Utlåtande med förslag till ordningsstadga för riksdagens andra kammare.
1949-03-31 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 4TU 1949:1, Utlåtande med förslag till ordningsstadga för riksdagens andra kammare.
Dokumentets text
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.
1
Nr 1.
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande med
förslag till ordningsstadga för riksdagens andra kammare.
Enligt andra kammarens beslut den 2 mars 1949, innefattande bifall till
en av herr förste vice talmannen Carlström väckt motion, nr 301, har det
ålegat utskottet att utarbeta förslag till de ändringar i ordningsstadgan för
andra kammaren, som kunde erfordras till följd av ikraftträdandet av ett
av innevarande riksdag för dess del antaget, från 1948 års riksdag vilande
förslag till ändrad lydelse av regeringsformen och riksdagsordningen berörande
riksdagens arbetsformer, samt att i samband därmed föreslå de
jämkningar i ordningsstadgan i övrigt, som till äventyrs kunde befinnas av
omständigheterna påkallade.
Riksdagen har den 23 mars 1949 för sin del godkänt och antagit ett från
1948 års riksdag vilande, i konstitutionsutskottets memorial nr 10 till innevarande
riksdag under punkt 13) upptaget förslag till ändrad lydelse av
regeringsformen och riksdagsordningen berörande riksdagens arbetsformer
(här nedan benämnt grundlagsändringsförslaget).
Enligt § 78 riksdagsordningen, i lagrummets lydelse enligt grundlagsändringsförslaget,
äger riksdagen i en riksdagsstadga fastställa de föreskrifter
om riksdagsarbetets bedrivande, ordningen hos kamrarna och utskotten samt
inom riksdagen förekommande val ävensom de övriga bestämmelser som
anses nödiga till iakttagande jämte grundlagarna. Härjämte äger vardera
kammaren i en ordningsstadga fastställa föreskrifter i ämne, som angår
kammaren enskilt.
Riksdagen har vidare samma dag, under förutsättning att grundlagsändringsförslaget,
jämte ett av riksdagen för dess del godkänt och antaget förslag
till ändrad lydelse av § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen,
upptaget under punkt 4) i konstitutionsutskottets nämnda memorial,
slutligt genomföres, antagit ett av konstitutionsutskottet framlagt förslag till
riksdagsstadga.
Ikraftträdandet av grundlagsändringsförslaget och av riksdagsstadgan
nödvändiggör ändringar i den av andra kammaren den 17 juni 1933 antagna
ordningsstadgan för kammaren. Utskottet kommer i det följande att
framlägga förslag till sådana följdändringar. Utskottet har vid utarbetandet
av de föreslagna ändringarna kunnat bygga på tre tidigare utkast i ämnet.
I det av de inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga i ämnet avgivna
betänkande (Betänkande med förslag angående riksdagens arbetsfor1
Bihang till riksdagens protokoll 1949. 13 samt. 4 avd. Nr 1.
2 Andra kammarens f j är d e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.
mer och därmed sammanhängande frågor, SOU 1947: 79), varå grundlagsändringsförslaget
är byggt, diskuterades sålunda även ändringar i kamrarnas
ordningsstadgor, och ett utkast till sådana ändringar finnes fogat vid
betänkandet. Vid Kungl. Maj :ts proposition nr 244 till 1948 års riksdag
med förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen berörande
riksdagens arbetsformer var vidare fogat ett utkast till ändringar i
kamrarnas ordningsstadgor, innefattande en överarbetning på vissa punkter
av de sakkunnigas förslag. Slutligen hade det vid 1948 års riksdag för behandling
av de genom propositionen föreslagna grundlagsändringarna m. m.
tillsatta särskilda utskottet vid sitt utlåtande nr 1 fogat ett utkast till ändringar
i samma stadgor.
I nämnda tre utkast föreslås, särskilt beträffande replikrätten och regleringen
av instituten interpellationer och enkla frågor, även sådana ändringar
i kamrarnas ordningsstadgor, som, ehuru fallande inom ramen för
en revision av riksdagens arbetsformer, dock icke hava karaktären av nödvändiga
följdändringar till grundlagsändringsförslaget. Utskottet kommer i
det följande att i huvudsaklig anslutning till utkasten framlägga förslag
till ändringar även av nu antytt slag i andra kammarens ordningsstadga.
Utskottet, som för fullgörande av sitt uppdrag samrått med det inom
första kammaren tillsatta tillfälliga utskottet nr 3 med i huvudsak motsvarande
uppgift, föreslår slutligen vissa ytterligare ändringar i andra
kammarens ordningsstadga, som betingas av önskemålet att vinna största
möjliga likhet mellan kamrarnas ordningsstadgor. Därest de av de båda
utskotten framlagda förslagen av respektive kammare antagas, komma
kamrarnas ordningsstadgor hädanefter att, förutom med avseende å övergångsstadgandena,
förete avvikelser från varandra endast i fråga om § 2
mom. 2 och § 7 mom. 3, vilka avvikelser äro av den art, att de icke torde
kunna undvikas.
