Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av en mellan Sverige och Finland den 17 februari 19i9 avslutad överenskommelse om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar m. m.

1949-03-17 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1949:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av en mellan Sverige och Finland den 17 februari 19i9 avslutad överenskommelse om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

godkännande av en mellan Sverige och Finland den

17 februari 19i9 avslutad överenskommelse om flottningen

i Torne och Muonio gränsälvar m. m.

Genom en den 18 februari 1949 dagtecknad proposition, nr 61, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll samt med överlämnande av en mellan Sverige och Finland den 17

februari 1949 avslutad överenskommelse om flottningen i Torne och Muonio

gränsälvar jämte en såsom bilaga därtill fogad stadga angående flottningen

i Torne och Muonio gränsälvars flottled, dels äskat riksdagens godkännande

av nämnda överenskommelse och stadga och dels föreslagit riksdagen att

antaga vid propositionen fogat förslag till lag om flottningen i Torne och

Muonio gränsälvar.

Av överenskommelsen, vilken liksom den därtill såsom bilaga fogade stadgan

är avfattad på svenska och finska språken, är den svenska texten av

följande lydelse:

Överenskommelse

mellan konungariket Sverige och republiken Finland om flottningen i

Torue och Muonio gränsälvar.

Hans Maj :t Konungen av Sverige och Republiken Finlands President, vilka

gemensamt funnit nödigt att med en ny överenskommelse ersätta den

mellan Sverige och Ryssland den 3 juli/20 juni 1917 avslutade och genom

notväxling mellan Sverige och Finland den 10 maj 1920 för förhållandet

mellan dessa länder till giltigheten bekräftade deklarationen angående ordnandet

av timmerflottningen i Torneå och Muonio älvar med dithörande

stadga angående flottning av skogsalster i gränsfloderna Torneå och Muonio,

hava till sina fullmäktige utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige: Statsrådet och tillförordnade chefen

för utrikesdepartementet Nils Quensel;

Republiken Finlands President: Republikens utomordentliga sändebud

och befullmäktigade minister i Stockholm Georg Achates Gripenberg;

vilka, därtill behörigen befullmäktigade, överenskommit om följande bestämmelser

:

1 Bihang till riksdagens protokoll I9i9. 9 samt. 2 avd. Nr 8.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 8.

Art. I.

I Torne och Muonio gränsälvar samt i det utanför Torne älvs mynning

belägna, till flottled nu eller framdeles intagna havsområdet skall flottning

vara tillåten för båda de fördragsslutande staterna samt för fysiska och

juridiska personer i dessa stater i enlighet med bestämmelserna i den härvid

såsom bilaga fogade stadgan.

Art. II.

Flottgods skall såväl vid dess avlämnande till flottning som under flottningen

och vid utlämnande efter flottningen vara fritt från all behandling

av tullmyndighet samt från in- och utförselavgift, allt under förutsättning

att flottgodset utlämnas till den stat, från vilken det blivit tillfört flottleden.

Redskap och materiel, avsedda för flottningsverksamheten eller för flottgodsets

omhändertagande efter flottningen, ävensom livsförnödenheter för

flottningsmanskapet må föras från den ena staten till den andra utan tull

eller annan in- eller utförselavgift och utan hinder av andra import- och

exportförbud än sådana, som stadgats med hänsyn till allmän hälsovård

eller säkerhet eller till förekommande av djur- eller växtsjukdom. Vid överförande

som nu sagts skola tillämpas de föreskrifter om anmälan och kontroll,

som meddelas av de båda staternas tullmyndigheter.

Art. III.

Flottningsförening, som avses i vidfogade stadga, är fri från skyldighet

att erlägga skatt till någondera staten och därtill hörande kommun och församling

för inkomst av flottningsrörelsen och för förmögenhet av beskaffenhet

att utgöra tillgångar i rörelsen, däri inbegripet sådana byggnader, anläggningar

samt mark- och vattenområden, som äro avsedda för driftens

omedelbara behov.

Art. IV.

Det åligger myndigheterna i vardera staten att tillåta dem, som ansvara

för, leda eller deltaga i flottningsarbetet, att i och för flottningen överskrida

gränsen, varhelst detta för flottningsarbetet är lämpligt, ävensom att lämna

dem största möjliga lättnad med avseende å pass och andra legitimationshandlingar

samt beträffande tid, varunder gränsen må överskridas och vistelse

ske inom staten.

Art. V.

För bevarande av fiskbeståndet i vattenområdet skall för varje kubikmeter

flottat virke, beräknad enligt gällande kuberingsnormer, utgå en avgift

av högst fem öre i svenskt mynt eller däremot svarande belopp i finskt mynt

beroende på utgifterna för fiskodling eller annan skyddsåtgärd. Virke som

belägges med avgift enligt denna bestämmelse må icke inom någondera staten

påföras annan avgift till bevarande av fiske.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8.

3

Avgift som i första stycket sägs skall uppbäras av flottningsföreningen

och medlen skola på rekvisition tillhandahållas den nämnd, som omförmäles

i artikel XI i konventionen den 10 maj 1927 angående ordnandet av det samfällda

laxfisket i Torne och Muonio älvar, sådan denna artikel lyder enligt

deklaration den 16 februari 1933.

