Sök i Ratio Lex

Utlåtande över motion om utredning rörande principerna och metoderna för nya former av samarbete mellan arbetsmarknadens parter.

1949-04-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1949:8, Utlåtande över motion om utredning rörande principerna och metoderna för nya former av samarbete mellan arbetsmarknadens parter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande över motion

om utredning rörande principerna och metoderna

för nya former av samarbete mellan arbetsmarknadens

parter.

I motion nr 226 ha herrar Ståhl och Widén hemställt, att riksdagen hemställer

hos Kungl. Maj:t om en allsidig och förutsättningslös utredning rörande

principerna och metoderna för nya former av samarbete mellan

arbetsmarknadens parter, närmast med sikte på i utlandet och här hemma

prövade olika system av meddelägarskap och vinstandelssystem; allt i produktionsstimulerande

och för näringslivets parter vägledande syfte.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från Arbetsgivareföreningen,

Hantverks- och småindustriorganisationen, Kooperativa förbundet

(KF), Landsorganisationen (LO), Riksförbundet Landsbygdens folk

(RLF), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Handelns arbetsgivareorganisation.

Samtliga hörda organisationer avstyrka motionen.

Arbetsgivareföreningen erinrar om den utveckling, som lett till ett allt

mera vidgat samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Dessa parter äro

alltså vana att själva utan statlig inblandning handlägga sina ekonomiska

mellanhavanden. Frågan om vinstandel är en typisk lönefråga och det bör

därför ankomma på nämnda parter att själva avgöra även denna fråga.

Det finnes hos dem en bestämd vilja att fortsättningsvis utan inblandning

verka för gynnsamma förhållanden på arbetsplatserna och därmed ökad

produktion. Någon vägledning från statens sida erfordras icke.

Hantverks- och småindustriorganisationen anser, att i småföretag, särskilt

i de typiska hantverksyrkena, de anställda oftast ha för avsikt att så

småningom etablera sig som företagare. Ett vinstandelssystem skulle därför

för dem innebära ringa stimulans. De självständiga yrkesutövarna torde

sakna förståelse för krav på medansvar och vinstandel från de anställdas

sida. Dessutom kunna problemen behandlas inom företagsnämnderna och

av företagsombuden, varför åtminstone för närvarande någon utredning

icke är att förorda.

KF menar, att tankegången i motionen har anknytning till den s. k.

utopiska socialismen, som dock i de flesta fall icke visat sig kunna genomföras

på ett företagsekonomiskt tillfredsställande sätt. Då företagen lyckats,

har deras ursprungliga karaktär gått förlorad. Åsyftas ett delägarskap

i mera begränsad omfattning, reduceras problemet till frågan, om stimulans

till produktionsökning vinncs mera genom ett inkomsttillskott, som

1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 13 saml. 2 avd. Nr 8.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.

erhålles i form av ränta eller vinst på en penningplacering, än genom ökad

lön. I princip synes ingen skillnad böra föreligga. KF slutar med att hänvisa

till de överenskommelser, som kunnat slutas mellan arbetsmarknadens

parter.

LO anser, att även om man i princip intoge en positiv ståndpunkt till

vinstandelssystemet, detta ändock av praktiska skäl icke synes kunna genomföras

mer än i mycket begränsad omfattning. Fn utredning i enbart

vägledande syfte är icke av behovet påkallad. I den mån arbetsmarknadens

parter önska överväga detta eller andra system äro de icke beroende av

statsmakternas bistånd. LO erinrar till slut om de nya företagsnämnderna.

Ett vinstandelssystem skulle enligt RLF kunna bidraga till minskad rörlighet

på arbetskraften. Den nuvarande överrörligheten torde emellertid

vara av konjunkturkaraktär. Vinstandelssystem bör i första hand prövas

av berörda parter själva och ingen av de stora organisationerna har begärt

något statligt ingripande. RLF kan därför icke finna några skäl, som

tala för utredning.

TCO håller likaledes före, att arbetsmarknadens parter själva böra kunna

lösa denna fråga i den mån den kräver en lösning, liksom de tidigare

kommit till rätta med problem av motsvarande art.

Även Handelns arbetsgivareorganisation anser, att det rör sig om ett

löneproblem, vilket bör regleras mellan parterna på arbetsmarknaden.

Utskottet. Ej heller utskottet kan finna, att de skäl, som anförts i motionen

för en utredning, äro tillräckligt bärande. Enligt utskottets mening är

det dock ytterst även vid ett vinstandelssystem ett löneproblem det gäller.

Arbetsmarknadens parter ha hittills visat sig kunna lösa sådana problem

utan inblandning från statens sida och böra kunna lösa även detta, i den

mån det kan kräva en lösning. Ej heller i övrigt har det, såvitt utskottet

kan finna, i motionen framförts några övertygande skäl för en utredning

i hithörande spörsmål, varför utskottet får hemställa,

att motion II: 226 ej måtte till någon andra kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 april 1949.

