Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder för effektivisering och förenkling av förvaltningsarbetet.

1949-05-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 3TU 1949:9, Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder för effektivisering och förenkling av förvaltningsarbetet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.

1

Nr 9.

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion angående åtgärder för effektivisering

och förenkling av förvaltningsarbetet.

I en inom riksdagens andra kammare väckt, till dess tredje tillfälliga

utskott hänvisad motion, nr 148, har herr Nilson i Spånstad hemställt, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att Kungl.

Maj:t måtte vidtaga åtgärder för effektivisering och förenkling av förvaltningsarbetet

på de områden och enligt de riktlinjer, som i motionen angivits,

samt att Kungl. Maj:t även på statsförvaltningens övriga områden

måtte vidtaga de åtgärder för effektivisering och förenkling av arbetet,

som kunde befinnas möjliga och lämpliga.

I fråga om motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Över motionen har utskottet inhämtat utlåtanden från statskontoret,

statens sakrevision, decentraliseringsutredningen, statens organisationsnämnd,

skogsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen.

Statskontoret erinrar om att de i förevarande motion berörda spörsmålen

redan tidigare varit föremål för riksdagens prövning på grund av motionerna

1947:1:42 och 11:26 angående en allmän decentralisering av statsförvaltningen

m. m. Riksdagens vederbörande utskott hemställde i anledning

av dessa motioner, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla om utredning rörande en decentralisering av statsförvaltningen på

de områden, där detta med fördel läte sig genomföra. Riksdagen beslöt i

enlighet härmed (r. skr. 1947:459), och Kungl. Maj:t har sedermera tillkallat

särskilda utredningsmän, den s. k. decentraliseringsutredningen, vars

arbete för närvarande pågår. Strävandena efter effektivisering och förenkling

av förvaltningsarbetet ha även föranlett särskild utredning under ledning

av statsrådet Danielson, varjämte den s. k. länsstyrelseutredningen

och den nyligen tillsatta statsbidragsutredningen ha delvis samma syftemål.

Behov av ytterligare åtgärder i anledning av den nu väckta motionen torde

därför icke föreligga. Statskontoret föreslår, att motionen icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Statens sakrevision framhåller, att det enligt den för sakrevisionen gällande

instruktionen åligger sakrevisionen att ur allmänt ekonomiska synpunkter

granska statlig och statsunderstödd verksamhet och att därvid bland annat

öva tillsyn över att ifrågavarande verksamhet anordnas på ett ändainåls
1

Biliang till riksdagens protokoll 1949. 13 samt. 3 avd. Nr 9.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.

enligt, planmässigt och sparsamt sätt. Sakrevisionens verksamhet är sålunda

i stort sett inriktad på de syftemål, vilka funnit uttryck i den

förevarande motionen. Jämväl statens organisationsnämnd har att vid sin

verksamhet beakta liknande synpunkter. Sakrevisionen vill ock framhålla,

att de av motionären i första hand framförda önskemålen till väsentlig del

torde komma under övervägande i samband med den pågående decentraliseringsutredningen.

Vad särskilt angår den av motionären berörda frågan

om skogsvårdsstyrelsernas arbetsuppgifter, vill sakrevisionen erinra, att

den inom sakrevisionen sedan hösten 1948 pågående undersökningen på

detta område avser en granskning av skogsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsemas

organisation och verksamhet. Vid denna granskning, som upplagts

på bred basis och omspänner ett flertal för sistnämnda förvaltningsområde

betydelsefulla spörsmål, ägnas, förutom åt tekniska frågor rörande skogens

ändamålsenliga skötsel och vård, stor uppmärksamhet åt frågan huru förvaltningsapparaten

lämpligen bör vara ordnad för att fungera på mest smidiga

sätt och till lägsta kostnad. Vidare intager givetvis den av skogsstyrelsen

och skogsvårdsstyrelserna utövade bidragsverksamheten av statliga

medel en framträdande plats vid granskningen. Härvid komma bland

andra de i motionen antydda förslagen rörande decentralisering av beslutanderätten

i vissa skogliga låne- och bidragsärenden att upptagas till närmare

övervägande. Med hänsyn till ifrågavarande granskningsverksamhets

omfattning kan granskningen icke beräknas bliva avslutad förrän tidigast

i slutet av innevarande år.

Decentraliseringsutredningen delar den av motionären inledningsvis uttalade

uppfattningen, att stora möjligheter finnas till förenklingar i statsförvaltningen.

