Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad ordning för meddelande av tillstånd att framdraga elektriska ledningar i vissa fall.
1949-02-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1949:3, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad ordning för meddelande av tillstånd att framdraga elektriska ledningar i vissa fall.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr
9
>Tr 3.
Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad ordning
för meddelande av tillstånd att framdraga
elektriska ledningar i vissa fall.
I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 30,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Holmbäck hemställt, att
riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning och
förslag till lagändring i den riktningen att vattendomstol skulle äga att,
sedan Kungl. Maj:t meddelat expropriationstillstånd, lämna medgivande till
framdragandet av elektriska starkströms- och svagströmsledningar till vattentäkter
och avgöra de i samband därmed stående ersättningsfrågorna samt,
när proformaexpropriation får äga rum, direkt avgöra samtliga förekommande
frågor.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för detta yrkande får utskottet
hänvisa till motionen.
Gällande bestämmelser om vattentäkt finnas i 2 kap. 42—61 ,§§ vattenlagen.
Med vattentäkt förstås anläggning för tillgodogörande av grundvatten. Anläggande
av vattentäkt, som är avsedd att användas för tillgodogörande av
större vattenmängd än 300 kubikmeter om dygnet, må ej påbörjas, förrän
vattendomstolen meddelat besked, huru och under vilka villkor arbetet må
utföras och grundvatten tillgodogöras vid vattentäkten. Ej heller må någon
annat än för tillfälligt behov utan vattendomstolens prövning vid befintlig
vattentäkt tillgodogöra grundvatten i större omfattning än förut, om den
vattenmängd, som kommer att tillgodogöras vid vattentäkten, överstiger
300 kubikmeter om dygnet. Om det finns sannolika skäl, att genom åtgärd
för tillgodogörande av grundvatten allmän eller enskild rätt förnärmas, erfordras
jämväl vattendomstolens prövning. Vad nu nämnts om vattendomstolens
prövning gäller ej anläggande eller nyttjande av vattentäkt, som är
avsedd allenast för viss fastighets förseende med vatten till husbehovsförbrukning.
Om det för ett ändamålsenligt tillgodogörande av grundvatten visar sig
nödvändigt att å annan tillhörig fastighet framdrages ledning för vattnet
eller tages väg eller utsättes observationsrör eller utföres åtgärd till förebyggande
eller minskande av skada, är ägare av fastighet, som sålunda tages
i anspråk, pliktig att tåla sådant intrång mot ersättning, som fastställes av
vattendomstolen i enlighet med bestämmelserna i 9 kap. vattenlagen. Det
2—sou
49 Bihang till riksdagens protokoll 11)49. 6 samt. 2 avd. Nr 1—it.
10
Andra lagutskottets utlåtande nr S.
samma gäller om det visar sig erforderligt att till skydd mot förorening av
grundvatten besvär eller last lägges å annan tillhörig fastighet.
Om rätt att över annans mark framdraga ledning för vatten till husbeliovsförbrukning
gälla särskilda bestämmelser enligt en lag den 28 juni 1918 i
detta ämne.
Den som till en vattentäkt önskar låta framdraga elektriska ledningar,
vilka beröra annans mark, kan i första hand förskaffa sig rätt därtill genom
avtal med vederbörande fastighetsägare om servitut eller nyttjanderätt, vilket
avtal kan säkerställas genom inteckning. I andra hand kan expropriation
tillgripas. Detta torde bliva fallet om överenskommelse och uppgörelse om
ersättningens storlek icke kan träffas, om frivillig uppgörelse väl träffats,
men icke kan intecknas på grund av brister i lagfartshänseende, om fastighetsägaren
icke önskar att hans fastighet belastas med inteckning eller om
ägaren av vattentäkten finner rätten att framdraga elektriska ledningar icke
kunna tryggas genom inteckning utan vill vinna en rätt som går före alla
andra rättigheter i fastigheten.
Bestämmelser om rätt att genom expropriation taga i anspråk annans
mark för elektriska ledningar finnas i lagen den 12 maj 1917 om expropriation
och, såvitt angår starkströmsledningar, i lagen den 27 juni 1902 innefattande
vissa bestämmelser om elektriska anläggningar. Expropriationsförfarandet
enligt dessa båda lagar äger rum vid allmän domstol. Vid expropriation
av nyttjanderätt för svagströmsledningar och servitutsrätt för starkströmsledningar
gälla vissa särskilda bestämmelser. Sålunda gäller bland
annat följande. Om fastighetsägaren förklarat sig villig att upplåta nyttjanderätt
för svagströmsledning eller nyttjande- eller servitutsrätt för starkströmsledning
och om expropriation därav medför allenast ringa men, erfordras
icke Konungens tillstånd till expropriationen. Ha parterna träffat
överenskommelse om expropriationsersättningen, äger rätten meddela fastställelse
å överenskommelsen, därest upplåtelsen medför ringa men och
uppenbarligen icke rubbar säkerheten för fordringsägare, som ej godkänt
överenskommelsen. Detta förfarande brukar benämnas proformaexpropriation.
Utskottet. Enligt vad utskottet inhämtat har från advokathåll i skrivelse
den 8 januari 1949 till statsrådet och chefen för justitiedepartementet uppmärksamheten
fästs på de i motionen berörda spörsmålen. Skrivelsen har
den 14 januari 1949 överlämnats till 1945 års utredning rörande vissa ändringar
i vattenlagen för att tagas under övervägande vid fullgörandet av
det utredningen anförtrodda uppdraget. Någon framställning från riksdagens
sida till Kungl. Maj:t om utredning och förslag till lagändring kan därför
icke anses påkallad. Utskottet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten
på att en förenkling av förfarandet i de fall, som omförmälas i 2 kap.
18 § vattenlagen, jämväl torde kunna övervägas.
Andra lagutskottets utlåtande nr 3.
11
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion, I: JO, icke måtte föranleda till någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 16 februari 1949.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Forslund, Wistrand,
Hallagård, Hermansson, Nils Elowsson och Ulilén;
från andra kammaren: herrar Hellbacken, Holm, fru Johansson i Norrköping,
herrar Stjärne*, Lundberg, Carlsson i Bakeröd, Wiklund i Stockholm
och fru Ewerlöf.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.