Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad ordning för meddelande av tillstånd att framdraga elektriska ledningar i vissa fall.

1949-02-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1949:3, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad ordning för meddelande av tillstånd att framdraga elektriska ledningar i vissa fall.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr

9

>Tr 3.

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad ordning

för meddelande av tillstånd att framdraga

elektriska ledningar i vissa fall.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 30,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Holmbäck hemställt, att

riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning och

förslag till lagändring i den riktningen att vattendomstol skulle äga att,

sedan Kungl. Maj:t meddelat expropriationstillstånd, lämna medgivande till

framdragandet av elektriska starkströms- och svagströmsledningar till vattentäkter

och avgöra de i samband därmed stående ersättningsfrågorna samt,

när proformaexpropriation får äga rum, direkt avgöra samtliga förekommande

frågor.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för detta yrkande får utskottet

hänvisa till motionen.

Gällande bestämmelser om vattentäkt finnas i 2 kap. 42—61 ,§§ vattenlagen.

Med vattentäkt förstås anläggning för tillgodogörande av grundvatten. Anläggande

av vattentäkt, som är avsedd att användas för tillgodogörande av

större vattenmängd än 300 kubikmeter om dygnet, må ej påbörjas, förrän

vattendomstolen meddelat besked, huru och under vilka villkor arbetet må

utföras och grundvatten tillgodogöras vid vattentäkten. Ej heller må någon

annat än för tillfälligt behov utan vattendomstolens prövning vid befintlig

vattentäkt tillgodogöra grundvatten i större omfattning än förut, om den

vattenmängd, som kommer att tillgodogöras vid vattentäkten, överstiger

300 kubikmeter om dygnet. Om det finns sannolika skäl, att genom åtgärd

för tillgodogörande av grundvatten allmän eller enskild rätt förnärmas, erfordras

jämväl vattendomstolens prövning. Vad nu nämnts om vattendomstolens

prövning gäller ej anläggande eller nyttjande av vattentäkt, som är

avsedd allenast för viss fastighets förseende med vatten till husbehovsförbrukning.

Om det för ett ändamålsenligt tillgodogörande av grundvatten visar sig

nödvändigt att å annan tillhörig fastighet framdrages ledning för vattnet

eller tages väg eller utsättes observationsrör eller utföres åtgärd till förebyggande

eller minskande av skada, är ägare av fastighet, som sålunda tages

i anspråk, pliktig att tåla sådant intrång mot ersättning, som fastställes av

vattendomstolen i enlighet med bestämmelserna i 9 kap. vattenlagen. Det
2—sou

49 Bihang till riksdagens protokoll 11)49. 6 samt. 2 avd. Nr 1—it.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr S.

samma gäller om det visar sig erforderligt att till skydd mot förorening av

grundvatten besvär eller last lägges å annan tillhörig fastighet.

Om rätt att över annans mark framdraga ledning för vatten till husbeliovsförbrukning

gälla särskilda bestämmelser enligt en lag den 28 juni 1918 i

detta ämne.

Den som till en vattentäkt önskar låta framdraga elektriska ledningar,

vilka beröra annans mark, kan i första hand förskaffa sig rätt därtill genom

avtal med vederbörande fastighetsägare om servitut eller nyttjanderätt, vilket

avtal kan säkerställas genom inteckning. I andra hand kan expropriation

tillgripas. Detta torde bliva fallet om överenskommelse och uppgörelse om

ersättningens storlek icke kan träffas, om frivillig uppgörelse väl träffats,

men icke kan intecknas på grund av brister i lagfartshänseende, om fastighetsägaren

icke önskar att hans fastighet belastas med inteckning eller om

ägaren av vattentäkten finner rätten att framdraga elektriska ledningar icke

kunna tryggas genom inteckning utan vill vinna en rätt som går före alla

andra rättigheter i fastigheten.

Bestämmelser om rätt att genom expropriation taga i anspråk annans

mark för elektriska ledningar finnas i lagen den 12 maj 1917 om expropriation

och, såvitt angår starkströmsledningar, i lagen den 27 juni 1902 innefattande

vissa bestämmelser om elektriska anläggningar. Expropriationsförfarandet

enligt dessa båda lagar äger rum vid allmän domstol. Vid expropriation

av nyttjanderätt för svagströmsledningar och servitutsrätt för starkströmsledningar

gälla vissa särskilda bestämmelser. Sålunda gäller bland

annat följande. Om fastighetsägaren förklarat sig villig att upplåta nyttjanderätt

för svagströmsledning eller nyttjande- eller servitutsrätt för starkströmsledning

och om expropriation därav medför allenast ringa men, erfordras

icke Konungens tillstånd till expropriationen. Ha parterna träffat

överenskommelse om expropriationsersättningen, äger rätten meddela fastställelse

å överenskommelsen, därest upplåtelsen medför ringa men och

uppenbarligen icke rubbar säkerheten för fordringsägare, som ej godkänt

överenskommelsen. Detta förfarande brukar benämnas proformaexpropriation.

Utskottet. Enligt vad utskottet inhämtat har från advokathåll i skrivelse

den 8 januari 1949 till statsrådet och chefen för justitiedepartementet uppmärksamheten

fästs på de i motionen berörda spörsmålen. Skrivelsen har

den 14 januari 1949 överlämnats till 1945 års utredning rörande vissa ändringar

i vattenlagen för att tagas under övervägande vid fullgörandet av

det utredningen anförtrodda uppdraget. Någon framställning från riksdagens

sida till Kungl. Maj:t om utredning och förslag till lagändring kan därför

icke anses påkallad. Utskottet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten

på att en förenkling av förfarandet i de fall, som omförmälas i 2 kap.

18 § vattenlagen, jämväl torde kunna övervägas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3.

11

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, I: JO, icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 februari 1949.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Forslund, Wistrand,

Hallagård, Hermansson, Nils Elowsson och Ulilén;

från andra kammaren: herrar Hellbacken, Holm, fru Johansson i Norrköping,

herrar Stjärne*, Lundberg, Carlsson i Bakeröd, Wiklund i Stockholm

och fru Ewerlöf.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.