Sök i Ratio Lex

Utlåtande med förslag till ordningsstadga för riksdagens andra kammare.

1949-03-31 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 4TU 1949:1, Utlåtande med förslag till ordningsstadga för riksdagens andra kammare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

1

Nr 1.

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande med

förslag till ordningsstadga för riksdagens andra kammare.

Enligt andra kammarens beslut den 2 mars 1949, innefattande bifall till

en av herr förste vice talmannen Carlström väckt motion, nr 301, har det

ålegat utskottet att utarbeta förslag till de ändringar i ordningsstadgan för

andra kammaren, som kunde erfordras till följd av ikraftträdandet av ett

av innevarande riksdag för dess del antaget, från 1948 års riksdag vilande

förslag till ändrad lydelse av regeringsformen och riksdagsordningen berörande

riksdagens arbetsformer, samt att i samband därmed föreslå de

jämkningar i ordningsstadgan i övrigt, som till äventyrs kunde befinnas av

omständigheterna påkallade.

Riksdagen har den 23 mars 1949 för sin del godkänt och antagit ett från

1948 års riksdag vilande, i konstitutionsutskottets memorial nr 10 till innevarande

riksdag under punkt 13) upptaget förslag till ändrad lydelse av

regeringsformen och riksdagsordningen berörande riksdagens arbetsformer

(här nedan benämnt grundlagsändringsförslaget).

Enligt § 78 riksdagsordningen, i lagrummets lydelse enligt grundlagsändringsförslaget,

äger riksdagen i en riksdagsstadga fastställa de föreskrifter

om riksdagsarbetets bedrivande, ordningen hos kamrarna och utskotten samt

inom riksdagen förekommande val ävensom de övriga bestämmelser som

anses nödiga till iakttagande jämte grundlagarna. Härjämte äger vardera

kammaren i en ordningsstadga fastställa föreskrifter i ämne, som angår

kammaren enskilt.

Riksdagen har vidare samma dag, under förutsättning att grundlagsändringsförslaget,

jämte ett av riksdagen för dess del godkänt och antaget förslag

till ändrad lydelse av § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen,

upptaget under punkt 4) i konstitutionsutskottets nämnda memorial,

slutligt genomföres, antagit ett av konstitutionsutskottet framlagt förslag till

riksdagsstadga.

Ikraftträdandet av grundlagsändringsförslaget och av riksdagsstadgan

nödvändiggör ändringar i den av andra kammaren den 17 juni 1933 antagna

ordningsstadgan för kammaren. Utskottet kommer i det följande att

framlägga förslag till sådana följdändringar. Utskottet har vid utarbetandet

av de föreslagna ändringarna kunnat bygga på tre tidigare utkast i ämnet.

I det av de inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga i ämnet avgivna

betänkande (Betänkande med förslag angående riksdagens arbetsfor1

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 13 samt. 4 avd. Nr 1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammarens f j är d e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

mer och därmed sammanhängande frågor, SOU 1947: 79), varå grundlagsändringsförslaget

är byggt, diskuterades sålunda även ändringar i kamrarnas

ordningsstadgor, och ett utkast till sådana ändringar finnes fogat vid

betänkandet. Vid Kungl. Maj :ts proposition nr 244 till 1948 års riksdag

med förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen berörande

riksdagens arbetsformer var vidare fogat ett utkast till ändringar i

kamrarnas ordningsstadgor, innefattande en överarbetning på vissa punkter

av de sakkunnigas förslag. Slutligen hade det vid 1948 års riksdag för behandling

av de genom propositionen föreslagna grundlagsändringarna m. m.

tillsatta särskilda utskottet vid sitt utlåtande nr 1 fogat ett utkast till ändringar

i samma stadgor.

I nämnda tre utkast föreslås, särskilt beträffande replikrätten och regleringen

av instituten interpellationer och enkla frågor, även sådana ändringar

i kamrarnas ordningsstadgor, som, ehuru fallande inom ramen för

en revision av riksdagens arbetsformer, dock icke hava karaktären av nödvändiga

följdändringar till grundlagsändringsförslaget. Utskottet kommer i

det följande att i huvudsaklig anslutning till utkasten framlägga förslag

till ändringar även av nu antytt slag i andra kammarens ordningsstadga.

Utskottet, som för fullgörande av sitt uppdrag samrått med det inom

första kammaren tillsatta tillfälliga utskottet nr 3 med i huvudsak motsvarande

uppgift, föreslår slutligen vissa ytterligare ändringar i andra

kammarens ordningsstadga, som betingas av önskemålet att vinna största

möjliga likhet mellan kamrarnas ordningsstadgor. Därest de av de båda

utskotten framlagda förslagen av respektive kammare antagas, komma

kamrarnas ordningsstadgor hädanefter att, förutom med avseende å övergångsstadgandena,

förete avvikelser från varandra endast i fråga om § 2

mom. 2 och § 7 mom. 3, vilka avvikelser äro av den art, att de icke torde

kunna undvikas.

