Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad hjdelse av 3 § förordningen den 11 juni 1937

1949-04-05 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1949:16, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad hjdelse av 3 § förordningen den 11 juni 1937

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

1

Nr 16.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till förordning angående ändrad hjdelse av 3 § förordningen

den 11 juni 1937 (nr 338) om moderskapspenning.

Genom en den 11 februari 1949 dagtecknad proposition, nr 58, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 11 juni 1937 (nr 338)

om moderskapspenning.

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 11 juni 1937 om moderskapspenning1

skall erhålla följande ändrade lydelse.

3

(Gällande lydelse:)

Behov av moderskapspenning skall,

där ej särskilda omständigheter till

annat föranleda, anses föreligga, om

för kvinnan eller, där hon är gift och

sammanlever med sin man, för makarna

tillsammans vid senaste taxering

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

icke upptagits beskattningsbart

belopp, uppgående till

minst tvåtusenfemhundra kronor.

Har det beskattningsbara beloppet

upptagits högre än nu sagts men äro

med hänsyn till ändrade förhållanden

eller eljest omständigheterna

särskilt ömmande, må ock behov av

moderskapspenning anses vara för

handen.

(Föreslagen lydelse:)

Behov av moderskapspenning skall,

där ej särskilda omständigheter till

annat föranleda, anses föreligga, om

för kvinnan eller, där hon är gift och

sammanlever med sin man, för makarna

tillsammans vid senaste taxering

till statlig inkomstskatt icke

upptagits beskattningsbar inkomst,

uppgående till minst fyratusen kronor.

Har den beskattningsbara inkomsten

upptagits högre än nu sagts men

äro med hänsyn till ändrade förhållanden

eller eljest omständigheterna

särskilt ömmande, må ock behov av

moderskapspenning anses vara för

handen.

1 Senaste lydelse av 3 § so 1940: 552.

Bihang till riksdagens protokoll 19)9. 9 samt. 2 avd. Nr 16.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Vid tillämpningen av denna paragraf

skall kvinna, som sammanlever

med man under äktenskapsliknande

förhållanden, anses såsom gift med

denne.

Denna förordning träder i kraft

den 1 juli 1949 men äger icke tilllämpning

i fall, då barnsbörden ägt

rum dessförinnan.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet, i

den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Enligt förordningen den 11 juni 1937 om moderskapspenning (nr 338;

ändr. nr 552/1940; 229/1944 och 765/1944) skall av statsmedel utgå moderskapspenning

om 75 kronor till kvinna, som är i behov därav till lindrande

av de med barnsbörd förenade kostnaderna. Behov av moderskapspenning

skall, där ej särskilda omständigheter till annat föranleda, anses föreligga,

om för kvinnan eller, där hon är gift och sammanlever med sin man, för

makarna tillsammans vid senaste taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

icke upptagits beskattningsbart belopp om minst 2 500 kronor.

Är det beskattningsbara beloppet högre, kan moderskapspenning ändock

beviljas, om med hänsyn till ändrade förhållanden eller eljest omständigheterna

äro särskilt ömmande. Kvinna, som är berättigad till moderskapshjälp

från erkänd sjukkassa, äger icke uppbära moderskapspenning.

Ansökningar om moderskapspenning prövas och avgöras av vederbörande

centralsjukkassa.

Det må anmärkas att den för behovsprövningen avgörande inkomstgränsen

ursprungligen var satt vid ett beskattningsbart belopp av 3 000

kronor och att det nu gällande inkomststrecket 2 500 kronor tillkom år 1940. I

I propositionen föreslås att den inkomstgräns, under vilken behov av

moderskapspenning skall anses föreligga, fr. o. in. den 1 juli 1949 ändras

till en beskattningsbar inkomst om 4 000 kronor. I samband därmed föreslås

att kvinna, som sammanlever med en man utan att vara gift med

denne, skall med avseende å inkomstprövningen betraktas såsom hans

hustru.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

I skrivelse den 12 november 1948 till Kungl. Maj:t har pensionsstgrelsen

föreslagit ändrade regler för behovsprövningen. Förslaget innebär i huvudsak,

att behov av moderskapspenning skall anses föreligga, om kvinnans

eller makarnas sammanlagda beskattningsbara inkomst understiger 4 000

kronor eller, där barn finnes, detta belopp ökat med 1 000 kronor för varje

barn.