Art. VI.

Tvist mellan de fördragsslutande staterna angående tolkningen och tilllämpningen

av denna överenskommelse och därtill hörande stadga avgöres,

ifall den icke kunnat lösas genom underhandlingar, i enlighet med den mellan

Sverige och Finland den 27 juni 1924 avslutade överenskommelsen angående

upprättandet av en fast undersöknings- och förlikningsnämnd.

Art. VII.

Denna överenskommelse jämte bilaga, vilka äro avfattade i dubbla originalexemplar

på svenska och finska språken, skola ratificeras och ratifikationshandlingarna

skola snarast möjligt utväxlas i Helsingfors.

Överenskommelsen träder i kraft dagen för utväxlandet av ratifikationshandlingarna

och förbliver gällande, intill dess tre år förflutit från den dag,

då någondera staten uppsagt densamma.

Till bekräftelse härav hava de båda staternas fullmäktige undertecknat

denna överenskommelse och försett densamma med sina sigill.

Som skedde i Stockholm, den 17 februari 1949.

N. QUENSEL. G. A. GRIPENBERG.

(L.S.) , (L.S.)

Den svenska texten av den till överenskommelsen såsom bilaga fogade

stadgan lyder:

Bilaga.

Stadga

angående flottningen i Torne och Muonio gränsälvars flottled.

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

Flottningen i Torne och Muonio gränsälvars flottled regleras av gällande

överenskommelse mellan Sverige och Finland om flottningen i nämnda älvar,

av denna stadga och av de bestämmelser (regleringsbestämmelser), som i

fråga om flottledens utbyggande, underhåll eller begagnande utfärdats eller

komma att utfärdas av länsstyrelserna i Norrbottens och Lapplands län.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 8.

2 §•

De som låta flottgods löst framflyta i gränsälvarnas flottled skola, där

ej annat följer av vad nedan i denna paragraf stadgas, utgöra en flottningsförening.

Föreningens angelägenheter förvaltas av en flottningsstyrelse, och

de flottandes rätt att deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter

utövas å flottningsstämma. Flottning som ombesörjes av föreningen kallas

allmän flottning.

Om framförande av flottgods i allmän flottning utan att detta sammanblandas

med annan tillhörigt flottgods (separatflottning) och om villkoren

för sådan flottning bestämmer flottningsstyrelsen.

Ägare eller innehavare av jordbruksfastighet är icke för det virke, som

han för eget husbehov framflottar, pliktig att tillhöra flottningsföreningen

eller att erlägga avgifter för flottledens begagnande. Dylik flottning (husbehovsflottning)

må dock ej äga rum på sådant sätt eller vid sådan tid, att

därigenom uppstår hinder för den allmänna flottningen eller fara för husbehovsvirkets

sammanblandning med det i den allmänna flottningen ingående

flottgodset, och är förty sådan flottande pliktig att i avseende å såväl

anmälan om tillämnad flottning som iakttagande av nödvändiga försiktighetsmått

ställa sig till efterrättelse vad länsstyrelserna gemensamt föreskriva

härom. Den som flottar husbehovsvirke är ock skyldig att ersätta

flottningsföreningen de direkta utgifter, som genom hans flottning förorsakas

föreningen.

Flottningsstyrelsen äger för visst tillfälle medgiva, att flottande, som vill

flotta virke i mindre mängd och kortare sträcka, icke behöver tillhöra föreningen,

samt i anslutning härtill bestämma villkoren för sådan flottning.

3 §.

Den som önskar i gränsälvarnas flottled framföra flottgods i fasta flottar

har att göra anmälan därom till flottningsföreningen, och är han till åtgärden

berättigad, om den finnes kunna äga rum utan hinder för den allmänna

flottningen. Flottningsföreningen äger, där det icke är fråga om husbehovsflottning,

rätt att av dylik flottande uttaga amorterings- och underhållsavgifter

för de flottledsanordningar som begagnas av honom. Han är ock skyldig

att ersätta flottningsföreningens direkta utgifter för hans flottning.

4 §•

Virke som beräknas kunna utflottas under första flottningsåret efter dess

avverkning må flottas obarkat. Därest flottningen beräknas icke kunna medhinnas

under nämnda tid, skall virket, innan det tillföres flottleden, noga

avbarkas. Dock må virke av syrfällt lövträd flottas obarkat även under

nästföljande flottningsår.

Ej må avbarkning verkställas på isen eller på stranden så nära vattendraget,

att barken kan nedsköljas däri.

Länsstyrelserna gemensamt må, när skäl därtill äro, för hela flottleden

eller viss del därav giva andra föreskrifter om virkets barkning än i första

stycket sägs eller medgiva undantag från däri meddelade bestämmelser.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8.

5

5 §•

Utan särskild tillåtelse av markens ägare eller innehavare äga de, som ombesörja

flottningsarbetet, tillträde till stränder och andra ställen, om sådant

är av nöden för flottningens handhavande, flottgodsets utvältande eller hopsamlande

eller skadas avvärjande eller uppskattande. Annans åker, tomt,

trädgård, badställe eller upplagsplats må dock ej beträdas, om tillträde annorledes

kan beredas utan väsentligt hinder eller uppehåll.

