Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad Igdelse av 10 § 2 mom. lagen den 20 december 1940

1949-03-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1949:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad Igdelse av 10 § 2 mom. lagen den 20 december 1940

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr tf.

1

Nr 6.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag angående ändrad Igdelse av 10 § 2 mom. lagen

den 20 december 1940 (nr 104b) om vissa av landsting

eller kommun drivna sjukhus.

Genom en den 18 februari 1949 dagtecknad proposition, nr 53, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. lagen den 20 december 1940

(nr 1044) om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus.

Härigenom förordnas, att 10 § 2 mom. lagen den 20 december 1940 om

vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Nuvarande Igdelse:) (Föreslagen Igdelse:)

10 §. 10 §.

2. Direktion skall — — — valda ledamöter.

Direktion för —--av valtiden.

För ledamöterna — —- — till tjänstgöring.

De år — — — vederbörande sjukvårdsberedning.

Befattningshavare vid sjukhus må Befattningshavare vid sjukhus,

ej vara ledamot av sjukhusets direk- som är redovisningsskgldig för sin

tion eller suppleant för ledamot. befattning, må ej vara ledamot av

sjukhusets direktion eller suppleant

för ledamot.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1949.

s

Bihang till riksdagens protokoll 1049, 9 saml. 2 avd. Nr G,

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr ti.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet i den

mån redogörelse därför ej lämnas här nedan hänvisa till propositionen.

I propositionen anför föredragande departementschefen, statsrådet Mossberg,

sammanfattningsvis:

»I skrivelse den 17 mars 194S (nr 91) har riksdagen anhållit att Kungl.

Maj:t ville låta föranstalta om utredning angående undanröjande av det i

10 § lagen den 20 december 1940 (nr 1044) om vissa av landsting eller

kommun drivna sjukhus stadgade hindret för befattningshavare vid sjukhus

att vara ledamot av sjukhusets direktion eller suppleant för ledamot

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Över framställningen ha efter remiss yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,

Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, förvaltningsutskotten

hos samtliga landsting, dock med undantag för Kalmar läns

södra, Gotlands läns, Värmlands läns, Örebro läns och Gävleborgs läns

landstings förvaltningsutskott, Stockholms stads sjukhusdirektion, Göteborgs

sjukhusdirektion, Malmö stads sjukhusdirektion, Norrköpings stads

hälso- och sjukvårdsstyrelse, sjukvårdsberedningen i Hälsingborg, Tjänstemännens

centralorganisation, Sveriges läkarförbund, Svenska lasarettsläkarföreningen,

Sveriges kommunaltjänstemannaförbund, Svenska kommunalarbetareförbundet,

Svenska sjukhusförvaltningens tjänstemannaförbund,

Sveriges arbetsledareföx-bund, Svensk sjuksköterskeförening, Svenska ekonomiföreståndarinnors

förening och Svenska barnmorskeförbundet.

I remissyttrandena äro meningarna delade huruvida det i sjukhuslagen

stadgade förbudet att tillhöra sjukhusets direktion bör slopas. Flertalet

remissinstanser ha emellertid i princip uttalat sig härför.

För egen del vill jag till en början framhålla, att då detta spörsmål tidigare

övervägts vid olika tillfällen och nu genom remissbehandlingen erhållit

en allsidig belysning, någon ytterligare utredning ej synes vara påkallad.

Vad angår själva saken kan jag i huvudsak ansluta mig till majoriteten

bland de hörda myndigheterna och organisationerna. Jag föreslår därför,

att förbudet för befattningshavare vid sjukhus att tillhöra sjukhusets direktion

slopas. Befattningshavare, som för sin befattning är redovisningsskyldig

inför sjukhusdirektionen, bör dock ej vara valbar till ledamot eller

suppleant i direktionen.»

Beträffande skälen för sitt ställningstagande anför statsrådet Mossberg:

»I förhållande till den möjlighet att tillhöra styrelser för kommunala och

andra allmänna företag och institutioner, som enligt gällande regler står

öppen för de där anställda, innebär ifrågavarande förbud att sjukhuspersonalen

på sitt område kommer i en undantagsställning. Några bärande skäl

härför kunna emellertid enligt min mening icke anses föreligga. Såsom av
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 6.

görande argument för förbudets införande åberopades vid dess tillkomst

att en befattningshavare vid sjukhuset såsom ledamot av sjukhusets direktion

hade att deltaga i avgörandet av åtskilliga ärenden, som rörde personalens

intressen, och att detta skulle kunna medföra praktiska olägenheter.