Då de av utskottet föreslagna sakliga ändringarna i andra kammarens
ordningsstadga beröra icke mindre än elva av stadgans för närvarande tjugofem
paragrafer, har det synts utskottet mest lämpligt att låta ändringsförslaget
få formen av ett förslag till helt ny ordningsstadga.
De punkter, på vilka den föreslagna stadgan skiljer sig från den nuvarande,
redovisas här nedan. De paragrafer och moment, som därvid icke
beröras, äro med bortseende från obetydliga formella justeringar likalydande
med motsvarande paragraf och moment i den nu gällande ordningsstadgan.
§ 1 mom. 2.
Ändringarna äro betingade av önskemålet att vinna överensstämmelse
mellan kamrarnas ordningsstadgor och innefatta på den punkt, vari föreslås,
att ålderspresidenten skall äga tillfälligt utse erforderliga befattningshavare,
endast ett stadgefästande av den inom andra kammaren tillämpade
praxis.
Andra kammarens f järde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1. 3
§ 5-
Antalet av de ledamöter, som utses att handhava vården om kammarens
ekonomiska angelägenheter, föreslås ökat till fyra, i syfte att bereda plats
åt representanter för samtliga de fyra större riksdagspartierna.
§ 6.
Omredigeringen har i huvudsak karaktären av följdändring till § 30 andra
stycket riksdagsstadgan. Enär även vice talmännen enligt det angivna
författningsrummet skola deltaga i tillsättandet av befattningshavare hos
kammaren, föreslås, att antalet av de kammarledamöter, som för ändamålet
särskilt utses, nedsättes från åtta till sex.
§ 7.
Mom. I. Enligt § 36 riksdagsordningen, i paragrafens lydelse enligt
grundlagsändringsförslaget, skall kammares allmänna beredningsutskott
tillsättas inom samma tid som de ständiga utskotten. Med hänsyn härtill
har det synts lämpligt att i förevarande moment upptaga bestämmelser om
val av ledamöter och suppleanter även i kammarens allmänna beredningsutskott.
Mom. 2. Den nuvarande bestämmelsen om ordningen för suppleanternas
inkallande har fått utgå. Bestämmelser i detta hänseende ha nämligen upptagits
i § 12 riksdagsstadgan.
Mom. 4. Det nuvarande mom. 4, upptagande regler om sättet för val av
statsrevisorer och suppleanter för dem, har utgått, enär förevarande spörsmål
blivit reglerat i § 8 riksdagsstadgan.
§ 8.
Hänvisningen till § 50 riksdagsordningen föreslås, som en följd av att
nämnda paragraf enligt grundlagsändringsförslaget erhåller annat nummer,
ändrad i överensstämmelse härmed.
§ 10.
I denna paragraf föreslås med hänsyn till att arbetsplena i vissa fall
börja först klockan 2 den ändringen, att tiden, före vilken anslag om kvällsplenum
bör uppsättas, framflyttas från klockan 2 till klockan 4 på dagen.
§ 11.
Då de nuvarande tillfälliga utskotten enligt grundlagsändringsförslaget
skola ersättas av ett allmänt beredningsutskott för vardera kammaren med
möjlighet för kammare att därjämte tillsätta enskilt utskott, föreslås bestämmelserna
i förevarande paragraf lämpade därefter. Paragrafen föreslås
vidare kompletterad med en med § 15 första stycket riksdagsstadgan
analog regel angående tiden för anslående av kallelse till utskottssammanträde.
4 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.
§ 12.
Mom. 2. Enligt § 52 andra stycket riksdagsordningen, i lagrummets nuvarande
lydelse, må kammarledamot, som under överläggningen i en fråga
redan yttrat sig, på sätt kammaren särskilt föreskriver, kunna för kort
genmäle till en efterföljande talare erhålla ordet omedelbart efter denne.
Närmast i syfte att möjliggöra för ledamot, som icke yttrat sig tidigare i
debatten men som utsatts för angrepp av en talare, att omedelbart bemöta
sådant angrepp, har genom grundlagsändringsförslaget på denna punkt
vidtagits den ändringen, att varje ledamot må, oberoende av om han tidigare
yttrat sig i debatten eller icke, kunna erhålla ordet för genmäle. Grundlagsbestämmelsen
förutsättes kompletterad genom bestämmelser i kamrarnas
ordningsstadgor. I sakkunnigbetänkandet föreslogs, att rätten till genmäle,
samtidigt som den frigjordes från förutsättningen att den replikerande yttrat
sig tidigare i debatten, dock skulle i huvudsaklig överensstämmelse med
gällande ordning vara så till vida begränsad, att genmälet ej finge innefatta
annat än upplysning eller rättelse i anledning av den siste talarens anförande
eller bemötande av angrepp från dennes sida ävensom att det skulle ankomma
på talmannens prövning, huruvida ledamot skulle erhålla ordet för
genmäle. I anslutning till vad de sakkunniga sålunda föreslagit, framhöll
särskilda utskottet, att utvidgningen av replikrätten givetvis endast borde
avse kammarledamot, vilkens personliga uttalanden av en annan talare missuppfattats
på ett sådant sätt, att han borde få tillfälle att lämna upplysning
eller rättelse, eller som personligen utsatts för angrepp. Den utvidgade replikratten
borde däremot, enligt särskilda utskottets uttalande, icke medgivas
ledamöter som ansåge sig utsatta för missuppfattning eller angrepp av annan
talare som, utan att klart utpeka någon särskild ledamot, uttalat sig
om en grupp eller åsiktsriktning.