Då de av utskottet föreslagna sakliga ändringarna i andra kammarens

ordningsstadga beröra icke mindre än elva av stadgans för närvarande tjugofem

paragrafer, har det synts utskottet mest lämpligt att låta ändringsförslaget

få formen av ett förslag till helt ny ordningsstadga.

De punkter, på vilka den föreslagna stadgan skiljer sig från den nuvarande,

redovisas här nedan. De paragrafer och moment, som därvid icke

beröras, äro med bortseende från obetydliga formella justeringar likalydande

med motsvarande paragraf och moment i den nu gällande ordningsstadgan.

§ 1 mom. 2.

Ändringarna äro betingade av önskemålet att vinna överensstämmelse

mellan kamrarnas ordningsstadgor och innefatta på den punkt, vari föreslås,

att ålderspresidenten skall äga tillfälligt utse erforderliga befattningshavare,

endast ett stadgefästande av den inom andra kammaren tillämpade

praxis.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens f järde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1. 3

§ 5-

Antalet av de ledamöter, som utses att handhava vården om kammarens

ekonomiska angelägenheter, föreslås ökat till fyra, i syfte att bereda plats

åt representanter för samtliga de fyra större riksdagspartierna.

§ 6.

Omredigeringen har i huvudsak karaktären av följdändring till § 30 andra

stycket riksdagsstadgan. Enär även vice talmännen enligt det angivna

författningsrummet skola deltaga i tillsättandet av befattningshavare hos

kammaren, föreslås, att antalet av de kammarledamöter, som för ändamålet

särskilt utses, nedsättes från åtta till sex.

§ 7.

Mom. I. Enligt § 36 riksdagsordningen, i paragrafens lydelse enligt

grundlagsändringsförslaget, skall kammares allmänna beredningsutskott

tillsättas inom samma tid som de ständiga utskotten. Med hänsyn härtill

har det synts lämpligt att i förevarande moment upptaga bestämmelser om

val av ledamöter och suppleanter även i kammarens allmänna beredningsutskott.

Mom. 2. Den nuvarande bestämmelsen om ordningen för suppleanternas

inkallande har fått utgå. Bestämmelser i detta hänseende ha nämligen upptagits

i § 12 riksdagsstadgan.

Mom. 4. Det nuvarande mom. 4, upptagande regler om sättet för val av

statsrevisorer och suppleanter för dem, har utgått, enär förevarande spörsmål

blivit reglerat i § 8 riksdagsstadgan.

§ 8.

Hänvisningen till § 50 riksdagsordningen föreslås, som en följd av att

nämnda paragraf enligt grundlagsändringsförslaget erhåller annat nummer,

ändrad i överensstämmelse härmed.

§ 10.

I denna paragraf föreslås med hänsyn till att arbetsplena i vissa fall

börja först klockan 2 den ändringen, att tiden, före vilken anslag om kvällsplenum

bör uppsättas, framflyttas från klockan 2 till klockan 4 på dagen.

§ 11.

Då de nuvarande tillfälliga utskotten enligt grundlagsändringsförslaget

skola ersättas av ett allmänt beredningsutskott för vardera kammaren med

möjlighet för kammare att därjämte tillsätta enskilt utskott, föreslås bestämmelserna

i förevarande paragraf lämpade därefter. Paragrafen föreslås

vidare kompletterad med en med § 15 första stycket riksdagsstadgan

analog regel angående tiden för anslående av kallelse till utskottssammanträde.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

§ 12.

Mom. 2. Enligt § 52 andra stycket riksdagsordningen, i lagrummets nuvarande

lydelse, må kammarledamot, som under överläggningen i en fråga

redan yttrat sig, på sätt kammaren särskilt föreskriver, kunna för kort

genmäle till en efterföljande talare erhålla ordet omedelbart efter denne.

Närmast i syfte att möjliggöra för ledamot, som icke yttrat sig tidigare i

debatten men som utsatts för angrepp av en talare, att omedelbart bemöta

sådant angrepp, har genom grundlagsändringsförslaget på denna punkt

vidtagits den ändringen, att varje ledamot må, oberoende av om han tidigare

yttrat sig i debatten eller icke, kunna erhålla ordet för genmäle. Grundlagsbestämmelsen

förutsättes kompletterad genom bestämmelser i kamrarnas

ordningsstadgor. I sakkunnigbetänkandet föreslogs, att rätten till genmäle,

samtidigt som den frigjordes från förutsättningen att den replikerande yttrat

sig tidigare i debatten, dock skulle i huvudsaklig överensstämmelse med

gällande ordning vara så till vida begränsad, att genmälet ej finge innefatta

annat än upplysning eller rättelse i anledning av den siste talarens anförande

eller bemötande av angrepp från dennes sida ävensom att det skulle ankomma

på talmannens prövning, huruvida ledamot skulle erhålla ordet för

genmäle. I anslutning till vad de sakkunniga sålunda föreslagit, framhöll

särskilda utskottet, att utvidgningen av replikrätten givetvis endast borde

avse kammarledamot, vilkens personliga uttalanden av en annan talare missuppfattats