Rätt som i första stycket sägs tillkommer även synemän, som omförmälas

i 6 §, samt skiljemän under skiljemannaförfarande, som avses i 24 §.

Under pågående flottning är tillåtet att i vattnet hålla tillfälliga led- och

stoppbommar samt övriga nödiga inrättningar, där samfärdseln ej avsevärt

hindras därav, så ock att på eller invid stränderna anbringa nödiga bomfästen,

stöd eller dylikt och att därtill använda naturföremål, vilka icke

kunna därigenom nämnvärt skadas.

2 KAP.

Om flottledens utbyggnad m. m.

6 §.

Förslag till regleringsbestämmelser uppgöres efter verkställd syn på platsen

av två sakkunniga och två gode män, av vilka vardera länsstyrelsen utser

en sakkunnig och en god man. I samband med synen skall minst ett

sammanträde hållas i varje kommun, inom vilken flottleden i berörd del

framgår.

Tid och plats för syn och sammanträde skola minst fjorton dagar förut

av synemännen kungöras i kommun, som i första stycket sägs, ävensom i

minst en ortstidning i vartdera landet, varjämte för synemännen kända

ägare och nyttjanderättshavare av strand, bro, fiske, vattenverk eller obebyggt

strömfall, som företaget eller åtgärden angår, skola med posten särskilt

kallas. Underrättelse om syn och sammanträde skall dessutom inom

samma tid tillställas flottningsföreningen ävensom i Sverige domänstyrelsen,

skogsstyrelsen och fiskeristyrelsen samt i Finland forststyrelsen, lantbruksstyrelsen

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Synemännens förslag ingives till länsstyrelserna. Sedan tillfälle lämnats

till påminnelser mot förslaget, meddela länsstyrelserna beslut i ärendet genom

gemensamt utslag.

Regleringsbestämmelser av mindre vikt och betydelse må, om särskilda

skäl därtill äro, av länsstyrelserna meddelas utan att syn föregått, sedan

rättsägare och myndigheter beretts tillfälle att yttra sig.

När i regleringsbestämmelser lämnas tillstånd att för floltningen utföra

arbete eller anläggning, äga länsstyrelserna föreskriva alt, sedan åtgärden

fullbordats, besiktning å arbetet eller anläggningen skall verkställas.

Närmare föreskrifter om förfarandet vid syn och besiktning meddelas av

länsstyrelserna. Har arbete eller anläggning utförts på annat sätt än veder
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr S.

bort, äga länsstyrelserna jämväl förordna om rättelse och därvid, var för

sin sida om riksgränsen, förelägga lämpligt vite.

7 §.

Är för flottledens utvidgande eller förbättrande behövligt, att annan tillhörigt

mark- eller vattenområde tages i anspråk, eller är eljest åtgärd nödig,

som kan inverka på strand-, bro-, fiske- eller vattenverksägares eller

annans rätt, och har denne ej därtill samtyckt, ankommer — där fråga ej

är om avstående av äganderätt —- på länsstyrelserna gemensamt att efter

prövning i den ordning som i 6 § sägs till åtgärden giva lov samt bestämma

ersättning för skada och intrång därav. Därvid bör tillses, att ändamålet

utan oskälig kostnad vinnes med minsta olägenhet för annan.

Den som är missnöjd med länsstyrelsernas beslut i fråga om ersättning

som i första stycket sägs äger inom sextio dagar från beslutets dag väcka

talan om ersättningen vid allmän underrätt i den ort där skadan eller intrånget

sker.

Ersättning för skada och intrång som i första stycket sägs skall dock, såsom

i 22 § stadgas, i vissa fall bedömas enligt de i 22—28 §§ givna reglerna

för skada i följd av flottningen (flottningsskada).

8 §.

Erfordras för flottledens utvidgande eller förbättrande att äganderätten

till fastighet eller del därav avstås till flottleden, skall i saknad av godvillig

överenskommelse frågan därom avgöras, beträffande område i Sverige på

sätt i lagen om expropriation finnes stadgat, och beträffande område i Finland

på sätt som föreskrives om avstående av fastighet för flottleds behov.

3 KAP.

Om flottningsföreningen och dess verksamhet.

9 §.

Flottningsföreningen har att för medlemmarnas gemensamma räkning och

på deras gemensamma ansvar ombesörja den allmänna flottningen, handhava

och vidmakthålla flottleden jämte dess tillhörigheter samt uppbära och

redovisa de för flottledens nyttjande stadgade avgifterna.

Ej må flottningsföreningen utöva verksamhet, som är främmande för det

ändamål föreningen sålunda har att fullfölja.

10 §.

Flottningsföreningen må ej förvärva fast egendom annorledes än för flottledens

räkning och icke i andra fall än

1. där det tarvas för utförande av anläggning eller åtgärd för flottléden

eller för flottningens ändamålsenliga ordnande,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr S. 7

2. där förvärvande av visst område finnes önskvärt för nedbringande av

skadeersättning, eller

3. där egendom finnes lämplig för anordnande av nödiga kontors- eller

verkstadslokaler eller bostäder åt flottningschef, kontors-, flottnings- och

annan personal.