Utskottet ansluter sig helt till de av särskilda utskottet framförda synpunkterna.
Utskottet vill emellertid i detta sammanhang understryka, att en
kammarledamot bör anses vara personligen utpekad, så snart han av någon
talare så betecknats, att tvekan icke kan råda om vem talaren åsyftat. Något
uttryckligt nämnande vid namn bör således icke erfordras.
De sakkunniga hade vidare föreslagit, att talmannen, när särskilda skäl
talade därför, kunde på begäran medgiva rätt till genmäle under längre tid
än tre minuter, dock högst under tio minuter. Särskilda utskottet underströk,
att talmannen, när han utnyttjade rätten att låta talare erhålla förlängd
repliktid, i regel icke borde låta genmälet överskrida fem minuter.
Enligt tillfälliga utskottets mening kan det visserligen vara lämpligt, att en
tedarhot under särskilda omständigheter må kunna erhålla rätt till genmäle
under något längre tid än tre minuter. Det synes emellertid icke vara
behövligt, att den förlängda repliktiden uppgår till mer än två gånger den
normala repliktiden. Skulle det bliva vanligt, att repliker överskrida nämnda
tidmått, måste det även befaras att debatterna bliva snedvridna. Utskottet
föreslår alltså, att genmäle i regel icke må överskrida tre minuter, men
att talmannen av särskilda skäl må medgiva ledamot rätt till genmäle un
-
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1. 5
der sex minuter. Begäran om förlängd repliktid skall framställas i samband
med att vederbörande begär ordet för replik. Det får däremot icke komma
i fråga, att ledamot, som redan påbörjat genmäle, men som under sitt anförande
finner den ordinära repliktiden för kort, erhåller förlängd tid.
Frågan hur många gånger en talare må yttra sig under ett och samma
replikskifte, har utskottet ansett lämpligen böra överlämnas åt praxis att
lösa.
Mom. 4. I överensstämmelse med de sakkunnigas förslag förordas här en
bestämmelse av innebörd, att kammarledamot, som erhållit rätt till kort
genmäle, skall äga yttra sig före statsrådsledamot. Som de sakkunniga framhållit
kan nämligen ett statsrådsanförande många gånger vara så långt, att
en därpå följande replik med anledning av det nästföregående anförandet
kommer att hänga i luften.
§ 18.
Mom. 1. Den nuvarande hänvisningen till § 2 reglementariska föreskrifter
för riksdagen bör ändras till att avse motsvarande bestämmelse i riksdagsstadgan.
Mom. 2. I överensstämmelse med de sakkunnigas förslag förordas här,
att ett tredje stycke tillfogas, med bestämmelse att, om utskott jämlikt § 59
riksdagsordningen, i lagrummets lydelse enligt grundlagsändringsförslaget,
hemställt, att betänkande skall företagas till avgörande efter allenast en
bordläggning, sådant förhållande skall anmärkas på föredragningslistan.
§ 20.
I förevarande paragraf regleras sättet för framställande och besvarande
av spörsmål, d, v, s. interpellationer och enkla frågor. Utskottet vill erinra
om att dessa institut bliva grundlagsfästa genom den i grundlagsändringsförslaget
upptagna nya lydelsen av § 52 riksdagsordningen. De ändringar,
som av utskottet föreslås i förevarande paragraf av andra kammarens ordningstadga,
beröra ej rätten att framställa interpellationer och enkla frågor
utan allenast förfarandet vid framställande av interpellationer och vid svars
avgivande m. in.
I fråga om sättet för framställande av interpellation föreslås, att talmannen
må medgiva uppläsning av interpellation i allenast vissa delar. Interpellantens
motivering för sin begäran att få framställa interpellation synes
nämligen i många fall lämpligen kunna framläggas i utdrag. Har motiveringen
upplästs i allenast vissa delar, bör det dock vara den fullständiga
motiveringen, som tages till protokollet.