på ett sådant sätt, att han borde få tillfälle att lämna upplysning

eller rättelse, eller som personligen utsatts för angrepp. Den utvidgade replikratten

borde däremot, enligt särskilda utskottets uttalande, icke medgivas

ledamöter som ansåge sig utsatta för missuppfattning eller angrepp av annan

talare som, utan att klart utpeka någon särskild ledamot, uttalat sig

om en grupp eller åsiktsriktning.

Utskottet ansluter sig helt till de av särskilda utskottet framförda synpunkterna.

Utskottet vill emellertid i detta sammanhang understryka, att en

kammarledamot bör anses vara personligen utpekad, så snart han av någon

talare så betecknats, att tvekan icke kan råda om vem talaren åsyftat. Något

uttryckligt nämnande vid namn bör således icke erfordras.

De sakkunniga hade vidare föreslagit, att talmannen, när särskilda skäl

talade därför, kunde på begäran medgiva rätt till genmäle under längre tid

än tre minuter, dock högst under tio minuter. Särskilda utskottet underströk,

att talmannen, när han utnyttjade rätten att låta talare erhålla förlängd

repliktid, i regel icke borde låta genmälet överskrida fem minuter.

Enligt tillfälliga utskottets mening kan det visserligen vara lämpligt, att en

tedarhot under särskilda omständigheter må kunna erhålla rätt till genmäle

under något längre tid än tre minuter. Det synes emellertid icke vara

behövligt, att den förlängda repliktiden uppgår till mer än två gånger den

normala repliktiden. Skulle det bliva vanligt, att repliker överskrida nämnda

tidmått, måste det även befaras att debatterna bliva snedvridna. Utskottet

föreslår alltså, att genmäle i regel icke må överskrida tre minuter, men

att talmannen av särskilda skäl må medgiva ledamot rätt till genmäle un
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1. 5

der sex minuter. Begäran om förlängd repliktid skall framställas i samband

med att vederbörande begär ordet för replik. Det får däremot icke komma

i fråga, att ledamot, som redan påbörjat genmäle, men som under sitt anförande

finner den ordinära repliktiden för kort, erhåller förlängd tid.

Frågan hur många gånger en talare må yttra sig under ett och samma

replikskifte, har utskottet ansett lämpligen böra överlämnas åt praxis att

lösa.

Mom. 4. I överensstämmelse med de sakkunnigas förslag förordas här en

bestämmelse av innebörd, att kammarledamot, som erhållit rätt till kort

genmäle, skall äga yttra sig före statsrådsledamot. Som de sakkunniga framhållit

kan nämligen ett statsrådsanförande många gånger vara så långt, att

en därpå följande replik med anledning av det nästföregående anförandet

kommer att hänga i luften.

§ 18.

Mom. 1. Den nuvarande hänvisningen till § 2 reglementariska föreskrifter

för riksdagen bör ändras till att avse motsvarande bestämmelse i riksdagsstadgan.

Mom. 2. I överensstämmelse med de sakkunnigas förslag förordas här,

att ett tredje stycke tillfogas, med bestämmelse att, om utskott jämlikt § 59

riksdagsordningen, i lagrummets lydelse enligt grundlagsändringsförslaget,

hemställt, att betänkande skall företagas till avgörande efter allenast en

bordläggning, sådant förhållande skall anmärkas på föredragningslistan.

§ 20.

I förevarande paragraf regleras sättet för framställande och besvarande

av spörsmål, d, v, s. interpellationer och enkla frågor. Utskottet vill erinra

om att dessa institut bliva grundlagsfästa genom den i grundlagsändringsförslaget

upptagna nya lydelsen av § 52 riksdagsordningen. De ändringar,

som av utskottet föreslås i förevarande paragraf av andra kammarens ordningstadga,

beröra ej rätten att framställa interpellationer och enkla frågor

utan allenast förfarandet vid framställande av interpellationer och vid svars

avgivande m. in.

I fråga om sättet för framställande av interpellation föreslås, att talmannen

må medgiva uppläsning av interpellation i allenast vissa delar. Interpellantens

motivering för sin begäran att få framställa interpellation synes

nämligen i många fall lämpligen kunna framläggas i utdrag. Har motiveringen

upplästs i allenast vissa delar, bör det dock vara den fullständiga

motiveringen, som tages till protokollet.

