Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 27 § förordningen den 15 juni 1934
1949-05-17 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1949:31, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 27 § förordningen den 15 juni 1934
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
1
Nr 31.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med
förslag till förordning angående ändrad lydelse av 27 §
förordningen den 15 juni 1934 (nr 264) om erkända
arbetslöshetskassor, dels ock i ämnet väckta motioner.
Genom en den 5 april 1949 dagtecknad proposition, nr 192, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Förordning
angående ändrad lydelse av 27 § förordningen den 15 juni 1934 (nr 264)
om erkända arbetslöshetskassor.
Härigenom förordnas, att 27 § förordningen den 15 juni 1934 om erkända
arbetslöshetskassor1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse:)
27 §.
(Föreslagen lydelse:)
27 §.
Erkänd arbetslöshetskassa —--siffror bestämmer.
Utbetalning av---lämnat medgivande.
Överskott å--— tillföras fonden.
Fonden får---- löpande utgifter.
Fondens tillgångar skola redovisas:
1)
i obligationer, som utfärdats
eller garanterats av staten;
2) i Sveriges allmänna hypoteksbanks
eller Konungariket Sveriges
stadshypotekskassas obligationer;
Fondens tillgångar skola redovisas:
1)
i obligationer eller andra skuldförbindelser,
som utfärdats eller
garanterats av staten;
2) i obligationer, utfärdade av
Sveriges allmänna hypoteksbank,
Konungariket Sveriges stadshypo
-
1 Senaste lydelse av 27 § se 1937:227.
Bilxang till riksdagens protokoll 1949. 9 samt. 2 avd. Nr 31.
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
2
(Gällande lydelse:)
3) i fordringsbevis, utfärdade av
riksbanken, bankbolag eller sparbank;
-
4) i obligationer eller andra skuldförbindelser,
utfärdade eller garanterade
av kommuner, som till lånets
upptagande eller garanterande erhållit
Konungens tillstånd;
5) med tillsynsmyndighetens medgivande
i fastighet, avsedd för kassans
verksamhet; dock att i varje
fall åbyggnad å fastigheten skall
vara brandförsäkrad i något med vederbörligen
fastställd bolagsordning
försett brandförsäkringsbolag inom
riket.
(Föreslagen Igdelse:)
tekskassa, Svenska bostadskreditkassan,
Svenska skeppshypotekskassan
eller Inteckningsbanken aktiebolag
eller av hypoteksaktiebolag, som
enligt vad därom finnes stadgat står
under tillsyn av bank- och fondinspektionen;
3)
i fordringsbevis, utfärdade av
riksbanken, svenskt bankaktiebolag,
postsparbanken, svensk sparbank,
Svenska jordbrukskreditkassan eller
centralkassa för jordbrukskredit,
med undantag av sådana för den allmänna
rörelsen avsedda förskrivningar,
som medföra rätt till betalning
först efter utfärdarens övriga
fordringsägare (förlagsbevis);
4) i obligationer eller andra skuldförbindelser,
utfärdade eller garanterade
av svensk kommun, som till
lånets upptagande eller garanterande
erhållit Konungens tillstånd;
5) med tillsynsmyndighetens medgivande
i fastighet, avsedd för kassans
verksamhet, eller i aktier i aktiebolag
eller andelar i ekonomisk
förening, därest bolaget eller föreningen
uteslutande har till uppgift
att äga och förvalta sådan fastighet;
dock att i varje fall åbyggnad å fastigheten
skall vara brandförsäkrad i
försäkringsbolag, som avses i lagen
om försäkringsrörelse, eller i utländsk
försåkringsanstalt med rätt
att driva försäkringsrörelse här i riket.
Utan hinder av vad ovan föreskrivits
må med tillsynsmyndighetens
medgivande högst en femtedel av
fondens tillgångar redovisas i skuldförbindelser,
för vilka kassan äger
säkerhet genom inteckning i fast
Andra lagutskottets utlåtande nr 31. 3
(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
egendom eller tomträtt inom två
tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde;
och skall i fråga om
brandförsäkring av åbyggnad gälla
vad vid 5) stadgas.
Denna förordning träder i kraft
den 1 juli 1949.
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft två
i anledning av densamma väckta motioner, nämligen nr 312 i första kammaren
av herr Bergh och nr 399 i andra kammaren av herr Edström. I motionerna,
som äro likalydande, har yrkats, dels att riksdagen — i anslutning
till bifall till den föreslagna ändringen av 27 § femte stycket 5) —- måtte göra uttalande av innebörd i huvudsak, att endast sådan fastighet
finge förvärvas, som kassan för sin verksamhet oundgängligen behövde,
samt att om kassan icke längre behövde fastigheten för sin verksamhet,
intresset skulle avvecklas, innan inköp av ny fastighet finge medgivas,
dels ock att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag, såvitt det
avsåge införande av ett nytt sjätte stycke i 27 §.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för Kungl. Maj :ts förslag, samt
i fråga om de skäl, som åberopats till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan,
hänvisa till propositionen och motionerna.