De sakkunniga hade, för att om möjligt förhindra att svar å framställda
interpellationer avgåves på ett så onjutbart och svårfattligt sätt som hittills
många gånger varit fallet, förordat, att långa svar icke skulle föredragas i
sin helhet. I stället föreslogs, att statsråd vid besvarande av interpellation
borde ge en muntlig sammanfattning av det fullständiga svaret, som i tryckt
form borde utdelas till kammarledamöterna omedelbart före svarets avgivande.
Det tryckta svaret skulle intagas såsom bilaga till protokollet.
6 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1,
Vid behandlingen av förevarande avsnitt av de sakkunnigas förslag anmärkte
föredragande departementschefen, att det icke borde vara obligatoriskt
för statsråd att vid svars avgivande förfara enligt de föreslagna nya
metoderna, utan att han borde äga valrätt mellan dessa och att som hittills
fullständigt uppläsa svaret. För sistnämnda fall borde det ej heller åligga
honom att i förväg avlämna svaret för tryckning.
I anslutning till sistnämnda synpunkter, till vilka även särskilda utskottet
anslöt sig, har det nedan intagna förslaget utformats.
Beträffande besvarandet av enkla frågor föreslås, att endast vederbörande
statsråd och frågeställaren må yttra sig i debatten, såvida icke kammaren
på förslag av talmannen eller annan ledamot beslutar, att allmän debatt skall
få äga rum. Sådant beslut bör ifrågakomma endast i det fall, att en ledamot
i frågeform ställt ett spörsmål, som med hänsyn till sin betydelse borde
ha upptagits i interpellationsform eller där statsrådets svar föranleder därtill.
Beslut att debatt skall få äga rum bör fattas utan överläggning.
Utskottet föreslår vidare, att, sedan vid spörsmåls besvarande samtliga
anmälda talare haft ordet, överläggningen formellt förklaras avslutad.
För att kammarens ledamöter i god tid i förväg skola bliva underrättade
om när spörsmål kommer att besvaras, föreslås att senast klockan 6 eftermiddagen
dagen före svarets avgivande meddelande härom anslås i riksdagshuset.
Liksom nu bör dessutom anteckning om spörsmåls besvarande
göras på föredragningslistan för den dag, då svaret skall lämnas.
Utskottet föreslår dessutom de av praktiska behov påkallade ändringarna,
att interpellation bör avlämnas i tre och enkel fråga i fyra exemplar.
Det synes icke erforderligt att i stadgetexten erinra om att framställt
spörsmål må kunna omedelbart besvaras.
De tre tidigare utkasten till ändringar i kamrarnas ordningsstadgor upptaga
i förevarande paragraf en bestämmelse av innehåll, att svar å framställda
spörsmål böra, där ej särskilda skäl till annat föranleda, avgivas
viss veckodag. Utskottet ansluter sig till den uppfattning, som kommit till
uttryck i utkasten. Dock synes det utskottet mest ändamålsenligt att lämna
den närmare utformningen härav åt praxis.
§ 21.
Genom den lydelse § 75 riksdagsordningen erhåller enligt grundlagsändringsförslaget
öppnas möjlighet att förrätta val medelst acklamation, ett
förfarande, som torde komma att bliva det regelmässiga. Bestämmelserna i
förevarande paragraf av andra kammarens ordningsstadga kunna i sin gällande
lydelse icke tillämpas å andra val än sådana som förrättas med slutna
sedlar. För val medelst acklamationsförfarande synas emellertid icke erfordras
bestämmelser utöver de i § 75 riksdagsordningen upptagna. För
den skull föreslås sådan ändring i förevarande paragraf, att paragrafen
kommer att gälla allenast sluten omröstning till beslut och val med slutna
sedlar.
7
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.
§ 25.
Denna paragraf i den gällande stadgan har närmast karaktären av en
övergångsbestämmelse och bör i en ny ordningsstadga utan olägenhet kunna
undvaras.
övergångs stadgande.
Av praktiska skäl böra i fråga om vården av kammarens ekonomiska angelägenheter
och tillsättandet av befattningshavare hos kammaren de nuvarande
reglerna förbliva i huvudsak gällande under innevarande riksdag.
Bestämmelser härom föreslås upptagna under punkterna 1 och 2.
Bestämmelsen under punkt 3 är föranledd av övergångsstadgandet till
grundlagsändringsförslaget.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att andra kammaren, under förutsättning att de under
punkterna 4) och 13) i konstitutionsutskottets memorial nr
10 till innevarande riksdag, med uppgift å vilande förslag
till ändring i grundlagarna, upptagna förslagen till ändrad
lydelse av regeringsformen och riksdagsordningen slutligt
genomföras, måtte antaga följande
8 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.
Förslag
till
Ordningsstadga
för
Riksdagens andra kammare.
§ 1.
Mom. 1. Kammaren sammanträder utan föregående kallelse varje riksdags
första söckendag klockan 11 förmiddagen.