Prövning huruvida efter ty nu sagts förvärv av fast egendom må anses

tillåtet ankommer på länsstyrelserna gemensamt.

Fast egendom som förvärvats enligt denna paragraf är flottledens tillhörighet.

11 §.

Flottleden tillhörig egendom må ej för gäld intecknas eller pantsättas,

dock att länsstyrelserna gemensamt äga, där sådant prövas ändamålsenligt,

för visst fall medgiva fiottningsföreningen att med inteckning för gäld belasta

egendom, som i 10 § första stycket 3. omförmäles. Fast egendom ma ej

avyttras utan länsstyrelsernas gemensamma tillstånd. För flottningen behövliga

byggnader och anläggningar må ej avhändas flottleden.

12 §.

För fiottningsföreningen skall finnas ett reglemente, vari skola meddelas

bestämmelser om det inbördes förhållandet mellan de flottande och deras

ansvarighet för föreningens förpliktelser, så ock om flottningsstyrelsen och

revision över dennas förvaltning, om flottningsstämman samt om flottningschef,

virkes märkning och flottningens utförande. Ej må i reglementet intagas

bestämmelse, stridande mot överenskommelse som avses i 1 § eller mot

denna stadga.

Reglementet fastställes av länsstyrelserna gemensamt efter förslag av fiottningsföreningen.

över inkommet förslag till reglemente eller ändring däri

låte länsstyrelserna, innan fastställelse meddelas, höra domänstyrelsen och

skogsstyrelsen i Sverige samt forststyrelsen i Finland, varjämte länsstyrelserna

skola genom kungörelse i varje kommun, inom vilken flottleden framgår,

bereda skogsägare och andra av frågan intresserade tillfälle att yttra

sig. Har ändringsförslag framställts av annan än fiottningsföreningen, skall

tillfälle tillika lämnas dennas medlemmar att å flottningsstämma uttala sig

däröver.

Reglementet skall genom föreningens försorg mångfaldigas i tryck a

svenska och finska språken och på begäran hållas skogsägare och tlottande

tillhanda.

13 §.

Det tillkommer länsstyrelserna att för bevakande av allmänna intressen

utse var sitt ombud (allmänt ombud) att vid flottningsstyrelsens sammanträden

och vid flottningsstämmor närvara och därvid deltaga i överläggningarna

men ej i besluten. Anser allmänt ombud, att beslut stat i strid

med givna föreskrifter eller allmänt intresse, har ombudet, om lättelse ej

efter föreställning sker, att anmäla förhållandet till den länsstyrelse som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 8.

förordnat ombudet. Till allmänt ombud skall utses någon med skogs- och

flottningsförhållandena i orten förtrogen person, som ej själv deltager i

flottningen eller är anställd i flottandes tjänst. Ombudet erhåller av föreningen

arvode, som länsstyrelsen bestämmer.

Länsstyrelserna äga även förordna var sin revisor att tillsammans med revisorer,

som föreningen utsett, granska dennas räkenskaper. Av länsstyrelse

förordnad revisor njuter av föreningen arvode, som länsstyrelsen bestämmer.

Års- och revisionsberättelser över föreningens verksamhet skola årligen

överlämnas till länsstyrelserna.

14 §.

Det åligger flottningsföreningen att årligen för varje kommun, inom vilken

flottleden framgår, utse och till länsstyrelserna anmäla minst ett ombud

(ortsombud), till vilket strandägare och andra äga hänvända sig med

anmälningar enligt 23 § samt andra framställningar rörande flottningen.

15 §.

Flottningsföreningens utgifter fördelas mellan de flottande på sätt i reglementet

angives.

Länsstyrelserna må gemensamt på ansökan av flottningsföreningen eller

medlem däri förordna, att kostnader för flottledens utvidgande eller förbättrande

eller för förvärv av fast egendom eller andra kostnader av beskaffenhet

att vara till väsentlig fördel jämväl för kommande års flottande skola

gäldas genom amortering under flera, högst 20, år medelst vissa avgifter å

flottgodset, så avvägda att beloppet jämte ränta å vad som innestår oguldet

skäligen kan antagas bliva därmed till fullo guldet under den sålunda bestämda

tiden.

Flottningsföreningen äger utan inhämtande av länsstyrelsernas besked

besluta amortering under högst tre år av kostnader som ovan sagts.

16 §.

Har flottningsföreningen något år att vidkännas kostnad, som efter ty i

15 § stadgas må fördelas på flera år att gäldas enligt amorteringsplan, må

föreningen, där ej kostnaden förskjutes av årets flottande, med förlagsgivare

träffa avtal om kostnadens förskjutande medelst förlagslån med rätt

för förlagsgivaren att uppbära de för kostnadens återgäldande stadgade

amorteringsavgif terna.

Till belopp och under villkor, som bestämts i reglementet eller av föreningen,

äger flottningsstyrelsen ock för föreningens löpande behov upptaga

tillfälligt lån. För gäldande av sådant lån svara allenast de som flotta

det år, för vars utgifters täckande skulden göres.

