Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder för effektivisering och förenkling av förvaltningsarbetet.
1949-05-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 3TU 1949:9, Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder för effektivisering och förenkling av förvaltningsarbetet.
Dokumentets text
Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.
1
Nr 9.
Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande i anledning
av väckt motion angående åtgärder för effektivisering
och förenkling av förvaltningsarbetet.
I en inom riksdagens andra kammare väckt, till dess tredje tillfälliga
utskott hänvisad motion, nr 148, har herr Nilson i Spånstad hemställt, att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att Kungl.
Maj:t måtte vidtaga åtgärder för effektivisering och förenkling av förvaltningsarbetet
på de områden och enligt de riktlinjer, som i motionen angivits,
samt att Kungl. Maj:t även på statsförvaltningens övriga områden
måtte vidtaga de åtgärder för effektivisering och förenkling av arbetet,
som kunde befinnas möjliga och lämpliga.
I fråga om motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Över motionen har utskottet inhämtat utlåtanden från statskontoret,
statens sakrevision, decentraliseringsutredningen, statens organisationsnämnd,
skogsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen.
Statskontoret erinrar om att de i förevarande motion berörda spörsmålen
redan tidigare varit föremål för riksdagens prövning på grund av motionerna
1947:1:42 och 11:26 angående en allmän decentralisering av statsförvaltningen
m. m. Riksdagens vederbörande utskott hemställde i anledning
av dessa motioner, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla om utredning rörande en decentralisering av statsförvaltningen på
de områden, där detta med fördel läte sig genomföra. Riksdagen beslöt i
enlighet härmed (r. skr. 1947:459), och Kungl. Maj:t har sedermera tillkallat
särskilda utredningsmän, den s. k. decentraliseringsutredningen, vars
arbete för närvarande pågår. Strävandena efter effektivisering och förenkling
av förvaltningsarbetet ha även föranlett särskild utredning under ledning
av statsrådet Danielson, varjämte den s. k. länsstyrelseutredningen
och den nyligen tillsatta statsbidragsutredningen ha delvis samma syftemål.
Behov av ytterligare åtgärder i anledning av den nu väckta motionen torde
därför icke föreligga. Statskontoret föreslår, att motionen icke måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
Statens sakrevision framhåller, att det enligt den för sakrevisionen gällande
instruktionen åligger sakrevisionen att ur allmänt ekonomiska synpunkter
granska statlig och statsunderstödd verksamhet och att därvid bland annat
öva tillsyn över att ifrågavarande verksamhet anordnas på ett ändainåls
1
Biliang till riksdagens protokoll 1949. 13 samt. 3 avd. Nr 9.
2 Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.
enligt, planmässigt och sparsamt sätt. Sakrevisionens verksamhet är sålunda
i stort sett inriktad på de syftemål, vilka funnit uttryck i den
förevarande motionen. Jämväl statens organisationsnämnd har att vid sin
verksamhet beakta liknande synpunkter. Sakrevisionen vill ock framhålla,
att de av motionären i första hand framförda önskemålen till väsentlig del
torde komma under övervägande i samband med den pågående decentraliseringsutredningen.
Vad särskilt angår den av motionären berörda frågan
om skogsvårdsstyrelsernas arbetsuppgifter, vill sakrevisionen erinra, att
den inom sakrevisionen sedan hösten 1948 pågående undersökningen på
detta område avser en granskning av skogsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsemas
organisation och verksamhet. Vid denna granskning, som upplagts
på bred basis och omspänner ett flertal för sistnämnda förvaltningsområde
betydelsefulla spörsmål, ägnas, förutom åt tekniska frågor rörande skogens
ändamålsenliga skötsel och vård, stor uppmärksamhet åt frågan huru förvaltningsapparaten
lämpligen bör vara ordnad för att fungera på mest smidiga
sätt och till lägsta kostnad. Vidare intager givetvis den av skogsstyrelsen
och skogsvårdsstyrelserna utövade bidragsverksamheten av statliga
medel en framträdande plats vid granskningen. Härvid komma bland
andra de i motionen antydda förslagen rörande decentralisering av beslutanderätten
i vissa skogliga låne- och bidragsärenden att upptagas till närmare
övervägande. Med hänsyn till ifrågavarande granskningsverksamhets
omfattning kan granskningen icke beräknas bliva avslutad förrän tidigast
i slutet av innevarande år.