Mom. 2. Den ledamot, som enligt 33 § riksdagsordningen äger att, innan
val av talman och vice talmän skett, föra ordet i kammaren, anställer för
tillfället protokollsförande och de övriga befattningshavare, som erfordras.
§ 2.
Mom. 1. Vid första sammanträdet föredrages inkommen berättelse om
förloppet av den i 32 § riksdagsordningen omförmälda fullmaktsgranskning
och anställes upprop av kammarens samtliga ledamöter. Finnes någon eller
några frånvarande, skall sådant i protokollet antecknas.
Mom. 2. Förste vice talmannens plats i samlingssalen är till höger om,
andre vice talmannens till vänster om talmansbordet.
Övriga ledamöter intaga plats i samlingssalen i följande ordning:
1.
Riksdagsmännen från
Stockholms
stad;
2.
»
»
»
län;
3.
»
»
Uppsala
»
4.
»
»
Södermanlands
»
5.
»
»
Östergötlands
»
6.
»
»
Jönköpings
»
7.
»
»
Kronobergs
»
8.
»
»
Kalmar
»
9.
»
»
Gotlands
»
10.
»
»
Blekinge
»
11.
»
»
Kristianstads
»
12.
»
»
Malmöhus
»
13.
»
»
Hallands
»
14.
»
»
Göteborgs och Bohus
»
15.
»
»
Älvsborgs
»
16.
»
»
Skaraborgs
»
17.
»
»
Värmlands
»
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1, 9
18. Riksdagsmännen från Örebro län;
19.
»
»
Västmanlands
»
20.
»
»
Kopparbergs
»
21.
»
»
Gävleborgs
»
22.
»
»
Västernorrlands
»
23.
»
»
Jämtlands
»
24.
»
»
Västerbottens
»
25.
»
»
Norrbottens
»
För statsrådets ledamöter skola särskilda platser vara anordnade.
§ 3.
Förteckning över kammarens ledamöter efter den ordning, vari de hava
sin plats i samlingssalen, skall genom kansliets försorg skyndsamt till trycket
befordras.
§ 4.
För alla val bestämmer kammaren tid, såvida ej därom finnes särskilt
stadgat.
§5.
Kammaren utser fyra ledamöter att handhava vården om kammarens
ekonomiska angelägenheter.
§ 6.
Kammaren utser sex ledamöter att deltaga i tillsättandet av de i 30 §
andra stycket riksdagsstadgan avsedda befattningshavare hos kammaren.
Vid tillsättandet av nämnda befattningshavare för kammarens sekreterare
protokoll. Protokollet skall vid kammarens nästföljande sammanträde
uppläsas.
§ 7.
Mom. 1. Val av ledamöter i de ständiga utskotten och i kammarens allmänna
beredningsutskott skola företagas i den följd, vari utskotten i 36 §
riksdagsordningen finnas angivna; i enahanda ox-dning utses suppleanter
till ett antal, som, därest icke kammaren särskilt annorlunda beslutar
för annat utskott än utrikesutskottet, skall motsvara de ordinarie ledamöternas.
Mom. 2. Då kammaren utser nämnd eller valmän, skola suppleanter, därest
icke kammaren särskilt annorlunda beslutar, väljas till antal, motsvarande
fjärdedelen av de ordinarie ledamöternas.
Mom. 3. Då i kammaren förrättat val är av beskaffenhet, att motsvarande
val bör av första kammaren företagas, skall underrättelse om valets utgång
sistnämnda kammare ofördröjligen meddelas.
10 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.
§ 8.
Utgången av kammarens val av ledamöter och suppleanter i utrikesutskottet,
vilka val enligt 49 § riksdagsordningen ock gälla som val av ledamöter
och suppleanter i utrikesnämnden, skall hos Konungen skyndsamt
anmälas.
§ 9.
Den, som blivit utsedd till ledamot eller suppleant i utskott, må ej utan
kammarens bifall undandraga sig sådant uppdrag.
§ 10.
Mom. 1. Kallelse till sammanträde skall anslås i nedre förstugorna till
riksdagens hus och på de platser i övrigt, talmannen beslutar, samt skall,
där så ske kan, införas i en eller flera av de större, dagligen utkommande
tidningarna. Om, under sammanträde på förmiddagen, dess fortsättning på
kvällen prövas nödig, bör anslag därtill ske före klockan 4 på dagen
och kammaren därom av talmannen underrättas. Anslag till sådant sammanträde
bör ske jämväl i kammarens samlingssal.
Mom. 2. Skall, enligt förut fattat beslut, vid sammanträde val eller gemensam
omröstning förrättas, bör sådant i kallelsen tillkännagivas.
Mom. 3. Skall sammanträde för ärende, varom i 56 § riksdagsordningen
sägs, hållas inom lyckta dörrar, varde till sammanträdet kallelse utfärdad
på sätt talmannen beslutar. Vid sådant sammanträde får annat ärende ej
förekomma.