De sakkunniga hade, för att om möjligt förhindra att svar å framställda

interpellationer avgåves på ett så onjutbart och svårfattligt sätt som hittills

många gånger varit fallet, förordat, att långa svar icke skulle föredragas i

sin helhet. I stället föreslogs, att statsråd vid besvarande av interpellation

borde ge en muntlig sammanfattning av det fullständiga svaret, som i tryckt

form borde utdelas till kammarledamöterna omedelbart före svarets avgivande.

Det tryckta svaret skulle intagas såsom bilaga till protokollet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1,

Vid behandlingen av förevarande avsnitt av de sakkunnigas förslag anmärkte

föredragande departementschefen, att det icke borde vara obligatoriskt

för statsråd att vid svars avgivande förfara enligt de föreslagna nya

metoderna, utan att han borde äga valrätt mellan dessa och att som hittills

fullständigt uppläsa svaret. För sistnämnda fall borde det ej heller åligga

honom att i förväg avlämna svaret för tryckning.

I anslutning till sistnämnda synpunkter, till vilka även särskilda utskottet

anslöt sig, har det nedan intagna förslaget utformats.

Beträffande besvarandet av enkla frågor föreslås, att endast vederbörande

statsråd och frågeställaren må yttra sig i debatten, såvida icke kammaren

på förslag av talmannen eller annan ledamot beslutar, att allmän debatt skall

få äga rum. Sådant beslut bör ifrågakomma endast i det fall, att en ledamot

i frågeform ställt ett spörsmål, som med hänsyn till sin betydelse borde

ha upptagits i interpellationsform eller där statsrådets svar föranleder därtill.

Beslut att debatt skall få äga rum bör fattas utan överläggning.

Utskottet föreslår vidare, att, sedan vid spörsmåls besvarande samtliga

anmälda talare haft ordet, överläggningen formellt förklaras avslutad.

För att kammarens ledamöter i god tid i förväg skola bliva underrättade

om när spörsmål kommer att besvaras, föreslås att senast klockan 6 eftermiddagen

dagen före svarets avgivande meddelande härom anslås i riksdagshuset.

Liksom nu bör dessutom anteckning om spörsmåls besvarande

göras på föredragningslistan för den dag, då svaret skall lämnas.

Utskottet föreslår dessutom de av praktiska behov påkallade ändringarna,

att interpellation bör avlämnas i tre och enkel fråga i fyra exemplar.

Det synes icke erforderligt att i stadgetexten erinra om att framställt

spörsmål må kunna omedelbart besvaras.

De tre tidigare utkasten till ändringar i kamrarnas ordningsstadgor upptaga

i förevarande paragraf en bestämmelse av innehåll, att svar å framställda

spörsmål böra, där ej särskilda skäl till annat föranleda, avgivas

viss veckodag. Utskottet ansluter sig till den uppfattning, som kommit till

uttryck i utkasten. Dock synes det utskottet mest ändamålsenligt att lämna

den närmare utformningen härav åt praxis.

§ 21.

Genom den lydelse § 75 riksdagsordningen erhåller enligt grundlagsändringsförslaget

öppnas möjlighet att förrätta val medelst acklamation, ett

förfarande, som torde komma att bliva det regelmässiga. Bestämmelserna i

förevarande paragraf av andra kammarens ordningsstadga kunna i sin gällande

lydelse icke tillämpas å andra val än sådana som förrättas med slutna

sedlar. För val medelst acklamationsförfarande synas emellertid icke erfordras

bestämmelser utöver de i § 75 riksdagsordningen upptagna. För

den skull föreslås sådan ändring i förevarande paragraf, att paragrafen

kommer att gälla allenast sluten omröstning till beslut och val med slutna

sedlar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

§ 25.

Denna paragraf i den gällande stadgan har närmast karaktären av en

övergångsbestämmelse och bör i en ny ordningsstadga utan olägenhet kunna

undvaras.

övergångs stadgande.

Av praktiska skäl böra i fråga om vården av kammarens ekonomiska angelägenheter

och tillsättandet av befattningshavare hos kammaren de nuvarande

reglerna förbliva i huvudsak gällande under innevarande riksdag.

Bestämmelser härom föreslås upptagna under punkterna 1 och 2.

Bestämmelsen under punkt 3 är föranledd av övergångsstadgandet till

grundlagsändringsförslaget.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att andra kammaren, under förutsättning att de under

punkterna 4) och 13) i konstitutionsutskottets memorial nr

10 till innevarande riksdag, med uppgift å vilande förslag

till ändring i grundlagarna, upptagna förslagen till ändrad

lydelse av regeringsformen och riksdagsordningen slutligt

genomföras, måtte antaga följande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

Förslag

till

Ordningsstadga

för

Riksdagens andra kammare.

§ 1.

Mom. 1. Kammaren sammanträder utan föregående kallelse varje riksdags

första söckendag klockan 11 förmiddagen.

