Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående upphävande av 43 § 2 mom. barnavårdslagen den 6 juni 1924

1949-04-28 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1949:22, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående upphävande av 43 § 2 mom. barnavårdslagen den 6 juni 1924

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 22.

1

Nr 22.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående upphävande av 43 § 2 mom.

barnavårdslagen den 6 juni 1924 (nr 361).

Genom en den 25 februari 1949 dagtecknad proposition, nr 86, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående upphävande av 43 § 2 inom. barnavårdslagen

den 6 juni 1924 (nr 361).

Härigenom förordnas, att 43 § 2 mom. barnavårdslagen den 6 juni 19241

skall upphöra att gälla med utgången av juni månad år 1949.

I förevarande proposition har föredragande departementschefen, statsrådet

Möller, anfört följande:

»Enligt 43 § 2 mom. barnavårdslagen i dess lydelse enligt lag den 21

juni 1946 (nr 335) skola för Stockholm och Göteborg finnas erforderliga av

städerna själva upprättade eller för dem anordnade skolhem och yrkesskolor

för barn, som omhändertagits för skyddsuppfostran innan de fyllt aderton

år. Yad sålunda stadgats gäller dock ej skolor för barn, som på grund av

själslig abnormitet böra stå under särskild läkartillsyn, eller yrkesskolor för

barn över skolplikt^ ålder, vilka äro efterblivna till förståndsutvecklingen.

Förut denna dag har Kungl. Maj:t i proposition nr 85 på min hemställan

föreslagit, att staten från och med nästa budgetår skall övertaga den ungdomsvårdsskoleverksamhet,

som jämlikt förutnämnda lagrum bedrives av

Stockholm och Göteborg. Som en följd därav bör lagrummet upphöra att

gälla med utgången av juni månad 1949.»

I den uti statsrådet Möllers ovanintagna anförande omförmälda propositionen

nr 85 har statsrådet Möller — efter att ha redogjort för innebörden

i en 1936 och 1937 beslutad skyddshem sreform och för skälen till att Stockholm

och Göteborg själva äro skyldiga att ordna vården å skyddshem, numera

benämnda ungdomsvårdsskolor — anfört bland annat följande:

»Vid flera tillfällen efter reformens genomförande ha städerna, enligt vad

statens förhandlingsmän uppgivit, i samband med avtalsförhandlingar framfört

önskemål om att befrias från skyldigheten att anordna egna ungdomsvårds
1

Senaste lydelse av 43 § so 1946: 335.

»is 4<j Bihang till riksdagens protokoll 1949. 9 sand. 2. avd. Nr 22.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 22.

skolor. Stockholms stad har därjämte ingått till Kungl. Maj:t med en framställning

i samma syfte. Det har härvid framhållits, att de båda städerna i

ekonomiskt avseende belastats förhållandevis mera än andra kommuner genom

att de nödgades själva ikläda sig betydande kostnader för verksamheten samtidigt

som deras invånare genom statlig beskattning bure sin fulla andel i

kostnaderna jämväl för driften av övriga ungdomsvårdsskolor, samt att kostnaderna

för verksamheten med åren blivit alltför betungande.

Även ur ungdomsvårdens synpunkt torde åtskilliga skäl tala för att jämväl

Göteborgs och Stockholms ungdomsvårdsskoleväsen övertages av staten. De

betänkligheter, som man en gång hyste mot att sammanföra vanartad ungdom

från storstäderna med sådan ungdom från andra delar av landet, synas icke

ha varit befogade. Alltfler ungdomar från storstäderna ha under de senare

åren utplacerats på de icke-kommunala ungdomsvårdsskolorna; efter vad jag

inhämtat ha i allmänhet olägenheter inte visat sig uppstå härigenom. Man

har genom en sådan utspridning av storstadsungdomen lyckats spränga ligabildningar,

något som i sin tur torde ha bidragit till att vårdresultaten för

denna ungdoms del ofta visat sig bliva bättre vid sådan utplacering.

Ett särskilt skäl för förstatligande är, att utvecklingen på detta. område

gått mot en än vidare specialisering än den man räknade med vid tiden för

skyddshemsreformen. Det har icke varit möjligt för storstäderna att följa med

i denna utveckling, varför städerna för att kunna ernå den för varje enskilt

fall lämpligaste vården numera få utnyttja vissa inom skolorganisationen i

övrigt upprättade specialskolor.

Jämväl ur administrativa och ekonomiska synpunkter torde åtskilliga fördelar

stå att vinna genom att sammanföra storstädernas ungdomsvårdsskolor

med de statliga.»

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom

ifrågavarande proposition framlagda lagförslaget och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 86.

Stockholm den 28 april 1949.

På andra lagutskottets vägnar:

DA VID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Forslund, Hallagård,

Sten, Nils Elowsson, Uhlén och Carl Eric Ericsson;

från andra kammaren: herrar Hellbacken, Jacobsson i Igelsbo, Holm,

fru Johansson i Norrköping, herrar Hagård, Andersson i Alfredshem, fröken

Höjer och herr Carlsson i Bakeröd.

Stockholm 3949. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:315 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående upphävande av 43 § 2 mom. bamavår dslag en den 6 juni 1924 a1 i texten