§ 11.
Mom. 1. Kammarens allmänna beredningsutskott ävensom enskilt utskott,
där sådant blivit inom kammaren tillsatt, sammankallas första gången
av talmannen.
Mom. 2. Till sammanträde av utskott, som i 1 mom. sägs, skall kallelse
anslås senast klockan 6 eftermiddagen föregående dag.
Dessa utskott må ej sammankomma å tid, då sammanträde hålles av
kammaren.
§ 12.
Mom. t. Ledamot, som vill inför kammaren yttra sig, begär ordet av talmannen
och uppropas i den ordning, han därtill anmält sig. Hava två eller
flera samtidigt begärt ordet, bestämmer talmannen ordningen dem emellan.
Mom. 2. Utan hinder av den i 1 mom. stadgade ordning må ledamot efter
talmannens beprövande kunna erhålla ordet för kort genmäle, innefattande
upplysning eller rättelse i anledning av föregående talares anförande eller
bemötande av angrepp från dennes sida. Sådant genmäle må icke överskrida
tre minuter, där ej talmannen av särskilda skäl medgivit ledamoten rätt till
genmäle under sex minuter.
Mom. 3. Oberoende av ordningen mellan kammarens övriga ledamöter
äger ledamot rätt att under överläggningen i ett ämne utan angivande av
skäl instämma med närmast föregående talare.
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1, 11
Mom. 4. Vill någon av statsrådets ledamöter begagna sig av den i 53 §
riksdagsordningen omförmälda rätt för dem att deltaga i överläggningarna,
skall han därom göra anmälan hos talmannen och erhåller då ordet, oberoende
av ordningen kammarens ledamöter emellan; dock att ledamot, som
erhållit rätt till kort genmäle, äger yttra sig före statsrådsledamot.
§ 13.
Mom. 1. Ledamot, som yttrar sig inför kammaren, skall tala stående från
den särskilda plats, som är för talare bestämd, eller från den plats, han i
samlingssalen innehar.
Mom. 2. Statsrådsledamot, som i denna sin egenskap erhåller ordet, skall
tala stående från någon av de platser, som för statsrådets ledamöter äro
anordnade i kammaren, eller ock från den särskilda plats, som är bestämd
för talare.
Mom. 3. Medan talare har ordet, eller eljest förhandlingar pågå, bör ordning
och stillhet råda i samlingssalen.
§ 14.
Reservation enligt 60 § riksdagsordningen emot kammarens beslut bör
av närvarande ledamot omedelbart efter beslutets fattande anmälas.
§ 15.
Mom. i. Sekreteraren har att ansvara för vården av inkomna handlingar,
till expedition befordra kammarens beslut samt utöva tillsyn över kansligöromålens
ordentliga och skyndsamma gång.
Mom. 2. Vid förfall för sekreteraren bestridas hans göromål av den, som
talmannen därtill utser.
§ 16.
Talmannen meddelar, efter samråd med sekreteraren, de särskilda föreskrifter,
som finnas nödiga för ordningen och arbetet inom kammarens
kansli.
§ 17.
Mom. 1. Motion bör avlämnas i två exemplar, av vilka det ena bilägges
kammarens protokoll och det andra överlämnas till vederbörande utskott.
Ändring i avlämnad motion får ej ske utan kammarens samtycke.
Mom. 2. över alla i kammaren väckta motioner samt dit inkomna ärenden
skall föras dagbok, som alltid bör finnas i kansliet tillgänglig.
§ 18.
Mom. 1. Föredragningsämnen i kammaren äro endast sådana ärenden,
som omförmälas i 3 § riksdagsstadgan.
Mom. 2. Har kammaren i avseende å något ärendes föredragning fattat
särskilt beslut, anmärkes sådant å föredragningslistan, och göres däri jämväl
vid varje ärende anteckning om skedd bordläggning.
12 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.
Bland utskottsbetänkanden skola, där ej kammaren särskilt annorlunda
beslutar, de, som vid ett kammarens sammanträde bordläggas första gången,
uppföras främst och de, som då bordläggas andra gången, sättas sist å föredragningslistan
till nästa sammanträde.
Har vederbörande utskott jämlikt 59 § riksdagsordningen hemställt, att
betänkande skall till avgörande företagas efter allenast en bordläggning,
skall detta anmärkas på föredragningslistan.
Mom. 3. Föredragningslistan skall, jämte tillhörande handlingar, alltid
mellan sammanträdena vara tillgänglig i kammarens kansli.
Mom. It. Föredragningslista bör före varje sammanträde anslås i samlingssalen
och på de platser i övrigt, talmannen beslutar, samt i tryck utdelas
till kammarens ledamöter.
Mom. 5. För sammanträde, varom i 56 § riksdagsordningen sägs, erfordras
ej föredragningslista.
§ 19.