Mom. 2. Den ledamot, som enligt 33 § riksdagsordningen äger att, innan

val av talman och vice talmän skett, föra ordet i kammaren, anställer för

tillfället protokollsförande och de övriga befattningshavare, som erfordras.

§ 2.

Mom. 1. Vid första sammanträdet föredrages inkommen berättelse om

förloppet av den i 32 § riksdagsordningen omförmälda fullmaktsgranskning

och anställes upprop av kammarens samtliga ledamöter. Finnes någon eller

några frånvarande, skall sådant i protokollet antecknas.

Mom. 2. Förste vice talmannens plats i samlingssalen är till höger om,

andre vice talmannens till vänster om talmansbordet.

Övriga ledamöter intaga plats i samlingssalen i följande ordning:

1.

Riksdagsmännen från

Stockholms

stad;

2.

»

»

»

län;

3.

»

»

Uppsala

»

4.

»

»

Södermanlands

»

5.

»

»

Östergötlands

»

6.

»

»

Jönköpings

»

7.

»

»

Kronobergs

»

8.

»

»

Kalmar

»

9.

»

»

Gotlands

»

10.

»

»

Blekinge

»

11.

»

»

Kristianstads

»

12.

»

»

Malmöhus

»

13.

»

»

Hallands

»

14.

»

»

Göteborgs och Bohus

»

15.

»

»

Älvsborgs

»

16.

»

»

Skaraborgs

»

17.

»

»

Värmlands

»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1, 9

18. Riksdagsmännen från Örebro län;

19.

»

»

Västmanlands

»

20.

»

»

Kopparbergs

»

21.

»

»

Gävleborgs

»

22.

»

»

Västernorrlands

»

23.

»

»

Jämtlands

»

24.

»

»

Västerbottens

»

25.

»

»

Norrbottens

»

För statsrådets ledamöter skola särskilda platser vara anordnade.

§ 3.

Förteckning över kammarens ledamöter efter den ordning, vari de hava

sin plats i samlingssalen, skall genom kansliets försorg skyndsamt till trycket

befordras.

§ 4.

För alla val bestämmer kammaren tid, såvida ej därom finnes särskilt

stadgat.

§5.

Kammaren utser fyra ledamöter att handhava vården om kammarens

ekonomiska angelägenheter.

§ 6.

Kammaren utser sex ledamöter att deltaga i tillsättandet av de i 30 §

andra stycket riksdagsstadgan avsedda befattningshavare hos kammaren.

Vid tillsättandet av nämnda befattningshavare för kammarens sekreterare

protokoll. Protokollet skall vid kammarens nästföljande sammanträde

uppläsas.

§ 7.

Mom. 1. Val av ledamöter i de ständiga utskotten och i kammarens allmänna

beredningsutskott skola företagas i den följd, vari utskotten i 36 §

riksdagsordningen finnas angivna; i enahanda ox-dning utses suppleanter

till ett antal, som, därest icke kammaren särskilt annorlunda beslutar

för annat utskott än utrikesutskottet, skall motsvara de ordinarie ledamöternas.

Mom. 2. Då kammaren utser nämnd eller valmän, skola suppleanter, därest

icke kammaren särskilt annorlunda beslutar, väljas till antal, motsvarande

fjärdedelen av de ordinarie ledamöternas.

Mom. 3. Då i kammaren förrättat val är av beskaffenhet, att motsvarande

val bör av första kammaren företagas, skall underrättelse om valets utgång

sistnämnda kammare ofördröjligen meddelas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

§ 8.

Utgången av kammarens val av ledamöter och suppleanter i utrikesutskottet,

vilka val enligt 49 § riksdagsordningen ock gälla som val av ledamöter

och suppleanter i utrikesnämnden, skall hos Konungen skyndsamt

anmälas.

§ 9.

Den, som blivit utsedd till ledamot eller suppleant i utskott, må ej utan

kammarens bifall undandraga sig sådant uppdrag.

§ 10.

Mom. 1. Kallelse till sammanträde skall anslås i nedre förstugorna till

riksdagens hus och på de platser i övrigt, talmannen beslutar, samt skall,

där så ske kan, införas i en eller flera av de större, dagligen utkommande

tidningarna. Om, under sammanträde på förmiddagen, dess fortsättning på

kvällen prövas nödig, bör anslag därtill ske före klockan 4 på dagen

och kammaren därom av talmannen underrättas. Anslag till sådant sammanträde

bör ske jämväl i kammarens samlingssal.

Mom. 2. Skall, enligt förut fattat beslut, vid sammanträde val eller gemensam

omröstning förrättas, bör sådant i kallelsen tillkännagivas.

Mom. 3. Skall sammanträde för ärende, varom i 56 § riksdagsordningen

sägs, hållas inom lyckta dörrar, varde till sammanträdet kallelse utfärdad

på sätt talmannen beslutar. Vid sådant sammanträde får annat ärende ej

förekomma.