Enligt förordningen den 15 juni 1934 om erkända arbetslöshetskassor
är erkänd arbetslöshetskassa skyldig att såsom fond avsätta tillgångar
av viss storlek, och utbetalning av understöd får ej påbörjas förrän tillsynsmyndigheten
med hänsyn till fondens storlek samt kassans ekonomiska
ställning i övrigt lämnat medgivande därtill, överskott å verksamheten
skall tillföras fonden, som får tagas i anspråk endast i den mån kassans
inkomster ej förslå till täckande av kassans löpande utgifter (27 § första—
fjärde styckena). I 27 § femte stycket meddelas bestämmelse om fondmedlens
placering. I fråga om denna bestämmelses innehåll får utskottet hänvisa
till den ovan intagna författningstexten.
I skrivelse den 17 december 1948 har arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit
en utvidgning av de nuvarande möjligheterna att placera de erkända
arbetslöshetskassornas fonder, över denna skrivelse har statskontoret, pensionsstyrelsen,
försäkringsinspektionen, fullmäktige i riksbanken, Svenska
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige och De erkända arbetslöshetskassornas
samorganisation beretts tillfälle att yttra sig.
I propositionen har föredragande departementschef en, statsrådet Möller,
anfört bland annat följande:
»Arbetsmarknaden har under de senare åren kännetecknats av hög sysselsättningsnivå,
och arbetslöshetsprocenten bland de erkända arbetslöshetskassornas
medlemmar har oavbrutet minskats. Till följd härav ha kassorna
samlat betydande fonder. Vid årsskiftet 1947/48 uppgingo fonderna till i
runt tal 105 miljoner kronor. Därav var omkring hälften placerad i obligationer,
medan 41 miljoner kronor innestodo å bank.
Enligt uppgift av arbetsmarknadsstyrelsen — som är tillsynsmyndighet
för de erkända arbetslöshetskassorna — skulle man bland kassorna många
gånger ha funnit det svårt att inom ramen för gällande bestämmelser redovisa
kassornas fonder i tillräckligt räntabla placeringsobjekt, varför man
önskat att kassorna skulle få vidgade möjligheter att placera sina fonder.
I anslutning härtill konstaterar arbetsmarknadsstyrelsen att på senare tid
efterfrågan på obligationer i stor utsträckning kunnat tillgodoses. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens
mening är det likväl på längre sikt nödvändigt att
ge arbetslöshetskassorna bättre placeringsmöjligheter för fonderna, och styrelsen
har hos Kungl. Maj :t gjort framställning härom.
Arbetsmarknadsstyrelsens framställning om friare placeringsrätt beträffande
arbetslöshetskassornas fonder har lämnats utan erinran av försäkringsinspektionen,
svenska arbetsgivareföreningen samt de erkända arbetslöshetskassornas
samorganisation, medan statskontoret, pensionsstyrelsen
och riksbanksfullmäktige ställt sig principiellt avvisande mot förslaget. Från
de sistnämnda remissinstansernas sida har framhållits bl. a. att det under
1940-talet icke varit svårt att finna placeringsobjekt i statsobligationer och att
kassorna icke utnyttjat de möjligheter till en mera räntebärande placering,
som redan de nuvarande bestämmelserna lämnade. Vidare har man pekat
på att, då arbetslöshetskassorna till sin rättsliga natur äro understödsföreningar,
ifrågavarande spörsmål borde prövas i sammanhang med en —
jämväl av andra skäl påkallad — översyn av understödsföreningslagen.
För egen del betvivlar jag icke, att arbetslöshetskassorna tidigare kunna
ha haft svårigheter att placera sina medel. Situationen på kapitalmarknaden
har emellertid helt förändrats under senare år. Möjligheterna att finna
placeringsobjekt bland guldkantade värdehandlingar te sig för närvarande
tämligen gynnsamma och de torde under överskådlig tid knappast komma
att försämras. Härtill kommer det samband, som otvivelaktigt råder mellan
arbetslöshetskasseförordningens placeringsbestämmelser och motsvarande
föreskrifter i understödsföreningslagen, vilken lag i sinom tid torde
komma att bli föremål för en allmän översyn. På grund härav är jag icke
beredd att för närvarande förorda någon mera genomgripande ändring av
Andra lagutskottets utlåtande nr 31. 5
gällande regler rörande arbetslöshetskassornas kapitalplacering. En viss utvidgning
av placeringsbestämmelserna helt inom ramen för de principer,
varpå 27 § arbetslöshetskasseförordningen bygger, synes mig emellertid redan
i detta sammanhang kunna vidtagas. På kapitalmarknaden torde nämligen
finnas vissa slag av värdehandlingar, vilka för närvarande icke äro
tillåtna objekt för placering av arbetslöshetskassornas fonder men som
kunna anses jämbördiga med de i 27 § arbetslöshetskasseförordningen angivna
placeringsobjekten eller, om också icke i allo likvärdiga med dessa,
av sådan beskaffenhet att de väl försvara sin plats inom området för de tilllåtna
placeringarna.