Pensionsstyrelsen framhåller inledningsvis att levnadskostnaderna avsevärt

ökat under den tid den nuvarande behovsgränsen tillämpats samt fortsätter:
I

socialstyrelsens indexserie för levnadskostnaderna med 1935 som basår

var vid mitten av 1948 indextalet 165 mot endast 124 vid samma tid 1940.

Stegringen motsvarar 33 %. Behovsgränsen är därför numera till sina verkningar

betydligt mera restriktiv än då den fastställdes. Att så är fallet visar

bl. a. erfarenheten vid handläggningen inom pensionsstyrelsen av ärenden

rörande moderskapspenning. Förhållandet har sålunda medfört ett ökat

antal hänvändelser till pensionsstyrelsen från hjälpsökande, som ansett sig

ha behov av moderskapspenningen men fått avslag på ansökan om understödet

från vederbörande erkända sjukkassa. Antalet av kassorna avslagna

ansökningar har särskilt under senaste tiden visat stigande tendens, trots

att hela antalet ansökningar nedgått.

Enligt pensionsstyrelsens mening bör det vara angeläget att även i nuvarande

ekonomiska läge justera behovsgränsen så att den i stort sett icke

blir lägre än vad man vid dess sänkning år 1940 kan antagas ha avsett.

Härvid borde man liksom hittills ansluta gränsdragningen till den vid den

statliga inkomsttaxeringen fastställda beskattningsbara inkomsten samt

därvid beakta, förutom levnadskostnadsökningen, dels de ändringar i beräkningen

av den beskattningsbara inkomsten, som genom 1947 års förordning

om statlig inkomstskatt tillämpas fr. o. m. 1949 års taxering, och

dels införandet av allmänna barnbidrag. Pensionsstyrelsen fortsätter:

Genom den nyssnämnda förordningen borttagas ortsavdragen för barn

samt den s. k. bankningsregeln. Detta medför att, om behovsgränsen —

liksom nu — skulle fastställas till viss av barnantalet oberoende beskattningsbar

inkomst, barnfamiljerna skulle, i förhållande till vad som nu

gäller, bli missgynnade mera ju större antalet barn är. De allmänna barnbidragen

å sin sida verka i motsatt riktning. Den utjämning som härigenom

sker är dock ej tillräcklig, varför gränsdragningen icke lämpligen

synes kunna anslutas till de nya skatteberäkningsgrunderna annorledes än

genom en rörlig behovsgräns, som stiger med antalet barn. Eu dylik gränsdragning

har redan genomförts beträffande familjebostadsbidrag och

bränslebidrag (SFS nr 547/1948), där gränsen för familj med två barn

salls till 4 001) kronors beskattningsbar inkomst och för familj med flera

barn till nämnda belopp ökat med 1 000 kronor för varje barn utöver två.

Från angivna utgångspunkter bar pensionsstyrelsen beräknat de beskattningsbara

inkomster, som vid taxering enligt grunderna i 1947 års förordning

om statlig inkomstskatt för vissa familjetyper (i barnantalet inräknas

givetvis cj det nyfödda barnet) och för ensamstående i olika ortsgrupper

svara mot nu gällande behovsgräns. Hänsyn har därvid tagits till levnads
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

kostnadernas stegring samt fastställda nya ortsavdrag och utgående allmänna

barnbidrag. För levnadskostnadsstegringen har använts procenttalet

40, vilket jämfört med år 1940 innebär en avrundning uppåt (från

33 %) men i jämförelse med förkrigstiden däremot icke täcker hela levnadskostnadsökningen.

