Sök i Ratio Lex

Utlåtande över motion angående en översyn av socialvården.

1949-03-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1949:4, Utlåtande över motion angående en översyn av socialvården.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.

1

Nr 4.

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande över

motion angående en översyn av socialvården.

I motion nr 73 har herr andre vice talmannen Skoglund m. fl. hemställt,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att en översyn av

socialvården med beaktande av ovan angivna synpunkter företages utan

avvaktande av det utredningsarbete, som redan pågår rörande vissa specialområden

inom socialvården, samt att detta utredningsarbete uppdrages åt

ett fristående organ.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från socialvårdskommittén,

Landstingsförbundet och Stadsförbundet. Jämväl Landskommunernas

förbund har beretts tillfälle att inkomma med yttrande men icke begagnat

sig härav.

Socialvårdskommittén framhåller, att en planläggning av det socialpolitiska

reformarbetet icke kan ske på längre sikt, vilket skulle hindra dess

anpassning efter förändrade förhållanden, och för övrigt icke låter sig göra,

eftersom befintliga ekonomiska resurser icke låta sig bedömas annat än för

ett mycket begränsat antal år framåt. Annorlunda ställer sig saken om man

begränsar planläggningen till ett fåtal år. En sådan planläggning bör ständigt

och successivt företagas av Kungl. Maj:t. Kommittén erinrar om riksdagens

skrivelse år 1945, vari riksdagen begärde en planläggning inom

vederbörande departement i syfte att samordna utredningsresultaten och

uppdraga riktlinjer för den framtida socialpolitiken. Kungl. Maj :t framlade

därefter vid 1946 års riksdag en finansplan, i vilken bl. a. medräknats

kostnaderna för de socialpolitiska reformerna. Utvecklingen har medfört,

att denna plan icke längre är aktuell. Om motionärerna avse icke blott en

samlad socialvårdsplan utan även en omprövning av redan fattade beslut,

vill emellertid kommittén bestämt avstyrka en sådan översyn. Beträffande

de organisatoriska frågorna anför kommittén, att den ämnar framlägga ett

överarbetat förslag härom. Frågan om socialvårdens arbetskraftsbehov är

föremål för andra motioner vid årets riksdag. I denna del tillstyrker kommittén

en utredning. Frågan om socialpolitiken och beskattningen kan icke

behandlas för sig, då den berör alla sidor av samhällslivet. Frågan är föremål

för riksdagens uppmärksamhet i annat sammanhang. Beträffande samordning

av socialvårdens olika grenar framhåller kommittén, att den senast

nästa år ämnar lägga fram förslag till socialbjälpslag samt förslag om den

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 13 sand. 2 avd. Nr 4.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.

kommunala nämndsorganisationen för socialvården m. m. I samband med

prövningen av då föreliggande förslag och tidigare fattade beslut synes en

översyn ur samordningssynpunkt böra övervägas av Kungl. Maj:t.

Kommittén avstyrker därför motionen utom i fråga om en allsidig utredning

av arbetskraftsproblemet.

En minoritet inom kommittén har velat tillstyrka motionen med hänsyn

till den ekonomiska belastning de sociala utgifterna medföra. Det gäller

därför att välja vilka reformer, som böra komma i främsta rummet, och

vilka, som måhända måste stå tillbaka.

Landstingsförbundet hänvisar till att det tidigare i annat sammanhang

förordat en gradering av olika reformförslags angelägenhet. Förbundet anser,

att en översyn och avvägning bör ske. Därvid böra anläggnings- och

driftkostnader samt personalbehov ävensom samhällets möjligheter att tillgodose

dessa behov bedömas. Något särskilt organ anser förbundet dock

onödigt. Översynen bör kunna ske inom de olika departementen. Då det

sannolikt kommer att visa sig, att viss återhållsamhet är av nöden, är det

angeläget, att reformförslag, som anses böra förverkligas, utformas rationellt

och underkastas nödig översyn.

Stadsförbundet finner visserligen, att samordningen icke varit som den

borde vara vid reformarbetet inom socialvården men finner det icke lämpligt,

att nu, då socialvårdskommittén står inför slutet av sitt arbete, ett

nytt utredningsorgan tillskapas. Förbundet ifrågasätter, om icke mycket

kunde vinnas genom bättre kontakt mellan departementen och då särskilt

finansdepartementet och utredningskommittéerna. Förbundet anser det vidare

önskvärt, om årligen i statsverkspropositionen kunde lämnas överblickar

över hur man ser på förhållandet mellan socialvårdsutgifter och

statsinkomster samt på möjligheten att rekrytera erforderlig personal.

Utskottet. Såsom av socialvårdskommitténs yttrande framgår, står kommittén

nu inför slutet av sitt arbete. De synes utskottet då mindre rationellt

att nu begära tillsättande av ny utredning med de vittomfattande uppgifter,

som i motionen förordas. Däremot vill utskottet gärna instämma i

att det med goda skäl kan krävas, att man får en bättre överblick över samhällets

resurser, både ur ekonomisk och icke minst personalsynpunkt, då

det gäller att avväga det ena reformförslaget mot det andra, deras angelägenhetsgrad

och de anspråk deras genomförande ställer på samhällets dock

begränsade ekonomiska tillgångar och likaledes begränsade tillgång på

erforderlig personal.

Såsom ovan i referatet av socialvårdskommitténs yttrande anförts, begärde

riksdagen i skrivelse år 1945, att — då pågående utredningar på

socialvårdens område i väsentliga delar slutförts — planläggning måtte

vidtagas inom vederbörande departement i syfte att samordna utredningsresultaten

och uppdraga riktlinjer för den framtida socialpolitiken samt att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4. 3

därvid måtte utarbetas en samlad kostnadsberäkning. Kungl. Maj :t föreläde

1946 års riksdag en finansplan, där man även räknat med kostnaderna

för de socialpolitiska reformerna. Det synes utskottet, som om dylika översikter,

gärna ännu mera utarbetade, lämpligen kunde föreläggas riksdagen

med jämna mellanrum, eventuellt årligen i samband med statsverkspropositionens

framläggande. Därvid bör också redogöras för det krav på personal,

som de olika reformerna kunna medföra, samt samhällets möjligheter

att möta dessa krav. Sker så synes någon särskild utredning icke behöva

därutöver vidtagas.

Utskottet får därför hemställa,

att andra kammaren för sin del måtte besluta att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t ville hemställa om en

översyn av socialvården i fråga om samordning mellan dess

olika delar samt de krav i olika hänseenden, som skilda

reformförslag kunna medföra, samt att denna översyn

måtte företagas inom vederbörande departement.

Stockholm den 30 mars 1949.

På utskottets vägnar:

OSSIAN SEHLSTEDT.

Närvarande:

Herrar Sehlstedt, Nilsson i Bästekille, fröken Ager, herrar Engkvist, Andersson

i Ryggestad, Andersson i Långviksmon, fru Torbrink, herrar Gustafsson

i Stockholm, Rosén och Andersson i Björkäng.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:287 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1949/50 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m. a1 i texten