Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 27 § förordningen den 15 juni 1934

1949-05-17 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1949:31, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 27 § förordningen den 15 juni 1934

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

1

Nr 31.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till förordning angående ändrad lydelse av 27 §

förordningen den 15 juni 1934 (nr 264) om erkända

arbetslöshetskassor, dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 5 april 1949 dagtecknad proposition, nr 192, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Förordning

angående ändrad lydelse av 27 § förordningen den 15 juni 1934 (nr 264)

om erkända arbetslöshetskassor.

Härigenom förordnas, att 27 § förordningen den 15 juni 1934 om erkända

arbetslöshetskassor1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:)

27 §.

(Föreslagen lydelse:)

27 §.

Erkänd arbetslöshetskassa —--siffror bestämmer.

Utbetalning av---lämnat medgivande.

Överskott å--— tillföras fonden.

Fonden får---- löpande utgifter.

Fondens tillgångar skola redovisas:
1)

i obligationer, som utfärdats

eller garanterats av staten;

2) i Sveriges allmänna hypoteksbanks

eller Konungariket Sveriges

stadshypotekskassas obligationer;

Fondens tillgångar skola redovisas:
1)

i obligationer eller andra skuldförbindelser,

som utfärdats eller

garanterats av staten;

2) i obligationer, utfärdade av

Sveriges allmänna hypoteksbank,

Konungariket Sveriges stadshypo
-

1 Senaste lydelse av 27 § se 1937:227.

Bilxang till riksdagens protokoll 1949. 9 samt. 2 avd. Nr 31.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

2

(Gällande lydelse:)

3) i fordringsbevis, utfärdade av

riksbanken, bankbolag eller sparbank;
-

4) i obligationer eller andra skuldförbindelser,

utfärdade eller garanterade

av kommuner, som till lånets

upptagande eller garanterande erhållit

Konungens tillstånd;

5) med tillsynsmyndighetens medgivande

i fastighet, avsedd för kassans

verksamhet; dock att i varje

fall åbyggnad å fastigheten skall

vara brandförsäkrad i något med vederbörligen

fastställd bolagsordning

försett brandförsäkringsbolag inom

riket.

(Föreslagen Igdelse:)

tekskassa, Svenska bostadskreditkassan,

Svenska skeppshypotekskassan

eller Inteckningsbanken aktiebolag

eller av hypoteksaktiebolag, som

enligt vad därom finnes stadgat står

under tillsyn av bank- och fondinspektionen;
3)

i fordringsbevis, utfärdade av

riksbanken, svenskt bankaktiebolag,

postsparbanken, svensk sparbank,

Svenska jordbrukskreditkassan eller

centralkassa för jordbrukskredit,

med undantag av sådana för den allmänna

rörelsen avsedda förskrivningar,

som medföra rätt till betalning

först efter utfärdarens övriga

fordringsägare (förlagsbevis);

4) i obligationer eller andra skuldförbindelser,

utfärdade eller garanterade

av svensk kommun, som till

lånets upptagande eller garanterande

erhållit Konungens tillstånd;

5) med tillsynsmyndighetens medgivande

i fastighet, avsedd för kassans

verksamhet, eller i aktier i aktiebolag

eller andelar i ekonomisk

förening, därest bolaget eller föreningen

uteslutande har till uppgift

att äga och förvalta sådan fastighet;

dock att i varje fall åbyggnad å fastigheten

skall vara brandförsäkrad i

försäkringsbolag, som avses i lagen

om försäkringsrörelse, eller i utländsk

försåkringsanstalt med rätt

att driva försäkringsrörelse här i riket.

Utan hinder av vad ovan föreskrivits

må med tillsynsmyndighetens

medgivande högst en femtedel av

fondens tillgångar redovisas i skuldförbindelser,

för vilka kassan äger

säkerhet genom inteckning i fast

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31. 3

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

egendom eller tomträtt inom två

tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde;

och skall i fråga om

brandförsäkring av åbyggnad gälla

vad vid 5) stadgas.

Denna förordning träder i kraft

den 1 juli 1949.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft två

i anledning av densamma väckta motioner, nämligen nr 312 i första kammaren

av herr Bergh och nr 399 i andra kammaren av herr Edström. I motionerna,

som äro likalydande, har yrkats, dels att riksdagen — i anslutning

till bifall till den föreslagna ändringen av 27 § femte stycket 5) —- måtte göra uttalande av innebörd i huvudsak, att endast sådan fastighet

finge förvärvas, som kassan för sin verksamhet oundgängligen behövde,

samt att om kassan icke längre behövde fastigheten för sin verksamhet,

intresset skulle avvecklas, innan inköp av ny fastighet finge medgivas,

dels ock att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag, såvitt det

avsåge införande av ett nytt sjätte stycke i 27 §.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för Kungl. Maj :ts förslag, samt

i fråga om de skäl, som åberopats till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan,

hänvisa till propositionen och motionerna.