17 §.

Till bestridande av föreningens utgifter är envar, som deltager i den allmänna

flottningen, pliktig att på sätt och inom tid, som av flottningssty
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8. 9

relsen bestämmes, tillskjuta nödigt förlag. Försummar flottande att erlägga

infordrat belopp, äger styrelsen att till säkerhet därför hålla hans flottgods

kvar och, efter tillsägelse till den flottande, på offentlig auktion sälja så

mycket därav, att beloppet täckes.

Förlag må ej användas eller tagas i mät för annat ändamål än täckande

av föreningens utgifter för det år, för vilket förlaget lämnats; uppstår överskott

skall det återbäras.

Finnes utgift, som flottningsföreningen fått vidkännas, böra åvila något

föregående års flottande, är styrelsen pliktig att, där ej medel därtill förut

blivit avsatta, utan dröjsmål uttaxera beloppet på sagda flottande enligt

grunderna för deras delaktighet i det årets utgifter. Finnes flottande sakna

tillgångar till gäldande av uttaxerat belopp, skall vad som brister uttagas

hos de medflottande i enlighet med grunderna för deras delaktighet.

18 §.

Med de inskränkningar och under de villkor, som kunna vara bestämda

i reglementet, må med bindande verkan jämväl för kommande års flottande

beslut fattas eller avtal träffas om flottningschefs och annan tjänstemans

ävensom arbetares anställande för flera år, om deras avlöningsförmåner

samt om pensioner, olycksfalls- och sjukdoinsunderstöd och dylikt åt

dem eller deras anhöriga.

Vill någon vinna visshet, att beslut eller avtal som nu sagts icke må

kunna klandras av skäl som i 21 § sägs, må han söka länsstyrelsernas

stadfästelse därå.

Flottningsföreningen äger ock ingå avtal, gällande för flera år, med strandägare

och andra rörande ersättning för flottningsskada, om strandarrenden,

om flottningsarbetets utförande på ackord och om annat dylikt.

19 §.

Ledamöter i flottningsstyrelsen, som genom att överträda denna stadga

eller föreningens reglemente eller eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda

flottleden eller flottningsföreningen förlust eller skada, svara därför

en för alla och alla för en. De svara ock på sätt nu nämnts för skada som

de genom överträdelse av denna stadga eller föreningens reglemente uppsåtligen

eller av vårdslöshet tillskynda tredje man.

20 §.

Hava föreningens revisorer i sin berättelse eller i annan till föreningen

avlämnad handling mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen

underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av

dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt uppdrag visat vårdslöshet, äro

de som låtit sådant komma sig till last föreningen ansvariga för all därav

uppkommen skada, en för alla och alla för en.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 8.

21 §.

Är någon flottande missnöjd med flottningsstvrelsens förvaltning, med

verkställd fördelning av föreningens utgifter eller med något av föreningen

fattat beslut eller träffat avtal, må han därom göra anmälan till endera länsstyrelsen

inom etthundraåttio dagar från det han fick kännedom om klandrade

beslutet eller åtgärden eller, om han då ännu icke börjat deltaga

1 flottningen, från det så sedermera skedde. Har i reglementet bestämts viss

ordning för besluts kungörande för de flottande, skall beslut, som sålunda

kungjorts, anses därigenom hava kommit till deras kännedom, vilka då deltogo

i den allmänna flottningen. Länsstyrelserna äga, där åtgörande, beslut

eller avtal finnes strida mot meddelade bestämmelser eller flottledens intresse

eller lända flottande till uppenbart men, gemensamt föreskriva rättelse

eller vidtaga annan åtgärd som förhållandena påkalla.

4 KAP.

Om skada genom flottningen.

22 §.

För skada och intrång, som vid allmän flottning vållas av flottgodset eller

genom åtgärd som i 5 § sägs eller eljest i följd av flottningen (flottningsskada),

skall av flottningsföreningen gäldas ersättning med fulla värdet.

Vad som stadgas om flottningsskada skall ock gälla beträffande skada och

intrång, som vållas genom anläggning eller åtgärd för flottleden varom i 7 §

sägs, i den mån ersättning därför ej blivit i regleringsbestämmelserna eller

eljest i laga ordning på förhand uppskattad samt erlagd.

Den som idkar husbehovsflottning eller sådan särskild Lottning som i

2 § fjärde stycket sägs skall ensam ansvara för skada och intrång, som hans

flottning orsakar.

För skada genom flottning i fasta flottar svarar den som bedriver flottningen.

Idkas sådan flottning av flera och kan ej utrönas av vems flottning

viss skada orsakats, svara de, vilka icke kunna uteslutas från delaktighet,

en för alla och alla för en för sådan skada.

Finnes flottningsskada bliva så varaktig att dess värde kan på förhand

uppskattas, må, om ersättningstagaren eller flottningsföreningen det begär,

ersättning fastställas i regleringsbestämmelser.

23 §.

