 § kungörelsen den 29 juli 1953 med tillämpningsföreskrifter till lagen

den 30 juni 1953 (nr 555) om tillständstvång för byggnadsarbete regleras i

vilken utsträckning byggnadsarbete må utföras utan sådant tillstånd varom

förmäles i 2 § sagda lag. Tillämpningsföreskrifterna ha i denna del ändrats

vid ett flertal olika tillfällen.

Enligt kungörelsens ursprungliga lydelse (640/1943) fick utan byggnadstillstånd

bedrivas annat byggnadsarbete än rivning av hus, såvitt för arbetets

utförande icke utöver erforderligt antal plåtslagare, elektriker, rörarbetare

och glasmästeriarbetare komme att sysselsättas mer än tre arbetstagare.

Genom kungörelse den 22 december 1943 (nr 882) infördes vissa särskilda

bestämmelser beträffande statliga och kommunala byggnadsarbeten.

Den 27 april 1945 utfärdades en kungörelse (nr 148), vari föreskrevs,

att utan byggnadstillstånd fick bedrivas byggnadsarbete, för vars utförande

icke utöver erforderligt antal plåtslagare, elektriker, rörarbetare och glasmästeriarbetare

komme att sysselsättas mer än tre personer. Särbestämmelserna

beträffande statliga och kommunala byggnadsarbeten bibehöllos, varjämte

stadgades, att det dock alltid erfordrades byggnadstillstånd för rivning

av hus och för anordnande av skyddsrum.

Enligt kungörelse den 24 maj 1946 (nr 222) fick utan byggnadstillstånd

bedrivas reparations- och underhållsarbete, för vars utförande sammanlagt

komme att sysselsättas högst tre personer, samt ny-, till- och ombyggnadsarbete,

som av någon utfördes för egen räkning utan anlitande av annan

arbetskraft än hemmavarande familjemedlemmar. Särbestämmelserna bibehöllos

oförändrade.

I kungörelse den 7 mars 1947 (nr 79) stadgades beträffande ny-, tilloch

ombyggnadsarbete såsom villkor för att få bygga utan byggnadstillstånd,

att arbetet skulle avse byggnad eller anläggning för eget stadigvarande

bruk och utföras utan anlitande av annan arbetskraft än hemmavarande

familjemedlemmar.

Genom en den 5 december 1947 utfärdad kungörelse (nr 883) vidtogs den

ändringen i föreskrifterna att för nybyggnadsarbete alltid erfordrades byggnadstillstånd.

Den senaste ändringen av tillämpningsföreskrifterna skedde genom en

kungörelse den 17 december 1948 (nr 750), vilken trätt i kraft den 1

januari 1949, dock att beträffande vissa vid tiden för kungörelsens ikraftträdande

pågående byggnadsarbeten särskilda övergångsbestämmelser gälla

intill den 1 april 1949. Enligt denna kungörelse må under punkterna 1—14

här nedan angivna arbeten bedrivas utan byggnadstillstånd. (Under vissa

punkter finnas upptagna av arbetsmarknadsstyrelsen i utfärdat cirkulär

gjorda anmärkningar.)

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 15.

1. Schaktnings-, sprängnings- och planeringsarbete för egnahemsbyggnad,

avsedd för eget stadigvarande bruk.

Anm. Med egnahemsbyggnad förstås här byggnad som avses bliva huvudbostad

för byggherren och hans familj (sålunda ej sportstuga eller dylikt).

Den omständigheten att ett arbete av här avsett slag verkställts, medför ej någon

förtursrätt för erhållande av tillstånd till egnahemsbyggnadens uppförande.

Tidigare med stöd av ett s. k. generellt byggnadstillstånd medgiven rätt att utföra

grund för egnahemsbygge med hemmavarande familjemedlemmar har borttagits.

Grundarbete, som påbörjats före den 1 januari 1949, må dock slutföras

med stöd av nämnda byggnadstillstånd.

2. Arbete, avseende härbärge, varom förmäles i 1 § lagen den 19 juni

1919 om skyldighet i vissa fall att vid flottled anordna härbärgen åt flottningsarbetarna

eller 1 § skogshärbärgeslagen den 21 maj 1937.

Anm. Med stöd av denna undantagsregel må jämväl till härbärgena hörande

sedvanliga uthusbyggnader (stallrum etc.) utföras utan byggnadstillstånd.

3. Arbete, avseende installation av elektriska ledningar eller andra elektriska

anordningar, där arbetet icke står i samband med annat byggnadsarbete,

ävensom arbete avseende elektrisk distributionsanläggning.