Enligt förordningen den 15 juni 1934 om erkända arbetslöshetskassor

är erkänd arbetslöshetskassa skyldig att såsom fond avsätta tillgångar

av viss storlek, och utbetalning av understöd får ej påbörjas förrän tillsynsmyndigheten

med hänsyn till fondens storlek samt kassans ekonomiska

ställning i övrigt lämnat medgivande därtill, överskott å verksamheten

skall tillföras fonden, som får tagas i anspråk endast i den mån kassans

inkomster ej förslå till täckande av kassans löpande utgifter (27 § första—

fjärde styckena). I 27 § femte stycket meddelas bestämmelse om fondmedlens

placering. I fråga om denna bestämmelses innehåll får utskottet hänvisa

till den ovan intagna författningstexten.

I skrivelse den 17 december 1948 har arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit

en utvidgning av de nuvarande möjligheterna att placera de erkända

arbetslöshetskassornas fonder, över denna skrivelse har statskontoret, pensionsstyrelsen,

försäkringsinspektionen, fullmäktige i riksbanken, Svenska

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige och De erkända arbetslöshetskassornas

samorganisation beretts tillfälle att yttra sig.

I propositionen har föredragande departementschef en, statsrådet Möller,

anfört bland annat följande:

»Arbetsmarknaden har under de senare åren kännetecknats av hög sysselsättningsnivå,

och arbetslöshetsprocenten bland de erkända arbetslöshetskassornas

medlemmar har oavbrutet minskats. Till följd härav ha kassorna

samlat betydande fonder. Vid årsskiftet 1947/48 uppgingo fonderna till i

runt tal 105 miljoner kronor. Därav var omkring hälften placerad i obligationer,

medan 41 miljoner kronor innestodo å bank.

Enligt uppgift av arbetsmarknadsstyrelsen — som är tillsynsmyndighet

för de erkända arbetslöshetskassorna — skulle man bland kassorna många

gånger ha funnit det svårt att inom ramen för gällande bestämmelser redovisa

kassornas fonder i tillräckligt räntabla placeringsobjekt, varför man

önskat att kassorna skulle få vidgade möjligheter att placera sina fonder.

I anslutning härtill konstaterar arbetsmarknadsstyrelsen att på senare tid

efterfrågan på obligationer i stor utsträckning kunnat tillgodoses. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens

mening är det likväl på längre sikt nödvändigt att

ge arbetslöshetskassorna bättre placeringsmöjligheter för fonderna, och styrelsen

har hos Kungl. Maj :t gjort framställning härom.

Arbetsmarknadsstyrelsens framställning om friare placeringsrätt beträffande

arbetslöshetskassornas fonder har lämnats utan erinran av försäkringsinspektionen,

svenska arbetsgivareföreningen samt de erkända arbetslöshetskassornas

samorganisation, medan statskontoret, pensionsstyrelsen

och riksbanksfullmäktige ställt sig principiellt avvisande mot förslaget. Från

de sistnämnda remissinstansernas sida har framhållits bl. a. att det under

1940-talet icke varit svårt att finna placeringsobjekt i statsobligationer och att

kassorna icke utnyttjat de möjligheter till en mera räntebärande placering,

som redan de nuvarande bestämmelserna lämnade. Vidare har man pekat

på att, då arbetslöshetskassorna till sin rättsliga natur äro understödsföreningar,

ifrågavarande spörsmål borde prövas i sammanhang med en —

jämväl av andra skäl påkallad — översyn av understödsföreningslagen.

För egen del betvivlar jag icke, att arbetslöshetskassorna tidigare kunna

ha haft svårigheter att placera sina medel. Situationen på kapitalmarknaden

har emellertid helt förändrats under senare år. Möjligheterna att finna

placeringsobjekt bland guldkantade värdehandlingar te sig för närvarande

tämligen gynnsamma och de torde under överskådlig tid knappast komma

att försämras. Härtill kommer det samband, som otvivelaktigt råder mellan

arbetslöshetskasseförordningens placeringsbestämmelser och motsvarande

föreskrifter i understödsföreningslagen, vilken lag i sinom tid torde

komma att bli föremål för en allmän översyn. På grund härav är jag icke

beredd att för närvarande förorda någon mera genomgripande ändring av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31. 5

gällande regler rörande arbetslöshetskassornas kapitalplacering. En viss utvidgning

av placeringsbestämmelserna helt inom ramen för de principer,

varpå 27 § arbetslöshetskasseförordningen bygger, synes mig emellertid redan

i detta sammanhang kunna vidtagas. På kapitalmarknaden torde nämligen

finnas vissa slag av värdehandlingar, vilka för närvarande icke äro

tillåtna objekt för placering av arbetslöshetskassornas fonder men som

kunna anses jämbördiga med de i 27 § arbetslöshetskasseförordningen angivna

placeringsobjekten eller, om också icke i allo likvärdiga med dessa,

av sådan beskaffenhet att de väl försvara sin plats inom området för de tilllåtna

placeringarna.