Särskilt mot bakgrunden av det statsfinansiella läget och

den rådande bristen på arbetskraft är det angeläget att ansträngningar

inriktas på förenkling av förvaltningsförfarandet och begränsning av förvaltningsapparaten.

Utredningen vill därför instämma i det allmänna syftet

med motionen, att förenklingsåtgärder böra vidtagas. Frågan huru detta

lämpligen skall ske är emellertid svår och komplicerad. De två första av

motionären anvisade vägarna för förenklingsarbetet torde icke leda till

åsyftat resultat, bl. a. därför att det icke torde förhålla sig så, som motionären

synes anse, att de centrala ämbetsverken medvetet utfärda föreskrifter

och anvisningar, scm direkt utöka dem underställda myndigheters

arbetsbörda med improduktivt arbete, eller att Kungl. Maj:t icke för närvarande

skulle i detalj granska och vid behov överarbeta de förslag, som

framläggas av utredningar. Vad åter angår den tredje anvisade vägen, att

punktvis genomföra författningsändringar, som snabbt förenkla arbetet

med vissa detaljer inom olika förvaltningsgrenar, vill utredningen vitsorda,

att positiva resultat kunna vinnas därigenom. Bl. a. må erinras om de förenklingsåtgärder,

som vidtagits å skilda förvaltningsområden på grund av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.

3

de förslag som väcktes av olika myndigheter med anledning av Kungl.

Maj:ts cirkulär den 6 juni 1947 angående förenkling av förvaltningsförfarandet.

Vid den av utredningen hittills företagna genomgången av decentraliseringsmöjligheterna

inom den civila statsförvaltningen har utredningen

emellertid gjort den iakttagelsen, att det är utomordentligt svårt att vid en

snabb genomgång av en arbetsrutin kunna med säkerhet bedöma vilken

arbetsmetod som är enklast och smidigast. Hänsyn måste lagas till en rad

speciella och allmänna omständigheter, som det icke är möjligt att riktigt

bedöma utan en ingående och systematisk undersökning.

Förenkling av förvaltningsförfarandet måste enligt utredningens mening

till stor del grundas på en långtgående decentralisering. Utredningen har

enligt sina direktiv att undersöka möjligheterna härtill beträffande den

civila statsförvaltningen. En avgörande förutsättning för att en sådan decentralisering

skall kunna ske utan att säkerheten i avgörandena eftersättes

är emellertid, att den lokala organisationen uppbygges så att den såväl

kvalitativt som kvantitativt sett är kompetent att övertaga större arbetsuppgifter

från de centrala verken. Detta kan ske på olika sätt. Den kanske

viktigaste åtgärden torde emellertid vara ökad samordning och koncentration

av de nuvarande lokalorganen i samband med rationalisering av arbetsmetoderna.

Härvid åsyftas icke endast de statliga organen, utan en

förstärkning av de kommunala organen torde kunna möjliggöra ökad kommunal

självbestämmanderätt med därav följande minskning av de statliga

förvaltningsmyndigheternas uppgifter. Ur denna synpunkt måste den pågående

kommunsammanslagningen ses som en åtgärd som skapar förutsättningar

för förenkling av förvaltningsförfarandet genom decentralisering

av uppgifter från statliga till kommunala organ. Beträffande de statliga

lokalorganen är frågan om samordning i länstinstansen föremål för överväganden

av 1948 års länsstyrelseutredning.

Utredningen vill uttala sin principiella anslutning till den av motionären

såsom exempel på möjliga förenklingsåtgärder föreslagna decentraliseringen

från skogsstyrelsen till skogsvårdsstyrelserna av beslutanderätt i

ärenden om statsbidrag till vissa skogsförbättrande åtgärder m. m. Genom

en sådan decentralisering skulle säkerligen kunna vinnas en avsevärd förenkling

av proceduren för ärendenas behandling utan att säkerheten i

avgörandena eftersättes. Utredningen vill i detta avseende hänvisa till den

form av decentraliserad handläggning, som tillämpas beträffande de likartade

ärendena om statsbidrag till enskild väghållning. Beslutanderätten

i dessa ärenden tillkommer länsstyrelserna, men dessas rörelsefrihet är

begränsad genom att Kungl. Maj:t, då det av riksdagen årligen beviljade

reservationsanslaget till Enskild väghållning: Bidrag till underhåll av enskilda

vägar m. in. ställes till länsstyrelsernas förfogande, för varje länsstyrelse

fastställer det högsta belopp varmed länsstyrelsen äger taga ansla
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.