§ 11.

Mom. 1. Kammarens allmänna beredningsutskott ävensom enskilt utskott,

där sådant blivit inom kammaren tillsatt, sammankallas första gången

av talmannen.

Mom. 2. Till sammanträde av utskott, som i 1 mom. sägs, skall kallelse

anslås senast klockan 6 eftermiddagen föregående dag.

Dessa utskott må ej sammankomma å tid, då sammanträde hålles av

kammaren.

§ 12.

Mom. t. Ledamot, som vill inför kammaren yttra sig, begär ordet av talmannen

och uppropas i den ordning, han därtill anmält sig. Hava två eller

flera samtidigt begärt ordet, bestämmer talmannen ordningen dem emellan.

Mom. 2. Utan hinder av den i 1 mom. stadgade ordning må ledamot efter

talmannens beprövande kunna erhålla ordet för kort genmäle, innefattande

upplysning eller rättelse i anledning av föregående talares anförande eller

bemötande av angrepp från dennes sida. Sådant genmäle må icke överskrida

tre minuter, där ej talmannen av särskilda skäl medgivit ledamoten rätt till

genmäle under sex minuter.

Mom. 3. Oberoende av ordningen mellan kammarens övriga ledamöter

äger ledamot rätt att under överläggningen i ett ämne utan angivande av

skäl instämma med närmast föregående talare.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1, 11

Mom. 4. Vill någon av statsrådets ledamöter begagna sig av den i 53 §

riksdagsordningen omförmälda rätt för dem att deltaga i överläggningarna,

skall han därom göra anmälan hos talmannen och erhåller då ordet, oberoende

av ordningen kammarens ledamöter emellan; dock att ledamot, som

erhållit rätt till kort genmäle, äger yttra sig före statsrådsledamot.

§ 13.

Mom. 1. Ledamot, som yttrar sig inför kammaren, skall tala stående från

den särskilda plats, som är för talare bestämd, eller från den plats, han i

samlingssalen innehar.

Mom. 2. Statsrådsledamot, som i denna sin egenskap erhåller ordet, skall

tala stående från någon av de platser, som för statsrådets ledamöter äro

anordnade i kammaren, eller ock från den särskilda plats, som är bestämd

för talare.

Mom. 3. Medan talare har ordet, eller eljest förhandlingar pågå, bör ordning

och stillhet råda i samlingssalen.

§ 14.

Reservation enligt 60 § riksdagsordningen emot kammarens beslut bör

av närvarande ledamot omedelbart efter beslutets fattande anmälas.

§ 15.

Mom. i. Sekreteraren har att ansvara för vården av inkomna handlingar,

till expedition befordra kammarens beslut samt utöva tillsyn över kansligöromålens

ordentliga och skyndsamma gång.

Mom. 2. Vid förfall för sekreteraren bestridas hans göromål av den, som

talmannen därtill utser.

§ 16.

Talmannen meddelar, efter samråd med sekreteraren, de särskilda föreskrifter,

som finnas nödiga för ordningen och arbetet inom kammarens

kansli.

§ 17.

Mom. 1. Motion bör avlämnas i två exemplar, av vilka det ena bilägges

kammarens protokoll och det andra överlämnas till vederbörande utskott.

Ändring i avlämnad motion får ej ske utan kammarens samtycke.

Mom. 2. över alla i kammaren väckta motioner samt dit inkomna ärenden

skall föras dagbok, som alltid bör finnas i kansliet tillgänglig.

§ 18.

Mom. 1. Föredragningsämnen i kammaren äro endast sådana ärenden,

som omförmälas i 3 § riksdagsstadgan.

Mom. 2. Har kammaren i avseende å något ärendes föredragning fattat

särskilt beslut, anmärkes sådant å föredragningslistan, och göres däri jämväl

vid varje ärende anteckning om skedd bordläggning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

Bland utskottsbetänkanden skola, där ej kammaren särskilt annorlunda

beslutar, de, som vid ett kammarens sammanträde bordläggas första gången,

uppföras främst och de, som då bordläggas andra gången, sättas sist å föredragningslistan

till nästa sammanträde.

Har vederbörande utskott jämlikt 59 § riksdagsordningen hemställt, att

betänkande skall till avgörande företagas efter allenast en bordläggning,

skall detta anmärkas på föredragningslistan.

Mom. 3. Föredragningslistan skall, jämte tillhörande handlingar, alltid

mellan sammanträdena vara tillgänglig i kammarens kansli.

Mom. It. Föredragningslista bör före varje sammanträde anslås i samlingssalen

och på de platser i övrigt, talmannen beslutar, samt i tryck utdelas

till kammarens ledamöter.

Mom. 5. För sammanträde, varom i 56 § riksdagsordningen sägs, erfordras

ej föredragningslista.

§ 19.