Av särskilt intresse i detta sammanhang äro de bestämmelser, som enligt

274 § i 1948 års lag om försäkringsrörelse gälla för redovisning av livförsäkringsfond.

I detta lagrum uppräknas åtskilliga placeringsobjekt, som

efter en allsidig utredning — redovisad i propositionen nr 50 till 1948 års

riksdag — befunnits erbjuda fullgod trygghet för livförsäkringsbolagens

fonder och som utan vidare torde kunna godkännas såsom föremål även

för arbetslöshetskassornas fondplacering.»

Efter att närmare ha motiverat de föreslagna ändringarna i 27 § femte

stycket 1)—4) — vilka efter ändringarna helt överensstämma med 274 §

lagen om försäkringsrörelse — fortsätter statsrådet Möller:

»Såsom förut nämnts äger arbetslöshetskassa med tillsynsmyndighetens

medgivande placera fondmedel i fastighet, som är avsedd för kassans rörelse,

under förutsättning att fastighetens åbyggnad är brandförsäkrad i

något med vederbörligen fastställd bolagsordning försett brandförsäkringsbolag

inom riket. Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit att denna bestämmelse

utvidgas så, att kassorna få rätt att efter medgivande av tillsynsmyndigheten

redovisa fondmedel jämväl i aktier i aktiebolag eller andelar i ekonomisk

förening, därest bolaget eller föreningen uteslutande har till uppgift

att äga och förvalta sådan fastighet. Den sålunda föreslagna utvidgningen

synes välgrundad. Genom föreskriften, att medgivande i varje särskilt

fall erfordras av tillsynsmyndigheten, vinnes garanti för att säkerhetsoch

likviditetskraven äro uppfyllda. Föreskrifterna om brandförsäkring synas

böra jämkas så att åbyggnad å fastigheten skall vara brandförsäkrad

i försäkringsbolag, som avses i lagen om försäkringsrörelse, eller i utländsk

försäkringsanstalt med rätt att driva försäkringsrörelse här i riket. Härigenom

uppnås överensstämmelse med motsvarande föreskrift i 274 § lagen

om försäkringsrörelse.»

Beträffande det föreslagna nya sjätte stycket har statsrådet Möller anfört

följande:

»Arbetsmarknadsstyrelsen har vidare föreslagit, att arbetslöshetskassas

fondmedel med tillsynsmyndighetens medgivande skola få placeras i skuldförbindelser,

för vilka kassan äger säkerhet genom inteckning i fast egen
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

dom inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, samt i skuldförbindelser

med säkerhet av inteckning i tomträtt inom två tredjedelar av

senast fastställda taxeringsvärde och med den ytterligare begränsning, som

tillsynsmyndigheten med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller andra

omständigheter föreskriver. Det förutsättes dock att åbyggnad skall vara

betryggande försäkrad. Förslaget innebär i denna del en nyhet för arbetslöshetskassornas

vidkommande men det överensstämmer med placeringsbestämmelserna

i 274 § lagen om försäkringsrörelse utom såtillvida, att

tillstånd av tillsynsmyndigheten icke fordras enligt detta lagrum. Både understödsföreningslagen

och den nya lagen om sjukförsäkring tillåta också

investering av ifrågavarande slag.

Enligt min mening torde det i vissa fall kunna vara till fördel om arbetslöshetskassorna

få placera fondmedel i skuldförbindelser med säkerhet av

inteckningar i fast egendom eller tomträtt. Jag vill därför icke motsätta mig

att denna placeringsform införes. Emellertid anser jag det nödvändigt att

här gå fram med försiktighet så att tillbörliga krav på säkerhet och likviditet

icke bli åsidosatta. Sålunda synas skäl föreligga att begränsa placeringsrätten

till viss del av fonden. Jag förordar att gränsen dragés så, att

endast en femtedel av fondens tillgångar får redovisas i skuldförbindelser

av nu ifrågavarande slag. Såsom arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit

böra vidare endast sådana inteckningar godkännas som äro belägna inom

två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde. Härutöver bör gälla,

att tillsynsmyndigheten i varje särskilt fall skall ha lämnat sitt medgivande

till placeringen. Några närmare föreskrifter om de riktlinjer,

som tillsynsmyndigheten har att iakttaga, synas icke vara erforderliga.