Av särskilt intresse i detta sammanhang äro de bestämmelser, som enligt
274 § i 1948 års lag om försäkringsrörelse gälla för redovisning av livförsäkringsfond.
I detta lagrum uppräknas åtskilliga placeringsobjekt, som
efter en allsidig utredning — redovisad i propositionen nr 50 till 1948 års
riksdag — befunnits erbjuda fullgod trygghet för livförsäkringsbolagens
fonder och som utan vidare torde kunna godkännas såsom föremål även
för arbetslöshetskassornas fondplacering.»
Efter att närmare ha motiverat de föreslagna ändringarna i 27 § femte
stycket 1)—4) — vilka efter ändringarna helt överensstämma med 274 §
lagen om försäkringsrörelse — fortsätter statsrådet Möller:
»Såsom förut nämnts äger arbetslöshetskassa med tillsynsmyndighetens
medgivande placera fondmedel i fastighet, som är avsedd för kassans rörelse,
under förutsättning att fastighetens åbyggnad är brandförsäkrad i
något med vederbörligen fastställd bolagsordning försett brandförsäkringsbolag
inom riket. Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit att denna bestämmelse
utvidgas så, att kassorna få rätt att efter medgivande av tillsynsmyndigheten
redovisa fondmedel jämväl i aktier i aktiebolag eller andelar i ekonomisk
förening, därest bolaget eller föreningen uteslutande har till uppgift
att äga och förvalta sådan fastighet. Den sålunda föreslagna utvidgningen
synes välgrundad. Genom föreskriften, att medgivande i varje särskilt
fall erfordras av tillsynsmyndigheten, vinnes garanti för att säkerhetsoch
likviditetskraven äro uppfyllda. Föreskrifterna om brandförsäkring synas
böra jämkas så att åbyggnad å fastigheten skall vara brandförsäkrad
i försäkringsbolag, som avses i lagen om försäkringsrörelse, eller i utländsk
försäkringsanstalt med rätt att driva försäkringsrörelse här i riket. Härigenom
uppnås överensstämmelse med motsvarande föreskrift i 274 § lagen
om försäkringsrörelse.»
Beträffande det föreslagna nya sjätte stycket har statsrådet Möller anfört
följande:
»Arbetsmarknadsstyrelsen har vidare föreslagit, att arbetslöshetskassas
fondmedel med tillsynsmyndighetens medgivande skola få placeras i skuldförbindelser,
för vilka kassan äger säkerhet genom inteckning i fast egen
-
6 Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
dom inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, samt i skuldförbindelser
med säkerhet av inteckning i tomträtt inom två tredjedelar av
senast fastställda taxeringsvärde och med den ytterligare begränsning, som
tillsynsmyndigheten med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller andra
omständigheter föreskriver. Det förutsättes dock att åbyggnad skall vara
betryggande försäkrad. Förslaget innebär i denna del en nyhet för arbetslöshetskassornas
vidkommande men det överensstämmer med placeringsbestämmelserna
i 274 § lagen om försäkringsrörelse utom såtillvida, att
tillstånd av tillsynsmyndigheten icke fordras enligt detta lagrum. Både understödsföreningslagen
och den nya lagen om sjukförsäkring tillåta också
investering av ifrågavarande slag.
Enligt min mening torde det i vissa fall kunna vara till fördel om arbetslöshetskassorna
få placera fondmedel i skuldförbindelser med säkerhet av
inteckningar i fast egendom eller tomträtt. Jag vill därför icke motsätta mig
att denna placeringsform införes. Emellertid anser jag det nödvändigt att
här gå fram med försiktighet så att tillbörliga krav på säkerhet och likviditet
icke bli åsidosatta. Sålunda synas skäl föreligga att begränsa placeringsrätten
till viss del av fonden. Jag förordar att gränsen dragés så, att
endast en femtedel av fondens tillgångar får redovisas i skuldförbindelser
av nu ifrågavarande slag. Såsom arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit
böra vidare endast sådana inteckningar godkännas som äro belägna inom
två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde. Härutöver bör gälla,
att tillsynsmyndigheten i varje särskilt fall skall ha lämnat sitt medgivande
till placeringen. Några närmare föreskrifter om de riktlinjer,
som tillsynsmyndigheten har att iakttaga, synas icke vara erforderliga.
