Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion angående ändring av 10 § förordningen om statlig inkomstskatt, i vad avser sparbankernas säkerhetskassa.

1949-02-15 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1949:1, Betänkande i anledning av väckt motion angående ändring av 10 § förordningen om statlig inkomstskatt, i vad avser sparbankernas säkerhetskassa.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

1

Nr 1.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion

angående ändring av 10 § förordningen om statlig inkomstskatt,

i vad avser sparbankernas säkerhetskassa.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, I: 4,

av herr Strand m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte besluta om sådan

ändring i förordningen om statlig inkomstskatt, att sparbankernas säkerhetskassa

utgår ur 10 § 2 mom. a) och införes i samma mom. under b)».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

Bestämmelserna i 10 § 2 mom. punkterna a) och b) i förordningen den

26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt innebära följande. Enligt

punkten a) utgör den statliga inkomstskatten för svenska aktiebolag, svenska

försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag, sparbankernas säkerhetskassa

samt vissa utländska juridiska personer 40 procent av den beskattningsbara

inkomsten, varvid dock särskilda regler gälla för försäkringsanstalter,

i den mån de driva livförsäkringsrörelse. Jämlikt punkten b) utgör

den statliga inkomstskatten för svenska ekonomiska föreningar, sparbanker,

Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar

32 procent av den beskattningsbara inkomsten.

Syftet med den föreliggande motionen är, att den statliga inkomstskatten

för sparbankernas säkerhetskassa — i likhet med vad som gäller för sparbankerna

— skall utgå med 32 procent av den beskattningsbara inkomsten.

Enligt lagen den 15 juni 1934 (nr 300) om sparbankernas säkerhetskassa,

med däri senare vidtagen ändring, utgöres denna kassa av en för sparbankerna

i riket gemensam fond med uppgift att trygga sparbankernas verksamhet

och insättarnas rätt genom att lämna dels bistånd åt sparbank, som

råkat i eller kan befaras råka i ekonomiska svårigheter, dels ock gottgörelse

åt insättare i sparbank, som trätt i likvidation eller försatts i konkurs. Kassans

tillgångar ha — i den mån de icke utgöra avkastning av de fonderade

medlen — uppkommit genom bidrag från sparbankerna. Sedan kassans

behållning numera uppnått ett belopp överstigande 10 miljoner kronor,

1—Bihang till riksdagens protokoll 19k9. 7 samt. Nr 1 2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr l.

u*§å ej längre sådana bidrag, utan ökningen av kassans medel sker genom

den behållna avkastningen. När behållningen ökat till 20 miljoner kronor,

skall halva årsavkastningen utdelas till sparbankerna efter förhållandet

mellan deras sammanlagda bidrag. Först sedan behållningen ökat till ett

belopp, motsvarande 1 procent av de av sparbankerna förvaltade medlen

(vilket procenttal enligt i den förevarande motionen lämnad uppgift för

närvaiande skulle motsvara ett belopp av cirka 70 miljoner kronor), skall

hela avkastningen efter samma grund utdelas. I övrigt äger sparbank, så

länge kassan består, icke göra gällande någon rätt till kassans tillgångar.

Frågan hur vid kassans likvidation skall förfaras med nämnda tillgångar

har lämnats oreglerad.

Vid kassans tillkomst infördes icke någon uttrycklig bestämmelse om den

skattesats, efter vilken statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för säkerhetskassan

skulle utgå. I en inom finansdepartementet upprättad, den 3

februari 193b dagtecknad promemoria uttalades dock den åsikten, att statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt för kassan torde böra beräknas enligt

18 § e) nämnda förordning, vilket skulle innebära, att kassan komme att

beskattas något mildare än sparbankerna.