Givetvis bör medgivande lämnas endast i fall då kraven på säkerhet

och likviditet äro uppfyllda. I sistnämnda hänseende bör bland annat beaktas,

att uppsägningstiden icke är alltför lång. Och vad angår tomträttsinteckningar

bör hänsyn tagas till tomträttsavtalets innehåll. Belåning av

inteckning i industrifastighet kan ofta till sin karaktär vara mera en förlagskredit

än en fastighetskredit, varför återhållsamhet bör iakttagas, då

fråga är om placering i skuldförbindelser mot säkerhet i inteckning i industrifastighet.

»

Utskottet. I förevarande proposition föreslås viss utvidgning av möjligheterna

att placera de erkända arbetslöshetskassornas fondmedel.

Önskvärt är, att de i kassornas fonder ingående medlen giva högsta möjliga

avkastning. Detta önskemål motverkas i viss mån av kravet på att placeringsobjektet

skall äga fullgod säkerhet. Ytterligare en annan omständighet

är ägnad att verka i samma riktning, nämligen kravet på likviditet.

Med hänsyn till dessa kassors uppgifter måste särskild uppmärksamhet ägnas

åt sistnämnda omständighet. För ifrågavarande kassor äro — i motsats

till vad som gäller flertalet andra försäkringsgrenar — som regel försäk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31. 7

ringsfallen ej någorlunda i tiden jämnt fördelade utan äro tvärt om i

betydande utsträckning koncentrerade till vissa tidpunkter. Det måste därför

vara möjligt att, ibland kanske inom mycket kort tid, omsätta hela

fonden i kontanter i och för utbetalning av understöd.

Enligt utskottets mening finnes icke — vare sig ur ovan anförda eller

andra synpunkter — anledning till erinran mot den utvidgning av placeringsmöjligheterna,

som de föreslagna ändringarna i fråga om 27 § femte

stycket 1)—4) innebära.

Den föreslagna ändringen i 27 § femte stycket 5) innebär allenast den

utvidgningen av placeringsmöjligheterna, att såsom placeringsobjekt upptagas

— utom såsom nu är fallet fastighet avsedd för kassans verksamhet

— även aktier i aktiebolag eller andelar i ekonomisk förening, därest bolaget

eller föreningen uteslutande har till uppgift att förvalta fastighet, avsedd

för kassans verksamhet. Ytterligare föreskrives, att i varje särskilt fall

tillsynsmyndighetens medgivande erfordras. Med den begränsning med avseende

å fastighetens användning, som sålunda upptagits, finner utskottet

ej skäl till erinran mot förslaget och enligt utskottet synes ej påkallat, att

riksdagen gör uttalanden av den innebörd, som i motionerna påyrkats.

Motionärerna ha yrkat avslag på Kungl. Maj:ts förslag att i 27 § skall

införas ett nytt sjätte stycke, genom vilket kassorna skulle erhålla möjlighet

att placera en femtedel av fonden i inteckningar i fast egendom eller

tomträtt, liggande inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärdet.

Tydligt är att de placeringsobjekt, varom här är fråga, i mindre grad än

de förut berörda tillgodose likviditetskravet. Genom nämnda inskränkningar

i rätten att placera fonden i inteckningar samt med hänsyn därtill,

att för varje särskilt fall tillstånd skall föreligga från tillsynsmyndigheten,

ha garantier sökt skapas för att likviditeten hos kassorna skall upprätthållas

i erforderlig grad. Utskottet vill dessutom i anslutning härtill understryka

Kungl. Maj :ts uttalande, att tillsynsmyndighetens medgivande bör

lämnas endast i fall då kraven på säkerhet och likviditet äro uppfyllda.

Utskottet kan därför, med avstyrkande av motionärernas hemställan, godtaga

vad Kungl. Maj:t föreslagit på denna punkt.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med avslag å motionerna I: 312 och

II: 399, bifalla förevarande proposition, nr 192, oförändrad.

Stockholm den 17 maj 1949.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Forslund, Wistrand,

Hermansson*, Nils Elowsson, Uhlén och fru Svenson;

från andra kammaren: herrar Hellbacken, Jacobsson i Igelsbo, Holm,

fruar Sandström, Johansson i Norrköping, herrar Hagård, Andersson i Alfredshem

och Carlsson i Bakeröd.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Iduns tryckeri. Esselte ab. Stockholm 1949

916696

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:319 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående eftergift i vissa fall från bestämmelserna i 36 § första stycket s. 1 i texten