Ersättningsanspråk mot flottningsföreningen skall anmälas hos föreningen

eller dess ortsombud eller ock hänskjutas till skiljemän före utgången av

det kalenderår då skadan uppkom, vid äventyr att rätt till talan eljest är

förlorad. Anspråk på ersättning för skada å fiskebyggnad eller fiskredskap

skall dock, om särskilt hinder icke visas, vid samma äventyr anmälas inom

fjorton dagar från det skadan blev för byggnadens eller redskapens ägare

känd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8. H

Anmälan varom nu är fråga skall göras i skrift, dock må anmälan till

ortsombud ske muntligen. Skriftlig anmälan som inneslutes i rekommenderat

brev, avlämnat på posten inom tid som i första stycket sägs och ställt

till mottagarens vanliga adress, skall anses behörigen delgiven.

24 §.

Kan enighet ej nås om flottningsföreningens ersättningsskyldighet, skall

frågan prövas av tre skiljemän, bland vilka en utses av vardera parten och

de sålunda utsedda tillkalla den tredje såsom ordförande.

I fråga om skiljemännen, förfarandet, skiljedomen och ogiltighet därav

samt skiljedomskostnaderna skola, där ej annat följer av föreskrifterna i

25—28 §§ här nedan, tillämpas de bestämmelser vilka i nämnda hänseenden

gälla enligt allmän lagstiftning om skiljemannaförfarande i den stat

där skadan timat.

25 §.

Flottningsföreningen åligger att årligen för skiljemannaförfarande, som

avses i 24 §, utse ständiga skiljemän, minst en för den svenska sidan och

minst en för den finska, samt ersättare för dessa. För prövning av skada

eller intrång av särskilt slag äger dock föreningen för visst fall utse annan

skiljeman.

De för flottningsföreningen utsedda ständiga skiljemännens namn och

adresser skola inom tid, som i reglementet bestämmes, meddelas länsstyrelserna

för att på flottningsföreningens bekostnad på lämpligt sätt kungöras.

26 §.

Skiljemannaförfarande må av part påkallas genom framställning till motparten

eller skiljeman som denne utsett på förhand. I framställningen skall

uppgivas den eller de frågor, i vilka skiljedom begäres.

27 §.

Om hållande av syn och tiden därför bestämma skiljemännen med iakttagande

av att, där ej skadan är av beskaffenhet att böra skyndsamt uppskattas,

synen såvitt möjligt hör företagas efter det flottningen avslutats

och i sammanhang med övriga skadors uppskattande.

Har, sedan skiljemannaåtgärd påkallats, skiljedom ej meddelats inom

nittio dagar därefter eller, ifall syn ansetts nödvändig men på grund av årstiden

icke kunnat hållas, senast den 31 juli nästföljande år, är part oförhindrad

draga tvisten under prövning av allmän underrätt i den ort där skadan

skett. Skiljedom som meddelas senare än nu sagts är utan verkan, såframt

ej parterna överenskomma att nöjas därmed.

Skiljedom skall avfattas skriftligen samt omedelbart efter dess meddelande

bevisligen tillställas parterna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 8.

28 §.

Part som ej nöjes med skiljedom äger draga tvisten under prövning av

domstol som i 27 § andra stycket sägs, såframt han väcker talan inom tid

som enligt ifrågavarande stats allmänna lagstiftning om skilj emannaförfarande

gäller för klander av skiljedom. Dock må skiljedomen genast gå i

verkställighet, där ej domstolen eller överexekutor annorlunda förordnar.

I skiljedomen skall tydligt angivas vad den med skiljedomen missnöjde

har att iakttaga för tvistens dragande under domstols prövning.

5 KAP.

Särskilda föreskrifter.

29 §.

Vidmakthållas ej sådana till farleds betryggande eller i övrigt till skydd

mot skada genom flottningen anordnade eller föreskrivna byggnader, vilka

flottningsföreningen har att underhålla, äga länsstyrelserna, var för sin sida

om riksgränsen, antingen vid vite tillhålla flottningsföreningen att sådant

fullgöra eller ock genast avhjälpa bristen på föreningens bekostnad.

I trängande fall och om saken ej tål uppskov må den, som kan lida omedelbart

men av försummelse varom i första stycket sägs, på flottningsföreningens

bekostnad själv vidtaga nödig åtgärd till skydd för sin egendom,

sedan åtgärdens nödvändighet blivit vid undersökning på stället vitsordad

av landsfiskalen eller länsmannen i orten.

30 §.

Om sjunket eller sjunkande virke orsakar men för strandägare eller annan,

är denne berättigad att i närvaro av två vittnen taga upp virket å

stranden. Anmälan om upptagandet skall senast inom sju dagar därefter

ske till flottningsstyrelsen, flottningschefen eller ortsombud. Flottningsföreningen

har att senast inom tre månader efter anmälan taga hand om virket

samt utgiva skälig ersättning för upptagandet; sker det ej, må upptagaren

tillgodogöra sig virket.

31 §.

Har virke, bark eller dylikt sjunkit i flottleden i sådan mängd, att därigenom

vållas uppgrundning eller annan olägenhet, eller finnes inom flottleden

sjunkande virke, vilket kan orsaka skada, äga länsstyrelserna antingen

var för sin sida om riksgränsen vid vite tillhålla flottningsföreningen att

inom förelagd tid undanröja hindret eller ock själva vidtaga erforderlig åtgärd

på föreningens bekostnad.