Decentraliseringsutredningen delar den av motionären inledningsvis uttalade
uppfattningen, att stora möjligheter finnas till förenklingar i statsförvaltningen.
Särskilt mot bakgrunden av det statsfinansiella läget och
den rådande bristen på arbetskraft är det angeläget att ansträngningar
inriktas på förenkling av förvaltningsförfarandet och begränsning av förvaltningsapparaten.
Utredningen vill därför instämma i det allmänna syftet
med motionen, att förenklingsåtgärder böra vidtagas. Frågan huru detta
lämpligen skall ske är emellertid svår och komplicerad. De två första av
motionären anvisade vägarna för förenklingsarbetet torde icke leda till
åsyftat resultat, bl. a. därför att det icke torde förhålla sig så, som motionären
synes anse, att de centrala ämbetsverken medvetet utfärda föreskrifter
och anvisningar, scm direkt utöka dem underställda myndigheters
arbetsbörda med improduktivt arbete, eller att Kungl. Maj:t icke för närvarande
skulle i detalj granska och vid behov överarbeta de förslag, som
framläggas av utredningar. Vad åter angår den tredje anvisade vägen, att
punktvis genomföra författningsändringar, som snabbt förenkla arbetet
med vissa detaljer inom olika förvaltningsgrenar, vill utredningen vitsorda,
att positiva resultat kunna vinnas därigenom. Bl. a. må erinras om de förenklingsåtgärder,
som vidtagits å skilda förvaltningsområden på grund av
Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.
3
de förslag som väcktes av olika myndigheter med anledning av Kungl.
Maj:ts cirkulär den 6 juni 1947 angående förenkling av förvaltningsförfarandet.
Vid den av utredningen hittills företagna genomgången av decentraliseringsmöjligheterna
inom den civila statsförvaltningen har utredningen
emellertid gjort den iakttagelsen, att det är utomordentligt svårt att vid en
snabb genomgång av en arbetsrutin kunna med säkerhet bedöma vilken
arbetsmetod som är enklast och smidigast. Hänsyn måste lagas till en rad
speciella och allmänna omständigheter, som det icke är möjligt att riktigt
bedöma utan en ingående och systematisk undersökning.
Förenkling av förvaltningsförfarandet måste enligt utredningens mening
till stor del grundas på en långtgående decentralisering. Utredningen har
enligt sina direktiv att undersöka möjligheterna härtill beträffande den
civila statsförvaltningen. En avgörande förutsättning för att en sådan decentralisering
skall kunna ske utan att säkerheten i avgörandena eftersättes
är emellertid, att den lokala organisationen uppbygges så att den såväl
kvalitativt som kvantitativt sett är kompetent att övertaga större arbetsuppgifter
från de centrala verken. Detta kan ske på olika sätt. Den kanske
viktigaste åtgärden torde emellertid vara ökad samordning och koncentration
av de nuvarande lokalorganen i samband med rationalisering av arbetsmetoderna.
Härvid åsyftas icke endast de statliga organen, utan en
förstärkning av de kommunala organen torde kunna möjliggöra ökad kommunal
självbestämmanderätt med därav följande minskning av de statliga
förvaltningsmyndigheternas uppgifter. Ur denna synpunkt måste den pågående
kommunsammanslagningen ses som en åtgärd som skapar förutsättningar
för förenkling av förvaltningsförfarandet genom decentralisering
av uppgifter från statliga till kommunala organ. Beträffande de statliga
lokalorganen är frågan om samordning i länstinstansen föremål för överväganden
av 1948 års länsstyrelseutredning.
Utredningen vill uttala sin principiella anslutning till den av motionären
såsom exempel på möjliga förenklingsåtgärder föreslagna decentraliseringen
från skogsstyrelsen till skogsvårdsstyrelserna av beslutanderätt i
ärenden om statsbidrag till vissa skogsförbättrande åtgärder m. m. Genom
en sådan decentralisering skulle säkerligen kunna vinnas en avsevärd förenkling
av proceduren för ärendenas behandling utan att säkerheten i
avgörandena eftersättes. Utredningen vill i detta avseende hänvisa till den
form av decentraliserad handläggning, som tillämpas beträffande de likartade
ärendena om statsbidrag till enskild väghållning. Beslutanderätten
i dessa ärenden tillkommer länsstyrelserna, men dessas rörelsefrihet är
begränsad genom att Kungl. Maj:t, då det av riksdagen årligen beviljade
reservationsanslaget till Enskild väghållning: Bidrag till underhåll av enskilda
vägar m. in. ställes till länsstyrelsernas förfogande, för varje länsstyrelse
fastställer det högsta belopp varmed länsstyrelsen äger taga ansla
-
4
Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.