Över pensionsstyrelsens förslag ha efter remiss yttranden avgivits av

statskontoret, socialstyrelsen och Svenska sjukkasseförbundet.

Statskontoret — som hänvisar till sitt i propositionen nr 47 till denna

riksdag redovisade yttrande angående avgiftsfria resor för barn och husmödrar

in. fl. — anser att behovsgränsen för moderskapspenning icke bör

fastställas till högre belopp än 3 000 kronor samt att eu efter barnantalet

differentierad skala ej bör ifrågakomma. Ämbetsverket erinrar härvid om

att beskatlningsreformen medfört lindring i beskattningen för barnlösa

familjer med upp till 15 000 kronors inkomst. För familjer med barn medförde

reformen i praktiskt taget samtliga fall försämring i det ekonomiska

läget först vid en inkomst, som vore alltför hög för att vara aktuell i förevarande

sammanhang. Härjämte borde beaktas, att — såsom vid skattereformens

genomförande framhållits — barnbidragen icke vore den enda

förmån, som utginge till barnfamiljer utan behovsprövning. Detta gällde

exempelvis även fria skolmåltider och fri skolmateriel, borttagande av terminsavgifter

m. m.

Socialstyrelsen finner i nuvarande ekonomiska läge icke anledning till

erinran mot den av pensionsstyrelsen föreslagna behovsgränsen. Socialstyrelsen

framhåller emellertid att, om behovsgränsen för familjesociala förmåner

av här ifrågavarande slag successivt justeras endast eller huvudsakligast

med hänsyn till levnadskostnadernas stegring samtidigt som en allmän

stegring av befolkningens realinkomster äger rum, en växande andel

av befolkningen icke blir delaktig av den med ifrågavarande åtgärder avsedda

utjämningen i levnadsstandard mellan barnfamiljer och barnlösa

familjer. Fn dylik utveckling kunde förebyggas i den mån man vid justering

av behovsgränsen toge hänsyn till den nominella inkomstnivåns förändringar.

Svenska sjukkasseförbundet uttalar alt från de synpunkter pensionsstyrelsen

anlagt de av styrelsen föreslagna beloppen torde vara väl avvägda.

Ifrågasättas kunde emellertid huruvida icke behovsgränsen helt borde borttagas.

Den därav föranledda utgiftsökningen för statsverket torde hålla sig

inom mycket snäva gränser med hänsyn till de besparingar och lättnader i

administrativt hänseende, som skulle bli följden av gränsens borttagande.

Därest med hänsyn till rådande förhållanden ett bibehållande av behovsprövningen

anses ofrånkomligt, är det enligt sjukkasseförbundets mening

angeläget, att de nya bestämmelserna utformas så att svårigheter icke uppkomma

vid tillämpningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 1(>.

a

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen

anfört bland annat följande:

»För egen del är jag icke beredd att förorda att inkomstprövningen f. n.

avskaffas. Såsom i olika sammanhang påpekats tvingar det statsfinansiella

läget nu till en åtstramning. Härtill kommer att hela frågekomplexet rörande

utformningen av samhällets ekonomiska hjälpåtgärder vid havandeskap

och barnsbörd är föremål för övervägande inom socialdepartementet

på grundval av avgivna sakkunnigförslag. Någon principiell ändring i fråga

om moderskapspenningen torde därför nu ej böra vidtagas. Däremot bör

med hänsyn till inkomstutvecklingen och de nya beskattningsreglerna en

viss höjning ske av den inkomstgräns, under vilken behov av moderskapspenning

presumeras föreligga.