1936 års skattekommitté upptog icke till behandling frågan om säkerhetskassans

beskattning i sitt betänkande med förslag till omläggning av den

direkta statsbeskattningen in. m. (SOU 1937: 42). De på grundval av kommitténs

förslag år 1938 vidtagna ändringarna i förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt medförde sålunda icke någon uttrycklig

likställighet i detta hänseende mellan kassan och sparbankerna, ehuru, såsom

framgår av det följande, sådan likställighet vid tillämpningen ansågs

föreligga. Efter sistnämnda ändringar hänfördes sparbanker i likhet med

bl. a. svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar till de under

18 § 2 mom. b) samma förordning uppräknade slagen av juridiska personer,

för vilka statlig skatt skulle utgå efter ett grundbelopp av 10 procent av det

beskattningsbara beloppet.

överståthållarämbetet berörde emellertid denna fråga i sitt remissyttrande

över samma kommittés sedermera avgivna betänkande med förslag

rörande beskattning av stiftelser och ideella föreningar m. fl. juridiska

personer m. in. (SOU 1939: 47). Ämbetet framhöll därvid, att — enär säkerhetskassan

avsåge att tillgodose huvudsakligen ett sparbanksrörelsens eget

intresse — skäl ej syntes föreligga, att den skulle beskattas efter andra

grunder än sparbankerna. Kassan borde därför uttryckligen hänföras till

18 § 2 mom. b) statsskatteförordningen.

I proposition nr 13b till 19b2 års riksdag framlades bl. a. förslag, att

säkerhetskassan skulle införas bland de i 18 § 2 mom. b) nyssnämnda förordning

uppräknade rättssubjekten och sålunda jämställas med sparbankerna.

Av vederbörande departementschef uttalades i propositionen bl. a.

att kassan uppenbarligen utgjorde en — låt vara i viss mån fristående

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1. 3

och särpräglad — del av sparbanksväsendet i riket och därutinnan i stort

sett fyllde samma funktion som de enskilda sparbankernas reservfonder.

Då kassan vidare, i likhet med sparbankerna, icke torde vara skattskyldig

för förmögenhet, syntes departementschefen anledning föreligga att beträffande

inkomstbeskattningen jämställa kassan med sparbankerna.

1942 års riksdag biföll på hemställan av samma års bevillningsutskott

propositionen i denna del.

I detta sammanhang må nämnas, att regeringsrätten redan vid tillämpning

av de före 1942 års författningsändringar gällande bestämmelserna ansett

sparbankernas säkerhetskassa böra beskattas efter samma grundei

som sparbankerna (RÅ 1942 ref. 41 samt 1942 not Fi 725 och 726 angående

kassans inkomsttaxeringar åren 1938—1940).

I den förevarande motionen har framhållits, att sparbankernas säkerhetskassa,

som vore en med sparbankernas medel bildad fond och vars syfte i

princip vore detsamma som normalt fylldes med sparbankernas överskottsmedel

genom avsättning till reservfonderna, icke borde beskattas hårdare

än sparbankerna själva. Vid frågans riksdagsbehandling år 1947, då sparbankerna

hänfördes till samma kategori som de ekonomiska föreningarna

först efter därom under debatten i kamrarna framställda yrkanden, torde

det ha berott på ett rent förbiseende, att säkerhetskassan icke kom att hänföras

till samma grupp av juridiska personer.

Utskottet. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen blev frågan

om den skattesats, efter vilken den statliga skatten å inkomst för sparbankernas

säkerhetskassa skall utgå, uttryckligen reglerad först genom lagstiftning

vid 1942 års riksdag. Den vid nämnda riksdag i ifrågavarande

hänseende beslutade författningsändringen innebar, att kassan infördes

bland de i 18 § 2 mom. b) förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

uppräknade slagen av rättssubjekt, till vilken grupp av skattskyldiga

hörde bl. a. sparbanker. Redan dessförinnan hade emellertid kassan

vid tillämpningen av de tidigare gällande bestämmelserna ansetts böra beskattas

efter samma skattesats som sparbankerna.