Mom. 1. Ärende, vari utskott avgivit betänkande, bör, så vitt ske kan,
icke till slutligt avgörande företagas, med mindre kammarens ledamöter
därförinnan fått emottaga tryckta exemplar av betänkandet.
Mom. 2. Därest ledamot, som ämnar framställa förslag till ändring av vad
utskott i något ärende hemställt, tillika åstundar, att hans ändringsförslag
varder tryckt och bland kammarens ledamöter utdelat, innan ärendet till slutligt
avgörande förekommer, äger han att, med uteslutande av bevisningsgrunder,
skriftligen uppsätta och till riksdagens kansli ingiva sitt ändringsförslag
så tidigt, att tryckning därav före ärendets avgörande kan medhinnas. I sådan
händelse må förslaget efter talmannens beprövande tryckas och utdelas i
enahanda ordning som utskottets betänkande.
§ 20.
Mom. i. Ledamot av kammaren må, såsom i 52 § riksdagsordningen sägs,
till ledamot av statsrådet framställa spörsmål i ämne utom föredragningslistan;
sådana spörsmål äro antingen interpellationer eller enkla frågor för
upplysningars inhämtande.
Mom. 2. Interpellation skall vara skriftligen uppställd och av bestämt
innehåll samt vara försedd med särskild motivering. Interpellation skall
i tre exemplar avlämnas i kammaren samt skall uppläsas, talmannen likväl
obetaget att på begäran medgiva uppläsning av interpellationen blott i vissa
delar. Kammaren beslutar, huruvida interpellationen må framställas eller
icke. Sådant beslut skall fattas utan föregående överläggning. Har interpellationen
begärts på bordet, skall den vila till nästa sammanträde, då kammaren,
på sätt nyss är sagt, ovillkorligen skall avgöra, huruvida interpellationen
må framställas eller icke. Har kammaren medgivit interpellationens framställande,
låte talmannen vederbörande statsråd ofördröj ligen undfå del av interpellationen.
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 2. 13
Mom. 3. Enkel fråga skall vara skriftligen uppställd och av bestämt innehåll
utan att vara försedd med särskild motivering. Enkel fråga skall i fyra
éxemplar tillställas talmannen. Talmannen låte vederbörande statsråd genom
kammarens kansli ofördröjligen undfå del av frågan.
Mom. 4. Sedan vederbörande statsråd meddelat talmannen sin avsikt
att besvara spörsmål, varav han undfått del, överenskommer talmannen
med statsrådet om vid vilket sammanträde spörsmålet må besvaras. Uppgift
om dagen för besvarandet skall intagas i den dagens föredragningslista
samt senast klockan 6 eftermiddagen föregående dag anslås i nedre förstugorna
till riksdagens hus och på de platser i övrigt, talmannen beslutar.
Vid sammanträdet erhåller statsrådet ordet för spörsmålets besvarande, innan
föredragningsärendena för dagen uppropas, dock ej före gemensam omröstning
eller val.
Svar å framställd interpellation må omedelbart före avgivandet i tryckt
eller stencilerad form utdelas till kammarens ledamöter. I sådant fall må
statsrådet kunna begränsa sitt anförande till en sammanfattning av huvudpunkterna
i det utdelade svaret.
Vid besvarande av enkel fråga må endast den ledamot, som framställt
spörsmålet, och det statsråd, som lämnar svaret, deltaga i överläggningen.
Kammaren vare dock obetaget att, då viss fråga besvaras, på förslag av
talmannen eller annan ledamot besluta upphäva den sålunda stadgade inskränkningen
i yttranderätten; sådant beslut skall fattas utan föregående
överläggning.
Sedan alla anmälda talare erhållit ordet, skall överläggningen på talmannens
hemställan förklaras avslutad.
Mom. 5. Kammarens kansli skall upprätta särskild förteckning över avlämnade
spörsmål och deras behandling.
§ 21.
Mom. 1. Då omröstning till beslut eller val skall företagas med slutna
sedlar, böra fyra ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats
vid talmansbordet, två för att biträda vid röstsedlarnas öppnande och
granskning samt två för att jämte sekreteraren över valet eller omröstningen
föra särskilda anteckningar. När därvid upprop av ledamöterna anställes,
bör varje ledamot i den ordning, vari hans namn uppropas, framträda
till talmansbordet och till talmannen avlämna sin röstsedel. Ej må i
annan än nu stadgad ordning röstsedel avlämnas.
Mom. 2. Sedan samtliga avlämnade röstsedlar, som godkänts, blivit av
talmannen upplästa och av sekreteraren jämte de tvenne, för sådant
ändamål utsedda ledamöter antecknade, jämföras de över omröstningen
eller valet förda anteckningar. Omedelbart härefter skall vid omröstning
till beslut talmannen tillkännagiva för kammaren omröstningens utgång
samt vid val sekreteraren därom upprätta och justera protokoll, vari
de valdas namn införas i den ordning, efter vilken de tilldelats plats
14 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr l.
vid valet. Utgången av valet meddelas kammaren genom uppläsning och
justering av omförmälda protokoll. Den av sekreteraren över valet förda
anteckning skall med hans underskrift bestyrkas samt därefter fogas vid
valprotokollet för att jämte detta förvaras.