Anm. Till i denna undantagsregel avsett installationsarbete hänföras jämväl

erforderliga håltagnings- och efterlagningsarbeten.

4. Måleriarbete, som icke står i samband med annat byggnadsarbete.

5. Arbete, avseende mindre komplettering (s. k. lapparbete) inom byggnad

av befintlig värme-, vatten-, avlopps- eller ventilationsanläggning, där

arbetet icke står i samband med annat byggnadsarbete.

Anm. Till i denna undantagsregel avsett kompletteringsarbete hänföras jämväl

erforderliga liåltagnings- och efterlagningsarbeten.

Med stöd av här ifrågavarande undantagsregel kan befintlig vattenledning kompletteras

med nya tappkranar, installation kan ske av automatiska vattenhoar i

ladugård, där tryckvattenledning förut finnes indragen. Befintlig värmeanläggning

kan kompletteras genom att radiatorer installeras i något enstaka rum, som

förut saknat dylika värmeanordningar. Vattenklosett kan installeras under förutsättning

att erforderliga avloppsledningar inom byggnaden och från byggnaden

finnas. I byggnad där vattenledningar och avloppsledningar finnas kunna enstaka

badkar och tvättställ installeras.

Däremot kan med stöd av denna undantagsbestämmelse exempelvis icke en

värmeanläggning, som endast består av en rörslinga från spis, ersättas med ett

värmesystem bestående av värmepanna och radiatorer. Som komplettering kan

vidare i detta sammanhang icke räknas omläggning av värmesystem om exempelvis

därvid erfordras utbyte av ett större antal radiatorer och rör samt av

värmepannor eller andra värmeanordningar.

Av vad här ovan sagts framgår att i detta mom. endast är fråga om arbeten

hänförliga till vad som inom rörledningsbranschen benämnes lapparbeten.

6. Uppförande av stängsel av enklare beskaffenhet.

Anm. Här avses sådana stängselanordningar som taggtrådsstängsel, gunnebostängsel

samt enklare trästaket.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 15. 13

7. Anordnande av brunn, i den män arbetet härmed icke erfordrar utförande

av annat byggnadsarbete.

Anm. Här avses icke anordnande av vattenledning från brunn.

8. Nybyggnad av sådan enskild väg, som har till huvudsakligt ändamål

att främja utforsling av skogsprodukter (skogsväg), samt sådan anläggning

eller förbättring av förut befintlig skogsväg eller annan enskild väg,

att denna först därigenom kommer i det skick, att utforsling av skogsprodukter

kan äga rum å vägen.

9. Arbete, avseende dikningsföretag för jordbruks- eller skogsbruksfastighets

eget behov, ävensom, under förutsättning att statsbidrag till företaget

beviljats, arbete, avseende annat torrläggningsföretag för jordbrukets

eller skogsbrukets behov.

10. Arbete, avseende anordnande för jordbruksfastighets eget behov av

lagringsutrymme för rotfrukter, siloanläggning för beredande av ensilagefoder

eller gödselvårdsanläggning.

11. Reparations- och underhållsarbete å flottled.

12. Muddringsarbete, som utföres med mudderverk och som icke står i

samband med eller eljest erfordrar utförande av annat byggnadsarbete.

13. Statliga och statskommunala beredskapsarbeten.

14. Annat reparations- och underhållsarbete än sådant, som omfattas av

bestämmelserna i mom. 1—13 härovan, så fraint för arbetets utförande

sammanlagt komma att sysselsättas högst 3 personer.

Anm. Med reparations- och underhållsarbete i detta moment förstås arbete som

huvudsakligen avser att avhjälpa å byggnad eller anläggning uppkomna skador

och att därvid återställa byggnaden eller anläggningen i det skick den befann sig

före skadornas inträdande ävensom i samband därmed förekommande smärre

ändringsarbeten såsom uppsättning av enstaka mellanvägg, håltagning för eller

igensättning av dörröppning, anordnande av garderobsutrymme, skåp o. dyl.;

smärre ändringsarbeten i ekonomibyggnader för jordbruk såsom insättande av

nya spiltor, anordnande av mjölkkammare o. dyl.

Förutsättning för att ett reparations- och underhållsarbete skall

få bedrivas utan byggnadstillstånd är, att detsamma kan fullbordas och kommer

att fullbordas av högst tre personer. Det är sålunda ej tillåtet att för utförande

av exempelvis fasadputsning först anlita tre patentställningsbyggare och

sedan, när ställningarna uppsatts, fortsätta arbetet med tre murare.