På utskottets vägnar:

OSSIAN SEHLSTEDT.

Närvarande: herrar Sehlstedt, Nilsson i Bästekille, Engkvist, Andersson

i Ryggestad, Andersson i Långviksmon, fru Torbrink, herrar Gustafsson,

Rosén och Christenson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.

3

Reservation

av hrr Andersson i Långviksmon, Rosén och Christenson i Malmö.

Det är ingalunda ägnat att förvåna, att de tillfrågade remissinstanserna

ställt sig tveksamma eller avvisande till här ifrågavarande utredningsinitiativ.

Medan LO säger sig »för egen del sakna anledning att deklarera någon

ståndpunkt i sakfrågan» betecknar Arbetsgivareföreningen frågan om de

anställdas andel i företagens vinst såsom en »typisk lönefråga». En sådan

uppfattning vilar emellertid på ett missförstånd. Vinstandel i någon form

ingår redan nu tämligen ofta i de fördelar som äro förknippade med en anställning,

t. ex. tantiem, extra vecko- el. månadslön, gratifikation el. dylikt.

Dessa olika förmåner ha självfallet tillkommit därför att erfarenheten visat,

att de tillfört även företagen ökat utbyte och sålunda verkat i produktionsfrämjande

riktning. Tydligt är emellertid att de icke utgöra löneförmåner

i egentlig mening eftersom de i regel ligga utanför ramen för gällande

avtal. Vinstandelssystem i verklig mening sådant det exempelvis praktiserats

i utlandet innebär, att de anställda komma i åtnjutande av en vid

sidan om lönen stående förmån, vilken liksom aktieägares utdelning sättes

i relation till resultatet av företagets verksamhet.

En annan förklaring till remissinstansernas oförstående hållning torde

vara den att systemet med såväl vinstandel som delägarskap endast i relativt

ringa utsträckning prövats i vårt land. Framför allt i England och Amerika

vinner detta nya system för samarbete mellan parterna i företagen

allt större terräng. Orsaken härtill ligger i de fördelar i form av höjd produktion,

förbättrade inkomster, ökad trivsel och större gemenskap, som

omvittnas ha uppnåtts i de företag, där systemet kommit till användning.

Under sådana förhållanden är det av betydelse, att vi i i vårt land icke ställa

oss avvisande till en utveckling, som på andra håll medfört påtagliga

fördelar.

Denna utveckling i utlandet synes oss vara av så stort intresse, att den

bör aktualiseras för näringslivets parter jämväl i vårt land, detta oaktat

att svårigheterna med genomförandet av detta system, såsom också med

styrka understrukits i motionen, äro högst betydande. Utan att nu kunna

taga ställning till frågan vilka delar av näringslivet eller vilka företag, som

kunna lämpa sig för ett system av här antydd art, hyser utskottet den meningen,

att de olika omständigheter, som här angivits, på ett avgörande

sätt tala för att en förutsättningslös utredning rörande detta viktiga spörsmål

kommer till stånd.

Återstår frågan huruvida en dylik utredning skall göras helt beroende

av ett initiativ av arbetsmarknadens parter och, såsom från något håll invänts,

en statlig utredning av denna art skulle innebära en »inblandning

från statens sida». Detta argument har emellertid icke tidigare av riksda
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.

gen tillmätts en sådan bärkraft. Vid exempelvis 1945 års riksdag begärdes

hos Kungl. Maj:t utredning om insyn i de enskilda företagen, ett beslut

som måste sägas innebära en längre gående »inblandning» än den här föreslagna

utredningen, vilken uttryckligen skulle bliva endast av vägledande,

rådgivande och möjligen stimulerande karaktär samt ingalunda medföra

förslag om lagstiftningsåtgärder. Det avgörande skälet för att en statlig

kommitté bör handhava här ifrågasatt utredning är, såsom understrukits

i motionen, den farhågan, att ett initiativ av den ena parten på arbetsmarknaden

lätt skulle kunna väcka misstro hos den andra. En av dessa parter

oberoende instans torde därför äga särskilda förutsättningar att genomföra

en utredning av här angivet slag.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer utskottet,

att andra kammaren måtte för sin del besluta att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om en allsidig

och förutsättningslös utredning rörande principerna och

metoderna för nya former av samarbete mellan arbetsmarknadens

parter, närmast med sikte på i utlandet och här

hemma prövade olika system av meddelägarskap och vinstandelssystem,

allt i produktionsstimulerande och för näringslivets

parter vägledande syfte.

Statens Reproduktionsanstalt, Stockholm 1949

145049

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.