get i anspråk. Om denna form av decentralisering tillämpas beträffande
ärenden om statsbidrag till skogsförbättring, skulle även den av motionären
ifrågasatta förenklingen av förfarandet vid utbetalning av dessa statsbidrag
automatiskt bliva genomförd. Emellertid har utredningen icke ansett
sig böra närmare ingå på de berörda frågorna, utan vill hänvisa till att
utredningen i en den 24 januari 1949 dagtecknad promemoria, nr 24, angående
statsbidrag till kommuner uttalat att, då frågan om statsbidragens
lämpligaste utformning främst vore en fråga om rationalisering och först
i andra hand en decentraliseringsfråga samt en översyn av den stora mängden
föreskrifter rörande statsbidrag till skilda ändamål och av olika slag
skulle bliva synnerligen omfattande och tidskrävande, utredningen vid den
pågående översynen ur decentraliseringssynpunkt av den civila statsförvaltningen
lämnat alla statsbidragsfrågcr å sido samt förordat en överarbetning
av de skilda bestämmelserna på området. Ivungl. Maj:t har bemyndigat
statsrådet Danielson att tillkalla särskilda utredningsmän med uppgift att
företaga en allmän översyn ur rationaliseringssynpunkt av gällande statsbidragsbestämmelser.
Under åberopande av det anförda vill decentraliseringsutredningen förorda
att, då de i motionen berörda frågorna äro föremål för Kungl. Ma j ds
uppmärksamhet, motionen icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Statens organisationsnämnd vitsordar, att de organisationsundersökningar,
som organisationsnämnden enligt sin instruktion (1946: 625) bär att utföra,
ha bestyrkt den av motionären uttalade uppfattningen att stora möjligheter
finnas till förenklingar i statsförvaltningen.
På grund av direktiv från Kungl. Maj:t bär nämndens verksamhet hittills
till huvudsaklig del varit förlagd till försvarsväsendets område. Inom
den civila statsförvaltningen ha organisationsundersökningar endast kunnat
verkställas i mycket begränsad omfattning. Genom eu till myndigheterna
distribuerad promemoria ha myndigheterna uppmärksamgjorts på
vissa möjligheter till förenkling av kontorsarbetet inom statsförvaltningen.
Bl. a. härigenom har nämnden sökt medverka till att vissa arbetsmetoder,
som befunnits enkla och smidiga, vinna allmän tillämpning.
Skogsstyrelsen anför följande: De föregående år utfärdade bestämmelserna
angående bidrag och lån till vissa skogsförbättrande åtgärder innebära
bl. a., att beslutanderätten i fråga om beviljande av bidrag till diknings- och
skogsodlingsåtgärder överflyttats från Kungl. Maj:t till skogsstyrelsen. I
anslutning härtill har även beslutanderätten i fråga om beviljande av lån
tillerkänts skogsstyrelsen. Vid bestämmelsernas utarbetande var under övervägande
att delegera beslutanderätten i hithörande ärenden ytterligare ett
steg och anförtro densamma åt skogsvårdsstyrelserna, men av olika skäl
ansågs en så pass långt gående decentralisering icke lämplig.
Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.
5
Vad angår de övriga s. k. särskilda skogsvårdsanslagen, nämligen anslaget
till vissa väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo samt anslaget
till åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m., har skogsstyrelsen
anbefallts verkställa en översyn av gällande bestämmelser. Slutförandet
av denna översyn är beroende på vissa andra av Kungl. Maj:t anbefallda
utredningar, som ännu pågå. Skogsstyrelsen tillåter sig i förevarande sammanhang
erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 4 mars 1949 tillkallat
särskilda sakkunniga med uppgift att företaga en allmän översvn
ur rationaliseringssynpunkt av gällande statsbidragsbestämmelser. Denna
översyn skall i första hand avse statsbidragen till kommuner, men enligt
utredningsdirektiven (Post- och Inrikes Tidningar den 16 mars 1949) skall
utredningen vara oförhindrad att, då anledning därtill föreligger, jämväl
upptaga andra statsbidragsfrågor, sålunda exempelvis bl. a. den ifrågavarande
bidragsgivningen från de särskilda skogsvårdsanslagen till olika
skogliga åtgärder. Slutligen förtjänar nämnas, att i anslutning till vad
skogsstyrelsen anfört i sitt yttrande över riksdagsrevisorernas berättelse
år 1948 (Berättelsen del II, s. 180) styrelsen i samråd med riksräkenskapsverket
igangsatt en undersökning i vad mån en förenkling av förfaringssättet
vid utbetalning av statsbidrag från de särskilda skogsvårdsanslagen
är möjlig att genomföra utan att budgetära och andra krav eftersättas. Då
enligt vad som framgar av det anlörda de i motionen berörda spörsmålen
kunna förväntas bli föremål för omprövning och övervägande i särskild
ordning, torde motionen icke böra föranleda någon åtgärd.
Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar om att redan fr. o. m. den 1 januari 1949
länsarbetsnämnderna avgöra dylika ansökningar, såvitt de avse bostäder,
jordbruk, skogsbruk, fiske, rivningsarbeten samt byggnadsföretag tillhörande
andra områden än nu nämnts i de fall, där byggnadskostnaden för
varje särskilt företag icke överstiger 20 000 kronor. Härifrån har emellertid
gjorts det undantaget, att länsarbetsnämndernas uppdrag att meddela byggnadstillstånd
icke avser fall, där dylikt tillstånd ifrågasättes för antingen
arbete a staten tillhörig byggnad eller anläggning eller ock med visst undantag
(lärarbostäder) annat sådant arbete, för vars utförande ansökan
hos Kungl. Maj:t om bidrag eller lån gjorts eller är avsedd att göras. Härutöver
gälla vissa inskränkningar i länsarbetsnämndernas uppdrag att
meddela byggnadstillstånd i fråga om 20 000-kronorsarbeten, där fråga är
om byggnad för industriellt ändamål. Vad angår de i motionen omförmälda
ärendena angaende byggnader eller anläggningar för tillgodoseende av
skogsskötselns behov vill styrelsen meddela, att dessa numera till stor del
falla utanför byggnadsregleringen. Fr. o. in. den 1 januari 1949 må bl. a.
följande slag av arbeten utföras utan byggnadstillstånd (SFS 1948: 750),
nämligen
!) nybyggnad av sådan enskild väg, som har till huvudsakligt ändamål
2 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 13 sand. 3 avd. Nr 9.
6
Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.
alt främja utforsling av skogsprodukter (skogsväg), samt sådan anläggning
eller förbättring av förut befintlig skogsväg eller annan enskild väg, att
denna först därigenom kommer i det skick, att utforsling av skogsprodukter
kan äga rum å vägen, samt
2) reparations- och underhållsarbete å flottled.
Utskottet. För egen del får utskottet anföra följande:
Frågan om översyn av statsförvaltningen i syfte att genom dess rationalisering
och effektivisering uppnå bättre arbetsresultat med ökad besparing
av arbetskraft och penningsanslag liar vid flera tillfällen och i skilda sammanhang
varit föremål för riksdagens prövning och ställningstagande. Såsom
i utredningen över motionen framhålles har också i anledning av
riksdagens år 1947 gjorda framställning om utredning rörande en decentralisering
av statsförvaltningen på de områden, där detta med fördel låter
sig genomföra, Kungl. Maj:t tillsatt den s. k. decentraliseringsutredningen.
Därjämte arbeta på liknande områden den s. k. länsstyrelseutredningen
och statsbidragsutredningen, varjämte Kungl. Maj:t helt nyligen uppdragit
åt sakkunniga att samordna de olika utredningarna för vinnande av tid
och bättre resultat. Dessa utredningar, vilka redan avgivit ett flertal förslag
till partiella reformer, hava givetvis ej ännu hunnit slutföra de vittutseende
uppgifter som anförtrotts dem. Utskottet, som helt instämmer i syftet med
motionen, anser sig emellertid av angivna skäl sakna anledning påyrka
ytterligare åtgärder i enlighet med motionärens hemställan och anhåller
därför,
att motionen II: 148 ej måtte föranleda någon andra kammarens
åtgärd.
Stockholm den 5 maj 1949.
På utskottets vägnar:
NILS JÖNSSON.
Närvarande: herrar Jönsson i Rossbol, Andersson i Linköping, fröken
Liljedahl, herrar Nihlfors, Lindström, Stattin, fru Lindskog samt herrar
Gustafson i Göteborg och Jonsson i Järvsand*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Statens Reproduktionsanstalt, Stockholm 1949
145049
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.