Om någon i arbetet deltagande på grund av förhållanden, varöver arbetsgivaren

ej kan råda (sjukdom, inkallelse till militärtjänst etc.), blir förhindrad att slutföra

sina arbetsuppgifter, må ersättare intagas. Ersättaren får dock icke sysselsättas

med andra arbetsuppgifter än sådana som företrädaren skolat utföra.

Det torde observeras, att författningen använder uttrycket »personer»; därav

följer att även den, för vars räkning ett arbete utföres (byggherren), inräknas i

arbetsstyrkan, om han själv deltager i arbetet. I arbetsstyrkan inräknas likaledes

den, som på fritid eller utan ersättning deltager i arbetet.

Här bör framhållas, att det icke är tillåtet att räkna olika delar av ett byggnadsföretag

såsom skilda arbeten i syfte att under åberopande av förevarande och

övriga undantagsbestämmelser kunna bedriva arbetet utan byggnadstillstånd. Om

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 15.

exempelvis i ett byggnadsföretag, förutom arbeten av i mom. 3, 4 och 5 härovan

avsett slag, jämväl ingå reparations- och underhållsarbeten, som ej avses i nämnda

inom., kan företaget icke utföras utan byggnadstillstånd om flera än tre personer

komma att sysselsättas i företaget. Om vidare exempelvis en fastighetsägare i ett

sammanhang utför reparationer i flera lägenheter eller eljest i flera lokaler i en

och samma fastighet, är detta att anse som ett enda byggnadsarbete, och däri få

sålunda utan byggnadstillstånd allenast sysselsättas högst tre personer.

Beträffande beslut i ärende angående byggnadstillstånd må nämnas

följande.

byggnadstillstånd meddelas av Kungl. Maj :t, arbetsmarknadsstyrelsen

eller länsarbetsnämnd. Kungl. Maj :t avgör ansökningar om byggnadstillstånd

i fråga om vissa statliga och statsunderstödda företag samt andra

företag av stor omfattning eller principiell betydelse. Länsarbetsnämnderna

avgöra som regel ansökningar rörande bostadsföretag, jordbruk, skogsbruk

och fiske ävensom smärre företag tillhörande andra områden än nu nämnts.

Övriga ansökningar om byggnadstillstånd avgöras av arbetsmarknadsstyrelsen.

Beredningen och föredragningen av byggnadstillståndsärenden inför

den inom Kungl. Maj :ts kansli upprättade byggnadsberedningen utföras

i regel av tjänstemän i arbetsmarknadsstyrelsen.

Utskottet.

Lagstiftningen om tillståndstvång för byggnadsarbete utgör, såsom lagens

innehåll ger vid handen, ett led i statsmakternas strävan att upprätthålla

ett fast penningvärde och befrämja en ändamålsenlig användning av förnödenheter

och arbetskraft. Det torde icke råda delade meningar om att i

nuvarande ekonomiska läge en fortsatt begränsning av investeringarna genom

en restriktiv byggnadsreglering är ofrånkomlig. Lagen om tillståndstvång

för byggnadsarbete bör därför givas fortsatt giltighet under ytterligare

ett år.

Lagen överlämnar åt Kungl. Maj :t att förordna om att lagens materiella

bestämmelser skola träda i tillämpning. Sådant förordnande må meddelas

vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden. Enligt lagen fordras i princip

tillstånd för allt byggnadsarbete och tillstånd meddelas av Kungl. Maj :t

eller av myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer. Genom lagen får Kungl.

Maj :t en vidsträckt fullmakt att på egen hand helt bestämma om byggnadsverksamhetens

omfattning och regleringens utformning.

Lagens uttryck »utomordentliga, av krig föranledda förhållanden» är,

såsom utskottet i annat sammanhang framhållit, så vagt, att det tillåter

en mycket vidsträckt tolkning. Även om ett mer eller mindre direkt orsakssammanhang

råder mellan det senaste världskriget och de »utomordentliga

förhållanden» som nödvändiggöra byggnadsregleringens bibehållande

tills vidare, torde med visst fog kunna göras gällande, att de nu rådande

förhållandena skilja sig från de extraordinära förhållanden, som

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande nr 15.

avsågos vid lagens införande och som då motiverade den vidsträckta fullmakt

lagen ger Kungl. Maj :t. Vissa skäl kunna därför anföras för önskemålet

att fullmakten bör begränsas såtillvida, att riksdagen bör erhålla

möjlighet att taga ställning till de huvudlinjer, efter vilka regleringen bör

utformas. Även om detta av olika anledningar skulle medföra vissa svårigheter,

finner dock utskottet, i likhet med motionärerna, att därest ytterligare

förlängning av lagen bliver erforderlig, det är önskvärt, att riksdagen,

i den mån så är praktiskt möjligt, beredes tillfälle till ett dylikt

ställningstagande.