§ 22.
Kammarens förhandlingar skola vara offentliga utom då kammaren i
något ärende beslutat att överläggningen skall hållas inom lyckta dörrar
eller Konungen jämlikt 56 § riksdagsordningen därom förordnat eller justering
verkställes av sådant kammarens protokoll, som enligt vad därom
särskilt är stadgat skall hållas hemligt.
§ 23.
Talmannen äger utfärda nödiga föreskrifter om åhörarnas tillträde till
läktarna samt för ordningens vidmakthållande därstädes.
Den, som bryter emot dessa föreskrifter, varde genast avlägsnad. Uppstår
eljest oordning, äger talmannen eller, innan talman blivit vald, ordföranden
förordna om samtliga åhörares avlägsnande.
Gör någon, vilken såsom åhörare bevistar kammarens överläggningar,
sig skyldig till våldsgärning eller eljest till störande uppträdande av beskaffenhet
att föranleda ansvar enligt allmän lag eller särskild författning,
skall överträdelsen av talmannen hos riksdagens justitieombudsman för
laglig beivran anmälas.
§ 24.
Mom. 1. Talmannen äger bevilja ledamot ledighet från riksdagsgöromålen
för en tid av högst åtta dagar, önskar ledamot längre ledighet, skall
han därom göra framställning hos kammaren. Sådan ledighet må ej beviljas
för längre tid än fjorton dagar, såvida ej särskilda omständigheter
föranleda beviljande av ledighet utöver nämnda tid.
Mom. 2. Är ledamot av laga förfall hindrad att deltaga i riksdagsgöromålen,
skall han därom göra anmälan hos kammaren, därvid förfallet bör
vara behörigen styrkt.
Mom. 3. över de kammarens ledamöter, vilka åtnjuta ledighet eller
hava behörigen styrkt laga förfall, skall förteckning vara att i kansliet
tillgå. I förteckningen skall för varje gång noggrant angivas tiden för bortovarons
början och slut; och bör riktigheten av anteckningarna härutinnan
av vederbörande ledamot bestyrkas.
Denna ordningsstadga träder genast i kraft.
Intill början av riksdagen näst efter den, under vilken stadgan trätt
i kraft, skall dock följande gälla:
1. Antalet av de ledamöter, som enligt 5 § utses att handhava vården
om kammarens ekonomiska angelägenheter, skall vara tre;
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1, 15
2. Antalet av de i 6 § första stycket omförmälda ledamöter, som utses
att jämte talmannen och vice talmännen tillsätta de i 30 § andra stycket
riksdagsstadgan avsedda befattningshavare hos kammaren, skall vara åtta;
3. Vad i 11 § sägs om kammarens allmänna beredningsutskott, skall
hava avseende å tillfälligt utskott.
Genom denna ordningsstadga upphäves den av kammaren den 17 juni 1933
antagna ordningsstadgan för kammaren.
Stockholm den 31 mars 1949.
På utskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande: herrar Hallén, Håstad, Mosesson, Ståhl, Gustafson i Dädesjö,
Thapper, Hansson i Skegrie och fröken Öberg.
Reservation
av herr Ståhl, som ansett:
a) att utskottets yttrande under § 12 mom. 2 bort hava följande lydelse:
Enligt § 52 — — — (= utskottet) — — — eller åsiktsriktning.
Utskottet ansluter---(= utskottet)---icke erfordras.
De sakkunniga--— (= utskottet)---fem minuter. Enligt ut
skottets
mening kan det i undantagsfall visa sig påkallat, att en ledamot
under särskilda omständigheter må kunna medgivas rätt till genmäle under
längre tid än tre minuter, i vilket fall tiden i enlighet med de sakkunnigas
förslag lämpligen bör sättas till högst tio minuter. Skulle det emellertid bliva
vanligt, att repliker överskrida tre minuter, måste det befaras, att debatterna
bliva snedvridna. Utskottet föreslår alltså, att genmäle i regel icke
må överskrida tre minuter, men att talmannen av särskilda skäl må medgiva
ledamot rätt till genmäle under tio minuter. Begäran om---
(= utskottet) — — — förlängd tid.
Frågan hur---(= utskottet)---att lösa.
b) att utskottets hemställan på förevarande punkt bort hava följande
lydelse:
16 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.
§ 12.
Mom. 2. Utan hinder--- — (== utskottet)--— dennes sida. Sådant
genmäle må icke överskrida tre minuter, där ej talmannen av särskilda skäl
medgivit ledamoten rätt till genmäle under tio minuter.
Stockholm 1949. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
491185
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.