I den kritik, som i ett flertal remissvar framförts mot förbudets slopande,

har i allmänhet hävdats att detta skäl alltjämt ägde full giltighet. Vad man

härvid främst synes befara torde vara alt löne- och befordringsärenden och

andra frågor som äro av direkt eller indirekt betydelse för personalen icke

skulle handläggas med tillräcklig objektivitet, därest befattningshavare vid

sjukhuset bleve ledamot av direktionen. Dessa farhågor måste emellertid

enligt min uppfattning betecknas såsom överdrivna. Gällande sjukhusstadga

upptager vissa allmänna jävsregler rörande ärendenas handläggning av direktionen.

Enligt dessa får ledamot bl. a. icke deltaga i avgörandet av ett

avtal mellan honom och direktionen eller ett avtal mellan denna och tredje

man, om ledamoten har ett väsentligt intresse som är stridande mot sjukhusets.

Dessa jävshinder innebära bl. a. att en sjukhusets tjänsteman icke

äger deltaga i avgörandet av ärenden, som exempelvis avse hans enskilda

löneförmåner, hans befordran eller dylikt. Skulle det visa sig alt jävsbestämmelserna

icke äro tillfyllest för att förebygga inflytande från obehöriga

intressen, kunna de lätt kompletteras.

I några av de yttranden, där man avstyrkt förbudets upphävande, har

såsom skäl härför åberopats att personalens intresse att framföra sina synpunkter

på arbetsförhållanden under senare år tillgodosetts på olika sätt

bl. a. genom förhandlingsrättslagen och genom inrättande av centrala och

lokala samarbetsnämnder. Med anledning härav vill jag endast framhålla,

att syftet med förbudets upphävande icke är att bereda sjukhuspersonalen

som sådan ökat inflytande. Vad som åsyftas är att avskaffa den undantagsställning

som denna personal intager i förhållande till andra samhällsgrupper

samt att kunna tillföra direktionerna den kunskap och erfarenhet

som kan finnas representerad inom personalkåren. I vad mån denna möjlighet

bör tillvaratagas ha landstingen och kommunerna att själva avgöra.

Om en befattningshavare vid sjukhuset inväljes i direktionen, innebär alltså

detta icke att personalen fått en representant i direktionen. Den valde skall

icke företräda några särskilda personalintressen utan förvalta sitt mandat

utifrån samma synpunkter som böra vara bestämmande för varje ledamot.

I detta sammanhang må framhållas, att Kungl. Maj:t under de senaste

åren till ledamöter av direktionerna för flera av statens sinnessjukhus förordnat

vid sjukhusen anställda befattningshavare. Några olägenheter härav

ha icke försports. Tvärtom torde det ha varit till gagn för direktionernas

verksamhet. Vidare upphävdes förra året det i polislagen stadgade förbudet

för polischef och polisman att tillhöra polisnämnd.

1 likhet med vad som förordats i vissa yttranden anser jag emellertid

att befattningshavare, söm för sin befattning är redovisningsskyldig för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr C.

direktionen, icke bör vara valbar till ledamot eller suppleant i direktionen.

Motsvarande hinder gäller enligt kommunallagarna bl. a. för vissa slag

av kommunala uppdrag. Genom denna begränsning skulle i första hand

sysslomannen vara obehörig till ifrågavarande uppdrag. I vad mån andra

befattningshavare vid sjukhus kunna anses redovisningsskyldiga torde icke

kunna besvaras generellt utan får avgöras med hänsyn till omständigheterna

i det enskilda fallet. I övrigt anser jag, att några generella diskvalifikationsgrunder

ej böra uppställas.»

Utskottet. Såsom av det ovan anförda framgår är det genom propositionen

framlagda lagförslaget föranlett av en på hemställan av utskottet i anledning

av väckt motion av 1948 års riksdag gjord anhållan om utredning

angående undanröjande av det i 10 § lagen den 20 december 1940 om vissa

av landsting eller kommun drivna sjukhus stadgade hindret för befattningshavare

vid sjukhus att vara ledamot av sjukhusets direktion eller suppleant

för ledamot. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot det genom

propositionen framlagda förslaget, får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 10 mars 1949.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling tia närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Wistrand, Hallagård,

Sten, Hermansson, Nils Elowsson och Sunne;

från andra kammaren: herrar Ryberg, Holm, fruar Sandström, Johansson

i Norrköping, herrar Hagård, Stjärne, Lundberg och Jansson i

Hällefors.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1949

916439

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:73 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående livränta till Anna Söderkvist m. m. a1 i texten