Sök i Ratio Lex

Utlåtande över motion om direktiv till arbetstidsutredningen att utreda frågan om AO timmars arbetsvecka för alla arbetstagare.

1949-03-02 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1949:1, Utlåtande över motion om direktiv till arbetstidsutredningen att utreda frågan om AO timmars arbetsvecka för alla arbetstagare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

1

Nr 1.

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande över

motion om direktiv till arbetstidsutredningen att utreda

frågan om AO timmars arbetsvecka för alla arbetstagare.

I motion nr 6 har herr Dahlgren m. fl. hemställt, att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om sådan ändring av direktiven

till arbetstidsutredningen, att densamma får i uppdrag att utreda

frågan om 40 timmars arbetsvecka för alla arbetstagare.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från arbetstidsutredningen,

socialstyrelsen, Arbetsgivareföreningen, Handelns arbetsgivareorganisation,

Hantverks- och småindustriorganisationen, Landsorganisationen.

Riksförbundet Landsbygdens folk och Tjänstemännens centralorganisation.

I samtliga yttranden avstyrkes motionen. De anförda skälen äro i huvudsak

lika. Det nuvarande ekonomiska läget anses icke för närvarande möjliggöra

en förkortning av arbetstiden.

Arbetstidsutredningen anser, att frågan förr eller senare måste tagas upp

till allvarligt övervägande. Frågan gäller närmast att avgöra tidpunkten

för en sådan reform. Utredning bör icke ske, förrän man med någorlunda

säkerhet kan bedöma, att ekonomiska möjligheter föreligga för en förkortning

av arbetstiden, men en utredning av denna art blir mycket snart föråldrad.

Det synes icke möjligt att utan allvarliga ekonomiska återverkningar

för hela det svenska samhället genomföra en generell arbetstidsförkortning

inom de närmaste åren. Man bör tills vidare fortsätta på de partiella reformernas

väg. Hänsyn måste vidare tas till frågan om införande av allmän

tre veckors semester. Arbetstidsutredningen anför ytterligare, att den under

den tid den är verksam kommer att följa utvecklingen och därvid överväga,

om möjligheter yppas att genomföra en allmän arbetstidsförkortning.

Skulle så visa sig, kommer utredningen att framlägga sina synpunkter för

vederbörande statsråd och föreslå de ändringar i direktiven för utredningen,

som kunna vara betingade.

Socialstyrelsen förmodar, att en allmän förkortning av arbetstiden icke

skulle kunna äga rum utan en väsentlig nedgång av produktionsresultatet.

Styrelsen ifrågasätter vidare, om icke frågan främst borde lösas genom

avtalsuppgörelserna på arbetsmarknaden, varefter lagstiftning kan övervägas

för att garantera likformighet.

Landsorganisationen förklarar sig i princip vidhålla kravet på en allmän

arbetstidsförkortning men understryker, att den icke får ske på bekostnad

1 liihaag till riksdagens protokoll 1949. 13 sand. 2 avd. Nr 1—2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

av arbetarnas reallöne- och levnadsstandard samt att det är ett problem,

som endast kan vinna sin lösning i internationellt sammanhang. Som en i

varje fall omedelbar återverkan av en sådan reform måste man räkna med

en produktionsminskning. Värdet av en nu verkställd utredning skulle

därför bli av ringa värde.

Tjänstemännens centralorganisation framför i stort sett samma synpunkter.

Utskottet. Utskottet delar visserligen i och för sig motionärernas uppfattning,

att en förkortning av arbetstiden är ett mål att sträva efter. Behovet

av en förkortning blir kännbarare ju mera arbetstakten forceras. Det

måste därvid främst ankomma på arbetstagarna att avgöra, om ett ökat

produktionsresultat skall tillgodogöras i form av högre ersättning eller i

form av ökad ledighet. Givetvis måste också övervägas relationen mellan

en generellt förkortad arbetstid och förlängd semester.

Å andra sidan finner utskottet i likhet med de avgivna yttrandena, att

tidpunkten nu icke är lämplig för en utredning av detta spörsmål. Det

måste nämligen anses som högst sannolikt, att det omedelbara resultatet

av en arbetstidsförkortning kommer att bli ett minskat produktionsresultat,

medan ansträngningarna för närvarande måste gå ut på att så långt görligt

öka det.

Då vidare, såvitt utskottet kan finna, en utredning, som baseras på nu

rådande förhållanden, näppeligen kan läggas till grund för en lagstiftning

om några år, eftersom förhållandena så snabbt ändras, får utskottet hemställa,

att motion 11:6 ej måtte till någon andra kammarens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 2 mars 1949.

På utskottets vägnar:

OSSIAN SEHLSTEDT.

Närvarande: herrar Sehlstedt, Nilsson i Bästekille, fröken Ager, herrar

Engkvist, Jansson i Aspeboda, Andersson i Byggestad, Andersson i Långviksmon,

Gustafsson i Stockholm, Rosén*) och Andersson i Björkäng.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.