Sök i Ratio Lex

Utlåtande över motion angående statens övertagande av Göta kanal m. m.

1949-05-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1949:9, Utlåtande över motion angående statens övertagande av Göta kanal m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.

1

Nr 9.

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande över motion

angående statens övertagande av Göta kanal m. m.

I motion nr 232 har herr Lindberg hemställt, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t ville anhålla dels om utredning i syfte att Göta kanal måtte

övertagas av staten, samt föreläggande för riksdagen av de förslag vartill

utredningen kan giva anledning, och dels att Kungl. Maj:t ville använda

sitt inflytande i kanalbolagets ledning så att personalens anställnings- och

bostadsförhållanden förbättras.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från kommerskollegium,

statskontoret, väg- och vattenbyggnadsttyrelsen samt Göta kanalverk. Dessutom

har Landsorganisationen beretts tillfälle att inkomma med yttrande

men ej begagnat sig härav.

Samtliga hörda myndigheter avstyrka motionen. Göta kanalverk tar ej

ställning.

Kommerskollegium har inhämtat yttrande från länsstyrelserna i Östergötlands

och Skaraborgs län, handelskamrarna i Östergötland—Södermanland,

Västergötland—Norra Halland och Karlstad, Kanalflottans rederiförening

och Föreningen för inre vattenvägar. Länsstyrelsen i Skaraborgs

län har i sin tur berett kommunalnämnderna i de kommuner i länet, inom

vilka Göta kanal framgår, samt hamnstyrelserna i Mariestad och Lidköping

tillfälle att inkomma med yttrande. Motionen tillstyrkes utan närmare

motivering av de kommunala myndigheter, som inkommit med yttrande,

samt jämväl av länsstyrelsen i Skaraborgs län och nämnda rederiförening,

varjämte handelskammaren i Karlstad och Föreningen för inre vattenvägar

förklara sig intet ha att erinra mot en utredning. Övriga av kommerskollegium

hörda avstyrka motionen.

Kommerskollegium anför för egen del, att kanalbolaget erhållit vissa

förmåner mot att det hölle kanalen i trafikabelt skick samt att motionären

icke anfört, att detta villkor icke uppfyllts. Kanalflottans rederiförening

har däremot framfört vissa anmärkningar mot underhållet. Denna förening

har vidare hos Kungl. Maj:t gjort framställning om subvention bl. a. emedan

kanalumgälderna anses för höga. Vad motionären anfört om personalens

löner och övriga förmåner anser kollegium icke motivera en utredning

om förstatligande.

Statskontoret håller före, alt driftformen är en sekundär fråga så länge

staten har betryggande insyn över företagets skötsel. Så är fallet. Kungl.

Maj:t utser ordförande i kanalbolagets styrelse och en av de övriga fyra

ledamöterna utses av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret. Vidare

fastställes taxa för avgifter av Kungl. Maj:t, som alltså har avgörande

1 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 13 sand. 2 nåd. Nr 9.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.

inflytande å verksamhetens bedrivande. Markupplåtelserna till bolaget

och dettas rätt att disponera över avkastningen tjäna syftet att ge bolaget

erfordexdiga rörelsemedel för drift och underhåll. Bolagets ställning har

senare år alltmer försvagats, »vilket är en naturlig följd av kanalens minskade

betydelse som trafikled och allt hårdare konkurrens från modernare

transportmedel». Kontoret finner vidare icke befogat att skrida till förstatligande

av ett mindre bärkraftigt företag enbart för att tillgodose vissa

personalintressen. Kanaltrafiken visade år 1947 ett underskott om 200 000

kr., vilket kunnat täckas endast genom avkastningen av fastigheterna, som

uppgick till 253 000 kr. Läget är alltså, att förutsättningarna för Göta kanalbolags

drivande som ett vinstgivande företag knappast längre föreligga.

Statens övertagande av kanalen skulle uppenbarligen bli för statsverket

oförmånligare än den nuvarande ordningens bibehållande. Kontoret förutsätter

emellertid, att staten gör sitt inflytande i kanalbolaget gällande, så

att personalen tillförsäkras skäliga anställningsvillkor, om något därutinnan

skulle visa sig brista.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller, att motionären icke ifrågasatt

annat än att kanalen skötts på ett för ti-afiken i densamma tillfredsställande

sätt och att icke heller i annat sammanhang till styrelsen framförts

klagomål rörande trafikförhållandena vid kanalen. Styrelsen anser inga

omständigheter föreligga, som ur dess synpunkt kunna motivera en utredning

om förstatligande.