get i anspråk. Om denna form av decentralisering tillämpas beträffande

ärenden om statsbidrag till skogsförbättring, skulle även den av motionären

ifrågasatta förenklingen av förfarandet vid utbetalning av dessa statsbidrag

automatiskt bliva genomförd. Emellertid har utredningen icke ansett

sig böra närmare ingå på de berörda frågorna, utan vill hänvisa till att

utredningen i en den 24 januari 1949 dagtecknad promemoria, nr 24, angående

statsbidrag till kommuner uttalat att, då frågan om statsbidragens

lämpligaste utformning främst vore en fråga om rationalisering och först

i andra hand en decentraliseringsfråga samt en översyn av den stora mängden

föreskrifter rörande statsbidrag till skilda ändamål och av olika slag

skulle bliva synnerligen omfattande och tidskrävande, utredningen vid den

pågående översynen ur decentraliseringssynpunkt av den civila statsförvaltningen

lämnat alla statsbidragsfrågcr å sido samt förordat en överarbetning

av de skilda bestämmelserna på området. Ivungl. Maj:t har bemyndigat

statsrådet Danielson att tillkalla särskilda utredningsmän med uppgift att

företaga en allmän översyn ur rationaliseringssynpunkt av gällande statsbidragsbestämmelser.

Under åberopande av det anförda vill decentraliseringsutredningen förorda

att, då de i motionen berörda frågorna äro föremål för Kungl. Ma j ds

uppmärksamhet, motionen icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Statens organisationsnämnd vitsordar, att de organisationsundersökningar,

som organisationsnämnden enligt sin instruktion (1946: 625) bär att utföra,

ha bestyrkt den av motionären uttalade uppfattningen att stora möjligheter

finnas till förenklingar i statsförvaltningen.

På grund av direktiv från Kungl. Maj:t bär nämndens verksamhet hittills

till huvudsaklig del varit förlagd till försvarsväsendets område. Inom

den civila statsförvaltningen ha organisationsundersökningar endast kunnat

verkställas i mycket begränsad omfattning. Genom eu till myndigheterna

distribuerad promemoria ha myndigheterna uppmärksamgjorts på

vissa möjligheter till förenkling av kontorsarbetet inom statsförvaltningen.

Bl. a. härigenom har nämnden sökt medverka till att vissa arbetsmetoder,

som befunnits enkla och smidiga, vinna allmän tillämpning.

Skogsstyrelsen anför följande: De föregående år utfärdade bestämmelserna

angående bidrag och lån till vissa skogsförbättrande åtgärder innebära

bl. a., att beslutanderätten i fråga om beviljande av bidrag till diknings- och

skogsodlingsåtgärder överflyttats från Kungl. Maj:t till skogsstyrelsen. I

anslutning härtill har även beslutanderätten i fråga om beviljande av lån

tillerkänts skogsstyrelsen. Vid bestämmelsernas utarbetande var under övervägande

att delegera beslutanderätten i hithörande ärenden ytterligare ett

steg och anförtro densamma åt skogsvårdsstyrelserna, men av olika skäl

ansågs en så pass långt gående decentralisering icke lämplig.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.

5

Vad angår de övriga s. k. särskilda skogsvårdsanslagen, nämligen anslaget

till vissa väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo samt anslaget

till åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m., har skogsstyrelsen