32 §.

Har flottat virke blivit kvarliggande på stränderna längre än med avseende

å flottningens lämpliga bedrivande och andra förhållanden kan an
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 8.

ses behövligt, äger strandägaren eller annan, som därav lider men, hos flottningsstyrelsen,

flottningschefen eller ortsombud påfordra, att flottningsföreningen

skyndsamt tager hand om virket. Sker det ej, må anmälaren påkalla

åtgärd av länsstyrelsen i det län där virket finnes, och äger länsstyrelsen

utsätta tid, inom vilken flottningsföreningen har att föra bort virket, vid

äventyr att anmälaren må tillgodogöra sig detsamma.

33 §.

Skall flottgods, som tillföres flottleden från den ena staten, efter flottningen

utlämnas till mottagare i den andra, har flottningsföreningen att,

med uppgivande av myckenheten, därom meddela vederbörande tullmyndighet

i båda staterna. Flottgods som nu sagts skall vara av den flottande

särskilt för sig anmält till flottning samt åsatt särskilt märke, som flottningsstyrelsen

bestämt; dock må flottningsstyrelsen medgiva undantag härifrån

för flottgods, om vars överlåtelse avtal träffas under flottningen.

34 §.

Visar det sig att underhållet av flottleden försummas, att fastställda

amorteringsavgifter eller skadeersättningar ej gäldas eller att flottningen

ej ordentligt ombesörjes, eller förekommer eljest anmärkning mot flottningsföreningens

verksamhet, och vinnes ej rättelse efter det flottningsföreningen

blivit i saken hörd, skola länsstyrelserna sammankalla de flottande

till gemensamt sammanträde, och ankommer då på särskild prövning, om

och under vilka villkor flottning av löst virke vidare må tillåtas i flottleden.

6 KAP.

Ansvarsbestämmelser m. m.

35 §.

Utlägges i flottleden obarkat virke då sådant icke är tillåtet eller verkställes

avbarkning i strid mot bestämmelsen i 4 § andra stycket, vare straffet

dagsböter.

Om någon uppsåtligen eller genom uppenbar vårdslöshet överstänger gränsälven

eller vid flottning orsakar skada, hinder eller uppehåll för annan,

straffes den felande, där ej ansvar efter allmän lag bör följa, med dagsböter.

36 §.

Förseelse som i 35 § omförmäles åtalas vid allmän underrätt i den ort

där den timat; men är förseelsen begången av den ena statens medborgare

i den andra staten och finnes ej förövaren i den stat där förseelsen skedde,

skall den åtalas i förövarens hemland vid rätten i den ort, som är närmast

den, varest förseelsen skett.

Böter tillfalla den stat inom vilken förseelsen blivit åtalad.

Behörighet att utdöma vite tillkommer den länsstyrelse som äger förelägga

vitet. Vite skall tillfalla den stat, vars länsstyrelse utdömt vitet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8.

Det genom propositionen framlagda lagförslaget har denna lydelse:

Förslag

till

Lag

om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar.

Härigenom förordnas som följer.

Under förutsättning att överenskommelsen den 17 februari 1949 mellan

Sverige och Finland om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar ratificerats,

äger Konungen förordna att artiklarna I—V i överenskommelsen

ävensom den därtill hörande stadgan, vilka artiklar och stadga hava den

lydelse härvid fogad bilaga utvisar1, skola lända till efterrättelse här i riket

från den dag Konungen bestämmer och så länge överenskommelsen är

giltig.

Från och med den dag Konungen sålunda bestämt upphävas lagen den 10

juni 1912 (nr 322) angående flottning av skogsalster i gränsfloderna Torneå

och Muonio samt kungörelsen den 23 november 1917 (nr 761) om tillämpning

av den i sistnämnda lag intagna stadgan.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för överenskommelsen och den

därtill såsom bilaga fogade stadgan samt lagförslaget, får utskottet hänvisa

till propositionen.

Inledning.

Flottningen i gränsälvarna mot Finland är reglerad dels genom deklarationen

med Ryssland den 3 juli/20 juni 1917 angående ordnandet av timmerflottningen

i Torneå och Muonio älvar, dels ock genom lagen den 10 juni

1912 (nr 322) angående flottning av skogsalster i gränsfloderna Torneå och

Muonio. Efter framställning av gränsälvarnas flottningsförening om vissa

ändringar i gällande bestämmelser förordnade Kungl. Maj :t den 19 juli 1946

två sakkunniga att tillsammans med representanter för Finland verkställa

utredning och uppgöra förslag i ämnet. De sakkunniga avgåvo med skrivelse

den 2 september 1947 såsom resultat av sina förhandlingar på svenska

och finska språken avfattade förslag till dels ny överenskommelse om flottningen

i Torne och Muonio gränsälvar, dels ock ny stadga angående virkesflottningen

i Torne och Muonio gränsälvars flottled.