Vidkommande då till en början frågan huruvida inkomstgränsen bör

göras rörlig eller ej är det — såsom både pensionsstyrelsen och sjukkasseförbundet

också påpekat — av stor vikt att det administrativa förfarandet

göres så enkelt som möjligt. Detta gäller särskilt när det som här är fråga

om eu social förmån av jämförelsevis ringa storlek. Redan av denna anledning

synes mig ett enhetligt inkomststreck vara att föredraga. Såsom statskontoret

framhållit i sitt remissyttrande ha vidare genom de olika stödåtgärderna

till barnfamiljerna en viss utjämning av barnkostnaderna mellan

dessa familjer ägt rum. Denna utjämning torde inom de inkomstgrupper

det här gäller mer än väl motsvara den utjämning, som tidigare åstadkoms

genom de numera bortfallna familjeavdragen för barn. Med hänsyn

härtill förordar jag — i överensstämmelse med den ståndpunkt jag i propositionen

nr 47 angående anslag till fria resor för barn in. in. för budgetåret

1949/50 intagit till spörsmålet om fast eller rörligt inkomststreck —

ad den inkomstgräns, under vilken behov av moderskapspenning skall anses

föreligga, dragés vid eu fix, av barnantalet oberoende beskattningsbar

inkomst. Gränsbeloppet torde i anslutning till vad pensionsstyrelsen förordat

i fråga om makar utan barn kunna bestämmas till 4 000 kronor.

Självfallet kan en sådan — liksom varje annan — fixerad inkomstgräns

såsom presumtion för behov i tillämpningen stundom komma att verka

ojämnt. De nuvarande möjligheterna att frångå inkomstregeln böra därför

bibehållas.

Vid inkomstprövningen bör i enlighet med vad socialstyrelsen föreslagit

kvinna, som sammanlever med en man under äktenskapsliknande förhållanden,

anses såsom gift med denne.

Pensionsstyrelsen har föreslagit, att den nya inkomstgränsen borde tilllämpas

redan från och med den 1 januari 1949. Eftersom 1947 års förordning

om statlig inkomstskatt tillämpas först från och med innevarande

års taxering och taxeringsresultaten ej torde bli tillgängliga förrän vid

eu senare tidpunkt på året, har emellertid pensionsstyrelsen funnit det nödvändigt

med särskilda regler för behovsprövningen under övergångstiden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

I denna del har pensionsstyrelsen föreslagit, att behovsprövningen under

övergångstiden skall ske med ledning av det vid 1948 års taxering till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt fastställda beskattningsbara beloppet,

därvid inkomstgränsen skall gå vid ett beskattningsbart belopp om 4 000

kronor oberoende av huruvida hemmavarande barn finnes eller ej.

Pensionsstyrelsen föreslår således för övergångstiden en höjning av det

nuvarande inkomststrecket från 2 500 kronor till 4 000 kronor. Detta förslag

medför att under övergångstiden en del familjetyper skulle komma i

gynnsammare läge än senare. Denna konsekvens skulle i vissa fall bli

något mera framträdande vid den av mig förordade lösningen med ett enhetligt

inkomststreck. Med hänsyn härtill och till behovet av enkla regler

anser jag att de nya reglerna icke böra träda i kraft förrän den 1 juli 1949

och att beträffande de barnbördsfall, som inträffat dessförinnan, inkomstprövningen

bör ske enligt nu gällande grunder.

Vid den sålunda föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet toi’de resultatet

av 1949 års taxering vara tillgängligt. Om sökanden emellertid ej kan

förete debetsedel, bör sjukkassan söka inhämta erforderliga upplysningar

från skattemyndigheterna. Såsom sjukkasseförbundet framhållit, torde

detta förfaringssätt icke förorsaka alltför stort besvär.»

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom

propositionen framlagda förslaget och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 5 april 1949.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Sten, Nils Elowsson, Wahlund,

Nerman, Eskilsson, fru Flood* och herr Sunne;

från andra kammaren: herrar Hellbacken, Ryberg, Holm, fru Johansson

i Norrköping, fröken Höjer, herrar Levin, Wiklund i Stockholm* och

fru Ewerlöf*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

av herr Wahlund.

Reservation

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1948

916564

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:206 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt disposition av investeringanslaget \till blinda. a1 i texten