Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av bestämmelserna rörande slaktgodemän.

1949-04-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 3TU 1949:7, Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av bestämmelserna rörande slaktgodemän.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.

1

(-

Nr 7.

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion om upphävande av bestämmelserna

rörande slaktgodemän.

I en inom riksdagens andra kammare väckt, till dess tredje tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 156, har herr östlund m. fl. hemställt, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära, att bestämmelserna i livsmedelskommissionens

cirkulär av den 13 januari 1948 (cirkulär 3024/1948) rörande

slaktgodemän snarast upphävas. Beträffande motiveringen får utskottet

hänvisa till den likalydande motionen I: 129.

Över motionen har utskottet inhämtat utlåtanden från statens livsmedelskommission,

Sveriges lantbruksförbund samt Svenska landskommunernas

förbund. I fråga om innehållet i de avgivna utlåtandena får utskottet hänvisa

till första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.

Utskottet. Under tiden 15/8 1942—18/6 1944 utövades den fortlöpande

antecknings- och redovisningsskyldigheten för djuruppfödarna i landet av

slaktgodemän i ungefärligen samma omfattning som enligt nu gällande

bestämmelser. Från sistnämnda dag till och med 22/2 1948 begränsades

slaktgodemännens uppgifter till viss kontrollverksamhet i samband med

fodersädesavståendet. På grund av situationen på köttransoneringens område

infördes på basis av ett av livsmedelskommissionen den 13/1 1948

utfärdat cirkulär (3024/1948) från och med den 23/2 1948 åter en fortlöpande,

genom slaktgodemän utövad kontroll över djurbesättningarna.

I ett flertal kommuner hava slaktgodemän ej kunnat tillsättas, enär ingen

velat åtaga sig uppdraget. Det medgives också i livsmedelskommissionens

yttrande över förevarande motion, att — särskilt från och med hösten 1948

-— svårigheter visat sig uppstå för allt fler kristidsnämnder att tillsätta och

behålla slaktgodemän. Ännu vanligare torde emellertid vara att man formellt

tillsatt slaktgodemän utan att därför någon verkligt effektiv kontroll

kommit till stånd. Den bristande effektiviteten har också i samtliga över

motionen avgivna yttranden vitsordats.

Enligt utskottets åsikt kunna förhållandena på kött- och fläskmarknaden

ej normaliseras på annat sätt än genom ransoneringens upphävande.

Utskottet vill för sin del understryka önskvärdheten att detta sker snarast

möjligt.

Då emellertid slaktgodemannainstitutionen, som dock kostar ca 1 500 000

kr. årligen, ej kan sägas vara effektiv och möjligheter under nuvarande

I llihang till riksdagens protokoll 1949. 13 sand. 3 avd. Nr 7.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.

förhållanden uppenbarligen saknas ej blott att åstadkomma detta utan även

att förhindra institutionens fortskridande upplösning, anser utskottet bärande

skäl saknas för dess bibehållande.

Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,

att andra kammaren för sin del måtte besluta, att riksdagen

hos Kungl. Maj:t måtte begära, att bestämmelserna i

livsmedelskommissionens cirkulär av den 13 januari (cirkulär

nr 3024/1948) rörande slaktgodemän snarast upphävas.

Stockholm den 21 april 1949.

På utskottets vägnar:

NILS JÖNSSON

Närvarande: herrar Jönsson i Rossbol, Andersson i Linköping, fröken Liljedahl,

herrar Andersson i Essvik, Ekström, Nihlfors, Lindström, Stattin, fru

Lindskog och herr Gustafson i Göteborg.

Reservation

av herrar Andersson i Linköping, Andersson i Essvik, Ekström, Lindström

och fru Lindskog, vilka ansett, att utskottets utlåtande borde hava

haft följande lydelse:

Sveriges Lantbruksförbund har i sitt över motionen avgivna utlåtande

framhållit, att det för förbundet framstode som om köttransoneringen

måste bringas att upphöra senast under hösten 1949. Förbundet anser därför,

att strävandena böra inriktas på att så snabbt som möjligt avskaffa ransoneringen,

varigenom systemet med slaktgodemän kommer att upphöra

av sig självt.

Även andra remissinstanser, däribland livsmedelskommissionen, hava

anfört i huvudsak samma synpunkter. Denna principiella ståndpunkt delas

jämväl av utskottet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.

3

De åtgärder som av regeringen nyligen vidtagits i syfte att partiellt häva

ransoneringsbestämmelsema utgöra också bevis på att regeringen hyser

samma uppfattning.

Känt är att mot slaktgodemannainstitutionen riktats anmärkningar. Härtill

torde ha medverkat bl. a. den tilltagande ransoneringsledan hos allmänheten.

Utskottet anser emellertid, att redan befintligheten av slaktgodemän

bidragit till förekommande av olaga slakt och att ett slopande av denna

kontroll i dagens läge skulle medföra risk för ökning av den olaga slakten,

omöjliggöra en rättvis fördelning av den knappa köttillgången samt även

försvåra ett slopande av den besvärliga köttransoneringen.

Under åberopande av det ovan anförda anser sig utskottet icke kunna

tillstyrka ett bifall till föreliggande motion utan hemställer

att motionen II: 156 ej må föranleda någon andra kammarens

åtgärd.

Statens Reproduktionsanstalt, Stockholm 1949

145049

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:235 Skrivelse till Konungen angående upphävande av bestämmelserna om slakt g odemän. a1 i texten