Givetvis bör medgivande lämnas endast i fall då kraven på säkerhet
och likviditet äro uppfyllda. I sistnämnda hänseende bör bland annat beaktas,
att uppsägningstiden icke är alltför lång. Och vad angår tomträttsinteckningar
bör hänsyn tagas till tomträttsavtalets innehåll. Belåning av
inteckning i industrifastighet kan ofta till sin karaktär vara mera en förlagskredit
än en fastighetskredit, varför återhållsamhet bör iakttagas, då
fråga är om placering i skuldförbindelser mot säkerhet i inteckning i industrifastighet.
»
Utskottet. I förevarande proposition föreslås viss utvidgning av möjligheterna
att placera de erkända arbetslöshetskassornas fondmedel.
Önskvärt är, att de i kassornas fonder ingående medlen giva högsta möjliga
avkastning. Detta önskemål motverkas i viss mån av kravet på att placeringsobjektet
skall äga fullgod säkerhet. Ytterligare en annan omständighet
är ägnad att verka i samma riktning, nämligen kravet på likviditet.
Med hänsyn till dessa kassors uppgifter måste särskild uppmärksamhet ägnas
åt sistnämnda omständighet. För ifrågavarande kassor äro — i motsats
till vad som gäller flertalet andra försäkringsgrenar — som regel försäk
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 31. 7
ringsfallen ej någorlunda i tiden jämnt fördelade utan äro tvärt om i
betydande utsträckning koncentrerade till vissa tidpunkter. Det måste därför
vara möjligt att, ibland kanske inom mycket kort tid, omsätta hela
fonden i kontanter i och för utbetalning av understöd.
Enligt utskottets mening finnes icke — vare sig ur ovan anförda eller
andra synpunkter — anledning till erinran mot den utvidgning av placeringsmöjligheterna,
som de föreslagna ändringarna i fråga om 27 § femte
stycket 1)—4) innebära.
Den föreslagna ändringen i 27 § femte stycket 5) innebär allenast den
utvidgningen av placeringsmöjligheterna, att såsom placeringsobjekt upptagas
— utom såsom nu är fallet fastighet avsedd för kassans verksamhet
— även aktier i aktiebolag eller andelar i ekonomisk förening, därest bolaget
eller föreningen uteslutande har till uppgift att förvalta fastighet, avsedd
för kassans verksamhet. Ytterligare föreskrives, att i varje särskilt fall
tillsynsmyndighetens medgivande erfordras. Med den begränsning med avseende
å fastighetens användning, som sålunda upptagits, finner utskottet
ej skäl till erinran mot förslaget och enligt utskottet synes ej påkallat, att
riksdagen gör uttalanden av den innebörd, som i motionerna påyrkats.
Motionärerna ha yrkat avslag på Kungl. Maj:ts förslag att i 27 § skall
införas ett nytt sjätte stycke, genom vilket kassorna skulle erhålla möjlighet
att placera en femtedel av fonden i inteckningar i fast egendom eller
tomträtt, liggande inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärdet.
Tydligt är att de placeringsobjekt, varom här är fråga, i mindre grad än
de förut berörda tillgodose likviditetskravet. Genom nämnda inskränkningar
i rätten att placera fonden i inteckningar samt med hänsyn därtill,
att för varje särskilt fall tillstånd skall föreligga från tillsynsmyndigheten,
ha garantier sökt skapas för att likviditeten hos kassorna skall upprätthållas
i erforderlig grad. Utskottet vill dessutom i anslutning härtill understryka
Kungl. Maj :ts uttalande, att tillsynsmyndighetens medgivande bör
lämnas endast i fall då kraven på säkerhet och likviditet äro uppfyllda.
Utskottet kan därför, med avstyrkande av motionärernas hemställan, godtaga
vad Kungl. Maj:t föreslagit på denna punkt.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med avslag å motionerna I: 312 och
II: 399, bifalla förevarande proposition, nr 192, oförändrad.
Stockholm den 17 maj 1949.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Forslund, Wistrand,
Hermansson*, Nils Elowsson, Uhlén och fru Svenson;
från andra kammaren: herrar Hellbacken, Jacobsson i Igelsbo, Holm,
fruar Sandström, Johansson i Norrköping, herrar Hagård, Andersson i Alfredshem
och Carlsson i Bakeröd.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Iduns tryckeri. Esselte ab. Stockholm 1949
916696
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1949:319 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående eftergift i vissa fall från bestämmelserna i 36 § första stycket s. 1 i texten