anbefallts verkställa en översyn av gällande bestämmelser. Slutförandet

av denna översyn är beroende på vissa andra av Kungl. Maj:t anbefallda

utredningar, som ännu pågå. Skogsstyrelsen tillåter sig i förevarande sammanhang

erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 4 mars 1949 tillkallat

särskilda sakkunniga med uppgift att företaga en allmän översvn

ur rationaliseringssynpunkt av gällande statsbidragsbestämmelser. Denna

översyn skall i första hand avse statsbidragen till kommuner, men enligt

utredningsdirektiven (Post- och Inrikes Tidningar den 16 mars 1949) skall

utredningen vara oförhindrad att, då anledning därtill föreligger, jämväl

upptaga andra statsbidragsfrågor, sålunda exempelvis bl. a. den ifrågavarande

bidragsgivningen från de särskilda skogsvårdsanslagen till olika

skogliga åtgärder. Slutligen förtjänar nämnas, att i anslutning till vad

skogsstyrelsen anfört i sitt yttrande över riksdagsrevisorernas berättelse

år 1948 (Berättelsen del II, s. 180) styrelsen i samråd med riksräkenskapsverket

igangsatt en undersökning i vad mån en förenkling av förfaringssättet

vid utbetalning av statsbidrag från de särskilda skogsvårdsanslagen

är möjlig att genomföra utan att budgetära och andra krav eftersättas. Då

enligt vad som framgar av det anlörda de i motionen berörda spörsmålen

kunna förväntas bli föremål för omprövning och övervägande i särskild

ordning, torde motionen icke böra föranleda någon åtgärd.

Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar om att redan fr. o. m. den 1 januari 1949

länsarbetsnämnderna avgöra dylika ansökningar, såvitt de avse bostäder,

jordbruk, skogsbruk, fiske, rivningsarbeten samt byggnadsföretag tillhörande

andra områden än nu nämnts i de fall, där byggnadskostnaden för

varje särskilt företag icke överstiger 20 000 kronor. Härifrån har emellertid

gjorts det undantaget, att länsarbetsnämndernas uppdrag att meddela byggnadstillstånd

icke avser fall, där dylikt tillstånd ifrågasättes för antingen

arbete a staten tillhörig byggnad eller anläggning eller ock med visst undantag

(lärarbostäder) annat sådant arbete, för vars utförande ansökan

hos Kungl. Maj:t om bidrag eller lån gjorts eller är avsedd att göras. Härutöver

gälla vissa inskränkningar i länsarbetsnämndernas uppdrag att

meddela byggnadstillstånd i fråga om 20 000-kronorsarbeten, där fråga är

om byggnad för industriellt ändamål. Vad angår de i motionen omförmälda

ärendena angaende byggnader eller anläggningar för tillgodoseende av

skogsskötselns behov vill styrelsen meddela, att dessa numera till stor del

falla utanför byggnadsregleringen. Fr. o. in. den 1 januari 1949 må bl. a.

följande slag av arbeten utföras utan byggnadstillstånd (SFS 1948: 750),

nämligen

!) nybyggnad av sådan enskild väg, som har till huvudsakligt ändamål

2 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 13 sand. 3 avd. Nr 9.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.

alt främja utforsling av skogsprodukter (skogsväg), samt sådan anläggning

eller förbättring av förut befintlig skogsväg eller annan enskild väg, att

denna först därigenom kommer i det skick, att utforsling av skogsprodukter

kan äga rum å vägen, samt

2) reparations- och underhållsarbete å flottled.

Utskottet. För egen del får utskottet anföra följande:

Frågan om översyn av statsförvaltningen i syfte att genom dess rationalisering

och effektivisering uppnå bättre arbetsresultat med ökad besparing

av arbetskraft och penningsanslag liar vid flera tillfällen och i skilda sammanhang

varit föremål för riksdagens prövning och ställningstagande. Såsom

i utredningen över motionen framhålles har också i anledning av

riksdagens år 1947 gjorda framställning om utredning rörande en decentralisering

av statsförvaltningen på de områden, där detta med fördel låter

sig genomföra, Kungl. Maj:t tillsatt den s. k. decentraliseringsutredningen.

Därjämte arbeta på liknande områden den s. k. länsstyrelseutredningen

och statsbidragsutredningen, varjämte Kungl. Maj:t helt nyligen uppdragit

åt sakkunniga att samordna de olika utredningarna för vinnande av tid

och bättre resultat. Dessa utredningar, vilka redan avgivit ett flertal förslag

till partiella reformer, hava givetvis ej ännu hunnit slutföra de vittutseende

uppgifter som anförtrotts dem. Utskottet, som helt instämmer i syftet med

motionen, anser sig emellertid av angivna skäl sakna anledning påyrka

ytterligare åtgärder i enlighet med motionärens hemställan och anhåller

därför,

att motionen II: 148 ej måtte föranleda någon andra kammarens

åtgärd.

Stockholm den 5 maj 1949.

På utskottets vägnar:

NILS JÖNSSON.

Närvarande: herrar Jönsson i Rossbol, Andersson i Linköping, fröken

Liljedahl, herrar Nihlfors, Lindström, Stattin, fru Lindskog samt herrar

Gustafson i Göteborg och Jonsson i Järvsand*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Statens Reproduktionsanstalt, Stockholm 1949

145049

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.