Utlåtanden över förslagen avgåvos, efter remiss, av vattenöverdomstolen,

arbetsdomstolens ordförande, vattenrättsdomaren i Norrbygdens vattendomstol,

kammarkollegium, generaltullstyrelsen, domänstyrelsen, skogsstyrelsen,

fiskeristyrelsen, länsstyrelsen i Norrbottens län, norrlandskommittén, svenska

arbetsgivareföreningen, skogsindustriernas samarbetsutskott, Sveriges

1 Bilagan här utelämnad.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande nr S.

skogsägareförbund, sågverksförbundet i Sverige, landsorganisationen i Sverige,

svenska sågverksindustriarbetareförbundet, svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet

samt Torne och Muonio gränsälvars flottningsförening.

Med anledning av vad i utlåtandena anförts förordnade Kungl. Maj :t den

16 april 1948 en särskild utredningsman att deltaga i fortsatta överläggningar

med ombud för Finland i berörda frågor samt att i samband därmed

verkställa ytterligare utredning och uppgöra erforderliga förslag. I ett den

9 oktober 1948 dagtecknat betänkande anmälde utredningsmannen, att vid

de fortsatta överläggningarna enighet uppnåtts om ändrade, vid betänkandet

fogade förslag till dels överenskommelse om flottningen i Torne och Muonio

gränsälvar, dels ock stadga angående flottningen i Torne och Muonio

gränsälvars flottled avsedda att ersätta gällande bestämmelser i ämnet. Motsvarande

förslag avgåvos i Finland.

Över betänkandet avgåvos efter remiss utlåtanden av vattenöverdomstolen,

arbetsdomstolens ordförande, kammarkollegium, generaltullstyrelsen,

domänstyrelsen, skogsstyrelsen, fiskeristyrelsen, länsstyrelsen i Norrbottens

län, sågverksförbundet i Sverige, svenska sågverksindustriarbetareförbundet,

svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet samt Torne och Muonio

gränsälvars flottningsförening.

Sedan inom justitiedepartementet förslagen till överenskommelse och

stadga underkastats vissa jämkningar samt förslag upprättats till lag om

flottningen i Torne och Muonio gränsälvar, inhämtades lagrådets utlåtande

över förslagen, vilket avgavs den 4 februari 1949. I anledning av innehållet

i lagrådets utlåtande blevo förslagen till överenskommelse och stadga föremål

för övervägande vid nya underhandlingar med delegerade för Finland,

därvid enighet uppnåddes om vidtagade av vissa ändringar i förslagen.

Den 11 februari 1949 beslöt Kungl. Maj :t godkänna de sålunda ändrade

förslagen till överenskommelse och stadga. Förslagen godkändes jämväl av

Finlands regering och överenskommelsen undertecknades den 17 februari

1949 av regeringarnas befullmäktigade ombud.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Propositionens förslag innebär att nu gällande bestämmelser angående

flottning i gränsälvarna mot Finland ersättas med nya, mera fullständiga

föreskrifter. I de hänseenden, däri den allmänna flottningslagstiftningen i

Sverige och Finland är skiljaktig, följes antingen endera statens lag eller

ock har en medelväg sökts. Bland viktigare bestämmelser i förslaget märkas

regler om flottgodsets frihet från tullbehandling, rätt att fritt föra redskap

och förnödenheter för flottningen från den ena staten till den andra, skattefrihet

för f lott ningsf ören ingen samt rätt för flottningsföreningen att under

vissa villkor förvärva fast egendom och med inteckning för gäld belasta

sådan egendom. Föreskrifter meddelas även rörande, bland annat, amortering

av anläggnings- och underhållskostnader, upptagande av lån, tillskjutande

av förlag till föreningens utgifter samt uttaxering å de flottande, rätt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 8.

att fatta beslut och träffa avtal med bindande verkan för kommande års

flottande, styrelseledamöters och revisorers ansvarighet för sina åtgöranden

samt klander mot förvaltningen, tider för framställande av anspråk på ersättning

för flottningsskada samt rätt att upptaga sjunkvirke och eljest kvarlämnat

flottgods. Skyldighet föreskrives att anmäla in- och utförsel av

virke i samband med flottningen.

Utskottet.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran vare sig mot den genom

propositionen framlagda överenskommelsen jämte den till densamma såsom

bilaga fogade stadgan eller mot det genom propositionen framlagda lagförslaget

och får därför hemställa,

A. att riksdagen måtte godkänna den mellan Sverige och

Finland den 17 februari 1949 avslutade överenskommelsen

om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar jämte en såsom

bilaga därtill fogad stadga angående flottningen i Torne

och Muonio gränsälvars flottled; samt

B. att riksdagen måtte antaga det genom propositionen

framlagda förslaget till lag om flottningen i Torne och Muonio

gränsälvar.

Stockholm den 17 mars 1949.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck*, Forslund, Wistrand*,

Hallagård, Sten, Hermansson* och Nils Elowsson;

från andra kammaren: herrar Ryberg, Holm*, fru Sandström*, herrar

Hagård*, Stjärne, Lundberg, Jansson i Hällefors och Levin.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1949. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

491012

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:107 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av en mellan Sverige och Finland den 17 februari 1949 avslutad överenskomm s. 1 i texten