I förevarande motioner har gjorts gällande, att lagen indirekt i tillämpningen

visat sig vara ett instrument, varigenom bestämmes, huruvida ett

jordbruk verkligen får bestå i sitt nuvarande omfång, samt att om lagen

tillämpas konsekvent en med tvång genomförd bortrationalisering av en

mängd småbruk blir ett faktum. I anledning härav får utskottet understryka,

att lagens syfte icke till någon del är att utgöra ett medel för genomförandet

av jordbrukets rationalisering.

Enligt de av Kungl. Maj:t med stöd av ifrågavarande lag utfärdade tilllämpningsföreskrifter,

som gällde närmast före den 1 januari 1949, fick

utan byggnadstillstånd bedrivas till- och ombyggnadsarbete, avseende byggnad

eller anläggning för eget stadigvarande bruk, som av någon utfördes

utan anlitande av annan arbetskraft än hemmavarande familjemedlemmar.

Detta undantag från kravet på byggnadstillstånd gäller icke längre. Under

hänvisning bland annat till att denna ändring framkallat viss irritation

särskilt bland landsbygdens befolkning, som haft svårt att förstå det rationella

i att man icke får bygga när man har tillgång på egen arbetskraft

och eget material, ha motionärerna hemställt, att riksdagen måtte uttala,

att dylikt byggnadsarbete bör få bedrivas utan byggnadstillstånd.

Utskottet är i enlighet med sitt uttalande vid 1948 års riksdag i samband

med frågan om förlängning av förevarande lag alltjämt av den uppfattningen,

att det bör ankomma på Kungl. Maj :t eller vederbörande tillsynsmyndighet

att bestämma över detaljerna vid regleringens utformning.

Anledningen till ovannämnda skärpning av bestämmelserna beträffande

till- och ombyggnadsarbeten — som dock motsvaras av vissa lättnader beträffande

andra slag av byggnadsarbeten — har, enligt vad utskottet inhämtat,

varit bland annat den ytterligare begränsning av byggnadsverksamheten,

som blivit nödvändig under innevarande år, ävensom den omständigheten

att den förutvarande bestämmelsen i vissa avseenden medfört mindre tillfredsställande

resultat. Vid genomförandet av skärpningen har dock knappast

varit möjligt att beräkna i vad mån densamma skulle medföra inskränkning

av byggnadsverksamheten och skärpningen är uppenbarligen

ägnad att väcka irritation. Det förefaller utskottet, som om vissa möjligheter

skulle föreligga alt förminska de ogynnsamma verkningarna av de

nya bestämmelserna om dessa begränsades sålunda, alt med hemmavarande

familjemedlemmar finge utan byggnadstillstånd företagas till- och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 15.

ombyggnadsarbete avseende byggnad för eget stadigvarande bruk, som vederbörande

redan förut brukat. Utskottet vill därför — oaktat sitt ovannämnda

ståndpunktstagande — uttala önskvärdheten av att Kungl. Maj :t

med fortlöpande uppmärksamhet följer utvecklingen och därvid tager

under övervägande möjligheterna att i denna del så snart sig göra låter

medgiva uppmjukning av bestämmelserna i den riktning utskottet sålunda

antytt. Ytterligare må framhållas, att det i viss utsträckning torde vara

möjligt att, i den mån endast hemmavarande familjemedlemmars arbetskraft

behöver tagas i anspråk och byggnadsmaterial, varpå knapphet råder,

endast i ringa grad erfordras, bevilja byggnadstillstånd utöver den orten

tilldelade byggnadskvoten.

Slutligen vill utskottet i detta sammanhang, liksom vid tidigare tillfälle

i samband med fråga om lagens förlängning, betona nödvändigheten av att

regleringen av byggnadsverksamheten sker med varsamhet samt att regleringens

utformning och tillämpning bliver sådan, att minsta möjliga irritation

och obehag förorsakas den enskilde.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition nr

62; samt

B. att motionerna I: 247 och II: 313, i den mån de icke

kunna anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 31 mars 1949.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Hallagård, Sten,

Uhlén, Nerman, Eskilsson och Sunne*;

från andra kammaren: herrar Hellbacken*, Jacobsson i Igelsbo, fru

Johansson i Norrköping, herr Hagård, fröken Höjer*, herrar Jansson i

Hällefors, Carlsson i Bakeröd och Svensson i Göteborg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1949

916498

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:171 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. 31aj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 14 juni 1929 s. 2 i texten