Styrelsen för Göta kanalverk redogör för kanalens tillkomst och de

privilegier, som medgivits bolaget. Särskilt framhålles, att taxehöjningen

sedan 1890 uppgår till ca 35 proceixt. Vidare redogöres för personalens

anställnings- och bostadsförhållanden samt framhålles, att vaktartjänsterna

äro eftersökta befattningar.

Utskottet har avlagt besök vid kanalen och därvid besett såväl själva

kanalen på olika punkter på sträckan Mem—Vreta kloster som vissa slussar

samt personalbostäder. Såvitt utskottet därvid kunde utröna, befinner

sig såväl själva kanalen som slussar till det yttre i tillfredsställande skick.

Av besiktigade bostäder voro somliga i gott skick, och berättigade anmärkningar

kunna näppeligen riktas mot dem. Andra voro däremot av mindre

tillfredsställande beskaffenhet, dåligt isolerade och, i åtminstone ett fall,

fuktiga. Huruvida kanalen på sina ställen, såsom påståtts, icke är av tillräckligt

djup, undandrar sig utskottets bedömande.

Utskottet. Utskottet har icke funnit, att Göta kanal ur tiafiksynpunkt

icke fyller de krav, som kunna ställas. Skulle så vara fallet synes rättelse

kunna vinnas efter hänvändelse till vederbörande myndigheter, då villkor

för statens bidrag till kanalens byggande var, att den skulle underhållas

och hållas i trafikabelt skick, vilket jämväl av kanalbolaget vitsordats.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.

3

Den vid kanalen anställda personalens anställningsförhållanden och löneförmåner

synas icke kunna läggas till grund för ett förstatligande av kanalen.

Dessa frågor böra enligt utskottets mening liksom i andra fall lösas

av parterna själva utan inblandning från statens sida.

Vad särskilt bostäderna beträffar vill utskottet gärna understryka, att i

åtskilliga fall förbättringar äro av behovet påkallade. Det torde emellertid

vara möjligt för statsmakternas representanter i styrelsen att härvidlag

genomdriva rättelse utan särskild skrivelse från riksdagens sida. Utskottet

utgår ifrån att det kommer att ske.

Själva kanaldriften går numera icke ihop. Uppkomna underskott kunna

täckas endast genom den avkastning, som de till kanalbolagets förfogande

ställda skogarna jämte av bolaget själv inköpta skogar lämna. Om från

trafikanterna framställda krav på sänkning av umgälderna skola tillmötesgås,

torde man få förutsätta ökade underskott. Ett överförande i statens

ägo av kanalen lärer därför komma att asamka statsverket icke obetydliga

kostnader. Härtill kommer att kanalens inlösen synes komma att kräva

betydande belopp. Utskottet anser sig visserligen icke kunna med någon

säkerhet bedöma, bur långt kanalbolagets äganderätt sträcker sig, men det

synes föreligga skäl antaga, att bolaget fått mark och skog med äganderätt

endast med den inskränkningen, att de icke få avyttras. De lära då knappast

kunna av staten åter övertagas utan vederlag, men därom vågar som

sagt utskottet icke ha någon bestämd mening.

Avgörande synes emellertid heller icke vara själva äganderätten utan

driftkontrollen. Staten har därvid redan vidsträckt möjlighet att inverka,

enär kanalavgifterna utgå efter taxa, som fastställes av Kungl. Maj:t, och

statsmakterna ha två representanter i bolagets av fem personer bestående

styrelse. Vidare bar staten att tillse, att bolaget håller kanalen i för trafiken

fullgott skick.

Av vad som ovan anförts framgår, att utskottet för sin del anser, att tillräckligt

bärande skäl för eu utredning angående förstatligande av Göta

kanal icke framförts, varför utskottet får hemställa,

att motion 11:232 icke måtte till någon andra kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 maj 1949.

På utskottets vägnar:

OSSIAN SEHLSTEDT.

Närvarande: herrar Sehlstedt, Nilsson i Bästekille, fröken Ager, herrar

Engkvist, Jansson i Aspeboda, Andersson i Ryggestad, Andersson i Långviksmon,

fru Torbrink, herrar Gustafsson och Rosén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.