Då förslagen till ändrade grunder för den statliga beskattningen av inkomst

och förmögenhet behandlades vid 1947 års riksdag, var något ändrat

ställningstagande i nu ifrågavarande hänseende icke åsyftat. I den vid

samma års riksdag framlagda propositionen nr 212 föreslogs sålunda, att

— förutom svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar in. fl.

juridiska personer — såväl sparbanker som sparbankernas säkerhetskassa

skulle hänföras under 10 § 2 inom. a) förordningen om statlig inkomstskatt,

enligt vilket författningsrum nämnda skatt skulle utgå med 40 procent

av den beskattningsbara inkomsten. 1947 års bevillningsutskott föreslog

i sitt över propositionen avgivna betänkande nr 50, alt vissa jui idiska

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

personer, däribland svenska ekonomiska föreningar, skulle erlägga statlig

inkomstskatt efter en skattesats av 32 procent, varvid dessa skattskyldiga

av utskottet upptogos i 10 § 2 mom. b). Enligt utskottets förslag skulle däremot

såväl sparbanker som sparbankernas säkerhetskassa kvarstå i 10 §

2 mom. a). Efter yrkanden, vilka framställts under debatterna i riksdagens

kamrar, beslöt emellertid riksdagen sådan ändring i utskottets förslag, att

sparbanker överfördes till 10 § 2 mom. b). Härigenom kommo olika skattesatser

att bliva tillämpliga å sparbanker och å sparbankernas säkerhetskassa.

I överensstämmelse med tidigare gällande bestämmelser bör vid den statliga

inkomstbeskattningen samma skattesats vara tillämplig för sparbankernas

säkerhetskassa som för sparbanker. Utskottet tillstyrker fördenskull,

att med bifall till det i motionen framställda yrkandet kassan överflyttas

från punkten a) till punkten b) i 10 § 2 mom. förordningen om

statlig inkomstskatt, varigenom skattesatsen för kassan liksom för sparbanker

blir 32 procent. Den sålunda ändrade lydelsen bör enligt utskottets

mening äga tillämpning redan vid innevarande års taxering.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte i anledning av den förevarande motionen

I: 4 av herr Strand m. fl. antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

Härigenom förordnas, att 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

10 §.

2 mom. Den statliga inkomstskatten

utgör:

a) för svenska aktiebolag, svenska

försäkringsanstalter som icke äro

aktiebolag, sparbankernas säkerhetskassa

samt sådana utländska juridiska

personer som ej beskattas

enligt 1 mom.:

Föreslagen lydelse:

10 §.

2 mom. Den statliga inkomstskatten

utgör:

a) för svenska aktiebolag, svenska

försäkringsanstalter som icke äro

aktiebolag samt sådana utländska

juridiska personer som ej beskattas

enligt 1 mom.:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

fyrtio procent av den beskattningsbara

inkomsten, i den mån skatten

icke skall beräknas enligt c) här nedan;
b)

för svenska ekonomiska föreningar,

sparbanker, Sveriges allmänna

hypoteksbank, Konungariket

Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar,

svenska bostadskreditkassan

och bostadskreditföreningar:
trettiotvå

procent av den beskattningsbara

inkomsten;

c) för försäkringsanstalter---

inkomsten; samt

d) för andra---beskatt
ningsbara

inkomsten.

Vid tillämpningen ---— å liv
försäkringsrörelsen.

fyrtio procent av den beskattningsbara

inkomsten, i den mån

skatten icke skall beräknas enligt c)

här nedan;

b) för svenska ekonomiska föreningar,

sparbanker, sparbankernas

säkerhetskassa, Sveriges allmänna

hypoteksbank, Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, hypoteksföreningar,

svenska bostadskreditkassan

och bostadskreditföreningar:

trettiotvå procent av den beskattningsbara

inkomsten;

c) för försäkringsanstalter---

inkomsten; samt

d) för andra — — — beskattningsbara

inkomsten.

Vid tillämpningen---å liv
försäkringsrörelsen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och skall äga tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för

vilket taxering av beskattningsnämnd i första instans verkställes år 1949.

Stockholm den 15 februari 1949.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,

Velander, Heuman, Franzon, Falk, Wehtje, Ramberg och Niklasson; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Sandberg,

Jonsson i Skedsbygd, Kristensson i Osby, Sundström, Hagberg i Malmö,

Persson i Svensköp, Olofsson och Bladh.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:32 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående ändring av 10 § förordningen om statlig inkomstskatt, i råd avser sparbankernas säkerhetskassa. a1 i texten