Mom. 1. Ärende, vari utskott avgivit betänkande, bör, så vitt ske kan,

icke till slutligt avgörande företagas, med mindre kammarens ledamöter

därförinnan fått emottaga tryckta exemplar av betänkandet.

Mom. 2. Därest ledamot, som ämnar framställa förslag till ändring av vad

utskott i något ärende hemställt, tillika åstundar, att hans ändringsförslag

varder tryckt och bland kammarens ledamöter utdelat, innan ärendet till slutligt

avgörande förekommer, äger han att, med uteslutande av bevisningsgrunder,

skriftligen uppsätta och till riksdagens kansli ingiva sitt ändringsförslag

så tidigt, att tryckning därav före ärendets avgörande kan medhinnas. I sådan

händelse må förslaget efter talmannens beprövande tryckas och utdelas i

enahanda ordning som utskottets betänkande.

§ 20.

Mom. i. Ledamot av kammaren må, såsom i 52 § riksdagsordningen sägs,

till ledamot av statsrådet framställa spörsmål i ämne utom föredragningslistan;

sådana spörsmål äro antingen interpellationer eller enkla frågor för

upplysningars inhämtande.

Mom. 2. Interpellation skall vara skriftligen uppställd och av bestämt

innehåll samt vara försedd med särskild motivering. Interpellation skall

i tre exemplar avlämnas i kammaren samt skall uppläsas, talmannen likväl

obetaget att på begäran medgiva uppläsning av interpellationen blott i vissa

delar. Kammaren beslutar, huruvida interpellationen må framställas eller

icke. Sådant beslut skall fattas utan föregående överläggning. Har interpellationen

begärts på bordet, skall den vila till nästa sammanträde, då kammaren,

på sätt nyss är sagt, ovillkorligen skall avgöra, huruvida interpellationen

må framställas eller icke. Har kammaren medgivit interpellationens framställande,

låte talmannen vederbörande statsråd ofördröj ligen undfå del av interpellationen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 2. 13

Mom. 3. Enkel fråga skall vara skriftligen uppställd och av bestämt innehåll

utan att vara försedd med särskild motivering. Enkel fråga skall i fyra

éxemplar tillställas talmannen. Talmannen låte vederbörande statsråd genom

kammarens kansli ofördröjligen undfå del av frågan.

Mom. 4. Sedan vederbörande statsråd meddelat talmannen sin avsikt

att besvara spörsmål, varav han undfått del, överenskommer talmannen

med statsrådet om vid vilket sammanträde spörsmålet må besvaras. Uppgift

om dagen för besvarandet skall intagas i den dagens föredragningslista

samt senast klockan 6 eftermiddagen föregående dag anslås i nedre förstugorna

till riksdagens hus och på de platser i övrigt, talmannen beslutar.

Vid sammanträdet erhåller statsrådet ordet för spörsmålets besvarande, innan

föredragningsärendena för dagen uppropas, dock ej före gemensam omröstning

eller val.

Svar å framställd interpellation må omedelbart före avgivandet i tryckt

eller stencilerad form utdelas till kammarens ledamöter. I sådant fall må

statsrådet kunna begränsa sitt anförande till en sammanfattning av huvudpunkterna

i det utdelade svaret.

Vid besvarande av enkel fråga må endast den ledamot, som framställt

spörsmålet, och det statsråd, som lämnar svaret, deltaga i överläggningen.

Kammaren vare dock obetaget att, då viss fråga besvaras, på förslag av

talmannen eller annan ledamot besluta upphäva den sålunda stadgade inskränkningen

i yttranderätten; sådant beslut skall fattas utan föregående

överläggning.

Sedan alla anmälda talare erhållit ordet, skall överläggningen på talmannens

hemställan förklaras avslutad.

Mom. 5. Kammarens kansli skall upprätta särskild förteckning över avlämnade

spörsmål och deras behandling.

§ 21.

Mom. 1. Då omröstning till beslut eller val skall företagas med slutna

sedlar, böra fyra ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats

vid talmansbordet, två för att biträda vid röstsedlarnas öppnande och

granskning samt två för att jämte sekreteraren över valet eller omröstningen

föra särskilda anteckningar. När därvid upprop av ledamöterna anställes,

bör varje ledamot i den ordning, vari hans namn uppropas, framträda

till talmansbordet och till talmannen avlämna sin röstsedel. Ej må i

annan än nu stadgad ordning röstsedel avlämnas.

Mom. 2. Sedan samtliga avlämnade röstsedlar, som godkänts, blivit av

talmannen upplästa och av sekreteraren jämte de tvenne, för sådant

ändamål utsedda ledamöter antecknade, jämföras de över omröstningen

eller valet förda anteckningar. Omedelbart härefter skall vid omröstning

till beslut talmannen tillkännagiva för kammaren omröstningens utgång

samt vid val sekreteraren därom upprätta och justera protokoll, vari

de valdas namn införas i den ordning, efter vilken de tilldelats plats

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr l.

vid valet. Utgången av valet meddelas kammaren genom uppläsning och

justering av omförmälda protokoll. Den av sekreteraren över valet förda

anteckning skall med hans underskrift bestyrkas samt därefter fogas vid

valprotokollet för att jämte detta förvaras.

§ 22.

Kammarens förhandlingar skola vara offentliga utom då kammaren i

något ärende beslutat att överläggningen skall hållas inom lyckta dörrar

eller Konungen jämlikt 56 § riksdagsordningen därom förordnat eller justering

verkställes av sådant kammarens protokoll, som enligt vad därom

särskilt är stadgat skall hållas hemligt.

§ 23.

Talmannen äger utfärda nödiga föreskrifter om åhörarnas tillträde till

läktarna samt för ordningens vidmakthållande därstädes.

Den, som bryter emot dessa föreskrifter, varde genast avlägsnad. Uppstår

eljest oordning, äger talmannen eller, innan talman blivit vald, ordföranden

förordna om samtliga åhörares avlägsnande.

Gör någon, vilken såsom åhörare bevistar kammarens överläggningar,

sig skyldig till våldsgärning eller eljest till störande uppträdande av beskaffenhet

att föranleda ansvar enligt allmän lag eller särskild författning,

skall överträdelsen av talmannen hos riksdagens justitieombudsman för

laglig beivran anmälas.

§ 24.

Mom. 1. Talmannen äger bevilja ledamot ledighet från riksdagsgöromålen

för en tid av högst åtta dagar, önskar ledamot längre ledighet, skall

han därom göra framställning hos kammaren. Sådan ledighet må ej beviljas

för längre tid än fjorton dagar, såvida ej särskilda omständigheter

föranleda beviljande av ledighet utöver nämnda tid.

Mom. 2. Är ledamot av laga förfall hindrad att deltaga i riksdagsgöromålen,

skall han därom göra anmälan hos kammaren, därvid förfallet bör

vara behörigen styrkt.

Mom. 3. över de kammarens ledamöter, vilka åtnjuta ledighet eller

hava behörigen styrkt laga förfall, skall förteckning vara att i kansliet

tillgå. I förteckningen skall för varje gång noggrant angivas tiden för bortovarons

början och slut; och bör riktigheten av anteckningarna härutinnan

av vederbörande ledamot bestyrkas.

Denna ordningsstadga träder genast i kraft.

Intill början av riksdagen näst efter den, under vilken stadgan trätt

i kraft, skall dock följande gälla:

1. Antalet av de ledamöter, som enligt 5 § utses att handhava vården

om kammarens ekonomiska angelägenheter, skall vara tre;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1, 15

2. Antalet av de i 6 § första stycket omförmälda ledamöter, som utses

att jämte talmannen och vice talmännen tillsätta de i 30 § andra stycket

riksdagsstadgan avsedda befattningshavare hos kammaren, skall vara åtta;

3. Vad i 11 § sägs om kammarens allmänna beredningsutskott, skall

hava avseende å tillfälligt utskott.

Genom denna ordningsstadga upphäves den av kammaren den 17 juni 1933

antagna ordningsstadgan för kammaren.

Stockholm den 31 mars 1949.

På utskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Håstad, Mosesson, Ståhl, Gustafson i Dädesjö,

Thapper, Hansson i Skegrie och fröken Öberg.

Reservation

av herr Ståhl, som ansett:

a) att utskottets yttrande under § 12 mom. 2 bort hava följande lydelse:

Enligt § 52 — — — (= utskottet) — — — eller åsiktsriktning.

Utskottet ansluter---(= utskottet)---icke erfordras.

De sakkunniga--— (= utskottet)---fem minuter. Enligt ut
skottets

mening kan det i undantagsfall visa sig påkallat, att en ledamot

under särskilda omständigheter må kunna medgivas rätt till genmäle under

längre tid än tre minuter, i vilket fall tiden i enlighet med de sakkunnigas

förslag lämpligen bör sättas till högst tio minuter. Skulle det emellertid bliva

vanligt, att repliker överskrida tre minuter, måste det befaras, att debatterna

bliva snedvridna. Utskottet föreslår alltså, att genmäle i regel icke

må överskrida tre minuter, men att talmannen av särskilda skäl må medgiva

ledamot rätt till genmäle under tio minuter. Begäran om---

(= utskottet) — — — förlängd tid.

Frågan hur---(= utskottet)---att lösa.

b) att utskottets hemställan på förevarande punkt bort hava följande

lydelse:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

§ 12.

Mom. 2. Utan hinder--- — (== utskottet)--— dennes sida. Sådant

genmäle må icke överskrida tre minuter, där ej talmannen av särskilda skäl

medgivit ledamoten rätt till genmäle under tio minuter.

Stockholm 1949. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

491185

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.